Kvalitetsredovisning 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2003"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2003 Skolverksamheten Håbo kommun

2 Vad har vi lärt oss av 2003? Låt vårt motto jag vill, jag kan, jag duger, som gäller såväl elever som personal, vara en riktningsgivare i alla beslut som rör verksamheten. Cockpitmätningen har nu genomförts för andra gången och trots att några frågor fortfarande är obesvarade så vågar jag påstå att den har startat upp ett viktigt kvalitetsarbete och även en omfattande pedagogisk process. Några ord på vägen Till förskolan vill jag säga att jag med glädje ser att den stora kompetenssatsningen tillfört verksamheten mycket positivt, trots det merarbete den inneburit och den trötthet som ibland infunnit sig. Goda lärandemiljöer har skapats vilket lett till att verksamheten nu utgår mer från barnens behov. Detta visas i både den sammanfattande Cockpitbilden för förskolan och de lokala kvalitetsredovisningarna. Nu är viktiga frön sådda, ur vilka jag hoppas att vi ska skörda mycket gott. Här gäller det att hålla de pedagogiska diskussionerna igång. Håboskolan är till för alla. Nu är det viktigt att förskolan stärker sin roll i den. Förskolebarnens lust och glädje skall genomsyra hela skoltiden. Förskolan är viktig där läggs grunden för individens utveckling. Inom skolans område ser jag att vi efter en intensiv ombyggnads- och utbyggnadsperiod kommer in i en tid då innehållet i Håboskolan kan stå i fokus. Detta innebär några ordentliga utmaningar i den närmaste framtiden. Vi måste höja våra elevers måluppfyllnad när det gäller kunskapsmålen och då inte genom att sänka kraven på eleverna utan genom att de lär sig mer. Vi måste bli bättre i vårt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Dessa elever måste, på bästa sätt, kunna arbeta och nå målen efter sina förutsättningar i våra skolor. Min övertygelse är att om det är bra för dessa elever så är det bra för alla övriga också. Vi måste bli tydligare i styrning och ledning av verksamheterna, ända från förvaltningsledning till processerna mellan lärare och elever. Dessutom behöver vi motverka de negativa bilder som finns kring skolorna i Håbo. Vi behöver även arbeta för att våra elever ser mer positivt på att lära sig. Att vara duktig i skolan måste få högre status. Stora utmaningar men min uppfattning är att vi har mycket goda förutsättningar att lyckas i våra föresatser. En duktig och engagerad personal, fina skolmiljöer och trygga elever är några av de faktorer som kommer att göra detta möjligt Thommy Pålson Förvaltningschef 2

3 Kvalitetsredovisning förvaltningsövergripande perspektiv Ledning Personal Håboskolan Måluppfyllelse Ekonomi 3

4 INLEDNING Av bildningsförvaltningens verksamheter omfattar Cockpit alla utom bibliotek, kultur och fritidsverksamhet. I januari år 2003 fanns 816 barn i kommunens förskoleverksamhet, i december samma år fanns 872 barn för att ytterligare öka till 947 barn i januari Dessutom fanns det 2840 elever under vårterminen och 2820 elever under höstterminen inom grundskola 0 9. Under året var också i genomsnitt 756 barn inskrivna i skolbarnomsorgen. År 2003 gick 345 elever i vår gymnasieskola samt 34 elever i särskolan. Utöver detta fanns ytterligare 164 elever inom Komvux fördelade på; 135 på gymnasienivå, 11 på grundskolenivå och 18 inom sfi. (Siffrorna är ett snittvärde för vt. och ht 2003) Kvaliteten i kommunens olika skolverksamheter har värderats i förhållande till de nationella målen och till de av kommunen uppsatta inriktningsmålen. I kvalitetsredovisningen bedöms och analyseras de olika resultaten. Här är utgångspunkten en mätning genom Cockpit, en balanced scorecard inspirerad utvärderingsmodell. Kvalitetsredovisningen sker ur två perspektiv, det förvaltningsövergripande och det verksamhetsspecifika. Utgångspunkten i år är Cockpitmätningarna från 2003 och de analyser, värderingar och ev. åtgärder som denna föranlett. Detta är vår andra mätning och därför mer komplett än den föregående, dock inte fullständig. Denna visar därför mer åt vilket håll bildningsförvaltningens verksamheter går och eventuellt vilka åtgärder som kommer att behövas. COCKPIT Kvalitetsredovisningssystemet Cockpit Cockpit är ett system som visar kopplingen mellan ekonomi och måluppfyllelse utifrån målen i bildningsplanen (politiskt antagen verksamhetsplan/skolplan) och de nationella målen i läroplanen. Cockpit ger samtidigt en bild av nuläge och trendriktning gällande kvalitetsnivåer, såväl för den enskilda verksamheten som förvaltningsövergripande. Detta i syfte att ge underlag för analyser och för att åtgärda brister. Cockpitvärdena presenteras på en skala Hur dessa värden tas fram för respektive område kan man se nedan under förvaltningsövergripande kommentarer. Redovisningssystemet Cockpit för bildningsnämndens verksamheter i Håbo kommun omfattar fem kärnområden; Ekonomi, Personal, Ledning, Håboskolan, samt Måluppfyllelse. Cockpit har tagits fram som ett resultat av utvecklingsdialogen med Skolverket. Förberedelsearbetet har pågått under ett år och i det arbetet har samtliga verksamhetschefer varit delaktiga. Ekonomi Området behandlar budget och utfall, personaltäthet, kostnad per elev samt kostnad för särskilt stöd per elev. Resultatet sammanställs utifrån statistiska uppgifter/data. 4

5 Personal Kärnområdet Personal innehåller redovisning av behörighetsgrad (andelen behörig personal), kontinuitet (personalomsättning), kompetensutvecklingsmöjligheter, fysisk arbetsmiljö samt psykosocial arbetsmiljö. Personalenkäter och statistiska uppgifter/data används för detta område. Ledning Ledarskapet inom förvaltningen mäts avseende centralt ledarskap (förvaltningsledning), lokalt ledarskap (t.ex. rektor) samt arbetsenhetsledning. Enkäter används för denna mätning. Områdesledarskap försvann fr.o.m. 1/4 då en ny organisation togs i bruk. Håboskolan Genom personalenkäter och gruppsamtal fås en bild av pågående utvecklingsprocess inom Håboskolan. Redovisningen av resultatet görs utifrån bildningsplanens fem hörnstenar för Håboskolan; Personlig- och social utveckling, Kunskap- och färdighetsutveckling, Utveckling av arbetssätt och arbetsformer, Utveckling av inflytande och samverkan samt Utveckling av god arbetsmiljö och organisation. Måluppfyllelse Här handlar det om mätning gällande barns/elevers sociala kompetens, tillfredsställelse, trygghet samt inflytande. Även elevernas kunskaper utifrån nationella prov och betygsresultat mäts. Inom området måluppfyllelse ingår också att söka få en bild av föräldrarnas upplevelse av sitt barns situation i förskolan/skolan. Elevenkäter och föräldraenkäter samt statistiska uppgifter/data används för detta område. SKOLPLAN Inledning Arbetet med en ny skolplan för Håboskolan påbörjades i början av år Ett omfattande arbete inom bildningsförvaltningen utfördes under våren då arbetslag och föräldraråd (totalt ett 70-tal grupper) diskuterade viktiga frågor som borde prioriteras i skolplanen. Resultatet av diskussionerna sammanställdes till ett planeringsunderlag för det fortsatta arbetet. I juni presenterades planeringsunderlaget för bildningsnämnden. I augusti tillsatte bildningsnämnden en särskild politisk arbetsgrupp, bestående av arbetsutskottet och en representant från varje representerat parti i bildningsnämnden. Arbetsgruppens uppdrag var att arbeta fram ett förslag till ny skolplan för Håboskolan. Planeringsunderlaget som framtagits inom förvaltningen utgjorde grunden för det politiska arbetet. Vid bildningsnämndens sammanträde den 21 november behandlades den politiska arbetsgruppens förslag till ny skolplan. 5

6 Styrdokument Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och följande läroplaner: Lpfö 98 Lpo 94 Lpf 94 Läroplan för förskola Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola och särskola), förskoleklass och fritidshem. Läroplan för de frivilliga skolformerna (gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Inom kommunen ansvarar bildningsnämnden för det offentliga skolväsendet. Kommunens viktigaste styrinstrument är skolplanen. Ur skolplanen skall framgå hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Vidare skall framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen (skollagen). Skolplanen lyfter fram målsättningar och relaterar dem till vår kommun med dess särart och speciella möjligheter. Den verksamhet som skolplanen är styrinstrument för omfattar förskola, öppen förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, kunskapslyftet, uppdragsutbildning och kommunal musikskola. Skolplanen omfattar således alla åldrar från 0 år och uppåt och kan därmed ses som ett dokument för det livslånga lärandet. I skolplanen används ordet elev. Därmed avses barn, ungdomar, vuxenstuderande inom samtliga Håboskolans verksamhetsområde. Resultatmålen i bildningsplanen De flesta av resultatmålen finns med i Cockpitanalysen. En del finns med som underfrågor i Cockpitresultatet tex. utvecklingssamtal som ligger som grundfråga i Håboskolan, utveckling av inflytande och samverkan. Detsamma gäller frågor kring arbetsmiljö och Håboskolan som skolan mitt i byn. Andra mål finns med som direkta frågor och då främst frågan kring betyg. Kunskaper betygsnivå, kunskaper tillräckliga åk 5 och Kunskaper tillräckliga åk 9. Se längre fram under förvaltningsövergripande resultat skola. Det som inte direkt kan utläsas ur Cockpit redovisar vi här för sig: handlingsplan för att motverka mobbing, rasism och främlingsfientlighet, det finns en sådan på samtliga skolor, förskolorna använder den kommunövergripande dock har ett arbete påbörjats med att ta fram en för förskolan. Arbetet väntas vara klart till sommaren. handlingsplan för jämställdhet, finns en kommunövergripande utvecklingsplan för elever/barn finns på varje skola och förskola. 6

7 gemensam utvecklingsplan finns ett förslag som några använder sej av. Skall användas av samtliga förskolor. utvecklingssamtal/år, varje skola och förskola har två, vid behov flera. erfarenhetsutbyte, mellan arbetslagen inom förskola/skola fungerar mer eller mindre bra, det finns fortfarande exempel på bra idéer som inte sprids mellan arbetslag men där finns också exempel på bra idéer som fått spridning. Förvaltningen har också fått i uppdrag att anordna konferenser där erfarenhetsutbyte mellan skolor skall vara det övergripande målet. För verksamhetsår 2004 planeras tre sådana konferenser. En ny skolplan håller nu på att arbetas fram som ska gälla från Förvaltningsövergripande resultat skola 7

8 LEDNING LEDNING cockpitvärde ,8 3,8 7,1 7,7 8,1 6, centralt ledarskap 2.lokalt ledarskap 3.arbetslagsledning Central ledning cockpitvärde 4,8 Mätning och resultat: Den centrala ledningen mäts genom enkätfrågor. Där får underställda chefer ta ställning till ledningens tydlighet vad gäller krav och förväntningar på underställd chef, delaktighet i utvecklingen av verksamheten och om ledningen verkar för ett bra arbetsklimat. Dessutom får underställda chefer ta ställning till i vilken utsträckning de har tillgång till stöd i pedagogisk verksamhetsutveckling, administration, lönehantering, ekonomi, personalfrågor och frågor som gäller den fysiska miljön. Den förvaltningsövergripande bilden av det centrala ledarskapet utgörs av ett medelvärde av chefernas svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för det centrala ledarskapet får fortfarande anses lågt även om det stigit med 1 enhet på cockpitskalan (från 3,8-4,8) sedan föregående mätning. Det kan bero på att den centrala ledningen fortfarande är relativt osynlig ute på fältet samtidigt som uppgången visar att ledarskapet blivit tydligare med den nya organisationen. Från och med 1 april, 2003 försvann områdescheferna och rektorerna underställs direkt förvaltningschefen. Den nya organisationen syftar till att skapa bättre förutsättningar för skolutveckling och därmed höja kvaliteten i verksamheten. Till sin hjälp har förvaltningschefen en ledningsgrupp med 3 utvecklingsledare, administrativ chef, kostchef, verksamhetschef för Råd och stöd, gymnasiets områdeschef och en personalstrateg. Detta projekt ska fortgå under 2 år med start under början av Lokalt ledarskap cockpitvärde 6,8 Mätning och resultat: 8

9 Det lokala ledarskapet mäts genom enkätfrågor. Där får underställd personal ta ställning till hur samarbetet fungerat, om ledningen har tydliga krav och förväntningar på personalen och om ledningen verkar för ett bra arbetsklimat. Den förvaltningsövergripande bilden av det lokala ledarskapet utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för det lokala ledarskapet får anses ligga på en ganska hög nivå. Det visar att personalen har ett förhållandevis stort förtroende för det lokala ledarskapet (rektor). Man kan också se att ju närmare en chef finns verksamheten desto högre värden får man. Förvaltningen fortsätter satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos förvaltningens chefer (rektorer). Som en direkt fortsättning på denna satsning på det pedagogiska ledarskapet som skett tillsammans med Skolverket och utförs i samarbete med Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet kommer rektorerna att få handledning i grupp. Dessutom kommer en av de strategier som förvaltningen kommer att arbeta efter 2004 och framåt att gå ut på att stärka ledning och styrning från högsta förvaltningsledning ner till styrningen och ledningen mellan lärare och elev. Arbetslagsledning cockpitvärde 8,1 Mätning och resultat: Arbetslagsledning mäts genom enkätfrågor. Där får personalen i lagen ta ställning till hur samarbetet fungerat, om arbetslagsledningen har tydliga krav och förväntningar på personalen och om den verkar för ett bra arbetsklimat. Den förvaltningsövergripande bilden av det arbetslagsledningen utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Värdet för arbetslagsledning får anses ligga på en hög nivå. Det visar att personalen i lagen har ett förhållandevis stort förtroende för sina arbetslagsledare. När det gäller närheten till ledningen se kommentaren ovan. Fortsätta att arbeta med att utveckla arbetsformerna i arbetslagen och att utveckla arbetslagledarnas roll. Är en del av den strategi angående att stärka styrning och ledning som nämns ovan. 9

10 PERSONAL PERSONAL cockpitvärde ,28,9 4,84,9 3,9 4,5 7,37, kontinuitet 2.kompetensutv 3.fysisk arb.miljö 4.psykosoc. arb.miljö Behörighet ped utb cockpitvärde 0 Här finns ännu inga värden framtagna, delvis beroende på att diskussionen om definitionen för vad som skall räknas som behörig personal och på vilka tjänster dessa skall finnas ännu inte är avslutade. Kontinuitet cockpitvärde 8,9 Mätning och resultat: Kontinuiteten mäts genom att antalet anställda som är kvar i sin anställning hösten 2003 jämfört med hösten 2002 mäts i procent. Den förvaltningsövergripande bilden av kontinuiteten utgörs av ett medelvärde av mätningarna på varje arbetsställe. Det procentuella värdet överförs till ett cockpit värde. Cockpitvärdet 8,9 innebär således att 89% av de som var anställda hösten 2002 också var anställda hösten Analys och värdering: Värdet innebär att 11% av de anställda år 2002 inte fanns kvar i den anställning i förvaltningen de hade Detta får anses som ett bra värde. Vi strävar efter att ha så hög kontinuitet i anställningarna hos vår personal som möjligt. Det är endast utbyte av obehörig personal mot behörig personal som har högre prioritet och tillåts påverka kontinuiteten negativt. Värdet är tre procentenheter lägre än vid förra mätningen, men det är bara på ett ställe där vi mätte förra året som det verkligen varit en minskning av de som finns kvar i sin anställning. Istället är den största anledningen till att värdet minskat att det tillkommit värden från två ställen som ligger lägre än medelvärdet för förra året. Fortsatt verka för att anställda vill stanna kvar i sina anställningar inom förvaltningen. 10

11 Kompetensutveckling cockpitvärde 4,9 Mätning och resultat: Kompetensutvecklingen mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur deras individuella kompetensutveckling fungerat och hur skolan/förskolans gemensamma kompetensutveckling fungerat. Den förvaltningsövergripande bilden av kompetensutvecklingen utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Med tanke på att den allra största delen av de medel som funnits för kompetensutveckling använts till gemensamma insatser och väldigt lite pengar funnits att fördela till de olika arbetsplatserna för att där fördelas på individuella och gemensamma satsningar så är värdet acceptabelt. Att det funnits små medel till kompetensutveckling som kunnat användas för de lokala behov man haft ute på skolorna är en bidragande orsak till den i och för sig marginella ökning av Cockpitvärdet. Man kan dock konstatera att förväntningarna på kompetensutveckling ute i verksamheten är större än vad det finns medel till att genomföra. Att sträva efter att det avsätts tillräckliga medel för kompetensutveckling i budgeten för år Att en lämplig del av dessa fördelas ut på de olika enheterna. Under år 2004 kommer Gransäterskolan och Bildningscentrum Jan Fridegård att kunna börja eller fortsätta de kompetensutvecklingssatsningar som blivit möjliga tack vare att skolorna sökt Mål3 pengar från EU för att kunna genomföra fortbildningsinsatser. Under 2004 kommer även Futurum att genomföre en analys av kompetensutvecklingsbehoven för att sedan söka Mål3 medel. Fysisk arbetsmiljö cockpitvärde 4,5 Mätning och resultat: Den fysiska arbetsmiljön mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur de upplever sin fysiska miljö och hur väl de tycker att den fysiska miljön är anpassad till Håboskolans pedagogiska modell. Den förvaltningsövergripande bilden av den fysiska arbetsmiljön utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Cockpitvärdet 4,5 är fortfarande lågt. Däremot är ökningen på 0,6 enheter bra och beror till största delen på att en del insatser gjorts för att förbättra inomhusmiljön bl a har åtgärder för att förbättra ventilation och temperatur hållning genomförts. Dessutom har Mansängsskolan avvecklats som skola under året och Västerängsskolans ombyggnad avslutats vilket också påverkat arbetsmiljön positivt. Fortsatt arbete med att åstadkomma förbättringar på de brister som finns. Förvaltningen skall arbeta för att insatser för att förbättra ventilationen och inomhusklimat på fler ställen genomförs. Förvaltningen skall dessutom verka för att våra lokaler städas på ett tillfredställande sätt. 11

12 Psykosocial arbetsmiljö cockpitvärde 7,5 Mätning och resultat: Den psykosociala arbetsmiljön mäts genom enkätfrågor. Personalen får ta ställning till hur de upplever samarbetet på sin arbetsplats, hur de trivs, om arbetet känns meningsfullt, om de vågar säga vad de tycker och om de utvecklas i sitt arbete. Den förvaltningsövergripande bilden av den fysiska arbetsmiljön utgörs av ett medelvärde av personalens svar på dessa frågor. Analys och värdering: Cockpitvärdet 7,5 får anses som ganska högt och dessutom 0,2 enheter högre än vid förra mätningen. Förvaltningen har en personal som, trots en hög arbetsbelastning, i stor utsträckning trivs på sina jobb och tycker att arbetet är meningsfullt. Fortsatt arbete med att få arbetsplatser där personalen trivs och upplever arbetet som meningsfullt. Framförallt skall arbetet med att få personalen att känna att de har inflytande över sitt dagliga arbete fortsätta och att detta inflytande handlar om rätt saker. HÅBOSKOLAN cockpitvärde ,76,1 5 5,5 HÅBOSKOLAN 3,8 4,6 3,84,3 4,14, pers.soc.utv 2.kunsk/färdighet 3.utv arb 4.infl/samverk 5.god arb.miljö/org Personlig social utveckling cockpitvärde 6,1 Kunskap/färdighetsutv cockpitvärde 5,5 Utv. arbetssätt/arbetsformer cockpitvärde 4,6 Utv. inflytande/samverkan cockpitvärde 4,3 Utv. god arbetsmiljö/org. cockpitvärde 4,7 12

13 Mätning och resultat: Mätningen av Håboskolan har skett med hjälp av självskattning i förhållande till ett stort antal påståenden/beskrivningar av de mål som finns i styrdokumenten, fr. a i Bildningsplanen. För att närmare ge en uppfattning om dessa så finns de i bilaga 1. Självskattningen har utförts så att arbetslagen har fått diskutera påståendena/beskrivningarna och ta ställning till hur de förhåller sig till dessa på en 10-gradig skala. I en del fall har rektor varit med i hela diskussionen ibland har arbetslagen först fått diskutera själva för att sedan möta skolledningen i en diskussion innan man slutgiltigt tagit ställning. För varje hörnsten (rubrikerna ovan) finns ett antal påståenden och medelvärdena av dessa ger cockpitvärdet för respektive hörnsten. Den förvaltningsövergripande bilden av den Håboskolan utgörs av medelvärden av de olika skolornas värden. Analys och värdering: För att få den bästa bilden av dessa värden är det bäst att läsa respektive kommentarer på varje skola. Här vill vi fästa uppmärksamheten på ett par saker. Först: Mätningen av målen på detta sätt har även fortsättningsvis lett till mycket intensiva och givande diskussioner ute i varje arbetslag. Dessa diskussioner har varit utmärkta verktyg för rektorerna i sitt pedagogiska ledarskap. Dessutom är det så att diskussionerna inte avstannat bara för att Cockpitmätningen är avslutat utan dessa diskussioner fortsätter i många former ute på skolorna. Förövrigt så inriktar sig diskussionerna inte bara på resultatmålen i bildningsplanen utan även inriktningsmålen i bildningsplanen kommer i fokus på detta sätt. För det andra: En kommentar till själva värdena är att komma ihåg att dessa endast går att jämföra med sig själva över tid. De ger ingen bild av hur skolan i Håbo ser ut i förhållande till andra kommuner. Man kan dessutom konstatera att många lag fortfarande fokuserar på vad de ännu inte till fullo uppnått istället för att titta på det som de redan gjort. Detta gynnar fortsatt skolutveckling men ger låga värden i mätningarna. Värdena inom alla fem områdena har ökat från förra mättillfället med allt från 0,4 till 0,8 enheter, vilket är mycket tillfredställande. Satsningen på rektorernas kompetensutveckling i pedagogiskt ledarskap medför fortsatt intensiva diskussioner ute i arbetslagen bör leda till fortsatt utvecklingen mot ökad måluppfyllelse. Även förändringarna i förvaltningens organisation kommer att fortsätta befrämja denna utveckling mot ökad måluppfyllelse. Bildandet av programområden, fr. a området pedagogisk utveckling, ledar till ökat fokus på skolutvecklingsfrågor och ökad måluppfyllelse. Men även de andra programområdenas främsta uppgift är att stödja skolutvecklingen genom att ge rektorerna stöd i olika mer eller mindre administrativa frågor så att rektorerna kan ägna sig åt sina nyckelarbetsuppgifter. Dessutom är nämndens arbete med att ta fram en ny ännu bättre bildnings/skolplan ett viktigt led i att främja skolutvecklingen i kommunen. MÅLUPPFYLLELSE MÅLUPPFYLLELSE 8 7,2 7,2 cockpitvärde kunskap betygsnivå

14 Kunskaper betygsnivå cockpitvärde 7,2 Mätning och resultat: Mätning av elevernas kunskapsnivå utgår från betygsättningen i alla ämnen i skolår 9. Betyget G ger här värde 7,5, VG 9 och MVG 10. Ej betyg ger värde 0. Mätning i riket sker på annat sätt, i meritvärde. Det genomsnittliga meritvärdet för skolorna i Håbo kommun var år med en spännvidd från 155 till 191. Genomsnittet för riket var 205. Andelen elever som fått betyg i alla ämnen var 63% mot rikets 75% och andelen som var behöriga till gymnasieskolan var 86% mot rikets 90%. Analys och värdering: Mätningen av kunskapsnivån enligt ovan kommer att ge oss möjlighet att jämföra kunskapsnivån över tid. Viktigt att hålla i minnet är att det endast är de långsiktiga trenderna som är avgörande. Resultaten mellan två enskilda år kan variera väsäntligt och ändå vara inom normal variation. Använder man jämförelserna med riket och med reservation för vad som kan vara normal variation mellan år så tyder värdena på en stigande trend dock med en dipp för resultaten för år Dock kan konstateras att en viss satsning på ämnena matematik, svenska och engelska för att ge eleverna gymnasiebehörighet påverkar resultaten i andra ämnen. Det är viktigt att vi använder olika metoder för att tidigt upptäcka brister i kunskapsnivån. Att tidigt upptäcka brister i hur eleverna behärskar svenska språket (läsinlärning, läsförståelse mm) är av avgörande betydelse för att insatser skall ske i på rätt sätt och så tidigt som möjligt för att ge så god effekt som möjligt. Därför sker satsningar på svenska språket, språkprojektet, olika läsinlärningssatsningar mm och på att tidigt upptäcka brister på detta område. Dessutom har ett matematikprojekt startats med målsättningen att bättre ta reda på vilka brister elever som inte uppnår målen har och vilka åtgärder som är lämpliga att sätta in. Det är också viktigt att fastslå att stora ansträngningar måste göras för att totalt fler betyg skall sättas (= färre elever skall sakna betyg i ett eller flera ämnen) och att våra elever i Håbos skolor skall nå så bra resultat som möjligt. (= att andelen högre betyg, VG och MVG skall öka). Detta måste ske på ett sådant sätt att verkligen måluppfyllelsen hos eleverna är högre, inte genom att kraven på eleverna sänks. Kunskaper tillräckliga åk 5 cockpitvärde 7,8 Mätning och resultat: Elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska är utgångspunkten för mätningen av tillräckliga kunskaper. Mätningen visar hur många procent som uppnått målen på de nationella proven i åk 5. Cockpitvärdet 7,8 innebär att 78% av eleverna uppnått målen vilket är en liten ökning från Analys och värdering: Man kan konstatera att det är färre elever som uppnått målen i åk 5 än i åk 9. Det är ganska många elever som har svårigheter att förstå och uttrycka sig i skrift, samt svårigheter i sitt matematiska tänkande. 14

15 Förutom åtgärderna som nämns ovan under kunskaper betygsnivå så ligger den största utmaningen i att styra insatser så att den totala kunskapsnivån höjs utan att antalet behöriga till gymnasieskolan minskar. Det är mycket viktigt att insatser styrs dit de har störst effekt dvs. att upptäcka brister så tidigt som möjligt och sätta in åtgärder. Samtidigt skall elever i de senare årskurserna stimuleras till att lära sig så mycket som möjligt. Här måste varje skola analysera de orsaker som ligger bakom att elever inte når målen och sätta in lämpliga åtgärder. På lång sikt bör satsningen på språkutvecklingen och läsinlärningen få positiv effekt på resultaten på de nationella proven i åk 5. Även det nystartade matematikprojektet har som målsättning att på sikt höja resultaten på dessa prov. Kunskaper tillräckliga åk 9 cockpitvärde 8.6 Mätning och resultat: Elevernas kunskaper i svenska, matematik och engelska är utgångspunkten för mätningen av tillräckliga kunskaper. Mätningen visar hur många procent som uppnått målen, dvs. fått lägst betyget G i åk 9. Cockpitvärdet 8,2 innebär att 86% av eleverna fick slutbetyg i svenska, matematik och engelska och är därmed behöriga till gymnasiets nationella program. Värdet är det samma som förra året (86% år 2002, 89% år 2001 och 84% år 2000). Det nationella målet att alla efter grundskolan skulle ha gymnasiebehörighet har inte uppnåtts. Inte häller målet uttryckt i kommunens bildningsplan att samtliga elever skall ha godkänt i dessa ämnen under läsåret är uppnått. Resultatet för riket är 90%. Analys och värdering: Redan vid mätningar från tidiga skolår har ganska många elever svårigheter att förstå och uttrycka sig i skrift, samt svårigheter i sitt matematiska tänkande. Bilden ljusnar för närvarande något mot slutet av grundskolan. Att 86% ändå uppnått godkänt i svenska, matematik och engelska får man ändå betrakta som ett hyfsat resultat. Förutom åtgärderna som nämns ovan under kunskaper betygsnivå så ligger den största utmaningen i att styra insatser så att den totala kunskapsnivån höjs utan att antalet behöriga till gymnasieskolan minskar. Det är mycket viktigt att insatser styrs dit de har störst effekt dvs. att upptäcka brister så tidigt som möjligt och sätta in åtgärder. Samtidigt skall elever i de senare årskurserna stimuleras till att lära sig så mycket som möjligt. Se också under rubriken Kunskaper betygsnivå under åtgärder. Barn/elevers soc. kompetens cockpitvärde 7,3 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. 15

16 Analys och värdering: Här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,3 måste anses som ett bra värde. Barn/elevers tillfredställelse cockpitvärde 7,7 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,7 måste anses som ett bra värde och visar att eleverna är nöjda. Barn/elevers trygghet cockpitvärde 8,2 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 8,2 måste anses som ett bra värde och visar att eleverna känner sig mycket trygga. Barn/elevers inflytande cockpitvärde 5,1 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till eleverna i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 5,1 måste anses som ett lågt värde och visar att eleverna uppfattar att de har ganska små möjligheter till inflytande över verksamheten. Här måste åtgärder till för att bygga upp en bättre struktur för elevernas formella inflytande i klassråd, elevråd, kostråd osv. och om det visar sig att dessa inte fungerar så skall andra, för eleverna meningsfulla, samverkansformer utvecklas. Även formerna för elevernas inflytande i den direkta undervisningen måste utvecklas och tydliggöras. 16

17 Föräldratillfredsställelse cockpitvärde 7,5 Mätning och resultat: Detta mäts med en enkät till föräldrarna till barn i förskoleklass, skolår 3, skolår 6 och skolår 9 samt i gymnasiet. Enkäten besvaras vid vårterminens slut. Vid vårterminen 2002 hade mätningar med cockpit ännu inte startat. De föreliggande värdena är således de första vi har. Analys och värdering: Även här är det förändringar över tid som är intressanta. Dvs. hur cockpitvärdet ändras från mätning till mätning kopplat till de åtgärder som vidtagits. Värdet 7,5 måste anses som ett ganska bra värde och visar att föräldrarna är ganska tillfreds med sina barns skolgång. EKONOMI Mätning och resultat: Här är viktigt att resultatet ger värden som verkar åt samma håll inom ruta ekonomi i Cockpit. Det ger då värden som borde ge den balanserade helhetsbild som Cockpit avser ge, dvs. förändringar i de ekonomiska värdena borde kunna läsas av som förändringar i verksamhetsrutorna. Vi bedömer att den föreslagna storleken på stegen nedan ger lämpliga Cockpitvärden i ruta ekonomi för att uppnå den balanserade helhetsbilden som Cockpit avses kunna ge. Budget/utfall cockpitvärde 3,0 Här avses att visa hur årets resultat förhåller sig till årets budget. Budget +/- 0,5% per steg i Cockpitskalan som omfattar 10 steg. Exempel: En enhet har 50 miljoner i budget för året. Utfallet blev kr, dvs kr över budget. Det ger Cockpitvärde 7 (av 10) 0,005 x kr = kr per steg: / = 3 steg ger Cockpitvärde 10 3 = 7 Det kommunövergripande värdet är ett genomsnitt av skolornas och förskolornas värden Analys och värdering: Värdet visar att skolverksamheten inte klarat av att hålla sin budget. Värdet beror på att de dragit över budget. Om verksamheterna hållit sin budget kan man anta att kvaliteten i verksamheterna skulle ha varit lägre. Här är förhoppningen att Cockpit skall ge oss en möjlighet att bedöma hur tillgången på resurser påverkar verksamheternas kvalitet. 17

18 Verksamheterna har dragits med betydande kostnadsökningar under året och trots flera besparingsåtgärder så var det inte möjligt att nå budget. Flera av dessa åtgärder får helårseffekt först 2004 och bör medverka till bättre ekonomiskt resultat. Personaltäthet cockpitvärde 4,4 Här avses att använda statistiska mått som anger personaltäthet. Den personaltäthet som budgeten är beräknad på +/- 0,05 per steg Exempel: I budgeten har man beräknat personaltätheten till 7,80 lärare/100 elever. Utfallet blev 7,55 lärare/hundra elever Det ger Cockpitvärde 5 7,80 7,55 = 0,25. 0,25/0,05 = 5 steg ger Cockpitvärde 10 5 = 5 Här anges siffror från skolverket september 2003 (gäller år 2002): Håbo kommun Riket Inskrivna barn/årsarbetare i förskolan 5,4 5,3 Inskrivna barn/per anställd i familjedaghem 5,0 5,3 Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem 18,1 18,4 Antal årsarbetare/100 elever i förskoleklass 9,1 8,0 Antal lärare/100 elever i grundskolan 8,2 7,9 Antal lärare/100 elever i gymnasieskolan 7,4 8,2 Analys och värdering: Värdet beror på att vi har haft en högre personaltäthet än budgeterat. Flera av de besparingsåtgärder som nämns ovan under budget medför att personaltätheten fortsätter att sjunka. Kostnad/elev, barn cockpitvärde 3,0 Här avses att använda statistiska mått som anger kostnad/barn. Budget +/- 0,5% per steg Exempel som ovan under budget. Här anges siffror från skolverket september 2003 (gäller år 2002): Håbo kommun Riket Kostnad total /inskrivna barn i förskolan Kostnad total /inskrivna barn i familjedaghem

19 Kostnad total /inskrivna barn i fritidshem Kostnad (kr)elev i förskoleklass Kostnad (kr)/elev för underv. i grundskolan Kostnad (kr)/elev för underv. i gymnasieskola Analys och värdering: Värdet beror på att kostnaderna per elev varit högre än budgeterat. Under året har ett omställningsarbete påbörjats som medfört att kostnaderna per elev sjunkit från kr på vårterminen till kr på höstterminen. Dessa åtgärder fortsätter samtidigt som åtgärderna inför hösten 03 får helårseffekt Kostnad särskilt stöd cockpitvärde 4,5 Här avses att använda statistiska mått som anger kostnad för barn i behov av särskilt stöd. Budget +/- 0,5 % per steg. Ex som ovan under budget. Kostnaderna som ligger bakom framtagandet av ovanstående Cockpitvärde beskriver inte hela sanningen om dessa kostnader. Bl. a. Har inte kostnaderna inom Råd och stöd för dessa barn gått att ta med i underlaget. Analys och värdering: Värdet beror på att kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd varit högre än budgeterat. Arbete pågår med att se över hur vi arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Här kan man konstatera att kommunen får kritik från skolverket för att alla barn med sådant behov inte får sina behov tillgodosedda. Detta arbete är ett granlaga arbete då insatser för att minska kostnaderna inte får medföra att dessa barn blir utan det stöd de behöver. Lokal helhetsbild Intrycket av de hittills genomförda mätningarna är positiva. Kvalitetsverktyget Cockpit ger oss mycket värdefull information som underlag till bedömningar av vad som bör göras och hur dessa insatser skall prioriteras. Den allra största fördelen som vi upplevt är de diskussioner som följt inom arbetslagen och mellan skolledarna och arbetslagen. Dessa har varit mycket värdefulla och har inte upphört i och med att mätningen genomförts. Diskussionerna har bland annat lett till att Bildningsplanen blivit ett mer levande dokument som påverkar den inre verksamheten i skolorna. Inom 11 mätområden är det första gången som vi har värden så där blir det inte möjligt att se hur genomförda insatser påverkar värdena för än nästa år. Inom de andra områdena har vi för förstagången värden som går att jämföra med förra mätningen. Då kan vi konstatera att ändringarna är förhållandevis små, så små att ingen pil markerar ändring. (För detta krävs att värdet ökat eller minskat med mer än 0,5 enheter). Dock har de sammanfattande värdena för varje kärnområde, där jämförelse kan göras, ökat med mellan 0,1 och 0,5 enheter. Vilket tyder på att de insatser som gjords haft en positiv inverkan på verksamheten. 19

20 När det gäller den balanserade helhetsbilden som Cockpit ger för år 2003 så är att märka att de verksamhetsvärden vi har, balanseras av ekonomiska värden som beror på att verksamheten totalt har underskott i budgeten, högre personaltäthet än budgeterat och högre kostnader per elev än budgeterat. Prioriterade insatser under 2003 De insatser som varit prioriterade under 2003 är: den fortsatta satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos våra skolledare tillsammans med rektorsutbildningen i Uppsala och med stöd av Skolverkets utvecklingsdialog. Denna satsning syftar till att stärka rektorerna i sin roll som ledare ute i verksamheten. Detta samtidigt som delar av Cockpitmätningarna fokuserar på de pedagogiska processer som vi vill se i Håboskolan har lett till att förutsättningarna för skolutvecklingen fortsatt att förbättrats och att förutsättningen för att kvaliteten på verksamheten i våra skolor höjs. att genomföra förändringen av bildningsförvaltningens organisation. Den tidigare geografiska områdesorganisationen upphörde och ersattes av en organisation där bildningschefen direkt är överordnad rektorerna. Den nya organisationen syftar till att dels skapa ett närmare organisatoriskt samband mellan nämnd/förvaltningschef och verksamheterna, dels stärka rektors roll som pedagogisk ledare. att fortsätta utveckla kvalitetsredovisningssystemet för skolan. att färdigställa ombyggnaden av Västerängsskolan arbetat med att se över hur vi tillgodoser de behov som barn i behov av särskilt stöd har så att dessa tillgodoses på ett effektivt och bra sätt Åtgärder viktiga för framtiden Fortsätta satsningen på att utveckla det pedagogiska ledarskapet samt öka tydligheten i styrningen och ledningen av förvaltningen ända från förvaltningschef till processerna mellan lärare och elev. Följa upp och analysera elevernas måluppfyllelse när det gäller kunskapsmålen. Ta fram strategier för att höja våra elever kunskapsresultat. Fortsatt arbete med hur vi tillgodoser behoven som barn i behov av särskilt stöd har. Hitta strategier för att motverka de negativa bilder som sprids om kommunens skolor. Arbetet med att motverka kränkande behandling skall prioriteras. Vi skall arbeta med att ta fram gemensamma betygskriterier för kommunens skolor. 20

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2004

Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2004 Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2004 Gnosjöanda i skolan - samverkan för elevens bästa med inriktning mot en lärande organisation. Vart är organisationen på väg? VISION VERKSAMHETSIDÉ Hur kommer vi

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Skolplan för Borås kommun. Skolplan för Borås kommun. Lust att lära - möjlighet att lyckas

Skolplan för Borås kommun. Skolplan för Borås kommun. Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås kommun Skolplan för Borås kommun Lust att lära - möjlighet att lyckas 1 Lust att lära - möjlighet att lyckas Bildning - väl fungerande medborgare Förskola / skolbarnsomsorg Grundskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Spjutspetsskolan från mitten till toppen

Spjutspetsskolan från mitten till toppen Spjutspetsskolan från mitten till toppen Till Dig som har barn i Trelleborgs förskolor och grundskolor Hösten 2005 tar visionen om Spjutspetsskolan på allvar steget ut i verkligheten. Under några år har

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005

Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2008 Rosentorps platschefsområde Vellinge Rosentorpskolan Trädgårdsgatan 23521Vellinge 1 Kvalitetsredovisning för 2008, Rosentorpskolans platschefsområde, Grundfakta om Rosentorpskolans

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2011-01-20 Dnr 43-2010 :852 Beslut för grundskola efter tillsyn i Falkenbergsskolan i Kalmar kommun Skolbeslut Tillsyn i Falkenbergsskolan 2011-01-20 2 (8) Dnr 43-2010: 852 Rektorerna vid Falkenbergsskolan

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn  DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006 Österlengymnasiet Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Analyserna syns även i Stratsys.

Analyserna syns även i Stratsys. Materialet redovisar resultaten för vårterminen 2014 gällande betyg - elever i grundskolans åk 6 och 9 samt gymnasieskola och vuxenutbildning nationella prov - åk 3, 6 och 9 Resultaten som presenteras

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisningen inriktas mot sju områden. Dessa är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Beslut. 2011-06-30 Dnr 43-2010:5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun

Beslut. 2011-06-30 Dnr 43-2010:5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun Dnr 43-2010:5177 Beslut efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun 1 (4) Dnr 43-2010:5177 Täby kommun 183 80 Täby Rektorn vid Skarpängsskolan Ljungmyrsvägen 20-24 187 46 Täby Tillsyn i Skarpängsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Ramshyttans skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola

Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Änggårdsskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn.

I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och elevgruppernas storlek

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun. Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola en Beslut Tyska Skolföreningen Org.nr. 802005-6530 Beslut för Grundskola och Gymnasieskola efter tillsyn i Tyska skolan belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (7) Dnr 44-2015:4028 Tillsyn i Tyska skolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2015 1 1. INLEDNING... 3 2 VISION... 4 3 NÄMNDSMÅL... 4 3.1 Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola 4 3.2 Kostverksamhet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fastställt i Kommunfullmäktige augusti 2009 Barnomsorg Förskoleklass Fritidshem Grundskoleutbildning Särskola Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Österåkers

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År 2008 2009-03-31 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, 5 921 invånare. Under den senaste

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Klöverskolan Rektor Gunilla Söder Johansson 0224-55650. (Från och med hösten 2006: chef för elevhälsan Britt Wallin 0224-55432) Beskrivning av verksamheten per 15 oktober

Läs mer

Skolplan 2008-2010. Uppföljning och utvärdering

Skolplan 2008-2010. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering Kvalitetsredovisning Varje kommun är skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning på kommunal nivå för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolverksamhet.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Regelbunden tillsyn i Båstads kommun Förslövs skola årskurs 7 9 Dnr 53-2008:999 Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Grundskola årskurs 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer