Utvärdering av Ross Tensta-satsningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Ross Tensta-satsningen"

Transkript

1 Mål & Resultat No 8 Utvärdering av Ross Tensta-satsningen En skola där eleverna blir sedda och lärarlaget är ett säkerhetsnät

2 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2013 Adress: Box 22049, Stockholm Tel: (vx) Fax: E-post: Författare: Camilla Wallström Formgivning och originalproduktion: b-e-r-g.se Foto: Christer Wallström, Björn Tesch, Ulrica Zwenger Upplaga: exemplar

3 Inledning Den resa som Ross Tensta gymnasium gjort efter beslutet att förändra skolans organisation och arbetssätt är anmärkningsvärd. Den visar att det går att förändra etablerade föreställningar när vilja, kunskap och kompetens finns tillsammans med stöd från beslutsfattare och förvaltningsledning. Skolan har idag långt över 700 elever och fungerar väl i en ökande konkurrens om gymnasieelever. Studieresultaten ligger i stort sett kvar på samma nivå trots att meritvärdet vid antagning visar en nedåtgående trend över åren. Det visar att skolan erbjuder goda förutsättningar för eleverna att nå målen för sina gymnasiestudier. Utvärderingen som utbildningsförvaltningen låtit genomföra är baserad på över 40 intervjuer både internt i skolan och externt. Samtliga lärarlag har intervjuats. Intervjuerna har kompletterats med miljö- och verksamhetsstudier. Den interna utvecklingsprocessen har följts genom studier av samtliga protokoll från månatliga samverkansmöten Metoderna har valts i syfte att ta reda på om förändringsarbetet är levande och om det påverkar och genom syrar verksamheten. Stockholm 2013 Thomas Persson Utbildningsdirektör 3

4 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett nödvändigt men modigt beslut 6 Ross konceptet 7 Utvecklingen mot Ross Tensta en radikal förändringsprocess 9 Lärarnas lärande 12 Elevernas lärande 13 Ledningens betydelse 14 Resultatet av satsningen 16 Referenser 20 Bilagor 21 Intervjuguide 21 Genomförda intervjuer 21 Samverkan med organisation, högskolor, företag 22 Exempel på besök till Ross Tensta Gymnasium Publikationer i skriftserien 26

5 Utvärdering av Ross Tensta-satsningen Camilla Wallström

6 Ett nödvändigt och modigt beslut I början av 2000-talet upplevde Tensta likt flera andra förortsgymnasier att svårigheterna att rekrytera elever ökade för varje år. En del av förklaringen fanns i friskolereformen från 1992 och Stockholms stads beslut år 2000 att ta bort närhetsprincipen och ersätta den med betygsprincipen. Många elever valde då innerstadsskolor i första hand. Den stora gruppen sökande till Ross Tensta har varit och är elever i närområdet och friskolorna var inte så många vid den tiden, men på sikt väntades en förändring. Prognoserna visade också att ungdomar i gymnasieåldern förväntades minska under ett antal år framöver. Stockholms stad beslutade då att göra en särskild satsning på gymnasieskolorna i Farsta, Skärholmen och Tensta för att stärka kvalitet och öka attraktionskraft. Två av gymnasierna fick fria händer att utveckla sin profilering medan Tensta gymnasium utvaldes att starta sin skolutveckling som ett samverkansprojekt mellan skolan, Stockholms stads utbildningsförvaltning, Ross Institute och Kompetensfonden. Satsningen på Tensta gymnasium innebar ett risktagande av ovanligt slag då det handlade om att ge ett utvecklingsuppdrag som villkorade delar av organisationen och innehållet i det pedagogiska arbetet, något som normalt är förbehållet skolledning och lärare att besluta. Resurser gavs i form av ekonomiskt stöd som tilldelades de tre förortsgymnasierna samt ett av Kompetensfonden beviljat projekt för Tensta gymnasium. En förutsättning var också att skolledning och lärare var beredda att ge av sin tid. Att det blev just Rosskonceptet som blev modell handlade både om kontakter och att det imponerade pedagogiskt. Konceptets innehåll visade också exempel på hur en skola kan fungera när den är som bäst även efter svenska förhållanden. Det fanns inget som stred mot vårt regelverk utan handlade om att använda en pedagogisk modell och metod att nå målen för gymnasieutbildning. Pedagogiska koncept från andra länder är inte heller något nytt. Reggio Emiliapedagogiken från Italien är ett annat välkänt exempel. 6

7 Rosskonceptet Rosskonceptet är en modell för undervisning som startades 1991 av Courtney och Steven Ross i samarbete med forskare från främst Harvard University, USA. Modellen omsattes i Ross School, Long Island utanför New York City med elever från hela världen. 1) Den pedagogiska tillämpningen utgår från ett holistisk perspektiv där hörnstenarna är ämnesintegration, elevens välmående, ansvarstagande och framåtriktad omvärldsförståelse både lokalt och globalt. Ett centralt begrepp är core values som innebär hänsyn och respekt för alla människor, natur och miljö. Skolmat och fysisk rörelse är viktigt för lärandet liksom att stimulera alla sinnen. Nyfikenhet och kreativitet stimuleras av estetisk verksamhet tillsammans med modern datateknik. En vacker och transparent miljö stärker ytterligare. Ett bibliotek i hjärtat av skolan, en vacker vinterträdgård och många konstverk illustrerar den pedagogiska idén. För att genomföra det pedagogiska konceptet organiseras undervisningen i historiska perioder som bas för ämnesintegrationen. Perioderna delas i sin tur in i units. 2) Alla ämnen deltar i princip i en unit och lärarna ger under lektionstid sina ämnesperspektiv på det aktuella området. Ett exempel är att konsten i skolan används i undervisningen för att illustrera olika tidsperioder. Schemabrytande integrerade projekt genomförs under varje unit. Där får eleverna många möjligheter att knyta externa kontakter med omgivande samhälle och öka förståelsen för samhällsproblem och andra människors livssituation. Ett sådant projekt kan t ex innebära att eleverna startar insamlingar till olika hjälporga- nisationer lokalt eller globalt. Under en period i mitten av terminen M-term knyts studierna ihop i större projektarbeten som kan vara av både social- och ämnesfördjupande karaktär. Målet är att ge eleverna goda kunskaper, gott självförtroende och en stabil värdegrund. Lärarna arbetar i ämnesövergripande lärarlag med en lagledare som arbetsledare. Varje lärarlag ansvarar för tre årskurser inom ett programområde med cirka 120 elever och varje programområde har sin fasta hemvist i skolan. Lärarnas arbetsrum ligger i direkt anslutning till programområdet. 1 Ross Institute New York bedriver fortbildning i konceptet för lärare. Institutet har startat en filial i Sverige, Ross Institute Sweden, förlagd till Ross Tensta Gymnasium 2 Skolan beslutade att använda engelsk terminologi för att signalera/förtydliga ett förändrat arbetssätt. 7

8 8 Ross Tensta har idag en inspirerande och delvis ovanlig studiemiljö.

9 Utvecklingen mot Ross Tensta en radikal förändringsprocess Den förändringsprocess som Tensta gymnasium genomgått sedan början av 2000-talet är ett exempel på framgångsrik skolutveckling som väckt intresse både nationellt och internationellt. Kort om bakgrunden Det nybyggda gymnasiet i Tensta blev år 1984 ny hemvist för Norra Latin och 2/3 av lärarkåren valde att följa med från innerstaden till förorten. Norra Latins pedagogiska modell med koncentrationsläsning levde kvar i den nya skolan i Tensta fram till gymnasiereformen i mitten på 1990-talet då Lpf 94 och kursutformat gymnasium infördes. Skolan hade en traditionell organisation med en pedagogik som byggde på lärarnas individuella intressen och engagemang. I början av 2000-talet blev det allt tydligare att Tensta gymnasium hade ett stort behov av utvecklingsåtgärder för att hävda sig i den hårdnande konkurrensen om gymnasieelever. Initieringsfasen 2002 Utbildningsförvaltningen kände till Rosskonceptet och ett första besök gjordes i Ross School under våren Den pedagogiska modellen imponerade på flera sätt och idén växte fram om att våga pröva ett nytt och radikalt grepp för Tensta gymnasium med ett samarbete över Atlanten. Det är lättare och går snabbare att ta ett färdigt koncept än att börja utveckla en idé. (citat intervju) I maj 2002 undertecknades ett Memorandum of understanding av representanter från näringslivskontoret Stockholms stad, företag i Kista, utbildningsförvaltningen samt Tensta gymnasium, grundskola och ledningen för Ross School och Ross Institute. Utbildningskonceptet som Ross School har utvecklat möter Stockholms ambition om att Stockholm vill utvecklas mot att synas mer globalt och locka till sig utländska forskare och investeringar samt att återföra utbildning till världsklass. 1) Förberedande fas fram till beslut Hösten 2002 besökte den första gruppen lärare Ross School och januari 2003 fattades formellt beslut om att Tensta gymnasium skulle omvandlas till en skola där mångetniciteten innebär ett mervärde, lärprocessen utgår från varje elevs individuella behov, undervisningen genomsyras av kultur och globalt tänkande, det sker ett organiserat samarbete med näringsliv och högskolor och fysisk miljö och IT främjar ett elevaktivt arbetssätt i gruppstorlekar som normalt inte överstiger 20 elever. Idéerna är i mångt och mycket hämtade från Ross School på Long Island och som en grundpelare finns Howard Gardners teorier om inlärning och olika intelligenser. 1) Satsningen var även en del av stadens arbete med Kistavisionen och ett samverkansprojekt inom staden och undertecknades av Utbildningsnämnden, SDN Spånga-Tensta, Intergrationsnämnden, Näringslivsnämnden och Kulturnämnden. 1 Tjänsteutlåtande Dnr /90 9

10 Projektplanering våren 2003 Projektet innebar inte någon förändring av programstrukturen men elevernas arbete mot programmålen skulle ske på ett annorlunda sätt jämfört med tidigare. Tidpunkten för att omvandla Tensta gymnasium sattes till höstterminen 2003 med början för årskurs 1. Projekttiden var 3 år. Förberedelserna innehöll resor för lärare i referensgrupper till Ross School, lagledarutbildning och fortbildning i Rosskonceptet för skolans personal. Lärarlag bildades efter intresseanmälan om att ingå i lag och efter inriktning och sammansättning. Varje lärarlag skulle ansvara för undervisningen i tre årskurser och lagledaren hade uppgiften att vara en sammanhållande länk. Nya timplaner togs fram av projektgrupp och den första etappen av skolans ombyggnad påbörjades. Inför det årets tjänste fördelning finns en notering i SVG-protokollet som signalerar om pågående förändring....frukost är ett nytt inslag i schemat. Projektstart hösten 2003 Den 28 augusti 2003 invigdes Ross-projektet av utbildningsministern, skolborgarråd, representanter från Ross School, högskola och förvaltningsledning tillsammans med elever och skolans personal. Förberedelser för egna datorer började med en inventering av elevers och lärares datakunskaper. Helpdesk för eleverna och datautbildning för lärarna startades samtidigt som en gemensam datapolicy och ett stärkt säkerhetstänkande togs fram. Resor i båda riktningar mellan Tensta och Long Island fortsatte och i slutet av läsåret deltog även elever. Det andra projektåret ägnades åt att indela undervisningen utifrån historiska perioder. Vidare fortsatte ombyggnaden av skolan för att vara helt genomförd Projektet innehöll även en koppling till högskolor och forskning. Stockholms stad tecknade ett samarbetsavtal med Lärarhögskolan och våren 2005 genomfördes The First International Conference on Globalisation and Learning. Det var ett toppmöte om utbildning och globalisering där frågor kring utbildningens framtida utveckling var i fokus. 1) Konferensen var ett resultat av samarbete mellan Stockholms stad, högskolor och Ross School/Institute. 2) Flera grundskolor i stadsdelen Spånga/Tensta och i Kista visade intresse att ingå i ett utvidgat Rossprojekt. De startade därför ett projekt med Ross-inspirerad pedagogik med stöd från Kompetensfonden och grundskolerektorer med chefer reste till Ross School. Projektavslut 2006 Vid projekttidens slut förändrade skolan driftkonceptet till följande profil: helhetssyn på lärandet elevaktiva arbetssätt ämnesövergripande arbetslag historia/idé- och kulturhistoria som bas i ämnesintegrationen utökad estetisk verksamhet med bild, musik, drama samt kulturhistoria bärbara datorer i trådlöst nätverk till lärare och elever grupper om 20 elever per klassrum pedagogisk anpassning av ombyggda lokaler wellness frukost, lunch med flera rätter, utökad idrott specialidrott basket/fotboll samlingar ca 30 min en gång/vecka med rörelseövningar, drama, elevpresentationer, korta föredrag med mera. samarbete med Karolinska institutet, Polishögskolan, Lärarhögskolan, Handelshögskolan, Ross School, Advokatfirman Vinge samt ett flertal lokala företag. Skolan får uppdraget att starta Salut för elever som inte är behöriga eller har hoppat av gymnasiet. Ackrediteringsperioden Kontakterna med Ross School och resorna mellan skolorna stöttade utvecklingen av Tensta gymna- 1 Se Learning in the Global Era: International Perspectives on Globalization and Education Lärahögskolan, KTH, Musikhögskolan, Stockholms stad, Ross School och Ross Institute 10

11 sium. Efter projekttidens slut kom ett erbjudande från Ross Institute om att förbereda för en ackreditering. Ett avtal tecknades i maj 2007 mellan Ross ledning och Stockholms stads utbildningsdirektör samt rektorn för Tensta gymnasium angående en 3-årig utvecklingsplan. Det första året genomförde Tensta gymnasium en självutvärdering som sedan granskades av Ross Institute. År 2 och 3 genomfördes sedan de förbättringar som analysen lyft fram skedde en provisorisk ackreditering och skolan fick rätt att använda namnet Ross. Efter enhälligt beslut i Skolkonferensen och godkännande i Utbildningsnämnden bytte skolan namn till Ross Tensta Gymnasium. Arbetet med core values påbörjades och samtidigt genomförde Skolverket en inspektion som visade positivt resultat. Under 2010 genomfördes den slutliga ackrediteringen av examinatorer från Ross Institute och metoden som användes var elev- och föräldrasamtal, lektionsbesök och inspektion av verksamheten. Ackrediteringsceremoni skedde den 11 oktober Ackrediteringen säger att så här är det vi gör (citat intervju) Under de här åren startade Tensta Community Center (TCC). Salut blir en ordinarie verksamhet inom Ross Tensta och KTH blir hyresgäst i skolan. I dag arbetar samtliga verksamheter vid skolan enligt Rosskonceptet. Efter ackrediteringen 2011 Ett tecken på att skolutveckling är en ständigt pågående process är gymnasiereformen Gy11. Efter att Ross Tensta ackrediterats inleddes arbetet med att förbereda införande av Gy11 och anpassa reformen till Rosskonceptet. En ny ledningsorganisation där rektor blivit gymnasiechef och tre nya rektorer fått uppdraget att driva Rosskonceptet vidare enligt skolans vision visar på fortsatta utmaningar för skolan. Intresset från omvärlden Under projekttiden och tiden för ackreditering var intresset från omvärlden stort. Vid starten 2003 var konceptet långt före övrig skolutveckling. En helhetssyn på lärande, 20-grupper av elever som fick varsin dator och fokus på wellness som står för att sköta hela sig själv med mat, motion och estetik var nya tankar inom pedagogiken. Besöken till Ross Tensta under åren uppgår till närmare 200 från hela världen. Runt 40 besök har kommit från Japan, Singapore, Sydafrika, Europa medan ett drygt 20-tal besök kommit från skolor och kommuner i länet. Besökande har varit ministrar, politiker, ambassader, industriledare, företag och personer från utbildningssektorn (se bilaga). 11

12 Lärarnas lärande Förutsättningen för att starta ett så utmanande förändringsprojekt var att lärarna och skolans ledning sa ja till projektet. Hela lärarkollegiet med undantag av några få antog utmaningen att gå in i en krävande process av omprövning av det pedagogiska arbetet med tillhörande omorganisation och ombyggnation för att ge bättre förutsättningar för lärande. En av lärarna beskriver förändringen som att bygga skutan medan man seglar. De viktigaste pedagogiska vinsterna enligt lärarna är att skolan bedriver både bildning och utbildning. Ämnesintegreringen bygger broar där man lär av varandra och det nära mentorskapet för 20 elever gör det nödvändigt att samarbeta kring både stoff och elever. Lärarlaget är mycket uppskattat och bildar ett säker hetsnät runt eleven då flera lärare ser vad som händer. Det gör att snabba åtgärder blir möjliga vilket underlättar för både eleven och läraren. Det är extremt utvecklande att vara i skarpt läge. (citat lärarintervju) Ett axplock av mer konkreta fördelar som lärarna uttrycker är att: det är bra med mindre elevgrupper, samarbetet stärker ämnesutvecklingen, man kan examinera på annat sätt, det är positivt att lära av kolleger i arbetslag, estetiska ämnen tillför andra tänkesätt och att det är utvecklande att man kan koppla ihop kurser. Det holistiska synsättet på kunskap och lärande har öppnat nya möjligheter att utvecklas i sin profession. Något av det som finns att lära av utvecklingsarbetet är att viljan att vara delaktig är avgörande för utvecklingen. Tydlig ledning som pekar på målet är också en förutsättning för att lyckas. Det är även viktigt att utbilda ny personal. Resorna till Ross School och utbildning i konceptet är av avgörande betydelse för att få inspiration och förståelse för arbetssättet. Exempel på svårigheter att övervinna har varit att ändra gemensam planering vid frånvaro, kollision mellan kursmål och det pedagogiska konceptet och framför allt att processen krävt en stor arbetsinsats. 12

13 Elevernas lärande De intervjuade eleverna går i år 3. Några av dem har besökt Ross School. Eleverna uppskattar framför allt samarbetet mellan lärarna och upplever en nära relation till lärarna som underlättar/gör att de får den hjälp de behöver. Historielinjen gör att man inte glömmer sin historia vilket land man än kommer ifrån. Eleverna trivs och är trygga i sina programområden/hemvister i skolan och de uppskattar konsten och maten. Tidigare elever som påbörjat högskolestudier berättar att de har stor nytta av sin gymnasietid. De uttrycker att de kan analysera och fundera och upplever att de har kunskaper som studiekamrater saknar. Rosskonceptets sätt att se eleven i helhetsperspektiv med lärarlagets ögon är ett förhållningssätt som går igenom i alla intervjuer. Elevhälsan beskriver många fördelar med att ha direkt tillträde till hela lärarlaget vid behov och att skyddsnätet kring eleven möjliggör snabba insatser i ett tidigt skede. Inom en vecka efter att lärarna uppmärksammat något problem finns beslut om åtgärd. 13

14 Ledningens betydelse Det gäller att få alla att dra åt samma håll att bygga en kultur så att alla jobbar i samma riktning. (citat intervju) Ledningen såg de pedagogiska vinsterna med att införa Rosskonceptet och var beredd att ge sig in i arbetet tillsammans med skolans personal. För att starta det gemensamma kulturbygget formulerades en vision. Vår verksamhet organiseras utifrån en helhetssyn på människan, samhället och världen, där helhetstänkande och framtidsberedskap präglar såväl undervisning som all annan verksamhet på skolan. Rossmodellen och undervisningens höga kvalitet har gjort Tensta gymnasium till det självklara valet av gymnasieskola för ungdomar i Västerort och andra delar av Stockholm. Organisationen för utvecklingsarbetet var enkel och tydlig. Rektor började med att utlysa intresseanmälan att ingå i en projektgrupp våren Intresset var stort och för att förankra utvecklingsarbetet tillsattes även tre referensgrupper. Projektgruppen arbetade under det första året och rektor valde deltagare efter kriterierna ämnesbredd, 14

15 blandning av åldrar och kön samt intresse för utveckling. I referensgrupperna deltog i stort sett alla lärare. Projektgrupp och skolledning gjorde den första resan till Ross School hösten Förutsättningarna för att driva och samtidigt förankra det pedagogiska utvecklingsarbetet i hela lärargruppen möjliggjordes på ett bra sätt genom den breda representationen. Under våren 2002 bildades även sju lärarlag med ansvar för vardera 40 elever som väntades till år 1 hösten 2003 i samband med projektstart. Lärar lagen fick sina arbetsplatser i samma lag område i skolan. Ombyggnaden Ombyggnadsarbetet planerades in från början. Skolan hyr sina lokaler av SISAB och styrningen av ombyggnaden organiserades i ett samarbete mellan extern och intern ledning. Styrgruppen hade representanter från Tensta gymnasium samt från utbildningsförvaltningen, SISAB och Cedevall Arkitekter. Organisationen för ombyggnaden fungerade under tiden för ombyggnad som varade under åren Strategi för utvecklingsprocessen Rektor hade lagledarna som sina medspelare i ledningen av utvecklingsprocessen. De i sin tur fick stöd i form av ledarutbildning och övrig utbildning under arbetets gång. Strategin att leda processen via lagledarna kan följas i protokollen från samverkansgruppens möten som visar en tydlig och fungerande modell för styrning och ledning av den pedagogiska utvecklingen. Lagledarnas roll utvecklades stegvis från att vara en sammanhållande länk till att ta ett allt större ansvar i en arbetsledande roll som idag även innefattar utvecklingssamtal. Domänledare utsågs och var/är ansvariga för pedagogisk utveckling inom ett ämne. Vad gäller besöksansvar, att agera som Rossvärd vid de många besöken provades olika modeller under projektåren. Lagledarna var först ut som mest insatta i Ross-modellen. Mötet med besökare var ett tillfälle att marknadsföra skolan och Rosskonceptet. Rektor skapade en väl fungerande struktur för styrning och ledning av Rosskonceptets utveckling. I utdragen från samverkansprotokollen framgår processen, men det finns även omfattande dokumentation vad gäller uppdrag och mål för lagledare, lärarlag och Rossvärdar. Dokumenten revideras varje år. Den 1 juli 2011 förändrades ledningsstrukturen inom förvaltningen vilket innebar att tre nya rektorer ansvarar för styrning och ledning av Rosskonceptets fortsatta utveckling. 15

16 Resultatet av satsningen Den teoretiska modellen för utvärderingen innehåller användande av tre olika kvalitetsaspekter. n Strukturkvalitet handlar om ramar och yttre förutsättningar som personalen inte kan påverka, t ex ekonomiska faktorer och resursfördelning, personaltäthet, elevgruppens storlek samt personalens utbildning och kompetens. Även upptagningsområde, föräldrarnas utbildningsnivå och andelen elever med utländsk bakgrund brukar räknas som strukturella faktorer. n Processkvalitet handlar om det som sker i verksamheten i de processer som äger rum i skolan. När det gäller processkvalitet finns det en rad faktorer som har betydelse enligt forskningen. Det kanske mest avgörande tycks vara förhållningssättet bland personalen och den pedagogiska medvetenheten, vilket bl a kommer till uttryck i sättet att tänka och förhålla sig till elever, kolleger och ledning. n Resultatkvalitet rör måluppfyllelse och resultat, d v s om verksamheten når det som eftersträvas. Resultat kan definieras och studeras på olika sätt. En form av resultat är olika nöjdhetsindex, där man talar om resultat i termer av att motsvara förväntningar (hos elever, föräldrar, personal, ledning, politiker). Ett annat är elevens studieresultat eller fortsatta studier, arbete etc. Verksamhetens utformning och processer kan också vara en del av resultatet. 1) Strukturkvaliteten i satsningen bedöms som god i samband med beslut om Rosskonceptets införande och utveckling under åren Elevgruppens storlek underlättade liksom personalens goda kompetens. Utmaningar nu är reformeringen av gymnasieskolan och anpassning till resursfördelningen. Eleverna fortsätter att komma från närområdet med många etniska grupperingar. Bristande kunskap i svenska språket ökar kontinuerligt och manifesteras i sjunkande meritvärde inför antagning till gymnasiet. Ross Tensta har den högsta andelen elever med utländsk bakgrund i Stockholms stad, men det finns flera gymnasieskolor i staden som har en lägre andel högutbildade föräldrar. Vad gäller processkvaliteten så uppvisar skolan många kriterier på att konceptet genomsyrar verksamheten. Att integrera en gemensam värdegrund och skolkultur beskrivs av ledningen som den största utmaningen. Rektor skapade snabbt en välfungerande struktur för utvecklingsarbetet men att hitta fram till gemensam värdegrund är ett långsiktigt arbete. Rosskonceptets sätt att se eleven i helhetsperspektiv med lärarlagets ögon är ett förhållningssätt som lyser igenom vid alla interna intervjuer. Det framkommer även att ett tydligt ledarskap varit en förutsättning som funnits med hela tiden. Rektor skapade en enkel och väl fungerande modell för styrning och ledning av konceptets utveckling med lagledarna som nyckelpersoner för den pedagogiska utvecklingen. Processen innebar att alla som arbetade i skolan snabbt hamnade i en förändring från ett tillstånd till ett annat. Skolorganisation, planering och genomförande av undervisning förändrades i grunden. För att som medarbetare finna sig tillrätta krävdes förutom allt merarbete att även ändra inställning. När sammanhanget förändras får det man tidigare lärt en ny innebörd. 2) Ändras inte inställningen så blir det konflikt. Det är något som 1 Modell från Skolverkets nationella utvärderingar (Ulf P Lundgren och Sigbritt Franke-Wikberg). Modellen finns även beskriven i Skolverkets rapport 239 år O Öquist,

17 alltid sker i samband med utvecklingsarbete, så skedde också i Ross Tensta även om en stor majoritet av personalen var och är entusiastisk. En lärdom är att den här typen av konflikter är något att ta hänsyn till och hantera klokt i samband med förändring, så att inte priset blir för högt för ledning, medarbetare och skolans varumärke. Vid utvärdering av resultatkvaliteten har måluppfyllelsen bedömts i relation till de mål för undervisningen som beslutades 2003 i samband med satsningen på Rosskonceptet. Har mångetniciteten fått ett mervärde? Skolan speglar mera av världen än av Sverige då över 90% av eleverna har invandrarbakgrund. Elevernas bakgrund från olika länder tas tillvara i de olika projekten och den egna historien. Då många av eleverna behärskar flera språk är utmaningen att få eleverna att se språkkunskaperna som en tillgång. Att bedöma om mångetniciteten fått ett mervärde beror på vad som värderas. Det finns mervärde i ökade möjligheter att konkretisera det globala perspektivet men språkutvecklingen i svenska språket försvåras. Är skolan en miljö där många etniska grupper är naturligt integrerade? Eleverna tillhör ett lagområde med ca 120 elever där alla tre årskurser är representerade. Det är naturligt att umgås mellan åren vilket ger tillfälle till många möten samtidigt som det egna området i skolan ger en trygghet. Vid besök i skolan upplevs miljön lugn och trygg med artiga elever som umgås naturligt med varandra. 17

18 Vid Skolverkets inspektion hösten 2006 konstaterades också att den fysiska och psykiska miljön är god. 1) Har elevens förmåga att skapa kunskap utvecklats? Nöjdhetsindex har ökat tydligt under tiden för införande av Rosskonceptet. Mest markant är möjligheten att få hjälp av lärare samt information om hur eleven ligger till resultatmässigt. Många fler elever rekommenderar också skolan till andra. Det är en signifikant ökning som talar för att Rosskonceptet ger avtryck i elevens studiesituation. När eleverna börjar år 1 testas de i svenska, engelska och matematik. För varje år konstateras att elevernas förkunskaper försvagats. Trots sämre förkunskaper är utgångsvärdet i stort sett kvar på samma nivå. Vid intervjuerna stärks tolkningen att lärarnas insatser verkligen stärker elever att nå godkänt. Konceptet ger inte högre betyg men eleverna får en chans till och det räddar fler. (citat intervju) Lägre ingångsvärde vad gäller elevens kunskaper och ökat utgångsvärde vittnar om skickliga pedagoger. Elevernas förståelse för konceptet är nog mer att det är naturligt att arbeta på det här sättet och eleverna lyckas bättre. (citat intervju) Har en helhetssyn på lärandet betonats genom ämnes övergripande lärarlag där kulturhistoria utgör ett nav i ämnesintegrationen? Målet med ämnesövergripande lärarlag uppnåddes redan under projekttiden och är fortsatt rådande. Kulturhistoria som nav arbetades fram under projektåren och programmen följer de historiska perioderna i olika grad. Ambition finns på flera 1 Referens: Utbildningsinspektion Tensta gymnasium, Skolverket Dnr :962 håll att ta nya tag för att förstärka den historiska tråden. Genomsyras undervisningen av ett globalt tänkande med många internationella kontakter, t ex från intervjuer och resor? Internationella kontakter sker både genom besök utifrån (se bilaga studiebesök) och resor. Utbytet med Ross School innebär att 6 elever reser dit varje vår och lärarutbytet har varit 1-2 resor per år i vardera riktningen. Ett elevstipendium för studier på Ross School delas ut varje år. Elevresor går även till Indien och Kina, den senaste i mars Resorna sker tillsammans med elever i år 3 från andra gymnasier i staden och ingår i elevernas projektarbete. Finns ett nära samarbete med näringsliv och högskolor? Samarbetet med näringslivet sker idag framför allt via de mentorer som engagerar sig för skolans elever. Det finns ca 30 mentorer som representerar hela bredden inom näringslivet och det är framför allt samhälls- och naturprogrammet som har mentorer i år 2. Ett utvecklat samarbete sker idag utöver Ross School med KTH, Vinge advokatbyrå, Karolinska institutet och Ung Företagsamhet. KTH har verksamhet förlagd i Ross Tenstas lokaler sedan En eftergymnasial och introducerande kurs i arkitektur och samhällsbyggnad finns där. Därutöver finns utställningar, föreläsningar och seminarier samt forskning. Möts varje elev på sin nivå och möjliggörs det genom mindre gruppstorlekar? Intervjuerna ger många exempel på att eleverna möts där de befinner sig. Systemet med mindre gruppstorlekar är genomfört även om grupperna idag kan vara upp till 25 elever. Jag känner samhörighet med Ross School, samma inställning eleven i centrum som också finns i Ross Tensta. (elev i Sp3 som besökt Ross) 18

19 Antal inloggningar i IT-plattformen Fronter Lärare Elever Källa: Ross Tensta Är modern teknik tillgänglig i alla lokaler och används den för att skapa ett mervärde? År 2003 var det revolutionerande när eleverna i år 1 fick sina laptops. I dag är tekniken självklar men eleverna uppskattar sina datorer. För en del elever finns frestelsen att använda datorn till annat än skolarbete under skoltid. Ett mått på måluppfyllelse är att följa datoranvändningens utveckling i översikten av inloggningar i IT plattformen Fronter. För varje år visar elevinloggningarna på dramatisk ökning. År 2011 var det nära inloggningar. Främjar den fysiska miljön integration och elevaktiva arbetssätt? Skolan är ett exempel på en mycket tilltalande och inspirerande lärmiljö. Det är vackert, fräscht och trivsamt. Biblioteket är skolans hjärta och vinterträdgård, tavlor och skulpturer inspirerar. Eleverna har sitt lagområde programvis där även lärarlaget har sina arbetsrum. Symbolspråket med många glasade partier signalerar öppenhet. En öppenhet som också kan utmana arbetsron. Ombyggnaden gjorde skolan klockren för konceptet. (citat intervju) Genomgången av resultatkvaliteten visar att målen för det omvandlade Tensta gymnasium har uppnåtts i hög grad. Omvärldens syn på skolan är att det är en bra skola och att den är nödvändig för stadsdelen, men uppfattningen är att läget är ett hinder för att uppnå visionen om en attraktiv skola med ännu fler sökande än idag. En slutsummering av utvärderingen visar att Rosskonceptet framför allt har resulterat i ökade förutsättningar för skolans elever att nå målen för sin gymnasieutbildning. Elevernas förkunskaper från grundskolan har försämrats de senaste åren men utgångsvärdet ligger i stort sett kvar på samma nivå. Framgångsfaktorn är att eleven blir bekräftad och har ett säkerhetsnät i lärarlaget. Det finns också ett gemensamt förhållningssätt gentemot elev och lärande som genomsyrar verksamheten. Utvärderingen visar även att Ross Tensta gymnasium är en välskött skola. 19

20 Referenser Geijer L, Insulander E, Lindstrand F, Rosvall A-L, Selander S m.fl. Skolutvecklingsprojektet Tensta/Ross Lärarhögskolan i Stockholm december 2006 Franke-Wiberg S, Lundgren U.P Att värdera utbildning Del 1, Wahlström&Widstrand, 1980 Frankelius P Omvärldsanalys, Liber AB 2001 Learning in the Global Era International Perspectives on Globalization and Education, University of California Press Ltd 2007 Ross Tensta Protokoll samverkansgrupp Sahlberg P Finnish Lessons, Teachers College Press 2012 SKL Synligt lärande, presentation av John Hatties forskning 2011 Skolverket Rapport 239 år 2004 Skolverket Utbildningsinspektion i Tensta gymnasium Dnr :962 Utbildningsförvaltningen Följ ditt hjärta, hitta rätt bland Stockholms stads Gymnasieskolor Öquist O Framgångsrikt ledarskap med systemteori, Gothia KTH Arkitekturskolan hemsida Gymnasieantagningen hemsida Skolverket hemsida Stockholms stad hemsida Hemsida, val lärarlag, samarbetspartners m.m. 20

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Områdesindelning och ny ledningsorganisation på stadens gymnasieskolor

Områdesindelning och ny ledningsorganisation på stadens gymnasieskolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2010-12-21 Handläggare: Gunilla Larsson Telefon: 08-508 33 673 Till Utbildningsnämnden 2011-01-20 Områdesindelning och ny ledningsorganisation

Läs mer

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola en Beslut Tyska Skolföreningen Org.nr. 802005-6530 Beslut för Grundskola och Gymnasieskola efter tillsyn i Tyska skolan belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (7) Dnr 44-2015:4028 Tillsyn i Tyska skolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5076 Ösbyskolan AB Org.nr. 556699-4009 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ösbyskolan belägen i Danderyds kommun 2 (9) Tillsyn i Ösbyskolan har genomfört tillsyn av Ösbyskolan

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ein Beslut Dnr 44-2015:9647 Primaskolan i Sverige AB Org.nr. 556557-0958 Beslut för grundskola efter tillsyn Primaskolan Farsta belägen i Stockholms kommun Beslut 2 (6) Dnr 44-2015:9647 Tillsyn i Primaskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola < Montessori Friskola Gotland AB Org.nr. 556793-5514 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Montessori Friskola Gotland belägen i Gotland kommun Tillsyn i Montessori Friskola Gotland

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Ross Tensta gymnasium. Gymnasiet med det lokala och globala i fokus

Ross Tensta gymnasium. Gymnasiet med det lokala och globala i fokus Ross Tensta gymnasium Gymnasiet med det lokala och globala i fokus På Ross Tensta gymnasium förbereder vi eleverna för en globaliserad värld som kännetecknas av förändring och utveckling. Detta sker genom

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9595 Vittraskolorna AB Org.nr. 556458-6716 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vittra Gerdsken belägen i Alingsås kommun 2 (7) Tillsyn i Vittra Gerdsken har genomfört tillsyn

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9522 Pysslingen förskolor och skolor AB Org.nr. 556035-4309 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Västra Alléskolan belägen i Helsingborgs kommun 2 (6) Dnr 44-2015:9522 Tillsyn

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN. Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun

HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN. Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun Mal Utvecklingsplanens syfte Den kommunala skolan är en verksamhet som är starkt styrd av statliga lagar, förordningar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein Beslut Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Dnr 43-2015:10009 Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9523 Pysslingen förskolor och skolor AB Org.nr. 556035-4309 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i PeterSvenskolan, Helsingborg 1 belägen i Helsingborgs kommun 2 (7) Tillsyn

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola \ i i Stockholms kommun Beslut Dnr 43-2015:10008 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gubbängsskolan belägen i Stockholms kommun_ 2 (8) Dnr 43-2015:10008 Tillsyn i Gubbängsskolan har

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009. KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet.

Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009. KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet. Arbetsplan för KF Gymnasiet 2008-2009 KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, 118 54 STOCKHOLM Tel 08-714 39 80/81 Fax 08-714 39 99 www.kfgymnasiet.se INNEHÅLL Ledardeklaration...3 Vår skola...5 Skolans organisation...8

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola en jp Beslut Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr: 802478-2230 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Idunskolan östra Stockholms waldorfskola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Förändrad områdesindelning för stadens gymnasieskolor

Förändrad områdesindelning för stadens gymnasieskolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13-423/701 SID 1 (5) 2013-02-26 Handläggare: Bo Karlsson Telefon: 0761 232902 Till Utbildningsnämnden 2013-03-14 Förändrad områdesindelning

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 För Skolledningen Med arbetslagen Jord, Vatten, Vind och Eld INNEHÅLL BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 HANDLINGSPLAN SKOLLEDNINGEN... 2 1. Måluppfyllelse och resultat...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9509 Pysslingen förskolor och skolor AB Org.nr. 556035-4309 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nacka Strands skola belägen i Nacka kommun 2 (7) Tillsyn i Nacka Strands

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4206 Aktiebolaget Sigrid Rudebecks Skola Org.nr. 556357-1248 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Sigrid Rudebecks gymnasium belägen i Göteborgs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9748 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Stockholms internationella restaurangoch hotellskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Dnr

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Spjutspetsskolan från mitten till toppen

Spjutspetsskolan från mitten till toppen Spjutspetsskolan från mitten till toppen Till Dig som har barn i Trelleborgs förskolor och grundskolor Hösten 2005 tar visionen om Spjutspetsskolan på allvar steget ut i verkligheten. Under några år har

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/22 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Gärde skola och fritidshem 1 Innehållsförteckning 2 1. Presentation av skolan Gärde skola Gärde Byskolvägen 2, 793 50 Leksand tel. 0247-805 40 fax. 0247-333

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola * rik duy ';',4417*At 24317.5 e/6/4 Agi 14V,9, Hermods Gymnasium AB Org.nr. 556528-6696 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Hermods Gymnasium Göteborg beläget i Göteborgs kommun Tillsyn i Hermods

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Dags att välja skola inför åk 7

Dags att välja skola inför åk 7 Eriksdalskolan Dags att välja skola inför åk 7 Presentation av verksamhet och valbara profiler på kommunens högstadieskolor. Vasaskolan Helenaskolan Stöpenskolan Här får du läsa mer om Eriksdalskolan,

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Utbildningsförvaltningen Bildningsstaden Borås Faställt av: Utbildningsnämnden Datum: 26 oktober 2010 För revidering ansvarar: Utbildningsnämnden, förutom

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? att sakta in. Hur kommer framtiden egentligen se ut? Vad kommer vi att jobba med? Vad är viktigt att våra barn blir

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram 2016-10-21 Dnr 44-2015:9721 IT Gymnasiet Sverige AB Org.rtr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Göteborg belägen i Göteborgs kommun 2016-10-21 2 (7) Dnr

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer