Biogasdistribution, från lokal till regional hantering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogasdistribution, från lokal till regional hantering"

Transkript

1 Biogasdistribution, från lokal till regional hantering Beskrivande och jämförande studie av olika distributionsformer för biogas och fordonsgas Rapporten är en del av projektet InfraBiogas Öst MAJ 2011 Stefan Dahlgren, Sweco Towe Ireblad, Sweco Andreas Lindgren, Sweco Hans Lundborg, Sweco Office of Regional Planning Stockholm County Council

2 ra04s RAPPORT BIOGAS ÖST UPPDRAGSNUMMER Biogasdistribution, från lokal till regional hantering (Beskrivande och jämförande studie av olika distributionsformer för biogas och fordonsgas) STOCKHOLM Sweco Environment AB Stockholm, Avfallsteknik Stefan Dahlgren Towe Ireblad Andreas Lindgren Hans Lundborg 1 (31) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Uppdrag ; sfda P:\1174\ _BGÖ_Biogas_Dist\000\10 Arbetsmtrl_dok

3 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING BIOGASSITUATIONEN I BIOGAS ÖST OMRÅDET BIOGAS ÖST OMRÅDET Produktion och efterfrågan på fordonsgas i Biogas Öst området Tankställen och distribution BIOGASSYSTEM MED FORDONSGASPRODUKTION VAD ÄR UPPGRADERING, KRYOGEN UPPGRADERING OCH LBG Vanliga uppgraderingsmetoder Kryogen uppgradering och LBG BIOGASSYSTEM MED FORDONSGAS (CBG) OCH FÖRVÄTSKAD FORDONSGAS (LBG) DISTRIBUTIONSTEKNIKER FÖR FORDONSGAS DISTRIBUTION AV FORDONSGAS I LEDNING Markledning Sjöledning TRANSPORT MED LASTBIL Transport av komprimerad fordonsgas (CBG) i stålflaskor Transport av komprimerad fordonsgas (CBG) i kompositflaskor Transport av förvätskad fordongas (LBG) JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA DISTRIBUTIONSTEKNIKER INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN Distributionskostnader Energianvändning Klimat- och miljöpåverkan RESULTAT DISTRIBUTIONSKOSTNADER ENERGIANVÄNDNING KLIMAT- OCH MILJÖEFFEKTER DISKUSSION REFERENSER ORDLISTA BILAGOR

5 BILAGA 1. KOSTNADER FÖR UPPGRADERING OCH DISTRIBUTION FÖR DE OLIKA DISTRIBUTIONSTEKNIKERNA BILAGA 2. KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV KOSTNADER FÖR GASLEDNING (4 BAR) BILAGA 3. KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNING AV ENERGIFÖRBRUKNING FÖR LASTBILSTRANSPORTER

6 SAMMANFATTNING I den här rapporten beskrivs på ett enkelt och informativt sätt olika tekniker för distribution av biogas och fordonsgas. Målsättningen med rapporten är att höja kunskapsnivån hos beslutfattare, samhällsplanerare och allmänhet inom Biogas Öst regionen. Rapporten avslutas med en jämförelse av kostnader, energieffektivitet samt klimat- och miljöeffekter för de olika distributionsteknikerna. Då efterfrågan på fordonsgas i östra Mellansverige har ökat under flera år planeras nya biogasanläggningar. Under 2010 förbrukades 389 GWh fordonsgas i regionen. Efterfrågan år 2020 uppskattas uppgå till mellan GWh i regionen. I takt med ökad efterfrågan blir även tankstationerna fler. Marknaden och marknadssituationen förändras och biogasen, som tidigare producerades och användes lokalt, kommer i framtiden att produceras och användas regionalt. Frågan om hur de framtida volymerna av fordonsgas ska distribueras på bästa och effektivast sätt är mycket viktig och kräver god samhällsplanering. Hur kan fordonsgas distribueras? Vilka distributionsformer är billigast? Vilka distributionsformer är miljövänligast och energieffektivast? Vad bör man ta hänsyn till då hanteringen av biogas går från lokal till regional nivå? Fordonsgas kan distribueras med gasledning eller med lastbil. Då lastbil används transporteras fordonsgasen antingen i trycksatt form i växelflak med stålflaskor eller i kompositflaskor, eller i flytande form (LBG) i en gastrailer. I rapportens kapitel 5 jämförs de olika distributionsformerna ur perspektiven kostnadseffektivitet, energieffektivitet och klimat- och miljöpåverkan. Jämförelsen görs i en förenklad distributionsmodell där biogasen produceras i tre olika områden i regionen (200 GWh i varje område), i en eller flera produktionsanläggningar och distribueras med de olika teknikerna till marknader på olika avstånd, 25 km, 100 km och 250 km. Kostnaden för distributionen av fordonsgasen varierar med avståndet för transporten och med vilken teknik som används. Då gasen ska transporteras 25 km uppgår kostnaden till 0,05 0,15 kr per kwh med de olika distributionsteknikerna. Det billigaste teknikalternativet för transport av fordonsgas upp till ungefär km är distribution med gasledning. Då 200 GWh fordonsgas ska distribueras 100 km för att nå marknaden är det mest kostandseffektivt att transportera gasen med stålväxelflak som då kostar 0,11 kr per kwh att transportera. Vid detta avstånd uppgår transportkostnaden till 0,12 och 0,14 kr per kwh för kompositväxelflak respektive ledningsalternativet. Kostnaden för att transportera fordonsgasen 100 km i flytande form (LBG) uppgår till 0,16 kr per kwh. Om fordonsgasen måste transporteras 250 kilometer för att nå marknaden är LBG transport det billigaste alternativet och kostnaden uppgår till 0,17 kr per kwh. Den totala energiförbrukningen för transport av fordonsgas är störst då stålväxelflak används. Då stålväxelflaket rymmer mindre gasmängder än kompositväxelflak och LBG trailern krävs fler transporter med stålväxelflak än med de andra alternativen vilket också medför att mer energi (diesel) krävs. Med stålväxelflak krävs 12 transporter per dag för att distribuera 200 GWh fordonsgas per år medan motsvarande siffror för kompositväxelflak och LBG transport blir ca 6 respektive 2 transporter per dag. Vid 100 km transport med stålväxelflak beräknas 2 % av energivärdet i den transporterade fordonsgasen åtgå för distributionen. Vid ökande distributionsavstånd minskar energieffektiviteten kraftigt. Vid 250 km transport åtgår 5 % av energivärdet i fordonsgasen för dess distribution. 5

7 Mängden energi som behövs för distribution med gasledning är försumbar i jämförelse med de andra alternativen och distribution med gasledning är mycket mer energieffektivt än distribution med lastbil. Utsläppsmängderna av koldioxid (CO 2 ), kväveoxider (NO x ) och partiklar följer givetvis den totala förbrukningen av diesel och ökar med ökande avstånd för lastbilstransporterna. Distribution med ledning ger inga utsläpp av klimat- och miljöpåverkande gaser eller föroreningar oavsett distributionsavstånd. Transport med stålväxelflak är det distributionsalternativ som ger högst utsläpp medan transport med kompositväxelflak och framförallt av gas i flytande form (LBG) ger betydligt lägre utsläpp. Koldioxidutsläppen då fordonsgasen transporteras med stålväxelflak uppgår till 259, och ton per år för avstånden 25, 100 och 250 km. Utsläppen av kväveoxider från transport med stålväxelflak uppgår till 2,7 respektive 18 ton per år för avstånden 25, 100 och 250 km medan partikelutsläppen uppgår till 22, 86 och 216 kg per år för respektive avstånd. Med kompositväxelflak blir utsläppen av samtliga klimat- och miljöparametrar ungefär hälften så stora medan LBG transport ger utsläpp som endast uppgår till knappa 20 % av utsläppen från transport med stålväxelflak. 6

8 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING Efterfrågan på fordonsgas i östra Mellansverige har under flera år ökat och prognoser för framtiden spår att trenden fortsätter. Nya biogasanläggningar planeras för att möta behoven från lokaltrafik, taxi och privatbilism. Under 2010 förbrukades 389 GWh fordonsgas i regionen. Enligt rapporten Utbud och Efterfrågan och på fordonsgas i Biogas Öst regionen (Jonerholm et al, 2010) uppskattas efterfrågan på fordonsgas 2020 uppgå till mellan GWh. Samtidigt som antalet produktionsanläggningar ökar så ökar också antalet tankstationer och fordon. Marknaden och marknadssituationen förändras och biogasen, som tidigare producerades och användas lokalt, kommer i framtiden att produceras och användas regionalt. Biogas som används som fordonsgas produceras i vanliga biogasanläggningar. Den nyproducerade biogasen innehåller ungefär % metan och % koldioxid. Metan är den energibärande gasen och då biogasen ska användas som fordonsbränsle måste den innehålla 97 ± 1 % metan enlig svensk standard. Genom så kallad uppgradering minskar man koncentrationen av koldioxid och ökar koncentrationen av metan så att biogasen når fordonsgaskvalitet. Den fordonsgasen distribueras efter uppgradering till gastankstationerna eller bussdepåer där konsumenten tankar sina fordon. Distribution av fordonsgas kan ske på olika sätt. Frågan om hur de framtida volymerna av fordonsgas ska distribueras på bästa och effektivast sätt är mycket viktig för beslutsfattare, samhällsplanerare och biogasbranschen. Vilka distributionsformer är billigast? Vilka distributionsformer är miljövänligast och energieffektivast? Vad bör beslutsfattare och samhällsplanerare ta hänsyn till då produktion och användning av biogasen går från lokal till regional hantering? Den här rapporten beskriver på ett enkelt sätt olika distributionsformer för fordonsgas med målsättningen att öka beslutfattares och samhällsplanerares kunskaper. Rapporten avslutas med en jämförelse av kostnader, energieffektivitet samt klimat- och miljöeffekter för de olika distributionsformerna. Rapportens ansats är att jämföra ovanstående parametrar med nyckeltal i förenklade distributionsmodeller. De förenklade distributionsmodellerna beskriver inte en verklig situation i Biogas Öst regionen. Biogas Öst har för avsikt att i framtida fördjupade studier mer ingående utreda distributionssystem inom regionen. Rapporten är framtagen och skriven av Sweco AB. Faktaruta 1. Biogas, Biometan och Fordonsgas. Begreppet Biogas brukar användas som ett samlingsnamn för gaser med olika metanhalt som bildats genom nedbrytning av organiskt material. Begreppet Biometan används då biogasen har uppgraderats till att innehålla mycket hög metanhalt (ca 97 %) eller då gasen är producerad genom termisk förgasning. Begreppet Fordonsgas eller CBG (Compressed BioGas) används för uppgraderad och trycksatt biogas, eller naturgas, och för blandningar av dessa gaser. 7

9 2 BIOGASSITUATIONEN I BIOGAS ÖST OMRÅDET 2.1 BIOGAS ÖST OMRÅDET Biogas Öst är ett regionalt samverkansprojekt i östra Mellansverige som syftar till att främja en ökad öka produktion, bättre distribution och större användning av biogas och därmed bidra till att uppnå Sveriges miljömål. Samverkansprojektet lägger särskilt fokus på produktion och användning av fordonsgas och har som långsiktigt mål att minst 10 procent av drivmedlen inom regionen år 2020 är fordonsgas från uppgraderad biogas. Biogas Öst området omfattar länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Södermanland, Örebro och Östergötland. Figur 1. Biogas Öst området med länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Västmanland, Örebro och Östergötland PRODUKTION OCH EFTERFRÅGAN PÅ FORDONSGAS I BIOGAS ÖST OMRÅDET Inom Biogas Öst område finns idag 67 anläggningar som producerar biogas (39 avloppsreningsverk, 8 samrötningsanläggningar, 2 gårdsanläggningar och 18 deponigasanläggningar). Den producerade biogasen används för uppvärmning av rötkammare och anläggningsbyggnader, för elproduktion eller för uppgradering till fordonsgas. 18 anläggningar uppgraderar biogasen till fordonsgaskvalitet. 8

10 År 2009 uppgick produktionen av biogas till 518 GWh medan produktionen av fordonsgas uppskattades till ca 22 MNm 3 (209 GWh). Totalt såldes 255 GWh fordonsgas 2009 inom regionen (Jonas Forsberg, muntligen, 2011). Den uppgraderade biogasen säljs antingen till kollektivtrafikförbrukning i kommuner med biogasbussar, eller till publika tankställen för konsumtion av taxi och privatbilister. Inom regionen fanns 2010 totalt 462 biogasbussar, i storleksordningen biogassopbilar samt ca taxi och personbilar (Jonas Forsberg, muntligen, 2011). Efterfrågan på uppgraderad biogas som drivmedel till fordon, inom Biogas Öst regionen, uppgick 2010 till 389 GWh. Efterfrågan på fordonsgas inom regionen år 2020 uppskattas till mellan GWh, beroende på marknadstillväxten i olika scenarier (Jonerholm et al, 2010) TANKSTÄLLEN OCH DISTRIBUTION I Biogas Öst regionen finns idag 38 publika tankställen för fordonsgas. Utöver de publika tankställena finns även 9 bussdepåer i regionen, samt ett antal icke publika tankställen. Samtliga bussdepåer, förutom Sala, är försörjda via ledning. Mindre än hälften av de publika tankstationerna är försörjda via ledning, de flesta försörjs genom leverans av komprimerad fordonsgas med lastbil. Publika tankställena som är försörjda via ledning förekommer i samtliga län inom Biogas Öst regionen, ofta i anslutning till bussdepåer, men är inte vanligt förekommande inom Stockholms län. 3 BIOGASSYSTEM MED FORDONSGASPRODUKTION 3.1 VAD ÄR UPPGRADERING, KRYOGEN UPPGRADERING OCH LBG Nyproducerad biogas innehåller ungefär % metan och % koldioxid. Fordonsgas måste innehålla 97 ± 1 % metan för att uppfylla kraven i den svenska standarden (SS Motorbränslen Biogas som bränsle till snabbgående ottomotorer ) och uppgradering är en process där man minskar mängden koldioxid i gasen och på så sätt ökar metanhalten. Det finns många olika metoder som kan användas för att uppgradera biogas. Några metoder är vanligt förekommande i Sverige och dessa brukar benämnas konventionella uppgraderingsmetoder. De vanliga metoderna är vattenskrubber, kemisk absorption med amin (CApure) och Pressure Swing Adsorption (PSA). Ett nytt koncept som många är intresserade av är kryogen uppgradering. Vid kryogen uppgradering kyls biogasen tills den övergår i flytande form och förvätskas till så kallad LBG. LBG är en förkortning av det engelska uttrycket Liquified Biogas och används som motsats till CBG (Compressed Biogas) som blir slutresultatet från de konventionella uppgraderingsmetoderna. Nedan beskrivs kortfattat de vanligaste konventionella metoderna samt den kryogena tekniken. Beskrivningen av uppgraderingstekniker är inte fullständig och det finns många nya intressanta tekniker under utveckling. I Svensk Gastekniskt Centers publikationsserie finns flera rapporter om uppgradering. Den som är intresserad av nya uppgraderingstekniker kan till exempel läsa SGC Rapport 163 Nya renings- och uppgraderingstekniker för biogas som kan laddas ner på SGC s hemsida 9

11 3.1.1 VANLIGA UPPGRADERINGSMETODER Vattenskrubber Vattenskrubber är en metod som uppgraderar biogasen genom fysisk absorption. Vattenskrubber är den vanligaste uppgraderingstekniken i Sverige. Metoden fungerar genom att koldioxid löser sig lättare i vatten än vad metan gör. I vattenskrubbern förs den koldioxidrika biogasen in i botten på en absorptionskolonn. Vatten pumpas samtidigt in i toppen på kolonnen. Då vattnet rörs sig ned genom kolonnen möts den av biogasen som rör sig uppåt. Koldioxiden löser sig till mycket stor del i vattnet medan metangasen, som är svårlöslig i vatten, tas ut i toppen av kolonnen. Avskiljning av koldioxiden regleras med tryckhöjning i kolonnen och med variationer förhållandet mellan gas- och vattenflödet. Biogasen som tas ur absorptionskolonnen har genom avlägsnandet av koldioxid mycket högre metan halt (97 %) än den biogas som förs in i kolonnen, se den principskissen för en vattenskrubber i figur 2 nedan. Figur 2. Schematisk beskrivning av en vattenskrubber (Appelkvist & Johansson, 2002). Kemisk skrubber med amin (CApure) Metoden för den kemiska skrubbern påminner om vattenskrubbertekniken som beskrivs ovan. Skillnaden är att ett annat absorptionsmedel (se faktaruta 2 nedan) än vatten används för att lösa ut koldioxiden. Det finns olika typer av kemisk skrubber där man använder olika kemiska absorptionssubstanser. Den som är vanligast i Sverige är kemisk skrubber med amin, vanligen kallad CApure eller COOAB. En annan kemisk absorptionsteknik som ofta nämns är kemisk skrubber med Selexol. 10

12 När biogasen strömmar genom absorptionskolonnen i en CApure-anläggning binds koldioxiden till aminet som rör sig i motsatt riktning. Den uppgraderade biogasen tas ut i toppen av kolonnen som i en vattenskrubber. Den första CApure-anläggningen i Sverige togs i drift Idag är CApure tekniken väletablerad. Pressure swing adsorption (PSA) En PSA-anläggning består av fyra kärl med adsorptionsmaterial. Kärlen är länkade för att minska energianvändningen vid komprimering av gasen. Varje kärl arbetar i fyra olika faser, adsorption, sänkning av tryck, regenerering och uppbyggande av tryck, se figur 3 nedan. Vid adsorptionsfasen förs trycksatt biogas in i kärlets nedre del. När gasen passerar genom kärlet adsorberas koldioxid, syre och kväve på adsorptionsmaterialets yta. Gasen som kommer ut ur toppen av kärlet är anrikat på metan och innehåller cirka 97 % metan. Innan adsorptionsmaterialet mättas i kärlet leds gasen om till ett nytt trycksatt kärl. För kärlet som har en nästan mättad adsorptionsbädd börjar nu regenereringen. Trycket i kärlet sänks i flera steg till nästan vakuum nås. Först sänks trycket genom att kärlet sätts i balans med ett redan regenererat kärl, härefter sänks trycket till atmosfärstryck. Den gas som nu lämnat kärlet innehåller stora mängder metan och recirkuleras till inflödet av rågas. Innan kärlet åter kan användas till adsorption ökas trycket stegvis, vilket är det sista steget i cykeln. PSA- tekniken är den näst vanligaste tekniken i Sverige. Under de senaste åren har dock PSA-tekniken fått stå tillbaka till förmån från vattenskrubbertekniken och kemisk absorption med amin. Figur 3: Adsorption med PSA (Hagen et al, 2001) Faktaruta 2. Absorption och adsorption. Vid Absorption löser sig koldioxiden i ett lösningsmedel som i vatten eller till exempel i den kemiska föreningen amin. Vid Adsorption fastnar koldioxiden på ett annat ämne som till exempel aktivt kol. 11

13 3.1.2 KRYOGEN UPPGRADERING OCH LBG Koldioxid kan även separeras från biogas genom så kallad kryogen uppgradering. Metoden baseras på att olika gaser har olika kokpunkter vilket medför att de övergår i flytande form vid olika temperaturer. Kryogen teknik används vanligen då man vill förvätska naturgas till flytande naturgas, så kallad LNG. Att använda den kryogena processen för att uppgradera och förvätska biogas (LBG) är relativt nytt i Sverige. Separationsmetoden fungerar genom att koldioxid har högre kokpunkt än metan och förvätskas och övergår i flytande form före metangasen. Då koldioxiden övergår i flytande form fasas den ut och den metangas som blir kvar får på så sätt en högre metanhalt. Idag finns två stycken kryogena uppgraderingsanläggningar i Sverige. Ytterligare tre stycken projekt pågår eller planeras. De finns flera olika tekniska koncept för den kryogena tekniken och framtiden får utvisa vilka av dessa koncept som blir framgångsrika på marknaden. 3.2 BIOGASSYSTEM MED FORDONSGAS (CBG) OCH FÖRVÄTSKAD FORDONSGAS (LBG) Biogas produceras genom rötning, d.v.s. nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötningen omvandlas organiskt material till gaserna koldioxid och metan. Metangasen är den energibärande gasen i biogas. Metanhalten i biogas uppgår till ungefär %. Rötningsprocesser kan förekomma i naturligt syrefria miljöer, till exempel i våtmarker och deponier. Det finns olika typer av substrat som används för biogasproduktion, exempelvis slam i avloppsreningsverk, organiskt avfall från hushåll och industrier samt odlade energigrödor. Ett biogassystem innehåller många olika komponenter. Distributionen och användningen av den producerade fordonsgasen är beroende av hur biogassystemet är uppbyggt. Figur 4 nedan visar förenklat och schematiskt olika biogassystem där 1) biogasen uppgraderas med konventionell teknik till fordonsgas i form av komprimerad fordonsgas (CBG) och distribueras till gastankstationer med lastbil, 2) biogasen uppgraderas till fordonsgaskvalitet och distribueras, med 4 10 bars tryck, i gasledning till gastankstation där den komprimeras ytterligare och 3) biogasen uppgraderas med kryogen teknik till förvätskad fordonsgas (LBG) och distribueras i flytande form i lastbil till gastankstationer för flytande fordonsgas, så kallade LBG och LCBG stationer. LCBG står för Liquified and Compressed BioGas. I systemet med komprimerad biogas (CBG systemet) förs biogas med 60-70% metan in till uppgraderingsanläggningen. Uppgraderingsanläggningen producerar biogas med minst 97 % metan. Den uppgraderade biogasen (fordonsgasen) komprimeras till ca 230 bar och transporteras sedan till gastankstationer med lastbil (stålväxelflak eller kompositväxelflak). Då gasen transporters med gasledning sker transporten under lågt tryck (oftast 4 bar), och gasen komprimeras till ca 230 bar vid gastankstationen. I systemet med LBG förs biogas med % metan till en kryogen uppgraderingsanläggning som både uppgraderar och förvätskar gasen till LBG. Man kan även uppgradera biogasen med konventionell teknik och förvätska den efter att den har uppgraderats. Ett sådant LBG koncept antas vara mer energikrävande än då biogasen uppgraderas och förvätskas samtidigt. Den förvätskade gasen transporteras med lastbil till tankstationen där den lagras i speciella tankar. I ett LBG system behöver gasen inte trycksättas på samma sätt som i ett CBG system. Vid CBG gastankstationer tankar slutkonsumenten fordonsgas i komprimerad form (till ca200 bar). Vid LBG gastankstationer tankas fordonsgasen i flytande form och vid LCBG stationer finns möjlighet att tanka både förvätskad och komprimerad fordonsgas, se figur 4. 12

14 Figur 4. Schematisk skiss över biogassystem för biogas och fordonsgas. 13

15 4 DISTRIBUTIONSTEKNIKER FÖR FORDONSGAS Det finns flera olika tekniker för att transportera och distribuera fordonsgas. Komprimerad fordonsgas (CBG) kan transporteras i ledning eller i gasflaskor på lastbil. Förvätskad fordonsgas (LBG) kan endast transporteras i en tank på lastbil. I det här kapitlet beskrivs följande distributionstekniker; Distribution av komprimerad fordonsgas (CBG) i ledning (4 eller 10 bar) förlagd i mark eller sjö Distribution av komprimerad fordonsgas (CBG) i gasflaskor med lastbil Distribution av förvätskad fordonsgas (LBG) med lastbil 4.1 DISTRIBUTION AV FORDONSGAS I LEDNING MARKLEDNING Distributionsledningar för överföring av biogas kan ske i en så kallad lågtrycksledning då gasen har ett högsta tryck av 4 bar eller i högtrycksledning, då gasen har ett tryck över 4 bar, vanligtvis 10 bar. Gasledningen består vanligen av PE-material (polyetenplast) men även gasledningar av rostfritt stål förekommer. Gasledningen förläggs i en ledningsgrav under markytan, ofta tillsammans med andra typer av ledningar och kablar. Beroende på val av tryck i systemet gäller olika regler avseende hur ledningen ska läggas samt olika krav på avståndet från ledningen till omkringliggande ledningar. Det är därför viktigt att vid val av tryck i systemet beakta var ledningen ska förläggas och omgivningens egenskaper. En så kallad högtrycksledning har högre krav på hur ledningen ska förläggas vilket ofta gör det mer kostsamt att lägga högtrycksledningar. Fördelarna med en högtrycksledning är att kapaciteten att transportera gas ökar och vid planering en av gasledning avvägs fördelar och nackdelar mot varandra. Ibland kan man behöva förlägga en del av ledningen eller hela ledningen där det är mycket hårt material eller där det är svårt att gräva upp marken för att skapa en ledningsgrav, till exempel inne i en stad. Då kan metoden styrd borrning användas. Vid styrd borrning styrs borrhuvudet på ett sätt som gör det möjligt att borra krokigt, till exempel under vägar, järnvägar och vattendrag. Ledningen förläggs i borrhålet. Rörmaterialet kan vara av plast eller stål. 14

16 4.1.2 SJÖLEDNING Gasen kan på motsvarande sätt som ovan transporteras i ledning förlagd i vatten. Ledningen utgörs även då av PE-material eller stål. Ledningen förses med vikter för att hindra uppflytning och läggs på en avjämnad sjöbotten. Då ledningen läggs i vatten svetsas den först ihop på land och bogseras ut med båt. Ledningen förses med betongvikter och sänks till botten. Dykare övervakar och justerar ledningsläget på botten. Bottnen kan behöva viss justering genom schakt/fyllning för att ledning och vikter ska ligga korrekt. När ledningen är på plats görs en slutjustering och ledningen läges- och nivåbestäms. Ledningen provtrycks för att säkerställa att täthetskraven uppfylls och att inget läckage förekommer. Vid anslutningarna på land förläggs ledningen i mark och täcks över. 4.2 TRANSPORT MED LASTBIL TRANSPORT AV KOMPRIMERAD FORDONSGAS (CBG) I STÅLFLASKOR Distribution av komprimerad fordonsgas (CBG) sker i gasflaskor av stål som placeras i en särskild container, ett så kallat lastväxlarflak, se figur 5. Växelflaket lastas sedan på en lastbil och transporteras till gastankstation. Ett lastväxlarflak kan även användas som mobilt gaslager. Vid gastankstationen växlas flaken och lastbilen lämnar flak som är fulla med gas och tar med sig flak som tömts av biogaskonsumenter vid gastankstationen, se figur 6 nedan. Figur 5. Ett lastväxlarflak med stålflaskor för transport av komprimerad gas (CBG). Varje växelflak rymmer maximalt Nm 3 fordonsgas och är delat i sex sektioner för att minska utsläpp av gas vid en eventuell olycka. Om en sektion läcker ut sin last vid en olycka läcker endast ca 350 Nm 3 fordonsgas. Gasflaskorna i växelflaken fylls i vanliga fall inte maximalt och ett växelflak lastar i praktiken ungefär Nm 3. Det måste också finnas ett mått av mottryck i gasflaskorna i flaket. Det innebär att den mängden gas som faktiskt levereras i varje flak uppgår till ungefär Nm 3 (Ragnar Sjödahl, muntligen, 2011). I Biogas Öst regionen transporteras normalt tre flak samtidigt, ett på själva lastbilen och två på släpet. Den totala mängden fordonsgas som levereras till tankstationen uppgår alltså till Nm 3 vid distribution med stålväxelflak. 15

17 Figur 6. Växling av gasflak. Hanteringen av växelflak kräver att en uppställningsplats för mobilt gaslager finns tillgängligt vid tankningsplatsen. I en sådan ingår vanligtvis betongplatta med ingjuten stålförstärkning samt stolpe med fyllnings- och tankningsutrustning med väderskydd. Uppställningsplatsen skall avskärmas med lämpliga brandavskiljande väggar för att uppfylla myndighetens krav. Lastbilstransporter med komprimerad fordonsgas (CBG) i stålväxelflak är den dominerande distributionsformen i Sverige TRANSPORT AV KOMPRIMERAD FORDONSGAS (CBG) I KOMPOSITFLASKOR Ett alternativ till transport av fordonsgas i stålflaskor är att använda kompositflaskor. Kompositmaterialet är ett lätt och starkt material och flaskorna är tillverkade i glasfiberarmerad plast, ett material som ofta används där extra höga krav ställs på hållfasthet, värmetålighet och låg vikt. Då komposit leder värme sämre än stål ger detta en lägre förångningskapacitet vid stark kyla vilket i sin tur innebär att det kan ta längre tid att tömma ett flak vid lägre temperaturer än då den omgivande temperaturen är högre. Kompositmaterialet är cirka hälften så tungt som stål. Den låga vikten utgör en fördel jämfört med stålflaskor med avseende på gastransport då gasflakets totalvikt blir lägre än ett flak med stålflaskor. Den transporterade volymen gas kan på grund av transportekipagets totala vikt ökas och det skulle vara möjligt att transportera cirka 8,4 ton gas, 8,4 ton fordonsgas motsvarar Nm 3 (Benjaminsson & Nilsson, 2009). Därmed minskas bränslekostnaden per transporterad mängd fordonsgas jämfört med stålväxelflakstransport. Även i kompositflaskor måste dock ett mottryck finnas för att tankning ska kunna ske. En rimlig uppskattning är att endast 90 % av den transporterade fordonsgasen levereras till gastankstationen, övrig gas finns kvar i gasflaskorna, vilket betyder att en last i praktiken uppgår till ca Nm 3 fordonsgas. 16

18 4.2.3 TRANSPORT AV FÖRVÄTSKAD FORDONGAS (LBG) Vid distribution av LBG transporteras fordonsgasen i flytande form med lastbil. Då 1 Nm 3 (normalkubikmeter) biogas kyls ner till ca -162 C förvätskas gasen och dess volym minskar nästan 600 gånger, från 1 Nm 3 i gasform till 1,7 liter i vätskeform, vilket ger den förvätskade fordonsgasen ett högre energiinnehåll per volymenhet. Förvätskad fordonsgas har 2,6 gånger så högt energiinnehåll som komprimerad fordonsgas (CBG) och 590 gånger så högt energiinnehåll som gasen har innan den komprimeras (Benjaminsson & Nilsson, 2009). Vid transporten lagras den förvätskade fordonsgasen i en välisolerad tank, motsvarande en stor termos, så att vätskans låga temperatur bibehålls. Tanken är monterad på en lastbil med möjlighet till fyllning och tömning av gasen. Tanken på lastbilen är av samma typ som de stationära tankarna som används som lager för LBG och LNG (Liquified Natural Gas) vid LBG och LNG tankstationer. För att undvika att gasen förångas vid lagring måste den hållas väl kyld. Detta innebär att man vid gastankstationer med LBG lager måste ha ett kontinuerligt uttag av gas för att undvika tryckuppbyggnad i tanken. Då transporten sker under en förhållandevis kort tidsrymd uppstår inte detta behov vid distributionen. Vid tankning kan den förvätskade fordonsgasen antingen tankas direkt i flytande form eller omvandlas till CBG via en så kallad kryopump. 5 JÄMFÖRELSE MELLAN OLIKA DISTRIBUTIONSTEKNIKER 5.1 INLEDNING I det här kapitlet jämförs de olika distributionsmetoder ur perspektiven kostnadseffektivitet, energieffektivitet samt klimat- och miljöpåverkan. Jämförelsen görs i en förenklad distributionsmodell där biogas som motsvarar en energimängd på 600 GWh produceras inom en region. Biogasen produceras i tre olika områden (200 GWh i varje område), i en eller flera produktionsanläggningar och ska transporteras till marknader på olika avstånd; 25 km, 100 km och 250 km. Biogasen kan transporteras med gasledning som har 4 bars tryck, eller med lastbil. Med lastbil kan biogasen transporteras trycksatt i växelflak med stålflaskor, i växelflak med kompositflaskor eller i form av flytande gas (LBG). Av tabellen nedan framgår de olika distributionsmodellerna och vilka distributionsformer som jämförs. Tabell 1. Distributionstekniker och avstånd som jämförs utifrån perspektiven energieffektivitet, kostnadseffektivitet samt klimat- och miljöfaktorer. Avstånd (25 km) Avstånd (100 km) Avstånd (250 km) Stålväxelflak Stålväxelflak Stålväxelflak Kompositväxelflak Kompositväxelflak Kompositväxelflak LBG LBG LBG Ledning 4 bar Ledning 4 bar Ledning 4 bar Faktaruta 3. Vad är kwh, MWh, GWh och TWh? 1 kwh är den energimängd som går åt för att värma en watts spisplatta i en timme. 1 MWh är kwh och ungefär den energimängd som behövs för att köra en bensindriven personbil 130 mil. 1 GWh är MWh och motsvarar den värmeenergi som 40 villor använder på ett år. 1 TWh är GWh och motsvarar Sveriges totala energianvändning under 20 timmar. 17

19 5.2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN DISTRIBUTIONSKOSTNADER Den ekonomiska jämförelsen är kvantitativ och baseras på olika nyckeltal för olika typer av distributionstekniker samt på egna beräkningar av kostnader för distribution med gasledning. kapital- och driftskostnader för att uppgradera och transportera fordonsgasen skiljer sig åt beroende på hur den ska transporteras. Dessa skillnader påverkar kostnaden för transporten och har medtagits i beräkningarna. Biogas som transporteras i ledning och i trycksatt form måste komprimeras, innan eller efter transport, vilket också påverkar den totala distributionskostnaden. Gas som transporteras trycksatt i växelflak (stål eller komposit) trycksätts till ca 230 bar innan transport medan gas som transporteras via ledning trycksätts till 4 eller 10 bar för ledningstransporten. Kostnaden för kompression har medtagits i beräkningarna för stålväxelflak och kompositväxelflak men inte för ledningstransport då gasen levereras med ett visst tryck från uppgraderingsanläggningen. Vid långa ledningstransporter behövs ytterligare tryckhöjning av gasen. Energikonsumtionen för den tryckhöjningen är dock marginell och försumbar i jämförelse med energikonsumtionen för övriga distributionstekniker varför den ytterligare tryckhöjningen ej medtagits i beräkningarna. I bilaga 1, 2 och 3 redovisas beräkningsgrunder och nyckeltal som använts för att uppskatta kostnaderna för distributionen samt källor för de nyckeltal som antagits. Vid beräkning av kostnader för dragning av gasledningen har antagits att ledningen läggs i mark och inte i sjö. Kostnader för ledningsdragning på land varierar beroende på om ledningen läggs i stadsmiljö eller utanför stad. I modellerna för ledning har vi antagit att den längsta ledningen (25 mil) läggs till 90 % utanför stad och till 10 % i stadsmiljö. Den 10 mil långa ledningen läggs till 80 % utanför stad och till 20 % i stadsmiljö medan den kortaste ledningen (2,5 mil) läggs till 30 % utanför stad och till 70 % i stadsmiljö. Kostnader för ledningsdragning redogörs för i bilaga 2. I den här rapporten räknar vi med att kostnaden per meter ledning i stad är dubbelt så dyr som kostnaden utanför stad. Kapitalkostnaden för kompositflak har antagits uppgå till 2 gånger kostnaden för stålväxelflak. Vid transport av fordonsgas i kompositväxelflak minskar energiförbrukningen per transporterad mängs gas vilket medför att distributionskostnaden per kwh minskar. I den här studien har vi också antagit att drift- och underhållskostnaden vid transport av gas i kompositväxelflak uppgår till 75 % av kostnaden för transport med stålväxelflak ENERGIANVÄNDNING Energieffektiviteten för de olika distributionsformerna presenteras i form av använd energimängd energi (diesel) i kwh per transporterad mängd energi (fordonsgas) i MWh. Energianvändning beräknas här endast för transporten. Energianvändningen vid kompression av gasen, innan eller efter transport eller vid olika former av uppgradering ingår inte i beräkningarna. Transport i ledning Vid transport av biogas i ledning åtgår energi vid trycksättningen av gasen i ledningen. Fordonsgasen antas dock levereras trycksatt från uppgraderingsanläggningen och ingen ytterligare energi behöver därför tillsättas för själva transporten. Vi har i den här utredningen därför antagit att ingen energi används vid transporten då gasen distribueras via ledning. 18

20 Lastbilstransport Energin som förbrukas vid användning av växelflak av stål och komposit eller vid transport av LBG med gastrailer, utgörs av energin i det drivmedel som används vid transporten. Vi har antagit att transporten sker fullastad vid leverans med tom retur och att samtliga distributionsformer i medeltal förbrukar 4,45 liter diesel per mil vid transport med full tur och tom retur. Siffran baseras på antagandet att energiförbrukningen uppgår till 2 % av energin i den transporterade gasen vid en transport på 10 mil med tom retur för transport av gas med stålväxelflak (Ragnar Sjödahl, muntligen, 2011). Dieseln antas vara av miljöklass 1 och innehålla 9,8 kwh per liter. Se även bilaga KLIMAT- OCH MILJÖPÅVERKAN Klimatpåverkan från transporterna kommer från utsläpp av växthusgasen koldioxid. Med miljöpåverkan menas utsläpp av föroreningarna kväveoxider (NO x ) och partiklar. Utsläppsmängderna av metan, som också är en kraftfull växthusgas, har antagits vara försumbara under distributionsfasen. Utsläppen av koldioxid och föroreningar kommer från förbränning av den diesel som används av lastbilarna vid transporten. Nedan redogörs för de emissionsdata som använts för beräkning av utsläpp av koldioxid och föroreningar. Förbränning av en liter diesel (miljöklass 1) antas ge ett koldioxidutsläpp på 2,54 kg (SPI, 2011). Förbränning av en MJ (Megajoule) diesel antas ge ett kväveoxidutsläpp på 500 mg kväveoxider (NO x ), (Börjesson et al, 2010). Förbränning av en MJ diesel antas ge ett utsläpp på 6 mg partiklar (Börjesson et al, 2010). 1 kwh motsvarar 3,6 MJ. 1 liter diesel innehåller 9,8 kwh eller 35,3 MJ (9,8 3,6 MJ). 19

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället.

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas 1 Ett smart sätt att trygga energiförsörjningen. Behovet av att ersätta fossila energislag med förnybara blir allt

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Frågor och svar om biogas

Frågor och svar om biogas är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Mer information: Frågor och svar om biogas Miljöförvaltningen, Box 380 24, 100 64 Stockholm,

Läs mer

Frågor och svar om biogas Mer information:

Frågor och svar om biogas Mer information: Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Frågor och svar om biogas Mer information: Björn.hugosson @miljo.stockholm.se

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Delprojekt 3 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Härnösand Biogas. Bilaga T3. Teknisk beskrivning

Härnösand Biogas. Bilaga T3. Teknisk beskrivning Härnösand Biogas Bilaga T3 Teknisk beskrivning Härnösand Biogas Teknisk beskrivning Projekt Beställare Konsult Författare Granskad av Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Härnösand Biogas Härnösand

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Analytiker Magnus Karlström 1 Partnerskap som främjar vätgas som energibärare 2 Det finns 200 vätgastankstationer i världen 3 Status för vätgasinfrastruktur Hur

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten

LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten LNG anläggning med förångare Boden Biogas Foto L Kjellstedt Nulägesbeskrivning och pontential för framtiden i norra regionen.

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2012

Produktion och användning av biogas år 2012 Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens

Läs mer

Genväg till energilösningar.

Genväg till energilösningar. Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas som bränsle för lastbilar. Genväg till energilösningar. 2 Flytande naturgas för lastbilar Flytande naturgas den nya energikällan för lastbilar. Ett perfekt

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna!

Clean Vehicles. 95.000 miljöfordon 10 %! Erfaringer frå Stockholm. 75 % av bensinstationerna! Miljöbilar i Stockholm Erfaringer frå Stockholm Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Berekraftig energiframtid, Ålesund 10. februar 2010 95.000 miljöfordon 10 %! 75 % av bensinstationerna! 10 % förnybart

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Utbud och Efterfrågan på fordonsgas i Biogas Öst regionen

Utbud och Efterfrågan på fordonsgas i Biogas Öst regionen Utbud och Efterfrågan på fordonsgas i Biogas Öst regionen - Uppdatering 2012 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport är en uppdatering av utredningen Utbud och

Läs mer

Erica Lindström 2012-10-13. Biobränslen för krematorieugnar: uppföljning 2012

Erica Lindström 2012-10-13. Biobränslen för krematorieugnar: uppföljning 2012 Biobränslen för krematorieugnar: uppföljning 2012 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte... 4 2.3. Metod... 4 3. Nya biologiska bränslealternativ

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för Skånes färdplan för biogas: Skåne - Europas ledande biogasregion 2030... 2 Varför en skånsk färdplan för biogas?... 2 Skåne Europas ledande biogasregion 2030...

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon 610323 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon Telefax Hemsida e-post: Box 49134 08 692 18 50 08 654 46

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Distributionsformer för biogas och naturgas i Sverige

Distributionsformer för biogas och naturgas i Sverige Distributionsformer för biogas och naturgas i Sverige Johan Benjaminsson Ronny Nilsson November 2009 2 (68) 3 (68) Sammanfattning De energi- och klimatpolitiska målen är tydligt inriktade mot minskad energianvändning

Läs mer

Energigaserna. Fakta om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas

Energigaserna. Fakta om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas Energigaserna om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Energigas Sverige branschorganisationen

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor

Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor PROJEKTIDENTITET Grupp 4, VT 2012 Umeå Universitet, Institutionen för professionskurser Namn Ansvar Telefon E- post Erik Torshage Dokumentansvarig (DA) 076-836

Läs mer

Metanslipp vid produktion och uppgradering av biogas

Metanslipp vid produktion och uppgradering av biogas Inledning Föreliggande rapport har tagits fram inom ramen för projektet InfraBiogas Öst som drivits pågått från sommaren 2010 t.o.m. 2012. Projektet har bland annat syftat till att öka samverkan i Biogas

Läs mer

Flytande naturgas. Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas.

Flytande naturgas. Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas. Flytande naturgas Ny teknik ger nya marknadsmöjligheter. Flytande naturgas. 2 Flytande naturgas Flytande naturgas 3 Flytande naturgas (LNG). Säker och miljövänlig energikälla. Världens ökande efterfrågan

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sveriges energitillförsel - 630 TWh Kol 28 TWh Kärnkraft 210 TWh Olja 197 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 6 TWh Gas 12 TWh Vattenkraft 73 TWh Biobränsle

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

NATURGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas NATURGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om naturgas Naturgasen är den största energigasen i Sverige. Hälften av naturgasen används inom industrin. Den är också viktig vid produktion

Läs mer

alternativa användningar Käppalaförbundet S:a Kungsvägen 315 2006-02-02 Box 3095, 181 03 Lidingö tel 08-766 67 00

alternativa användningar Käppalaförbundet S:a Kungsvägen 315 2006-02-02 Box 3095, 181 03 Lidingö tel 08-766 67 00 Käppalaförbundets biogas alternativa användningar Käppalaförbundet S:a Kungsvägen 315 2006-02-02 Box 3095, 181 03 Lidingö tel 08-766 67 00 Sammanfattning År 2004 uppgick biogasproduktionen vid Käppalaverket

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Tankbil och Tankcontainer

Tankbil och Tankcontainer 223 1972 Åtgärder vid nödsituationer under transporter av flytande metan (LNG och LBG) Tankbil och Tankcontainer Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

BiodriV Biodrivmedel i Värmland. Förstudie 1 Produktion och marknad för biodrivmedel som produceras ur restprodukter från samhälle och jordbruk

BiodriV Biodrivmedel i Värmland. Förstudie 1 Produktion och marknad för biodrivmedel som produceras ur restprodukter från samhälle och jordbruk Energikontor Värmland Christer Pettersson, 054-701 10 94 christer.pettersson@regionvarmland.se UNDERLAGSMATERIAL Datum 2012-08-21 Sida 1(89) BiodriV Biodrivmedel i Värmland Förstudie 1 Produktion och marknad

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Biogas som drivmedel Östersund

Biogas som drivmedel Östersund Biogas som drivmedel Östersund Kommunens klimatmål i Agenda 21 och i miljöledningssystem 75% av kommunförvaltningens fordon och motorredskap ska vara anpassade för och drivas med förnyelsebara bränslen..

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer