OM KÖKSAVFALLSKVARNAR TILLÅTS I GÖTEBORG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OM KÖKSAVFALLSKVARNAR TILLÅTS I GÖTEBORG"

Transkript

1 OM KÖKSAVFALLSKVARNAR TILLÅTS I GÖTEBORG - Tekniska och ekonomiska konsekvenser Rapport CIT Urban Water Management AB

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 FÖRORD INLEDNING OM KÖKSAVFALLSKVARNAR REGELVERK OCH MILJÖMÅL ERFARENHETER OCH KONSEKVENSER AV KAK NULÄGESBESKRIVNING KONSEKVENSER AV TILLÅTANDE AV KAK I GÖTEBORG TOTALA KOSTNADER OCH KOSTNADSFÖRDELNING ORGANISATIONER FÖRUTSÄTTNINGAR I GÖTEBORG BRUKARE FÖRUTSÄTTNINGAR I GÖTEBORG GENOMFÖRANDE...78 REFERENSER...88 BILAGA 1 Sammanfattning av de delar av Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) som är relevanta ur perspektivet avloppskvalitet...92 BILAGA 2 Teoretiska beräkningar av förändringar av avloppsvattnets sammansättning genom tillförsel av matavfall...94 BILAGA 3 Uträkningar för gasproduktion...96 BILAGA 4 Sammanställning av intervjuer med Gryaabs ägarkommuner (exkl. Göteborg)...97 BILAGA 5 Sammanställning av två intervjuer med fastighetsbolag i Göteborg stad BILAGA 6 Resonemang kring investering för kväverening på grund av införande av KAK BILAGA 7. Jämförelse mellan Systemalternativ Rötning och Systemalternativ Köksavfallskvarnar

3 SAMMANFATTNING Kretsloppskontoret, Göteborg Vatten och Gryaab har låtit utreda tekniska och ekonomiska konsekvenser om 20 % ( köksavfallskvarnar) respektive 50 % ( köksavfallskvarnar) av hushållen i Göteborg installerar köksavfallskvarn (KAK). Införandetakten av KAK i hushållen är svårbedömd men antas vara högst 1 % varje år, hushåll/år. Kretsloppskontoret är idag väldigt restriktivt med att tillåta köksavfallskvarnar för att mala ned matavfall som transporteras till reningsverket tillsammans med spillvatten. Brukarna har på senare tid börjat efterfråga möjligheten att installera KAK. Idag kan Göteborgarna sortera ut matavfallet i bruna påsar eller kompostera sitt eget matavfall. KAK medför ökad bekvämlighet i hushållen, ökad biogasproduktion vid reningsverket samt minskade transporter för insamling av matavfallet. Mängden slam vid Ryaverket kommer att öka något. Kvalitén på avloppslammet påverkas inte av KAK med hänsyn till Cd/P kvoten eftersom kvoten för matavfall är i paritet med det avvattnade avloppsslammet. Kostnadsbesparingar görs vid jämförelse med insamling av matavfallet via bruna påsar. Arbetsmiljön förbättras för renhållningspersonalen. KAK medför att driftkostnaderna för ledningsnätet, tunnlarna och avloppsreningen ökar något. KAK medför en marginell ökning av bräddning av organiskt material och näringsämnen från det kombinerade ledningsnätet. KAK medför att mer biologiskt material tillförs avloppsvatten, vilket ökar riskerna för svavelvätebildning på ledningsnätet. Vid införsel av KAK får VA-kollektivet en ökning av driftkostnaderna och avfallskollektivet gör en kostnadsbesparing. Tillkommande driftkostnader för ledningsnät och avloppsrening är små jämfört med de besparingar som görs vid insamlingen av bioavfall. Sammanlagt gör stadens VA- och avfallskollektiv en besparing på ca 3 Mkr/år om KAK införs i 20 % av hushållen, och en besparing på ca 12 Mkr/år om KAK införs i 50 % av hushållen. Kostnadsberäkningar gäller under förutsättning av KAK inte tillåts i de områden som redan idag har problem med svavelväte och under förutsättning att det inte orsakar problem med svavelvätebildning i nya områden. De beräknade kostnaderna för KAK är osäkra och ökningen av driftkostnader och kapitalkostnader för VA-verksamheten är troligen överskattad. Hushållens inköps- och driftkostnader för KAK beräknas till cirka 850 kr/år utan hänsyn till eventuell avgift för KAK och minskad avfallsavgifter. Driftkostnader vid införsel av KAK för olika kostnadsbärare i Staden (tkr/år) Kostnadsökning/besparing Kostnadsbärare Scenario 1: 20 % Scenario 2: 50 % KAK KAK Insamling, staden (besparing) Avfall Ledningsnät (kostnadsökning) VA Avloppsrening (kostnadsökning) VA Summa staden (besparing) Avfall och VA Driftkostnad inkl inköp av KAK Hushållen Summa kostnadsökning Samhället

4 I rapporten presenteras nationella och internationella erfarenheter från orter där KAK används. Samtliga rapporter som studerats visar huvudsakligen positiva erfarenheter men uppföljningsperioden, antalet prover eller antalet anslutna KAK har varit för kort respektive för få för att dra säkra slutsatser. Ett antal kommuner har intervjuats om hur de har hanterat införande av KAK. Myndigheter och fastighetsföretag har intervjuats för att klarlägga vilken inställning och erfarenheter de har av KAK. Under 2011 byggs en förbehandlingsanläggning i Göteborg för matavfall som samlas in via bruna påsar. Efter förbehandlingen kan matavfallet rötas och biogas produceras Projektgruppens rekommendationer Projektgruppen tar inte ställning till huvudfrågan om KAK ska tillåtas för hushållen i Göteborg eller inte. Rapporten ingår som en del i beslutsunderlag för att ta ställning i frågan. Det är viktigt att bestämma hur resursen matavfall ska hanteras i Göteborg varav KAK kan vara ett alternativ. Med den beräknade införandetakten av KAK på 1 % per år så anser projektgruppen att KAK inte påverkar möjligheten att etablera en förbehandlingsanläggning/biogasanläggning för matavfall i Göteborgsregionen. Troligen skulle dock den totala mängden bioavfall som går till rötning öka om KAK tilläts, genom att KAK och insamling i bruna påsar kan antas föredras av olika typer av hushåll och därmed komplettera varandra snarare än konkurrera. Dock vill projektgruppen ge vissa rekommendationer om KAK tillåts för hushållen i Göteborg. Det största tekniska problem som projektgruppen förutser är ökning av svavelväteproblemen på avloppsledningsnätet. Därför rekommenderar projektgruppen att KAK inte tillåts i områden som redan idag har problem med svavelvätebildning, vilket berör ca 20% av hushållen i Göteborg. Problem med svavelvätebildning kan uppstå i områden som idag inte är drabbade. Det är viktigt att kunna följa upp om problem med svavelvätebildning i nya områden kan kopplas till KAK. Projektgruppen föreslår att KAK endast får installeras efter tillstånd och att ett register av dessa tillstånd upprätthålls. På så sätt är det möjligt att inte ge tillstånd till KAK i kända svavelväteområden och följa upp hur KAK påverkar övriga avloppssystemet samt veta hur göteborgarna sorterar sitt matavfall. Projektgruppen föreslår att nuvarande ABVA inte ändras, vilket innebär att tillstånd krävs för KAK. KAK medför kostnader för va-kollektivet men en besparing för avfallskollektivet som är betydligt större än va-kollektivets kostnader. För att kompensera va-kollektivets kostnader rekommenderar projektgruppen att möjligheten att överföra pengar mellan kollektiven studeras. Om KAK tillåts i Göteborg rekommenderar projektgruppen att en teknisk och ekonomisk uppföljning utförs efter en tid för att öka kunskapen om ökat biologisk material i avloppssystemet. 4

5 FÖRORD Beställare är Kretsloppskontoret där Peter Aarsrud är kontaktperson. Studien har genomförts av en projektgrupp bestående av följande personer: Peter Aarsrud Kretsloppskontoret David Jacobsson Göteborg Vatten Karin Thörnqvist Göteborg Vatten Annika Malm Göteborg Vatten Ola Fredriksson Gryaab AB Per-Arne Malmqvist CIT Urban Water Management AB (projektledare) Britt-Inger Norlander Kretsloppskontoret Frida Pettersson CIT Urban Water Management AB Samtliga organisationer står bakom innehållet i rapporten. Avsnittet om ledningsnätet har författats av Göteborg Vatten. Gryaab har studerat Ryaverket och dess tunnlar. Kretsloppskontoret har utarbetat avsnittet om avfallshanteringen. Övriga delar har skrivits av Urban Water. 5

6 1. INLEDNING BAKGRUND Under flera år har frågan om köksavfallskvarnar (i fortsättningen kallat KAK) i Göteborg varit aktuell, såväl från politikerhåll som från enskilda. Berörda förvaltningar har haft en avvaktande eller negativ hållning till att tillåta KAK, och KAK är också är förbjudet enligt ABVA ( Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan huvudmannens skriftliga medgivande. ). Frågan har aktualiserats dels genom ett ökande antal inkomna ansökningar om tillstånd, dels genom att Stockholm Vatten nyligen tillåtit KAK utan anmälan eller andra restriktioner. Företaget Disperator AB har sålt fler köksavfallskvarnar sedan förbudet mot KAK hävts i Stockholm. Framför allt uppger företaget att ett stort antal personer ringt för att samla information om KAK (personlig kommunikation, Lampa, 2009). Vidare har KAK installerats i delar av andra kommuner (Surahammar, Malmö, Sundsvall) och studeras av till exempel Käppalaförbundet. En förstudie om KAK i Göteborg genomfördes av Erik Kärrman m.fl. (2001). Rapportens sammanfattning återges här: Denna rapport redovisar studier av köksavfallskvarnar (KAK) anslutna till avloppssystem med avseende på hushållens attityder och beteenden, miljö och kretslopp, teknisk funktion samt ekonomi och organisation. Rapporten som omfattar avfallskvarnar såväl för hushåll som storkökskvarnar innehåller specifika studier av ett införande i Göteborg men beskriver även generella egenskaper hos systemen. Studien visar att den dokumenterade kunskapen är summarisk om hushållens attityder och beteenden i relation till KAK. De undersökningar som har genomförts saknar grund i beteendevetenskaplig teori vilket ytterligare försvårar kunskapsuppbyggnaden i ämnet. Dock framställs hushållens inställning till KAK som övervägande positiv. Betydelsen av en genomtänkt informationsstrategi betonas. Miljö- och kretsloppsaspekter har belysts i två system för behandling av matavfall: 1) insamling för behandling i central kompostering 2) system med KAK. Analysen visar att båda systemen genererar relativt liten miljöpåverkan, jämfört med samhällets totala påverkan. Typiska egenskaper för systemet med KAK är större energiutvinning och potentiellt lägre växthusgas- och försurande utsläpp än komposteringssystemet. Å andra sidan bidrar KAK till en ökning av eutrofierande utsläpp och till en ökning av mängden slam vid reningsverket. En fördel med kompostering framför KAK är att komposten lättare kan kvalitetssäkras som gödselmedel eftersom matavfallet hanteras utan inblandning av andra flöden. Ur teknisk synpunkt förväntas eventuella problem med ett införande av KAK främst uppstå i fastighetens rörinstallationer där ökade antal igensättningar och stopp kan uppträda och i avloppsreningsverket där ökade mängder slam kommer att genereras. Om 6

7 ledningssystemet är i dålig kondition och t ex svackor uppträder kan det finnas risk för ökad frekvens av stopp och svavelvätebildning. Kostnadsberäkningar med MIMES/Waste modellen visar att central kompostering har en lägre systemkostnad än KAK för biologisk behandling av matavfall från hushåll i Göteborg. System med storkökskvarnar är däremot ekonomiskt mer fördelaktigt än central kompostering för biologisk behandling av matavfall från Svenska Mässan i Göteborg. Inom ramen för projektet genomfördes en kommunenkät som visade att registrerade köksavfallskvarnar finns i drygt 20 svenska kommuner och att det finns ca 3000 registrerade hushållskvarnar (varav 2000 i Surahammar) och 40 storkökskvarnar i Sverige. Kommunerna som tillåter köksavfallskvarnar har olika administrativa rutiner och taxesättning. Även en genomgång av juridiska aspekter har genomförts för införandet av KAK som rymmer tillstånd, orsakade skador, avgifter, ägandeförhållanden och krav på avskiljningsanordningar. Studien visar att ett försök med införande av KAK i Göteborg skulle kunna ge ökad kunskap inom hushållens beteenden och attityder samt tekniska och praktiska erfarenheter. Alla kunskapsluckor kan dock inte fyllas i ett sådant försök. För att studera effekter på avloppssystern och avloppsreningsverk krävs försök i större skala och laboratoriestudier. Slutligen tycks det finnas arbetsmiljömässiga, miljömässiga och ekonomiska motiv att utveckla icke vattenförbrukande storkökskvarnar med lokal uppsamling. Frågan om KAK har också ingått i det avslutade projektet Systemstudie Avlopp, dock endast som en systemkomponent med grova antaganden. Frågorna om påverkan på ledningsnätet och reningsverket behandlades endast på en översiktlig nivå. Fyra systemalternativ för hantering av biologiskt avfall jämfördes i Systemstudien: kompostering, rötning, KAK och förbränning. Alternativen bedömdes ur fem aspekter eller kriterier: hhygien, Miljö (emissioner och resurshushållning), Ekonomi, Sociokultur (organisation, brukaraspekter och flexibilitet) och Teknisk funktion. Studien avsåg förhållandena år 2050, med 50 % fler invånare i Göteborg än idag. Studien omfattade Gryaabs sju ägarkommuner. Analysen omfattade inte bara infrastruktursystemen utan också det så kallade kompensatoriska systemet, det vill säga man tog hänsyn till de nyttigheter som producerades (till exempel energi och fosfor) och jämställde systemalternativen i detta avseende. Simuleringar av alternativen gjordes med datormodellen URWARE. I jämförelsen mellan systemalternativen blev skillnaden mellan de tre bästa alternativen liten när alla kriterier vägdes samman. Fördelar och nackdelar med de olika systemalternativen tog ut varandra. Separat insamling med rötning fick dock det högsta sammanvägda betyget, tätt följt av förbränning och därefter avfallskvarnar med rötning på Ryaverket. För vissa kriterier fanns betydande skillnader, och en annorlunda viktning kunde ge andra slutsatser. Storskalig kompostering bedömdes vara det sämsta alternativet. 7

8 Den här rapporten fördjupar Systemstudie Avlopp främst med avseende på inverkan på ledningsnät och reningsverk. För mer information, se Bilaga 7. SYFTE Utredningen syftar till att ge underlag för kommande handläggning av frågan om att eventuellt tillåta köksavfallskvarnar i Göteborg. Frågor som huvudsakligen skall besvaras är: Vilka erfarenheter finns i andra kommuner i Sverige? Vilka finns internationellt? Vilka konsekvenser för miljö, drift och kostnader skulle uppstå för berörda förvaltningar vid ett helt eller delvis tillåtande av KAK på a) ledningsnätet; b) reningsverket Ryaverket; c) andra system (framför allt avfallshanteringen)? Hur kan ev. sektionering av staden ske i områden som är lämpliga resp. olämpliga för KAK? Vilka kostnader och besparingar uppstår för VA- respektive avfallskollektivet? I vilken omfattning och inom vilka tidsramar kommer hushåll att ansluta KAK? Vad är inställningen till KAK hos Gryaabs övriga ägarkommuner? Översiktligt skall även följande frågeställningar belysas: Om köksavfallet betraktas som en nyttighet eller råvara för energiproduktion, vilka konsekvenser får det då för den planerade biogasproduktionen i Göteborg? Hur kan administration i form av tillståndsgivning, registrering, kontroll och uppföljning göras? Hur kan de kostnader som uppstår täckas och fördelas? Hur kan taxor och avgifter utformas? METOD För att kunna göra beräkningar i detta projekt har två scenarier för Göteborgs stad valts: % av invånarna installerar KAK i hushållen % av invånarna installerar KAK i hushållen Med erfarenheter från andra studier kan antas att det tar mycket lång tid att installera KAK. Det har här antagits att 1 % av hushållen installerar nya KAK varje år. I projektet används forskningsprogrammet Urban Waters konceptuella ramverk, där de tre delsystemen Teknik, Organisation och Brukare studeras med avseende på fem kriterier: Hygien, Miljö, Ekonomi, Sociokultur och Teknisk funktion (Figur 1). 8

9 Figur 1. Urban Waters ramverk för strukturering av analyserna. Teknik Förutsättningarna för att tillåta KAK i Göteborg har ur ett tekniskt perspektiv granskats för ledningsnätet, Ryaverket och tunnlar samt för avfallshantering. Organisation Gryaabs ägarkommuner, Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen har intervjuats för att ta reda på hur de ställer sig till att tillåta KAK. Ägarkommunerna är, förutom Göteborgs Stad, Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Konsekvenser för andra förvaltningar, särskilt renhållningen, har bedömts. Inverkan på planeringen av en central biogasanläggning diskuteras. Brukare Brukare inkluderar enskilda hushåll och fastighetsbolag. Intervjuer och litteraturstudier har genomförts för att utreda brukarnas attityder till KAK. Värderingsaspekter Förbättrad hygien diskuteras översiktligt för hushållen och för renhållningen. Miljöaspekterna beaktas, framför allt genom att bedöma ökad bräddning från ledningsnätet under regn. Resursanvändning i form av energianvändning bedöms främst för reningsverket. Övriga miljöaspekter behandlades i projektet Systemstudie avlopp (2007). Ökade kostnader vid tillåtande av KAK har beräknats för hushållen, ledningsnätet och reningsverket. Ökade intäkter vid reningsverket och minskade kostnader från avfallshanteringen har bedömts. 9

10 Sociokulturella aspekter är effekter för dels inblandade organisationer direkt och indirekt, dels effekter för hushåll och fastighetsägare. Den tekniska funktionen för ledningsnät och reningsverk har studerats med avseende på bland annat innehåll av material från kvarnarna, materialets egenskaper, var detta hamnar och de effekter som då uppstår. AVGRÄNSNING Utredningen avser endast KAK i hushåll kopplade direkt till ledningsnätet. KAK för verksamheter har inte bedömts. Utredningen avser nutid. Endast Göteborgs Stad beaktas i analysen, men inställningen hos Gryaabs ägarkommuner redovisas också. 10

11 2. OM KÖKSAVFALLSKVARNAR OLIKA SYSTEM Det finns många olika system för matavfallshantering i enskilda hushåll, där en avfallskvarn kan vara en del. Avfallskvarnen monteras som regel under diskhon. Avlopp från kvarnen kan antingen vara kopplat via ledningsnät till en tank (som till exempel Turning Torso och Västra hamnen i Malmö) eller anslutet till avloppsledningsnätet som leder till ett reningsverk (Surahammar). Det finns även möjligheter att avloppsvattnet kan vara sorterat, Skogaberg i Göteborg är ett exempel där matavfallet blandas med klosettvatten och leds till en behandlingsanläggning. Valet av system beror på syftet med installation och vilka naturgivna och tekniska möjligheter som finns för; återföring av näringsämnen till åkermark, biogasproduktion, befintliga ledningar alternativt nyinstallationer, plats för tank eller ej etc. I detta projekt studeras ett system där avfallskvarnen är installerad under diskhon i det enskilda hushållet. Matavfallet mals ner i kvarnen som är kopplad till köksavloppet och transporteras tillsammans med avloppsvattnet i avloppsledningsnätet till avloppsreningsverket (ARV). Slammet från ARV rötas i rötkammare och producerar biogas. Rötresten från biogasanläggningen innehåller både avloppsslam och matavfallsrest och kan användas som gödningsmedel på åkermark eller som jordförbättring. Det renade vattnet släpps ut i recipienten Göta Älv. Det finns även system där KAK, installerat i ett större komplex, till exempel storkök eller restaurang, mal ner matavfallet, som eventuellt via en slam- och fettavskiljarenhet når en sluten tank. En slamsugbil transporterar sedan matavfallet till rötning vid en biogasanläggning. Produkten från rötkammaren blir gas och rötningsrest. Rötningsresten kan sedan användas till jordförbättring eller gödningsmedel. Detta system bedöms inte i detta projekt. TEKNISK FUNKTION Köksavfallskvarnen monteras under diskhon i diskbänken och ansluts till köksavloppet (Figur 2). För att undvika vibrationsskador från KAK bör diskbänken och KAK vara ordentligt fastgjorda. KAK har en jordad stickkontakt som ansluts i jordfelsbrytare (230 V jordat vägguttag). Det finns två olika typer av KAK; en satsvis matad KAK där behållaren fylls med matavfall och malningen startar av att ett lock för öppningen trycks ned, samt en kontinuerligt matad KAK som startas med en manuell strömbrytare och matavfallet mals medan KAK matas. Malningen ska ske med spolning av kallt vatten. Hett vatten kan skada avfallskvarnens packningar. 11

12 Figur 2. Köksavfallskvarn i genomskärning, installerad under diskhon och ansluten till köksavloppet (Disperator, 2009). ANVÄNDNING I Sverige marknadsförs KAK som en del av källsorteringen medan användningen i USA mer grundar sig i den bekvämlighet som KAK medför. Information om vad som får och inte får malas i KAK beror av tillverkare, modell och kapacitet hos KAK. Generellt får frukt- och potatisskal, hushållspapper, matrester, fisk och skaldjur malas medan allt som inte är biologiskt nedbrytbart, till exempel glas, metall och plast, inte får malas. Vissa problem kan förekomma med segt och långfibrigt organiskt avfall (till exempel bananskal, vissa fiskskinn och bladen från jordärtskockor). Eftersom matavfallet mals ned och transporteras i avloppsnätet gäller även här att mediciner, tops, dambindor och blöjor inte får köras i KAK. EKONOMI Kostnader och energianvändning beror på tillverkare, modell och hushåll (användning). Nedan finns en sammanställning över avfallskvarnar och priser ( ). Avfallskvarnsmärke Kostnad (inkl moms och frakt) Referens Commodore Decosteel Evo Franke Insinkerator Intra Jegon Maxmatic Sinkmaster Waste maid

13 Investeringskostnad: Avfallskvarn kr (inkl moms och frakt) Installationskostnad ca 1000 kr (uppskattat efter Anderson, 2007) Angiven ekonomisk livslängd 10 år Annuitet (kalkylränta 4 %) Kapitalkostnad Min: ( )*0,123 = 491 kr/hushåll, år Max: ( )*0,123 = kr/hushåll, år Driftskostnad: Ökad elförbrukning ca 3,0 kr/år (Kärrman et al., 2001) ca 1,5 kr/år (www.avfallskvarn.se) Ökad vattenförbrukning ca 4,5 l/dygn (personlig kommunikation, Lampa, 2009) vilket kan jämföras med en toalettspolning/dygn. Kostnaden för ökad vatten- och avloppsförbrukning 1,64 m 3 /år*11,98 kr/m 3( 1 = 19,65 kr/år Årskostnad Övrig kostnad: Packning (reservdel) Min: ,5 + 19,65 = 512 kr/hushåll, år Max: ,65 = kr/hushåll, år ca 100 kr/st Kostnaden för det enskilda hushållet hamnar mellan drygt 500 och kronor per år. I beräkningarna har medelvärdet 850 kronor per år använts. Utöver detta kommer eventuella reservdelar, service, eventuell förändring i taxa och tillståndavgift för avfallskvarn. 1 Rörlig VA-kostnad (Kretsloppskontoret, 2010). Rörlig vatten- och avloppsavgift: 5,25 kr/m 3 resp: 6,73 kr/m 3 13

14 3. REGELVERK OCH MILJÖMÅL Den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen för kommuner och fastighetsägare regleras av Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412). Den tidigare VA-lagen Lag om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (SFS 1970:244) slutade gälla årsskiftet när den nuvarande Lag om allmänna vattentjänster började gälla. En sammanfattning av de delar i Lag om allmänna vattentjänster som är relevanta ur perspektivet avloppskvalitet finns att läsa i Bilaga 1. Köksavfallskvarnar regleras i de lokala VA-föreskrifterna Allmänna bestämmelser för vattenoch avloppsanläggningar (ABVA) som beslutas i kommunfullmäktige i de enskilda kommunerna. I ABVA bör information finnas om det är tillåtet att installera KAK, om fastighetsägaren måste ansöka om tillstånd hos VA-huvudmannen och i så fall hur KAK bör anslutas till det kommunala avloppsnätet. Om hushållet tillåts installera KAK till avloppsnätet är kommunen skyldig att se till att det kommunala ledningsnätet fungerar tillfredsställande. I Göteborgs ABVA står: Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan huvudmannens skriftliga medgivande. Miljöbalken, kapitel 15, och avfallsförordningen reglerar hanteringen av avfall och i dessa står att varje enskild kommun beslutar om den kommunala renhållningsordningen. Den kommunala renhållningsordningen beslutas av kommunfullmäktige och inkluderar husavfall och därmed jämförligt avfall, till exempel avfall från hushåll, personalutrymmen på arbetsplatser, restaurangavfall och toalettavfall. Ansvarig myndighet för tillsyn av avloppsledningsnätet i Göteborg är Miljöförvaltningen och tillsyn över av Ryaverket är Länsstyrelsen i Västra Götaland. Tillsyn av ledningsnätet sker bland annat genom att Göteborg Vatten årligen skickar in en miljörapport till Miljöförvaltningen. Gryaab skickar in en miljörapport om Ryaverket och tunnelsystemet. Tillsyn över Ryaverket sker även med möte på Ryaverket med Länsstyrelsen i Göteborg och periodisk besiktning av oberoende part. Tillsyn över Göteborg Vatten sker med ett årligt möte med Länsstyrelsen i Göteborg och tillsyn efter behov från Miljöförvaltningen. Det finns en vattendom, DVA33, som reglerar hur bräddning får ske från det kombinerade avloppsledningsnätet i Göteborg. Domen lyder: Vidare lämnades Göteborgs kommun fortsatt tillstånd på angivna villkor att vid tillfällen av häftigt regn och såvitt rör områden med kombinerat ledningssystem utsläppa genom bräddavlopp avloppsvatten från kommunen med trefaldig utspädning i Göta älv och med femfaldig utspädning i Säveån och Mölndalsån. I de nationella miljömålen finns ett delmål som berör matavfall som lyder: Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Naturvårdsverket har tagit fram ett nytt förslag till delmål som ska gälla till 2015, och som lyder: Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Enligt Naturvårdsverket (Catarina Östlund, muntligt, ) kan matavfall som via avfallskvarnar hamnar i avloppsslammet räknas 14

15 in i det föreslagna nya målet så länge slammet används så att växtnäringen utnyttjas. Det blir dock svårt att följa upp målet eftersom mängden matavfall som mals ned inte kan mätas på samma sätt som vid insamling med bil. 15

16 4. ERFARENHETER OCH KONSEKVENSER AV KAK I Sverige har ett fåtal studier om köksavfallskvarnar gjorts, bland annat i Staffanstorp, Surahammar, Skogaberg och Malmö (Bo01). Internationellt är KAK mer allmänt känt i vissa länder och användningen mer utbredd. USA är det land som har flest KAK: cirka 50 % av befolkningen (Koning & Graaf, 1996) har en KAK installerad och ansluten till det kommunala avloppsnätet. I Storbritannien, som även marknadsfört KAK under en längre tid, använder cirka fem procent av hushållen KAK (Koning & Graaf, 1996). I en rapport för VA-forsk (2001) uppskattar författarna att färre än 1 % av de svenska hushållen har installerat KAK. För att samla erfarenheter nationellt och internationellt har en litteraturstudie gjorts. NATIONELLT Staffanstorp Erfarenheterna från Staffanstorp har sammanfattats från rapporten Källsortering med avfallskvarnar en fallstudie i Staffanstorp kommun (Nilsson, et al., 1990). Studien i Staffanstorp kommun omfattade totalt 100 lägenheter i det då nybyggda bostadsområdet Glasförgyllaren. Lägenheterna är inrymda i 12 fristående tvåvåningshus. Studien undersökte förhållandena före installering av KAK under våren 1988 och en mer utförlig mätserie efter installering av KAK under hösten 1988 och våren Mätningarna indelades i följande delområden: inomhussystem, ledningar och reningsverk (VA-system), avfallshantering och brukarattityder. Inomhussystem Resultaten från studien visade att ljudmätningar uppfyllde Stadsbyggnadsnämndens (SBN) krav angående buller i den egna fastigheten och i grannfastigheten. Malning av blandat köksavfall i KAK (här Disperator, modell 77) kan jämföras med ljudnivån från en modern tystgående diskmaskin under körning (vid korrekt installation). Vid mätningarna i lägenheterna användes KAK i medeltal 2,4 gånger per dygn under cirka 30 sekunder. En specialmätning med högre mätfrekvens i tio lägenheter visade att användningen av KAK hade toppar under morgon och kväll samt att KAK inte användes på bästa sätt med avseende på källsortering. Ett långtidstest med avseende på igensättning i inomhusledningar uppvisade att simulerat normalt utnyttjande av KAK i 15 år för en familj inte kommer att leda till driftsproblem. Ledningar och avloppsreningsverk (VA-system) De yttre avloppsledningarna visade vid regelbundna inspektioner och ledningsfilmning ett år efter installationerna av KAK heller inga tecken på igensättning eller andra transportproblem. Det observerades ingen tydligt ökad vattenförbrukning på grund av KAK-installationen (från 183 liter per personekvivalent [pe] och dygn [l/pe, d] till 170 l/pe, d). Minskningen från första mättillfället till sista anser författarna bero på normala årsvariationer och att de 16

17 nyinflyttade blivit mer hemmastadda i lägenheterna. Det vill säga att minskningen inte kan tillskrivas KAK. Föroreningshalterna ökade i avloppsvattnet. Följande förändringar återfinns i rapporten: BOD 7 31 g/pe, d; COD 88 g/pe, d; Tot-N 1,5 g/pe, d; Tot-P (-0,8 g/pe, d); SS 34 g/pe, d; TS 28 g/pe, d; GF 53 g/pe, d 2. Föroreningarna sedimenterades snabbt vid försök och bildade ett slam med mycket hög organisk substans (90 %). Enligt teoretiska beräkningar förutspåddes slammängden vid reningsverket öka med 70 %. Dock ökade den uppmätta slammängden efter rötningsprocessen endast med 50 % eftersom matavfallet som har en mycket hög halt organiskt materia, bryts ned bättre än avloppsslam i rötningen. I ARV påverkade KAK-installationen i huvudsak biosteget och slambehandlingen. Avfallshantering och brukarattityder Efter KAK-installationerna minskade mängden fast avfall med 18 viktprocent (från 196 kg/pe, år till 160 kg/pe, år dvs -36 kg/pe, år). Densiteten i soppåsen minskade med 11 % från 134 kg/m 3 till 119 kg/m 3, och fuktinnehållet sjönk från 31 till 25 viktprocent. Författarna resonerade att den minskade mängden köksavfall i soppåsen gör att avfallet troligen kunde lagras i fastigheten och hämtas var 14:e dag och troligtvis lagras vid avfallsanläggningen i två månader. Dessa förlängda lagringstider sänker transportkostnaderna. Enligt en enkätundersökning som utfördes vid två tillfällen (svarsprocent 81 % respektive 83 %) är den genomsnittligt unga befolkningen (cirka 60 % är mellan 20 och 35 år) positiv till KAK, även om cirka 40 % haft problem med KAK. Dock har problemen varit av lätt art (till exempel stopp i inomhusledningarna). Status idag Staffanstorp kommun, Teknik Förvaltningen har ingen uppgift hur många kvarnar som finns kvar, men har uppfattningen att det endast är ett fåtal kvar. Kommunen har inga avsikter att installera fler KAK igen (personlig kommunikation, Larsson, 2009). Brf Glasförgyllaren Föreningen har heller inte någon uppgift om antalet kvarnar. Efter drygt tio år, vilket är en KAK:s livslängd, har flertalet kvarnar tagits bort sedan de slutat fungera. Förra året gjordes dock spolningar av avloppsnätet, där spolfirman nämnde en litet större mängd fett i ledningarna än i andra områden som skulle kunna ha orsakats av KAK (personlig kommunikation, Eriksen, 2009). 2 BOD 7 = Biologiskt syrebehov, COD = kemiskt syrebehov, Tot-N = total kvävehalt, Tot-P = total fosforhalt, SS = suspenderad substans, TS = torrsubstans, GF = glödförlust. 17

18 Puls spolfirma Staffanstorp Fett i ledningar är ett problem i många områden och det studerade området utmärkte sig inte signifikant (personlig kommunikaiton, Kungberg, 2009). Surahammar Erfarenheterna från Surahammar har hämtats från rapporten Köksavfallskarnar effekter på avloppsreningsverk. En studie från Surahammar (Karlberg & Norin, 1999). Studien från Surahammar lade tyngdpunkt på effekterna i ARV efter införande av KAK. Åren hade cirka 2000 KAK installerats, det vill säga att cirka hälften av hushållen i kommunen hade installerat kvarnar. År 1998 fanns det avfallskvarnar i cirka 40 % av de hushåll som var anslutna till det kommunala VA-nätet. I rapporten antogs en ökning i antalet installationer till 50 % av alla hushåll, vilket visade sig stämma. Inomhussystem Det har uppstått störningar eller igensättningar i fastigheters ledningar som dock har varit enkla att åtgärda. Typiska problem har varit stopp i ledningarna i fastigheten, material som fastnat i kvarnen och problem till följd av felaktig installation av KAK, till exempel att kvarnen skakat loss. Ledningar och avloppsreningsverk (VA-system) Det var inga problem med ledningsnätet under uppföljningsperioden. Under 1998 skedde ingen bräddning. ARV meddelade att inga driftstörningar uppstått. En ökning i gallerrensmängden noterades under Mätningar har visat att gallerrensmängden ökat med 20 kg/dygn under åren (från 26 kg/d till 46 kg/d). Författarna beräknar att knappt 4 % av inkommande matavfall hamnar i gallerrenset. Författarna kunde inte avläsa någon mängdökning med säkerhet för inkommande kväve, fosfor eller BOD 7 vilket i sin tur kan bero på många faktorer. Dock visade en ökning av kvoten på en förändring i avloppsvattnets sammansättning efter införandet av KAK. Slamhanteringen, det vill säga uttag av överskottsslam, pumpning och förtjockning, hade enligt driftspersonalen inte ändrats efter avfallskvarnsinstallationen. Den ökning i gasproduktion som blivit efter KAK-anslutningarna motsvarar matavfallets teoretiska biogaspotential. Haga ARV:s föroreningsutsläpp hade inte ökat, vilket gjorde att ingen ökad tillsats av fällningskemikalier behövdes göras för att behålla samma nivå på föroreningsutsläpp som innan installation av KAK. Resultaten från studien visar att biosteget i ARV inte påverkas synbart då luftningsbehovet inte förändrats. Detta indikerar att eventuellt inkommande matavfall separeras i försedimenteringen. 18

19 Författarna hade svårigheter att dra säkra slutsatser beroende på fluktuationer i mätdata och analyserade prover samt en måttlig belastningsökning i ARV under den relativt korta utvärderingsperioden (maj juni 1998). Resultatet beror troligen mycket på provtagningsmetoden. Författarna efterlyser en längre uppföljningsperiod och stabila driftförhållanden för att kunna dra ytterligare och säkrare slutsatser. Avfallshantering och brukarattityder Projektet omfattade inte någon djupare undersökning av avfallshanteringen och brukarattityder. Status idag KommunalTeknik AB Surahammar kommun erbjuder KAK som ett avfallsalternativ där hela paketet kan köpas av Kommunalteknik för kronor per år. Avtalet inkluderar kontroll av servisledning före installation, installation och kvarn samt service i åtta år. Svarande har inte märkt någon större skillnad på ledningsnätet före och efter KAKinstallationer med avseende på stopp, skadedjur eller svavelvätebildning. Idag filmas inte plaströr (erfarenheter har visat att det inte behövs) men gamla betongrör filmas då de till och med ha rasat på grund av ålder. Kunderna är positivt inställda till denna inspektion, även om resultaten visar på att kunden måste lägga om sina ledningar. Stor okunskap om vatten och avlopp finns hos de unga nyinflyttade. Enligt Kommunalteknik är det nyinflyttade till gamla lägenheter (byggda på slutet av 40-talet) som vid ombyggnader eller rotrenoveringar installerar KAK, alternativt gamla villor där unga familjer väljer bort den bruna påsen eller tunnan och istället installerar KAK. Nu installeras KAK per år i hushållen i Surahammar kommun. (Kommunen har cirka invånare. Det snabba införandet av KAK torde framförallt bero på det paket som kommunen erbjuder). Slammet från reningsverket, vilket innefattar avloppsslam och matavfall, komposteras ett år och används sedan till anläggningsjord (vilket det är certifierat för). Slammet kan inte användas till jordbruk då det finns tung industri kopplat till ledningsnätet, vilket ger för höga föroreningskoncentrationer i avloppsvattnet för detta syfte. Angående taxa betalar Avfall en viss summa till Vatten för de ökade kostnaderna i bland annat reningsverket. Detta sköts av kommunens ekonomiavdelning och den exakta summan uppges inte (personlig kommunikation, Andersson, 2009). 19

20 Skogaberg Figur 3. Bostadsområdet Skogaberg, Göteborg En sammanfattning av utvärderingsstudien Återvinning av närningsämnen ur svartvatten utvärdering av projekt Skogaberg (Karlsson, Aarsrud, & de Blois, 2008) beskrivs nedan. En utvärdering gjordes i Skogaberg, Göteborg, av införandet av KAK i bostadsområdet Skogaberg. Där lades ett extra avloppssystem för källsorterat avlopp, kallat svartvattensystem, så sammanlagt finns tre separata avloppssystem: 1) ett svartvattensystem (toalett och KAK), 2) ett BDT-system (bad-, disk-, och tvättvatten) och 3) ett dagvattensystem. Målet med projektet var bland annat att utvärdera KAK:s funktion och brukarnas erfarenheter av avfallskvarnarna. Två olika typer av avfallskvarnar installerades i området under åren I 17 lägenheter installerades en kontinuerligt matande avfallskvarn (Jegon 400) och i 110 villor installerades en satsvis matande avfallskvarn (Disperator 178). 20

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Angående köksavfallskvarnar

Angående köksavfallskvarnar Beskrivning Information om köksavfallskvarnar Dokumenttyp Information Upprättad av Tomas Adolphson/ Klara Dalhielm Revision/datum 12/2014-05-09 Godkänd av Fyll i utfärdare här Dokument id 20140508-20033

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad FETTAVSKILJARE Krav och riktlinjer Gäller från 2014-05-14 Samhällsbyggnad Inledning Dessa riktlinjer har tagits fram för att informera om de krav som finns på installation av fettavskiljare samt för att

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET Tekniska avdelningen VA- och Avfallsenheten 2012-03-23. Utredning köksavfallskvarnar (KAK) i Täby

STADSBYGGNADSKONTORET Tekniska avdelningen VA- och Avfallsenheten 2012-03-23. Utredning köksavfallskvarnar (KAK) i Täby STADSBYGGNADSKONTORET Tekniska avdelningen VA- och Avfallsenheten Utredning köksavfallskvarnar (KAK) i Täby Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Köksavfallskvarn (KAK) för hushållsanvändning... 3 3

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i enbostadshus

MATAVFALLSINSAMLING i enbostadshus MATAVFALLSINSAMLING i enbostadshus Varför samlar vi in matavfall? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Information om fettavskiljare

Information om fettavskiljare Information om fettavskiljare Varför ska man installera fettavskiljare? När avloppsvattnet kommer ut i ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fett som finns i vattnet stelnar och orsakar stopp.

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Projekt: Svartvatten Skogaberg Samverkan mellan Göteborgs stad och Egnahemsbolaget. Beslut om projektet togs i respektive nämnd/styrelse år 2002.

Projekt: Svartvatten Skogaberg Samverkan mellan Göteborgs stad och Egnahemsbolaget. Beslut om projektet togs i respektive nämnd/styrelse år 2002. Svartvattensystemet i Skogaberg Kretslopp med avfallskvarnar och omvänd osmos. Ett nybyggt bostadsområde i Göteborg med källsorterande avloppssystem! Avlopp & Kretslopp, Linköping 2007 Pascal Karlsson,

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer

Handbok för fettavskiljare. i Sundbyberg

Handbok för fettavskiljare. i Sundbyberg Handbok för fettavskiljare i Sundbyberg Därför behövs fettavskiljare Avloppsvatten från lokaler där livsmedel produceras innehåller oftast mer fett än det som kommer från hushållen. Stadens avloppsledningar

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare Bilaga B Riktlinjer för fettavskiljare Innehåll Därför kräver vi fettavskiljare...3 Var kräver vi fettavskiljare...3 Exempel på verksamheter där Lekebergs kommun kräver fettavskiljare:...3 Anmälan till

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation

Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt Pumpstation Allmänt om tryckavlopp Tryckavlopp är en teknik för att pumpa avloppsvattnet från fastigheten till Norrköping Vatten och Avfalls ledningsnät.

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö!

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! Ett hållbart samhälle bygger på att allt avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem så även i Lysekil Lysekils

Läs mer

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala Matavfallsutredningen Bilaga 1 Inledning Vid nämndsammanträdet 2010-10-20 gav tekniska nämnden uppdrag åt förvaltningen att utreda möjligheterna för insamling av hushållens matavfall för biogasproduktion.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) Delrapport Transporter

Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) Delrapport Transporter Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) Delrapport Transporter Oktober 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Syfte och

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) Slutrapport

Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) Slutrapport Biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) Slutrapport Oktober 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...5 2 Inledning...6 2.1 Bakgrund...6 2.2 Syfte och metod...7

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Avfallskvarnar - Ett hållbart alternativ för ökad biogasproduktion vid Käppalaverket?

Avfallskvarnar - Ett hållbart alternativ för ökad biogasproduktion vid Käppalaverket? Projektrapport Kemiteknik KTH Kemiteknik Högskoleingenjörsutbildningen Avfallskvarnar - Ett hållbart alternativ för ökad biogasproduktion vid Käppalaverket? (Avfallskvarn AB) KTH, Stockholm 2008 KTH Kemiteknik

Läs mer

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen.

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen. Krav på in s t allat io n av fe t t avs kiljare Inne håll Förord 3 Varför kräver vi fettavskiljare 4 Vem måste ha fettavskiljare 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Sunne kommun Torsby kommun Hagfors kommun Munkfors kommun Antagen av Torsby kommun kf den 2 december 2013 183 Inledning Kommunerna i Norra Värmland (Sunne, Torsby,

Läs mer

Multikriterieanalys för integrerade systemlösningar i H+ området

Multikriterieanalys för integrerade systemlösningar i H+ området Multikriterieanalys för integrerade systemlösningar i H+ området Erik Kärrman Magnus Arnell Birgitta Rydhagen Gilbert Svensson HB Wittgren Uppdragsnr: 120010 Rapportserie nr: CIT Urban Water Management

Läs mer

Fettavskiljare Information, installation och tömning

Fettavskiljare Information, installation och tömning Fettavskiljare Information, installation och tömning Producerad i samarbete med Bromölla kommun och Bromölla Vatten, mars 2008. Illustrationer: Mathias de Maré, VA-verket i Malmö. Omarbetad 2013 av Hässleholms

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Hantering av matavfall en systemstudie i Göteborgs stad

Hantering av matavfall en systemstudie i Göteborgs stad Hantering av matavfall en systemstudie i Göteborgs stad Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 7 2 Metod... 8 3 Förutsättningar och antaganden... 8 4 Systembeskrivning... 15 Systemalternativ Köksavfallskvarnar...

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Lämna ditt matavfall till oss Sverige har som mål att samla in 35 procent av matavfallet och behandla det biologiskt. Nacka kommun

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Förord Denna skrift har tagits fram och ges ut i samverkan mellan miljökontor, renhållnings- och kommunala VA-huvudmän i Dalarna innehållande

Läs mer

Information om. fettavskiljare

Information om. fettavskiljare Information om fettavskiljare Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter Här är viktig information till dig som är fastighetsägare och/eller bedriver verksamhet som tillverkar och hanterar livsmedel i Trelleborgs

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU BÖRJAR VI SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in matavfall?

Läs mer

Fettavskiljare och fettavfall

Fettavskiljare och fettavfall Fettavskiljare och fettavfall Den här broschyren vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver en livsmedelsverksamhet, är VVS-konsult eller tömningsentreprenör. I broschyren kan du läsa om varför

Läs mer

Tim D. Evans, FCIWEM1, Per Andersson2, A SA Wievegg2 & Inge Carlsson2. 1Tim Evans Miljö, Stonecroft, Ashtead, Storbritannien och 2Surahammars

Tim D. Evans, FCIWEM1, Per Andersson2, A SA Wievegg2 & Inge Carlsson2. 1Tim Evans Miljö, Stonecroft, Ashtead, Storbritannien och 2Surahammars Surahammar: En studie av effekterna av installation av matavfall Kvarnar i 50% av hushållen Tim D. Evans, FCIWEM1, Per Andersson2, A SA Wievegg2 & Inge Carlsson2 1Tim Evans Miljö, Stonecroft, Ashtead,

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, BRUNA PÅSEN LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushålls avfall

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

ANSLAG Avesta Vatten och Avfall AB

ANSLAG Avesta Vatten och Avfall AB Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-16:30 Beslutande Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Gunnar Månsson (M), ersättare för Mia Bergkvist (S) Mikael Karlsson (KL) Christer Bergkvist (C),

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ!

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ! Dags att välja avfallsabonnemang Du kan välja mellan tre alternativ! t nas e s al 13! v t t 0 r di ari 2 ö u G S! 1 jan B O en 3 d Avfallshantering valbroschyr.indd 1 2012-12-19 10:41:53 Nu är det dags

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter.

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter. Innehåll Förord 1 Varför kräver vi fettavskiljare? 4 Vem måste ha fettavskiljare? 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av fettavskiljare 7 Storlek på fettavskiljare 8 Placering

Läs mer

Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare

Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare I den här broschyren vill vi informera om de krav som finns på installation och dimensionering av fettavskiljare. Vi lämnar också

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

RVF Utveckling. Köksavfallskvarnar. En teknik för uthållig resursanvändning? En förstudie i Göteborg. RVF Utveckling. Rapport 01:10 ISSN 1103-4092

RVF Utveckling. Köksavfallskvarnar. En teknik för uthållig resursanvändning? En förstudie i Göteborg. RVF Utveckling. Rapport 01:10 ISSN 1103-4092 Köksavfallskvarnar En teknik för uthållig resursanvändning? En förstudie i Göteborg RVF Utveckling Rapport 01:10 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling RVF Utveckling Rapport 01:10 ISSN 1404-4471 RVF Service AB

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU har vi BÖRJAt SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader

Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader CIT Urban Water Management AB Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserie nr: 2012:2

Läs mer

Alla verksamheter som tillverkar eller hanterar livsmedel där halten avskiljbart fett överstiger 50 mg/liter vatten skall ha fettavskiljare.

Alla verksamheter som tillverkar eller hanterar livsmedel där halten avskiljbart fett överstiger 50 mg/liter vatten skall ha fettavskiljare. Fettavskiljare Fett i avloppsvatten har blivit ett allt större problem. Ledningsnätet är gjort för att ta emot spillvatten av hushållskaraktär. Det leder till stora problem med igensättning i avloppsledningar

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet

Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet 30 mars 2012 Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet Ta hand om fettet på ett smart sätt Fett i avloppsvattnet har blivit ett allt större problem. Vårt ledningsnät är gjort för att ta emot spillvatten

Läs mer

Inbyggd behandling så fungerar det

Inbyggd behandling så fungerar det Välj rätt toalett Välj rätt och spara pengar Vid fritidshus förekommer det fortfarande torrdass med latrinbehållare som kommunen hämtar. Systemet med insamling och behandling av latrin är dock varken miljömässigt

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer