Beräkningar av kapitalkostnader inom teknisk infrastruktur i Sverige effekter av att tillämpa olika reala annuitetsmetoder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräkningar av kapitalkostnader inom teknisk infrastruktur i Sverige effekter av att tillämpa olika reala annuitetsmetoder"

Transkript

1 RAPPORT NR 152 Beräkningar av kapitalkostnader inom teknisk infrastruktur i Sverige effekter av att tillämpa olika reala annuitetsmetoder Våren 2005 Stefan Yard Ett samarbetsprojekt mellan RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET VA-FORSK OCH INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET

2 Innehåll Sid. 1 Bakgrund 3 2 Självkostnadsprincipen 4 3 Tre faser i avregleringsprocesser 7 4 Kapitalkostnadsberäkningar inom svensk VA-verksamhet 8 5 Kapitalkostnadsberäkningar inom det svenska fasta telenätet 12 6 Begreppet nukostnad 13 7 Kapitalkostnadsberäkningar inom eldistribution i Sverige 18 8 Formaliserad beskrivning av olika varianter av real annuitetsmetod vid kapitalkostnadsberäkning inom VA, telenät samt elnät 20 9 Modellpreciseringar avseende antaganden om betalningsmönster Modellbeskrivning av traditionell RA-metod, här kallad RA VA Modellbeskrivning av framåtblickande, historielös annuitetsmetod, RAEL Prisanpassad annuitetsmetod, PA-metod ( tilted annuity ) Effekter i hela verksamheter analyser av stationära bestånd Hantering av omvärderingar av pristrenden π Slutsatser 48 Bilaga 1 Jämförelse av modellmässig beskrivning av Tilted Annuity, här benämnd PA-metod, enligt PTS framställning och den som tillämpats i föreliggande rapport 50 Referenser 52

3 3 1 Bakgrund Kostnadsberäkningar inom teknisk infrastruktur såsom eldistribution, telekommunikation och vatten- och avloppsverksamhet (VA) har kommit i fokus under senare år. Det finns flera skäl till detta. Intresset för att göra olika typer av jämförelser, s k benchmarking, har ökat såväl bland privata företag som inom offentlig verksamhet. Ett annat utvecklingsmönster är att teknisk infrastruktur i ökande grad kommit att finansieras via avgifter. Tidigare var det mera vanligt att t ex VA-verksamhet till en betydande del finansierades med skattemedel, särskilt i mindre kommuner med höga kostnader, men i takt med att ekonomin i många svenska kommuner har blivit mera ansträngd har sådan skattefinansiering minskat. År 2002 var sålunda den genomsnittliga kostnadstäckningen via avgifter över 96% i svenska kommunala VA-verksamheter. I början av talet var motsvarande siffra ca 80%. Förändringen är mest markant i landets mindre kommuner, från en kostnadstäckning av ca 50% i början av 1980-talet till drygt 90% i början av 2000-talet. (Yard 2003, Svenskt Vatten, VA-taxor). Brukarnas intresse av att följa upp och kontrollera att man får valuta för pengarna tenderar att var högre vid avgiftsfinansiering än vid skattefinansiering. När det gäller annan teknisk infrastruktur som eldistribution och telenät har kostnaderna hela tiden täckts av brukarna. Som förklaring till ökat intresse för kostnadsuppföljningar skulle man här snarare kunna peka på att det under senare år skett en renodling av verksamheterna, som tydliggjort avgifterna, vilket satt kostnadsberäkningarna i fokus. Teknisk infrastruktur som telekommunikation, eldistribution och vatten- och avloppsverksamhet (VA) är kapitalintensiv. Ofta utgör kapitalkostnaden 1, avskrivning plus ränta, 30-50% av totalkostnaden. På grund av stordrifts- och samproduktionsfördelar finns det inom denna typ av verksamhet betydande delar, som utgör s k naturliga monopol, där det inom ett specifikt geografiskt område inte finns ekonomiska förutsättningar för mer än en aktör. Ett tydligt exempel torde vara VA, där man knappast kan tänka sig att det vore ekonomiskt försvarbart att olika aktörer skulle bygga upp parallella nät. Under senare år har det i Sverige liksom i en rad andra länder blivit vanligt att försöka uppnå högre effektivitet inom olika offentliga verksamheter genom att skapa ökad konkurrens, dels via avregleringar, dels via olika mer eller mindre artificiella köp-sälj-arrangemang. Detta har inneburit att den samhälleliga till- 1 Här användes kapitalkostnad som beteckning för summan av avskrivning och ränta på bundet kapital. I andra sammanhang betecknar kapitalkostnaden bara räntedelen, bl a efter inflytande från det anglosaxiska begreppet cost of capital. När man velat tydliggöra att man avser ersättningen för både kapitalförslitning och kapitalbindning, har man ibland använt benämningen kapitaltjänstkostnad istället för kapitalkostnad. Trots risk för sammanblandning användes här dock kortformen kapitalkostnad. Det är också värt att notera att benämningen capital cost användes på engelska för motsvarande typ av kostnad, jfr t ex Johnstone (2003). 3

4 4 synen och regleringen ändrats. Första steget har ofta varit att klargöra vilka delar som kan och bör avregleras. Så har skett inom elsektorn, där elhandelsverksamhet avreglerats, medan nätverksamhet, eldistribution, även framledes kommer att bedrivas av olika lokala monopolföretag, vilka tilldelats ensamrätt, koncession, för att bedriva verksamheten inom ett avgränsat geografiskt område. Samtidigt är dessa företag föremål för offentlig tillsyn och övervakning, i detta fall av Statens energimyndighet (STEM). Ovanstående förändringar har medfört behov av förändringar i lagstiftningen, t ex inom ellagen och telelagen. För närvarande pågår också en översyn av VAlagen, även om det inom VA-verksamhet ännu inte skett någon avreglering. Någon förändring av ägarförhållandena planeras dock inte i framtiden heller. I direktiven till utredningen om den framtida lagstiftningen rörande VAanläggningar (Allmänna vattentjänster, SOU 2004:64) uttrycks detta entydigt, även det kan vara tillåtet att lägga ut driften på entreprenad så länge som detta är förenligt med självkostnadsprincipen, se nedan. Med några enstaka undantag är landets VA-verksamheter i kommunal ägo. Dessa undantag föreslås dock få lov att finnas kvar enligt utredningsdirektiven för den ovannämnda VAlagsutredningen 2. När det skett avregleringar har det också krävts omprövningar av tillsynsmyndigheternas roll. Oavsett vilken roll tillsynsmyndigheterna intagit har dock kostnadsuppföljning ansetts vara en väsentlig uppgift. I dessa sammanhang är det totalkostnaden, självkostnaden, som avgifterna relateras till. 2 Självkostnadsprincipen Innebörden av begreppet självkostnad är egentligen inte särskilt entydig, vare sig vad gäller gränsdragningar och fördelningar i rummet och över tiden. Den senare fördelningen utgör f ö huvudproblemet vid kapitalkostnadsberäkningar. Periodiseringen av investeringsutgiften för en tillgång i form av kapitalkostnader under olika delperioder av en tillgångs brukningstid är det problemområde som ligger i fokus. Trots oklarheter i självkostnadsbegreppets innebörd och tolkning har det sedan lång tid tillbaka funnits tydliga krav på att avgifterna inom svensk offentlig verksamhet inte får överstiga självkostnaderna. Vanligen fokuseras kostnaderna på en något högre aggregationsnivå, t ex för en brukarkategori eller ännu vanligare för ett helt brukarkollektiv, snarare än för en enskild brukare av den aktuella tjänsten. I vissa sammanhang har det varit tillåtet att något enskilt år ta ut mer i avgifter än den totala självkostnaden även inom ett helt brukarkollektiv, men som genomsnitt över några (3-5) år får de totala avgifterna normalt inte överstiga de totala kostnaderna. Självkostnadsprincipen finns bl a for- 2 Allmänna vattentjänster, SOU 2004:64, sidan 73 avsnitt 4.4 Utredningsdirektiven. 4

5 5 mulerad i den svenska kommunallagen och i VA-lagen. I kapitel 8 i kommunallagen uttrycks denna princip på följande sätt: Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Kommunallag (1991:900), kapitel 8, 3c, reviderad i Lag (1998:70). I VA-lagen uttrycks självkostnadsprincipen enligt nedan: Avgifter som huvudman för allmän VA-anläggning tager ut får ej överskrida vad som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för anläggningen. Lag (1976:842), 24. I förarbetena till VA-lagen och i den vidare rättstillämpningen ges begreppet nödvändiga kostnader en likartad tolkning som självkostnaden i kommunallagen. Här finns också vissa preciseringar och skärpningar, vilka innebär att endast verksamhetsrelaterade kostnader får ligga till grund för avgifterna. Sådant som inte är sakligt motiverat vid en fackmannamässig bedömning eller som i övrigt inte kan anses vara värdeskapande för brukarna skall inte tas in i avgiftsunderlaget. Det kan också noteras att VA-lagens självkostnadsprincip endast anger taket för det totala avgiftsuttaget från brukarna. Huvudmannen får alltså taxera ut mindre men däremot inte mer i avgifter än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna för hela VA-anläggningen, dvs. inga kostnader för onödiga sidoaktiviteter får täckas. Inte heller får verksamheten drivas så att den totalt sett går med vinst, åtminstone inte på längre sikt. Möjligen kan vinstbegreppet tolkas som att det är vinst över något slags normal nivå som är otillåten. Det tycks sålunda som om en förräntning helt utan eller med en starkt begränsad riskkompensation är tillåten även för den del av finansieringen som sker med eget kapital. I formell mening blir det ju tal om en vinst i verksamheten även för den del som motsvarar grundläggande kostnadstäckning för eget kapital före riskkompensation. Denna typ av vinst torde alltså generellt kunna räknas in i självkostnaden. I vissa fall synes man även acceptera viss ytterligare riskkompensation. En annan indikation på denna lite vacklande syn på vinst och riskkompensation är att det vid val av räntesats vid självkostnadsberäkningar i vissa fall, t ex i ränterekommendationer från Svenska Kommunförbundet, uttrycks att räntan skall motsvara statens upplåningskostnad, dvs i princip bara den riskfria räntan, medan man i andra sammanhang accepterar kommunens eller VA-verksamhetens faktiska upplåningskostnad, som utgångspunkt för kostnadsberäkningen, något som vi återkommer till längre fram. Genom att självkostnadsprincipen är kopplad till avgiftstaket för hela verksamheten kan det också noteras att det inte finns någon automatisk koppling till situationen för den enskilde brukaren. Det kan normalt accepteras att avgifterna 5

6 6 för vissa brukare ligger över självkostnaden för att tillhandahålla deras aktuella tjänster så länge som samtliga brukare inom en bestämd kategori behandlas på ett likartat sätt. Sådana överuttag från enskilda brukare uppkommer inte så sällan, t ex i en situation när man inte kräver full kostnadstäckning av vissa brukare med onormalt höga kostnader. För att få full kostnadstäckning inom hela verksamheten måste då övriga brukare betala mer i avgift än vad man förorsakar i kostnad. I VA-lagstiftningen brukar man uttrycka det som att brukarna primärt skall betala för den nytta man har av den aktuella tjänsten, vilken normalt anses oberoende av individuella kostnadsskillnader för att tillhandahålla tjänsten. En brukare har kanske en fastighet, som råkar ligga långt ifrån från vattenverk eller reningsverk eller med ett läge, där det krävs extra kostnadskrävande sprängning vid framdragning av en viss VA-ledning, medan en annan är har sin fastighet som medger mycket billig anslutning. I bakgrunden finns den kommunala likställighetsprincipen uttryckt bl a i 2 kap. 2 i kommunalllagen (1991:900). Detta brukar också ibland benämnas den sociala kostnadsfördelningsregeln. Samtidigt har det över tiden skett en viss glidning mot att låta beaktansvärda kostnadsskillnader utgöra grund för att differentiera avgifterna (SOU 2004:64 sid. 331-). Självkostnadsprincipen i sin generella formulering säger egentligen inget om hur skäliga kostnaderna är. Det finns inget klart uttalat krav på att man skall välja mest kostnadseffektiva lösningar. Inte heller finns någon tydlig koppling till den kvalitet som kunderna efterfrågar. I tekniktung verksamhet dominerad av befattningshavare med teknisk bakgrund och med en framträdande yrkesstolthet har detta ibland medfört onödigt hög kvalitet och onödigt höga kostnader. Även här finns dock en gräns, om än inte alltid lika tydlig som när det gäller nödvändiga kostnader inom VA-området. Trots allt synes verifierbarhet ofta ha vägt tyngre än relevans vid avgörandet om av vad som kan anses vara en avgiftsgrundande självkostnad. Det har räckt att kunna styrka att en investering faktiskt genomförts och betalats, medan nödvändighet, ambitionsnivå och omfattning inte diskuterats lika mycket. En central fråga vid bestämningen av självkostnaden är beräkningen av kapitalkostnaden. Kapitalkostnaden är en tung kostnadskomponent inom kapitalintensiva verksamheter som teknisk infrastruktur. Till skillnad från övriga löpande kostnader t ex för drift och underhåll finns det flera olika metoder för beräkning av kapitalkostnaderna, vilka kan anses uppfylla vissa allmänna grundkrav, som kan ställas på en kalkylmetod. Vid kapitalkostnadsberäkning är det inte bara ett val av metod göras utan värdena på olika grundparametrar måste också avgöras, såsom avskrivningstid och räntesats. Egentligen är det mera komplicerat än så. Nivån på kapitalkostnaderna och därmed storleken av totalkostnaderna och 6

7 7 avgifterna kommer även att bli beroende av vilken syn man har på historien, dvs om man skall beakta tidigare perioders kostnader och avgifter eller om man vid kostnadsberäkningen skall bortse ifrån detta och bara blicka framåt. Innan denna typ av frågor tas upp skall några av huvudstegen i avregleringsprocesser diskuteras, eftersom det finns kopplingar mellan ovannämnda faktorer och regleringssituationen. 3 Tre faser i avregleringsprocesser Vanligen sker det förändringar och utveckling av den offentliga regleringen under de olika utvecklingsfaserna av en avregleringsprocess. Detta har beskrivits t ex av Bergman et. al. (1999). Även om analysen i Bergman et. al. är mera fokuserad på nätverksindustrier torde huvuddragen i resonemangen också vara tillämpliga för annan teknisk infrastruktur. Regleringsintensitet Fas 1: Monopol Regleringarna fokuserar på förebyggande av monopolmissbruk på konsumentmarknaden Fas 2: Monopol och konkurrens Konkurrens införs gradvis, regleringar tar upp slutkundsoch samtrafikpriser, uppkommande konkurrensfrågor och public serviceskyldigheter Fas 3: Konkurrens Mjuk reglering för att säkerställa god handelssed och upprätthållandet av public servicemål Figur 1: Regleringarnas utveckling under marknadsstrukturens tre faser, (Bergman et. al. 1999). Olika delar av den tekniska infrastrukturen i Sverige befinner sig i olika faser enligt figur 1, dock är det knappast någon del som riktigt kommit in i fas 3. Låt oss se på de tre sektorerna, VA, eldistribution samt fast telekommunikation. Här kan telekommunikation sägas ha kommit längst åt höger och ligga i fas 2. VAverksamhet torde nästan helt ligga i fas 1. Egentligen befinner sig även eldistribution i denna fas. Avregleringen av den svenska elmarknaden har i princip inriktats på att renodla olika typverksamheter. Elhandel har öppnats för konkurrens, medan eldistribution fortfarande sker i naturliga monopol. Som nämndes inledningsvis har det skapats ett system med uppdelning i nätområden, där man ger en enskild aktör koncession, som innebär ensamrätt men också skyldighet att bedriva eldistribution inom sitt tilldelade geografiska område. 7

8 8 4 Kapitalkostnadsberäkningar inom svensk VA-verksamhet Den svenska självkostnadsprincipen och regleringen via t ex kommunallagen och VA-lagen kan sägas utgå ifrån situationen i fas 1. När det gäller sättet att räkna kapitalkostnader har fokus legat på att kräva tillämpning av metoder som är kostnadsriktiga, vilket innebär att nuvärdessumman av kapitalkostnaderna under den totala avskrivningstiden för en viss tillgång skall vara lika med grundinvesteringen. Det finns fyra huvudmetoder vilka uppfyller detta nusummekriterium. Dessa sammanfattas i figur 2. HUR ÄR DET KONSTANT? Nominellt Realt Konstant avskrivning NL-metod Nominell Linjär metod, (ibland Rak Nominell Metod) RL-metod Real Linjär metod, (ibland Bruksvärdesmetod) VAD ÄR KONSTANT? Konstant Kapitalkostnad NA-metod Nominell Annuitetsmetod RA-metod Real Annuitetsmetod Figur 2: Fyra grundmetoder för beräkning av kapitalkostnader I praktiken är det i huvudsak två metoder som använts vid kapitalkostnadsberäkningar inom kommunalteknisk verksamhet i Sverige, nämligen NL-metoden och RA-metoden. I mitten av 1980-talet föreslog Svenska Kommunförbundet (i fortsättningen användes kortformen Kommunförbundet) en övergång till RA-metoden inom kommunal verksamhet. Runt 1990 hade ca 40% av VA-verksamheterna i landets kommuner hörsammat Kommunförbundets rekommendation och bytt till denna metod, medan drygt hälften använde den traditionella NL-metoden. Under 1990-talet och början av 2000-talet har dock de flesta användare av RA-metoden återgått till NL-metoden, inte minst sedan Kommunförbundet börjat vackla i sin syn på RA-metodens fördelar. I en ny rekommendation eller snarare en vägledning från 1996 förordas NL-metoden åtminstone indirekt. I början av 2000-talet användes sålunda NL-metoden i ca 90% av landet VA-verksamheter vid beräkning av kostnadsunderlag i samband med bestämning av taxor, se vidare Yard (2003). 8

9 9 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga metoder NL-metoden RA-metoden Figur 3: Använda metoder för kapitalkostnadsberäkning i svenska kommuner. (Underlag: VAV/SV VA-Taxor, ). När det gäller frågan om avskrivningstider har det också givits ut rekommendationer, men att uppnå enhetlighet på detta område verkar inte ha ansetts vara lika viktigt, då val avskrivningstid inte påverkar den samlade kapitalkostnaden utan bara kostnadsfördelningen över tiden. Om man tillämpar en avskrivningstid, som är kortare än den ekonomiska livslängden, överskattas visserligen kostnader och därmed avgifter under en viss period, men samtidigt kan detta ses som ett sparande, som i ett senare skede kan komma brukarna till godo i form av lägre avgifter. I ett fortfarighetstillstånd sker också en viss utjämning i en verksamhet med en blandning av gamla och nya tillgångar. Även om sådana synpunkter om sparande och utjämning inte finns tydligt uttryckta i regleringen indikerar ändå praxis att det inte bedömts vara så viktigt att koppla avskrivningstiden till den ekonomiska livslängden. I studier av Tagesson (1999, 2003), genomförda 1998 resp. 2002, visas också en mycket stor spännvidd i tillämpade avskrivningstider för jämförbara tillgångar i olika svenska VA-verksamheter. Någon märkbar ökning i graden av harmonisering över tiden kan inte heller skönjas vid en jämförelse av Tagessons båda studier. När det sedan gäller val av ränta vid kapitalkostnadsberäkningar föreslås enligt Kommunförbundets riktlinjer att man vid tillämpning av NL-metoden skall tilllämpa en nominell ränta motsvarande räntan på femåriga statsobligationer. Inom kommunalteknisk verksamhet såsom VA innefattas alltså bara en riskfri ränta i självkostnaden, om Kommunförbundets ränterekommendation följs. Å andra sidan torde det vara förenligt med VA-lagen att ta ut en något högre ränta, om detta kan motiveras med att den faktiska kostnaden för finansieringen är högre. Den genomsnittliga räntan i kommuner, som använt NL-metoden, har f ö legat 9

10 10 en knapp procentenhet över den av Kommunförbundet rekommenderade under perioden ,00% 10,00% 8,00% 5 år SO 3 m SSVX Mv 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Figur 4: Medelvärde (Mv) av tillämpad nominell ränta vid kapitalkostnadsberäkningar enligt NL-metoden i kommunala VA-verksamheter i förhållande till ränta på 5-åriga svenska statsobligationer (SO) och 3 mån. statsskuldväxlar (SSVX). (källa: Yard (2003)). Huruvida mönstret med ett genomsnittligt uttag av en högre ränta än den riskfria långräntan vid kapitalkostnadsberäkningar inom svenska VA-verksamheter är ett uttryck för en acceptans av risktillägg och/eller högre kostnad för eget kapital beroende på t ex skatteeffekter vid drift i bolagsform, eller om det förklaras av en svag kontroll av att självkostnadsprincipen tillämpas, är dock oklart. Inom VA-verksamheter, där man tillämpat RA-metoden, verkar man nästan genomgående ha tillämpat en real kalkylränta av 4%, vilket var den räntesats som angavs i en rekommendation från Kommunförbundet 1984/85, där en generell övergång till RA-metoden förordades. En genomgång av statistik från Svenskt Vatten (tidigare VAV) avseende åren visar att mellan 80% och 90% av de VA-verksamheter, där man använt RA-metoden, genomgående använt realräntan 4,0% vid kapitalkostnadsberäkningar med hjälp av RAmetoden. Bland dem som angivit andra räntesatser kan man ana att det i vissa fall rört sig om rapporteringsfel, där man i verkligheten använt NL-metoden istället för RA-metoden vid kapitalkostnadsberäkningar. I vilket fall som helst kan man konstatera att det verkar finnas en påfallande stelhet i val av realränta vid tillämpning av RA-metoden, inte minst med tanke på att det förekommit ganska stora variationer över tiden i den marknadsbestämda realräntan. 10

11 11 Real ränta på långa svenska statspapper 7% Genomsnitt senaste 5 åren 6% 5% 4% Årsgenomsnitt 3% 2% 1% 0% Figur 5: Real ränta på långa svenska statspapper (statsobligationer med 5-10 års löptid) årsvisa värden resp. genomsnitt under föregående 5 år. Åren före införandet av RA-metoden vid mitten av 1980-talet låg realräntan vid ca 4%. Därefter har den varierat, men har åtminstone genomsnittligt sett legat högre än 4%. Vid en jämförelse mellan figur 4 och 5 kan man konstatera två saker. För det första har den tillämpade realräntan vid användning av RAmetoden varit lägre än den reala statspapperräntan, medan den tillämpade nominella räntan vid användning av NL-metoden genomsnittligt sett varit högre än motsvarande nominella statspapperränta, vilket framstår som inkonsekvent. För det andra kan noteras att det skett en större löpande anpassning av kapitalkostnadsräntan till variationer i det allmänna ränteläget vid tillämpning av NL-metoden än vid tillämpning av RA-metoden. Bakgrunden till dessa mönster är inte alldeles enkla att utröna. En tänkbar förklaring till båda ovanstående fenomen är att man vid tillämpning av RA-metoden inte velat ändra realräntan, eftersom man då måste göra en omvärdering av hela avskrivningsplanen. RAmetodens realränta påverkar såväl nivån på kapitalkostnaden som den tidsmässiga fördelningen av avskrivningarna. Kanske har man då valt att sitta stilla i båten för att inte förlora överblicken över avskrivningsförloppet. Efter denna genomgång av några mönster i hur kapitalkostnadsberäkningar genomförts i svenska VA-verksamheter kan det vara dags att övergå till att beskriva utvecklingstendenser inom olika sektorer av teknisk infrastruktur. Därvid väljer vi att lämna hittills tillämpade principer för beräkningar av kapitalkostnader och mera se på de system som nu införts eller håller på att införas. Kortfattat kan dock sägas att man inom övriga verksamheter tidigare i de flesta 11

12 12 fall räknat med historiska kostnader och NL-metoden, dvs på det sätt som skett och alltjämt sker inom de flesta svenska VA-verksamheter. 5 Kapitalkostnadsberäkningar inom det svenska fasta telenätet Som tidigare diskuterats i avsnitt 3 kan telekomsektorn i Sverige anses ha kommit längre i avregleringsprocessen än VA-sektorn. Enligt beskrivningen i figur 1 skulle situationen närmast kunna beskrivas som att man befinner sig i fas 2. Istället för att avgifterna skall baseras på självkostnad talas sålunda om en kostnadsorienterad prissättning. I den svenska telelagen kan man sålunda urskilja tre huvudmål vid prissättningen. Regleringen i lagen är primärt inriktad på prissättningen hos aktörer med ett betydande inflytande 3, vilket i fallet med det svenska fasta telenätet är liktydigt med TeliaSonera. Denna typ av företag faller under 6 i tillägget till telelagen (1997:397) där det står: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall hos Europeiska gemenskapernas kommission anmäla de företag som bedriver televerksamhet och har ett betydande inflytande på den svenska marknaden. Följande tre delmål gäller vid prissättningen av företag med sådant dominerande inflytande: 1. Priset skall grunda sig på kostnaderna, dvs. vara kostnadsbaserat 4 2. Prissättningen skall vara regionalt utjämnande 3. Prissättningen skall vara utformad så att ekonomisk effektivitet främjas Det kan noteras att det kan finnas vissa konflikter mellan dessa delmål. Om avgifterna skall vara regionalt utjämnande bör detta rimligtvis innebära att högre avgifter än självkostnaden tas ut inom vissa områden som kompensation för att man inte kan uppnå full kostnadstäckning inom andra områden med höga kostnader. Detta kan leda till en konflikt mellan de två första delmålen. Vidare skall andra konkurrerande aktörer ha rätt att köpa in sig till gällande avgift, vilket kan innebära att dessa kan vilja köpa tjänster inom dyra områden till ett pris som ligger under självkostnaden för den dominerande aktören och också under kostnaden vid egen utbyggnad och därför väljer att själva investerar endast inom områden, där kostnaderna är lägre, i första hand i tätorter. Detta kan i sin tur medföra sämre ekonomisk effektivitet och därmed motverka uppfyllandet av det tredje delmålet. 3 4 Denna typ av aktörer förkortas på engelska SMP operators (förkortning av Significant Market Power). I senare skrivningar har man efter utländsk påverkan börjat tala om kostnadsorienterade (cost oriented) avgifter. Dock förefaller detta uttryck vara vagare och mindre klargörande om hur avgifterna skall bestämmas. 12

13 13 Utan att föra denna diskussion om målkonflikter vidare kan det noteras att det efter avregleringen uppkommit en ny situation på telekomområdet med en mera mångfacetterad målbild, vilket kan ses som en övergång från Fas 1 till Fas 2 i figur 1. I detta nya läge har såväl TeliaSonera som tillsynsmyndigheten på teleområdet, Post- och Telestyrelsen (PTS), velat ändra sina principer för kostnadsberäkning som underlag för prissättningen. Från att tidigare ha utgått ifrån historisk kostnad (historic cost) har man velat välja ett mera framåtblickande synsätt och basera priset på nukostnad (current cost), inte minst sedan detta förordats inom EU. 6 Begreppet nukostnad Ett problem i sammanhanget är att begreppet nukostnad kan ges olika innebörd. Först kan man urskilja olika typsituationer vid beräkningen. För att koppla till vanliga resonemang inom strategiområdet skulle man kunna skilja mellan situationerna build, hold resp. harvest för den aktuella aktören. I samband med kapitalkostnadsberäkningar skulle man kunna använda begreppen bygga, behålla, bryta. Ibland dras en skiljelinje i förhållande till om förnyelse är aktuell eller inte. De två senare typfallen ovan gäller situationen att man inte förnyar utan fasar ut. Utfasning kan sedan ske på två sätt, antingen att man behåller och kramar ut återstående tjänster ur befintlig utrustning eller att man bryter verksamheten och avyttrar tillgångarna till någon utomstående. Om verksamheten är mera värd vid fortsatt drift än vad det kostar att bygga nytt är det naturligt att ha nybyggnadsalternativet med i bedömningen och att basera nukostnaden på detta 5. Sammanfattningsvis kan man alltså identifiera två huvudfall bygga resp. utfasa, då man inte förnyar. Det senare kan sedan delas in i två underalternativ, fortsatt drift till slutet av livslängden, behålla, resp. avyttring, bryta. En sammanställning av aktuella benämningar och förkortningar, anglosaxiska resp. svenska, ges nedan: 5 Här skulle man kunna koppla an till ett resonemang med Tobin s q. Detta är större än 1 om marknadsvärdet på en verksamhet är större än återanskaffningsvärdet. Verksamheten har då högre värde som levande än slaktvärdet som död. Dock kan man här komma in på en del komplikationer inom reglerad verksamhet. Tillsynen bör sträva mot att q bara ligger strax över 1. En aktör med dominerande inflytande skall inte tillåtas hålla uppe priset och därmed värdet på de befintliga tillgångarna genom att avstå ifrån att investera. Detta motverkas om priset kopplas till återanskaffning. 13

14 14 Värdebegrepp Situation Anglosaxisk benämning Svensk benämning I Bygga Net Replacement Value, NRV (Netto-)återanskaffningsvärde (åldersjusterat) 6, NÅA II Utfasa Deprival Value, DEV Utfasningsvärde, UFV II:1 Behålla Economic Value, ECV Ekonomiskt värde, EKV (vid fortsatt drift) II:2 Bryta (Net) Realizable Value, RVA Realiserbart värde, REV (vid avyttring) Figur 6: Värdebegrepp kopplade till olika situationer för bestämning av nukostnad. Notera alltså att DEV resp. UFV är ett samlingsbegrepp för de två följande. Vid bestämning av relevant värde som underlag för beräkning av nukostnad inom reglerad verksamhet brukar man formulera det vid kostnadsberäkningarna högsta acceptabla reglerade värdet RGV enligt uttrycken nedan, svenska beteckningar enligt ovan, (jfr motsvarande resonemang hos t ex Johnstone (2003)): RGV = min ( NÅA,UFV), där det sedan gäller att: UFV = max (EKV,REV) Logiken är att om tillgångarna är mera värda vid nuvarande drift än vad en nybyggnad kostar, bör man vid värderingen utgå ifrån det senare värdet. Primärt är ju situationen den att man vill se vad t ex en konkurrent maximalt skall behöva betala om denne vill hyra kapacitet. I ett skede, där nybyggnad är aktuell, oavsett om det rör sig om utbyggnad eller om förnyelse, är det naturligt att se på återanskaffningsvärdet. Notera att det inte nödvändigtvis behöver vara en expansionsfas utan att det också kan röra sig om en vidmakthållandefas med successiv förnyelse. Om däremot investeringar inte är aktuella i fall då tillgångarna inte förmår att generera tjänster, som täcker kostnaderna, bör man vid värderingen se på de två alternativen att hantera en utfasning, antingen att driva vidare till livslängdens slut och få hem värde i form av en nuvärdessumma av genererade tjänster, eller om någon utomstående är beredd att betala mer än detta, så utgör möjlig ersättning vid en försäljning grund för värderingen. Det är denna sista situation som ligger under fallet bryta. I de flesta praktiska situationer med reglering av kostnader och avgifter för teknisk infrastruktur torde man hamna i lägen, där nybyggnad är aktuell. Därmed blir mycket av diskussionen ovan mindre relevant. Exempel på fall då hela resonemanget ovan skulle kunna komma upp är t ex vid prissättning i samband med uthyrning av s k ändamålsfastigheter, fastigheter ursprungligen byggda och utrustade för ett speciellt ändamål, t ex anläggningar för vård, 6 Ett närbesläktat begrepp är Bruksvärde, dock med lite annan innebörd, jfr t ex Yard (1997). 14

15 15 utbildning eller försvarsverksamhet, men som sedan av olika skäl inte behövs för den primära användningen, varvid alternativ användning kan bli aktuell och prissättningen vid sådan användning kommer upp. I fall med återanskaffning kan man å andra sidan behöva förfina resonemanget en smula. Det är inte alltid som det är rimligt eller ens möjligt att återanskaffa samma utrustning, som utnyttjas i den befintliga verksamheten. Även om det är så att utrustning baserad på ursprunglig teknik finns tillgänglig och aktuella prisuppgifter finns att tillgå behöver inte detta representera den mest kostnadseffektiva lösningen. Sedan kan bilden också bli mera oklar om prissättning av den befintliga tekniken sker mera sporadiskt. Tekniken kanske finns, men man har svårt att bestämma ett relevant återanskaffningsvärde. Kanske är annan teknik mera använd och tillgänglig. Slutligen kan det vara så att ursprunglig teknik hunnit bli obsolet. I praktiken kan återanskaffningsvärden bestämmas på åtminstone följande sätt: Uppindexering av anskaffningsvärde med generellt index som KPI Uppindexering av anskaffningsvärde med specifikt index för aktuell tillgångstyp Återanskaffningsvärde avseende mest kostnadseffektiv utrustning, där teknisk utveckling och produktivitetsutveckling beaktats Det tredje fallet är kopplat till situationen, då det skett en teknisk utveckling, som medfört att ny teknik blivit mera kostnadseffektiv. I så fall kommer man till begrepp som optimerat återanskaffningsvärde, på engelska Optimised Replacement Cost (ORC), eller i de fall, då man vill beakta såväl ålder som teknikutveckling ett ålders- och teknikjusterat nettovärde, på engelska Depreciated Optimised Replacement Cost (DORC), jfr Johnstone (2003, sid. 3). På svenska skulle man kunna tala om optimerat återanskaffningsvärde, OÅV, eller om man beaktar ålder och bruk optimerat nettoåteranskaffningsvärde, ONV. För att komplicera bilden ytterligare kan det sedan ske en teknisk utveckling, som ökar kapaciteten hos befintlig utrustning, t ex förmågan att överföra data i ett gammalt kopparnät. En fråga som då kan uppkomma är om man vid kostnadsbestämningen skall se på genererad tjänst eller på själva möjligheten till bruk av nätet. I det konkreta fallet torde det dock vara något lättare att avgöra hur beräkningen skall genomföras i förhållande till vad det är som skall kostnadsbestämmas och prissättas, t ex överföringskapaciteten eller själva tillgången till nätet. Vilken typ av återanskaffningsvärde man utgår ifrån får naturligtvis stor betydelse för kostnadsutfallet. Som en referens vid en jämförelse av olika principer kan det vara naturligt att utgå ifrån begreppet kostnadsriktig kapitalkostnad, som diskuterades tidigare. Det är dock egentligen bara meningsfullt att tala om kost- 15

16 16 nadsriktighet, om man räknar utifrån historiska kostnader. I detta perspektiv kan nukostnader beräknade genom uppräkning med hjälp av ett generellt index anses vara en metod baserad på historiska kostnader. För att en kapitalkostnadsmetod skall anses vara kostnadsriktig brukar man ställa kravet att nuvärdessumman av kapitalkostnaderna under en hel avskrivningscykel skall vara lika med grundinvesteringen. I den tidigare nämnda rekommendationen eller vägledningen ang. kapitalkostnadsberäkningar inom kommunal verksamhet skriver man t ex: Med kostnadsriktighet menas här att metoden ska ge årliga kapitalkostnader som tillsammans motsvarar investeringsutgiften. Annorlunda uttryckt, nuvärdesumman av kapitalkostnaderna är lika med grundinvesteringen. Kommunförbundet (1996) sidan 13. Om den aktuella tillgångstypen har en snabbare prisutveckling än den generella inflationen kommer kapitalkostnader baserade på aktuella återanskaffningsvärden dock att ge högre kapitalkostnader än om man utgår ifrån den historiska investeringen och kommer därmed att innebära att nuvärdessumman av kapitalkostnaderna överstiger grundinvesteringen. Den motsatta situationen torde inte vara ovanlig i fall då återanskaffningsvärdet baseras på mest kostnadseffektiv teknik i lägen med fortgående teknisk utveckling och realt sett fallande återanskaffningsvärden. För att förtydliga resonemanget kan det vara användbart att se på begreppsparet förmögenhetsbevarande resp. kapacitetsbevarande synsätt vid kostnadsberäkningen. Enligt den förra fokuseras återbetalningen av det kapital investeraren satsat, enligt det senare strävar man efter att vidmakthålla det fysiska kapitalet. Avskrivningarna motsvarar i det senare fallet kostnaden för att återställa tillgångarnas förmåga att generera tjänster. Om det sker en teknisk utveckling, som gör att nya tillgångar blir billigare, kommer kapitalkostnader beräknade enligt ett kapacitetsbevarande synsätt att vara lägre än enligt ett förmögenhetsbevarande synsätt och tvärtom vid stigande pris på den aktuella tillgångstypen. Vanligen tillämpas ett realt resonemang, dvs. skillnader uppkommer vid realprisändringar över tiden. Grundantagandet är att ny priset på tillgångarna följer den allmänna inflationen. Det är värt att notera att vid uppföljning av kostnadsberäkningar inom verksamheter, som befinner sig i Fas 1, verkar det entydigt vara så att det mer eller mindre tas för givet att man skall utgå ifrån historiska kostnader och tillämpa ett förmögenhetsbevarande synsätt, medan ett kapacitetsbevarande synsätt inte accepteras. I den ovannämnda vägledningen från Kommunförbundet skriver man sålunda: 16

17 17 Ett kapacitetsbevarande synsätt kolliderar dock med självkostnadsprincipen vid taxesättning. Dagens brukare får betala mer än de kostnader de förbrukat och vi får ett sparande i kommunen, som bryter mot självkostnadsprincipen. Kommunförbundet (1996) sidan Egentligen kan man ifrågasätta argumentationen i slutet av citatet ovan. Den bygger på ett antagande om att den specifika prisutvecklingen är snabbare än den generella, vilket naturligtvis inte alltid behöver vara fallet, särskilt inte om man utgår ifrån mest kostnadseffektiv teknik. I vilket fall som helst verkar synen på val av princip vara helt klar inom Kommunförbundet när det gäller kommunalteknisk verksamhet som VA. Där accepteras endast ett förmögenhetsbevarande synsätt. Om vi då återgår till verksamheter i Fas 2 kan man konstatera att det där inte är lika självklart att ett förmögenhetsbevarande synsätt skall tillämpas. Som tidigare nämnts förordas inom EU i denna typ av situation en prissättning baserad på aktuella kostnader (nukostnader) snarare än på historiska kostnader, vilket framgår av EU-kommissionens rekommendation Där förordas nukostnadskalkylering, Current Cost Accounting, (CCA). Sedan är det dock ändå ganska svårt att följa den detaljerade argumentationen. Först framhålles ett slags lägsta kostnadens princip, där t ex kostnaden för aktuell kostnadseffektiv teknik skall utgöra bas även vid kostnadsbestämningen i samband med bruk av äldre och mindre kostnadseffektiva tillgångar. Detta är då en tillämpning av ett kapacitetsbevarande synsätt, på engelska Operating Capital Maintenance Concept (OCM Concept) och inte ett förmögenhetsbevarande synsätt, Financial Capital Maintenance Concept (FCM Concept) som förordas. Efter en ganska utförlig genomgång av hur OCM skulle kunna genomföras görs dock sedan i slutet av den ovannämnda rekommendationen en helomvändning och man skriver: The use of the OCM may systematically incorporate insufficient or excess returns into the level of allowed revenue (depending, respectively, on whether asset-specific inflation was expected to be lower than or higher than general inflation). This is not a desirable feature of any regulatory regime, as it would not provide appropriate investments incentives. Therefore FCM is the preferred capital maintenance concept. (EU-kommissionens rekommendation , slutkommentar i appendix). Därmed är man alltså tillbaka vid att förorda en tillämpning av ett förmögenhetsbevarande synsätt vid kapitalkostnadsberäkningen även inom telekomsektorn. Samtidigt vill man inte helt släppa tanken på att tillämpa en beräkning, där kapitalkostnaderna avspeglar den specifika prisutvecklingen för den aktuella tillgångstypen. En lösning som man fastnat för i Sverige, liksom i flera andra europeiska länder, är att räkna med en s k tilted annuity, vilket på svenska skulle kunna benämnas tiltad annuitet eller kanske lutande annuitet. Här kommer vi dock i fortsättningen att tala om prisanpassad annuitet, med förkortningen 17

18 18 PA-metod, eftersom det är just det som det är fråga om, en annuitet, som anpassats till prisutvecklingen av återanskaffningsvärdet. Vid tillämpning av PA-metoden görs först en justering av annuitetsfaktorn genom att räntan justeras för pristrenden för den aktuella tillgångstypen. Sedan justeras den årliga kapitalkostnaden i förhållande till den anteciperade prisutvecklingen. De detaljerade beräkningarna beskrivs närmare i avsnitt 8. Med konstanta och på förhand kända förutsättningar kan man visa att en kapitalkostnadsfördelning enligt PA-metoden blir kostnadsriktig i så måtto att kapitalkostnaderna uppfyller kriteriet att nuvärdessumman blir lika med grundinvesteringen. Samtidigt kan man ifrågasätta realismen i att utgå ifrån att pristrenden är konstant och känd på förhand för den tillgångstyp som kapitalkostnadsberäkningen avser. När detta inte gäller och man tvingas till successiva anpassningar i förhållande till verklig prisutveckling kommer man inte automatiskt att få en kapitalkostnadsfördelning, som innebär att kapitalkostnadernas nuvärdessumma exakt motsvarar grundinvesteringen. Detta återkommer vi till senare. 7 Kapitalkostnadsberäkningar inom eldistribution i Sverige De tidigare avsnitten har inriktats mot att diskutera bestämningen för ramarna för prissättningen inom svensk VA-verksamhet och fast telekommunikation. I båda dessa fall finns en koppling mellan avgift och självkostnad, låt vara att denna är tydligare inom VA-verksamhet. I båda dessa typer av verksamhet säger man sig också tillämpa ett förmögenhetsbevarande synsätt med den engelska förkortningen FCM enligt ovan. Detta innebär att en fördelning som leder till återbetalning av finansiärernas satsade kapital eftersträvas. Därmed rör det sig om ett bakåtblickande synsätt, där man utgår ifrån historiska kostnader. Detta har man dock velat tona ner på telekomområdet, när man säger sig utgå ifrån nukostnader. I den mån nukostnaderna utvecklas annorlunda än den allmänna prisutvecklingen, inflationen, görs dock en kompensation för detta. Då är man emellertid tillbaka vid att räkna utifrån historiska kostnader. Detta resonemang kommer att utvecklas vidare i följande mera beräkningsorienterade avsnitt. När det gäller kapitalkostnadsberäkningar för bestämning av avgiftsutrymme inom svensk eldistribution har man valt en mera radikal förändring relativt traditionell kapitalkostnadsberäkning baserad på historiska kostnader. Man har sagt sig vilja klippa de historiska banden helt och fullt ut tillämpa ett kapacitetsbevarande synsätt. Den drivande parten har varit den svenska tillsynsmyndigheten, Statens Energimyndighet, STEM. Under 2003 och 2004 har man i Sverige arbetat med att införa en helt ny modell för beräkning av skälig kostnad för eldistribution, den s k Nätnyttomodellen 18

19 19 (NNM). Kostnaden beräknas utifrån ett fiktivt nät för varje koncessionsområde, där man utgår ifrån elförbrukning och fysiska koordinater för de olika elkunderna inom området. Utifrån standardkostnader beräknas sedan kostnaderna för ett optimerat nät. Huruvida man skall utgå ifrån standardteknik eller kostnadsoptimal teknik är inte alldeles klart, men det förefaller som om det är det förra som skall ligga till bas, varvid man utgår ifrån värden i en inom elbranschen väletablerad sammanställning av standardkostnader för olika åtgärder inom eldistribution, den s k EBR-katalogen, som baseras på erfarenheter av nätrelaterade investeringar från 1980 och framåt. Själva de fysiska underlagen om nätets komponenter bygger sedan på datorsimulerade ideala nät, vilka till att börja med är optimerade i form av s k radiella nät utan reservledningar och andra dubbleringar. I senare versioner av NNM har dock vissa tillägg för reserver gjorts i form av s k redundanstillägg. Vid kostnadsberäkningen tänker sig Statens Energimyndighet, STEM, att räkna kapitalkostnaderna enligt RA-metoden. Därvid har man åtminstone i de ursprungliga modellbeskrivningarna sagt sig vilja tillämpa ett renodlat framåtblickande och historielöst resonemang med beräkningar utifrån de fysiska tillgångar som simulerats fram med NNM för resp. nätområde och med priser enligt EBR-katalogen. Någon koppling finns vare sig till faktiska investeringar eller till historiska anskaffningsvärden på dessa. Då detta skrivs är det egentligen inte alldeles klart om det enbart är ett principiellt val att helt frikoppla kapitalkostnadsberäkningen från de faktiska investeringarna inom resp. nätbolag. Det skulle också kunna vara mera en pragmatisk lösning. Inom de svenska nätbolagen är underlagen i form av t ex anläggningsregister på många håll så bristfälliga att det inte skulle ha varit möjligt att göra konkreta uppföljningar av gjorda investeringar. Oavsett hur det är på denna punkt kan man sedan ifrågasätta om EBR-katalogen verkligen speglar nukostnader, eftersom det torde finns en viss eftersläpning i uppgifterna. Vidare är det enligt ovan oklart hur väl EBR-katalogens värden och därmed hela NNM beaktar ny teknik. Det kan nu vara dags att sammanfatta situationen inom de tre diskuterade områdena, VA, telenät samt elnät. Detta görs i figur 7 nedan. Vid regleringen av avgiftsutrymmet inom VA utgår man ifrån historiska värden på faktiskt genomförda investeringar vid bestämningen av kapitalkostnaderna. Dessa bestäms sedan med hjälp av någon kostnadsriktig metod, i praktiken med NL-metoden eller med RA-metoden. Inom teleområdet tänker man sig en övergång till att basera kapitalkostnaderna på återanskaffningsvärden, nukostnader, samtidigt som man vill tillämpa ett förmögenhetsbevarande synsätt. För att få detta att gå ihop tänker man sig att tillämpa en prisanpassad annuitetsmetod, här kallad PA-metod, annars benämnd tilted annuity. Som vi skall se längre fram innebär detta bara att en pristrend i 19

20 20 återanskaffningsvärdet påverkar den tidsmässiga fördelningen av kapitalkostnaderna, medan man håller fast vid att nuvärdessumman av kapitalkostnaderna skall motsvara den ursprungliga grundinvesteringen. Detta skulle kunna uttryckas som att det sker en återläggning av reala värdeförändringar, holding gains resp. holding losses, varför man kan ifrågasätta om det verkligen rör sig om en övergång till nukostnader, vilket gör att förändringen markerats med en streckad pil i figur 7 nedan. De tre typfallen sammanfattas i figur 7 nedan. I samtliga fall har man tidigare utgått ifrån historiska kostnader, medan förändringar har skett i två fall, därav pilarna. Förmögenhetsbevarande, Financial Capital Historiska kostnader Historic cost, HC Nukostnader Current Cost, CC Maintenance, FCM VA Telenät Elnät Kapacitetsbevarande, Operating Capital Maintenance, OCM Figur 7: Illustration av val av bas för kapitalkostnadsberäkning och syn på värdebevarande inom tre typer av svenska nätverksamheter. Vi har konstaterat att man i alla de tre diskuterade typfallen använder olika varianter av real annuitetsmetod vid kapitalkostnadsberäkningar. Inom VA är det också vanligt att tillämpa NL-metoden med linjär avskrivning plus nominell ränta på bokfört restvärde. Dock framstår det mest intressant att jämföra de tre varianterna av real annuitetsmetod, vilket kommer att ske i följande avsnitt. De tre varianterna av RA-metoden benämnes RA VA, PA resp. RA EL. Vi skall senare se att trots att de tre varianterna av RA-metoden vid en ytlig betraktelse kan verka ganska likartade blir avsevärda skillnader i kostnadsfördelning även vid måttligt stora trendmässiga förändringar av återanskaffningsvärden. 8 Formaliserad beskrivning av olika varianter av real annuitetsmetod vid kapitalkostnadsberäkning inom VA, telenät samt elnät Följande parametrar bestämmer kapitalkostnaden: r nominell kalkylräntefot, % per år, cost of capital beräknad t ex via genomsnittlig kostnad för kapital, WACC (förkortning av eng. Weighted Average Cost of Capital) q genomsnittlig prisförändring per år, inflation p nominell prisändring per år för aktuell tillgångstyp 20

Val av kapitalkostnadsmetod (Här har ändring redan skett från RA-metoden till RL-metoden med åldersbestämning)

Val av kapitalkostnadsmetod (Här har ändring redan skett från RA-metoden till RL-metoden med åldersbestämning) Tankar kring svensk elnätsreglering 2016- Stefan Yard vid Ei:s hearing 160210 Bättre, men ännu inte i balans Punkter att diskutera: Val av kapitalkostnadsmetod (Här har ändring redan skett från RA-metoden

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

Yttrande avseende PM Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet av professor Jan Bergstrand

Yttrande avseende PM Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet av professor Jan Bergstrand 1 Stefan Yard 100304 Yttrande avseende PM Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet av professor Jan Bergstrand Sammanfattning Slutsatsen i analysen av professor Jan Bergstrand (JB) framstår som

Läs mer

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning 1 (7) Bilaga 4 Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning Överväganden avseende metodens utformning Intäktsramen beräknas med schablonmetoden Utgångspunkten för prövningen av

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 DATUM RAPPORTNUMMER 19 mars 2003 PTS-ER-2003:12 ISSN 1650-9862 PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 Innehåll 1 Inledning... 1 2 TeliaSoneras kostnadsredovisning av tillståndspliktig

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-01-25 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08-678 55 64 bengt.molleryd@pts.se 1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet 1.1 Metoden för att

Läs mer

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden Samråd DATUM VÅR REFERENS 14 maj 2007 Dnr 07-3652 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Robert Liljeström Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 58 69 Robert.liljestrom@pts.se Samråd avseendet behovet

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq Building a better working world EY tit-.iris i~ ~ h;~rr~ ~ ; C~ ~ k I'1 ~i., Innehåll

Läs mer

2 (4) Kostnader för anslutningsinvesteringar dubbelkompenseras delvis

2 (4) Kostnader för anslutningsinvesteringar dubbelkompenseras delvis 1 (4) Rimlighetsbedömning av elnätsföretagens intäktsramar, vilka beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ej, för åren 2012-2015, och sedan överklagats av ett stort antal elnätsföretag till Förvaltningsrätten

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Yttrande angående remiss av förslag till förordning om fastställande av intäktsram enligt naturgaslagen

Yttrande angående remiss av förslag till förordning om fastställande av intäktsram enligt naturgaslagen im e Energimarknadsinspektionen Im Swedish Energy Markets inspectorate Datum Diarienr 2013-08-28 2013-102111 1 (6) Ert datum Er beteckning 2013-07-02 N2013/3375/RS Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund (Komponent-)avskrivningar inom VA Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 1 Kommuners investeringsverksamhet Sveriges kommuner är för närvarande inne i

Läs mer

Ei R2013:06. Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar

Ei R2013:06. Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar Ei R2013:06 Förslag till ändrat regelverk för bedömning av elnätsföretagens intäktsramar - författningsförslag inför andra tillsynsperioden 2016-2019 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Modell för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser

Modell för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser Promemoria 1 (7) Dnr: 10.10.2013 548/962/2013 Modell för kostnadsorienterad prissättning av abonnentförbindelser Inledning Standardkomponentmodell Den 3 december 2012 meddelade Kommunikationsverket beslut

Läs mer

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö 1 Ny regleringsmodell från 2012 Fyraåriga regleringsperioder Ansökan om tillåten intäkt och beslut av Energimarknadsinspektionen (EI) ska ske i förväg, utvärdering

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Energinätsutredningen

Energinätsutredningen RAPPORT NR 183 Yttrande avseende delbetänkande till Energinätsutredningen SOU 2007:99 Februari 2008 Stefan Yard Professor i företagsekonomi Ekonomihögskolan Lunds universitet 1 (18) Sammanfattning I delbetänkandet

Läs mer

Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio

Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv och analog ljudradio PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-11-04 Dnr: 14-9457 1(7) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Uppföljning av samråd - Uppdaterad kalkylränta för marksänd fri-tv

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

VA - F O R S K R A P P O R T N r 37 2003. Val av ränta vid kapitalkostnadsberäkningar. svenska VA-verksamheter. Stefan Yard.

VA - F O R S K R A P P O R T N r 37 2003. Val av ränta vid kapitalkostnadsberäkningar. svenska VA-verksamheter. Stefan Yard. VA - F O R S K R A P P O R T N r 37 23 Val av ränta vid kapitalkostnadsberäkningar inom svenska VA-verksamheter Stefan Yard VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik.

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätavgifter 2005-2006. Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätavgifter 2005-2006 Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. UNDERSÖKNINGENS METODIK OCH AVGRÄNSNINGAR 3 4. Nätavgiftens komposition 4 5. Utjämning

Läs mer

1 Huvudsakligt innehåll

1 Huvudsakligt innehåll Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

24 va-lagen. Kommunen har bestritt återbetalningsyrkandena.

24 va-lagen. Kommunen har bestritt återbetalningsyrkandena. 24 va-lagen Överskott som uppkommit under enstaka år har, med hänsyn till möjligheterna att utjämna mot tidigare och eventuella kommande underskott och att genomföra taxenedsättningar, inte ansetts innebära

Läs mer

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun. Brukningsavgifter och ekonomi i balans. Syfte. Bakgrund om finansiering av VA

Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun. Brukningsavgifter och ekonomi i balans. Syfte. Bakgrund om finansiering av VA Uppdragsnr: 10146935 1 (6) PM Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun Brukningsavgifter och ekonomi i balans Syfte WSP har på uppdrag av Kristianstads kommun analyserat de ekonomiska konsekvenserna

Läs mer

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Generellt tillvägagångssätt vid införande Följande punkter sammanfattar hur några huvudmän i Sverige arbetat när de infört komponentavskrivningar.

Läs mer

Elnätsreglering. Hearing

Elnätsreglering. Hearing Elnätsreglering Hearing 2013-04-03 Agenda 13.00 14.00 Ei presenterar Tankar kring utvecklingen av regleringen inför andra tillsynsperioden Förslag till ändringar i ellagen Diskussion 14.00 15.30 Utvecklingen

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

13 november PTS granskning av Telia AB:s priser för telefoniabonnemang.

13 november PTS granskning av Telia AB:s priser för telefoniabonnemang. DATUM DIARIENUMMER 13 november 2001 01-20619 PTS granskning av Telia AB:s priser för telefoniabonnemang. 1 Bakgrund Telia aviserade i pressmedelande den 28 augusti 2001 en prishöjning från den 1 oktober

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius

nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius Hållbara vattentjänster nster utbildning och dialog för f r politiker. Tällberg 19 april 2012 VA-taxa Magnus Montelius Management Svenskt Vatten Vem bestämmer taxan? Kommunen får meddela föreskrifter om

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMSinnehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMSinnehållstjänster Post- och telestyrelsen Susanne Chennell Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2013-11-22 13-11551 Hantering av nummerserierna

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Läs mer

Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar

Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-10-23 1 Agenda Inledning till investeringsredovisning

Läs mer

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/010 Er referens: RG 2016/1064 1 (6) 2016-10-17 Riksgälden riksgalden@riksgalden.se Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin Sammanfattning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 4076-03 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPARTER 1. UJ 2. JJ SAKEN Utmätning av bostadsrätt ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2009:892 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 2 juli 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Hantering av högkostnadsskyddet för tandläkarvård i KPI

Hantering av högkostnadsskyddet för tandläkarvård i KPI ES/PR Henrik Björk PM till Nämnden för KPI 2015-05-18 1(6) Hantering av högkostnadsskyddet för tandläkarvård i KPI För beslut Prisenheten föreslår en förbättring av prismätningen av tandvård i konsumentprisindex.

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter.

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter. Datum Vår referens Sida 2008-12-18 Dnr: 08-12135/60 1(5) Ert datum Er referens N2008/7658/ITP Rättssekretariatet Eva Hallén 08-678 57 86 eva.hallen@pts.se Näringsdepartementet Enheten för IT-politik 103

Läs mer

Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning

Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning Revisionsrapport Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning Region Gotland Mattias Haraldsson Region Gotland Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Efter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND*

Efter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND* PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND* Efter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? Peter Jennergren och Bertil Näslund presenterar i denna artikel räkningen från bankkrisen. Statens utbetalningar minus

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF2 Finansiella leasingvillkor FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en

Läs mer

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Bakgrund o syfte. Gagnefsbostäder AB (GBAB) har köpt fastigheten Monteliusgården

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Klicka här för att ändra

Klicka här för att ändra Klicka här för att ändra Post- och telestyrelsen Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Per Bergstrand Nivå två verksjurist Nivå tre per.bergstrand@pts.se Nivå fyra» Nivå fem Lag Bakgrund till

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer