Rapport Regional utveckling 2015:01 Datum: Regionalt skolstöd. Slutrapport för projektet Kunskapslyft barn och unga - KUL

Transkript

1 Rapport Regional utveckling 2015:01 Datum: Regionalt skolstöd Slutrapport för projektet Kunskapslyft barn och unga - KUL

2 Skolan är den naturliga utgångspunkten med kraft, kompetens och förmåga att möta alla barn School Empowerment Regionalt skolstöd, 2014 Slutrapport för projeketet Kunskapslyft barn och unga - KUL Datum Dnr

3 Förord Då den regionala utvecklingsstrategin formulerades för Örebroregionen tog regionoch kommunpolitiker ett unikt grepp. Alla såg det angeläget att Örebroregionens elever skulle få bättre förutsättningar att lyckas. Strategin lyfte en gemensam strävan att verka för ökad samverkan kring skolutvecklingsutmaningar. Dåvarande Regionförbundet fick rollen att leda processen och kom att initiera mötesplatser och erfarenhetsutbyten. Likaså fick Regionförbundet i uppdrag att inom en projektram skapa en regional skolstödsgrupp och utveckla ett arbetssätt till stöd för regionens skolor. Under den treårsperiod projektet verkat har en forskningsbaserad skolstödsmodell utvecklats som i sin form är unik för skolsverige. Den arbetsmodell som projektet utvecklat är en ambition att ta ett helhetsgrepp på verksamhetsstöd genom vetenskaplig förankring, stöd i analys och utmanande processer. Arbetet förutsätter en hög kvalitet på samspel och dialog så att ett genuint möte i delaktighet sker, där hela skolan motiveras och blir starkare i en långsiktig process. Det återstår nu att pröva om det arbetssätt som projektet utvecklat motsvarar en formativ verksamhetsutveckling och framförallt hur erfarenheterna från projektet kan påverka utformningen av fortsatta skolutvecklingssatsningar. En av våra samarbetsparter, Fredrik Nordvall, skolchef i Hallsberg, formulerade sig under ett styrgruppsmöte så här: Den här modellen kan vi kalla formativ verksamhetsutveckling. Han anspelar på ett återkommande uttryck i skoldebatten, formativ bedömning, som via tre frågor: Var är jag? (nuläget), vart ska jag? (målet), hur gör jag? (planen) lyfter elevens egen styrka och inre motivation. Här handlar det om att lyfta hela skolans styrka och motivation. Örebro den 3 februari 2015 Styrgruppen har i april 2015 ställt sig bakom rapportens innehåll Peter Morfeldt Projektledare Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

4 Sammanfattning Projektet KUL, eller Regionalt skolstöd, tillkom, som en del i den regionala utvecklingsstrategin (RUS:en), för att bidra till skolutveckling i Örebroregionen. Verksamheten har, i projektform, dels arbetat med generella insatser för att öka möjligheterna till samverkan och erfarenhetsutbyte inom regionen, dels genom riktade insatser som genomförts i skolor och förvaltningar på uppdrag av skolledare. Under projektperioden har en forskningsbaserad arbetsmodell utvecklats. Den har under projektperiodens sista halvår prövats i större skala i kommunsatsningar i två pilotkommuner. Projektet har finansierats av dåvarande Regionförbundet Örebro län, medverkande kommuner samt via statliga medel. Det har bemannats efter modell av lärande och utforskande arbetslag, där olika kompetenser verkar inom ett gemensamt uppdrag. Gruppen har representerats av personer med skolledningserfarenhet, specialpedagogisk kompetens, statistisk analytisk kompetens, vetenskaplig och didaktisk erfarenhet. Projektet har, med olika arbetsformer, varit verksamt i regionens samtliga kommuner, drivit utvecklingsarbeten i 29 berörda skolor samt i några fall varit engagerade i förvaltningsövergripande processer. Inom projektets ram har fördjupningar genomförts inom särskilda områden. Två skolor har i ett pilotprojekt medverkat i utvecklingen av det systematiska arbetssättet. Likaså har den regionala skolstödgruppen ingått i det nationella PSYNK-projektet under temat Skolresultat och psykisk hälsa. Arbetet har pekat på viktiga framtida utvecklingsområden, bland annat bör skolan utveckla samarbetsformer både internt och med externa aktörer för att bättre fånga upp elever som behöver stöd och därmed undvika psykisk ohälsa. Ett annat område har varit gymnasiesamverkan, vars process lett fram till ett samverkansavtal och en plan för fortsatt utvecklingsarbete. Verksamheten har vetenskapligt förankrats dels genom att arbetet bedrivits med ett prövande och systematiskt sätt och dels genom ett aktivt samarbete med Örebro universitet. Under projektperioden har en forskningsstudie 4 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

5 genomförts för att tydliggöra drivkrafter och förutsättningar i samarbete mellan lärosäte och skola. Detta är ett centralt område, eftersom skollagen 2010 betonar att utbildning ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Projektet KUL har visat på behovet av samordning och lärande i skolornas kvalitetsarbete. Likaså behövs ett processtöd för att skapa hållbara och långsiktiga skolförbättringar. Det processinriktade lärandet har varit framgångsrikt, via så kallat adaptivt (anpassat) stöd. Det har förbättrat skolornas förmåga att driva den egna utvecklingen och att fokusera på förbättringsarbete som skapar skillnad. Den regionala skolstödsverksamheten bör särskilt prioritera de minsta kommunerna, som inte har samma förutsättningar att bedriva systematiskt utvecklingsarbete, som de större. Den processinriktade arbetsmodellen ska ha tydlig vetenskaplig förankring och drivas med rätt kompetens samt kvalitetssäkras genom systematiska uppföljningar. Avslutningsvis föreslås att samtal inleds mellan regionens skolhuvudmän, Örebro universitet och Region Örebro län i syfte att undersöka möjligheten att finna en organisation som kan bidra till att goda förutsättningar skapas för regionens barn och unga. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

6 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Innehåll 6 Bakgrund 8 Stöd till skolutveckling - en omvärldsspaning 10 Regional utvecklingsstrategi och projektplan 12 Vad skapar skolutveckling? 12 Val av projektmodell 13 En alternativ projektmodell 14 Kunskapslyft barn och unga - en processinriktad lärstrategi 15 Projektets mål 15 Hur kan vi mäta resultat i en processinriktad lärstrategi? 15 Finansiering 16 Kostnader och finansiering av projektet 16 Styrning och ledning 17 Bemanning 17 Pedagogiska utgångspunkter och förankring 18 Framgångsrika skolkommuner 18 Kulturanalys 19 Skolförbättringar 19 Regionalt skolstöd växer fram 19 Genomförda aktiviteter Pilotprojekt 22 Riktade insatser 23 Uppföljning 23 Utvärdering 24 Skolkommunsatsning 26 Generella insatser 28 Nätverk och mötesplatser 28 Rapporter 29 Gymnasiesamverkan - GySam 30 6 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

7 Psynk 32 Forskningsstudie 34 Resultat av projektet Kunskapslyft Barn och unga - KUL 36 Har skolorna i regionen närmat sig effektmålen? 36 Gymnasiebehörighet 36 Gymnasieexamen 38 Övergång till högre studier 39 Summering 39 Hur har den regionala skolstödsenheten lyckats? 40 Har projektet skapat samverkan? 41 Har projektet bidragit till gymnasiesamverkan? 41 Lärdomar som projektet formulerat 42 Alla led 42 Ledarskapets betydelse 42 Egenkraft 42 Adaptivt (anpassat) arbetssätt 43 Vetenskaplig förankring 43 Slutsatser 44 Litteraturförteckning 45 Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

8 Bakgrund Utvecklingsstrategin för Örebroregionen, RUS:en, som beslutades 2010, betonar att regionens skolor måste utvecklas, så att eleverna i högre grad når skolans mål. Detta formuleras i målområdet Kunskap och kompetens med ett särskilt fokus på ett kunskapslyft för barn och unga. Örebroregionens skolor utmärkte sig i jämförelse med riket år 2010, då sju av regionens tolv kommuner placerade sig bland den fjärdedel kommuner, där eleverna hade lägst skolresultat (Öppna jämförelser grundskola 2011, SKL). I RUS:en beskrivs en framtidsbild av en kunskapsdriven region. Mot den bakgrunden blir skolförbättringar följaktligen en regional framtidsfråga. Idag är det tydligt belagt, att en väl fungerande skola och en genomförd utbildning, är den viktigaste skyddsfaktorn för ett framtida gott liv. Likaså är en välutbildad ungdomsgeneration en avgörande faktor för en utvecklingsoptimistisk och dynamisk region. Skolcheferna fick i uppdrag att respondera på utvecklingsstrategin. I den idéskiss, som formulerades för utvecklingsarbetet, pekade skolcheferna på det dilemma skolan hamnat i efter de reformer som genomförts under 1990-talet. Då gjordes en omfattande avreglering som lyfte driftansvaret från staten till kommunala skolhuvudmän. Man hade två tydliga politiska ambitioner. Dels skulle skolhuvudmannen genom ett delegerat ansvar kunna styra över resurserna till utbildning. Kännedomen om de lokala förhållandena gav avregleringen möjligheter för huvudmannen att styra resurser till skolor som hade störst behov. Och dels att avregleringen öppnade för en konkurrens mellan skolor. Tanken var att välfungerande skolor skulle locka elever, vilket på sikt skulle skapa en generator för skolutveckling. I takt med dessa förändringar, förändrades statens roll. Myndigheten för skolutveckling avvecklades, Skolverket fick en tydligt reglerande roll och ett inspektionssystem infördes. Systemförändringen fick delvis andra effekter i Örebroregionen. Parallellt med kommunaliseringen av skolan skedde stora ansträngningar att effektivisera offentlig sektor. I konkurrens med andra kommunala förvaltningar fick skolverksamheten med ekonomiska mätverktyg utan större fokus på uppdrag och måluppfyllelse. Först efter millenniumskiftet kan noteras i debatten, ett ökat intresse för analyser som diskuterar insatta resurser i förhållande till elevernas resultat. 8 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

9 I Örebroregionen kan konstateras att det endast i Örebro kommun fanns en fungerande utbildningsmarknad, där elevernas skolval kunde styra resurser, och därmed teoretiskt verka utvecklingsdrivande. Dessvärre har flera forskare pekat på den segregerande effekt som det fria skolvalet har medfört. Elever, med olika socioekonomisk bakgrund, har skilda skäl att välja och olika benägenhet att nyttja det fria skolvalet. Detta har på sikt istället ökat skillnader i resultat mellan skolor. I en del regioner har lärosäten spelat en roll som stöd till skolutveckling. De lärosäten som bedrev lärarutbildning hade genom en statlig reglering ett krav att införa Regionala utvecklingscentra (RUC). Verksamheten kom att se olika ut i regionerna. Universitet och skola samverkade med skilda utgångspunkter avseende resurstilldelning och organisation. I Örebroregionen etablerades aldrig ett fungerande RUC. På senare år har dock försök till samverkan startat och en gemensam ambition formulerats. Sammanfattningsvis såg skolcheferna behov av att pröva ett stödsystem som kunde bidra till att förstärka det lokala utvecklingsarbetet, utan att ifrågasätta roll och ansvar hos huvudman och skola. I synnerhet fanns behovet av stöd i de minsta kommunerna. Där saknas ofta det strategiska perspektivet samt resurser och kompetens avsatta för att stödja utvecklingsarbete. I skolchefernas idéskiss formulerades behov av rektorshandledning, didaktiskt stöd och koppling till forskarsamhället. Det är mot denna bakgrund projektet Kunskapslyft barn och unga (KUL) sedan skapas. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

10 Stöd till skolutveckling en omvärldsspaning Behovet av skolutveckling och stödinsatser för att elever ska nå högre resultat har sällan uttryckts i media, så frekvent, som de sista fem åren. En pådrivande faktor har varit de återkommande jämförelsestudier som flera nationella och europeiska organ genomfört och etablerat som riktningsvisare i skoldebatten. Fackliga företrädare och organisationer, som företräder skolhuvudmän har uppvaktat regeringen om vikten av verksamhetsnära forskning som kan stödja skolutveckling. Det har resulterat i det nyinrättade skolforskningsinstitutet som startade vid årsskiftet och vars uppgift är att ge forskningsöversikter nationellt och internationellt samt stödja klassrumsnära forskning. Likaså har debatten påverkat nationella organ och myndigheter. Den aktuella utredningen Rektorn och styrkedjan pekar på behov av kulturförändringar och betydelsen av samverkan mellan alla nivåer. Denna utredning kommer sannolikt att påverka framtida satsningar. Sveriges kommuner och landsting har aktivt gått in med stödprocesser i skolan. Projektet PRIO, Matematik PISA samt det nya Skolanalys är tre exempel där SKL driver utvecklingsprojekt. Skolverket har i en förändrad reglering fått en rådgivande/stödjande roll, vilken de bland annat kommer att verkställa genom huvudmannadialoger, där de ska göra riktade insatser till skolhuvudmän med skolor som uppvisar låga resultat. Skolinspektionen kommer också att i tillsyn fokusera på verksamheter med svaga resultat. I större kommuner finner vi flera exempel på stödorganisationer som ska verka som katalysatorer för skolutveckling. Stockholms kommun har förstärkt den nationella inspektionen med en kommunal tillsyn av både fristående och kommunala skolor. Flera större kommuner har bildat gemensamma verksamheter tillsammans med lärosäten för att erbjuda riktad kompetensutveckling. Sådana exempel är bland annat MKL (Mälardalens kompetenscentrum för lärande) där Mälardalens högskola, Eskilstuna och Västerås skapat en gemensam organisation med säte på högskolan. Andra exempel på samägda verksamheter är Regionalt utvecklingscentrum i Dalarna och 10 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

11 Värmland där lärosäte och kommuner driver gemensam verksamhet till stöd för skolutveckling. Flera större kommuner har gjort kraftfulla satsningar med klassrumsnära inriktning. Västerås kommun erbjuder lärarhandledning och coachning i ett större integrationsprojekt (IDA) och i Örebro bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete med utvecklingspedagoger som ska stärka det kollegiala lärandet och fokusera på en didaktisk kompetenshöjning. Likaså finns i Örebroregionen satsningar på utvecklingstjänster med fokus på processtöd i de mellanstora kommunerna i regionen (till exempel Karlskoga kommun). Vi finner få exempel på regionala organ som får i uppdrag att driva stöd till skolutveckling. Kommunförbundet i Skåne skapar en FOU-inriktad skolstödsverksamhet och i Region Gävleborg pågår liknande utvecklingsarbete. Det tydligaste exemplet på en region som med framgång samordnar och stödjer utbildningssektorn är Göteborgsregionen (GR), ett kommunalförbund som verkat i 20 år och har sin upprinnelse i gymnasiesamverkan. Riksrevisionen, Skolverket och Skolinspektionen har i flera rapporter påvisat att de mindre kommunerna i begränsad omfattning deltar i nationella och regionala satsningar. Analyserna pekar på begränsat ekonomiskt utrymme som inte tillåter medfinansiering i nationella utbildningsinsatser. Likaså saknas resurser och kompetens för att följa och delta i mellankommunala eller nationella utvecklingsarbeten. De skilda förutsättningar som skapats mellan stor och liten kommun bidrar till att öka avståndet mellan framgångsrika och mindre framgångsrika kommuner. Detta lyftes särskilt i en rapport från Riksrevisionen i januari Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

12 Regional utvecklingsstrategi och projektplan Den regionala utvecklingsstrategin, RUS:en, anger som mål för området Kunskapslyft barn och unga, att till år 2015, ska minst 90 procent av grundskoleeleverna i länet ha uppnått godkänt i alla kärnämnen samt att 95 procent av gymnasieeleverna ska ha minst godkända betyg i alla kärnämnen. Dessutom anger man att minst 45 procent av de som avslutat gymnasieskolan ska ha påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. Dessa regionala mål kompletteras av skolchefernas beskrivning av utmaningarna, formulerade i idéstudien Så når vi målen Där anger de två tydliga behov för att skapa ett kunskapslyft för skolorna i regionen. Det första behovet är att skolor i högre grad samverkar och får möjlighet att utbyta erfarenheter och det andra är att skolor får stöd till utveckling. Vad skapar skolutveckling? Många uttrycker att verksamhet i skolan är traditionstyngd och att insatser sällan får effekt på lång sikt, och påverkar system- eller organisationsnivå. Vilka särskilda utvecklingshinder möter vi inom skolan och vad kan vi göra för att överbrygga dem? Skolan är en komplex institution, vilket medför att skolutveckling är en kvalificerad verksamhet. Varje skola styrs av officiella styrinstrument som ska påverka skolan i en för samhället, och individen, önskvärd riktning. Dessa yttre gränser möter en skolvärld med informella gränser som styrs av varje skolas tradition, syn på lärande, kompetensnivå och grad av självmedvetenhet. Likaså styrs skolans informella möjligheter att genomföra, det av staten givna uppdraget, av villkoren i närsamhället. Utbildningsnivå, syn på utbildningens betydelse, familjernas resurser med mera präglar förutsättningarna för skolans verksamhet. Det är därför inte möjligt att finna en metod eller ett förhållningssätt som generellt kan bidra till varje skolas förbättringsförmåga. Istället för att ta till enkla lösningar bör varje skola på djupet analysera sin verksamhet och, i arbetet, utgå från de egna förutsättningarna. Detta är en samlad erfarenhet som verifieras av myndigheter med skolutvecklingsuppdrag och Skolinspektionen. Därför var en av de viktigaste utmaningarna för ett regionalt skolstödsprojekt att finna en strategi som leder till tydliga genomslag och långsiktiga effekter. 12 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

13 Val av projektmodell Utgångspunkter för projektets uppbyggnad hämtades bland annat från Myndigheten för skolutveckling. I deras rapport Skolutveckling för bättre resultat och måluppfyllelse påpekas att avgörande framgångsfaktorer för utvecklingsarbetet är att det genomförs strukturerat, systematiskt och verklighetsanpassat samt baserat på relevanta forskningsrön. Det innebär att arbetet måste vetenskapliggöras. Avgörande för ett utvecklingsarbetes genomslag är också ledarskapets förmåga att fokusera och skapa delaktighet i utvecklingsprocesserna. I rapporten tydliggörs också att förutsättningarna för att driva skolutvecklingsarbete varierar stort mellan olika kommuner och skolor. Generellt sett har mindre kommuner och skolor större behov av stöd. Det måste få effekter för prioriteringar inom en region. En annan bakgrund till hur projektet byggdes upp var den beskrivning som återfinns i NUTEK:s rapport Att leda projekt och utvecklingsprocesser. Där beskrivs två alternativa utvecklingsstrategier. Den ena strategin är planeringsstyrd och förutbestämd. Den benämns planeringsstrategi och utgår från att det finns en bästa lösning som kan tillämpas överallt. Den strategin fungerar bäst när målen och insatserna är lätta att definiera och de yttre villkoren är stabila. I rapporten symboliseras det med arbetet att bygga en bro. Om villkoren (geografiskt, logistiskt med mera) är kända kan projektet planeras i förväg och brytas ner i delmål. I en planeringsstrategi får utvärderingen karaktären av uppföljning det vill säga att kontrollera om planen följts och om de förväntade resultaten uppfyllts, på kort sikt. Spridning av gjorda erfarenheter antas vara oproblematiskt och är tänkt att ske genom goda exempel eller genom informationsinsatser. Inför valet av strategi för skolstödsprojektet konstaterades att ett flertal projekt inom utbildningssektorn har följt planeringsstrategin. Flera oberoende bedömare har pekat på att den strategin, i komplexa strukturer som skolans, sällan medfört att utvecklingsinsatserna fått bestående effekter. Generella kompetensutvecklingsinsatser har erbjudits skolan och goda exempel har spridits genom dessa traditionella insatser med effekter som överlevt kortsiktigt. Dessa erfarenheter gjorde det viktigt att finna en projektmodell som prövar ett alternativt arbetssätt. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

14 En alternativ projektmodell I NUTEK:s rapport nämns ett alternativ, en processinriktad utvecklingsstrategi, vilken benämns lärstrategi. Den utgår från att utveckling inte kan planeras fram, utan bygger på att alla villkor inte, från början, är kända. Lösningar är bundna till den lokala kontexten, sammanhanget, och processen kräver hög grad av delaktighet, reflektion och utvecklingsinriktat lärande. Renodlat kan de båda strategiernas särdrag beskrivas så här: Egenskap Planeringsstrategi Lärstrategi Utgångspunkt Bästa lösning Alternativa lösningar Tillämpbar Generell Lokal kontextbunden Syfte Åtgärdsinriktad Hållbar utveckling Perspektiv Kortsiktig Långsiktig Arbetssätt Förutbestämd Flexibel Spridning Goda exempel Lärande exempel Utvärdering Uppföljning För reflektion och lärande Styrning Expertstyrt Deltagarstyrt Källa: NUTEK Rapport 2005:18, sidan 12. I en offentligt finansierad verksamhet finns ett självklart krav på att verksamheter är planerade och avläsbara. Utmaningen för skolstödsprojektet har varit att kombinera planerad utveckling med processinriktat lärande. Det innebär att hantera en öppen, deltagarstyrd verksamhet och samtidigt behålla fokus att tänka långsiktigt. 14 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

15 Kunskapslyft barn och unga en processinriktad lärstrategi Detta bildar bakgrund till projektplanen för KUL. I den anges syftet att, i projektet, knyta samman regionens skolor och skolhuvudmän och skapa förutsättningar för ett fruktbart samarbete mellan verksamma inom skolan i regionen. Likaså att genom en regional skolstödsenhet stödja, stimulera, initiera och utmana till utveckling av regionens förskolor och skolor för ökad måluppfyllelse och likvärdiga förutsättningar. Ett annat område gällde att skapa förutsättningar för regional gymnasiesamverkan. Insatserna skulle utgå från det nationella uppdraget att höja graden av måluppfyllelse och skapa en likvärdig skola. I utvecklingsarbeten, där det inte alltid fanns koppling till beprövad erfarenhet och vetenskap, skulle projektet KUL bidra till att kvalitetssäkra ett systematiskt arbetssätt. Verksamheten skulle, i huvudsak, vara uppdragsstyrd, men också efterhand ha prioriterade insatsområden sprungna ur samlad erfarenhet av arbete med skolornas utvecklingsbehov. En viktig källa till uppdrag var också skolinspektionsrapporter och åtgärdskrav som riktats till skolhuvudmännen. Ett viktigt område som ingick i projektet var att skapa förutsättningar för regional gymnasiesamverkan. Detta hade tydliggjorts i en förstudie Den pekade på att en ökad samverkan är önskvärd och att regionen skulle bilda ett samverkansområde för gymnasieutbildningar. Likaså visade förstudien att dialogen mellan skolhuvudmän och kommuner i regionen borde öka för att möta kraven på anpassning till minskade elevkullar och ökat behov av utbildningsalternativ, påvisade av regionens arbetsmarknad. Projektets mål Projektets syfte var att knyta samman regionens skolor och skolhuvudmän och skapa förutsättningar för ett fruktbart samarbete mellan verksamma inom skolan i regionen. Ett annat syfte var att genom en regional skolstödsenhet stödja, stimulera, initiera och utmana till utveckling i regionens förskolor och skolor för ökad måluppfyllelse och likvärdiga förutsättningar. Likaså skulle projektet skapa förutsättningar för regional gymnasiesamverkan. Projektets mål var alltså att etablera en skolstödsenhet som i sin verksamhet, genom både generella och riktade insatser, bidrar till att höja kompetensen hos pedagoger och skolledare i syfte att skapa bättre förutsättningar för skolförbättringar. Därmed avsåg projektets mål i förlängningen bidra till att de mätbara effektmålen som formulerades i den regionala utvecklingsplanen uppnåddes. Hur kan vi mäta resultat i en process- inriktad lärstrategi? I en planeringsstrategi är utvärderingen tillsynes tydligare, då målen och insatserna är förutbestämda och styrning är linjär. Där sker den i form av en uppföljning genom att planen med aktiviteterna kontrolleras och förväntade resultat stäms av. I en processinriktad lärstrategi med öppen planering och hög grad av deltagarstyrning behövs andra indikatorer för att visa på konkreta resultat. Om projektet har ett långsiktigt perspektiv, som ska påverka effektmålen i en komplex verksamhet, så är det viktigt att göra den utvärderingen med en fördjupad analys som grundligt kopplar samband, innan slutsatser av effekter och konsekvenser fastslås. En processinriktad verksamhet ska självklart utvärderas men det måste göras utifrån andra förtecken. Ett lärande beskrivs som en rörelse, från ett vanemässigt handlande via problemdefiniering, analys och förståelse, till medveten handling, som möter identifierade behov och ger ny kunskap. Därför kommer resultatet i slutrapporten fokusera på deltagarnas rörelse, lärdomar och kunskap som projektet bidragit till. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

16 Finansiering Budgeten för projektet byggde på tre intäktskällor. Statliga 1:1 medel medfinansierades med en särskild uttaxering från medverkande kommuner tillsammans med medel från dåvarande Regionförbundet. Dåvarande Örebro läns landsting har medfinansierat genom att avsätta personal motsvarande 40 procent från Samhällsmedicinska enheten. En tredjedel av projektfinansiering skulle ske genom försäljning av uppdrag till kommunerna. Denna uppdragsfinansiering diskuterades i projektets styrgrupp och där beslutades att varje kommun kunde räkna med en grundläggande insats utan kostnad. Vid större insatser skulle särskild kostnad uppstå. Kostnader och finansiering av projektet Projektbudget Personal Externa tjänster Lokaler Övrigt tkr tkr tkr 540 tkr Finansiering Medfinansiering länets kommuner Utbildningar Övriga intäkter Regionförbundet Statliga 1: tkr 153 tkr tkr tkr tkr Efter ett år blev det tydligt att antaganden i budgeten inte kunde infrias. Uppdragsförsäljningen skedde inte i den omfattning som var beräknad. Efter diskussion i kommunchefsgruppen täcktes förlust av intäkter genom uppdrag med medel från dåvarande Regionförbundet. Utfall Personal Externa tjänster Lokaler Övrigt Finansiering Medfinansiering länets kommuner Utbildningar Övriga intäkter Regionförbundet Statliga 1: tkr tkr tkr tkr tkr 153 tkr 187 tkr tkr tkr 16 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

17 Projektet har påverkats av otydligheter kring finansiering. Det är rimligt att ett utvecklingsarbete till stor del bekostas av regionala utvecklingsmedel. Däremot är det inte rimligt att de bekostar det långsiktiga skolutvecklingsarbetet. att styrgruppen och projektägaren aktivt givits en möjlighet att följa projektets verksamhet och därmed getts möjlighet att föra en fördjupad dialog om den arbetsmodell som växte fram. Skolan är ett kommunalt ansvar där regionala aktörer har tydligt intresse att verksamheten ska fungera. Därför finns det anledning att se över hur en långsiktig verksamhet kan finansieras så att stabilitet garanteras. Det är väsentligt att de parter som fortsättningsvis ska vara huvudintressenter gemensamt finner en lösning som skapar tillit till arbetsformen. Ett system för kvalitetsäkring och återrapportering måste utvecklas, så att samtliga skolor och skolhuvudmän på sikt får del av kvalificerade satsningar. Det är möjligt att kommunal finansiering växlas upp med regionala medel och kombineras med fondresurser för att ge en plattform för en regional nivå och resurser till lokal utveckling. Styrning och ledning Projektet KUL har haft en styrgrupp bestående av tre skolchefer, en kommunchef, en enhetschef från dåvarande Örebro läns landsting, enheten för samhällsmedicin, samt en representant för projektägaren. Styrgruppen har träffats sju gånger under projektperioden. Styrgruppen har tagit ställning till projektplan, verksamhetsuppföljning, avvikelser från planen, tillkommande delprojekt, prioriteringar samt budgetfrågor. Den har konkret bland annat fattat beslut om kriterier för beslut av uppdrag, begränsat fokus till grundskola F-6, inriktning på utvärdering samt uppläggning av nationella och regionala konferenser. Länets skolchefer har utgjort referensgrupp och fått regelbundna rapporter om projektets utveckling. Vid två tillfällen har en referensgrupp bestående av fackliga representanter på regional nivå träffats kring projektets arbete. För projektets styrning hade det varit en fördel med mera kontinuerliga styrgruppsmöten, så Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

18 Pedagogiska utgångspunkter och förankring Det var av största vikt att projektets verksamhet skulle vila på en fast pedagogisk bas. Med utgångspunkt i skollag och läroplaner inventerades därför pedagogisk och folkhälsovetenskaplig forskning. Tre analyser/metoder har varit speciellt viktiga för projektet: SKL:s analys Öppna jämförelser 2009 och de åtta framgångsfaktorer de funnit Gunnar Bergs forskning om kulturanalys Ulf Blossings forskning om skolledarens roll för skolutveckling Framgångsrika skolkommuner I SKL:s projekt Framgångsrika skolkommuner genomfördes en fördjupande analys av den övergripande styrningen och ledningen i kommuner vars grundskoleverksamhet var framgångsrik. Syftet med projektet var att lyfta fram goda exempel och bidra till att inspirera kommunerna i deras utvecklingsarbete. Man vände sig till politiker, tjänstemän och skolledare, då man konstaterat att det spelar roll för skolans verksamhet hur den övergripande ledningen och styrningen fungerar. De följande åtta framgångsfaktorer man identifierat, bygger på skolors kunskapsresultat, inte på hur väl de lyckats med det sociala uppdraget. 1. Att leda rätt 2. Lyft fram kompetenta lärare 3. Höga förväntningar oavsett förutsättningar 4. Systematisk uppföljning och återkoppling 5. Fungerande relationer 6. Tydlig ansvarsfördelning 7. Fånga upp barn och elever i behov av särskilt stöd 8. Samsyn om mål och inriktning för verksamheten 18 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

19 Kulturanalys Kulturanalys är en kvalitativ forskningsmetod som ofta används i sammanhang där man vill utveckla en verksamhet, främst inom skolan men även inom till exempel socialtjänsten. Metoden är framtagen av professor Gunnar Berg, Mittuniversitetet, och bygger på idén att styrkan att utveckla finns i den egna verksamheten, som därför bör äga den processen. Målet är att i kommunen och på den aktuella skolan uppnå en hållbar skolutveckling. Skolutvecklingsarbetet ska bli en integrerad del av det ordinarie vardagsarbetet. På senare tid genomför skolorna i länet, tillsammans med Regionalt skolstöd, en kulturanalys parallellt med Skolinspektionens tillsyn. Kulturanalysen ger skolan en aktörsberedskap i form av möjligheter att agera professionellt och ansvarstagande i mötet med inspektionen, så att de åtgärder som sedan vidtas bygger på verksamhetens egna styrkor. Skolförbättringar Enligt Ulf Blossing, universitetslektor och docent vid Göteborgs universitet, är inte bara skolkulturen utan också skolledaren av stor betydelse för skolutveckling. I sin avhandling Praktiserad skolförbättring visar han att det är skolkulturen på den aktuella skolan som avgör hur skolförbättringen fortlöper. Han menar att skolkulturen avgör om lärarna ser skolutveckling som en individuell eller en kollektiv företeelse. Blossing menar att det är av vikt att skolledaren är delaktig i skolverksamheten och lärarnas värld för att kunna /.../ ställa pedagogiskt didaktiska förbättringskrav. Skolledaren har därför en viktig funktion i skolutveckling som kräver en långsiktig planering. Förbättringsarbete sker i ett antal faser, utifrån ett processinriktat arbetssätt och måste därför få ta tid. Cirka fem år tar det innan man kan se verkan och resultat. Regionalt skolstöd växer fram En grundlig förankringsprocess genomfördes med länets politiker, skolchefer och rektorer, dels vid gemensamma mötesplatser men också via kommunbesök. Politiska företrädare var med och beskrev varför Regionalt skolstöd hade kommit till. Responsen från deltagarna var att de främst såg fram emot att: få stöd i att knyta sin verksamhet till forskning, få stöd i det systematiska arbetet, delta i nätverk, fokusera på ledarskap, få stöd utifrån de egna behoven, få hjälp med nulägesanalyser och arbeta med den egna kulturen för att förbättra för eleverna. För att systematiskt följa projektets process och utvärdera insatserna som gjordes i skolorna, knöts två pilotskolor till projektet. Pilotskolorna skulle vara aktiva parter som kritiskt granskade de arbetssätt som användes, men också få stöd utifrån sina behov. Den pedagogiska bas som arbetades fram under våren 2012 är i grunden densamma idag. Över tid har ett språk och en terminologi skapats, som bättre kan tydliggöra och sammanfatta skolstödets pedagogiska bas och verksamhet. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

20 Grundläggande för det regionala skolstödsarbetet är att: 1. Arbeta med skolans tre nivåer: huvudman/politik, förvaltning och rektor Förbättringsarbete behöver ske på alla skolans nivåer och möjliggörs genom kommunikation, vetskap om varandras roller/ansvar och genom förståelse för sammanhang och kvalitet. 2. Arbeta processinriktat med ett systematiskt arbetssätt och med stöd av detta synliggöra betydelsen av medvetna och välgrundade val För att skapa en systematik i skolans arbete krävs en process och ett samarbete med brett deltagande. Ett vetenskapligt förhållningssätt betyder att man utifrån aktuella forskningsresultat kritiskt reflekterar och därmed får nya infallsvinklar på sin praktik. 3. Skapa bred delaktighet och brett inflytande över skolans utvecklingsprocess till gagn för skolans egenkraft ( school empowerment ) Alla som arbetar på den enskilda skolan eller med skolfrågor i regionen blir viktiga i att skapa och ta tillvara skolans egenkraft. Termen skolans egenkraft kan användas både om skolan som institution och om en specifik skolenhet. 4. Utgöra ett adaptivt (anpassat) stöd i skolans förbättringsarbete Adaptivt stöd utgår från de lokala och specifika sammanhangens styrkor, utvecklingsområden, problem, lösningar och aktörer. Det adaptiva stödet avser hela processen, från det att verksamhetens nuläge gemensamt synliggörs till dess att handlingsplanens aktiviteter är genomförda. Termen adaptivt stöd började användas under projektperioden som ett sätt att betona vikten av att bilda sig en uppfattning om en skolas nuläge och skolkultur innan beslut fattas om vad för slags stöd eller andra åtgärder som behövs. Det adaptiva blir en motkraft till universallösningar och andra åtgärder där andra parter, till exempel Regionalt skolstöd, kan ses som experter med en färdig verktygslåda att ösa ur. Istället betonar den skolans egenkraft - att verksamheten, med relevant stöd, kan skapa en medvetenhet om sin utgångspunkt. Utifrån den kan sedan ett systematiskt och långsiktigt kvalitetsarbete formas för att uppnå god skolutveckling. 20 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

21 Genomförda aktiviteter Under dessa år har en mängd aktiviteter av varierande slag genomförts. Dessa beskrivs i denna rapport, och sammanställs här tillsammans med några exempel. Inom området Forskning och utdata har en avhandling Samverkan lärosäte skola, genomförts liksom ett paper, Regionalt skolstöd ett aktionsforskningsprojekt? samt två rapporter om kunskapsresultat, en för grundskolan och en för gymnasieskolan. Inom området riktade insatser har nio grundskolor fått stöd genom handledning eller processtöd till rektor/arbetslag/ledningsgrupp. Aktiviteter som Kartläggning och utvecklingsplan har skett vid 24 förskole- och skolenheter, där förskolor, grundskolor och gymnasieskolor omfattats, bland annat Björkhagaskolan i Lindesberg, Järntorgsskolan i Nora, förskolor och skolor i norra Lindesberg, Kumlaby skola 6-9 i Kumla, Stora Vallaskolan i Degerfors, Möckelngymnasiet i Karlskoga och Rudbecksskolan i Örebro. De nätverk och möteplatser som drivits och arrangerats har riktat sig till rektorer, förvaltningspersonal och politiker. Av mötesplatserna har en varit nationell, Koll på läget men sen då? och fyra regionala, samtliga på temat skolutveckling på vetenskaplig grund. Innehållet har styrts av vad som framkommit som angeläget vid de olika nätverksträffarna och vad som varit aktuellt inom området. Utifrån detta har forskare och andra personer bjudits in. Därtill har Regionalt skolstöd arrangerat och medverkat i tre konferenser utifrån SKL:s satsning Psynk. Med anledning av detta projekt kom Regionalt skolstöd att finnas representerat i Barn- och unga-gruppen, vilken är en samverkan mellan dåvarande Örebro läns landsting, socialtjänsten och skolan, för barnets bästa. Psynk-projektet ledde också till att skolförvaltningen i Laxå kommun, med stöd av Regionalt skolstöd, startade ett arbete kring inkluderande lärmiljöer. I samband med den regionala verksamheten Kultur i skolan, har Regionalt skolstöd dels varit representant i arbetsgruppen, dels medverkat vid några evenemang. De två pilotprojekten har genomförts vid Navets skola och Vivallaskolan i Örebro kommun och där har stödet bland annat bestått av handledning och processtöd till rektor och ledningsgrupp. Pilotskolorna har varit viktiga i den systematiska uppföljningen av projektet. Under projektets sista halvår har två Skolkommunsatsningar påbörjats, den första i Hallsbergs kommun, och den andra i Ljusnarsbergs kommun. I de kartläggningar som genomförts har resultaten från undersökningen Liv och hälsa Ung varit en viktig del av helheten. Detta samarbete med dåvarande SME (Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting) har varit mycket värdefullt för verksamheterna. Förutom dessa aktiviteter har Regionalt skolstöd haft rollen av projektledare, processledare, medverkande i konferenser, arbetsgrupper och referensgrupper. Sammanhangen har varit många; bland annat vid Örebro Universitet (RUC) och Mittuniversitetet, Skolinspektionen i Linköping, SKL, Reglab, Pedagog Örebro, Comenius Regio (Ledarskapsutveckling via erfarenhetsutbyte med Lancashire County) och Specialpedagogiska myndigheten. Utöver detta har många förfrågningar ställts till Regionalt skolstöd, liksom mindre erfarenhetsutbyten gjorts och andra kontakter tagits. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

22 Regelbundna uppföljningar och utvärderingar gjordes i verksamheterna under hela pilotprojektet. Där framkom bland annat att personalen vid de två skolorna var nöjda med den breda delaktigheten och tillvägagångssättet vid kartläggningen. Skolorna har tydligt uttalat att de genom projektet etablerat ett närmare samarbete inom verksamheten och skapat ett gemensamt fokus. Dessutom uttrycktes glädje över att styrkor i verksamheterna lyftes och synliggjordes. Pilotprojekt Ett pilotprojekt för skolutveckling startades våren 2012 och har pågått under hela projektperioden. Skolor i hela länet fick anmäla intresse och två skolor valdes att delta utifrån givna kriterier. Syftet med pilotskolorna var att pröva valda arbetssätt och utforma nya för att driva skolutveckling. De kunskaper och erfarenheter som genererades i samarbetet med pilotskolorna skulle tas tillvara i de generella och riktade insatserna, men även vid olika former av möten, konferenser och mötesplatser inom och utanför regionen samt i en slutrapport. Skolstödsgruppen inledde samarbetet genom att tillsammans med respektive verksamhet genomföra en noggrann kartläggning av skolans nuläge och med den som grund formades skolans utvecklingsplan. Detta arbete gjordes med bred delaktighet av elever, föräldrar och personal. Särskild vikt lades på rektorns roll att samordna och leda utvecklingsprocessen på sin skola. Rektor tillsammans med lednings-/utvecklingsgrupp upplever att deras roll och uppdrag har förtydligats. Det systematiska arbetet har blivit tydligare genom utvecklingsplanerna. I den skola där utvecklingsplanen först blev klar kan man se att tydliga rutiner för uppföljningar etablerats. Rektorerna har framfört nöjdhet med att få stöd i rektorsrollen. Större medvetenhet och kunskap hos rektor och ledningsgrupperna i att leda och hålla taget om den egna skolans kvalitetsarbete framkommer och arbetet med skolornas utvecklingsplaner fortgår. Det har också ansetts positivt att skolstödsgruppen kommer utifrån och har egen bakgrund inom skolan med olika kompletterande kompetenser. Skolresultaten vad gäller måluppfyllelse har under den här tidsperioden förbättrats i vissa avseenden, men utifrån skolans komplexitet går det inte att göra någon självklar koppling till detta arbete. Sammanfattningsvis är slutsatsen att pilotprojektet har utvecklat och stärkt de båda skolornas inre arbete. Anledningen till det är framförallt det systematiska arbetssättet och det nära samarbetet med rektor tillsammans med lednings-/utvecklingsgrupp. Regionalt skolstöd har genom samarbetet haft möjlighet att förändra och förstärka arbetssätt utifrån gemensamma reflektioner och utvärderingar, där pilotskolorna varit till stor hjälp. 22 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

23 Riktade insatser Riktade insatser avser att ge enskilda skolhuvudmän och skolor stöd i utvecklingsarbeten. Önskemål om stöd från enskilda förskolor och skolor i länet, med sanktion från skolchef, har mottagits. Uppdragsgivaren har tillsammans med Regionalt skolstöd enats om ett upplägg av utvecklingsarbetet. Det har oftast inneburit stöd i kartläggningar och utvecklingsplaner, handledning och/eller processtöd till rektorer, ledningsgrupper och arbetslag samt mentorsstöd. Arbetet bygger kortfattat på genomförande av kartläggning med nulägesanalys med en bred delaktighet i verksamheten som leder fram till en gemensam bild av skolan. Utifrån den kan medvetna prioriteringar göras för det fortsatta gemensamma skolutvecklingsfokuset som formas i en utvecklingsplan. I utvecklingsplanen tydliggörs de prioriterade utvecklingsområdena i form av nuläge, mål, aktiviteter och tillvägagångssätt, tidsplanering, ansvarsfördelning, koppling till relevant forskning samt uppföljningar och utvärderingar inklusive analyser. Med stöd av Bergs kulturanalysmetodik och Blossings forskning har en arbetsgång och analytisk ram skapats i detta arbete. Parallellt har ett så kallat pilotskoleprojekt pågått, där skolstödets arbetssätt vid riktade insatser löpande har följts upp och jämförts med det stöd som de två pilotskolorna har fått. Under perioden hösten 2012 till och med vintern 2014 har kartläggningsprocesser genomförts på tre förskolor och 21 skolor. Dessutom har fem ledningsgrupper fått processtöd. Ett arbetslag och tio rektorer har fått handledning. Uppföljning Vid muntliga uppföljningar och digitala enkätutvärderingar av kartläggningsprocesserna lyfts ett antal viktiga punkter. Det framkommer att det är angeläget att lägga tid och kraft på förankringen av arbetet för att en gemensam förståelse ska skapas. Det är även av vikt att förutsättningar i tid och bred delaktighet i processen skapas. Kartläggningsarbetet tillsammans med ledarskapet ger en god grund för ett gemensamt skolutvecklingsarbete som är strukturerat, fokuserat och långsiktigt. Verksamheternas styrkor anses ha uppmärksammats tydligare och upplevelsen av ett vi har förstärkts. Skolledningar har uttryckt stor nöjdhet i samarbetet och samtidigt påtalat behov av Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

24 stöd för bland annat struktur, planering och systematik i samband med genomförandet av processer. Utmaningar som framfördes berörde främst tydlighet, uthållighet och möjligheten att få till stånd ett stöd. Utvärdering Under slutet av höstterminen 2013 gjordes en delutvärdering av ett urval av de riktade insatserna. Ansvarig för delutvärderingen var Maria Dahlin Sjöstrand, filosofie doktor, Sjöstrand Utvecklingskompetens AB. Den kvalitativa utvärderingen har skett i form av intervjuer av rektorerna på de utvalda skolorna, områdes- och förvaltningschefer samt medarbetare från skolstödsgruppen. Urvalet av skolor i utvärderingen syftade till att skapa spridning utifrån skolans storlek, geografiska placering, de utmaningar som skolan stod inför samt den fas i utvecklingsprocessen som de befann sig i. För intervjuerna skapades en frågemall utifrån bakgrundsmaterialet som exempelvis berörde skolans upplevelse av arbetet, uppfyllandet av förväntningar, indikationer på resultat och framtida behov. Delutvärderingen har syftat till att göra en bedömning av hur skolstödsprocessen fungerat, men även ge indikationer på resultat av skolstödet. Nedan följer några av de resultat som påvisats: Rektorerna har fått stöd i att fokusera och hålla i viktiga utvecklingsprocesser. Det har bidragit till en förbättrad organisation för ledningsgrupp, arbetslag och rektorer. Den breda förankring och delaktigheten bland medarbetarna i organisationen förbättrade samarbetet. En ökad förståelse för värdet i att arbeta tillsammans skapades. Medvetenheten kring skolans arbete för en inkluderande skola med goda relationer och där bemötande är av vikt har ökat. Rektorer har fått metoder för att leda dialoger och processer samt arbeta mer strategiskt. Ledningsstödet har varit en uppskattad del. Kartläggningen ansågs utgöra ett användbart underlag i ledarskapet och även om arbetet tar tid, så upplevde skolor att förändringar i ledarskapet kommit relativt snabbt. I intervjuerna påtalades även förbättringsområden för processen. Ett förslag var att göra en bedömning av skolans behov samt förutsättningar för att få stöd och utifrån det rikta in sig på de skolor som behöver stödet allra mest. Omfattningen av stödet var också något som lyftes, där det efterfrågades stöd på minst ett år för att hinna bidra till skillnad. Flera utmanande frågor efterfrågades samt ett konkret arbete i att sätta må. Det ansågs också att skolstödsgruppen behöver få mer muskler, utökat mandat samt mer resurser för att kunna göra skillnad i hela länet. I övrigt framkom det ett önskemål om mer involverade politiker för att de ska kunna fatta rätt beslut kring frågor för långsiktig skolutveckling. Rektorerna lyfte även svårigheter i att hålla sig ajour på forskningsfronten och att ett nära samarbete mellan akademi och skola saknades. Utvärderingen har lett fram till en bedömning av skolstödprocessen. Processen har varit till stor nytta för de skolor som haft möjlighet att genomföra samarbetet med skolstödsgruppen. Skolstödsgruppen anses ha fungerat väl och bidragit till en betydelsefull skillnad och uppfattats som professionella i sitt arbete. Skolorna tycker sig ha klivit framåt i sitt utvecklingsarbete och många förväntningar på stödets resultat har uppfyllts. De främsta riskfaktorerna utgörs av att skolstödsgruppen har för lite resurser på bred front och lång sikt. Saknad av 24 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

25 ett helhetsgrepp, samsyn och driv på alla nivåer i hela regionen är även det en riskfaktor. Utmaningen för framtiden är att paketera skolstödsprocessen i olika varianter för att kunna möta olika behov. Genom en standardisering av processen kan arbetet utföras av fler och på så sätt undviks personberoende, men stödet behöver fortsatt vara anpassat till skolornas reella behov. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum:

26 Skolkommunsatsning Sedan våren 2014 genomförs samlade utvecklingsinsatser i två skolkommuner. Syftet är att ta ett helhetsgrepp om en kommuns skolor för att skapa fokus på det inre arbetet och skolans resultat samt öppna dialogen mellan skolor och engagera alla nivåer. Arbetet sker utifrån förstudien Kraftsamling på riktigt, vilken visar att de förslag till skolutvecklingsmodell, som formulerades i samråd med länets skolchefer, fallit väl ut. Skolutvecklingsarbetet måste bli så etablerat att det är en integrerad del av det ordinarie vardagsarbetet med förmåga och vilja att ta ansvar för alla elevers bästa både kunskapsmässigt och socialt. Förstudien konstaterar att skolstödsprocessen generellt har fungerat väl och bidragit till betydelsefull skillnad så långt; skolstödsgruppens arbete upplevs som professionellt och skolorna anser sig ha flyttat fram positionerna i sina utvecklingsarbeten. Vidare sägs att stödet behöver vara effektivt men samtidigt anpassat till skolornas reella behov. Detta sägs också vara en av de styrkor som insatserna har. Som riskfaktorer nämns att skolstödsgruppen har för lite resurser för att göra reella avtryck på bred front och långt sikt liksom att helhetsgrepp, samsyn och driv som krävs på alla nivåer i hela regionen saknas. Vidare betonas att i synnerhet för de minsta kommunerna är interkommunal samverkan och gemensamma utvecklingsprocesser värdefulla. En regional nivå kan underlätta en sådan samverkan mellan huvudmän. Ur nationellt perspektiv är det också angeläget att motverka de ojämlika villkor som skolhuvudmännen har i arbetet att skapa skolförbättringar. Förstudien lät göra en oberoende delutvärdering, i syfte att säkra en framtida användbarhet. Regionstyrelsen ställde sig bakom förstudien i sitt beslut om en permanent regional skolstödsorganisation, i juni Utgångspunkt för arbetet är att skapa en långsiktig och väl förankrad utvecklingsprocess som får bestående effekter. Skolkommunerna genomför en analysfas där alla berörda på olika nivåer i verksamheten medverkar. Genom en beprövad metod tydliggörs den skolkultur som 26 Regionalt skolstöd Datum: Region Örebro län

27 arbetet blottlägger. Syftet med kulturanalysen är att få fatt på de underliggande möjligheter och hinder som varje organisation bär på. För att skapa långsiktig utveckling krävs att skolorna behåller fokus på det inre arbetet och kommer åt de motkrafter som bromsar förändringar. Personal, elever, föräldrar och politiker är delaktiga i arbetet med att synliggöra skolkulturen. Arbetet innebär en kartläggning och sammanställning av skolkulturer och skolresultat utifrån bland annat Skolinspektionens rapporter. Mot den bakgrunden formuleras en långsiktig skolutvecklingsplan på verksamhetsnivå och på förvaltnings-/huvudmannanivå. Ansvaret för utvecklingsarbetet vilar på kommunen och skolstödsgruppens uppgift är att ge processtöd i form av handledning, analys och utbildning. Utvecklingsplanen lägger grunden för ett systematiskt utvecklingsarbete fyra år framåt. Hittills har projektet gått in i två olika kommuner. Andra kommuner i länet och även kommuner i andra regioner har uttryckt behov av likande satsningar. Man kan därför anta att det finns ett stort intresse för den arbetsmodell som projektet utvecklat. Detta har uppmärksammats av SKL och nationella myndigheter inom skolområdet. I synnerhet SKL har följt projektets verksamhet och avser att under 2015 introducera en liknande utvecklingsmodell som de benämner Skolanalys. Den kommer att erbjudas skolor som avviker med låga elevresultat. Region Örebro län Regionalt skolstöd Datum: