PM - Systemnytta av energieffektivisering i Gävle kommuns byggnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM - Systemnytta av energieffektivisering i Gävle kommuns byggnader"

Transkript

1 + PM - Systemnytta av energieffektivisering i Gävle kommuns byggnader Mattias Bisaillon & John Johnsson, Profu

2 Sammanfattning Enligt Gävle kommuns miljöstrategiska program skall energianvändningen minskas och energi skall användas effektivt. Till detta skall Gävle kommun som geografiskt område vara klimatneutralt år Energieffektivisering och förnybar energianvändning är därmed nödvändigt för att uppnå kommunens övergripande mål. Strategin anger vidare att energieffektivisering utan helhetsperspektiv kan leda till behov av fossil el från Europa. Som två delmål i strategin har angetts att: - Energianvändningen 1 i Gävle kommunkoncerns fastigheter skall effektiviseras med 20% från 2009 till Fjärrvärmen skall vara fossilbränslefri Med utgångspunkt från målen i strategin studeras i detta projekt effekterna av en 20%-ig effektivisering i de kommunala fastigheter (Gavlegårdarna och Gavlefastigheter) som är anslutna till fjärrvärme. Effektiviseringen antas ske med två olika strategier som utvärderas i jämförelse med ett referensfall: - Referensfall: Utfall utan åtgärder - Energibesparing i fastigheter: Kombination av fastighetsåtgärder som innebär att både värme- och elförbrukningen i fastigheterna minskar med 20% under alla perioder av året. - Installation av värmepumpar: Installation av värmepumpar med en omfattning som motsvarar att fastigheternas totalt inköpta energi (värme+el) minskar med 20%. Med värmepumpar minskar den inköpta värmen, men samtidigt ökar elkonsumtionen i jämförelse med referensfallet. Syftet är att belysa hur de två strategierna bidrar till Gävles långsiktiga mål. Analysen görs på en övergripande nivå där de båda fastighetsbolagens fastighetsbestånd analyseras utifrån genomsnittliga värden för respektive fastighetsbestånd. Analysen ger därmed ett övergripande utfall och kan med fördel kompletteras av fortsatta fördjupade studier där individuella analyser görs av respektive kommunala fastighetsbolags fastigheter. I analysen beräknas hur primärenergianvändningen 2 och klimatpåverkande utsläpp (fossila CO 2 - utsläpp och övriga växthusgasutsläpp) påverkas av de två strategierna i jämförelse med referensfallet. Till detta beräknas de ekonomiska konsekvenserna för kommunkoncernen, vilket avser det sammanlagda ekonomiska utfallet för Gävle Energi, Gavlegårdarna och Gavlefastigheter. I Tabell 1 (se nästa sida) sammanfattas resultaten kring de två strategiernas utfall i jämförelse med referensfallet. 1 Här ingår även verksamhetsel. 2 För att kunna jämföra olika energislag används konceptet Primärenergi, vilket förklaras närmare i bilaga B. 2

3 Tabell 1 De två strategiernas utfall i jämförelse med referensfallet. Intervallet i utfallet för primärenergi och klimatpåverkande utsläpp beror på två olika ansatser för modellering av elproduktion som påverkas utanför Gävle. Se även bilaga B för förklaring av konceptet Primärenergi. Primärenergi Klimatpåverkande utsläpp Merkostnad Koncern (MSEK/år) GWh/år Procentuell förändring Ton CO2-ekv./år Procentuell förändring Energibesparing % % 46 Värmepumpar % % 34 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Energibesparing i fastigheter leder till minskad primärenergianvändning och minskade klimatpåverkande utsläpp. Installation av värmepumpar leder till en tydlig ökning av primärenergianvändningen och de klimatpåverkande utsläppen, framförallt på grund av att elbalansen (produktion konsumtion av el i Gävle) tydligt försvagas i Gävle. Den ekonomiska analysen visar att båda alternativen för energieffektivisering innebär tydliga merkostnader ur koncernperspektiv. De investeringar 3 som görs innebär för höga kapitalkostnader i förhållande till de kostnadssänkningar som kan uppnås med valda antaganden. Följande slutsatser kan också dras från analysen: - De två strategierna innebär båda minskade fjärrvärmeleveranser och minskad fjärrvärmeproduktion. Detta innebär samtidigt minskade drifttider för kraftvärmeverken i Gävle, vilket i sin tur innebär att elproduktionen i Gävle minskar och mer el måste produceras utanför kommunen. - Fjärrvärme- och elproduktionen i Gävle domineras helt av klimatbra bränslen med låga klimatpåverkande utsläpp (trädbränslen och RT-flis) eller inga klimatpåverkande utsläpp (spillvärme och rökgaskondensering). Dessa bränslen har dessutom låg primärenergianvändning. - Strategiernas effekt på elbalansen i Gävle (produktion konsumtion av el i Gävle) dominerar effekten på primärenergianvändning och på de klimatpåverkande utsläppen. Att elen får så stor betydelse beror på de klimatbra bränslena i Gävles fjärrvärme- och elproduktion. - Med Energibesparing i fastigheter kommer elbalansen förstärkas något i Gävle. Framförallt beror detta minskad elkonsumtion (främst i fastigheterna). Därmed undviks annan elproduktion utanför Gävle i motsvarande grad, vilket minskar primärenergianvändningen och de klimatpåverkande utsläppen. Strategin innebär vidare en merkostnad på 46 MSEK/år ur koncernperspektiv. - Med Installation av värmepumpar och minskade fjärrvärmeleveranser fås en motsatt effekt. Elbalansen i Gävle försvagas tydligt, framförallt på grund av minskad elproduktion i kraftvärmeverken i Gävle och ökad elkonsumtion i fastigheterna. Detta leder till tydligt ökad 3 Det bör noteras att investeringarna vid Energibesparing i fastigheter är baserade på uppskalning av erfarenheter från åtgärder i ett fåtal av bolagens fastigheter, vilket innebär att dessa uppskattningar är förhållandevis grova. 3

4 primärenergianvändning och ökade klimatpåverkande utsläpp. Denna strategi innebär en merkostnad på 34 MSEK/år ur koncernperspektiv. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning Inledning Beräkningsfall, metodik och centrala data Beräkningsfall Metodik Centrala data och förutsättningar Resultat Energiflöden Klimatpåverkande utsläpp Ekonomiskt utfall Bilaga A Hur beräknar man klimatpåverkan från elanvändning och elproduktion? Bilaga B Primärenergi vad är det?

6 1. Inledning Bakgrund Enligt Gävle kommuns miljöstrategiska program skall energianvändningen minskas och energi skall användas effektivt. Till detta skall Gävle kommun som geografiskt område vara klimatneutralt år Energieffektivisering och förnybar energianvändning är därmed nödvändigt för att uppnå kommunens övergripande mål. Strategin anger vidare att energieffektivisering utan helhetsperspektiv kan leda till behov av fossil el från Europa. Som två delmål i strategin har angetts att: - Energianvändningen 4 i Gävle kommunkoncerns fastigheter skall effektiviseras med 20% från 2009 till Fjärrvärmen skall vara fossilbränslefri Projektet Med utgångspunkt från målen i strategin studeras effekterna av en 20%-ig effektivisering i de kommunala fastigheter (Gavlegårdarna och Gavlefastigheter) som är anslutna till fjärrvärme. Effektiviseringen antas ske med två olika strategier som utvärderas i jämförelse med ett referensfall: - Referensfall: Utfall utan åtgärder - Energibesparing i fastigheter: Kombination av fastighetsåtgärder som innebär att både värme- och elförbrukningen i fastigheterna minskar med 20% under alla perioder av året. - Installation av värmepumpar: Installation av värmepumpar med en omfattning som motsvarar att fastigheternas totalt inköpta energi (värme+el) minskar med 20%. Även i detta fall antas som en förenkling att den inköpta energin minskar med 20% under alla perioder av året. Med värmepumpar minskar den inköpta värmen, men samtidigt ökar elkonsumtionen i jämförelse med referensfallet. I analysen beräknas hur primärenergianvändningen 5 och klimatpåverkande utsläpp (fossila CO 2 - utsläpp och övriga växthusgasutsläpp) påverkas av de två strategierna i jämförelse med referensfallet. Till detta beräknas de ekonomiska konsekvenserna för kommunkoncernen, vilket avser det sammanlagda ekonomiska utfallet för Gävle Energi, Gavlegårdarna och Gavlefastigheter. 4 Här ingår även verksamhetsel. 5 Begreppet primärenergi förklaras och illustreras i Bilaga B 6

7 2. Beräkningsfall, metodik och centrala data 2.1 Beräkningsfall Baserat på data från Gävle Energi har normaliserade värden för år 2013 utnyttjats för att beskriva de kommunala fastigheternas totala konsumtion av fjärrvärme och el. Erhållna data är uppdelade på Gavlegårdarna respektive Gavlefastigheter. I analysen görs ingen individuell analys av alla de olika fastigheter som respektive kommunala fastighetsbolag har. Istället beskrivs respektive fastighetsbestånd på en övergripande nivå utifrån ett genomsnittligt sk E-värde 6 (vilket används som en del i fjärrvärmepriset): - Gavlegårdarna: E-värde (genomsnittligt) på 85 - Gavlefastigheter: E-värde (genomsnittligt) på 64 Referensfall: Referensfallet beskriver utfallet utan åtgärder och illustreras på årsbasis när det gäller totala energiflöden för Gavlegårdarna och Gavlefastigheter i Figur 1. De kommunala fastigheternas värmebehov försörjs genom fjärrvärme som levereras av Gävle Energi. Även behovet av el antas levereras av Gävle Energi. Av det totala värmebehovet står Gavlegårdarna för 200 GWh och Gavlefastigheter för 60 GWh. När det gäller elbehovet är motsvarande fördelning 28 respektive 32 GWh. [GWh] Energibehov enligt normaliserat 2013 Fjärrvärme 260 Fjärrvärme ƞ= 100% Värmebehov 260 El 60 0 VP ƞ= 300% 0 Totalt inköpt energi: = 320 GWh Övrigt elbehov 60 Figur 1 Värme- och elbehov för Gavlegårdarna och Gavlefastigheter, Referensfall 6 E-värdet bestäms av medelvärmeeffekten i kw under de två senaste årens perioder november-mars, normalårskorrigerat 7

8 Energibesparing i fastigheter: Detta fall illustreras på årsbasis när det gäller totala energiflöden för Gavlegårdarna och Gavlefastigheter i Figur 2. Jämfört med referensfallet antas åtgärder genomföras som sänker värme- och elförbrukningen med 20 %. [GWh] Energibehov enligt normaliserat 2013 Fjärrvärme 208 Fjärrvärme ƞ= 100% Värmebehov 208 El 48 0 VP ƞ= 300% 0 Totalt inköpt energi: = 256 GWh (- 20 % jämfört med referensfall) Övrigt elbehov 48 Figur 2 Värme- och elbehov för Gavlegårdarna och Gavlefastigheter, Energibesparing i fastigheter Installation av värmepumpar: Detta fall illustreras på årsbasis när det gäller totala energiflöden för Gavlegårdarna och Gavlefastigheter i Figur 3. Jämfört med referensfallet så installeras värmepumpar som innebär att elförbrukningen ökar. Samtidigt levererar dessa värmepumpar värme som innebär att förbrukningen av fjärrvärme minskar. Som framgår av figuren minskar den totalt inköpta energin (fjärrvärme och el) med 20 % jämfört med referensfallet. För att kompensera för elen till värmepumparna måste den inköpta mängden fjärrvärmen minskas ytterligare. [GWh] Energibehov enligt normaliserat 2013 Fjärrvärme 164 Fjärrvärme ƞ= 100% Värmebehov 260 El VP ƞ= 300% 96 Totalt inköpt energi: = 256 GWh (- 20 % jämfört med referensfall) Övrigt elbehov 60 Figur 3 Värme- och elbehov för Gavlegårdarna och Gavlefastigheter, Installation av värmepumpar 8

9 I analysen har antagits att en mix av värmepumpar installeras (1/3 bergvärmepumpar, 1/3 luft-vatten värmepumpar och 1/3 frånluftsvärmepumpar) vars genomsnittliga COP 7 uppgår till 3 på årsbasis. Vi antar en blandning av värmepumpar eftersom det rör sig olika typer av fastigheter, olika geologiska och lokala förhållanden och där vissa saknar vattenburet uppvärmningssystem. Även här bör dock betonas att analysen gjorts på en övergripande nivå för fastighetsbestånden som helhet, dvs det har inte gjorts en individuell analys av vilken värmepump som skulle passa bäst till varje enskild fastighet. Det bör också noteras att vi förenklat antagit att värmepumparna klarar hela effektbehovet året runt i de fastigheter de installeras. Detta är en följd av den grundläggande förenklingen (se kapitel 1) att den inköpta energin minskar med 20% under alla perioder av året. 2.2 Metodik Klimatpåverkande utsläpp och primärenergi Analysen utgår från en kartläggning av de energiflöden (och i vissa fall även materialflöden) som påverkas av en organisation (t ex ett företag eller en kommun) och dess verksamhet. I analysen inkluderas både direkta klimatpåverkande utsläpp (dvs sådana utsläpp som sker direkt från organisationens verksamhet) och indirekta utsläpp (dvs sådana utsläpp som påverkas av organisationens verksamhet). Ett indirekt utsläpp är t ex utsläpp från produktion och distribution av bränslen som används i Gävle. De totala utsläppen summeras eftersom klimatpåverkande utsläpp har en global påverkan oavsett var de sker. Samma metodik används för att beräkna primärenergianvändningen baserat på primärenergifaktorer som används för att räkna om konsumerad energi till primärenergi. I Profus analyser används olika modeller för att utvärdera energi- och/eller materialflöden samt deras effekter på klimatpåverkande utsläpp ur ett systemperspektiv: - Martes: Modell för analys av fjärrvärme-, ång-, kraftvärme- och fjärrkylaproduktion - Markal: Modell för analys av det nordeuropeiska elproduktionssystemet Analysen i denna studie använder data om energiflöden i beräkningsfallen enligt avsnitt 2.1. Vidare simuleras fjärrvärmeproduktionen i Gävle med hjälp av Martes-modellen baserat på data erhållet från Gävle Energi. När det gäller fjärrvärmeproduktionen så kan man konstatera att bägge strategierna för energieffektivisering innebär minskade fjärrvärmeleveranser och därmed minskad fjärrvärmeproduktion jämfört med referensfallet. De klimatpåverkande utsläppen och primärenergianvändningen utvärderas ur ett övergripande systemperspektiv. Detta innebär att även förändringar som sker utanför Gävle på grund av förändringar i Gävle inkluderas i analysen. Ett exempel på detta är att vi inkluderar produktion och distribution av bränslen. Ett annat exempel är att vi inkluderar påverkan på den nordeuropeiska 7 En värmepumps verkningsgrad mäts i värmefaktor, även kallad COP (Coefficient Of Performance), och avser hur mycket värmeenergi som genereras per tillförd elenergi. Om 1 kwh el ger 3 kwh värmeenergi har värmepumpen en värmefaktor på 3 (COP 3). 9

10 elproduktionen till följd av att elbalansen (elproduktion elkonsumtion) förstärks eller försvagas i Gävle. För utsläpp och primärenergianvändning från elproduktion utanför Gävle används två olika alternativ: 1) Profus beräkning av långsiktig Nordeuropeisk marginalelproduktion samt 2) Nordisk residualmix. Dessa alternativ beskrivs kortfattat i bilaga A. Det bör noteras att för den långsiktiga marginalproduktionen ingår uppströms utsläpp från produktion och distribution av bränslen som används för elproduktionen, men för den nordiska residualmixen inkluderas enbart skorstensutsläpp, dvs de utsläpp som sker när bränslen används för att producera elen. Ekonomi För de ekonomiska konsekvenserna beräknas utfallet från fastighetsbolagens respektive Gävle Energi perspektiv, vilket sammanförs till ett koncernperspektiv. I analysen inkluderas endast de kostnader och intäkter hos respektive aktör som påverkas av de olika fallen (dvs detta är inte nettoresultat för bolagen/koncernen som helhet). Den ekonomiska utvärderingen genomförs för ett typår med följande centrala förutsättningar: års priser års produktionsstruktur i fjärrvärmesystemet (vilket innebär att all olja är utfasad och ersatt med bio-olja) - För investeringar används den årliga kapitalkostnaden i form av en annuitet baserat på kalkylränta och ekonomisk livslängd Vidare används gällande elnätstaxor och fjärrvärmepriser mellan Gävle Energi och fastighetsbolagen. För elnätstaxan används en genomsnittlig taxa för respektive fastighetsbestånd, medan för fjärrvärmepriset används de genomsnittliga E-värden som beskrivs under avsnitt 2.1. Gävle Energis produktionskostnader för fjärrvärme beräknas i Martes-modellen. För elnätet används en förenklad genomsnittlig kostnad från Gävle Energi på 70 kr/mwh, vilken tar hänsyn till elnätsförluster och kostnader för leveranser till Gävle Energis elnät. 2.3 Centrala data och förutsättningar Fjärrvärmeproduktionen beskrivs och studeras i Martes med hjälp av en databas som uppdaterats i samråd med Gävle Energi. Detta har t ex inneburit justering av värmeeffekter och tillgänglighet för olika anläggningar men också justeringar av bränslepriser i linje med de centrala antagandena enligt ovan. När det gäller fjärrvärme- och elproduktionen från Bomhus Energi så kan det enligt Gävle Energi eventuellt finns ytterligare kapacitet tillgänglig för Gävle Energi, men detta har inte inkluderats i 10

11 beräkningarna pga av att omfattningen är osäker i dagsläget. Bomhus Energi ägs till hälften av Gävle Energi och BillerudKorsnäs. Anläggningen ligger inne på BillerudKorsnäs område i Gävle och utgör en komplex integration i industriprocessen. Gävle Energi har en andel av den totala elproduktionen vid anläggningen och det är denna andel som inkluderats i analysen. För att beräkna primärenergianvändningen och LCA-utsläppen för respektive bränsle används i första hand Miljöfaktaboken och Värmemarknadskommitténs överenskommelse. För den ekonomiska analysen gäller följande centrala förutsättningar för 2015: - Elpris ( råkraftpris ): 260 kr/mwh - Elcertifikatpris: 165 kr/mwh - Elcertifikatkvot: 14,3 % - Elskatt: 294 kr/mwh Utöver detta antas Gävle Energi göra ett prispåslag på elpriset på 10 kr/mwh för att täcka sina försäljningskostnader. Detta ger en total elkostnad, exklusive elnätskostnader och moms, på 588 kr/mwh. När det gäller investeringar i energibesparande åtgärder har dessa uppskattats av Gavlegårdarna till 1000 MSEK och av Gavlefastigheter till 200 MSEK. Det bör noteras att investeringarna är baserade på uppskalning av erfarenheter från åtgärder i ett fåtal av bolagens fastigheter, vilket innebär att dessa uppskattningar är förhållandevis grova. Den ekonomiska livslängden har antagits till 50 år för 50 % av investeringen och till 40 år för resterande 50 % av investeringen. För att beräkna den årliga kapitalkostnaden har kalkylräntan 4,5 % använts. Investeringskostnader för olika former av värmepumpar har bedömts av Profu till i genomsnitt kr/kw (baserat på den genomsnittliga mixen av 1/3 bergvärmepumpar, 1/3 luft-vatten värmepumpar och 1/3 frånluftsvärmepumpar). Observera att dessa investeringskostnader gäller vid investering i existerande flerbostadshus, vilket är fallet i denna studie. Totalt, givet förutsättningarna i denna studie, ger detta en investering på knappt 380 MSEK. Den ekonomiska livslängden har antagits till 20 år och samma kalkylränta (4,5 %) som för energibesparande åtgärder har använts för att beräkna den årliga kapitalkostnaden. 11

12 3. Resultat 3.1 Energiflöden I Figur 4 redovisas de tillförda bränslena för Gävle Energis fjärrvärme- och elproduktion i de olika fallen. De tillförda bränslena minskar i de två energieffektiviseringsfallen eftersom behovet av fjärrvärme minskar i fastigheterna. Noterbart är minskningen av de tillförda bränslena helt övervägande består av bränslen som genererar låga klimatpåverkande utsläpp (trädbränslen och RTflis) eller inga klimatpåverkande utsläpp (spillvärme och rökgaskondensering). Utöver detta sker en liten minskning i användningen av el. Totalt, alla fall GWh/år Referensfall Energibesparing Värmepumpar 0-20 Bioolja -40 El -60 Trädbränslen Förändring jämfört med Referensfall (OBS! annan y-skala) -80 RT-flis Rökgaskondensering -100 Spillvärme Referensfall Energibesparing Värmepumpar Bioolja El Trädbränslen RT-flis Rökgaskondensering Spillvärme Figur 4 Tillförda bränslen för Gävle Energis fjärrvärme- och elproduktion (GWh/år). I Figur 5 (på nästa sida) redovisas elproduktion och elkonsumtion för Gävle Energi och de kommunala fastighetsbolagen i de olika fallen. Gävle Energi har både elproduktion (i sina kraftvärmeverk) och elkonsumtion (genom leverans från Korsnäs elpannor). Som framgår av bilden är elproduktionen för Gävle Energi betydligt större än elkonsumtionen. Men elproduktionen minskar också betydligt mer än elkonsumtionen för Gävle Energi i energieffektiviseringsfallen. Det beror på att den minskade fjärrvärmeefterfrågan leder till ett minskat underlag för att köra kraftvärmeanläggningar, vilket i sin tur resulterar i minskad elproduktion. För fastigheterna minskar elkonsumtionen i fallet med Energibesparing medan den ökar i fallet med Värmepumpar (jämför även avsnitt 2.1). Sammantaget innebär detta att elbalansen (elproduktion elkonsumtion) förstärks något i Gävle i fallet med Energibesparing jämfört med referensfallet. Den sammanlagda minskningen av elkonsumtionen hos fastigheterna och Gävle Energi är något större än minskningen av elproduktion hos Gävle Energi. Eftersom elbalansen förstärks något i Gävle kan annan elproduktion utanför Gävle undvikas i motsvarande grad. 12

13 Fallet med Värmepumpar innebär en tydlig försvagning av elbalansen. Detta är en effekt framförallt av ökad elkonsumtion i värmepumparna men också av minskad elproduktion från Gävle Energi. Eftersom elbalansen försvagas i Gävle måste annan elproduktion utanför Gävle öka sin produktion i motsvarande grad GWh/år Totalt, alla fall Förändring jämfört med Referensfall (OBS! annan y-skala) Referensfall Energibesparing Värmepumpar Referensfall 0 Energibesparing Gävle Energi, Värmepumpar -20 produktion -40 Gävle Energi, konsumtion Fastigheter, konsumtion Elbalans 10 0 Gävle Energi, produktion Gävle Energi, konsumtion Fastigheter, konsumtion Elbalans = Elproduktion - elkonsumtion Figur 5 Elproduktion och elkonsumtion hos Gävle Energi och de kommunala fastighetsbolagen (GWh/år). I Figur 6 (på nästa sida) illustreras vad de olika energiflödena innebär för förbrukningen av primärenergi. I analysen inkluderas primärenergi för tillförda bränslen för Gävle Energi och för elen räknas primärenergin på nettobehovet av el, dvs den extra elproduktion som behöver produceras utanför Gävle för att elkonsumtionen hos Gävle Energi och fastighetsbolagen skall tillgodoses 8. Utfallet i Figur 6 beror på vilken antagande som görs för den alternativa elproduktionen utanför Gävle. Men oavsett metod så kan man dra samma slutsatser, dvs att energibesparing leder till något minskad primärenergianvändning jämfört med referensfallet, medan värmepumparna leder till tydligt ökad primärenergianvändning. Från beräkningarna kan man konstatera att förändringarna av de tillförda bränslena enligt Figur 4 har liten effekt på resultatet. Det är istället förändringar av elproduktion hos Gävle Energi och elkonsumtion hos fastighetsbolagen (enligt Figur 5) som helt dominerar resultaten för primärenergianvändningen. Orsaken till att storleken på staplarna blir större i fallet med nordisk residualmix är att denna år 2013 (vilket är den valda mixen i beräkningarna) består till 35 % av kärnkraft som har högst primärenergi/producerad el. I långsiktig marginalel ingår ingen kärnkraft (se även bilaga A). Detta förklarar högre effekt på primärenergianvändningen med värdering enligt nordisk residualmix. 8 Vi inkluderar alltså ingen primärenergi för Gävle Energis elproduktion eftersom denna primärenergi redan inkluderas genom de tillförda bränslena enligt Figur 4. 13

14 Totalt, alla fall GWh/år 160 Långsiktig marginalel 140 Nordisk residualmix Referensfall Energibesparing Värmepumpar Förändring jämfört med Referensfall (OBS! annan y-skala) Långsiktig marginalel Nordisk residualmix Referensfall Energibesparing Värmepumpar Figur 6 Primärenergibehov (GWh/år) för Gävle Energi och de kommunala fastighetsbolagen 3.2 Klimatpåverkande utsläpp I Figur 7 och Figur 8 redovisas hur de klimatpåverkande utsläppen påverkas av de två alternativen jämfört med referensfallet. Precis som i fallet med primärenergi är det behovet av elproduktion utanför Gävle som får störst genomslag på resultaten. Utsläppen minskar något på grund av att de tillförda bränslena till Gävle Energis fjärrvärme- och elproduktion minskar. Men dessa bränslen har låga klimatpåverkande utsläpp (trädbränslen och RT-flis) eller inga klimatpåverkande utsläpp (spillvärme och rökgaskondensering). I fallet med Energibesparing innebär den förstärkta elbalansen i Gävle att utsläpp från annan elproduktion utanför Gävle kan undvikas. I fallet med Värmepumpar, där elbalansen försvagas i Gävle, ökar istället utsläppen från elproduktion utanför Gävle. Minskade utsläpp Ökade utsläpp ton CO2-ekv./år Energibesparing Värmepumpar Netto: Netto: Bioolja El Trädbränslen RT-flis Rökgaskondensering Spillvärme Figur 7 Klimatpåverkande utsläpp, förändringar jämfört med Referensfall, långsiktig marginalel 14

15 Minskade utsläpp Ökade utsläpp ton CO2-ekv./år Energibesparing Värmepumpar Netto: Netto: Bioolja El Trädbränslen RT-flis Rökgaskondensering Spillvärme Figur 8 Klimatpåverkande utsläpp, förändringar jämfört med Referensfall, nordisk residualmix Skillnaden mellan figurerna är antagandet av elproduktionen utanför Gävle, där den nordiska residualmixen har lägre specifikt utsläpp än långsiktig marginalel. Man bör dock notera att den nordiska residualmixen inte inkluderar uppströms utsläpp, dvs utsläpp från produktion och distribution av de bränslen som används för produktion av elen. 3.3 Ekonomiskt utfall I Tabell 2 - Tabell 5 redovisas utfallet för det typår (se avsnitt 2.2 Metodik) som används för de ekonomiska beräkningarna. De tre första tabellerna beskriver utfallet för Gavlegårdarna, Gavlefastigheter och Gävle Energi medan den sista tabellen ger koncernperspektivet, vilket motsvarar summan av varje post i de tidigare tabellerna. Observera att i dessa tabeller gäller att positiva siffror = intäkter och negativa siffror = kostnader. Till exempel är fjärrvärmepriset en intäkt för Gävle Energi medan det är en kostnad för Gavlegårdarna och Gavlefastigheter. På detta sätt kan tabellerna summeras för att ge koncernperspektivet (t ex blir fjärrvärmepriset ett nollsummespel ur koncernperspektiv). Notera också att varje post avrundad till hela MSEK. För Gavlegårdarna (se Tabell 2 på nästa sida) innebär den minskade fjärrvärmeförbrukningen minskade kostnader för fjärrvärme jämfört med referensfallet. I fallet med Energibesparing så minskar även kostnaderna för el. Men för att uppnå dessa kostnadsminskningar krävs en relativt stor investering vars årliga kapitalkostnad är betydligt större än kostnadsminskningarna. Netto ger detta en ökad kostnad för Gavlegårdarna på 26 MSEK/typår i fallet med Energibesparing. I fallet med Värmepumpar uppnås större kostnadsminskningar genom att fjärrvärmeförbrukningen minskar i större grad och att investeringen är mindre. Dock ökar elförbrukningen vilket ger ökade elkostnader och utöver detta tillkommer kapitalkostnader för värmepumparna. Netto ger detta en minskad kostnad på 1 MSEK/typår. 15

16 Tabell 2 Ekonomiskt utfall för Gavlegårdarna. OBS! I dessa tabeller gäller att positiva siffror = intäkter & negativa siffror = kostnader. Varje post avrundad till hela MSEK. MSEK/typår Referensfall Energibesparing Värmepumpar Fjärrvärme Produktionskostnader Pris El El, exkl elnät Elnät, förluster & omkost Elnät, taxa Investeringar Årlig kapitalkostnad TOTALT TOTALT, jämfört med Referensfall För Gavlefastigheter (se Tabell 3) fås samma typ av resultat när det gäller minskade fjärrvärmekostnader och förändrade elkostnader som för Gavlegårdarna. I fallet med Energibesparing är dock investeringen relativt sett mindre än för Gavlegårdarna, vilket netto innebär en total kostnadssänkning på 2 MSEK/typår. I fallet med Värmepumpar balanseras kostnadsminskningar och kostnadsökningar, vilket ger ett oförändrat resultat jämfört med referensfallet. Tabell 3 Ekonomiskt utfall för Gavlefastigheter. OBS! I dessa tabeller gäller att positiva siffror = intäkter & negativa siffror = kostnader. Varje post avrundad till hela MSEK. MSEK/typår Referensfall Energibesparing Värmepumpar Fjärrvärme Produktionskostnader Pris El El, exkl elnät Elnät, förluster & omkost Elnät, taxa Investeringar Årlig kapitalkostnad TOTALT TOTALT, jämfört med Referensfall 2 0 För Gävle Energi (se Tabell 4 på nästa sida) innebär den minskade produktionen av fjärrvärme och el minskade produktionskostnader. Samtidigt minskar dock fjärrvärmeintäkterna i större grad. För elen får man netto mindre intäkter i fallet med Energibesparing medan de ökar i fallet med Värmepumpar eftersom en större mängd el säljs och man därigenom får större intäkter via elnätstaxan. Sammantaget försämras resultatet tydligt för Gävle Energi, med 23 respektive 35 MSEK/typår. 16

17 Tabell 4 Ekonomiskt utfall för Gävle Energi (inklusive Elnät). OBS! I dessa tabeller gäller att positiva siffror = intäkter & negativa siffror = kostnader. Varje post avrundad till hela MSEK. MSEK/typår Referensfall Energibesparing Värmepumpar Fjärrvärme Produktionskostnader Pris El El, exkl elnät Elnät, förluster & omkost Elnät, taxa Investeringar Årlig kapitalkostnad TOTALT TOTALT, jämfört med Referensfall Slutligen summeras de föregående tabellerna för att i Tabell 5 få fram koncernperspektivet. Här kan noteras att både fjärrvärmepriset och elnätstaxan blir ett nollsummespel ur koncernperspektiv. De poster som återstår och dominerar blir produktionskostnaden för fjärrvärme, kostnaderna för el och den årliga kapitalkostnaden för respektive investering. Som framgår av tabellen innebär bägge alternativen för energieffektivisering innebär tydliga merkostnader ur koncernperspektiv. Merkostnaden för Energibesparing uppgår till 46 MSEK/typår och för Värmepumpar 34 MSEK/typår. Det är dock möjligt att kostnadsökningar i varierande grad kan omsättas till hyresökningar, vilket i så fall skulle innebära att merkostnaderna i motsvarande grad istället skulle tas av hyresgästerna. Tabell 5 Ekonomiskt utfall för Koncernen (summan av Tabell 2 Tabell 4). OBS! I dessa tabeller gäller att positiva siffror = intäkter & negativa siffror = kostnader. Varje post avrundad till hela MSEK. MSEK/typår Referensfall Energibesparing Värmepumpar Fjärrvärme Produktionskostnader Pris El El, exkl elnät Elnät, förluster & omkost Elnät, taxa Investeringar Årlig kapitalkostnad TOTALT TOTALT, jämfört med Referensfall

18 Bilaga A Hur beräknar man klimatpåverkan från elanvändning och elproduktion? En ofta diskuterad fråga inom energisektorn är hur man ska beräkna miljöpåverkan från elproduktion och då i synnerhet klimatpåverkan från elproduktionen. Det finns flera föreslagna och använda metoder där var och en har sina fördelar och brister. Metoderna används för att presentera elproduktionens klimatpåverkan i olika sammanhang. Exempelvis hur stor är klimatpåverkan från det svenska elsystemet eller vilken klimatnytta får vi av att investera i nytt vindkraftverk eller vilken klimatpåverkan ger en bergvärmepump. En förändring i elproduktionen och/eller elkonsumtionen ger ofta en tydlig förändring i klimatpåverkan och miljövärderingen av el får därför en central roll i arbetet med klimatutvärderingar. Inte minst gäller detta för energiföretag som ofta har både en stor elproduktion och elkonsumtion och dessutom stora möjligheter att förändra både produktion och konsumtion. Att frågan debatteras ofta inom energisektorn beror på olika saker. Framförallt hittar man orsakerna i att det är olika frågor som ska belysas och att det därigenom behövs olika metoder för att beräkna utsläppen från elsystemet. Det finns inte en miljövärderingsmetod som fungerar generellt för alla frågor. I denna bilaga diskuteras kortfattat skillnaderna mellan några vanligt förekommande metoder och också i vilka sammanhang som dessa kan vara användbara. Mer information om olika värderingsmetoder återfinns exempelvis i [1, 2, 3 och 4]. Elsystemet Vi har idag en gemensam nordeuropeisk elmarknad och det sker ett stort elutbyte mellan framförallt de nordiska länderna. Möjligheten att köpa och sälja el över nationsgränserna har succesivt ökat i takt med att överföringskapacitet har byggts ut. Den tidigare nationella elmarknaden har därmed blivit en internationell elmarknad. Detta behöver man beakta när man studerar miljöpåverkan från elsystemet. Enda tillfället när det numera kan vara relevant att studera miljöpåverkan från enbart det svenska elsystemet är när frågan är just att presentera miljöpåverkan från den samlade svenska elproduktionen. Elsystemet består av flera vitt skilda typer av produktionsanläggningar. Ofta delas dessa upp i grupperna baskraft och marginalkraft och ibland även i grupperna reglerbar och icke reglerbar kraft. Baskraftsanläggningarna har generellt sett höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. Baskraften prioriteras först i produktionsmixen och får därmed lång utnyttjningstid. Exempel på baskraft är vattenkraft och kärnkraft. Marginalkraften är baskraftens motsats, d.v.s. anläggningar med hög rörlig kostnad som endast utnyttjas när baskraften inte räcker till. Exempelvis kondensanläggningar för kol, olja eller naturgas. Den viktigaste reglerbara kraften i Sverige är vattenkraft och en typisk icke reglerbar elkraft är vindkraft. Det finns även flera andra typer av produktionsanläggningar, exempelvis kraftvärmeverken i våra svenska fjärrvärmesystem. Värderingsprinciper för olika frågor Det man först måste skilja på är två principiellt helt olika användningsområden. Det ena området rör frågor och analyser som avser att presentera miljöpåverkan från elsystemet som helhet. För dessa frågor är det relevant att använda så kallade bokföringsmetoder för att beskriva miljöpåverkan. Kännetecknade för dessa metoder är att de utgår från olika typer av genomsnittsvärden för hela 18

19 elproduktionen. Nedan beskrivs dessa under rubriken Medelel. Det andra området rör frågor om hur enskilda förändringar eller företaget som helhet påverkar utsläppen från elsystemet. För dessa frågor är det relevant att beskriva den faktiska alternativa elproduktionen med hjälp av konsekvensanalyser. Kännetecknade för dessa metoder är att de studerar hur marginalelproduktionen förändras. Nedan beskrivs dessa under rubriken Marginalel. Marginalel Om man vill studera konsekvenser av en specifik förändring och det rör en ökad eller minskad elkonsumtion/elproduktion så bör man utnyttja en marginalelbetraktelse. Om vi exempelvis ökar elkonsumtionen marginellt kommer detta enbart att påverka marginalelproduktionen i elsystemet, d.v.s. det produktionsslag med högst rörlig produktionskostnad kommer öka sin produktion för att möta den ökade efterfrågan (övrig kraftproduktion med lägre produktionskostnad utnyttjas redan fullt ut). Även en relativt stor förändring som t.ex. att stänga av ett större kraftvärmeverk i ett fjärrvärmesystem är att betrakta som en marginell förändring för det sammankopplade nordeuropeiska elsystemet. Det finns några olika metoder för att bedöma miljöpåverkan från marginalelproduktionen. Den viktigaste skillnaden mellan dessa metoder är om man ska studera marginalelen på kort eller lång sikt. På kort sikt studeras hur marginalproduktionen förändras med den befintliga produktionskapaciteten och på långt sikt tar man även hänsyn till nyinvesteringar i ny produktionskapacitet. En annan skillnad är om man anser att det räcker med en enkel och grov approximation eller om man anser att man behöver en mer omfattande beräkning för marginalelen. Den enkla approximationen brukar innebära att man väljer en eller några få anläggningstyper som man vet står för en stor andel av marginalproduktionen, exempelvis naturgaskondens eller en mix av kol-, oljaoch naturgaskondens. Den mer omfattande beräkningen innebär att man studerar med hjälp av modeller hur marginalproduktionen förändras under året och under kommande år. Modellberäkningarna visar att det finns flera olika typer av anläggningar som mer eller mindre står för marginalproduktionen under ett helt år. Vid tidpunkter med låg efterfrågan kommer även förnyelsebar elproduktion att utgöra marginalproduktionen vilket får betydelse när CO2-utsläppen ska beräknas. Prognosberäkningar visar även att elsystemet på grund av befintliga och kommande styrmedel kommer att utvecklas till att bli allt mer förnyelsebar i framtiden. Ett framtidsperspektiv för elproduktionen är relevant att studera eftersom många av de förändringar som föreslås och bedöms ur ett klimatperspektiv hos ett företag kommer att ha en lång ekonomisk livslängd. Det finns med andra ord en dynamisk effekt på både kort och lång sikt som ska beaktas när man beräknar systemets marginalelproduktion. Den dynamiska effekten syns även tydligt i Figur 9. I de beräkningar som presenteras här så används en långsiktig marginalel som är beräknad med hjälp av omfattande modellanalyser, d.v.s. den alternativa elproduktionen utgörs av den långsiktiga nordeuropeiska marginalelproduktionen. Metoden benämns även ibland som den dynamiska förändringseffekten eftersom den under ett antal år studera hur elsystemet anpassar sig på grund av en förändring (störning) i elefterfrågan (eller elutbudet). Ett problem som tillkommer när man studerar den långsiktiga marginalelen är att vi inte på förhand vet hur elsystemet kommer att utvecklas framöver. Man kan både tänka sig en utveckling där vi kraftigt kommer att anpassa elproduktionen på grund av högt ställda klimatambitioner men också en mer konservativ utveckling med relativt lågt ställda klimatambitioner. Den klimatvärdering som är ett genomsnittsvärde av dessa 19

20 två utvecklingar. Genom att använda den långsiktigaa marginalelen blir bedömningar giltiga för en lång period framöver. I miljövärdering har marginalelen beräknats för en period mellan 2015 och Mer information om långsiktig nordeuropeisk marginalelproduktion återfinns i [1, 2 och 3]. I dessa publikationer diskuteras även alternativa värderingsmetoder för elproduktionen. Metoden beskrivs framförallt i [2, 3] och beräknade utsläppsvärden i [5]. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Långsiktig marginalelproduktionsmix Marginal electricity production in the electricity grid of northern Europe. 0% Högt utsläpp High Låg klimatambition Lågt Low utsläpp The high and low alternatives are assumptions based on results from a scenario analysis with the MARKAL model (Elforsk 2008:30). The results shows average marginal electricity production for the period Wind Biofuels Natural gas Coal +CCS Coal Hög klimatambition kg kg CO2/MWh CO2-ekv./MWh el el (varav uppströms 120 kg CO2-ekv./MWh el) 400 kg CO2/MWh el 500 kg CO2-ekv./MWh el (varav uppströms 100 kg CO2-ekv./MWh el) Medel: 625 kg CO2-ekv./MWh el Figur 9 Två beräkningar för marginalelsproduktionen i det nordeuropeiska elsystemet med hög respektive låg nivå i användningen av fossila bränslen. De två resultaten är valda utifrån en scenarioanalys med Markalmodellen [3]. Resultaten visar medelvärdet för marginalelproduktionen för perioden [5]. Medelel Ett genomsnittsvärde för hela elproduktionen bör användas om syftet är att redovisa hela elproduktionens klimatbidrag inom ett geografiskt område och när detta värde sedan är en delsumma för ett större geografiskt område. Detta är ofta fallet när en region eller nation ska redovisa sitt totala bidrag. Dessa redovisningar är en bokföring av faktiska utsläpp och de ska även vara adderbara. Summan av de enskilda utsläppen från flera anläggningar, regioner eller nationer ska vara lika med de totala utsläppen för det system som ska beskrivas. Att summera marginalelproduktionen från flera delsystem är poänglöst och ger ett helt oanvändbart värde. Det finns flera olika varianter av medelel. Vanligt förekommande är svensk eller nordisk medelel. Svensk medelel används numera sällan eftersom elsystemet är ihopkopplat med flera andra länder (se tidigare diskussion). Nordisk medelel är däremot vanligt förekommande. Värdena för medelel är relativt enkla att beräkna med hjälp av nationell statistik för den totala elproduktionen. En variant på medelel som används är den så kallade nordiska residual-mixen. Denna variant är snarlik nordisk medelel med den skillnaden att man räknar bort så kallad ursprungsmärkt el. Kvar till miljövärderingen finns alla övrig el. Eftersom den ursprungsmärkta elen är förnyelsebar så ger den nordiska residualmixen en högre klimatpåverkan än den nordiska medelelen. Den nordiska residualmixen för år 2013 presenteras i Figur 10 och beskrivs mer utförligt av Energimarknadsinspektionen [6] och Svensk Energi [7]. 20

Profus ansats för miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Johan Sundberg Mattias Bisaillon Johan Sundberg Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Energi & Villaforum 2013. Välkomna!

Energi & Villaforum 2013. Välkomna! Energi & Villaforum 2013 Välkomna! Program 08.00 Frukost 08.30 Välkomna! 08.45 Fjärrvärme Karl-Henrik Rognefjord 09.15 MEX (Helsingborgs Mark & Exploatering) Johan Cedergren Tomtsläpp 2013 och vad händer

Läs mer

KP SSAB BLUND. Fjärrvärme

KP SSAB BLUND. Fjärrvärme KP SSAB BLUND Fjärrvärme Fossilfritt* *Vår strävan är att bli fossilfria. Under 2010 var den fossila andelen bränsle till fjärrvärmeproduktionen endast 1,1 %. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Varmt och

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen

Läs mer

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden John Johnsson och Fjärrvärme Profu Investeringsanalys, inkl ekonomisk riskanalys Strategisk utveckling Värdering av spillvärme och bränsleavtal Integration

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Remissvar rapporten till Svensk tillämning av näranollenergibyggnader.

Remissvar rapporten till Svensk tillämning av näranollenergibyggnader. Sidan 1 av 3 Datum 2015-08-31 Vår referens Affärsområde Kraft, Värme & Kyla Beteckning/Version Handläggare, besöksadress Bengt Östling Slaggvarpsvägen 3 E-post: bengt.ostling@fev.se Direkt telefon: 023-77

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen bland SABOs medlemsföretag

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mälarenergi AB under våren 2014. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Miljövärdering av el ur systemperspektiv

Miljövärdering av el ur systemperspektiv RAPPORT Miljövärdering av el ur systemperspektiv En vägledning för hållbar utveckling Författare: Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Byman, PriceWaterHouseCoopers Agneta Persson, WSP Louise

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Johan Sundberg Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

2014-08-27. Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar

2014-08-27. Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar 2014-08-27 Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar Detta dokument ligger till grund för Mälarenergi AB:s prisändringsmodell 2014 avseende leveranser av fjärrvärme

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 G HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013 Kvällens program Den 22 oktober - Ängelholm Plats: Ängelholms Stadsbibliotek 17:30 Enklare förtärning och mingel utanför lokalen Hett Forum i åhörarsalen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012 Profu i Göteborg AB Mölndal, feb 2012 Sammanfattning Denna rapport innehåller de viktigaste resultaten från de modellberäkningar med MARKAL- NORDIC

Läs mer

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Agneta Persson agneta.persson@wspgroup.se 2014-03-13 Innehåll: Metodik Scenarier Regionalekonomisk analys Översikt samhällsekonomiska

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

BEBO Medlemsmöte. Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar. Anders Sandoff och Conny Overland

BEBO Medlemsmöte. Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar. Anders Sandoff och Conny Overland BEBO Medlemsmöte Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff och Conny Overland Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Göteborg, 19 februari 2015 Projektet handlar om Att

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP

Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen HJÄLMAREN-SKÖNTORP 769604-3863 Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 KALLELSETILLFÖRENINGSSTÄMMA MedlemmarnaiBRFHjälmaren Sköntorpkallashärmedtillordinarieföreningsstämma.

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB Denna prisändringsmodell gäller för närvärmeleverans till näringsfastighet i Ingelstad, Rottne och Braås. Fjärrvärmen i Växjö behandlas i en separat

Läs mer