Utvärdering av Ross Tensta-satsningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Ross Tensta-satsningen"

Transkript

1 Mål & Resultat No 8 Utvärdering av Ross Tensta-satsningen En skola där eleverna blir sedda och lärarlaget är ett säkerhetsnät

2 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2013 Adress: Box 22049, Stockholm Tel: (vx) Fax: E-post: Författare: Camilla Wallström Formgivning och originalproduktion: b-e-r-g.se Foto: Christer Wallström, Björn Tesch, Ulrica Zwenger Upplaga: exemplar

3 Inledning Den resa som Ross Tensta gymnasium gjort efter beslutet att förändra skolans organisation och arbetssätt är anmärkningsvärd. Den visar att det går att förändra etablerade föreställningar när vilja, kunskap och kompetens finns tillsammans med stöd från beslutsfattare och förvaltningsledning. Skolan har idag långt över 700 elever och fungerar väl i en ökande konkurrens om gymnasieelever. Studieresultaten ligger i stort sett kvar på samma nivå trots att meritvärdet vid antagning visar en nedåtgående trend över åren. Det visar att skolan erbjuder goda förutsättningar för eleverna att nå målen för sina gymnasiestudier. Utvärderingen som utbildningsförvaltningen låtit genomföra är baserad på över 40 intervjuer både internt i skolan och externt. Samtliga lärarlag har intervjuats. Intervjuerna har kompletterats med miljö- och verksamhetsstudier. Den interna utvecklingsprocessen har följts genom studier av samtliga protokoll från månatliga samverkansmöten Metoderna har valts i syfte att ta reda på om förändringsarbetet är levande och om det påverkar och genom syrar verksamheten. Stockholm 2013 Thomas Persson Utbildningsdirektör 3

4 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett nödvändigt men modigt beslut 6 Ross konceptet 7 Utvecklingen mot Ross Tensta en radikal förändringsprocess 9 Lärarnas lärande 12 Elevernas lärande 13 Ledningens betydelse 14 Resultatet av satsningen 16 Referenser 20 Bilagor 21 Intervjuguide 21 Genomförda intervjuer 21 Samverkan med organisation, högskolor, företag 22 Exempel på besök till Ross Tensta Gymnasium Publikationer i skriftserien 26

5 Utvärdering av Ross Tensta-satsningen Camilla Wallström

6 Ett nödvändigt och modigt beslut I början av 2000-talet upplevde Tensta likt flera andra förortsgymnasier att svårigheterna att rekrytera elever ökade för varje år. En del av förklaringen fanns i friskolereformen från 1992 och Stockholms stads beslut år 2000 att ta bort närhetsprincipen och ersätta den med betygsprincipen. Många elever valde då innerstadsskolor i första hand. Den stora gruppen sökande till Ross Tensta har varit och är elever i närområdet och friskolorna var inte så många vid den tiden, men på sikt väntades en förändring. Prognoserna visade också att ungdomar i gymnasieåldern förväntades minska under ett antal år framöver. Stockholms stad beslutade då att göra en särskild satsning på gymnasieskolorna i Farsta, Skärholmen och Tensta för att stärka kvalitet och öka attraktionskraft. Två av gymnasierna fick fria händer att utveckla sin profilering medan Tensta gymnasium utvaldes att starta sin skolutveckling som ett samverkansprojekt mellan skolan, Stockholms stads utbildningsförvaltning, Ross Institute och Kompetensfonden. Satsningen på Tensta gymnasium innebar ett risktagande av ovanligt slag då det handlade om att ge ett utvecklingsuppdrag som villkorade delar av organisationen och innehållet i det pedagogiska arbetet, något som normalt är förbehållet skolledning och lärare att besluta. Resurser gavs i form av ekonomiskt stöd som tilldelades de tre förortsgymnasierna samt ett av Kompetensfonden beviljat projekt för Tensta gymnasium. En förutsättning var också att skolledning och lärare var beredda att ge av sin tid. Att det blev just Rosskonceptet som blev modell handlade både om kontakter och att det imponerade pedagogiskt. Konceptets innehåll visade också exempel på hur en skola kan fungera när den är som bäst även efter svenska förhållanden. Det fanns inget som stred mot vårt regelverk utan handlade om att använda en pedagogisk modell och metod att nå målen för gymnasieutbildning. Pedagogiska koncept från andra länder är inte heller något nytt. Reggio Emiliapedagogiken från Italien är ett annat välkänt exempel. 6

7 Rosskonceptet Rosskonceptet är en modell för undervisning som startades 1991 av Courtney och Steven Ross i samarbete med forskare från främst Harvard University, USA. Modellen omsattes i Ross School, Long Island utanför New York City med elever från hela världen. 1) Den pedagogiska tillämpningen utgår från ett holistisk perspektiv där hörnstenarna är ämnesintegration, elevens välmående, ansvarstagande och framåtriktad omvärldsförståelse både lokalt och globalt. Ett centralt begrepp är core values som innebär hänsyn och respekt för alla människor, natur och miljö. Skolmat och fysisk rörelse är viktigt för lärandet liksom att stimulera alla sinnen. Nyfikenhet och kreativitet stimuleras av estetisk verksamhet tillsammans med modern datateknik. En vacker och transparent miljö stärker ytterligare. Ett bibliotek i hjärtat av skolan, en vacker vinterträdgård och många konstverk illustrerar den pedagogiska idén. För att genomföra det pedagogiska konceptet organiseras undervisningen i historiska perioder som bas för ämnesintegrationen. Perioderna delas i sin tur in i units. 2) Alla ämnen deltar i princip i en unit och lärarna ger under lektionstid sina ämnesperspektiv på det aktuella området. Ett exempel är att konsten i skolan används i undervisningen för att illustrera olika tidsperioder. Schemabrytande integrerade projekt genomförs under varje unit. Där får eleverna många möjligheter att knyta externa kontakter med omgivande samhälle och öka förståelsen för samhällsproblem och andra människors livssituation. Ett sådant projekt kan t ex innebära att eleverna startar insamlingar till olika hjälporga- nisationer lokalt eller globalt. Under en period i mitten av terminen M-term knyts studierna ihop i större projektarbeten som kan vara av både social- och ämnesfördjupande karaktär. Målet är att ge eleverna goda kunskaper, gott självförtroende och en stabil värdegrund. Lärarna arbetar i ämnesövergripande lärarlag med en lagledare som arbetsledare. Varje lärarlag ansvarar för tre årskurser inom ett programområde med cirka 120 elever och varje programområde har sin fasta hemvist i skolan. Lärarnas arbetsrum ligger i direkt anslutning till programområdet. 1 Ross Institute New York bedriver fortbildning i konceptet för lärare. Institutet har startat en filial i Sverige, Ross Institute Sweden, förlagd till Ross Tensta Gymnasium 2 Skolan beslutade att använda engelsk terminologi för att signalera/förtydliga ett förändrat arbetssätt. 7

8 8 Ross Tensta har idag en inspirerande och delvis ovanlig studiemiljö.

9 Utvecklingen mot Ross Tensta en radikal förändringsprocess Den förändringsprocess som Tensta gymnasium genomgått sedan början av 2000-talet är ett exempel på framgångsrik skolutveckling som väckt intresse både nationellt och internationellt. Kort om bakgrunden Det nybyggda gymnasiet i Tensta blev år 1984 ny hemvist för Norra Latin och 2/3 av lärarkåren valde att följa med från innerstaden till förorten. Norra Latins pedagogiska modell med koncentrationsläsning levde kvar i den nya skolan i Tensta fram till gymnasiereformen i mitten på 1990-talet då Lpf 94 och kursutformat gymnasium infördes. Skolan hade en traditionell organisation med en pedagogik som byggde på lärarnas individuella intressen och engagemang. I början av 2000-talet blev det allt tydligare att Tensta gymnasium hade ett stort behov av utvecklingsåtgärder för att hävda sig i den hårdnande konkurrensen om gymnasieelever. Initieringsfasen 2002 Utbildningsförvaltningen kände till Rosskonceptet och ett första besök gjordes i Ross School under våren Den pedagogiska modellen imponerade på flera sätt och idén växte fram om att våga pröva ett nytt och radikalt grepp för Tensta gymnasium med ett samarbete över Atlanten. Det är lättare och går snabbare att ta ett färdigt koncept än att börja utveckla en idé. (citat intervju) I maj 2002 undertecknades ett Memorandum of understanding av representanter från näringslivskontoret Stockholms stad, företag i Kista, utbildningsförvaltningen samt Tensta gymnasium, grundskola och ledningen för Ross School och Ross Institute. Utbildningskonceptet som Ross School har utvecklat möter Stockholms ambition om att Stockholm vill utvecklas mot att synas mer globalt och locka till sig utländska forskare och investeringar samt att återföra utbildning till världsklass. 1) Förberedande fas fram till beslut Hösten 2002 besökte den första gruppen lärare Ross School och januari 2003 fattades formellt beslut om att Tensta gymnasium skulle omvandlas till en skola där mångetniciteten innebär ett mervärde, lärprocessen utgår från varje elevs individuella behov, undervisningen genomsyras av kultur och globalt tänkande, det sker ett organiserat samarbete med näringsliv och högskolor och fysisk miljö och IT främjar ett elevaktivt arbetssätt i gruppstorlekar som normalt inte överstiger 20 elever. Idéerna är i mångt och mycket hämtade från Ross School på Long Island och som en grundpelare finns Howard Gardners teorier om inlärning och olika intelligenser. 1) Satsningen var även en del av stadens arbete med Kistavisionen och ett samverkansprojekt inom staden och undertecknades av Utbildningsnämnden, SDN Spånga-Tensta, Intergrationsnämnden, Näringslivsnämnden och Kulturnämnden. 1 Tjänsteutlåtande Dnr /90 9

10 Projektplanering våren 2003 Projektet innebar inte någon förändring av programstrukturen men elevernas arbete mot programmålen skulle ske på ett annorlunda sätt jämfört med tidigare. Tidpunkten för att omvandla Tensta gymnasium sattes till höstterminen 2003 med början för årskurs 1. Projekttiden var 3 år. Förberedelserna innehöll resor för lärare i referensgrupper till Ross School, lagledarutbildning och fortbildning i Rosskonceptet för skolans personal. Lärarlag bildades efter intresseanmälan om att ingå i lag och efter inriktning och sammansättning. Varje lärarlag skulle ansvara för undervisningen i tre årskurser och lagledaren hade uppgiften att vara en sammanhållande länk. Nya timplaner togs fram av projektgrupp och den första etappen av skolans ombyggnad påbörjades. Inför det årets tjänste fördelning finns en notering i SVG-protokollet som signalerar om pågående förändring....frukost är ett nytt inslag i schemat. Projektstart hösten 2003 Den 28 augusti 2003 invigdes Ross-projektet av utbildningsministern, skolborgarråd, representanter från Ross School, högskola och förvaltningsledning tillsammans med elever och skolans personal. Förberedelser för egna datorer började med en inventering av elevers och lärares datakunskaper. Helpdesk för eleverna och datautbildning för lärarna startades samtidigt som en gemensam datapolicy och ett stärkt säkerhetstänkande togs fram. Resor i båda riktningar mellan Tensta och Long Island fortsatte och i slutet av läsåret deltog även elever. Det andra projektåret ägnades åt att indela undervisningen utifrån historiska perioder. Vidare fortsatte ombyggnaden av skolan för att vara helt genomförd Projektet innehöll även en koppling till högskolor och forskning. Stockholms stad tecknade ett samarbetsavtal med Lärarhögskolan och våren 2005 genomfördes The First International Conference on Globalisation and Learning. Det var ett toppmöte om utbildning och globalisering där frågor kring utbildningens framtida utveckling var i fokus. 1) Konferensen var ett resultat av samarbete mellan Stockholms stad, högskolor och Ross School/Institute. 2) Flera grundskolor i stadsdelen Spånga/Tensta och i Kista visade intresse att ingå i ett utvidgat Rossprojekt. De startade därför ett projekt med Ross-inspirerad pedagogik med stöd från Kompetensfonden och grundskolerektorer med chefer reste till Ross School. Projektavslut 2006 Vid projekttidens slut förändrade skolan driftkonceptet till följande profil: helhetssyn på lärandet elevaktiva arbetssätt ämnesövergripande arbetslag historia/idé- och kulturhistoria som bas i ämnesintegrationen utökad estetisk verksamhet med bild, musik, drama samt kulturhistoria bärbara datorer i trådlöst nätverk till lärare och elever grupper om 20 elever per klassrum pedagogisk anpassning av ombyggda lokaler wellness frukost, lunch med flera rätter, utökad idrott specialidrott basket/fotboll samlingar ca 30 min en gång/vecka med rörelseövningar, drama, elevpresentationer, korta föredrag med mera. samarbete med Karolinska institutet, Polishögskolan, Lärarhögskolan, Handelshögskolan, Ross School, Advokatfirman Vinge samt ett flertal lokala företag. Skolan får uppdraget att starta Salut för elever som inte är behöriga eller har hoppat av gymnasiet. Ackrediteringsperioden Kontakterna med Ross School och resorna mellan skolorna stöttade utvecklingen av Tensta gymna- 1 Se Learning in the Global Era: International Perspectives on Globalization and Education Lärahögskolan, KTH, Musikhögskolan, Stockholms stad, Ross School och Ross Institute 10

11 sium. Efter projekttidens slut kom ett erbjudande från Ross Institute om att förbereda för en ackreditering. Ett avtal tecknades i maj 2007 mellan Ross ledning och Stockholms stads utbildningsdirektör samt rektorn för Tensta gymnasium angående en 3-årig utvecklingsplan. Det första året genomförde Tensta gymnasium en självutvärdering som sedan granskades av Ross Institute. År 2 och 3 genomfördes sedan de förbättringar som analysen lyft fram skedde en provisorisk ackreditering och skolan fick rätt att använda namnet Ross. Efter enhälligt beslut i Skolkonferensen och godkännande i Utbildningsnämnden bytte skolan namn till Ross Tensta Gymnasium. Arbetet med core values påbörjades och samtidigt genomförde Skolverket en inspektion som visade positivt resultat. Under 2010 genomfördes den slutliga ackrediteringen av examinatorer från Ross Institute och metoden som användes var elev- och föräldrasamtal, lektionsbesök och inspektion av verksamheten. Ackrediteringsceremoni skedde den 11 oktober Ackrediteringen säger att så här är det vi gör (citat intervju) Under de här åren startade Tensta Community Center (TCC). Salut blir en ordinarie verksamhet inom Ross Tensta och KTH blir hyresgäst i skolan. I dag arbetar samtliga verksamheter vid skolan enligt Rosskonceptet. Efter ackrediteringen 2011 Ett tecken på att skolutveckling är en ständigt pågående process är gymnasiereformen Gy11. Efter att Ross Tensta ackrediterats inleddes arbetet med att förbereda införande av Gy11 och anpassa reformen till Rosskonceptet. En ny ledningsorganisation där rektor blivit gymnasiechef och tre nya rektorer fått uppdraget att driva Rosskonceptet vidare enligt skolans vision visar på fortsatta utmaningar för skolan. Intresset från omvärlden Under projekttiden och tiden för ackreditering var intresset från omvärlden stort. Vid starten 2003 var konceptet långt före övrig skolutveckling. En helhetssyn på lärande, 20-grupper av elever som fick varsin dator och fokus på wellness som står för att sköta hela sig själv med mat, motion och estetik var nya tankar inom pedagogiken. Besöken till Ross Tensta under åren uppgår till närmare 200 från hela världen. Runt 40 besök har kommit från Japan, Singapore, Sydafrika, Europa medan ett drygt 20-tal besök kommit från skolor och kommuner i länet. Besökande har varit ministrar, politiker, ambassader, industriledare, företag och personer från utbildningssektorn (se bilaga). 11

12 Lärarnas lärande Förutsättningen för att starta ett så utmanande förändringsprojekt var att lärarna och skolans ledning sa ja till projektet. Hela lärarkollegiet med undantag av några få antog utmaningen att gå in i en krävande process av omprövning av det pedagogiska arbetet med tillhörande omorganisation och ombyggnation för att ge bättre förutsättningar för lärande. En av lärarna beskriver förändringen som att bygga skutan medan man seglar. De viktigaste pedagogiska vinsterna enligt lärarna är att skolan bedriver både bildning och utbildning. Ämnesintegreringen bygger broar där man lär av varandra och det nära mentorskapet för 20 elever gör det nödvändigt att samarbeta kring både stoff och elever. Lärarlaget är mycket uppskattat och bildar ett säker hetsnät runt eleven då flera lärare ser vad som händer. Det gör att snabba åtgärder blir möjliga vilket underlättar för både eleven och läraren. Det är extremt utvecklande att vara i skarpt läge. (citat lärarintervju) Ett axplock av mer konkreta fördelar som lärarna uttrycker är att: det är bra med mindre elevgrupper, samarbetet stärker ämnesutvecklingen, man kan examinera på annat sätt, det är positivt att lära av kolleger i arbetslag, estetiska ämnen tillför andra tänkesätt och att det är utvecklande att man kan koppla ihop kurser. Det holistiska synsättet på kunskap och lärande har öppnat nya möjligheter att utvecklas i sin profession. Något av det som finns att lära av utvecklingsarbetet är att viljan att vara delaktig är avgörande för utvecklingen. Tydlig ledning som pekar på målet är också en förutsättning för att lyckas. Det är även viktigt att utbilda ny personal. Resorna till Ross School och utbildning i konceptet är av avgörande betydelse för att få inspiration och förståelse för arbetssättet. Exempel på svårigheter att övervinna har varit att ändra gemensam planering vid frånvaro, kollision mellan kursmål och det pedagogiska konceptet och framför allt att processen krävt en stor arbetsinsats. 12

13 Elevernas lärande De intervjuade eleverna går i år 3. Några av dem har besökt Ross School. Eleverna uppskattar framför allt samarbetet mellan lärarna och upplever en nära relation till lärarna som underlättar/gör att de får den hjälp de behöver. Historielinjen gör att man inte glömmer sin historia vilket land man än kommer ifrån. Eleverna trivs och är trygga i sina programområden/hemvister i skolan och de uppskattar konsten och maten. Tidigare elever som påbörjat högskolestudier berättar att de har stor nytta av sin gymnasietid. De uttrycker att de kan analysera och fundera och upplever att de har kunskaper som studiekamrater saknar. Rosskonceptets sätt att se eleven i helhetsperspektiv med lärarlagets ögon är ett förhållningssätt som går igenom i alla intervjuer. Elevhälsan beskriver många fördelar med att ha direkt tillträde till hela lärarlaget vid behov och att skyddsnätet kring eleven möjliggör snabba insatser i ett tidigt skede. Inom en vecka efter att lärarna uppmärksammat något problem finns beslut om åtgärd. 13

14 Ledningens betydelse Det gäller att få alla att dra åt samma håll att bygga en kultur så att alla jobbar i samma riktning. (citat intervju) Ledningen såg de pedagogiska vinsterna med att införa Rosskonceptet och var beredd att ge sig in i arbetet tillsammans med skolans personal. För att starta det gemensamma kulturbygget formulerades en vision. Vår verksamhet organiseras utifrån en helhetssyn på människan, samhället och världen, där helhetstänkande och framtidsberedskap präglar såväl undervisning som all annan verksamhet på skolan. Rossmodellen och undervisningens höga kvalitet har gjort Tensta gymnasium till det självklara valet av gymnasieskola för ungdomar i Västerort och andra delar av Stockholm. Organisationen för utvecklingsarbetet var enkel och tydlig. Rektor började med att utlysa intresseanmälan att ingå i en projektgrupp våren Intresset var stort och för att förankra utvecklingsarbetet tillsattes även tre referensgrupper. Projektgruppen arbetade under det första året och rektor valde deltagare efter kriterierna ämnesbredd, 14

15 blandning av åldrar och kön samt intresse för utveckling. I referensgrupperna deltog i stort sett alla lärare. Projektgrupp och skolledning gjorde den första resan till Ross School hösten Förutsättningarna för att driva och samtidigt förankra det pedagogiska utvecklingsarbetet i hela lärargruppen möjliggjordes på ett bra sätt genom den breda representationen. Under våren 2002 bildades även sju lärarlag med ansvar för vardera 40 elever som väntades till år 1 hösten 2003 i samband med projektstart. Lärar lagen fick sina arbetsplatser i samma lag område i skolan. Ombyggnaden Ombyggnadsarbetet planerades in från början. Skolan hyr sina lokaler av SISAB och styrningen av ombyggnaden organiserades i ett samarbete mellan extern och intern ledning. Styrgruppen hade representanter från Tensta gymnasium samt från utbildningsförvaltningen, SISAB och Cedevall Arkitekter. Organisationen för ombyggnaden fungerade under tiden för ombyggnad som varade under åren Strategi för utvecklingsprocessen Rektor hade lagledarna som sina medspelare i ledningen av utvecklingsprocessen. De i sin tur fick stöd i form av ledarutbildning och övrig utbildning under arbetets gång. Strategin att leda processen via lagledarna kan följas i protokollen från samverkansgruppens möten som visar en tydlig och fungerande modell för styrning och ledning av den pedagogiska utvecklingen. Lagledarnas roll utvecklades stegvis från att vara en sammanhållande länk till att ta ett allt större ansvar i en arbetsledande roll som idag även innefattar utvecklingssamtal. Domänledare utsågs och var/är ansvariga för pedagogisk utveckling inom ett ämne. Vad gäller besöksansvar, att agera som Rossvärd vid de många besöken provades olika modeller under projektåren. Lagledarna var först ut som mest insatta i Ross-modellen. Mötet med besökare var ett tillfälle att marknadsföra skolan och Rosskonceptet. Rektor skapade en väl fungerande struktur för styrning och ledning av Rosskonceptets utveckling. I utdragen från samverkansprotokollen framgår processen, men det finns även omfattande dokumentation vad gäller uppdrag och mål för lagledare, lärarlag och Rossvärdar. Dokumenten revideras varje år. Den 1 juli 2011 förändrades ledningsstrukturen inom förvaltningen vilket innebar att tre nya rektorer ansvarar för styrning och ledning av Rosskonceptets fortsatta utveckling. 15

16 Resultatet av satsningen Den teoretiska modellen för utvärderingen innehåller användande av tre olika kvalitetsaspekter. n Strukturkvalitet handlar om ramar och yttre förutsättningar som personalen inte kan påverka, t ex ekonomiska faktorer och resursfördelning, personaltäthet, elevgruppens storlek samt personalens utbildning och kompetens. Även upptagningsområde, föräldrarnas utbildningsnivå och andelen elever med utländsk bakgrund brukar räknas som strukturella faktorer. n Processkvalitet handlar om det som sker i verksamheten i de processer som äger rum i skolan. När det gäller processkvalitet finns det en rad faktorer som har betydelse enligt forskningen. Det kanske mest avgörande tycks vara förhållningssättet bland personalen och den pedagogiska medvetenheten, vilket bl a kommer till uttryck i sättet att tänka och förhålla sig till elever, kolleger och ledning. n Resultatkvalitet rör måluppfyllelse och resultat, d v s om verksamheten når det som eftersträvas. Resultat kan definieras och studeras på olika sätt. En form av resultat är olika nöjdhetsindex, där man talar om resultat i termer av att motsvara förväntningar (hos elever, föräldrar, personal, ledning, politiker). Ett annat är elevens studieresultat eller fortsatta studier, arbete etc. Verksamhetens utformning och processer kan också vara en del av resultatet. 1) Strukturkvaliteten i satsningen bedöms som god i samband med beslut om Rosskonceptets införande och utveckling under åren Elevgruppens storlek underlättade liksom personalens goda kompetens. Utmaningar nu är reformeringen av gymnasieskolan och anpassning till resursfördelningen. Eleverna fortsätter att komma från närområdet med många etniska grupperingar. Bristande kunskap i svenska språket ökar kontinuerligt och manifesteras i sjunkande meritvärde inför antagning till gymnasiet. Ross Tensta har den högsta andelen elever med utländsk bakgrund i Stockholms stad, men det finns flera gymnasieskolor i staden som har en lägre andel högutbildade föräldrar. Vad gäller processkvaliteten så uppvisar skolan många kriterier på att konceptet genomsyrar verksamheten. Att integrera en gemensam värdegrund och skolkultur beskrivs av ledningen som den största utmaningen. Rektor skapade snabbt en välfungerande struktur för utvecklingsarbetet men att hitta fram till gemensam värdegrund är ett långsiktigt arbete. Rosskonceptets sätt att se eleven i helhetsperspektiv med lärarlagets ögon är ett förhållningssätt som lyser igenom vid alla interna intervjuer. Det framkommer även att ett tydligt ledarskap varit en förutsättning som funnits med hela tiden. Rektor skapade en enkel och väl fungerande modell för styrning och ledning av konceptets utveckling med lagledarna som nyckelpersoner för den pedagogiska utvecklingen. Processen innebar att alla som arbetade i skolan snabbt hamnade i en förändring från ett tillstånd till ett annat. Skolorganisation, planering och genomförande av undervisning förändrades i grunden. För att som medarbetare finna sig tillrätta krävdes förutom allt merarbete att även ändra inställning. När sammanhanget förändras får det man tidigare lärt en ny innebörd. 2) Ändras inte inställningen så blir det konflikt. Det är något som 1 Modell från Skolverkets nationella utvärderingar (Ulf P Lundgren och Sigbritt Franke-Wikberg). Modellen finns även beskriven i Skolverkets rapport 239 år O Öquist,

17 alltid sker i samband med utvecklingsarbete, så skedde också i Ross Tensta även om en stor majoritet av personalen var och är entusiastisk. En lärdom är att den här typen av konflikter är något att ta hänsyn till och hantera klokt i samband med förändring, så att inte priset blir för högt för ledning, medarbetare och skolans varumärke. Vid utvärdering av resultatkvaliteten har måluppfyllelsen bedömts i relation till de mål för undervisningen som beslutades 2003 i samband med satsningen på Rosskonceptet. Har mångetniciteten fått ett mervärde? Skolan speglar mera av världen än av Sverige då över 90% av eleverna har invandrarbakgrund. Elevernas bakgrund från olika länder tas tillvara i de olika projekten och den egna historien. Då många av eleverna behärskar flera språk är utmaningen att få eleverna att se språkkunskaperna som en tillgång. Att bedöma om mångetniciteten fått ett mervärde beror på vad som värderas. Det finns mervärde i ökade möjligheter att konkretisera det globala perspektivet men språkutvecklingen i svenska språket försvåras. Är skolan en miljö där många etniska grupper är naturligt integrerade? Eleverna tillhör ett lagområde med ca 120 elever där alla tre årskurser är representerade. Det är naturligt att umgås mellan åren vilket ger tillfälle till många möten samtidigt som det egna området i skolan ger en trygghet. Vid besök i skolan upplevs miljön lugn och trygg med artiga elever som umgås naturligt med varandra. 17

18 Vid Skolverkets inspektion hösten 2006 konstaterades också att den fysiska och psykiska miljön är god. 1) Har elevens förmåga att skapa kunskap utvecklats? Nöjdhetsindex har ökat tydligt under tiden för införande av Rosskonceptet. Mest markant är möjligheten att få hjälp av lärare samt information om hur eleven ligger till resultatmässigt. Många fler elever rekommenderar också skolan till andra. Det är en signifikant ökning som talar för att Rosskonceptet ger avtryck i elevens studiesituation. När eleverna börjar år 1 testas de i svenska, engelska och matematik. För varje år konstateras att elevernas förkunskaper försvagats. Trots sämre förkunskaper är utgångsvärdet i stort sett kvar på samma nivå. Vid intervjuerna stärks tolkningen att lärarnas insatser verkligen stärker elever att nå godkänt. Konceptet ger inte högre betyg men eleverna får en chans till och det räddar fler. (citat intervju) Lägre ingångsvärde vad gäller elevens kunskaper och ökat utgångsvärde vittnar om skickliga pedagoger. Elevernas förståelse för konceptet är nog mer att det är naturligt att arbeta på det här sättet och eleverna lyckas bättre. (citat intervju) Har en helhetssyn på lärandet betonats genom ämnes övergripande lärarlag där kulturhistoria utgör ett nav i ämnesintegrationen? Målet med ämnesövergripande lärarlag uppnåddes redan under projekttiden och är fortsatt rådande. Kulturhistoria som nav arbetades fram under projektåren och programmen följer de historiska perioderna i olika grad. Ambition finns på flera 1 Referens: Utbildningsinspektion Tensta gymnasium, Skolverket Dnr :962 håll att ta nya tag för att förstärka den historiska tråden. Genomsyras undervisningen av ett globalt tänkande med många internationella kontakter, t ex från intervjuer och resor? Internationella kontakter sker både genom besök utifrån (se bilaga studiebesök) och resor. Utbytet med Ross School innebär att 6 elever reser dit varje vår och lärarutbytet har varit 1-2 resor per år i vardera riktningen. Ett elevstipendium för studier på Ross School delas ut varje år. Elevresor går även till Indien och Kina, den senaste i mars Resorna sker tillsammans med elever i år 3 från andra gymnasier i staden och ingår i elevernas projektarbete. Finns ett nära samarbete med näringsliv och högskolor? Samarbetet med näringslivet sker idag framför allt via de mentorer som engagerar sig för skolans elever. Det finns ca 30 mentorer som representerar hela bredden inom näringslivet och det är framför allt samhälls- och naturprogrammet som har mentorer i år 2. Ett utvecklat samarbete sker idag utöver Ross School med KTH, Vinge advokatbyrå, Karolinska institutet och Ung Företagsamhet. KTH har verksamhet förlagd i Ross Tenstas lokaler sedan En eftergymnasial och introducerande kurs i arkitektur och samhällsbyggnad finns där. Därutöver finns utställningar, föreläsningar och seminarier samt forskning. Möts varje elev på sin nivå och möjliggörs det genom mindre gruppstorlekar? Intervjuerna ger många exempel på att eleverna möts där de befinner sig. Systemet med mindre gruppstorlekar är genomfört även om grupperna idag kan vara upp till 25 elever. Jag känner samhörighet med Ross School, samma inställning eleven i centrum som också finns i Ross Tensta. (elev i Sp3 som besökt Ross) 18

19 Antal inloggningar i IT-plattformen Fronter Lärare Elever Källa: Ross Tensta Är modern teknik tillgänglig i alla lokaler och används den för att skapa ett mervärde? År 2003 var det revolutionerande när eleverna i år 1 fick sina laptops. I dag är tekniken självklar men eleverna uppskattar sina datorer. För en del elever finns frestelsen att använda datorn till annat än skolarbete under skoltid. Ett mått på måluppfyllelse är att följa datoranvändningens utveckling i översikten av inloggningar i IT plattformen Fronter. För varje år visar elevinloggningarna på dramatisk ökning. År 2011 var det nära inloggningar. Främjar den fysiska miljön integration och elevaktiva arbetssätt? Skolan är ett exempel på en mycket tilltalande och inspirerande lärmiljö. Det är vackert, fräscht och trivsamt. Biblioteket är skolans hjärta och vinterträdgård, tavlor och skulpturer inspirerar. Eleverna har sitt lagområde programvis där även lärarlaget har sina arbetsrum. Symbolspråket med många glasade partier signalerar öppenhet. En öppenhet som också kan utmana arbetsron. Ombyggnaden gjorde skolan klockren för konceptet. (citat intervju) Genomgången av resultatkvaliteten visar att målen för det omvandlade Tensta gymnasium har uppnåtts i hög grad. Omvärldens syn på skolan är att det är en bra skola och att den är nödvändig för stadsdelen, men uppfattningen är att läget är ett hinder för att uppnå visionen om en attraktiv skola med ännu fler sökande än idag. En slutsummering av utvärderingen visar att Rosskonceptet framför allt har resulterat i ökade förutsättningar för skolans elever att nå målen för sin gymnasieutbildning. Elevernas förkunskaper från grundskolan har försämrats de senaste åren men utgångsvärdet ligger i stort sett kvar på samma nivå. Framgångsfaktorn är att eleven blir bekräftad och har ett säkerhetsnät i lärarlaget. Det finns också ett gemensamt förhållningssätt gentemot elev och lärande som genomsyrar verksamheten. Utvärderingen visar även att Ross Tensta gymnasium är en välskött skola. 19

20 Referenser Geijer L, Insulander E, Lindstrand F, Rosvall A-L, Selander S m.fl. Skolutvecklingsprojektet Tensta/Ross Lärarhögskolan i Stockholm december 2006 Franke-Wiberg S, Lundgren U.P Att värdera utbildning Del 1, Wahlström&Widstrand, 1980 Frankelius P Omvärldsanalys, Liber AB 2001 Learning in the Global Era International Perspectives on Globalization and Education, University of California Press Ltd 2007 Ross Tensta Protokoll samverkansgrupp Sahlberg P Finnish Lessons, Teachers College Press 2012 SKL Synligt lärande, presentation av John Hatties forskning 2011 Skolverket Rapport 239 år 2004 Skolverket Utbildningsinspektion i Tensta gymnasium Dnr :962 Utbildningsförvaltningen Följ ditt hjärta, hitta rätt bland Stockholms stads Gymnasieskolor Öquist O Framgångsrikt ledarskap med systemteori, Gothia KTH Arkitekturskolan hemsida Gymnasieantagningen hemsida Skolverket hemsida Stockholms stad hemsida Hemsida, val lärarlag, samarbetspartners m.m. 20

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD Innehåll Vad är VFU?...3 Dina möjligheter som lärarstudent...4 Förväntningar på dig som lärarstudent...7 Basgruppsdagar...8 Byte och uppehåll...9 Organisation...10

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 KVALITETSREDOVISNING TÄBY ENSKILDA GYMNASIUM LÄSÅRET 2006/2007 SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 www.tabyenskilda.se Denna kvalitetsredovisning har dubbla funktioner. Dels är den en sammanfattning av

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

PRIO alla skolor ska lyckas

PRIO alla skolor ska lyckas PRIO alla skolor ska lyckas Det anmärkningsvärda med forskningsresultaten är att de visar att de största effekterna på elevernas lärande uppnås när lärare börjar lära av sin egen undervisning John Hattie,

Läs mer

VFU i Järfälla. Till dig som är lärarstudent. Om VFU-Verksamhetsförlagd utbildning

VFU i Järfälla. Till dig som är lärarstudent. Om VFU-Verksamhetsförlagd utbildning VFU i Järfälla Till dig som är lärarstudent Om VFU-Verksamhetsförlagd utbildning 2 Fjällen för- och grundskola, Järfälla. Välkommen att göra din VFU i Järfälla Du är varmt välkommen att göra din verksamhetsförlagda

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ann Hellenius ann.hellenius@stockholm.se @annhellenius pedagogstockholmblogg.se/sthlmisit Ann Hellenius Mattias Olsson mattias.olsson@stockholm.se

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Spyken 2011 Vår vision SPYKEN ger dig kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden! ÄR SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET PÅ SPYKEN NÅGOT FÖR DIG? Är

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer