Kvalitetsredovisning 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2003"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2003 Skolverksamheten Håbo kommun

2 Vad har vi lärt oss av 2003? Låt vårt motto jag vill, jag kan, jag duger, som gäller såväl elever som personal, vara en riktningsgivare i alla beslut som rör verksamheten. Cockpitmätningen har nu genomförts för andra gången och trots att några frågor fortfarande är obesvarade så vågar jag påstå att den har startat upp ett viktigt kvalitetsarbete och även en omfattande pedagogisk process. Några ord på vägen Till förskolan vill jag säga att jag med glädje ser att den stora kompetenssatsningen tillfört verksamheten mycket positivt, trots det merarbete den inneburit och den trötthet som ibland infunnit sig. Goda lärandemiljöer har skapats vilket lett till att verksamheten nu utgår mer från barnens behov. Detta visas i både den sammanfattande Cockpitbilden för förskolan och de lokala kvalitetsredovisningarna. Nu är viktiga frön sådda, ur vilka jag hoppas att vi ska skörda mycket gott. Här gäller det att hålla de pedagogiska diskussionerna igång. Håboskolan är till för alla. Nu är det viktigt att förskolan stärker sin roll i den. Förskolebarnens lust och glädje skall genomsyra hela skoltiden. Förskolan är viktig där läggs grunden för individens utveckling. Inom skolans område ser jag att vi efter en intensiv ombyggnads- och utbyggnadsperiod kommer in i en tid då innehållet i Håboskolan kan stå i fokus. Detta innebär några ordentliga utmaningar i den närmaste framtiden. Vi måste höja våra elevers måluppfyllnad när det gäller kunskapsmålen och då inte genom att sänka kraven på eleverna utan genom att de lär sig mer. Vi måste bli bättre i vårt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever måste, på bästa sätt, kunna arbeta och nå målen efter sina förutsättningar i våra skolor. Min övertygelse är att om det är bra för dessa elever så är det bra för alla övriga också. Vi måste bli tydligare i styrning och ledning av verksamheterna, ända från förvaltningsledning till processerna mellan lärare och elever. Dessutom behöver vi motverka de negativa bilder som finns kring skolorna i Håbo. Vi behöver även arbeta för att våra elever ser mer positivt på att lära sig. Att vara duktig i skolan måste få högre status. Stora utmaningar men min uppfattning är att vi har mycket goda förutsättningar att lyckas i våra föresatser. En duktig och engagerad personal, fina skolmiljöer och trygga elever är några av de faktorer som kommer att göra detta möjligt Thommy Pålson Förvaltningschef 2

3 Kvalitetsredovisning förvaltningsövergripande perspektiv Ledning Personal Håboskolan Måluppfyllelse Ekonomi 3

4 INLEDNING Av bildningsförvaltningens verksamheter omfattar Cockpit alla utom bibliotek, kultur och fritidsverksamhet. I januari år 2003 fanns 816 barn i kommunens förskoleverksamhet, i december samma år fanns 872 barn för att ytterligare öka till 947 barn i januari Dessutom fanns det 2840 elever under vårterminen och 2820 elever under höstterminen inom grundskola 0 9. Under året var också i genomsnitt 756 barn inskrivna i skolbarnomsorgen. År 2003 gick 345 elever i vår gymnasieskola samt 34 elever i särskolan. Utöver detta fanns ytterligare 164 elever inom Komvux fördelade på; 135 på gymnasienivå, 11 på grundskolenivå och 18 inom sfi. (Siffrorna är ett snittvärde för vt. och ht 2003) Kvaliteten i kommunens olika skolverksamheter har värderats i förhållande till de nationella målen och till de av kommunen uppsatta inriktningsmålen. I kvalitetsredovisningen bedöms och analyseras de olika resultaten. Här är utgångspunkten en mätning genom Cockpit, en balanced scorecard inspirerad utvärderingsmodell. Kvalitetsredovisningen sker ur två perspektiv, det förvaltningsövergripande och det verksamhetsspecifika. Utgångspunkten i år är Cockpitmätningarna från 2003 och de analyser, värderingar och ev. åtgärder som denna föranlett. Detta är vår andra mätning och därför mer komplett än den föregående, dock inte fullständig. Denna visar därför mer åt vilket håll bildningsförvaltningens verksamheter går och eventuellt vilka åtgärder som kommer att behövas. COCKPIT Kvalitetsredovisningssystemet Cockpit Cockpit är ett system som visar kopplingen mellan ekonomi och måluppfyllelse utifrån målen i bildningsplanen (politiskt antagen verksamhetsplan/skolplan) och de nationella målen i läroplanen. Cockpit ger samtidigt en bild av nuläge och trendriktning gällande kvalitetsnivåer, såväl för den enskilda verksamheten som förvaltningsövergripande. Detta i syfte att ge underlag för analyser och för att åtgärda brister. Cockpitvärdena presenteras på en skala Hur dessa värden tas fram för respektive område kan man se nedan under förvaltningsövergripande kommentarer. Redovisningssystemet Cockpit för bildningsnämndens verksamheter i Håbo kommun omfattar fem kärnområden; Ekonomi, Personal, Ledning, Håboskolan, samt Måluppfyllelse. Cockpit har tagits fram som ett resultat av utvecklingsdialogen med Skolverket. Förberedelsearbetet har pågått under ett år och i det arbetet har samtliga verksamhetschefer varit delaktiga. Ekonomi Området behandlar budget och utfall, personaltäthet, kostnad per elev samt kostnad för särskilt stöd per elev. Resultatet sammanställs utifrån statistiska uppgifter/data. 4

5 Personal Kärnområdet Personal innehåller redovisning av behörighetsgrad (andelen behörig personal), kontinuitet (personalomsättning), kompetensutvecklingsmöjligheter, fysisk arbetsmiljö samt psykosocial arbetsmiljö. Personalenkäter och statistiska uppgifter/data används för detta område. Ledning Ledarskapet inom förvaltningen mäts avseende centralt ledarskap (förvaltningsledning), lokalt ledarskap (t.ex. rektor) samt arbetsenhetsledning. Enkäter används för denna mätning. Områdesledarskap försvann fr.o.m. 1/4 då en ny organisation togs i bruk. Håboskolan Genom personalenkäter och gruppsamtal fås en bild av pågående utvecklingsprocess inom Håboskolan. Redovisningen av resultatet görs utifrån bildningsplanens fem hörnstenar för Håboskolan; Personlig- och social utveckling, Kunskap- och färdighetsutveckling, Utveckling av arbetssätt och arbetsformer, Utveckling av inflytande och samverkan samt Utveckling av god arbetsmiljö och organisation. Måluppfyllelse Här handlar det om mätning gällande barns/elevers sociala kompetens, tillfredsställelse, trygghet samt inflytande. Även elevernas kunskaper utifrån nationella prov och betygsresultat mäts. Inom området måluppfyllelse ingår också att söka få en bild av föräldrarnas upplevelse av sitt barns situation i förskolan/skolan. Elevenkäter och föräldraenkäter samt statistiska uppgifter/data används för detta område. SKOLPLAN Inledning Arbetet med en ny skolplan för Håboskolan påbörjades i början av år Ett omfattande arbete inom bildningsförvaltningen utfördes under våren då arbetslag och föräldraråd (totalt ett 70-tal grupper) diskuterade viktiga frågor som borde prioriteras i skolplanen. Resultatet av diskussionerna sammanställdes till ett planeringsunderlag för det fortsatta arbetet. I juni presenterades planeringsunderlaget för bildningsnämnden. I augusti tillsatte bildningsnämnden en särskild politisk arbetsgrupp, bestående av arbetsutskottet och en representant från varje representerat parti i bildningsnämnden. Arbetsgruppens uppdrag var att arbeta fram ett förslag till ny skolplan för Håboskolan. Planeringsunderlaget som framtagits inom förvaltningen utgjorde grunden för det politiska arbetet. Vid bildningsnämndens sammanträde den 21 november behandlades den politiska arbetsgruppens förslag till ny skolplan. 5

6 Styrdokument Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och följande läroplaner: Lpfö 98 Lpo 94 Lpf 94 Läroplan för förskola Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola och särskola), förskoleklass och fritidshem. Läroplan för de frivilliga skolformerna (gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Inom kommunen ansvarar bildningsnämnden för det offentliga skolväsendet. Kommunens viktigaste styrinstrument är skolplanen. Ur skolplanen skall framgå hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Vidare skall framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen (skollagen). Skolplanen lyfter fram målsättningar och relaterar dem till vår kommun med dess särart och speciella möjligheter. Den verksamhet som skolplanen är styrinstrument för omfattar förskola, öppen förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, kunskapslyftet, uppdragsutbildning och kommunal musikskola. Skolplanen omfattar således alla åldrar från 0 år och uppåt och kan därmed ses som ett dokument för det livslånga lärandet. I skolplanen används ordet elev. Därmed avses barn, ungdomar, vuxenstuderande inom samtliga Håboskolans verksamhetsområde. Resultatmålen i bildningsplanen De flesta av resultatmålen finns med i Cockpitanalysen. En del finns med som underfrågor i Cockpitresultatet tex. utvecklingssamtal som ligger som grundfråga i Håboskolan, utveckling av inflytande och samverkan. Detsamma gäller frågor kring arbetsmiljö och Håboskolan som skolan mitt i byn. Andra mål finns med som direkta frågor och då främst frågan kring betyg. Kunskaper betygsnivå, kunskaper tillräckliga åk 5 och Kunskaper tillräckliga åk 9. Se längre fram under förvaltningsövergripande resultat skola. Det som inte direkt kan utläsas ur Cockpit redovisar vi här för sig: handlingsplan för att motverka mobbing, rasism och främlingsfientlighet, det finns en sådan på samtliga skolor, förskolorna använder den kommunövergripande dock har ett arbete påbörjats med att ta fram en för förskolan. Arbetet väntas vara klart till sommaren. handlingsplan för jämställdhet, finns en kommunövergripande utvecklingsplan för elever/barn finns på varje skola och förskola. 6

7 gemensam utvecklingsplan finns ett förslag som några använder sej av. Skall användas av samtliga förskolor. utvecklingssamtal/år, varje skola och förskola har två, vid behov flera. erfarenhetsutbyte, mellan arbetslagen inom förskola/skola fungerar mer eller mindre bra, det finns fortfarande exempel på bra idéer som inte sprids mellan arbetslag men där finns också exempel på bra idéer som fått spridning. Förvaltningen har också fått i uppdrag att anordna konferenser där erfarenhetsutbyte mellan skolor skall vara det övergripande målet. För verksamhetsår 2004 planeras tre sådana konferenser. En ny skolplan håller nu på att arbetas fram som ska gälla från Förvaltningsövergripande resultat skola 7

8 LEDNING LEDNING cockpitvärde ,8 3,8 7,1 7,7 8,1 6, centralt ledarskap 2.lokalt ledarskap 3.arbetslagsledning Central ledning cockpitvärde 4,8 Mätning och resultat: Den centrala ledningen mäts genom enkätfrågor. Där får underställda chefer ta ställning till ledningens tydlighet vad gäller krav och förväntningar på underställd chef, delaktighet i utvecklingen av verksamheten och om ledningen verkar för ett bra arbetsklimat. Dessutom får underställda chefer ta ställning till i vilken utsträckning de har tillgång till stöd i pedagogisk verksamhetsutveckling, administration, lönehantering, ekonomi, personalfrågor och frågor som gäller den fysiska miljön. Den förvaltningsövergripande bilden av det centrala ledarskapet utgörs av ett medelvärde av chefernas svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för det centrala ledarskapet får fortfarande anses lågt även om det stigit med 1 enhet på cockpitskalan (från 3,8-4,8) sedan föregående mätning. Det kan bero på att den centrala ledningen fortfarande är relativt osynlig ute på fältet samtidigt som uppgången visar att ledarskapet blivit tydligare med den nya organisationen. Från och med 1 april, 2003 försvann områdescheferna och rektorerna underställs direkt förvaltningschefen. Den nya organisationen syftar till att skapa bättre förutsättningar för skolutveckling och därmed höja kvaliteten i verksamheten. Till sin hjälp har förvaltningschefen en ledningsgrupp med 3 utvecklingsledare, administrativ chef, kostchef, verksamhetschef för Råd och stöd, gymnasiets områdeschef och en personalstrateg. Detta projekt ska fortgå under 2 år med start under början av Lokalt ledarskap cockpitvärde 6,8 Mätning och resultat: 8

9 Det lokala ledarskapet mäts genom enkätfrågor. Där får underställd personal ta ställning till hur samarbetet fungerat, om ledningen har tydliga krav och förväntningar på personalen och om ledningen verkar för ett bra arbetsklimat. Den förvaltningsövergripande bilden av det lokala ledarskapet utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för det lokala ledarskapet får anses ligga på en ganska hög nivå. Det visar att personalen har ett förhållandevis stort förtroende för det lokala ledarskapet (rektor). Man kan också se att ju närmare en chef finns verksamheten desto högre värden får man. Förvaltningen fortsätter satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos förvaltningens chefer (rektorer). Som en direkt fortsättning på denna satsning på det pedagogiska ledarskapet som skett tillsammans med Skolverket och utförs i samarbete med Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet kommer rektorerna att få handledning i grupp. Dessutom kommer en av de strategier som förvaltningen kommer att arbeta efter 2004 och framåt att gå ut på att stärka ledning och styrning från högsta förvaltningsledning ner till styrningen och ledningen mellan lärare och elev. Arbetslagsledning cockpitvärde 8,1 Mätning och resultat: Arbetslagsledning mäts genom enkätfrågor. Där får personalen i lagen ta ställning till hur samarbetet fungerat, om arbetslagsledningen har tydliga krav och förväntningar på personalen och om den verkar för ett bra arbetsklimat. Den förvaltningsövergripande bilden av det arbetslagsledningen utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för arbetslagsledning får anses ligga på en hög nivå. Det visar att personalen i lagen har ett förhållandevis stort förtroende för sina arbetslagsledare. När det gäller närheten till ledningen se kommentaren ovan. Fortsätta att arbeta med att utveckla arbetsformerna i arbetslagen och att utveckla arbetslagledarnas roll. Är en del av den strategi angående att stärka styrning och ledning som nämns ovan. 9

10 PERSONAL PERSONAL cockpitvärde ,28,9 4,84,9 3,9 4,5 7,37, kontinuitet 2.kompetensutv 3.fysisk arb.miljö 4.psykosoc. arb.miljö Behörighet ped utb cockpitvärde 0 Här finns ännu inga värden framtagna, delvis beroende på att diskussionen om definitionen för vad som skall räknas som behörig personal och på vilka tjänster dessa skall finnas ännu inte är avslutade. Kontinuitet cockpitvärde 8,9 Mätning och resultat: Kontinuiteten mäts genom att antalet anställda som är kvar i sin anställning hösten 2003 jämfört med hösten 2002 mäts i procent. Den förvaltningsövergripande bilden av kontinuiteten utgörs av ett medelvärde av mätningarna på varje arbetsställe. Det procentuella värdet överförs till ett cockpit värde. Cockpitvärdet 8,9 innebär således att 89% av de som var anställda hösten 2002 också var anställda hösten Analys och värdering: Värdet innebär att 11% av de anställda år 2002 inte fanns kvar i den anställning i förvaltningen de hade Detta får anses som ett bra värde. Vi strävar efter att ha så hög kontinuitet i anställningarna hos vår personal som möjligt. Det är endast utbyte av obehörig personal mot behörig personal som har högre prioritet och tillåts påverka kontinuiteten negativt. Värdet är tre procentenheter lägre än vid förra mätningen, men det är bara på ett ställe där vi mätte förra året som det verkligen varit en minskning av de som finns kvar i sin anställning. Istället är den största anledningen till att värdet minskat att det tillkommit värden från två ställen som ligger lägre än medelvärdet för förra året. Fortsatt verka för att anställda vill stanna kvar i sina anställningar inom förvaltningen. 10

11 Kompetensutveckling cockpitvärde 4,9 Mätning och resultat: Kompetensutvecklingen mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur deras individuella kompetensutveckling fungerat och hur skolan/förskolans gemensamma kompetensutveckling fungerat. Den förvaltningsövergripande bilden av kompetensutvecklingen utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Med tanke på att den allra största delen av de medel som funnits för kompetensutveckling använts till gemensamma insatser och väldigt lite pengar funnits att fördela till de olika arbetsplatserna för att där fördelas på individuella och gemensamma satsningar så är värdet acceptabelt. Att det funnits små medel till kompetensutveckling som kunnat användas för de lokala behov man haft ute på skolorna är en bidragande orsak till den i och för sig marginella ökning av Cockpitvärdet. Man kan dock konstatera att förväntningarna på kompetensutveckling ute i verksamheten är större än vad det finns medel till att genomföra. Att sträva efter att det avsätts tillräckliga medel för kompetensutveckling i budgeten för år Att en lämplig del av dessa fördelas ut på de olika enheterna. Under år 2004 kommer Gransäterskolan och Bildningscentrum Jan Fridegård att kunna börja eller fortsätta de kompetensutvecklingssatsningar som blivit möjliga tack vare att skolorna sökt Mål3 pengar från EU för att kunna genomföra fortbildningsinsatser. Under 2004 kommer även Futurum att genomföre en analys av kompetensutvecklingsbehoven för att sedan söka Mål3 medel. Fysisk arbetsmiljö cockpitvärde 4,5 Mätning och resultat: Den fysiska arbetsmiljön mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur de upplever sin fysiska miljö och hur väl de tycker att den fysiska miljön är anpassad till Håboskolans pedagogiska modell. Den förvaltningsövergripande bilden av den fysiska arbetsmiljön utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Cockpitvärdet 4,5 är fortfarande lågt. Däremot är ökningen på 0,6 enheter bra och beror till största delen på att en del insatser gjorts för att förbättra inomhusmiljön bl a har åtgärder för att förbättra ventilation och temperatur hållning genomförts. Dessutom har Mansängsskolan avvecklats som skola under året och Västerängsskolans ombyggnad avslutats vilket också påverkat arbetsmiljön positivt. Fortsatt arbete med att åstadkomma förbättringar på de brister som finns. Förvaltningen skall arbeta för att insatser för att förbättra ventilationen och inomhusklimat på fler ställen genomförs. Förvaltningen skall dessutom verka för att våra lokaler städas på ett tillfredställande sätt. 11

12 Psykosocial arbetsmiljö cockpitvärde 7,5 Mätning och resultat: Den psykosociala arbetsmiljön mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur de upplever samarbetet på sin arbetsplats, hur de trivs, om arbetet känns meningsfullt, om de vågar säga vad de tycker och om de utvecklas i sitt arbete. Den förvaltningsövergripande bilden av den fysiska arbetsmiljön utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Cockpitvärdet 7,5 får anses som ganska högt och dessutom 0,2 enheter högre än vid förra mätningen. Förvaltningen har en personal som, trots en hög arbetsbelastning, i stor utsträckning trivs på sina jobb och tycker att arbetet är meningsfullt. Fortsatt arbete med att få arbetsplatser där personalen trivs och upplever arbetet som meningsfullt. Framförallt skall arbetet med att få personalen att känna att de har inflytande över sitt dagliga arbete fortsätta och att detta inflytande handlar om rätt saker. HÅBOSKOLAN cockpitvärde ,76,1 5 5,5 HÅBOSKOLAN 3,8 4,6 3,84,3 4,14, pers.soc.utv 2.kunsk/färdighet 3.utv arb 4.infl/samverk 5.god arb.miljö/org Personlig social utveckling cockpitvärde 6,1 Kunskap/färdighetsutv cockpitvärde 5,5 Utv. arbetssätt/arbetsformer cockpitvärde 4,6 Utv. inflytande/samverkan cockpitvärde 4,3 Utv. god arbetsmiljö/org. cockpitvärde 4,7 12

13 Mätning och resultat: Mätningen av Håboskolan har skett med hjälp av självskattning i förhållande till ett stort antal påståenden/beskrivningar av de mål som finns i styrdokumenten, fr. a i Bildningsplanen. För att närmare ge en uppfattning om dessa så finns de i bilaga 1. Självskattningen har utförts så att arbetslagen har fått diskutera påståendena/beskrivningarna och ta ställning till hur de förhåller sig till dessa på en 10-gradig skala. I en del fall har rektor varit med i hela diskussionen ibland har arbetslagen först fått diskutera själva för att sedan möta skolledningen i en diskussion innan man slutgiltigt tagit ställning. För varje hörnsten (rubrikerna ovan) finns ett antal påståenden och medelvärdena av dessa ger cockpitvärdet för respektive hörnsten. Den förvaltningsövergripande bilden av den Håboskolan utgörs av medelvärden av de olika skolornas värden. Analys och värdering: För att få den bästa bilden av dessa värden är det bäst att läsa respektive kommentarer på varje skola. Här vill vi fästa uppmärksamheten på ett par saker. Först: Mätningen av målen på detta sätt har även fortsättningsvis lett till mycket intensiva och givande diskussioner ute i varje arbetslag. Dessa diskussioner har varit utmärkta verktyg för rektorerna i sitt pedagogiska ledarskap. Dessutom är det så att diskussionerna inte avstannat bara för att Cockpitmätningen är avslutat utan dessa diskussioner fortsätter i många former ute på skolorna. Förövrigt så inriktar sig diskussionerna inte bara på resultatmålen i bildningsplanen utan även inriktningsmålen i bildningsplanen kommer i fokus på detta sätt. För det andra: En kommentar till själva värdena är att komma ihåg att dessa endast går att jämföra med sig själva över tid. De ger ingen bild av hur skolan i Håbo ser ut i förhållande till andra kommuner. Man kan dessutom konstatera att många lag fortfarande fokuserar på vad de ännu inte till fullo uppnått istället för att titta på det som de redan gjort. Detta gynnar fortsatt skolutveckling men ger låga värden i mätningarna. Värdena inom alla fem områdena har ökat från förra mättillfället med allt från 0,4 till 0,8 enheter, vilket är mycket tillfredställande. Satsningen på rektorernas kompetensutveckling i pedagogiskt ledarskap medför fortsatt intensiva diskussioner ute i arbetslagen bör leda till fortsatt utvecklingen mot ökad måluppfyllelse. Även förändringarna i förvaltningens organisation kommer att fortsätta befrämja denna utveckling mot ökad måluppfyllelse. Bildandet av programområden, fr. a området pedagogisk utveckling, ledar till ökat fokus på skolutvecklingsfrågor och ökad måluppfyllelse. Men även de andra programområdenas främsta uppgift är att stödja skolutvecklingen genom att ge rektorerna stöd i olika mer eller mindre administrativa frågor så att rektorerna kan ägna sig åt sina nyckelarbetsuppgifter. Dessutom är nämndens arbete med att ta fram en ny ännu bättre bildnings/skolplan ett viktigt led i att främja skolutvecklingen i kommunen. MÅLUPPFYLLELSE MÅLUPPFYLLELSE 8 7,2 7,2 cockpitvärde kunskap betygsnivå

14 Kunskaper betygsnivå cockpitvärde 7,2 Mätning och resultat: Mätning av elevernas kunskapsnivå utgår från betygsättningen i alla ämnen i skolår 9. Betyget G ger här värde 7,5, VG 9 och MVG 10. Ej betyg ger värde 0. Mätning i riket sker på annat sätt, i meritvärde. Det genomsnittliga meritvärdet för skolorna i Håbo kommun var år med en spännvidd från 155 till 191. Genomsnittet för riket var 205. Andelen elever som fått betyg i alla ämnen var 63% mot rikets 75% och andelen som var behöriga till gymnasieskolan var 86% mot rikets 90%. Analys och värdering: Mätningen av kunskapsnivån enligt ovan kommer att ge oss möjlighet att jämföra kunskapsnivån över tid. Viktigt att hålla i minnet är att det endast är de långsiktiga trenderna som är avgörande. Resultaten mellan två enskilda år kan variera väsäntligt och ändå vara inom normal variation. Använder man jämförelserna med riket och med reservation för vad som kan vara normal variation mellan år så tyder värdena på en stigande trend dock med en dipp för resultaten för år Dock kan konstateras att en viss satsning på ämnena matematik, svenska och engelska för att ge eleverna gymnasiebehörighet påverkar resultaten i andra ämnen. Det är viktigt att vi använder olika metoder för att tidigt upptäcka brister i kunskapsnivån. Att tidigt upptäcka brister i hur eleverna behärskar svenska språket (läsinlärning, läsförståelse mm) är av avgörande betydelse för att insatser skall ske i på rätt sätt och så tidigt som möjligt för att ge så god effekt som möjligt. Därför sker satsningar på svenska språket, språkprojektet, olika läsinlärningssatsningar mm och på att tidigt upptäcka brister på detta område. Dessutom har ett matematikprojekt startats med målsättningen att bättre ta reda på vilka brister elever som inte uppnår målen har och vilka åtgärder som är lämpliga att sätta in. Det är också viktigt att fastslå att stora ansträngningar måste göras för att totalt fler betyg skall sättas (= färre elever skall sakna betyg i ett eller flera ämnen) och att våra elever i Håbos skolor skall nå så bra resultat som möjligt. (= att andelen högre betyg, VG och MVG skall öka). Detta måste ske på ett sådant sätt att verkligen måluppfyllelsen hos eleverna är högre, inte genom att kraven på eleverna sänks. Kunskaper tillräckliga åk 5 cockpitvärde 7,8 Mätning och resultat: Elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska är utgångspunkten för mätningen av tillräckliga kunskaper. Mätningen visar hur många procent som uppnått målen på de nationella proven i åk 5. Cockpitvärdet 7,8 innebär att 78% av eleverna uppnått målen vilket är en liten ökning från Analys och värdering: Man kan konstatera att det är färre elever som uppnått målen i åk 5 än i åk 9. Det är ganska många elever som har svårigheter att förstå och uttrycka sig i skrift, samt svårigheter i sitt matematiska tänkande. 14

15 Förutom åtgärderna som nämns ovan under kunskaper betygsnivå så ligger den största utmaningen i att styra insatser så att den totala kunskapsnivån höjs utan att antalet behöriga till gymnasieskolan minskar. Det är mycket viktigt att insatser styrs dit de har störst effekt dvs. att upptäcka brister så tidigt som möjligt och sätta in åtgärder. Samtidigt skall elever i de senare årskurserna stimuleras till att lära sig så mycket som möjligt. Här måste varje skola analysera de orsaker som ligger bakom att elever inte når målen och sätta in lämpliga åtgärder. På lång sikt bör satsningen på språkutvecklingen och läsinlärningen få positiv effekt på resultaten på de nationella proven i åk 5. Även det nystartade matematikprojektet har som målsättning att på sikt höja resultaten på dessa prov. Kunskaper tillräckliga åk 9 cockpitvärde 8.6 Mätning och resultat: Elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska är utgångspunkten för mätningen av tillräckliga kunskaper. Mätningen visar hur många procent som uppnått målen, dvs. fått lägst betyget G i åk 9. Cockpitvärdet 8,2 innebär att 86% av eleverna fick slutbetyg i svenska, matematik och engelska och är därmed behöriga till gymnasiets nationella program. Värdet är det samma som förra året (86% år 2002, 89% år 2001 och 84% år 2000). Det nationella målet att alla efter grundskolan skulle ha gymnasiebehörighet har inte uppnåtts. Inte häller målet uttryckt i kommunens bildningsplan att samtliga elever skall ha godkänt i dessa ämnen under läsåret är uppnått. Resultatet för riket är 90%. Analys och värdering: Redan vid mätningar från tidiga skolår har ganska många elever svårigheter att förstå och uttrycka sig i skrift, samt svårigheter i sitt matematiska tänkande. Bilden ljusnar för närvarande något mot slutet av grundskolan. Att 86% ändå uppnått godkänt i svenska, matematik och engelska får man ändå betrakta som ett hyfsat resultat. Förutom åtgärderna som nämns ovan under kunskaper betygsnivå så ligger den största utmaningen i att styra insatser så att den totala kunskapsnivån höjs utan att antalet behöriga till gymnasieskolan minskar. Det är mycket viktigt att insatser styrs dit de har störst effekt dvs. att upptäcka brister så tidigt som möjligt och sätta in åtgärder. Samtidigt skall elever i de senare årskurserna stimuleras till att lära sig så mycket som möjligt. Se också under rubriken Kunskaper betygsnivå under åtgärder. Barn/elevers soc. kompetens cockpitvärde 7,3 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. 15

16 Analys och värdering: Här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,3 måste anses som ett bra värde. Barn/elevers tillfredställelse cockpitvärde 7,7 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,7 måste anses som ett bra värde och visar att eleverna är nöjda. Barn/elevers trygghet cockpitvärde 8,2 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 8,2 måste anses som ett bra värde och visar att eleverna känner sig mycket trygga. Barn/elevers inflytande cockpitvärde 5,1 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 5,1 måste anses som ett lågt värde och visar att eleverna uppfattar att de har ganska små möjligheter till inflytande över verksamheten. Här måste åtgärder till för att bygga upp en bättre struktur för elevernas formella inflytande i klassråd, elevråd, kostråd osv. och om det visar sig att dessa inte fungerar så skall andra, för eleverna meningsfulla, samverkansformer utvecklas. Även formerna för elevernas inflytande i den direkta undervisningen måste utvecklas och tydliggöras. 16

17 Föräldratillfredsställelse cockpitvärde 7,5 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till föräldrarna till barn i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,5 måste anses som ett ganska bra värde och visar att föräldrarna är ganska tillfreds med sina barns skolgång. EKONOMI Mätning och resultat: Här är viktigt att resultatet ger värden som verkar åt samma håll inom ruta ekonomi i Cockpit. Det ger då värden som borde ge den balanserade helhetsbild som Cockpit avser ge, dvs. förändringar i de ekonomiska värdena borde kunna läsas av som förändringar i verksamhetsrutorna. Vi bedömer att den föreslagna storleken på stegen nedan ger lämpliga Cockpitvärden i ruta ekonomi för att uppnå den balanserade helhetsbilden som Cockpit avses kunna ge. Budget/utfall cockpitvärde 3,0 Här avses att visa hur årets resultat förhåller sig till årets budget. Budget +/- 0,5% per steg i Cockpitskalan som omfattar 10 steg. Exempel: En enhet har 50 miljoner i budget för året. Utfallet blev kr, dvs kr över budget. Det ger Cockpitvärde 7 (av 10) 0,005 x kr = kr per steg: / = 3 steg ger Cockpitvärde 10 3 = 7 Det kommunövergripande värdet är ett genomsnitt av skolornas och förskolornas värden Analys och värdering: Värdet visar att skolverksamheten inte klarat av att hålla sin budget. Värdet beror på att de dragit över budget. Om verksamheterna hållit sin budget kan man anta att kvaliteten i verksamheterna skulle ha varit lägre. Här är förhoppningen att Cockpit skall ge oss en möjlighet att bedöma hur tillgången på resurser påverkar verksamheternas kvalitet. 17

18 Verksamheterna har dragits med betydande kostnadsökningar under året och trots flera besparingsåtgärder så var det inte möjligt att nå budget. Flera av dessa åtgärder får helårseffekt först 2004 och bör medverka till bättre ekonomiskt resultat. Personaltäthet cockpitvärde 4,4 Här avses att använda statistiska mått som anger personaltäthet. Den personaltäthet som budgeten är beräknad på +/- 0,05 per steg Exempel: I budgeten har man beräknat personaltätheten till 7,80 lärare/100 elever. Utfallet blev 7,55 lärare/hundra elever Det ger Cockpitvärde 5 7,80 7,55 = 0,25. 0,25/0,05 = 5 steg ger Cockpitvärde 10 5 = 5 Här anges siffror från skolverket september 2003 (gäller år 2002): Håbo kommun Riket Inskrivna barn/årsarbetare i förskolan 5,4 5,3 Inskrivna barn/per anställd i familjedaghem 5,0 5,3 Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem 18,1 18,4 Antal årsarbetare/100 elever i förskoleklass 9,1 8,0 Antal lärare/100 elever i grundskolan 8,2 7,9 Antal lärare/100 elever i gymnasieskolan 7,4 8,2 Analys och värdering: Värdet beror på att vi har haft en högre personaltäthet än budgeterat. Flera av de besparingsåtgärder som nämns ovan under budget medför att personaltätheten fortsätter att sjunka. Kostnad/elev, barn cockpitvärde 3,0 Här avses att använda statistiska mått som anger kostnad/barn. Budget +/- 0,5% per steg Exempel som ovan under budget. Här anges siffror från skolverket september 2003 (gäller år 2002): Håbo kommun Riket Kostnad total /inskrivna barn i förskolan Kostnad total /inskrivna barn i familjedaghem

19 Kostnad total /inskrivna barn i fritidshem Kostnad (kr)elev i förskoleklass Kostnad (kr)/elev för underv. i grundskolan Kostnad (kr)/elev för underv. i gymnasieskola Analys och värdering: Värdet beror på att kostnaderna per elev varit högre än budgeterat. Under året har ett omställningsarbete påbörjats som medfört att kostnaderna per elev sjunkit från kr på vårterminen till kr på höstterminen. Dessa åtgärder fortsätter samtidigt som åtgärderna inför hösten 03 får helårseffekt Kostnad särskilt stöd cockpitvärde 4,5 Här avses att använda statistiska mått som anger kostnad för barn i behov av särskilt stöd. Budget +/- 0,5 % per steg. Ex som ovan under budget. Kostnaderna som ligger bakom framtagandet av ovanstående Cockpitvärde beskriver inte hela sanningen om dessa kostnader. Bl. a. Har inte kostnaderna inom Råd och stöd för dessa barn gått att ta med i underlaget. Analys och värdering: Värdet beror på att kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd varit högre än budgeterat. Arbete pågår med att se över hur vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Här kan man konstatera att kommunen får kritik från skolverket för att alla barn med sådant behov inte får sina behov tillgodosedda. Detta arbete är ett granlaga arbete då insatser för att minska kostnaderna inte får medföra att dessa barn blir utan det stöd de behöver. Lokal helhetsbild Intrycket av de hittills genomförda mätningarna är positiva. Kvalitetsverktyget Cockpit ger oss mycket värdefull information som underlag till bedömningar av vad som bör göras och hur dessa insatser skall prioriteras. Den allra största fördelen som vi upplevt är de diskussioner som följt inom arbetslagen och mellan skolledarna och arbetslagen. Dessa har varit mycket värdefulla och har inte upphört i och med att mätningen genomförts. Diskussionerna har bland annat lett till att Bildningsplanen blivit ett mer levande dokument som påverkar den inre verksamheten i skolorna. Inom 11 mätområden är det första gången som vi har värden så där blir det inte möjligt att se hur genomförda insatser påverkar värdena för än nästa år. Inom de andra områdena har vi för förstagången värden som går att jämföra med förra mätningen. Då kan vi konstatera att ändringarna är förhållandevis små, så små att ingen pil markerar ändring. (För detta krävs att värdet ökat eller minskat med mer än 0,5 enheter). Dock har de sammanfattande värdena för varje kärnområde, där jämförelse kan göras, ökat med mellan 0,1 och 0,5 enheter. Vilket tyder på att de insatser som gjords haft en positiv inverkan på verksamheten. 19

20 När det gäller den balanserade helhetsbilden som Cockpit ger för år 2003 så är att märka att de verksamhetsvärden vi har, balanseras av ekonomiska värden som beror på att verksamheten totalt har underskott i budgeten, högre personaltäthet än budgeterat och högre kostnader per elev än budgeterat. Prioriterade insatser under 2003 De insatser som varit prioriterade under 2003 är: den fortsatta satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos våra skolledare tillsammans med rektorsutbildningen i Uppsala och med stöd av Skolverkets utvecklingsdialog. Denna satsning syftar till att stärka rektorerna i sin roll som ledare ute i verksamheten. Detta samtidigt som delar av Cockpitmätningarna fokuserar på de pedagogiska processer som vi vill se i Håboskolan har lett till att förutsättningarna för skolutvecklingen fortsatt att förbättrats och att förutsättningen för att kvaliteten på verksamheten i våra skolor höjs. att genomföra förändringen av bildningsförvaltningens organisation. Den tidigare geografiska områdesorganisationen upphörde och ersattes av en organisation där bildningschefen direkt är överordnad rektorerna. Den nya organisationen syftar till att dels skapa ett närmare organisatoriskt samband mellan nämnd/förvaltningschef och verksamheterna, dels stärka rektors roll som pedagogisk ledare. att fortsätta utveckla kvalitetsredovisningssystemet för skolan. att färdigställa ombyggnaden av Västerängsskolan arbetat med att se över hur vi tillgodoser de behov som barn i behov av särskilt stöd har så att dessa tillgodoses på ett effektivt och bra sätt Åtgärder viktiga för framtiden Fortsätta satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet samt öka tydligheten i styrningen och ledningen av förvaltningen ända från förvaltningschef till processerna mellan lärare och elev. Följa upp och analysera elevernas måluppfyllelse när det gäller kunskapsmålen. Ta fram strategier för att höja våra elever kunskapsresultat. Fortsatt arbete med hur vi tillgodoser behoven som barn i behov av särskilt stöd har. Hitta strategier för att motverka de negativa bilder som sprids om kommunens skolor. Arbetet med att motverka kränkande behandling skall prioriteras. Vi skall arbeta med att ta fram gemensamma betygskriterier för kommunens skolor. 20

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Inledning. Innehållsförteckning

Inledning. Innehållsförteckning Skolplan Säffle Kommun 2010-2014 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Politisk deklaration Verksamhetsidé 3 Organisation och ansvarsförhållande 3 Utvecklingsområden 4 Kvalitetssäkring 5 Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37

Regelbunden tillsyn i. Beslut och rapporter. Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37 Regelbunden tillsyn i kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:37 Innehållsförteckning Kommunbeslut Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av kommunen Bilaga 2 Tillsynsprotokoll

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås Stad 1 Innehåll Inledning, definitioner 4 Statens uppdrag till kommunen och förskola/skola

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Gun Eriksson (S) Förvaltningschef: Hans Åhnberg Rambudget 2010 Bokslut 2008 Budget 2009 Ram- Preliminär budgetram 2010 Verksamhet Kost Int Netto Kost Int Netto förändring

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Vingåkers kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 3

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Fjällängsskolans fritidshem

Fjällängsskolans fritidshem REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Fjällängsskolans fritidshem Gun Söderberg Königsson 2010 08 26 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer