MBALive gör europeiska

Transkript

1 ri MBALive gör europeiska MBA-utbildningar unika MSA Livetar utgångspunkt ivåra styrkor och skapar en egen nisch. Vår ambition är att skapa en MSA-utbildning som har en tydlig särart, en profil som attraherar duktiga studenter som söker något annorlunda och spännande - samtidigt som utbildningen kvalitetsmässigt ska stå sig väl gentemot motsvarande utbildningar i USAoch annorstädes. AV LIN LERPOLD, PÄR MÅRTENSSON, MAGNUS MÄHRING OCH ROBIN TEIGLAND FOTO: HANS BJURLlNG/JOHNER aster of Business Administration (MBA) är, som Rock'n Roll, ett amerikanskt fenomen som blivit globalt. Därför berör det även oss när namnkunniga akademiker från nordamerikanska handelshögskolor varnar för att MBA-utbildningarna inte är vad de borde vara. Warren G Bennis och James O'Toole beskrev i Management Magazine nummer (samt i Harvard Business Review) hur inomakaderniska värderingar överskuggar undervisningskvalitet och näringslivsrelevans. Nyligen bortgångne Sumantra Ghoshal har varnat för hur inflytelserika teorier som lärs ut vid handelshögskolor blir självuppfyllande profetior som är skadliga för företag och samhället i stort. Henry Mintzberg har skrivit en bok som handlar om att MBA-utbildningar inte utbildar riktiga managers, utan analytiskt skarpa personer med begränsad förståelse för hur verksamheter egentli- >

2 Warren G Bennis, professor och konsult, beskrev i Management Magazine nummer22005 hur inomakademiskavärderingaröverskuggarundervisningskvalitet och näringslivsrelevans. > gen fungerar. Hos de företag som länge varit stora rekryterare av nyutexaminerade MBAs från de mest välrenommerade skolorna skämtas det om att MBA står för "Mediocre But Arrogant". Men krasst sett har ingen presenterat någon egentlig lösning på problemet. Bennis och O'Toole argumenterar för bättre balans mellan praktisk relevans och forskning. Ghoshal har diskuterat hur handelshögskolor måste förändras, men att det är svårt att se hur institutioner som länge varit framgångsrika kan klara av att omskapa sig själva. Mintzberg talar sig varm för andra typer av utbildningsprogram, såsom det komprimerade program för erfarna chefer han varit med och utformat. Men utbildning för erfarna chefer är något annat, en annan marknad med ett annat utbud, än MBA-utbildningar.,~. MBA HAR BLIVIT EN GLOBAL PRODUKT, ett varumärke och en kvalitets stämpel som många vill ha på sitt visitkort och i sin ev. MBA signalerar för många: drivkraft, ambition, arbetskapacitet och ett internationellt perspektiv. Internationella företag fortsätter (trots de interna skämten) att rekrytera MBAs och betalar dem mycket bra. Nyutnämnda vd:ar har liksom förut ofta en MBA-examen i portföljen. Tillströmningen av studenter fortsätter, även om den går upp och ned med konjunktursvängningarna. En MBAutbildning vid en skola med gott rykte ger en examen som är eftertraktad och gångbar på arbetsmarknaden inte bara i New York och London, utan även i Berlin, Taipei, Sao Paolo, Beijing, Lissabon och Dubai. Det är nog högst osannlikt att det någonsin blir fallet för examina som civilekonom eller Diplomkaufmann. I Europa skapar EU-harmoniseringen av högre utbildning (den så kallade Bolognaprocessen) också en ny spelplan för ekonomi- och ledarskapsutbildningar. Bolognaprocessen kommer att skapa" Bachelor" - och "Master" -examina ungefär motsvarande det amerikanska systemet. Den nuvarande civilekonomutbildningen påbörjas efter gymnasiet och tar tre till fyra år. Den nya bachelor- examen kommer att ta tre år och leda ut i arbetslivet eller vidare till en masterexamen (påett till två år). Uppdelningen gör det enklare och mer naturligt att ta en "master" efter några yrkesverksamma år och just MBA-utbildningar har vanligtvis flera års kvalificerad arbetslivserfarenhet som antagningskrav. För europeiska handelshögskolor kan MBA-utbildningar komma att fylla en lucka mellan civilekonomutbildningen (som kan komma att bli en bachelor) och utbildningar för erfarna chefer och specialister (dit Executive-MBA-program räknas). Samtidigt är MBA-utbildningen och dess olika rankingsystem både en möjlighet och en risk för väletablerade europeiska skolor. Hur ska man undvika att bli bleka kopior av sina amerikanska kusiner? Hur skapar man en utbildning utan de fel och brister som de traditionella MBA-utbildningarna nu kritiseras för? Hur skapar man något som är lokalt förankrat och samtidigt internationellt? Eller uttryckt på ett sätt som anstår en handelshögskola: Vilka konkurrens fördelar har vi? Och vilka av dessa fördelar är svåra att efterlikna och därmed relativt bestående? Kanske i Europa, troligen i Norden, men säkerligen i Sverige, finns flera saker som talar till vår fördel. För tillfället har vi fördelen av att ha små och potentiellt mer snabbrörliga MBA-program. Europeiska MBA-programhar ofta deltagare per år. I USA har de stora skolorna kanske700 studenter eller mer, vilketgör det mycket svårt att omsätta nytänkande i handling. Men ännu viktigare är att vi i många fall har en närmare, öppnare och mer genuin relation till företag och förvaltningar, vilket i sin tur kan skapa möjligheter att skapa utbildningar med bättre praktisk relevans. I augusti 2004 lanserade HHS ett nytt heltids-mba-program, SSE MBA (se faktaruta). Handelshögskolan i Stockholm har utbildat civilekonomer i snart hundra år och bedrivit utbildning för chefer i större skala i mer än trettio år (i egen regi och tillsammans med Institutet för Företagsledning, IFL, grundat av och numera åter en del av HHS).

3 "MBALivekopplar samman praktiken med teorierna genom att låta studenterna ta utgångspunkt i komplexa problem i en praktisk verldighet och sedan utifrån dessa utnyttja ämnesinriktade kurser för att finna lösningar." För HHS innebärett heltids-mba-program flera saker: att fylla luckan mellan unga civilekonomer och erfarna chefer; att bidra till internationaliseringen av skolan genom att skapa ett program med rekrytering frånhelavärlden och att därigenom utsätta skolan för hälsosam och stimulerande internationell konkurrens; ~aint inte minst att bidratill att locka ambitiösa och duktiga människor från hela världen till Sverigeoch svenskt näringsliv. SSE MBA ska även syfta till att ge HHS en framtida plats på de MBA-rankinglistor som alltmer påverkarhandelshögskolors rykte och anseende - vilket även gynnaralladem som har en civilekonomexamen från HHS. SSE MBA innehåller förstås de kurser som måste ingå i en kvalificerad management- och ledarskapsutbildning: marknadsföring. organisation. ledarskap. finansiell ekonomi, redovisning, etik. strategi och så vidare.men i tillägg till det som alla bra MBAprogram erbjuder har vi lagt ytterligare två delar, som i praktiken ofta är avgörande: nätverksbyggande och förmåga att omsätta kunskap i handling. Studenterna bygger och utvecklar sina globala nätverk genom studieresor, olika arrangemang med internationella ledare. kontaktmed HHS alumni. samt inte minst genom ett mentorprogram därvarje student får en egen personlig mentor i form aven senior ledare i svenskt näringsliv. Men hur tar man klassrummet till praktiken? MBALivekopplar samman praktiken med teorierna genom att låta studenterna ta utgångspunkt i komplexa problem i en praktisk verklighet och sedan utifrån dessa utnyttja ämnes inriktade kurser för att finna lösningar. Den öppenhet som finns i svenskt näringsliv ger möjlighet att arbeta med företagpå ett sätt som många nordamerikanska professorer inte ens kan tänka sig. Vi har också en undervisnings- och forskningstradition som gör att vi har kompetens att arbeta tillsammans med företag (LarsStrannegård skrev nyligen om detta i Management Magazine).MBALiveär ett sätt att ta utgångspunkt i våra styrkor och skapa en egen nisch. Vår ambition är förstås att skapa en MBA-utbildning som har en tydlig särart, en profil som attraherar duktiga studenter som söker något annorlunda och spännande. samtidigt som utbildningen ska stå sig mycket väl kvalitetsmässigt gentemot våra stora kollegor i Nordamerika och på andra håll. 8-5 MBALlVEHANDLAR OMatt jobba med verkliga.aktuella problem i företag och andra organisationer när de uppstår. Det handlar också om att göra det på ett sätt som både fokuserar utmaningen organisationen står inför och samtidigt drar full nytta av de tankeverktyg (teorier, modeller. metoder) som tillhandahålls i programmet. MBALive består dels av levande praktikfall (så kallade Master Cases)där hela MBA-klassen arbetar tillsammans med ett fåtal företag under en längre period. dels av fokuserade projektarbeten i en mängd olika organisationer (såkallade CapstoneProjects). Vad innebär detta konkret? Höstens Master Case är Scania och den 25 augusti 2005 var "the SSE MBA Class of 2006" på Scania i Södertälje för att få en inblick i Scanias strategiska utmaningar. produktionsverksamhet och historia. Stimulerande, men inte i sig unikt. Unikt, däremot. är att MBA-klassen under hösten jobbar med fem utvalda, riktiga, viktiga. aktuella frågeställningar för Scania, att klassens fem team löpande är i kontakt med sina uppdragsgivare och andra chefer och experter i och utanför Scania, samt att teamen i december kommer att avrapportera sina resultat direkt och personligen till Scanias koncernledning. Mer verklig och skarp kan nog knappast en akademisk managementutbildning bli. Studenterna får dessutom inte arbeta enbart med ett Master Case, utan med flera. Efter jul kommer MBA-klassen att jobba med Hennes & Mauritz på motsvarande sätt. Förra året jobbade "the SSE MBA Class of 2005" på samma sätt med StoraEnso. Länsförsäkringar. samt med sex företag i Uppsala Biotech Cluster, bestående av allt från små nystartade bioteknikföretag till etablerade multinationella storföretag. > MANAGEMENT@ MACAZINE 4/2005

4 SSEMBA. Intensivt ettårigt program på heltid. Startades hösten Första året examinerades 36 studenter från lsländer. Byggerpå långtgående samverkan med näringslivet. Varjestudent har en senior ledare från näringslivet som mentor. MBALivekopplar samman praktiken med teorierna. Utvecklardeltagarnas ämneskunskaper, förmågor och personliga nätverk > Studenterna har bland annat analyserat möjligheter till marknadsexpansion genom företagsförvärv, initierat mångfaldssatsningar, utarbetat planer för att öka kundlojalitet, för introduktion av nya produkter och marknadsexpansion, samt för övergång från budget till rullande prognoser. I samtliga fall sker arbetet i sam- 86_ verkan med chefer på de medverkande företagen och resultaten bedöms av och diskuteras med personer i företagsledningarna. VARJE MASTERCASEsträcker sig över en period om cirka tre månader och ger studenterna möjligheter att fördjupa sig inom olika branscher, i olika typer av organisationer som verkar på olika typer av marknader. Erfarenheterna har varit synnerligen positiva. Studenterna uppskattade att få arbeta med verkliga och skarpa problemställningar som de kunde koppla sina teorier och modeller till. Personerna på företagen var mycket positiva till samarbetet och studenternas resultat mottogs med stort intresse och uppskattning. I flera fall ledde studenternas arbeten till omfattande förändringar inom organisationerna. Från företagen trycker man framförallt på värdet av att studenterna ställer skarpa frågor, vänder upp och ned på sanningar och kommer med nya ideer. Studenterna uppskattar i synnerhet skärpan som blir i samspelet med erfarna chefer och att deras resultat används av företagen. Som lärare kan man också glädjas åt att de teorier och modeller studenterna lärt sig är så användbara och värdefulla i arbetet. I den andra delen av MBA Live, Capstone Projects, arbetar studenterna under en sexmånadersperiod i grupper om två personer med att lösa problem i en uppsättning andra organisationer. För dessa projekt får studenterna själva välja och skaffa fram sina klientorganisationer. Här är studenternas uppgift att lösa ett managementproblem i organisationen. Att göra ett projektarbete i olika organisationer finns i flera andra, framförallt europeiska MBA-utbildningar. Vad som skiljer Capstone Projects från andra på ytan liknande arbeten är att projekten går längre än till att enbart lösa ett problem och rekommendera en åtgärd - arbetet inkluderar initieringen av de förändringar som krävs för att lösningen ska bli verklighet. Analysen och lösningen ska möta verkligheten. Den här typen av projektarbeten bygger på en beprövad metodik från HHS civilekonomutbildning och Executive- MBA-utbildning. Förutom att arbeta med sina egna projekt är dessutom studentgrupperna aktiva bidragsgivare till andra studenters projekt. Ett 'återkommande fenomen är att ett antal studenter först efter halva projekttiden inser att läraren faktiskt menar allvar med att de kommer att utvärderas på att åstadkomma resultat i organisationerna och inte på hur "akademisk" rapport de producerar. Detta illustrerar hur de studenter vi möter ofta är starkt präglade aven tro att akademin - oavsett vad man som lärare säger - har företräde framför verkligheten. Det ger också Mintzberg rätt på den punkt där han hävdar att träna för skolan ofta inte är samma sak som att träna för verkligheten. MBA Live med sina Master Cases och Capstone Projects har stärkt oss i bilden av att det utifrån våra svenska förhållanden går att skapa någonting som möter många av de utmaningar MBAutbildningar står inför. Har vi sett några baksidor? När vi förra året lanserade MBA Live såg vi en potentiell fara i att studenterna skulle kunna uppleva att det blev tjatigt att arbeta med samma organisationer under en lång period och belysa problemställningar ur många olika perspektiv. Våra farhågor besannades inte på den punkten. Vad gäller Capstone Projects upplevde vi utmaningen att hantera studenternas ambitionsnivåer. När de väl påbörjade arbetet med att lösa faktiska problem i verksamheter, blev vissa studenter som uppslukade av arbetet, vilket gjorde det utmanande att hinna med övriga delar inom MBA-utbildningen. Inom SSE MBA har den komponent vi kallat MBA Live bidra-

5 MBA LIVE "Höstens Master Case är Scania och den 25 augusti 2005 var the SSE MBA ClassOf2006 på Scania i Södertälje för att få en inblick i Scanias strategiska utmaningar, produktionsverksannhetoch historia. " "Från företagen trycker man frannför allt på värdet av att studenterna ställer skarpa frågor, vänder upp och ned på sanningar och kommer nned nya ideer." Magnus Mähring Pär Mårtensson Robin Teigland Lin Lerpold git till att skapa ett program som fokuserar på såväl individens lärande som personliga utveckling. Studenterna har fått lära med starka kopplingar till praktiken, vilket i många fall också väsentligt bidragit till att individerna utvecklats som personer. Vad kritikerna än säger kommer MBA-utbildningarna inte att försvinna. MBA-utbildningar kommer att fortsätta vara eftertraktade av unga, duktiga, ambitiösa människor som vill förverkliga sina förhoppningar om en utvecklande och stimulerande karriär. Svensk företagsekonomisk universitetsutbildning har inte valet att stå vid sidan av den alltmer internationaliserade marknaden för MBA-utbildningar - såväl EV-anpassningen av högre utbildning som unga svenskars intresse för att resa och utbilda sig utomlands kommer att se till det. DETVALSVENSKAOCHEUROPEISKAekonomiutbildningar har ser snarare ut såhär:vikanskapaen "MBApå papperet", en MBAutbildning som inte skulleerkännas i andra delar av världen och som i praktiken lurar studenternaatt tro att de kommer att ha en internationellt gångbarexamen.vikan kopiera den amerikanska modellen som varit framgångsrikmen som nu är under granskning. Eller vi kan skapanågot nytt, något som bygger på lokala och svårimiterbara kvaliteter, något som utnyttjar våra nordamerikanska kollegors tröghet i omställningen till nya omvärldskrav, något som utgör både en äkta MBA-examen och något unikt. På så sätt kan europeiska skolor undvika att bli bleka kopior av sina amerikanska kusiner och i stället skapa en utbildning utan de fel och brister som de traditionella MBA-utbildningarna nu kritiseras för. Kanske något som gör att en europeisk MBA kan komma att stå för "Much Better Altogether". D MAGNUS MÄHRING, PÄR MÅRTENSSON, ROBIN TEIGLAND, LIN LERPOLD Assistant professors och ansvariga för MBA Live inom Handelshögskolans i Stockholm nya MBA-utbildning, SSE MBA. E-post: förnamn.efternamn@hhs.se Dean för SSE MBAär professor Örjan Sölvelloch Program Director är assistant professor Kristina Nilsson. Personer som tidigare bidragit till iden med Master Cases och Capstone Projects i MBA-programmet inkluderar Christer Karlsson, Peter Hagström, Annelie Karlsson Stider, Thomas Lavelle,MikaelRunsten, Paolo Sodini.