Kostnadsrelaterad Modell för Transiteringstaxor i Eldistributionsnät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnadsrelaterad Modell för Transiteringstaxor i Eldistributionsnät"

Transkript

1 CODEN: LUTEDX/(TEIE-5087)/l-53/(1994) Lunds Tekniska Högskola Kostnadsrelaterad Modell för Transiteringstaxor i Eldistributionsnät Fredrik Collstrand Institutionen för Industriell Elektroteknik och Automation Februari 1994

2 , - il-~ MD I II \ - cknlng I'redrik CoJlslrand DokumtmttMl och unovtimi KostnadsreJaterad modell för transjtferimgsléxor i ejdistributjonsnät R«f«t tkrivat av forfallarun FO'llag till vtt*'lig«rt nycktlord Tlie planed deregulation of the Swedish electrical power market will require a new stiw-ure of the electrical energy rates. In this report different models of transit rates are studied. The report includes studies of literature and a proposal to a rate structure and is made specifically for Malmö Energi A3. The differences be.ween various methods of calculation the trn.isfcr costs are illustrated. Further, the build-up of the tariff structure and its base elements.ire discussed. The costs arc divided on different categories of customers and shows the costs for each customer. The new regulations should apply simultaneously to all networks, independent of voltage level. The transit cost should be based on a number of basic elements being the cost of capital, operation and maintenance, losses, measuring and administration. Hie capital cost is calculated based on replacement value of the construction and should be charged as a power fee. The operation and maintenance cost is calculated as a certain percentage of the replacement value, normally 2-3 %. and should also be charged as a power fee. The loss cost is calculated as the power losses times the applicable power fee plus the energy losses times the medium energy fee and should be charged as an energy fee. The measuring and administration cost should be charged as a fixed fee. Hie costomcr bill should be split into two parts, one for the transit cost and one for the energy usage. KlMliT k«1tonnvft«m och Index tmrmmt itnft kill*) e S Omtlnp Övriga bibliog'*<itk«uppgowi IA 73 S. 5> 5 Sprlk \ svenska I* Ptn O Blankett LU 11: njk o. automat ion Motttgartm uppgifttr MASTER IW1IBIITOU * UK DOCUNUT B muwi9 nma mtt mwirri /) n

3 Abstract The planed deregulation of the Swedish electrical power market will require a new structure of the electrical energy rates. In this report different models of transit rates are studied. The report includes studies of literature and a proposal to a rate structure and is made specifically for Malmö Energi AB. The differences between various methods of calculation the transfer costs are illustrated. Further, the build-up of the tariff structure and its base elements are discussed. The costs are divided on different categories of customers and shows the costs for each customer. The new regulations should apply simultaneously to all networks, independent of voltage level. The transit cost should be based on a number of basic elements being the cost of capital, operation and maintenance, losses, measuring and administration. The capital cost is calculated based on replacement value of the construction and should be charged as a power fee. The operation and maintenance cost is calculated as a certain percentage of the replacement value, normally 2-3 %, and should also be charged as a power fee. The loss cost is calculated as the power losses times the applicable power fee plus the energy losses times the medium energy fee and should be charged as an energy fee. The measuring and administration cost should be charged as a fixed fee. The costomer bill should be split into two parts, one for the transit cost and one for the energy usage.

4 Sammanfattning Den kommande avregleringen av den svenska elmarknaden ställer nya krav på avgiftstrukturen inom eldistributionsområdet. Med anledning härav studeras i detta examensarbete olika modelier för transiteringsavgifter. Arbetet omfattar litteraturstudier och förslag på avgiftstrukturer. Studierna är gjorda specifikt för Malmö Energi AB. Skillnad mellan olika beräkningsgrunder till transiteringskostnaden belyses. Vidare diskuteras uppbyggnad av tariffstruktur och vilka kostnadselement som utgör grunden i transiteringskostnaden. Kostnaderna fördelas på olika kundkategorier och visar vilka kostnader som varje kund förorsakar. Vid en eventuell avreglering bör samtliga nät, oberoende av nivå, öppnas samtidigt. Transiteringskostnaden bör baseras på ett antal baselement, vilka utgörs av kapitalkostnaden, drift- och underhållskostnaden, förlustkostnaden och mätning- och avräkningskostnaden. Kapitalkostnaden beräknas med utgångspunkt ifrån återanskaffningsvärdet av anläggningen och tas ut som en effektavgift Drift- och underhållskostnaden beräknas med en procentuell andel av återanskaffningsvärdet, vanligtvis 2-3 % och tas även den ut som en effektavgift. Förlustkostnaden beräknas som effektförlust gånger effektpris plus energiförlusten gånger ett energimedelpris och tas ut som en energiavgift. Mätning och avräkningskostnaden tas ut som en fast avgift. Man bör dela på dagens elräkning i två delar, en transiteringdel och en energidel.

5 Abstract Sammanfattning Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Bakgrand Elmarknad i förändring Elmarknad i Europa Norge - Resultat av avreglering Huvudresultat Översikt av rapport 6 2 Nåtågarens roll Nätverksamhet Naturligt monopol Koncessioner Regelverk Malmö Energi AB - Nuläge och förutsättningar 10 3 Kostnadsrelaterade Tariffmodeller Uppbyggnad Kostnadselement Avgiftstruktur Malmö Energi AB 15 4 Taxekostnader Kapita'xostnader Kapitalkostnaden beräknad på återanskaffningsvärdet Kapitalkostnaden uppdelad på abonnentkategori Kapitalkostnaden beräknad på bokfört värde Förlustkostnader Drift och underhållskostnader Mätning och avräkningskostnader 39 5 Summering av delkostnader Transiteringskostnad högspänningskund Transiteringskostnad lågspännings-trafo kund Transiteringskostnad lågspännings kund 44 Referens och litteraturlista 45 Appendix A Kapitalkostnaden med varierad annuitet och nominell ränta Appendix B Summering av delkostnader med olika beräkningssätt Appendix C Förklaring till olika kundkategorier

6 1 FÖRUTSÄTTNINGAR Den kommande avregieringen av den svenska elmarknaden ställer nya krav på avgiftstrukturen inom eldistributionsområdet. Med anledning härav studeras i detta examensarbete olika modeller för transiteiingsavgifter. Arbetet omfattar litteraturstudier och förslag på avgiftstrukturer. Studierna är gjorda specifikt för Malmö Energi AB. Skillnad mellan olika beräkningsgrunder till transiteringskostnaden belyses. Vidare diskuteras uppbyggnad av tariffstruktur och vilka kostnadselement som utgör grunden i transiteringskostnaden. Kostnaderna fördelas på olika kundkategorier och visar vilka kostnader som varje kund förorsakar. De värden och siffror som används är ej att betrakta som exakta utan är till storlek rimliga för ett företag i samma storlek som Malmö Energi. 1.1 Bakgrund Elmarknaden står inför en betydelsefull förändring fick Statens Energiverk i uppdrag av regeringen att utreda den framtida utformningen av det svenska stamnätets organisation. Statens energiverk övergick senare i Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), som slutförde det påbörjade arbetet "Elmarknad i förändring" [1]. Utredningen utmynnade i ett förslag om att alla nät skulle öppnas för fri konkurrens om kunderna. Samtidigt bolagiserades Statens Vattenfallsverk till aktiebolaget Vattenfall och affärsverket Svenska kraftnät bildades för att förvalta stamlinjenätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Genom beslut den 26 mars 1992 tillsattes en särskild utredning med uppdrag att se över och föreslå en ellag anpassad till en konkurrensutsatt marknad. Den 30 juni presenterades ett delbetänkande av Ellagsutredningen "Elkonkurrens med nätmonopol" [2]. 1.2 Elmarknaden i förändring Allt sedan femtiotalet pågår en strukturförändring inom elbranschen. Antalet elverk har minskat ifrån ungefär 2000 till ca 300. Ägandeförhållandena är väldigt varierande allt ifrån kommunalägda förvaltningar, privatägda aktiebolag till ekonomiska föreningar. Även de stora kraftproducenterna har minskat i antal och är idag åtta stycken (se tabell 1.1). Vattenfall är den största producenten med omkring hälften av produktionen, därefter kommer Sydkraft, som genom köp av Båkab ökade sin andel vattenkraft med ca 10% till 35%. Sveriges tredje största kraftproducent är Gullspångs Kraft vars produktion ökade markant genom uppköp av Uddeholm och Hälsingekraft

7 Producent Graningeverkens AB Gullspångs Kraft AB AB Skandinaviska Elverk Skellefteå Kraft Stockholm Energi AB Stora Kraft AB Sydkraft AB Vattenfall AB Summa Övriga företag Vattenkraft TWh 2,8 4,4 1,1 1,9 2,9 3,9 10,5 32,1 59,6 3,5 %- andel ,5 44 Kärnkraft TWh - 4,60 1,20 0,45 5,10 2,50 20,0 41,1 74,95 %- andel Övrigt TWh ,05 0,40 0,50-0,30 1,25 4,91 %- andel ,5 1 Totalproduktion GWh ,8 2,8 9,0 8,0 2,3 2,2 2,4 8,4 6,9 30,5 73,5 135,8 8,41 2,6 7,4 6,8 20,8 75,3 125,9 Tab. 1.1 översikt av elproduktionen för Sveriges 8 största producenter. Källa [3] Under de senaste åren har kraftföretagen visat ökat intresse för distributionsföretagen och andelen vertikalt integrerande företag ökar. Motiven kan variera mellan företag men man kan peka på tre huvudanledningar till att kraftproducenter också bedriver eldistribution Kraftföretagen stärker sin marknadsposition genom uppköpen och det är ekonomiskt fördelaktigt att ha en stor andel säkra kunder. Man räknar även med att man kan få bättre betalt för den kraft man producerar. De större kraftproducenterna har under de senaste åren haft en god lönsamhet till skillnad från kommunernas ekonomi som för närvarande är svag, därav bjuds distributionsrörelsen ofta ut till försäljning. Staten har länge verkat för att öka effektiviteten via strukturrationaliseringar inom eldistributionsområdet och genom köpen uppnår man rationaliseringsvinster och samordningsvinster. För närvarande verkar intresset för vertikal integration ha minskat efter en period av intensiva diskussioner om olika företags agerande. Man kan istället se en ökad horisontell integration, där man bildar regionala inköpsbolag, ägda av några distributionsbolag. På senare tid har intresset förflyttats ifrån produktionssidan till efterfrågesidan. Tariffer och marknadsföring har blivit naturliga intresseområden under den senaste perioden av överkapacitet på produktionssidan. Man kan säga att synsättet på elmarknaden har förflyttats ifrån en tillförseldoktrin till en effektivitetsdoktrin. Ett affärsmässigt agerande ifrån de svenska kraftproducenterna inklusive Vattenfall kommer med de nu gällande reglerna för elmarknaden troligen att på sikt att leda till högre elpriser inom Sverige. Eventuellt ökade möjligheter till export för också en prishöjande effekt

8 I utredningen "Elmarknad i förändring" [1] framhåller man att ett regelverk som tillåter en ökad konkurrens om kunderna däremot kan leda till att priserna pressas. Man anger också två huvudskäl till att avreglera elmarknaden och möjliggöra för elkunder att fritt välja leverantör. Ökad konkurrens leder till att producenter och återdistributörer tvingas att effektivisera verksamheten och hålla låga priser. Förutsättningar skapas för att andra kontraktsformer på el där kundens behov i större utsträckning än idag blir styrande. Dessa två faktorer tillsammans bör leda till totalt sett lägre kostnader och det skapar bättre möjligheter för nya aktörer att komma in på marknaden. Konkurrens på elmarknaden kan skapas dels i produktionsledet dvs mellan producenterna, och dels i försäljningsledet Konkurrens är ej möjlig på ledningsnätet oavsett vilken nivå man befinner sig på (lokalt regionalt eller på stamnätet) då dessa ledningsnät utgör naturliga monopol, i likhet med exempelvis järnvägsnätet, (se även kapitel 2 nätägarens roll). Men det är inte tillräckligt att göra näten tillgängliga utan man måste även ställa upp regler och villkor för att få ansluta sig till nätet Sverige, som ligger i startgroparna inför en avreglcring kan komma att möta problem i framtiden. Dagens elproduktion som till största del består av vattenkraft och kärnkraft kommer att behöva förnyas och antagligen behöver man även öka kapaciteten. Detta kräver åtgärder som på sikt kommer att pressa upp det svenska elpriset. Utredningen "Elmarknad i förändring" [1] anser att "Regler som möjliggör för elkunderna att välja leverantör är en nödvändig förutsättning för att nå lägsta tänkbara produktionskostnader och för att garantera industrin och hushållen att kraftföretagen gör sitt yttersta för att anpassa leveransvillkor och kontraktsformer till kundens krav." Dagens elmarknad i Sverige har sitt ursprung i 1902 års ellag. Vissaförändringarhar gjorts genom åren men ingen så genomgripande som den tänkta avregleringen. I ellagsutredningen skriver man vilka regler som man anser ska gälla på en fri elmarknad, vissa regler återges i avsnitt 2.5. De av utredningen föreslagna reglerna vill man skall börja gälla tidigast den 1 juli Ifrån andra håll vill man skjuta på avregleringen, man menar att man inte är beredd och att konsekvenserna av en avreglering måste utredas mer. Det viktiga är inte tidpunkten som en avreglering sker vid utan att den sker eller ej. Väljer man att gemonföra en så stor förändring måste den förankras så hårt att den inte rivs upp utan starka skäl (politiska skäl är inte starka).vi lever i en föränderlig värld och både människa och företag anpassar sig till sin omgivning också i detta fall. Diskussionen om huruvida den fria elmarknaden är positiv eller ej kan fortgå hur länge som helst, mest för att vad den ene ser som negativt tolkar den andre som positivt.

9 Den diskussion som förs berör också ifall en undre gräns skall sättas vid exempelvis 1 MW för möjligheten an få ta del av den fria elmarknaden i ett inledningsskede. Anledningen till denna gräns skulle vara att företag och myndigheter får tid på sig att anpassa sig och att man får indikationer åt vilket håll det går. Jag anser inte att en fri och icke diskriminerande elmarknad redan från början ska stänga ute en större del av konsumenterna. Måhända blir merarbetet större eller kanske de mindre kunderna inte ens är intresserade eller har råd, men möjligheten skall finnas för alla. Det finns också en risk för snedvriden konkurrens, om två likartade företag inom samma bransch hamnar på olika sidor om en eventuell gräns. Detta innebär att alla näten skall öppnas samtidigt och att man, om viljan finns, fastställer ett datum då en fri elmarknad skall börja gälla. 1.3 Elmarknad i Europa Liksom inom andra branscher ökar kraven inom elbranschen på kostnadspress och anpassning gentemot kunderna. Ett mer dynamiskt företagande står inför dörren och kraven på en mer konkurrensutsatt marknad gör sig gällande även i andra länder i Europa - allt i enlighet med EG's fria inre marknad. Men fastän viljan finns inom EG att liberalisera elmarknaden så lär det dröja innan man fattar beslut i frågan. En kärnfråga handlar om det s.k. TPA (Third Party Access) vilket innebär att en tredje part, t.ex. ett elföretag under vissa villkor skall få transitera el över en konkurrents nät. Förslag om införande av TPA väckte ett såpass stort motstånd att ett beslut i frågan kräver kvalificerad majoritet i EG's ministerråd vilket innebär att två stora länder och ett par mindre länder är nog för att blockera förslaget. Elmarknaden ses också ofta som en nationell angelägenhet och är något man ogärna släpper kontrollen över, man kan dra paralleller med kommunikationssystem och gasmarknaden. Bland annat värnar man om den egna produktionen: Danmark och England ser till sina intressen i Nordsjön och dess oljetillgångar, Frankrike vill ha avsättning för sin kärnkraft och Tyskland värnar om kolen o.s.v. Följden blir att en liberalisering inte kommer att ske före 1996 som var den ursprungliga tanken. Önskemål och förväntningar eller farhågor och mardrömmar för Sverige och EG's medlemsländer är idag verklighet i länder såsom Norge och England där stora förändringar har skett under de senaste åren.

10 1.4 Norge - resultat av avreglering Det kan vara meningsfullt att studeraförändringari ett land som genomfört en avreglering av elmarknaden. Jag väljer att noggrannare redogöra för händelseutvecklingen i Norge av följande anledningar Norge är geografiskt närbeläget Norge ligger före Sverige när det gäller avreglering av elmarknaden. Norge är en nuvarande och framtida handelspartner av export och import av elkraft De utredningar som ska ligga till grund för en svensk avreglering tar intryck av utvecklingen i Norge. I Norge trädde en ny ellag i kraft den 1 januari 1991 vars syfte var att införa konkurrens på elmarknaden. Detta gav inga märkbara effekter, ej heller de ansträngningar som den Norska staten gjorde genom att den 1 januari 1992 dela upp produktion och distribution på Statkraft och Statnett. Elmarknaden i Norge förändrades mer dramatiskt först när tarifferna på storkraftnätet reglerades i maj Det visade sig att dessaförändringargav en "köparens marknad" som tillsammans med god tillgång på kraft fick till följd att priset på norskproducerad elkraft sjönk dramatiskt från öre/kwh till i vissa fall 5 öre/kwh under sommaren Detta var till konsumentemas stora glädje och producentemas förtvivlan då priset understeg produktionskostnaden, vilket innebar svåra tider för kraftverksägare med nya anläggningar som inte fick täckning för sina kapitalkostnader. För att förhindra onödig utslagning av kraftproducenter så har Norska staten medgivit en ökad möjlighet till export på totalt 5 TWh fördelat på 2 TWh för kraftverk byggda efter 1980 och 3 TWh fördelade på övriga elkraftproducenter. Att sätta en gräns för export kan med EESavtalet i ögonvrån ses som ett handelshinder, men inte heller i Norge ser man någon anledning till att inte skydda sin nationella marknad när alla andra europeiska länder (utom England) gör sitt för att skydda sina elmarknader. Norsk elmarknad är intressant när det gäller problemställning och problemlösning särskilt då man kan relatera det till liknande svenska frågeställningar. Ett exempel är Sörkraftgruppens avtal med holländska Edon om kraftutbyte via kabel mellan Norge och Nederländerna. Här kan nu uppstå konflikt mellan Sörkraftgruppen och Statnett. Statnett skall bygga och ha det driftmässiga ansvaret för alla utlandsförbindelserna men i detta tolkar Statnett även in äganderätten, möjligen kan liknande konflikter uppstå i Sverige om Svenska kraftnät hamnar i samma situation som norska Statnett. Erfarenhetsmässigt är det naturligtvis nyttigt att se på händelseutvecklingen i Norge men man skall komma ihåg att förutsättningarna skiljer sig åt i många avseenden så det är inte säkert att vad som nu skett i Norge även sker här hos oss i Sverige. Framförallt är det antalet producenter som skiljer oss åt. I Norge finns ett par hundra producenter vilket ska jämföras med Sveriges tjugotal.

11 Det sags an det kommer att ske en strukturomvandling i Norge mot fane och större enheter. Priserna är låga och sä även lönsamheten men i ett längre perspektiv förväntar sig norrmännen en generellt sett god soliditet Faktum kvarstår att ännu så länge har inga producenter gått i konkurs. Taxesystemet för stamnätet har reviderats och består av en anslutningsavgift, en energibestämd del och en effektbestämd del. Anslutningsavgiften ska täcka 14 % av kapitalkostnaden för linjer och stationer. Energiavgiften ska ses som en marginaluttagsavgift och kan variera från timme till timme. Avgiften grundas på uttagsprocent och spotmarknadspriset varje timme. Effektkostnaden syftar till att täcka stamnätets samlade kostnader, och bygger på uttag från stamnätet under perioder av hög belastning korrigerat för ledig vintereffekt [4]. 1.5 Huvudresultat Vid en eventuell avreglering bör samtliga nät, oberoende av nivå, öppnas samtidigt Dessa nät skall göras tillgängliga för de kunder som önskar transitera kraft oavsett kundens storlek. Koncessionsinnehavaren får på så sätt en transiteringsskyldighet i den mån det finns utrymme på nätet Transiteringskostnaden bör baseras på ett antal baselement, vilka utgörs av kapitalkostnaden, drift- och underhållskostnaden, förlustkostnaden och mätning- och avräkningskostnaden. Kapitalkostnaden beräknas med utgångspunkt ifrån återanskaffningsvärdet av anläggningen och tas ut som en effektavgift. Drift- och underhållskostnaden beräknas med en procentuell andel av återanskaffningsvärdet, vanligtvis 2-3 % och tas även den ut som en effektavgift Förlustkostnaden beräknas som effektförlust gånger effektpris plus energifölusten gånger ett energimedelpris och tas ut som en energiavgift. Mätning och avräkningskostnaden har här beräknats utifrån tidigare års kostnader, och tas ut som en fast avgift. För att underlätta debiteringsgången anser jag att man bör dela på dagens elräkning i två delar, en transiteringdel och en energidel. Detta underlättar vid mätning och avräkning. Det blir också lättare att särskilja vad som är energikostnader och transiteringskostnader. 1.6 Översikt över rapport Kapitel 2: Tar upp nätägarens roll på en avreglerad marknad. I detta kapitel beskrivs nätverksamhet, naturligt monopol, koncessioner och vad som gäller för Malmö Energi AB specifikt Här redovisas också de av ellagsutredningen [2] föreslagna regler. Kapitel 3: Handlar om tariffmodeller, det behandlar uppbyggnad, kostnadselement, avgiftstruktur och vad som gäller för Malmö Energi AB. Kapitel 4: Beskriver taxekostnader, kapitalkostnader beräknade på återanskaffningsvärdet och det bokförda värdet. Vidare beskrivs förlustkostnader, drift- och underhållskostnader, mätning- och avräkningskostnader. Alla kostnader är uppdelade på olika kundkategorier. Kapitel 5: Sammanslagning av de olika delkostnaderna, förslag.

12 Appendix A: En jämförelse mellan kapitalkostnaden beräknad med olika variabler pä annuitet och nominell ränta. Appendix B: Tabeller över sammanslagna delkostader beräknade pä olika grunder. Appendix C: Förklaring till olika kundkategorier.

13 2. NÄTÄGARENS ROLL I detta avsnitt beskrivs nätägarens situation. Med nätägare menas den som är ägare av ett distributionsnät. I avsnitt beskrivs vad som gäller för företag i allmänhet Avsnitt 2.4 tar upp vad som gäller för Malmö Energi AB specifikt och avsnitt 2.5 behandlar de av ellagsutredningen [2] föreslagna regler. 2.1 Nätverksamhet Med nätverksamhet avses all verksamhet som behövs för att göra det möjligt att överföra ström på nätet, att projektera en ny ledning med tillhörande ställverk och transformatorstation, att ansöka om koncession, bygga, underhålla och ansluta andra ledningar, anställa personal, ingå avtal, mm. För att bedriva nätverksamhet kommer framtidens distributionsföretag sannolikt att delas upp i olika fristående enheter där en enhet innefattar nätverksamheten. Hur dessa enheter kommer att se ut kan variera mellan t.ex. fristående företag eller som separat del under samma företag. Huvudsaken är att de följer de regler som sätts upp av myndigheterna. Nya krav kommer alltså att ställas på vad vi kan kalla för nätföretagen. Reglerna är naturligtvis inte fastställda idag, men vissa förslag har publicerats (se avsnittet 2.4 Regelverk). Tanken är att nätföretaget skall transitera kraft på sitt nät oavsett vem som är säljare eller köpare. Transitören kan, om det förhåller sig så, låta konkurrerande företag överföra kraft, eller rättare sagt han måste under rimliga förutsättningar på ett icke diskriminerande sätt transitera kraft för olika företags räkning. Utöver detta så skall det också ges möjlighet att ansluta sig till nätet i ett visst område. Allt sker på "skäliga villkor" ifrån alla inblandade parter när det gäller nättariffer, bortkoppling, kapacitetstillgång o.s.v Naturligt monopol Med naturligt monopol menas att det inte förekommer någon konkurrens då det skulle innebära resursslöseri att flera oberoende system nyttjades parallellt. Det tydligaste naturliga monopolet utgörs av järnvägsnätet och det inses också att, såvida banan ej är överbelastad är det mer fördelaktigt att gemensamt nyttja en räls än två olika om man kör mellan samma orter. Om ägandet ska utgöras av ett och samma företag låter jag vara osagt men det föreligger inget hinder för flera ägare bara för att spåret är ett naturligt monopol. På samma sätt utgör det svenska elnätet ett naturlig monopol, hela vägen ifrån stamnätet till det lokala distributionsnätet. De fördelar man direkt kan peka på är att man samordnar sina resurser så att man skapar fördelar vid planering, kontroll, drift och underhåll. Med ett monopol följer även vissa regler, vilka måste sättas upp av ansvarig myndighet för att motverkar eventuella monopolistiska beteenden såsom diskriminering av kund, oskäligt höga priser m.m..

14 2.3 Koncessioner Enligt nuvarande ellag får elektriska starkströmsledningar inte dras fram eller användas utan tillstånd s.k. koncession av regeringen eller av regeringen utsedd myndighet. Det finns idag två typer av koncessioner, linjekoncession som fås för en viss ledning med en i huvudsak bestämd sträckning och områdeskoncession som ges för ledningsnät inom ett visst område. Ellagsutredningen föreslår att en nätkoncession ska ges för linje eller område. Detta motsvarar linjekoncession och områdeskcncession med den viktiga skillnad att nätkoncessionen enbart omfattar s.k. nätverksamhet och inte reglerar köp och försäljning av el. Enligt förslaget ska innehavaren av nätkoncession för område få ensamrätt att bygga ledningar och bedriva nätverksamhet inom den för området högsta tillåtna spänning, vilket tidigare inte varit fallet. Notera dock att det inte finns någon regel vitan undantag. 2.4 Regelverk I ellagsutredningen [2] föreslås ett antal regler för särredovisning och riktlinjer för ekonomisk styrning av nätverksamhet: Nätverksamhet skall redovisas som särskild rörelsegren. Föreskrifter utfärdas om vissa redovisningskrav för redovisning av nätverksamhet såsom att - årsredovisning skall upprättas - resultat- och balansräkning skall upprättas enligt vissa riktlinjer - ett särskilt anläggnmgsregister skall upprättas - i den första årsredovisningen skall redovisas hur ingångsvärdena i särredovisningen har beräknats. - bokföringslagens regler i tillämpliga delar skall tillämpas för nätverksamhet. Nätmyndigheten tar initiativ till överläggningar med branschen om "god redovisningssed för nätverksamhet". Årsredovisning för nätverksamhet skall varje år ges in till nätmyndigheten. Nätmyndigheten skall ha rätt att av koncessionsinnehavaren få de ytterligare uppgifter Lex. anläggningsregister, som behövs. Skäligheten i tariffer och övriga villkor för nättjänster kan bedömas av nätmyndigheten utifrån bi.a. särskilt angivna indikatorer, främst en prisindikator och en avkastningsindikator. Riktvärden för en skälig nivå på dessa indikatorer anges av nätmyndigheten. Vid bedömningen av ett enskilt fall bör hänsyn alltid tas till de speciella förutsättningar som gäller för koncessionshavaren.

15 Vidare föreslår också ellagsutredningen följande regler för nättjänster: Innehavare av nätkoncession skall vara skyldig att på skäliga villkor ansluta andras ledningar och anläggningar till sitt eget nät. Innehavare av nätkoncession skall vara skyldig att på skäliga villkor överföra ström oberoende av vem som är ägare till kraften. Frågor som rör bortkoppling av elkonsument regleras i avtal mellan elkonsument och nätägare samt mellan nätägare och elsäljare. Innehavare av nätkoncession skall vara ansvarig för mätning m.m. Frågor kring mätning, datainsamling och avräkning skall utredas i särskild ordning. Dessa utredningar beräknas vara färdiga i nov/dec Malmö Energi AB nuläge och förutsättningar Malmö Energi AB (ME) använder sig av tre spänningsnivåer 130,11 och 0,4 kv. Det förekommer också en del 50 kv men denna nivån är under avveckling. Kunder finns på 11 och 0,4 kv, tidigare fanns också kunder på 130 kv nivån men dessa företag är ej verksamma idag. Antalet kunder är på högspänningsnivån 205 st. och består av tre olika kundkategorier (se appendix B). På lågspänningsnivån finns idag kunder varav 313 st ej utnyttjar lågspånmngsnätet utan tar ut sin kraft direkt efter transformatorn. Den största delen av ME:s ledningsnät ligger i mark och väl samlad. Viss landsbygdsdistribution finns också och då använder man sig av 20 kv, men huvuddelen av verksamheten ligger inom stadsregionen. Som distributionsföretag kommer det att bli en hel del förändringar för ME vid en avreglering. Det berör dels uppbyggnaden av företaget organisatoriskt sett och dels hur företaget ska agera på en helt ny typ av marknad, visserligen inom samma bransch men förutsättningarna kommer att förändra sig. Den situation som Malmö Energi hamnar i såsom nätägare på en avreglerad elmarknad skiljer sig till viss del inte så mycket från idag, nätet kommer även i fortsättningen utgöra ett monopol. Många befarar att underhållet kommer att eftersättas om elmarknaden avregleras, men man bör komma ihåg att som nätägare skapar man vinster genom att transitera el, och på ett icke fungerande nät omintetgörs denna möjlighet Det är också så att som koncessioninnehavare har man vissa skyldigheter, när det gäller säkerhet och funktion, gentemot kunder och myndigheter. 10

16 Som transitör får ME en annorlunda roll än idag. Man kommer att handla med ett större antal företag. Ett antal producenter och konsumenter agerar på marknaden där nätföretaget är den sammanlänkande delen, se bild 2.1. Banden mellan olika företag blir utåt sett inte lika tydliga och korsvis handel blir möjlig i större utsträckning. Bild 2.1 Nätföretagets situation på en avreglerad elmarknad. Distributionsföretagets; larknadsavdelning kan agera gentemot ett flertal producenter och kunder. Malmö Energis kundstruktur förhåller sig som tabell 2.1. Det är al..så en liten andel kunder som står för den större andelen av energi uttaget. Detta medför vissa funderingar kring situationen på en avreglerad marknad och man inser att de viktigaste kunderna för Malmö Energi i framtiden är de högspända effektkunderna. Dessa kunder har den största möjligheten att agera på en öppen marknad. Malmö Energi bör därför inrikta sig på att behålla dessa kunder. Det är lättare att behålla en befintlig kund än att försöka återfå en förlorad kund. nr Kundkategori Tarifftyp Kundandel Energiandel 1 Effektkunder Hsp T2 N3 0,12 33,0 2 Effektkunder Lsp N4 0,18 9,4 3 Säkringskunder TS40 12,20 38,4 4 Säkringskunder Övriga 87,50 19,2 Tab.2.1 Kundkategoriernas gruppering, förhälladet antalet kunder per energi andel Källa [5] 11

17 Bild 2.2 och 2.3 visar tabell 2.1 i diagramform 0,12 Bild 2.2 Malmö Energis kundandel i' Bild 2.3 Kunders energiandel i % 12

18 3 KOSTNADS RELATERADE TARIFFMODELLER I denna studie tas inte någon hänsyn till prissättning på energi, ej heller till energipolitiska åtgärder för att styra förbrulaiingen på el. Syftet med denna studie är att konstruera en tariffmodell enbart för transitering av el. Avsnitt 3.1 beskriver uppbyggnaden av en tariffstruktur, 3.2 tar upp de kostnadstyper som utgör kostnadernas basstenar och 3.3 anger avgiftstrukturen. 3.4 avser Malmö Energi AB specifikt 3.1 Uppbyggnad En god tariffstruktur, enligt SEF:s arbetsgrupp [6], kännetecknas av att den är: Kostnadsbaserad Öppen och enkel Icke diskriminerande Samhällsekonomiskt korrekt På en avreglerad marknad får man nog lägga till en punkt nämligen - företagsekonomisk korrekt. Att kombinera sammhällsekonomisk och företagsekonomiskt torde bli svår. Jag föredrar en uppbyggnad ur företagsekonomiskt perspektiv av den anledningen att företaget måste få möjlighet att ta betalt för den tjänst det utför. Detta kan fortfarande ske på skäliga grunder utan en snevridning av prissättningen. Nedan följer en mer ingående beskrivning av dessa punkter. Kostnadsbaserad avgift Meningen är att var och en skall stå för sina kostnader, d.v.s. kunder på 10 kv nivån svarar för de kostnader som kan relateras dit, på samma sätt svarar 0.4 kv kunder för sina kostnader. På så sätt fås en rättvis fördelning av kostnader. Helt separerade är kostnaderna ej då det finns vissa anläggningsdelar som används gemensamt eller förutsätter varandra för ett väl fungerande distributionsnät. I dessa fall har en fördelning skett utifrån en procentuell andel av det totala effektuttaget. Öppen och enkel Kravet på enkelhet och öppenhet ligger i att övervakande myndighet på ett enkelt sätt skall kunna avgöra om taxor är rimliga eller ej och att gällande regler följs. En komplicerad tariff skulle kunna dölja oegentliga kostnader och skapa missförstånd i motiveringen till prissättningen, även om man kan få tariffen att vara mer exakt Att tariffen skall vara öppen för insyn är i och för sig en självklarhet eftersom det rör sig om ett monopol, men det kan diskuteras om hur långt man ska gå, på avkastningsnivå eller in i detalj. 13

19 Icke diskriminerande Prissättningen ska vara rättvis, d.v.s. lika och skälig behanding av alla leverantörer, transitörer och konsumenter. Prissättningen får ej heller hindra eller försvära en fri handel med el. Samhällsekonomisk korrekt Transiteringstarifferna ska ge riktiga styrsignaler, d.v.s. det ska finnas incitament för alla aktörerna att agera samhällsekonomiskt. Företagsekonomiskt korrekt Transiteringsavgiftema skall även vara kostnadstäckande och ge en skälig avkastning till nätägaren. De ska vara sådana att incitament för effektiv nätförvaltning finns. Naturligtvis finns det olika meningar när det gäller vad som är en skälig avkastning. Klart är att avkastningen på något sätt kommer att maximeras, frågan är bara hur och på vilka grunder. Ellagsutredningen ger följande förslag för tariffsystemet: Nättariffen ska utformas på sakliga grunder. Avgifterna bör avspegla det fysiska flödet på nätet och på så sätt ge riktiga samhällsekonomiska styrsignaler till elproducenter och elkonsumenter. Nättarifferna för de lokala näten ska inte konstrueras med utgångspunkt i var inom området en kund finns, men att engångsavgifter för anslutning får vara kostnadsriktiga. Det skall räcka med att vara ansluten till en punkt på nätet för att kunna göra affärer med alla aktörer som är anslutna till det svenska nätet 3.2 Kostnadselement Tariffmodellen baserar sig på ett antal kostnadselement Detta är också en traditionell uppbyggnad, de är föreslagna av SEF:s arbetsgrupp [7]. Dessa element är bra att använda och det finns inga skäl till något annat De fyra viktigaste är: Kapitalkostnader Drift- och underhållskostnader Förlustkostnader Administrativa kostnader (mätning och avräkning) Utöver dessa fyra, som är de största, tillkommer kostnader för reaktiv effektbalans och kostnader för nya anslutningar. För en ytterligare beskrivning av vad som ingår i de olika kostnadselementen se kapitel 4. 14

20 3.3 Avgiftsstruktur För att uppnå kravet på enkelhet i transiteringstariffen bör man hålla sig till ett fåtal väl beprövade avgiftselement, element som på ett lätt sätt kan förklaras och känns igen av kunderna. Det är då lämpligt att använda sig av de idag använda elementen: - Anslutningsavgifter : täcker kostnaden för att ansluta en ny kund. - Fasta årliga avgifter : täcker kostnader för administration och mätning. - Effektavgifter : bör knytas till kapitalkostnader. - Energiavgifter : bör knytas till förlustkostnader. Varje element kan förekomma i olika varianter, tex kan effektavgifter delas upp i abonnemangsavgifter och högbelastningsavgifter. Energiavgifter kan vara tidsdifferentierade d.v.s. högre under dagen och lägre på natten. Eftersom förluster är beroende av årstid (större med minskad temperatur) så kan energiavgiften också variera under året. Varje nätägare bör få möjlighet att variera sin avgiftsstuktur på för denne lämpligaste sätt men ovan nämda avgiftselement bör utgöra grundstommen. Avgifterna för transitering skall inte avgöra vem en konsument väljer som leverantör, men det bör nämnas att en kund kan få ökade kostnader vid byte av leverantör p.g.a. att kostnader för mätning och avräkning ökar. Det är också möjligt att det tillkommer kostnader för nya mätare. Avgiften får inte vara avståndsberoende, likartade kunder inom samma distributionsområde skall ha samma taxa oavsett var inom området de befinner sig. Den kommer däremot att vara beroende av vid vilken spänningsnivå man som kund tar ut sin kraft 3.4 Malmö Energi AB Malmö Energi AB har i sitt distributionsområde till största del hushållskunder. För att underlätta debiteringsgången skulle det vara bra om hushållen kunde klaras av med en årlig fixerad avgift. Denna avgift innehåller en fast avgift, en effektavgift och en förlustschablon. Den fasta avgiften grundas på kostnad för mätning och avräkning. Effektavgiften baseras på kapitalkostnad och drift-och underhållskostnad. Förlustschablonen baseras på förlustkostnad över året Om kapitalkostnaden och därmed effektavgiften beräknas på abonnerad effekt, vet man redan från början hur mycket det kommer att kosta. Eftersom transiteringskostnaden inte påverkas av energipriset, skulle det vara möjligt att separera kundens räkning i två delar, en transiteringsräkning och en energiräkning. Detta skulle också medföra förenklingar vid mätning och avräkning (se avsnitt 4.7). Man skulle kunna tänka sig att dela upp transiteringsräkningen i de komponenter som påverkar kostnaden, men för att göra räkningen lättläst för kunden är detta ej att förespråka. Det bör räcka med totala beloppet, tidsperioden och energiuttag. Kanske det kan tyckas märkligt att ta med energiuttag om det ändå inte påverkar, men för att kunden ska kunna verifiera mot en egen avläsning och eventuellt jämföra med tidigare räkningar är en energiuttagsangivelse lämplig att ta med. 15

Vem bär ansvaret för elnätet?

Vem bär ansvaret för elnätet? Vem bär ansvaret för elnätet? Roger Husblad, avdelningschef Energimarknadsinspektionen roger.husblad@ei.se www.ei.se Seminarium 2011-11-10 Vad är en nätkoncession? Nätkoncession: Tillstånd att bygga och

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Inmatningstariffer för elproducenter

Inmatningstariffer för elproducenter Inmatningstariffer för elproducenter Henrik Gåverud Seminarium Energimarknadsinspektionen Stockholm 12 maj 2015 Kort om studien 2 Bakgrund Indikationer på stor variation avseende inmatningstariffer Kartläggning

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2009:892 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 2 juli 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Nätkostnader i överföring och distribution av el

Nätkostnader i överföring och distribution av el A/O TE- K.- Aj-?+'-1 * Nätkostnader i överföring och distribution av el Närings- och teknikutvecklingsverket R 1994:68 (DISTRIBUTION OF THIS DOCUMENT JS UNUMfTED Nätkostnader i överföring och distribution

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter

Handbok. Handbok för rapportering av nätavgifter Handbok Handbok för rapportering av nätavgifter Energimarknadsinspektionen Kungsgatan 43 Box 155 631 03 Eskilstuna Tel 016-16 27 00 www.ei.se Förord Den här handboken är framtagen för att underlätta rapporteringen

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Energikommissionen - Tekniska museet 27 oktober 2015 Lennart

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Mälarenergi finns nära kunderna i Mälardalen. Vi levererar el, värme, vatten, kyla och snabba kommunikationslösningar. Vi har erfarenheten, viljan och förmågan att

Läs mer

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har

Läs mer

AVTAL. DNR SVENSKA KRAFTNÄT 201x/xxxx NR XXXX. Stationsavtal 1/7

AVTAL. DNR SVENSKA KRAFTNÄT 201x/xxxx NR XXXX. Stationsavtal 1/7 DNR SVENSKA KRAFTNÄT 201x/xxxx AVTAL NR XXXX Stationsavtal 1/7 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stationens omfattning... 3 3 Egendomsförteckning... 3 4 Stationsbestämmelser...4 5 Kostnader för Samnyttjade stationsdelar

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Omotiverad överdebitering från elnätbolag En rapport från Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning Följande rapport visar att många villaägare betalar mer till det lokala elnätbolaget än vad som kan motiveras

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 2010:04 Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009 EI:s tillsynsansvar över Affärsverket svenska kraftnät Energimarknadsinspektionen (EI) är tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme.

Läs mer

Dessa är fördelade på 525 andelsägare med 8177 andelar.

Dessa är fördelade på 525 andelsägare med 8177 andelar. Produktion Årets produktion har varit 5787 MWh ger ett underskott på drygt 1200 MWh varav 600 pga Värö nedmontering och 200 pga störning Munkagård. Vindtillgången har varit ca 10 % lägre än normalår. Vindandelsläget

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning 1 (7) Bilaga 4 Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning Överväganden avseende metodens utformning Intäktsramen beräknas med schablonmetoden Utgångspunkten för prövningen av

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01

Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Prislista Elnät. Gäller från 2014-01-01 Luleå Energi Elnät AB Luleå Energi Elnät AB s huvudsakliga uppdrag är drift, underhåll och nybyggnad av elnätet samt mätning och rapportering av elanvändningen i

Läs mer

Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar

Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar 2015 11 11 Olleper Hemlin olleper.hemlin@sp.se 010 516 5553 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ATT LÄSA EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGEN Från och med år 2014 har årsredovisningarna fått ett delvis nytt utseende. Orsaken

Läs mer

Kommittédirektiv. Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10

Kommittédirektiv. Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10 Kommittédirektiv Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10 Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN

PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN Energikommissionens seminarium: Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader 27 oktober 2015 Niclas Damsgaard Energy Markets & Strategies, Sweco 1 450 400 Två antaganden:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (12) Datum Smedjebacken Energi Nät AB Gunnarsvägen 7 777 34 SMEDJEBACKEN Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Smedjebacken

Läs mer

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL ENERGIAMARKKINAVIRASTO BESLUT Dnr 352/01/2001 ENERGIMARKNADSVERKET 14.11.2001 OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL Energimarknadsverket har idag beslutat med stöd av 2 kap. 7 2 mom.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB 2015-08-24 Innehåll Prisändringsmodellen 2 Prispolicy 3 Prisändring och prisprognos 6 Prismodell i normalprislistan 7 Förslag priser 2016 9 Fjärrvärmens

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

Bestämning av överföringskapacitet

Bestämning av överföringskapacitet 1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets

Läs mer

I LINKÖPING 2013-09-18 Mål nr. 7960-11 Enhet 1

I LINKÖPING 2013-09-18 Mål nr. 7960-11 Enhet 1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN UNDERRÄTTELSE Aktbilaga L1-7-- I LINKÖPING 2013-09-18 Mål nr. 7960-11 Enhet 1 Anges vid kontakt med domstolen Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 Eskilstuna ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (16) Datum Skellefteå Kraft Elnät AB 931 80 SKELLEFTEÅ Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Skellefteå Kraft Elnät

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Eltjänster. ANSLUTNINGSPRISLISTA Fasta anslutningar. Åbo Hamns prislista för tjänster 2014 Eltjänster 1/5. Allmänt. Anslutningsvillkor

Eltjänster. ANSLUTNINGSPRISLISTA Fasta anslutningar. Åbo Hamns prislista för tjänster 2014 Eltjänster 1/5. Allmänt. Anslutningsvillkor Eltjänster 1/5 Eltjänster Gäller fr.o.m. 1.6.2014 ANSLUTNINGSPRISLISTA Fasta anslutningar Allmänt I anslutningsprislistan ingår avgifterna för anslutning och inkoppling. Den som betalar anslutningsavgiften

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

Ny prismodell för fjärrvärme. Företag

Ny prismodell för fjärrvärme. Företag Ny prismodell för fjärrvärme Företag Ny prismodell för fjärrvärme 2016 Den 1 juli 2016 inför vi en ny prismodell som är mer rättvis, speglar våra kostnader bättre och gynnar energibesparingsåtgärder. Genom

Läs mer

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån BILAGA 1 Underlag för ansökan om nätförstärkningslån 1/6 Innehåll 1 Ansökan om nätförstärkninglån... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Beskrivning av nätförstärkningen... 3 1.3 Nätkoncessionär (underlag 1)... 3

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning Arbetsplan Svenska kraftnät Vad är tröskeleffekten? Regionnät 150 MW ledig kapacitet 50 MW 100 MW 50 MW 25

Läs mer

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät 2015-11-25 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Det finns många Byanät som redan är klara och befinner sig i en förvaltningsfas

Läs mer

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet.

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Nätägaren Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Ansvarar för mätning, avläsning, rapportering av överförd gas i inmatnings-

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Priser 2012. Elhandel Elnät Fjärrvärme Vatten och avlopp Återvinning

Priser 2012. Elhandel Elnät Fjärrvärme Vatten och avlopp Återvinning Priser 2012 Elhandel Elnät Fjärrvärme Vatten och avlopp Återvinning Innehållsförteckning Elhandel sid. 4 Elnät sid. 5 Fjärrvärme sid. 9 Vatten och avlopp sid. 10 Återvinning sid. 11 Kontaktuppgifter sid.

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö

meddelad i Stockholm den 25 april 2008 Ombud: 1. Bolagsjuristen Malin Persson 2. Bolagsjuristen Patrik Håkansson Carl Gustavs väg 1 205 09 Malmö 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 april 2008 KLAGANDE 1. AA 2. Energimarknadsinspektionen (tidigare Statens energimyndighet) Box 155 631 03 Eskilstuna MOTPART E.ON Elnät Sverige AB

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om nätkoncessionshavares förslag till intäktsram och insamling

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg

BESLUT 1 (7) Affärsverket svenska kraftnät Box Sundbyberg EI1000 W-2.0 2010-03-02 BESLUT 1 (7) Datum Dnr 700-11-102845 Sökande Affärsverket svenska kraftnät 202100 4284 Box 1200 172 24 Sundbyberg Saken Certifiering av stamnätsföretag enligt lagen (2011:710) om

Läs mer

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö 1 Ny regleringsmodell från 2012 Fyraåriga regleringsperioder Ansökan om tillåten intäkt och beslut av Energimarknadsinspektionen (EI) ska ske i förväg, utvärdering

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el European Commission Directorate- Energy and Transport Matti Supponen Stockholm i november 2010 Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning

Läs mer

Inmatningstariffer för elproducenter

Inmatningstariffer för elproducenter Inmatningstariffer för elproducenter Sammanställning och analys av avgifter för inmatning i lokalnät Rapport till Energimarknadsinspektionen Henrik Gåverud December 2014 2 (34) 3 (34) Sammanfattning Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden Samråd DATUM VÅR REFERENS 14 maj 2007 Dnr 07-3652 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Robert Liljeström Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 58 69 Robert.liljestrom@pts.se Samråd avseendet behovet

Läs mer