PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida Dnr: (60) Konkurrensavdelningen Emma Närvä PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm

2 2(60) Innehåll 1 Inledning och sammantagen konsekvensanalys Bakgrund Om versionshantering av kalkylmodellen Syfte och innehåll Sammantagen konsekvensanalys Om konkurrenssituationen Om investeringar Om konsumentnytta Om samhällsnytta Nät och förläggning Beskrivning av geotyper Samutnyttjande av infrastruktur Översyn av samförläggning/samutnyttjande i kalkylmodellen Samförläggning med corenät Samförläggning med övrig telekominfrastruktur Samförläggning/samutnyttjande med Com Hems kabel-tv-nät Samutnyttjande och samförläggning med övrig infrastruktur (utilities) Beräkning av kostnadsdelning vid samförläggning... 18

3 3(60) 2.3 Upplåtelse av rätt att använda annans fastighet för ledning Principer för kostnadsberäkning av backhaul och svart fiber Fördelning och beräkningar av kostnader i kalkylmodellens corenät Fördelning av kostnader i corenätet på olika tjänster som nyttjar nätet (PSTN vs. non-pstn) Om val av avskrivningsmetod i den fasta kalkylmodellen Prisanpassad annuitet Ekonomisk avskrivning Jämförelse mellan de två avskrivningsmetoderna Väg till hus Bakgrund Antagande i hyrbridmodellen Alternativa tillvägagångssätt Antagandet införs inte alls i modellen Antagandet införs och en teoretisk uppskattning av kundunderlaget görs Antagandet införs med hänsyn till de fall då TeliaSonera fått betalt för delsträckan via en engångsavgift TeliaSoneras invändningar Samtrafik Fortsatt inkluderande av samkostnader till och med Framtida fördelning av samkostnader Rekommendationen i förhållande till lagen om elektronisk kommunikation... 40

4 4(60) 5.2 Prissättning av hög- respektive lågtrafik Bitström Multicast Nyttjandesiffror för bredbandstjänster Kalkylen för ekonomiskt utrymme typprodukt eller genomsnittskapacitet Prissättning av fiber Nyanläggning av fiber till villaområden Prognos för utbyggnad Konsekvenser av att använda kostnadsresultaten för geotyp Slutsatser och konsekvensanalys Relationen mellan koppar- och fiberprissättning Prisregleringen på accessnätsfiber- påverkan på stadsnäten Motiven till regleringen Vilka är huvuddragen i regleringen av marknaderna för nätinfrastrukturtillträde? Hur påverkas stadsnäten av prisregleringen av TeliaSonera? Viktiga parametrar i prisregleringen Bilaga 1 hänvisningar till övrigt utredningsmaterial och dokumentation... 59

5 5(60) 1 Inledning och sammantagen konsekvensanalys 1.1 Bakgrund Det finns konkurrensproblem på marknaden för elektronisk kommunikation. PTS arbetar därför med att sätta upp regler för att skapa en förutsägbar och jämn spelplan för samtliga marknadsaktörer. I förlängningen skapar detta bättre utbud och valmöjligheter för konsumenterna. Som ett led i detta arbete har PTS beslutat att TeliaSonera ska sälja och hyra ut ett antal produkter och tjänster i det fasta nätet till ett kostnadsorienterat pris i enlighet med kostnadsredovisningsmetoden LRIC 1. För att räkna ut kostnadsorienterade priser använder PTS en kalkylmodell, även kallad hybridmodell, baserad på LRIC-metoden. Priserna som beräknas utifrån denna modell ska återspegla en effektiv operatörs kostnader att driva ett nät byggt med modern teknik. Utgångspunkten för hur modellen beräknar kostnaden för tjänsterna som produceras i nätet är att en effektiv operatör anlägger ett komplett nytt fastnät Om versionshantering av kalkylmodellen De för var tid gällande versionerna av kalkylmodellen brukar ha beteckningen version X.1. Då PTS när denna utredningspromemoria publiceras inte har fått slutliga kommentarer från EU-kommissionen och TeliaSonera avseende modellen, väljer myndigheten att benämna modellversionen Den slutliga versionen, efter samråd med kommissionen och de kommentarer som PTS kan behöva ta hänsyn till från det samrådet, kommer i vanlig ordning betecknas Syfte och innehåll PTS har under perioden från januari 2010 till april 2011 arbetat med att revidera den fasta kalkylmodellen (hybridmodellen), dels för att det är något som sker med treårsintervall, dels för att inkludera nya tillträden utifrån de skyldighetsbeslut som fattades i maj Se PTS beslut i ärenden med dnr , , och , samt , och , vilka finns tillgängliga här: TeliaSonera.pdf

6 6(60) Denna promemoria är en sammanställning av det utredningsmaterial som myndigheten använt i eller som föregått framtagandet av den reviderade kalkylmodellen och prismetoden. Innehållet i promemorian är dock inte heltäckande utan avser att komplettera de utredningar och den dokumentation som tidigare publicerats under arbetet med att revidera kalkylmodellen. En lista över dessa återfinns i bilaga 1. Förutom de sedan tidigare publicerade konsultationssvaren är det myndighetens avsikt att i samband med fastställandet av reviderad hybridmodell och prismetod publicera ett konsultationssvar på det senaste samrådet, gällande hybridmodell och prismetod. 1.3 Sammantagen konsekvensanalys Målet för PTS är att alla i Sverige ska ha tillgång till ett brett utbud av prisvärda kommunikationstjänster. För att uppnå detta mål krävs det, enligt PTS, en väl fungerande marknad som präglas av konkurrens, innovationer och investeringar. PTS beslutade om skyldigheter på marknaden för nätinfrastrukturtillträde och marknaden för bitströmstillträde den 24 maj SMP-operatören ska enligt skyldighetsbeslutet tillämpa kostnadsorienterade priser, vilka ska beräknas enligt kostnadsredovisningsmetoden Long Run Incremental Cost (LRIC) och tillämpa vid var tid gällande prismetod. För att implementera prisregleringen har PTS genomfört en revidering av kalkylmodellen för det fasta nätet och utarbetat en prismetod. Det har varit ett omfattande och komplext arbete i och med att grunden för prisregleringen innehåller många olika aspekter som berör SMP-operatörens verksamhet. PTS har genom att använda LRIC modellerat ett nytt nät som är baserat på modern fiberinfrastruktur, även om det tar sin utgångspunkt i TeliaSoneras nät. Därför innehåller modellen ett mycket stort antal parametrar och antaganden som krävs för att bygga ett nationellt nät. Ett uttryck för hur omfattande nätet är att kapitalbasen för accessnätet i modellen är ca 65 mdkr. Även om det är ett teoretiskt nät, bygger det på antaganden om kostnadsnivåer för vad det kostar att bygga ett nät idag med modern teknik. Det ger PTS en grund för att uppskatta kostnadsnivåer för olika former av access till nätet. Det 2

7 7(60) innebär samtidigt att de antaganden som görs i modellen får stora konsekvenser för kostnadsresultaten. För att kvalitetssäkra resultatet har PTS kontinuerligt arbetat med branschen och låtit operatörerna analysera modellen i flera samråd. Operatörerna har haft möjlighet att komma med förslag till förändringar. Utgångspunkten för PTS är att LRIC ska ge ett kostnadsresultat som genererats av en effektiv operatör. Prisregleringen ger tydliga villkor för tillträdande operatörer och sätter prisnivåer för SMP-operatören. Detta innebär att risken för överpriser och marginalklämning reduceras, vilket kommer att vara positivt för konkurrensen på marknaden. Samtidigt tillförsäkrar den valda prisregleringen TeliaSonera kostnadstäckning, inklusive avkastning på sina grossistprodukter. Syftet med denna konsekvensanalys är att belysa några av de överväganden som påverkat revideringen av kalkylmodellen och utformningen av prismetoden. Ytterst handlar det om att uppnå målsättningen med LEK, och samtidigt minimera negativa konsekvenser för TeliaSonera. Analysen är strukturerad kring följande aspekter: konkurrenssituation, investeringar, konsumentnytta och samhällsnytta Om konkurrenssituationen Den föreslagna prisregleringen ger, enligt PTS, förutsättningar för en fungerande konkurrens på marknaden och därmed möjlighet för operatörer att få avsättning för sina produkter på slutkundsmarknaden. En bra konkurrens på slutkundsmarknaden skapar goda förutsättningar för en utveckling av tjänsteutbudet, vilket i sin tur driver slutanvändarnas efterfrågan och därmed ökar förutsättningarna för investeringar generellt. Avsikten med skyldighetsbeslutet som PTS tog 24 maj 2010 är att skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens, varav en central punkt är villkoren för att få tillgång till nätinfrastruktur. Kalkylmodellen bygger ett rationellt nät utifrån de grundförutsättningar som beskrivs i MRP, riktlinjerna för modellframtagande. 3 Kalkylmodellen återspeglar inte i alla delar exakt hur nätet är byggt i verkligheten utan snarare hur en effektiv operatör av SMPoperatörens storlek skulle bygga idag. Det innebär att om den reglerade operatören inte är effektiv finns incitament att effektivisera det verkliga nätet 3http:// slutlig-MRP-maj2010.pdf

8 8(60) för att därigenom optimera såväl drifts- som kapitalkostnader. Avsikten med detta är att kalkylmodellen ska generera kostnadsorienterade priser. Kostnadsresultatet från LRIC är indata som används i prissättningen. Ifall PTS har underskattat de verkliga kostnaderna för att bygga nätet innebär det en risk för att kostnadsresultatet inte återspeglar samtliga relevanta kostnader. Det skulle därmed försämra konkurrenskraften för SMP-operatören i förhållande till de andra operatörerna. Kostnadsbasen i LRIC är ca 79 mdkr (varav accessnätet står för 65 mdkr) vilket står i jämförelse med TeliaSoneras bokförda värde på det svenska fasta nätet, inklusive både access- och corenät, på ca 35 mdkr. Detta illustrerar att det att det modellerade nätet är ett helt nytt nät som innefattar alla ingående nätdelar. Av kapitalbasen i LRIC är ca två tredjedelar anläggningskostnader. Med tanke på att kalkylmodellen bygger ett helt nytt nät, inklusive grävning och kanalisation, och att branschen har granskat modellen vid flera tillfällen och PTS har justerat gjorda antaganden och även jämfört med TeliaSoneras top down-modell, minimeras risken för att PTS under- eller överskattar kostnaden för att bygga ett nationellt fibernät. De reglerade priserna ska enligt PTS ge förutsättningar för en fungerande grossistmarknad, i syfte att bidra till en fungerande konkurrens på slutkundsmarknaden. Det kan i sin tur ge effektivare priser och bättre tjänsteutbud jämfört med en situation utan konkurrens. Ifall inte PTS tillhandahåller ett kostnadsresultat och en prismetod som grund för SMP-operatörens prissättning finns en betydande risk för att övriga operatörer, tack vare otillräckliga marginaler, inte kan erbjuda tjänster som står sig i konkurrensen från t.ex. TeliaSoneras utbud. För särskild konsekvensanalys av konkurrenter som inte köper grossistprodukter av TeliaSonera utan tillhandahåller eget tillträde till nätinfrastruktur, se kapitel 8. Sammantaget innebär prisregleringen att det finns förutsättningar för en fungerande konkurrens med såväl SMP-operatören och köpande operatörer som erbjuder tjänster till slutkunder Om investeringar Skyldighetsbeslutet begränsar SMP-operatörens frihetsgrader eftersom det inbegriper en skyldighet att tillhandahålla access när nätinfrastruktur är etablerat. Det reglerade priset är framtaget genom ett mycket omfattande kalkylarbete, inklusive en avkastning, vilket ger förutsättningar för en fungerande grossistaffär. Den grundläggande idén med LRIC är att om kostnader är

9 9(60) neutrala (d.v.s. speglar kostnaden att investera i dag) så kommer operatörerna (inklusive SMP-operatören) att fatta företags- och samhällsekonomiskt rationella beslut vilket i vissa fall leder till investering och i andra fall inte leder till investeringar. Investeringar innebär att den tillträdande operatören kliver uppåt på den s.k. investeringsstegen. Tanken med investeringsstegen är att alternativa operatörer ska klättra uppåt. Det sista steget ska vara neutralt, d.v.s. LRIC, och här är valet att hyra infrastruktur eller bygga själv. SMP-operatörens val är att investera eller låta bli. Ifall PTS har underskattat kostnaderna för att driva och investera i fibernät och därigenom beslutat om allt för låga priser finns det en risk för att investeringsincitamentet kan försämras. Det kan i sämsta fall innebära att SMPoperatören minskar sina nätinvesteringar. Detta skulle kunna försvåra ett förverkligande av regeringens bredbandsmål. Investeringar drivs ytterst av slutanvändarnas betalningsvilja. Om inte slutkunderna är villiga att betala för tjänster eller uppgradering av befintliga tjänster kommer ingen operatör att på kommersiella villkor kunna investera för att erbjuda detta. Regleringen kan försvåra eller styra hur investeringar görs, men den kan inte skapa förutsättningar för investeringar som inte motsvaras av en efterfrågan på slutkundsmarknaden. Ytterst är det alltså efterfrågan som avgör i vilken utsträckning operatörerna kan investera under de närmaste åren. Att inte alla kunder är intresserade av fiber visas av att beläggningsgraden i befintliga fiberaccessnät är ca 50 procent., vilket å andra sidan indikerar det att det finns en stor potential med den befintliga infrastrukturen. Vidare styrs investeringar av konkurrens från andra tekniker. Även om mobilt är ett alternativ för en del slutkunder är kapaciteten i fibernät obegränsad samtidigt som mobilnätens kapacitet begränsas av tillgängligt spektrum, storlek på celler och beroende på av antal aktiva kunder per basstation. Vidare har många slutkunder möjlighet att välja mellan bredband via kabel-tv-nät och kopparbaserade bredbandstjänster. Sammantaget innebär det att intresset för fiberaccess påverkas av prissättning och tillgänglighet av andra accesslag. Men med tanke på att fiber är en framtidssäker teknik, som ger obegränsad kapacitet är det en attraktiv teknik. Investeringar i fiber är att betrakta som infrastrukturinvesteringar, som har en lång kalkylperiod. Ifall man räknar på kortare kalkylperioder påverkas nuvärdesberäkningarna betydligt, vilket får konsekvenser för hur investerare bedömer intresset för investeringen. Detta innebär att olika synsätt på investeringen leder till olika slutsatser om huruvida investeringar ska göras eller inte. PTS utgångspunkt är att skapa stabila förutsättningar, medan vissa företag kan ha kortare investeringshorisonter. Det innebär att det finns en risk för att

10 10(60) en längre kalkylperiod som antas i LRIC inte tillämpas av SMP-operatören, vilket därmed försämrar viljan att investera i fiberinfrastrukturen. Men PTS strävar efter att skapa stabila förhållanden på marknaden och därmed ge förutsättningar för en fungerande konkurrens. Ifall PTS skulle tillämpa kortare kalkylperioder skulle kostnadsresultaten öka betydligt. Det skulle öka avkastningen på grossistaffären, och innebära att de köpande operatörerna skulle överkompensera SMP-operatören. Men det skulle sannolikt också göra både koppar och fiber till mindre attraktiva accessformer i förhållande till andra accesslag eftersom priserna skulle bli betydligt högre. Vilket i sin tur skulle påverka slutkundernas efterfrågan. Goda förutsättningar för investeringar ger ökad konsumentnytta genom att fler slutanvändare kan erbjudas tjänster med hög kvalitet. En situation där det finns goda förutsättningar för investeringar och en välfungerande konkurrens bidrar också till en högre samlad samhällsnytta, eftersom såväl enskilda som företag och myndigheter kan använda elektroniska kommunikationer effektivt och rationellt Om konsumentnytta Ytterst drivs utbyggnad av nätinfrastruktur av att det finns en efterfrågan. De svenska konsumenterna är i en internationell jämförelse mycket intresserade av telekommunikationstjänster, och de har varit tidiga med att ansluta sig till bredbandsnäten. Detta har resulterat i att Sverige är ett av de länder som har störst bredbandsanvändning i Europa. Målet för PTS är att skapa förutsättningar så att konsumenter har tillgång till ett brett urval av prisvärda tjänster. Om PTS beslut om kalkylmodell och prismetod skulle medföra markant minskade investeringar och att grossistmarknaden inte utvecklas kommer det att ha en negativ inverkan på konsumentnyttan. Vidare skulle konsumentnyttan försämras ifall konkurrenstrycket på marknaden skulle försämras genom allt för höga priser på fiberaccesser. PTS utgångspunkt är att priserna ska vara kostnadsorienterade inklusive en rimlig avkastning. Det ger förutsättningar för en fungerande konkurrens, vilket därmed bidrar till en positiv utveckling för konsumentnyttan eftersom det då kommer att finnas mer tjänster att välja mellan Om samhällsnytta En utbyggnad av den fasta nätinfrastrukturen har stor betydelse för samhällsekonomin. PTS strävar efter att skapa goda förutsättningar för

11 11(60) konkurrens, investeringar och konsumentnytta. Det innebär att olika, och ofta motstridiga intressen måste balanseras. Ytterst handlar det om att det ska vara en fungerande prisbildning på marknaden och att operatörer investerar. Ifall PTS prisreglering med kalkylmodell och prismetod inte resulterar i en fungerande grossistmarknad, genom att t.ex. SMP-operatören inte investerar och marknaden inte utvecklas, finns det risk för att telekommunikationer inte bidrar till samhällsnyttan på samma sätt som det skulle ha gjort med en fungerande grossistmarknad. Men PTS har en skyldighet att utifrån det regulatoriska regelverket intervenera och fatta beslut som har till avsikt att bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen. Samhällsnytta innefattar såväl konsument- som producentnytta. Regleringen syftar leda till att summan av dessa ökar vilket i sin tur ger ökad samhällsnytta. Då övervägs kostnaderna som genom reglering påförs SMP-operatören av nyttan som kommer övriga producenter samt alla konsumenter till godo. Utgångspunkten för detta arbete har varit att skapa goda förutsättningar för konkurrens och därigenom investeringar som leder till ökad samhällsnytta.

12 12(60) 2 Nät och förläggning 2.1 Beskrivning av geotyper Kostnaderna för att anlägga och driva ett nät är beroende på var nätet anläggs och hur förutsättningarna ser ut i det området. Kostnaderna beror bl.a. på om det är tät eller gles bebyggelse och vilken terrängtyp som det är på platsen. Kostnaderna varierar också beroende på hur många abonnenter det finns i området. Kostnaden vad gäller exempelvis markavtal och grävning per meter är oftast betydligt högre i tätorter än i glesbygd men detta motverkas å andra sidan av att kostnaderna fördelas på fler anslutningar. I glest bebodda områden blir därför kostnaderna ofta betydligt högre per slutanvändare. I kalkylmodellen är olika stationsområden eller upptagningsområde (UTO) indelade i fem olika geografiska typområden, så kallade geotyper. En geotyp beror på densiteten av antal abonnentlinjer (accesser) per kvadratkilometer för ett UTO. Geotyperna möjliggör för modellen att representera den mångfald av områden som finns i Sverige samtidigt som en detaljerad analys av alla ca 7500 stationsområden undviks. Tillvägagångssättet har använts i alla tidigare modellversioner. Detta som ett sätt att beräkna kostnader som varierar i olika delar av landet beroende på de skillnader som beskrivits ovan. För att få detaljerad information om upptagningsområdena tillämpas sampling/stickprov. Tidigare har antalet stickprov varit 25 men dessa har fördubblats i denna revidering för att öka tillförlitligheten i stickproven. Inom de flesta av stickproven finns en stad eller by (tätort 4 ), vanligtvis nära stationsområdets centrum och i nära anslutning till, eller innefattandes, stationens/nodens lokalisering. Tätorten skiljer sig i allmänhet från det kringliggande området: Tätorten har typiskt sett procent av efterfrågan på abonnentlinjer men täcker bara ungefär 1 20 procent av stationsområdets area. Densiteten för abonnentlinjer inom tätorten är ofta 10 till 100 gånger densamma för resten av zonen. Blandningen av olika grävytor (förläggningstyper) inom tätorten kan skilja sig från det kringliggande området. 4 Den officiella svenska definitionen av tätort är ungefär områden med minst 200 invånare och maximalt 200 meter mellan byggnader.

13 13(60) Detta tas om hand i kalkylmodellen genom att modellen beräknar resultaten inom tätorten och utanför tätorten för att sedan aggregera resultaten per geotyp och totalt för hela landet. På grund av de senare årens minskade antal aktiva abonnentlinjer i TeliaSoneras nät har densiteten i upptagningsområdena successivt blivit lägre. Detta har fört med sig att allt fler områden förflyttats till geotyp 4 vilket i sin tur orsakat en ojämn fördelning mellan de olika geotyperna. Eftersom stickproven är jämnt fördelade mellan de olika geotyperna blir stickproven mer rättvisande om skillnaden i storlek mellan de olika geotyperna inte är alltför stor. I revideringen av modellen har 284 stationsområden exkluderats helt från den stationslista som utgör underlag för kalkylmodellen 8.06 (se tabell nedan) eftersom de ingår i TeliaSoneras stationsnedläggningslista för Därefter har också en ny klassificering av geotyperna genomförts för att få en jämnare fördelning av stationsområdena mellan de olika geotyperna. Nya kriterier för geotyper: City: över 500 linjer per km2 Urban: 50 till 500 linjer per km2 Rural A: 5 till 50 linjer per km2 Rural B: 1 to 5 linjer per km2 Sparse: upp till 1 linje per km2 Jämförelse mellan geotyperna enligt nuvarande kalkylmodell och reviderad fördelning: Tabell 1. Geotyper i Kalkylmodellen 7.1 Geotyp Antal noder Linjer Area km Total

14 14(60) Tabell 2. Geotyper enligt ny klassificering 8.06 Geotyp Antal noder Linjer Area km Totalt För varje geotyp görs antaganden om antal hus som ansluts i modellen och hur många bostäder per hustyp som direkt eller indirekt är kunder i TeliaSoneras nät. För detta har uppgifter från SCB om antal hus per kommun 5 använts som sedan har kalibrerats med data från TeliaSoneras sitemaster (som är grunddatat enligt tabellen ovan) samt uppgifter från TeliaSonera om antal hus per UTO. 2.2 Samutnyttjande av infrastruktur Grävningen, och därmed schaktet, står för den större delen av kostnaden för anläggning av accessnätet; grävning, stolplinjer och plöjning står tillsammans för ungefär 70 procent av investeringskostnaderna i accessnätet. Kanalisationen utgör ungefär 3 procent av investeringskostnaden i accessnätet. Kostnaderna för att anlägga kanalisation beror främst på vilken terrängtyp det är i området och hur långt schaktet är snarare än på hur många rör eller kablar som ska förläggas. Det är därför vanligt att teleinfrastruktur delar schakt och kanalisation med annan infrastruktur (samutnyttjande). Genom att förlägga infrastruktur samtidigt (samförläggning) kan man också minimera avbrott och störningar till följd av anläggningsarbetet. Skulle inte kalkylmodellen ta hänsyn till att SMP-operatören delar kostnader med andra infrastrukturägare skulle kalkylmodellen inte reflektera en effektiv operatör eftersom samutnyttjande, varav samförläggning är en del, är en väsentlig parameter för att minska kostnader, både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt. PTS prisreglering via LRIC-metoden beräknad i kalkylmodellen för det fasta nätet styrs förutom genom lag och föreskrift av ett riktlinjedokument 5 Fastighetstaxering för småhus-, hyreshus-, industri-, täkt-, elproduktions-, och specialenheter efter kommun och typkod. År

15 15(60) Riktlinjer för framtagandet av LRIC-bottom-up och top-down modellerna 6. I detta riktlinjedokument anges bl.a. hur fördelar genom samförläggning ska hanteras i modellen: Enligt BU 13 Vid bedömning av priser för förläggningsarbeten är utgångspunkten att entreprenader tidmässigt och i omfattning ska innebära att skalfördelar och effektiva kostnader uppnås. I den tillhörande texten anges att ett antagande att nätet tekniskt sett anläggs simultant (ingen migrering) men att samtliga inputparametrar (samförläggning av schakt, priser på utrustning etc.) bör gå att kontrollera och spegla kostnaderna för faktiska nät som byggts över tid. Vidare anges att detta innebär att priser på utrustning kan följa av normala inköp och samförläggning kan spegla normal planerings- och utförandeaktivitet, då samordning av delning av schakten och samgrävningar kan vara planerade några år i förväg med andra operatörer och allmännyttiga företag. Av riktlinjerna följer alltså att samförläggning ska beaktas och att andelen samförläggning respektive kostnader för denna bör gå att kontrollera och spegla kostnader för faktiska nät och normal planerings- och utförandeaktivitet (som planeringshorisont anges några år). Anledningen till att andelen samutnyttjande (varav samförläggning utgör en del) respektive kostnader bör gå att kontrollera är, liksom för flera andra kriterier bl.a. det om utbredningen på fasta nätet, att parametern har stor påverkan på de kostnadsorienterade priser som beräknas i modellen och det är därför viktigt att hitta väl avvägda värden för att bibehålla en neutral incitamentsstruktur Översyn av samförläggning/samutnyttjande i kalkylmodellen I kalkylmodellen 7.1 beräknas den effektiva operatören dela schakt med andra aktörers infrastruktur för 12 procent av accessnätet. Andelen delning och med vilken annan typ av infrastruktur som delning är möjlig kan variera i de olika geotyperna. Förutom delning med den egna mobilnätinfrastrukturen beräknas delning med vatten och elnät. I kalkylmodellen 7.1 beräknas dock ingen delning med kabel slutlig-MRP-maj2010.pdf

16 16(60) tv-nät vilket PTS har sett över under revideringen som har haft särskild fokus på accessnätet. Det förtjänar att förtydligas att PTS i modelleringen avser att beräkna kostnader efter hänsyn till samutnyttjande och samförläggning även om samförläggning är den term som används i MRP. Samutnyttjande är ett vidare begrepp som inbegriper kapacitetsutnyttjande tjänster (kabel-tv) och möjligheten att genom upplåtelser kunna nyttja ett schakt gemensamt. Tabell 3. Grävlängder och andel delning med accessnätet i kalkylmodellen (version 7.1 och 8.06) Version 7.1 Version 8.06 Grävlängder Nät km km som delas andel delning Nät km km som delas andel delning Standalone access Delas med utilities % % Delas med corenät % % Delas med egen mobiloperatör % - 0% Delas med kabeltv - 0% % Delas Totalt % % Avgår kostnadsdelning (ca 50%) (29 820) (13%) (35 586) (22%) Finansieras av accessnätet procent av accessnätets längd (12 procent + 5 procent) i version 7.1 och 31 procent (25 procent + 6 procent) i version 8.06 (corenäten exkluderas i denna jämförelse) delas alltså med annan infrastruktur vilket innebär att andra nät/infrastrukturer finansierar ca 9 procent av accessnätet i v 7.1 respektive 15 procent i version Samförläggning med corenät Corenätet delar schakt med accessnätet. Dessa distanser beräknas i coremodellen vilka därefter förs över till accessmodellen vilken reducerar behovet för grävning i accessmodellen. Här är antagandena oförändrade ifrån tidigare modellversioner.

17 17(60) Samförläggning med övrig telekominfrastruktur Efter samråd av bottom up-modellen beslutades att inte inkludera någon samförläggning med mobilnät, se vidare PTS konsultationssvar på samråd av bottom up-modellen 7 punkten 5.5, s. 36 och framåt Samförläggning/samutnyttjande med Com Hems kabel-tv-nät I kalkylmodellen har tidigare (v.7.1 och tidigare) inte beräknats någon delning med Com Hems kabel-tv-nät 8, det som i kalkylmodellen benämnts Cable TV. Detta har sitt ursprung i att när modellen togs fram så modellerades kalkylmodellen utifrån att Com Hem tillhörde TeliaSonera men Com Hem hade i själva verket avyttrats några år tidigare. Com Hem hyr i många fall förbindelser av TeliaSonera men dessa rapporterar TeliaSonera inte in som hyrda förbindelser varför det inte är risk för dubbelräkning. Com Hems nät ansluter 1,76 miljoner hushåll 9 vilket innebär att kabel-tv-nätet till en stor del går parallellt med eller i närheten av det fasta nätet då det i stor utsträckning är samma hushåll som ska täckas. Därmed anser PTS att för att få en rättvisande bild av kostnaden för anläggning av kanalisation är samförläggningen med kabel-tv-nät en viktig del. Den metod som bedömdes lämpligast med det underlag PTS kunde få in var att i ett första steg utgå från data från Com Hem om var deras anslutningspunkter finns i TeliaSoneras nät för att sedan fördela hur många hushåll som Com Hem täcker in per geotyp. I steg två görs antaganden om hur många bostäder med kabel-tv som finns per km väg (här görs en kontroll att antagandet ligger inom rimliga gränser för den geotypen). Från dessa antaganden räknas det ut hur många km som innehåller kabel-tv-nät per geotyp. I det avslutande steget, steg tre, ställs väglängd för kabel-tv sedan i relation till den totala väglängden som innehåller teleinfrastruktur. PTS har under revideringen diskuterat möjligheterna för samförläggning med kabel-tv-nät med ett flertal aktörer. Genom dessa diskussioner kan myndigheten konstatera att ett antagande i kalkylmodellen om att Com Hem köpte en grossisttjänst av den modellerade operatören möjligtvis hade stämt konsultationssvar-samrad-bu-modell pdf 8 Hädanefter kallat kabel-tv-nätet, övriga eventuella kabel-tv-nät inkluderas under kategorin övrig infrastruktur som har en egen rubrik. 9 Hem.se/Com Hem/om-com-hem/-/3552/3552/-/index.html

18 18(60) bättre överens med verkliga förhållanden. PTS anser dock att en förändring av kalkylmodellen i detta avseende kräver avsevärt utvecklingsarbete av en fördelningsmetod för detta vilket skulle vara mycket komplicerat när samtidigt arbete med att utveckla modellen för svart fiber pågått Samutnyttjande och samförläggning med övrig infrastruktur (utilities) I övrig infrastruktur inkluderas bland annat övrig kabel-tv, vatten och elnätsinfrastruktur. Vad gäller dessa infrastrukturer har PTS fått in underlag i den enkätundersökning som gjordes under våren 2010 och vände sig till fiberägare i Sverige. I den har respondenterna svarat både på hur mycket samförläggning de har inom/utanför tätort och svaren har sedan jämförts med UTO:er/kommuner där operatörerna är verksamma. Tabell 4. Samförläggning utifrån enkät Tätort Utanför tätort Totalt Enkäten totalt 24% 31% 27% Endast stadsnät 48% 41% 44% Utifrån enkätsvaren ser PTS behov av att uppdatera delningsprocenten för övrig infrastruktur. Generellt kan man säga att ju högre anläggningskostnaderna är, desto större blir incitamenten att hitta möjligheter för samförläggning. Å andra sidan kan samförläggningen försvåras beroende på vilket förläggningssätt man använder. I geotyp 5 exempelvis är plöjning ett vanligt förläggningssätt men är kanske mindre lämpligt för samförläggning med andra infrastrukturer. Enkätsvaren har i bedömningen av andelen samförläggning använts som jämförelse, och har gett stöd för att höja den totala andelen. I bedömningen har dock beaktats att vissa kommunala aktörer har särskilt goda förutsättningar för samförläggning med annan infrastruktur inom den egna verksamheten som inte på motsvarande sätt är tillgängligt för SMP-operatören Beräkning av kostnadsdelning vid samförläggning I tidigare modeller har kostnadsdelningen av schaktet beräknats till 50 procent. Det innebär att i de fall som den effektiva operatören beräknas samförlägga med annan infrastruktur så ska kostnaderna för anläggningen fördelas lika mellan de två infrastrukturerna. Visserligen delas schakt ibland med fler än en annan infrastruktur och man kan också tänka sig uppdelningar som mer tar hänsyn till hur många kablar som anläggs i schaktet för respektive infrastruktur. Men dessa parametrar är komplexa att väga in och tar ut varandra i visst

19 19(60) hänseende. PTS bedömer därför att ett antagande om en kostnadsdelning till 50 procent är rimligt och justerar inte den parametern. 2.3 Upplåtelse av rätt att använda annans fastighet för ledning Då PTS i kalkylmodellen gör antaganden om att kanalisation ibland dras över tomtmark som tillhör olika fastigheter för att på så sätt kunna uppnå en effektiv dragning av nätet, har myndigheten fått frågan om hur detta kan realiseras i verkligheten. Nedan redogörs för hur detta kan ske genom servitut. PTS har också fått bekräftat att aktörer som förlägger fibernät agerar på detta, eller liknande, sätt eftersom fastighetsägare ofta ser fördelar för egen del med att få fiber anlagd genom sin fastighet. Servitut avser en rätt för en viss fastighet (den härskande fastigheten) att i något hänseende nyttja annan fastighet (den tjänande fastigheten). Rätten kan t.ex. avse utfart, tillgång till brunn och liknande. Servitutet utgör en i tiden obegränsad rättighet som gäller mellan fastigheter och rätten blir därmed oberoende av framtida ägarskiften. Regler om frivilliga servitut, s.k. avtalsservitut finn i Jordabalkens 14 kap. En förutsättning för servitut är att rättsförhållandet är till nytta för den härskande fastigheten och att ändamålet skall vara av stadigvarande betydelse. Dessa kallas servitutsrekvisit och regleras i 14 kap 1 JB. 1 Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut). Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. Bestämmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv. Det finns krav på att servitut måste främja en ändamålsenlig markanvändning. Med tanke på att ett servitut oftast gäller för all framtid får servitutsändamålet inte vara alltför betungande för den tjänande fastigheten. Att dra en ledning

20 20(60) över en annans tomtmark torde typiskt sätt vara till fördel för den fastighet som ska anslutas utan att vara oskäligt betungande. Formkraven för ett avtalsservitut återfinns i 14 kap 5 JB. De innebär att servitut ska upprättas skriftligen och innehålla uppgift om den härskande fastigheten och den tjänande fastigheten samt uppgift om ändamålet med upplåtelsen. Servitutsavtalet ska undertecknas av de lagfarna fastighetsägarna. Upplåtelse som inte uppfyller dessa föreskrifter har enligt samma lagrum inte verkan som upplåtelse av servitut. För att vara helt säker på att ett avtalsservitut skall gälla mot en ny ägare på den tjänande fastigheten ska servitutet skrivas in vid inskrivningsmyndigheten vid Lantmäteriet (tidigare tingsrätten). Enligt Lantmäteriet är servitutsbildning mycket vanligt och ger utomordentligt goda möjligheter att lösa olika former av praktiska problem i förhållandena mellan fastigheter. Det kostar för närvarande 375 kr att skriva in ett servitut. 10 Dragning över tredjeparts mark, som inte får nytta av infrastrukturen, är ofta förknippat med ytterligare ersättning för servitutet. PTS har mot bakgrund av ovanstående ansett att avtalsservitut är en framkomlig väg för fastighetsägare att lösa frågan om förläggning på annans mark. På detta sätt kan nät därmed anläggas mer kostnadseffektivt och på ett sätt som minimerar störningar exempelvis för allmänna vägar. 2.4 Principer för kostnadsberäkning av backhaul och svart fiber I revideringen av kalkylmodellen aktualiserades behovet av att kunna fördela kostnader för passiv infrastruktur (fiber) i core- och accessnätet. Med hänsyn till fiberns teoretiska kapacitet innebär detta vissa problem när en rimlig andel av kostnaderna för core- och accessnätet ska tilldelas svart fiber. Ett exempel på passiv infrastruktur är svart fiber som ansluts till en station eller kopplingspunkt och som sedan tillhandahålls kunder vilka i sin tur väljer kapacitet och användningsområde för fibern. En jämförbar aktiv infrastruktur är exempelvis en hyrd kapacitetsförbindelse vilken, liksom svart fibern, kan medge att ett antal olika tjänster tillhandahålls till ett antal olika kunder. Däremot har en hyrd kapacitetsförbindelse en viss högsta kapacitet enligt det ingångna avtalet. Detta till skillnad mot den svarta fibern där kapaciteten kan varieras med hjälp av den aktiva ändutrustningen vilken kunden själv svarar för. 10 Uppgift från Lantmäteriets hemsida