VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND (Antagen av styrelsen för NVSam )

Transkript

1 1 Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen Fagersta Telefon: VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND (Antagen av styrelsen för NVSam ) Verksamhetsplanen för 2015 grundar sig på diskussioner och förslag som har arbetats fram under höstens styrelse- och presidiemöten samt på planeringsdagen Den anger inriktning, mål och aktiviteter för den finansiella samordningen under kommande år. Om förbundet, dess ändamål och uppgifter Norra Västmanlands samordningsförbund bildades 2005, och är ett förbund för finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet. Förbundets medlemmar är Fagersta kommun, Hallstahammars kommun, Norbergs kommun, Sala kommun, Skinnskattebergs kommun, Surahammars kommun, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I de 6 kommunerna bor ca invånare. Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 5: Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Förbundet ska också arbeta för en effektiv användning av gemensamma resurser och främja en positiv utveckling av verksamheten Förbundets uppgifter anges i förbundsordningen 7: Förbundet har till uppgift att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen. 2. Stödja samverkan mellan samverkansparterna. 3. Finansiera sådana insatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. 4. Besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas. 5. Besluta om förbundets arbetsordning. 6. Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet. 7. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna. - Varje insats ska vara dokumenterad så att den är möjlig att följa upp och värderas i förhållande till uppställda mål för insatsen.

2 2 - Insatserna ska dokumenteras på ett sådant sätt att det är möjligt att återanvända vunna kunskaper och erfarenheter i parternas ordinarie verksamhet. - Alla insatser som finansieras av förbundet ska registreras och följas i uppföljningssystemet SUS... Både förbundets ändamål och uppgifter överensstämmer med ändamål och uppgifter enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Enligt lagstiftningen och dess förarbeten betonas samordningsförbundets arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Rehabiliteringsansvaret är exempelvis uppdelat på flera myndigheter där varje aktör bedriver insatser utifrån egna uppdrag och ansvar. Samtidigt är de olika aktörernas insatser beroende av varandra för att en väl fungerande rehabilitering ska komma till stånd. Att ansvaret för den enskilde är fördelat på flera aktörer kan utgöra hinder för en effektiv rehabilitering. Det kan vara särskilt problematiskt att stödja människor som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem. För att hjälpa dessa personer är det nödvändigt att aktörerna samordnar insatser och ger ett samlat stöd. Det finns även samhällsekonomiska skäl för en finansiell samordning, enligt lagstiftningen. Att samordna resurser i ett gemensamt organ väntas leda till samhällsekonomiskt kostnadseffektiva lösningar. Arbetsorganisation Samordningsförbundets verksamhet leds en förbundsstyrelse, vilken utses av medlemmarna. Styrelsens arbete regleras dels i förbundsordningen och dels i ett fastställt reglemente. I förbundsstyrelsen ingår en ordinarie och en ersättare från varje medlem. Samordnare/verkställande tjänsteman och kansli Samordnaren är föredragande i styrelsen, biträder presidium/arbetsutskott, verkställer styrelsens beslut, ansvarar för uppföljning och utvärdering samt utarbetar förslag till beslut för styrelsen vad gäller insatser. Samordnarens ansvar och uppgifter regleras i en instruktion som är fastställd av styrelsen. I kansliet ingår även stöd från ekonom, enligt förbundets gällande delegationsordning. Förbundet köper administrativa tjänster från Fagersta Kommun, Västmanland-Dalarna Lönenämnd samt Norra Västmanlands ekonomiförvaltning. Tjänster köps bland annat inom områdena budget, bokslut, löpande ekonomisk redovisning, fakturahantering, lönehantering, posthantering, diarieföring och arkivering. Samordnare/verkställande tjänsteman är anställd av samordningsförbundet. Sedan den 1 januari 2014 ingår även en EU-strateg i kansliet. Denna heltidstjänst delas av fem samordningsförbund i Västmanland, Uppsala och Sörmland. EU-strategen har sin anställning i Samordningsförbundet Uppsala län. Norra Västmanlands Samordningsförbund finansierar 10 % av tjänsten.

3 Utvecklingsgruppen Utvecklingsgruppen består av minst en tjänsteman, med beslutsmandat, från respektive huvudman. Utvecklingsgruppen kan initiera kartläggningar och analyser i syfte att främja utvecklingen av samverkan mellan myndigheterna utifrån individens samordnade behov. Utvecklingsgruppen kan också vara ett stöd vid beredningen av ansökningar till insatser. Gruppen finns inte i förbundets linjeorganisation och har inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen utan är ett stöd till styrelsens tjänsteman vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen vad gäller insatser. 3 Strategisk verksamhetsinriktning - Integrerad samverkan Sedan några år tillbaka har Norra Västmanlands Samordningsförbund valt att lämna projektande som huvudsaklig strategi för att hantera och utveckla samverkan kring personer som har samordnade rehabiliteringsbehov. Den nya inriktningen har vuxit fram och kallas integrerad samverkan och åskådliggörs med följande bild: Integrerad samverkan är alltså en uttalad strategi för samverkan, som också vi delar med flera andra samordningsförbund i landet. Den kännetecknas av en önskan om ett fördjupat tillstånd av samverkan mellan myndigheterna, både kulturellt och strukturellt. Den kännetecknas också av organiseringar som utgår från individers behov, där myndigheterna anpassar sina insatser tillsammans med den enskilde. Konkret märks detta bland annat genom förbundets långsiktiga satsning på de tre samordningsteamen inom samordningsförbundets geografiska område. Samordningsteamen är en plattform, en stadigvarande verksamhet, som drivs av myndigheterna gemensamt och som ständigt anpassar sig till rådande behov hos deltagarna och samhällets krav. Ett annat starkt uttryck för integrerad samverkan är den systematiska satsningen på gemensamma utbildningar med lösningsfokuserat arbetssätt som en sammanhållande röd tråd i rehabiliteringsarbetet.

4 4 Behovsgrupper Den grupp som samverkansinsatserna ska rikta sig mot är personer i förvärvsaktiv ålder (16-64 år) med behov av samordnad rehabilitering. Syftet är att dessa personer ska återfå eller förbättra sina möjligheter till egen försörjning. Behovsgrupper med särskilt behov av samordnat stöd är: - Unga individer som har, eller riskerar att få, aktivitetsersättning - Individer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - Ungdomar/unga vuxna som har en diffus psykosocial problematik - Utlandsfödda som har ohälsoproblematik och samordnade rehabiliteringsbehov - Individer som har varit sjukskrivna och/eller arbetslösa under lång tid Löpande görs analyser av de grupper som berörs, ofta med stöd av Utvecklingsgruppen. Samordningsförbundet ser gärna ett ökat fokus på gruppen utlandsfödda som har ohälsoproblematik och samordnade rehabiliteringsbehov. Det är viktigt att förbättra situationen och möjligheterna till arbete för denna behovsgrupp. Förutom grupper med behov av samordnad rehabilitering riktas även insatser i förebyggande/hälsofrämjande syfte. I propositionen 2002/03:132 anges att en tänkbar målgrupp för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är personer som är i behov av förebyggande hälsoåtgärder. Dessa personer, i förvärvsaktiv ålder, är de som löper risk att hamna i ovanstående målgrupper och med ett potentiellt behov av samordnad rehabilitering.

5 5 Mål och planerade aktiviteter Verksamhetsplanen utgår från fyra målområden. Dessa är långsiktiga och strategiska mål för styrelsens arbete. Nedan presenteras de var för sig med mål och aktiviteter för Målområde 1: Att utveckla samverkanskultur och helhetstänkande En viktig förutsättning för effektiv samverkan och arbete mellan myndigheterna är en utvecklad samverkanskultur och ett helhetstänkande. I en väl fungerande samverkanskultur betonas partnerskap, nätverk och jämlika relationer. Det märks genom att myndigheterna har kunskap, tillit och respekt för varandras uppdrag, förutsättningar och regelverk samt respekt för varandras kunskap/kompetens. Det märks också genom att myndigheterna talar väl om varandra inför t ex klienterna/kunderna/patienterna. Den uppmuntrar vidare interaktion över myndighetsgränserna och uppskattar en mångfald av perspektiv. För att kunna utveckla en samverkanskultur och helhetstänkande är en viktig hörnsten att politiker, chefer och personal från de olika myndigheterna får möjlighet att träffas för att lära känna varandra, öka kunskapen om varandras uppdrag och arbetssätt, men inte minst för att konkret diskutera hur samverkan kan utvecklas till gagn för de gemensamma klienterna. Gemensam kompetensutveckling är därför också en mycket viktig hörnsten i bygget av en väl fungerande samverkanskultur. Aktiviteter för samordningsförbundet under Att aktivt stödja, både formella och informella, nätverk mellan myndigheterna - Att stödja och arrangera gemensamma metod- och kompetensutvecklingsinsatser, bland annat genom fortsatt grundutbildning inom lösningsfokuserat arbetssätt, men också lösningsfokuserad ledarskapsutbildning och lösningsfokuserad fördjupningsutbildning. - Att skapa beredskap för att kunna stödja andra behov av gemensamma kompetensutvecklingsinsatser som kan visa sig under året. - Att arrangera, och ge möjlighet för, seminarier och konferenser där myndighetsföreträdare och andra kan träffas för att diskutera och vidareutveckla samarbetet runt gemensamma klientgruppers behov. Förbundet vill medverka till ett ökat fokus på förebyggande insatser. - Att ge och sprida information till myndigheterna om bl.a. hur deras gemensamma ansträngningar har lett till resultat och lärande - Att ge förbundets nya styrelseledamöter goda förutsättningar för deras nya uppdrag, för samarbete och samverkan inom och utanför förbundsstyrelsen, genom kunskapsöverföring från den avgående styrelsen till den nya, samt att arrangera en styrelseutbildning, eventuellt tillsammans med NNS (Nationella Nätverket för Samordningsförbund) och/eller andra samordningsförbund. - Att informera politiker, ledning och medarbetare i medlemsmyndigheterna om förbundets insatser och hur dessa kan utvecklas och användas gemensamt.

6 6 Målområde 2: Att utveckla struktur för samordning och innovation För att samordning ska utvecklas behövs arenor och resurser som kan förvalta och utveckla goda idéer. Formellt utgör samordningsförbundets styrelse en sådan arena och resurs. Informellt, då det ligger utanför samordningsförbundets linjeorganisation, är Utvecklingsgruppen också en resurs för att stödja arbetet med utveckling av insatser. För båda är det viktigt att utveckla kapacitet som kan svara på nya utmaningar och möjligheter. Aktiviteter för samordningsförbundet under Att vidareutveckla former för att fånga upp och sprida brukarperspektivet på samordnad rehabilitering - Att arrangera minst en gemensam planeringsdag för styrelse, utvecklingsgrupp och verksamhetsledarna i samordningsteamen. - Att fortsätta arbeta med omvärldsbevakning och nätverk med andra samordningsförbund för att utveckla/stödja samverkan på tre nivåer: lokalt, regionalt i Östra Mellansverige och nationellt genom Nationella Nätverket för Samordningsförbunden (NNS) och Pacta - Att vidareutveckla samarbetet med Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) - Att vidareutveckla samarbetet med Länsstyrelsen och vårt samordningsförbund/samordningsförbunden i Västmanland - Att stödja, och ta stöd av, Utvecklingsgruppen i arbetet med gemensamma analyser och kartläggningar i syfte att utveckla samverkansinsatser - Att stödja medlemmarnas eventuella ansökningar för ESFprojekt, genom kartläggning, behovsinventering, arenor för myndighetsgemensamma diskussioner/samtal samt kunskapsspridning. - Att vidareutveckla ett samarbete med närliggande samordningsförbund i EU-programsfrågor och att anlita vår gemensamma EU-strateg för omvärldsbevakning och kunskapsspridning inom området. - Att vid behov stödja de lokala samverksamgrupperna kommun-landsting (framför allt avseende psykisk ohälsa och missbruk) - Att fortsätta planering och genomförande av förbundets kommunikationsplan och att presentera förbundets resultat till huvudmän och andra inför att förbundet fyller tio år 2015

7 7 Målområde 3: Att stödja myndigheternas arbete med nya arbetssätt och metoder i samverkan Detta målområde handlar om att stödja gemensam ledning av insatser, nya arbetssätt och metoder i samverkan samt samlokalisering. Konkreta tecken på utveckling av nya arbetssätt och metoder för samverkan kan vara att lokala arbetsgivare öppnar sina dörrar för de individer som behöver stöd för att närma sig egen försörjning. Det kan också märkas genom att myndigheterna i större utsträckning beaktar payoff på de insatser som förbundet stödjer, och att detta påverkar såväl myndigheternas budgetarbete som bokslut. Att deltagare i de insatser som förbundet stödjer upplever att myndigheterna arbetar utan stuprörstänk är också ett tecken på utvecklad och integrerad samverkan. Ett intresse som utvecklas under senare år är att stödja utvecklingen för en mer inkluderande arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättningar, särskilt för unga vuxna. En väg kan vara via sociala företag eller i andra företag/ organisationer. Att utveckla det befintliga stödet till myndigheterna i detta arbete är viktigt för att lyckas med rehabiliteringen. Aktiviteter för samordningsförbundet under Att fortsättningsvis, både finansiellt och processinriktat, stödja och utveckla styrgrupper och samarbetet i de av samordningsförbundet finansierade samordningsteamen. - Att stödja medlemmarnas arbete med gemensamma behovsanalyser som utgår från individens behov. Behovsanalysen ska fördjupas så att den fångar både kvantitativa och kvalitativa variabler - Att kartlägga och utreda samverkan via ett samarbete i Utvecklingsgruppen. En viktig del av kartläggningen är att analysera brister, men framför allt möjligheter, i samarbetet mellan de fyra samverkande parterna - Att fortsätta att utveckla myndighetsgemensamma kompetensutvecklingsinsatser - Att stödja utvecklingen av en mer inkluderande arbetsmarknad

8 8 Målområde 4: Att stödja myndigheternas arbete med gemensam resultatredovisning och incitament för samverkan Partsgemensam rapportering och utvärdering är grundläggande för att utveckla samverkan långsiktigt. Gemensamma mål, överenskomna uppfattningar av vad ett gott resultat/utfall kan vara samt starka incitament för samverkan är viktigt för samordningsförbundet att stödja. Aktiviteter för samordningsförbundet under Att fortsättningsvis bevaka, sprida och analysera försörjningsmåttet alternativt måttet helårsekvivalenter som mått på hälsa/ohälsa hos befolkningen - Att stödja uppföljnings- och utvärderingsarbetet hos medlemsorganisationerna, särskilt för samordningsteamens verksamhet. - Att skapa beredskap för att kunna stödja eventuella andra behov av utvärderingsinsatser som kan visa sig under året. - Att aktivt beställa utvärdering och, om möjligt, utveckla vidare möjligheterna till samfällda beställningar av utvärderingar med andra samordningsförbund eller myndigheter - Att främja arbetet för implementering av framgångsrika arbetssätt och metoder i myndigheternas ordinarie verksamhet - Att utveckla samordningsförbundets utvärderingsstrategi, bland annat genom att stödja NNS (Nationella nätverket för samordningsförbund) arbete med att arbeta fram indikatorer för finansiell samverkan som fångar förändringar på individ-, organisations- och samhällsnivå. - Att stödja strategisk kompetensutveckling, bland annat genom lösningsfokuserad ledarskapsutbildning

9 9 Medel till förfogande och beslutade insatser för års verksamhetsplan bygger på en budgetram om kr. Huvudmännen äskade om kr för 2015, men har fått kr. Förbundet kommer inför 2015, och till skillnad från de senaste 2 åren, inte att ha tillgång till eget kapital, förutom den buffert om minst kr styrelsen har beslutat om. För år 2015 beviljas medel till följande insatser och dessa kommer att vara föremål för uppföljning under 2015: Samordningsteamet FNS (Fagersta/Norberg/Skinnskatteberg) Samordningsteam Sala Samordningsteamet Hallsta/Sura En gemensam kurator till samordningsteamen (finansieras av Landstingets sjukskrivningsmiljard) Extern medbedömning av samordningsteamen Två grundutbildningar i lösningsfokuserat arbetssätt för arbetsledare och professionella 14 och 15 (förkortat GULF 14 och GULF 15). Förbundet kommer att ta ut en deltagaravgift som motsvarar självkostnadspris. Förbundets samordnare kommer att vara utbildningsledare. Minst en repetionsutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt, för arbetsledare och professionella som tidigare har gått grundutbildningen. Förbundet kommer att ta ut en deltagaravgift som motsvarar självkostnadspris. Förbundets samordnare kommer att vara utbildningsledare. Länsgemensamma utbildningsinsatser 2015 (LGU) o Konferens lösningsfokuserade ledtrådar 2015 o Fördjupningsutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt för arbetsledare och professionella o Lösningsfokuserad ledarskapsutbildning för ledare med personaloch samverkansansvar o Seminarier om ESF-arbetet Mer information om de länsgemensamma utbildningsinsatserna finns på samordningsförbundets hemsida: Långsiktig budget Samordningsförbundet har under de senaste tre åren lagt större budgetar än vad huvudmännen har finansierat verksamheten för. Detta har varit möjligt på grund av att ett större eget kapital växte fram efter utvidgningen av förbundet i slutet av Av det egna kapitalet finns, inför 2015, endast den buffert om (minst) kr som förbundsstyrelsen har beslutat om. Samordningsförbunden i landet har av Nationella Rådet (i vilket FK, AF, SKL och Socialstyrelsen ingår) uppmanats att senast 2015 sänka sitt egna kapital till en normal nivå. Med detta avses högst 20% av den årliga medelstilldelningen från ägarna, enligt en av Nationella Rådet fastställd norm.

10 10 Staten (via Försäkringskassan) har aviserat att man inte avser att äska om en större total tilldelning av medel, innan samordningsförbundens samlade egna kapital är sänkt till ovanstående normala nivå. Samtidigt tillkommer nybildade samordningsförbund som också behöver få del av den gemensamma totala tilldelningen. Försäkringskassan, med stöd av Nationella rådet, kommer inför 2016 års medelstilldelning att införa en ny fördelningsmodell för samordningsförbunden. Syftet med den nya fördelningsmodellen är den ska bli tydligare, mer långsiktig och mer transparent jämfört med nuvarande system för medelstilldelning. I skrivande stund är fördelningsmodellen inte klar. På grund av ovanstående är det högst osäkert vilken tilldelning av medel som vårt förbund kommer att få efter Nedan visas förbundets budget för 2015, prognos för 2014 års kostnader och prognos (eller behov/önskemål) för i tkr Årstilldelning från huvudmännen Budget Utfall Eget kapital 31/ * 680* * (Bidrag från Landstingets sjukskrivningsmiljard) ** 9 000** ** 9 000** ** 9 000** * = prognos ** = behov/önskemål