Så tycker invandrare om Stockholmsregionen. En undersökning om invandrares syn på livet i Stockholmsregionen

Transkript

1 Så tycker invandrare om Stockholmsregionen En undersökning om invandrares syn på livet i Stockholmsregionen

2 Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm Tel: Fax E-post: Storstadspolitik Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Mediablocket Tryck: Katarina Tryck, Stockholm 2004 RTN ISSN X

3 Ersätter tidigare förord Förord Stockholmsregionen fyller en speciell roll för Sverige. Regionen är centrum för utbyte av varor, tjänster och idéer både inom landet och internationellt och en motor för den svenska ekonomin och tillväxten. För att Stockholmsregionen ska kunna utvecklas ytterligare och räknas till de framstående storstadsregionerna i världen måste integrationen på hemmaplan nu komma högt upp på dagordningen. I RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2001) slås det fast Kan inte människor från världens alla hörn känna sig hemma här tillfälligt som permanent kan regionen inte konkurrera med andra regioner, inte i Europa och absolut inte i Nordamerika. Ett sätt att undersöka om Stockholm är en attraktiv region som kan locka till sig investeringar och kompetens utifrån, är att fråga hur de invandrare som redan finns här uppfattar regionen. Undersökningen är genomförd av Demoskop i samarbete med Veritas Communication på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret. Elisabeth Krausz från Regionplane- och trafikkontoret har varit projektledare. Stockholm december 2003 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund 7 Metod och avgränsning... 7 Undersökningsresultat 14 De undersökta språkgrupperna Boendesituation Arbete och företagande Socialt umgänge Information om hemlandet och Sverige Diskriminering Förtroende för myndigheter Att leva i Stockholm Anpassning och framtidstro Slutsatser 41 Figurförteckning 43 4

5 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultatet av en kvantitativ undersökning bland invandrare i Stockholmsregionen. Undersökningen, som genomförts per telefon, omfattar frågor om bl.a. den egna livssituationen, erfarenhet av diskriminering, synen på Stockholmsregionen och de egna framtidsutsikterna. Telefonintervjuer har gjorts med 100 personer ur vardera språkgrupperna persiska, arabiska, turkiska, finska, spanska, bosniska och serbiska totalt 700 personer. Intervjupersonerna har erbjudits att göra intervjun på svenska eller på sitt ursprungsspråk. Dessa grupper representerar cirka 60 procent av invandrarna i regionen. Som referensmaterial har 300 intervjuer genomförts med ett representativt urval av invånarna i Stockholmsregionen. Undersökningen har genomförts av Demoskop, i samarbete med Veritas Communication. Undersökningens resultat kan kortfattat summeras som följer: Skillnaderna mellan grupperna är genomgående stora ofta större än skillnaderna mellan de genomsnittliga stockholmarna och invandrargruppen som helhet. Stockholmsregionens invandrare är en mycket heterogen grupp. Skillnaderna i utbildning, tid i Sverige, orsak till invandring etc. skiljer sig kraftigt åt mellan de olika språkgrupperna. Den egna självbilden (hur svensk man uppfattar sig) är bara delvis påverkad av hur länge man bott i Sverige. Flera grupper har en mycket stark identifikation med sitt ursprungsland, trots många år i Sverige, medan andra grupper förefaller ha försvenskat sin självbild relativt snabbt. Invandrare bor i högre utsträckning än stockholmare i genomsnitt i hyresrätt. Över lag gäller att ju längre tid en grupp tillbringat i Sverige, desto större andel bor i bostadsrätt eller villa/radhus. Samtidigt finns avvikelser från detta mönster persisktalande förefaller ha integrerats snabbt på bostadsmarknaden och turkisktalande förefaller ha integrerats mycket långsamt. Boendeformen styr i hög grad i vilken utsträckning de olika grupperna bor grannar med svenskar ju större andel som bor i bostadsrätt eller villa/radhus, desto större andel bor också nära svenskar. Ungefär lika många invandrare som stockholmare i genomsnitt uppger att de har jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Störst är skillnaderna bland de högskoleutbildade andelen som uppger att deras jobb motsvarar kvalifikationerna är där påtagligt lägre än bland regionens högskoleutbildade i genomsnitt. 5

6 Invandrarna startar företag av delvis andra skäl än genomsnittet i regionen. Familjetradition och svårigheter att hitta annat arbete är viktigare orsaker i denna grupp än bland stockholmare i stort. De flesta invandrare umgås regelbundet med svenskar, även om en stor del av umgänget förefaller ske på arbetsplatsen. De turkisktalande umgås påfallande sällan med svenskar, trots att de tillbringat många år i landet. I gengäld umgås de flitigt med sina landsmän. Informationsinhämtningen om händelser i hemlandet skiljer sig kraftigt åt från informationsinhämtningen om händelser i Sverige. I det förra fallet är satellit-tv samt släkt, vänner och bekanta viktiga informationskällor. En av tre invandrare i Stockholmsregionen uppger sig ha diskriminerats på grund av sin etniska bakgrund. Störst andel som diskriminerats finns bland de persisktalande. Arbetssökande och högskoleutbildade har oftare upplevt diskriminering än andra grupper. Svårigheter att få arbete och problem vid myndighetskontakter är de vanligaste diskrimineringssituationerna. Över lag har invandrare större förtroende för myndigheter än stockholmare i genomsnitt. Samtidigt är andelen som känner mycket lågt förtroende för myndigheter större bland invandrarna. Invandrare är på det hela taget mer nöjda än stockholmare i genomsnitt med att leva i Stockholmsregionen. Detta gäller särskilt frågor om toleransen mot minoriteter samt integrationen. Men inte heller invandrare är särskilt nöjda med regionen i dessa avseenden. Det finns inga enkla samband mellan graden av anpassning till det svenska samhället och graden av trivsel/framtidstro. Flera av de minst anpassade grupperna upplever starkast trivsel/framtidstro, medan andra mycket väl anpassade grupper trivs sämre och har lägre framtidstro. Deltagande på arbetsmarknaden är den enskilt viktigaste faktorn för trivsel och framtidstro. För utbildning förefaller dock finnas ett negativt samband ju högre utbildning desto lägre trivsel/framtidstro, trots hög grad av anpassning till det svenska samhället. 6

7 Bakgrund Den internationella konkurrensen om kompetens och arbetskraft hårdnar. Olika regioner i det åldrande Europa kommer att konkurrera allt mer intensivt med varandra för att attrahera arbetskraft från andra delar av världen. För att Stockholmsregionen ska kunna attrahera internationell kompetens krävs att regionen kan erbjuda en utvecklande och trivsam miljö för människor från andra kulturer. Det finns olika sätt att undersöka hur attraktiv Stockholmregionen är i detta avseende. En väg är att studera hur de stockholmare som har utländsk bakgrund upplever sin situation här. I denna rapport presenteras resultatet av en sådan undersökning. Undersökningen är genomförd av Demoskop i samarbete med Veritas Communication, på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm (RTK). Metod och avgränsning I allt fler sammanhang efterfrågas ökad kunskap kring den stora gruppen personer med utländsk bakgrund. Ett sådant kunskapsbehov finns hos myndigheter, liksom hos folkrörelser och kommersiella aktörer. Attityder och beteenden i denna grupp är av flera skäl svårare att undersöka än hos svenska folket i genomsnitt. Heterogen grupp För det första är gruppen personer med utländsk bakgrund påtagligt heterogen. I den grupp som i vardagligt tal lite slarvigt kallas invandrare ryms människor med sinsemellan mycket olika bakgrunder, erfarenheter och förutsättningar. Här återfinns både flyktingar, arbetskraftsinvandrare och anhöriginvandrare. Vad gäller utbildning spänner gruppen från mycket kvalificerade akademiker till människor som så gott som helt saknar utbildning. Medan vissa grupper är integrerade i det svenska samhället sedan decennier, har andra grupper inte alls hunnit rota sig här. I dagens Sverige finns ju långt ifrån bara två kulturella grupper invandrare respektive svenskar. Istället består vårt land av hundratals kulturer och traditioner, var och en med sina egna förutsättningar och särdrag. 7

8 Tekniska svårigheter För det andra är attityder hos personer med utländsk bakgrund rent tekniskt svårare att undersöka, dvs. att genomföra intervjuer i dessa grupper är avsevärt svårare än att göra det bland infödda svenskar utan utländsk bakgrund. Det finns flera skäl till detta. Generellt innebär språket en svårighet; personer som inte talar flytande svenska är av naturliga skäl mindre benägna att låta sig intervjuas i t.ex. en telefonundersökning på svenska. Till detta ska läggas kulturella skillnader som gör att vissa grupper är betydligt mer ovana vid undersökningssituationen än andra, negativa erfarenheter från hemlandet kan göra vissa grupper ovilliga att avslöja sina åsikter och preferenser etc. Risk för snedvridning Sammantaget innebär detta att traditionella undersökningsmetoder av det slag som används vid t.ex. opinionsmätningar inte lämpar sig särskilt väl för studier av dessa grupper. När försök görs att med sådana metoder undersöka attityder bland invandrare visar det sig i regel att den grupp som kan fångas upp i undersökningen är långt ifrån representativ för de personer med utländsk bakgrund som bor i Sverige. De har t.ex. betydligt högre utbildning och inkomster än gruppen som helhet. De personer med utländsk bakgrund vilkas attityder går att undersöka i en traditionell opinions eller marknadsundersökning är helt enkelt de allra mest integrerade och socialt framgångsrika medlemmarna av denna grupp. Merparten av gruppen tillika den grupp som oftast står i fokus när invandrares situation i Sverige diskuteras faller utanför de traditionella undersökningarnas ramar. Mot bakgrund av dessa begränsningar har en annan metod valts för intervjuerna i denna undersökning. Målgruppsdefinition Det råder delade meningar om vilket begrepp som bör användas för en person med bakgrund i ett annat land. Vi har valt att använda begreppet invandrare i denna rapport, därför att det är det mest vedertagna begreppet. Med invandrare menar vi följande två grupper: Första generationens invandrare är personer som själva är födda utomlands. Andra generationens invandrare är personer som själva är födda i Sverige, men har minst en förälder som är född utomlands. I denna rapport används normalt enbart det samlande begreppet invandrare, vilket innefattar både första och andra generationens invandrare. 8

9 Språkdifferentierad kvantitativ undersökning Andelen personer med utländsk bakgrund har på en generation växt kraftigt i Sverige, och är särskilt hög i Stockholmsregionen. Närmare var tredje invånare i Stockholms län 32 procent har utländsk bakgrund. Detta är naturligtvis långtifrån någon homogen grupp. En avgränsning måste av praktiska skäl göras. Vi har i denna undersökning valt att avgränsa gruppen utifrån de språk som talas. Intervjuerna har gjorts på sju olika språk, utvalda för att passa de största invandrargrupperna i Sverige. Möjlighet har funnits att, utöver svenska, genomföra intervjuerna på arabiska, turkiska, finska, persiska, bosniska, serbiska eller spanska. Sammantaget har 53 procent av intervjupersonerna valt att låta sig intervjuas på sitt ursprungsspråk istället för på svenska. Den demografiska profilen för de grupper som ingick i undersökningen (invandrargruppen sammantaget respektive referensintervjuerna med de boende i regionen) framgår av figur 1. Observera att gruppen svenskar är ett tvärsnitt av stockholmare, dvs. där ingår den tredjedel av stockholmare som har utländsk bakgrund. Figur 1. Demografisk profil. Undersökta invandrargrupper jämfört med svenska referensintervjuer 9

10 De studerade språkgruppernas storlek Det är viktigt att påpeka att de sju språk som valts inte är de enda språk som talas av invandrare i Stockholmsregionen. De sju språkgrupper som valts representerar dock, enligt SCB, närmare 60 procent av invandrarspråken i Stockholm. Undersökningen ger därför sammantaget en god indikation på hela populationen. Figur 2. Andel invånare i Stockholmsregionen respektive undersökta invandrargrupper. Med undantag för finska har de stora skandinaviska och västeuropeiska språken exkluderats. De grupper som talar dessa språk är normalt mycket väl integrerade i det svenska samhället och nås därför effektivt med mer traditionella undersökningsmetoder. Figur 3 visar, utifrån SCB:s uppgifter, de undersökta invandrarspråkens andel av svenska folket och av invånarna i Stockholmsregionen. Figur 3. Utvalda språkgruppers andel av befolkningen. Språk Andel i Sverige, Andel i Stockholm, procent procent Persiska 0,9 1,5 Spanska 1,1 2,5 Serbokroatiska 2,3 1,4 Arabiska 2 3,8 Turkiska 0,7 1,8 Finska 5 7,8 Andra invandrargrupper 8,3 13,5 Infödda svenskar 79,6 67,6 10

11 Kurdiska är ett annat viktigt invandrarspråk, som inte finns representerat i undersökningen. Kurderna finns idag utspridda över flera länder, framför allt i Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Vi har valt att exkludera kurdiska i vår undersökning av tre skäl: För det första har undersökningens bruttourval tagits fram utifrån namn som tydde på att de skulle tillhöra den aktuella språkgruppen. I många av de länder kurderna härstammar ifrån är det förbjudet att ha kurdiska namn. Det gör det mycket svårt att identifiera och känna igen typiskt kurdiska namn. För det andra finns ingen officiell statistik över antalet kurder i Sverige, eftersom etnisk registrering är förbjuden. Vare sig Migrationsverket, Integrationsverket eller SCB vill uppge uppskattningar över hur många kurder som bor i Sverige. KRG (Kurdish Regional Government), som är den officiella representationen från irakiska Kurdistan i Sverige, uppskattar antalet kurder till cirka totalt i Sverige. Det finns dock ingen tillförlitlig statistik över andelen kurder från Irak, Iran, Turkiet och Syrien, varför något representativt urval av kurderna i Sverige är inte möjligt att uppnå. För det tredje finns stora skillnader mellan olika slags kurdiska. Det kurdiska språket är uppdelat mellan nordkurdiska (kurmanj) och sydkurdiska (sorani). Språken har stora olikheter och använder dessutom olika skriftspråk. Sammantaget är den kurdisktalande gruppen dessvärre allt för svår för att kunna undersökas i denna form. Urvalsmetod Intervjuerna har genomförts från Demoskops intervjucentral i Stockholm av intervjuare som, utöver erfarenhet och kunskaper i intervjuteknik från andra undersökningar, behärskar något av de aktuella språken flytande. Bruttourvalet för undersökningen har gjorts utifrån telefonregister över Stockholms län. För respektive språkgrupp har ett urval gjorts av namn på personer som talar respektive språk som bedöms vara karakteristiska för det aktuella språket. Utifrån detta urval har en lista över telefonnummer upprättats. Utifrån denna lista har sedan intervjupersonerna slumpats fram i två steg. Först har intervjuarna som är praxis vid opinionsmätningar bett att få tala med den person som senast fyllde år. Denna urvalsmetod innehåller av naturliga skäl ett antal felkällor. Alla personer som ingår i målgruppen står inte i telefonkatalogen, alla som talar ett visst språk har inte namn som är karakteristiska för det språket etc. 11

12 Figur 4. Intervjuspråk. Målgrupp Intervjuer på Antal Andel för vilka intervjun genomförts på svenska, procent Befolkning i länet Svenska Invandrare totalt Se nedan Bosnier Svenska, alt Serbiska/bosniska/ kroatiska Personer från Svenska, alt ex-jugoslavien Serbiska/bosniska/ (exkl Bosnier) kroatiska Arabisktalande Svenska, alt arabiska Persisktalande Svenska, alt persiska Turkisktalande Svenska, alt turkiska Spansktalande Svenska, alt spanska Finsktalande Svenska, alt finska Metoden har valts därför att den är bästa tillgängliga metoden för att undersöka den aktuella målgruppen. Några register över personer med invandrarbakgrund finns av naturliga skäl inte, och traditionella undersökningsmetoder med intervjuer på svenska gör att en stor del av målgruppen faller utanför undersökningens ram. Sammantaget menar vi därför att den metod som valts är den mest tillförlitliga för denna typ av undersökning. Resultatet av undersökningen är också så pass stabilt att vi nått den avsedda målgruppen representanter för de största invandrargrupperna i Stockholms län. Resultatet av denna undersökning är ett memento generellt för undersökningar i Sverige, i synnerhet i multietniska storstäder. Om rättvisande undersökningar ska kunna göras bland invandrargrupper, måste dessa göras på respektive invandrarspråk. Traditionella telefonintervjuer på enbart svenska ger inte tillfredsställande resultat. Referensintervjuer Som referensmaterial har 300 intervjuer gjorts med ett representativt urval av invånare i Stockholms län. Denna grupp består med andra ord till cirka en tredjedel av personer med invandrarbakgrund. Jämförelserna som görs i undersök- 12

13 ningen är därför inte mellan svenskar och invandrare, utan jämförelser mellan stockholmare med invandrarbakgrund och stockholmare i genomsnitt. Den invandrargrupp som ingår i referensundersökningen (på svenska) är av skäl som förklaras ovan dock inte densamma som omfattas av den språkdifferentierade undersökningen. Det blir därför relevant att jämföra de båda grupperna, även om ingen av grupperna är helsvensk. Representativitet Vad gäller undersökningens representativitet finns särskilt två aspekter som bör kommenteras. Dels den statistiska representativiteten och felmarginalen, dels tillförlitligheten i det urval som gjorts. Rent statistiskt kan konstateras att det antal intervjuer som gjorts 100 i respektive språkgrupp, dvs. totalt 700 för invandrargruppen, samt 300 med stockholmare i genomsnitt är tillräckligt för att slutsatser ska kunna dras. Den statistiska felmarginalen i invandrarintervjuerna är, vid svarsnivåer kring 50 procent, ±3,7 procentenheter för invandrarna som helhet och ±9,8 procentenheter för enskilda språkgrupper. För de svenska referensintervjuerna är felmarginalen ±5,8 procentenheter. Felmarginalen har här beräknats på 95- procentsnivån, vilket innebär att vi med 95 procents sannolikhet kan säga att de verkliga värdena ligger inom dessa intervall. Således är det möjligt att med god säkerhet dra slutsatser kring nivåerna på svar både från invandrargruppen som helhet och på enskilda språkgrupper, även om viss försiktighet bör iakttas vad gäller exakta procentandelar i enskilda språkgruppers svar. På det hela taget är denna undersöknings statistiska tillförlitlighet, utifrån antalet intervjuer i respektive population, väl så god som andra svenska opinionsundersökningar. En på många sätt viktigare faktor för undersökningens tillförlitlighet är dock urvalsmetoden. Här finns självfallet ett antal potentiella felkällor. Den främsta är sannolikt att alla personer i de relevanta grupperna inte har namn som är karakteristiska för det aktuella språket. En okänd andel personer som borde ha ingått i bruttourvalet har därför oavsiktligt exkluderats. Samtidigt är det uppenbart att tillförlitligheten i denna undersöknings bild av vad de viktigaste invandrargrupperna i Stockholmsregionen tycker är betydligt mer tillförlitlig än vad som hade kunnat uppnås med traditionella intervjuer på enbart svenska. Den stora andel som föredrog att låta sig intervjuas på annat språk än svenska (totalt 53 procent) antyder att en stor del av intervjupersonerna hade fallit bort om undersökningen hade genomförts enbart på svenska. 13

14 Undersökningsresultat De undersökta språkgrupperna Målgruppen för denna undersökning är personer med utländsk bakgrund, boende i Stockholmsregionen och som talar något av de sju stora invandrarspråken i Sverige. Denna grupp är mycket heterogen. Som kommer att framgå av denna rapport är skillnaderna mellan de olika språkgrupperna ofta större än skillnaden mellan den grupp som här definieras som invandrare och invånarna i Stockholmsregionen i stort. I många avseenden är det därför mer intressant att tala om de olika språkgrupperna istället för att tala om invandrare som en grupp. Samtidigt finns självfallet ett antal levnadsförutsättningar och problem som alla de människor med utländsk bakgrund som bor i Stockholmsregionen har gemensamt. Därför redovisar vi här både den studerade invandrargruppen som helhet och språkgrupperna var för sig. Det finns flera skäl till att de undersökta språkgrupperna är mycket olika till sin karaktär. Ett viktigt skäl är att de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och under olika förutsättningar. Figur 5. Vilket år flyttade du till Sverige? Bas: Ej född i Sverige (595). 14

15 Antal år i Sverige Skillnaderna mellan de olika grupperna framgår av figur 5. Totalt sett kom 44 procent av de tillfrågade till Sverige före Dessa är i huvudsak arbetskraftsinvandrare, och kommer från bl.a. Finland, Jugoslavien och Turkiet. De övriga, som har kommit till Sverige efter 1980, är främst flyktingar från såväl Afrika som Mellanöstern och Latinamerika. Om den ex-jugoslaviska gruppen kan tilläggas att många av dem är serber som kommit till Sverige relativt nyligen som ett resultat av kriget i f d Jugoslavien. Övriga i denna grupp är främst tidiga jugoslaviska invandrare, varför vi valt beteckningen Övriga ex-jugoslavien. Skäl att komma till Sverige Drygt en av fyra kom som flykting, knappt fyra av tio som anhöriginvandrare och en av fem som arbetskraftsinvandrade. Tilläggas kan att det för många invandrare i praktiken kan finnas en kombination av skäl till att komma till just Sverige. Syftet med denna fråga har främst varit att identifiera de huvudsakliga formella skälen, dvs. de skäl som legat till grund för beslutet om uppehållstillstånd. De skillnader mellan språkgrupperna som här framträder har som framgår längre fram i rapporten även stor betydelse för den samlade livssituationen. Figur 6. Orsak till att du bor i Sverige? Bas Ej född i Sverige (

16 Utbildning Inom gruppen invandrare i Stockholmsregionen finns såväl grupper med mycket hög utbildningsnivå påtagligt högre än genomsnittet i regionen och grupper med låg eller mycket låg utbildning. Skillnaderna i utbildningsbakgrund är mycket stora mellan de olika grupper som omfattas av undersökningen från akademiker till grupper nästan helt saknar utbildning. Den persisktalande gruppen skiljer ut sig, där har över 60 procent högskoleutbildning. Jämförelsen med allmänheten blir något missvisande eftersom det finns demografiska skillnader (främst vad gäller andelen unga människor), men nivån är ändå påfallande hög jämfört med stockholmarna i övrigt. Figur 7. Utbildningsnivå. Bas: Samtliga (701). Kunskaper i svenska och hemlandets språk Även kunskaperna i svenska skiljer sig åt mellan grupperna. De finsktalande, spansktalande och ex-jugoslaviska grupperna anser sina kunskaper som bättre än vad andra uppfattar sina kunskaper. Att skillnaderna inte är större mellan t.ex. de grupper som bott i Sverige i decennier (finska, ex-jugoslaviska, spanska) och de grupper som kom hit relativt nyligen (bosnisktalande) beror sannolikt på att intervjupersonerna själva fått uppskatta sina färdigheter. Sådana uppskattningar är förstås subjektiva, och beror på vilka krav man själv ställer. 16

17 Figur 8. Uppfattning om egna språkkurser. Bas: Samtliga (701). Medelvärden (1 = mycket dåliga kunskaper, 5 = helt flytande). Som framgår av figur 8 finns de största skillnaderna i svenskkunskaper mellan första och andra generationens invandrare. Andra generationens invandrare uppfattar som synes också sina kunskaper i svenska som bättre än sina kunskaper i hemlandets språk. Självbild och identitet En viktig fråga för livssituationen i Stockholmsregionen är hur man uppfattar sig själv, vilken identitet man har. Här finns tydliga skillnader mellan de olika språkgrupperna vad gäller hur pass svenska de uppfattar sig. Dessa skillnader följer delvis skillnaderna i vistelsetid i Sverige. Ju längre tid i Sverige, desto mindre är identiteten knuten till det gamla hemlandet. Men skillnaderna är intressant nog bara delvis ett resultat av detta. Undantag finns, och det är uppenbart att olika gruppers identitet påverkas olika av vistelsen i Sverige. Den turkiska gruppen består t.ex. som vi kunde se tidigare i hög utsträckning av personer som kom till Sverige före 1980; endast en minoritet har kommit efter Trots detta uppfattar närmare två av tre i denna grupp sig helt och hållet eller i huvudsak som turkar. I denna grupp är identifikationen med ursprungslandet på samma nivå som i den bosniska gruppen, som kom till Sverige betydligt senare. Som vi kommer att se längre fram skiljer den turkiska gruppen ut sig även i andra sammanhang genom sin påtagligt starka identifikation med den egna gruppen och sin starka bindning till hemlandet. 17

18 Figur 9. Hur betraktar du dig själv? Bas: Samtliga (701). Boendesituation Den sociala resan från nyanländ invandrare till etablerad medborgare går ofta via boendet. En grupps sociala integration kan ofta mätas genom att studera gruppens boende. Som figur 10 visar finns påtagliga skillnader mellan de utvalda invandrargruppernas boendesituation och boendesituationen för Stockholmarna i stort. Medan ungefär en tredjedel av Stockholmarna i stort bor i hyresrätt, är motsvarande andel bland de utvalda invandrargrupperna nära två av tre. Det begränsade antalet hyreslägenheter i innerstaden gör att hyresrätt här i de allra flesta fall är liktydigt med förort. Dessutom avspeglar boendet av naturliga skäl även i viss utsträckning de ekonomiska förutsättningarna i respektive grupp. Jämförelsen mellan de olika invandrargrupperna visar två intressanta avvikelser. Generellt följer boendesituationen den skiljelinje som nämndes inledningsvis å ena sidan finsktalande och invandrare från ex-jugoslavien som bott i Sverige länge, å andra sidan bosniska flyktingar som inte hunnit rota sig här ännu. Men samtidigt finns två grupper som sticker ut. Den persisktalande gruppen, som är påtagligt mer integrerad i sitt boende än grupper som kom till Sverige 18

19 Figur 10. Boendeform. Bas: Samtliga (300, 701 samt 100 per språkgrupp). under ungefär samma tidsperiod och den turkiska gruppen som är påfallande mindre integrerad i sitt boende än andra grupper som kom till Sverige under samma tidsperiod. Skillnader i boendeform ger således vissa indikationer på hur integrerade de olika grupperna är. Men ett mer intressant mått är i vilken utsträckning de olika grupperna bor nära svenskar eller om de främst bor nära andra invandrargrupper. Svaren på denna fråga visar i stort samma mönster som ovan. Den finsktalande gruppen förefaller vara allra mest boendemässigt integrerad; hela 70 procent i denna grupp bor i bostadsområden där det bor nästan bara eller huvudsakligen infödda svenskar. Därefter följer den ex-jugoslaviska gruppen och de persisktalande, men även de spansktalande förefaller bo i områden där det bor många infödda svenskar. Bland de spansktalande är andelen som bor i områden med nästan bara infödda svenskar allra störst, lika hög som för stockholmarna i genomsnitt. Jämförelsen mellan de olika boendeformerna bekräftar också att det finns ett samband mellan boende i villa eller bostadsrätt och boende i miljöer med många svenskar. Allra högst är andelarna som bor i områden med många infödda svenskar bland de villaboende, därefter kommer bostadsrättsinnehavarna och sist de boende i hyresrätt. 19

20 Figur 11. Andra boende i det egna bostadsområdet. Bas: Samtliga (300, 701 samt 100 per språkgrupp). Arbete och företagande I undersökningen har vi även ställt ett antal frågor kring arbete och företagande. En nyckelfråga är hur de utvalda invandrargrupperna uppfattar sina möjligheter att få jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Låg andel arbetslösa i undersökningen Sammantaget uppger 56 procent av de tillfrågade invandrarna i undersökningen att deras huvudsakliga sysselsättning är förvärvsarbete. Jämfört med den officiella statistiken är detta en alltför hög andel. Omvänt är andelen arbetslösa i undersökningen lägre än vad som i övrigt är känt om den aktuella målgruppen endast 5 procent uppger i undersökningen att de är arbetssökande. Detta kan ha flera förklaringar. Dels tenderar telefonintervjubaserade undersökningar generellt även bland infödda svenskar att ge en lägre andel som uppger sig vara arbetslösa än som faktiskt är det. Det är helt enkelt inte så lockande att definiera sig som arbetslös i en undersökning. 20

21 Möjligen är denna effekt också av något skäl större bland invandrare än bland infödda svenskar kanske för att arbetslösheten bland invandrare är ett så uppmärksammat och omdebatterat problem. Dels kan urvalsmetoden påverka andelen arbetslösa. Urvalet har gjorts utifrån de personer som står med i telefonkatalogen och bland dessa är sannolikt arbetslösheten något lägre än bland de personer som inte står med i telefonkatalogen. Oavsett om andelen arbetslösa underskattas i undersökningen är det enligt vår uppfattning ändå intressant att studera skillnaderna mellan olika grupper i frågor som rör arbete och företagande. Tilläggas kan att detta metodproblem finns i alla typer av undersökningar som görs bland allmänheten. Andelen arbetslösa underskattas ofta, särskilt bland invandrargrupper. Denna undersökning är således inte mindre missvisande i detta avseende än andra undersökningar. Snarare torde riskerna för snedvridningar och bortfall vara mindre, eftersom intervjuerna här har gjorts på respektive invandrarspråk när de intervjuade så önskat. Kvalificerade jobb idag? Vilken är då situationen för de invandrare som förvärvsarbetar idag har de jobb som motsvarar deras kvalifikationer? Här förefaller intervjupersonerna ha en mer optimistisk syn än vad debatten kring denna fråga ger sken av. Skillnaderna mellan de utvalda invandrargrupperna och stockholmarna i stort är inte särskilt stora. 79 procent av invandrarna Figur 12. Arbete idag som motsvarar kvalifikationerna? Bas: Förvärvsarbetande. 21

22 uppger att de har jobb som motsvarar deras kvalifikationer, vilket ska jämföras med 85 procent av stockholmarna i stort. I detta sammanhang är det särskilt intressant att studera de högutbildades situation. Högutbildade invandrares svårigheter att få jobb som motsvarar deras kvalifikationer är ett uppmärksammat problem. Här finns också skillnader mellan invandrare och stockholmarna i stort. I referensgruppen uppger 92 procent av de högskoleutbildade att de har jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Motsvarande andel bland invandrarna är 80 procent. Såväl i referensgruppen som bland de studerade invandrargrupperna är det de med endast grundskoleutbildning som i störst utsträckning uppger att de har jobb som motsvarar kvalifikationerna 100 respektive 91 procent. Vissa skillnader finns mellan de olika grupperna, men de är inte särskilt stora. Mest nöjda förefaller de finsktalande och persisktalande grupperna vara. De finsktalande är rentav mer nöjda i detta avseende än stockholmarna i genomsnitt. Minst nöjda är de arabisktalande, även om också den absoluta majoriteten i denna grupp uppger sig ha jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Möjlighet att få kvalificerade jobb i framtiden Hur uppfattar då de icke-förvärvsarbetande sin situation? Vi har frågat de studerande, de arbetssökande samt de som förvärvsarbetar men inte har tillräckligt kvalificerade jobb hur de ser på möjligheterna att få jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Här uppvisar svaren ett delvis överraskande mönster. Mest optimistiska förefaller de bosnisktalande och arabisktalande grupperna vara. Just de grupper som i lägst utsträckning idag har jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Uppenbarligen finns hopp om framtiden, trots ett svagt utgångsläge. En mer pessimistisk tolkning av den bosniska gruppens framtidstro är att de ännu varit så kort tid i landet att många av dem ännu saknar erfarenheter av svensk arbetsmarknad. Kanske beror optimismen på att de ännu inte hunnit bli besvikna? Om figur 13 bör tilläggas att basen i den finska gruppen är mycket liten, i och med att andelen förvärvsarbetande är så pass hög. Uppgifterna om de finsktalandes syn på sina framtida möjligheter ska därför tas med en nypa salt. Skäl till egenföretagande Det är sedan tidigare känt att andelen nyföretagare är högre bland invandrare än bland infödda svenskar. Företagsamheten skiljer sig också kraftigt åt mellan de studerade språkgrupperna. Det finns även tydliga skillnader vad gäller skälen till att driva eget företag mellan invandrare och infödda svenskar. Invandrarföretagarna startar betydligt of- 22

23 Figur 13. Möjligheter få jobb som motsvarar kvalifikationerna? Bas: Studerande/arbetssökande/har arbete som ej motsvarar kvalifikationern. Figur 14. Varför blivit egen företagare? Medelvärden (1 = ingen betydelse, 5 = helt avgörande). Bas: Egen företagare (42/20) tare företag för att de har svårt att få annat arbete, en orsak som är relativt ovanlig bland infödda svenskar. Det är också vanligare bland invandrare att familjetraditionen är en viktig orsak att starta företag. Bland svenska företagare förefaller det vara vanligare att starta företag för att det ger personlig frihet och för att det är ett sätt att tjäna pengar. 23

24 Socialt umgänge Vid sidan om frågor om boende och arbete med mera är det även intressant att studera hur integrerade de olika grupperna är i sitt sociala liv. Hur ofta träffar de t.ex. svenskar till vardags? Vi har i undersökningen ställt frågor till invandrare bl.a. om hur ofta de umgås med infödda svenskar och med personer från det egna hemlandet. Umgänge med svenskar Generellt kan sägas att frågans formulering sannolikt ger viss överskattning av umgänget med svenskar, genom att den uppfattats som även innefattande personer man träffar på jobbet. Bland de förvärvsarbetande är det förstås en mycket hög andel som så gott som varje dag träffar infödda svenskar. Även om nivåerna generellt överskattas, är ändå skillnaderna intressanta att studera. Mest iögonenfallande är kanske att den turkiska gruppen umgås med infödda svenskar så mycket mindre än de andra grupperna. Denna skillnad kan heller inte förklaras med andelen förvärvsarbetande. Inom parentes kan nämnas att det även i referensgruppen finns en andel om 19 procent som uppger att de umgås med svenskar någon gång i veckan eller mer Figur 15. Umgänge med infödda svenskar. Bas: Samtliga (300, 701 samt 100 per språkgrupp). 24

25 sällan. I denna grupp finns sannolikt en relativt stor andel invandrare, så detta svar motsvarar inte de helsvenska invånarna. Resultatet visar att just den turkiska gruppen i sitt dagliga liv träffar färre infödda svenskar än någon av de andra grupperna. Umgänge med människor från ursprungslandet Samma mönster framträder även i den omvända frågeställningen hur ofta man träffar människor från det egna hemlandet. Hela åtta av tio i den turkiska gruppen umgås någon gång i veckan eller oftare med andra från samma land. Motsvarande andel för t.ex. de spansktalande är knappt sex av tio. I den kvalitativa förstudie utförd av Veritas Communication som föregick denna undersökning framkom att även de boende i relativt segregerade miljöer på det hela taget ofta är nöjda med sin boendesituation. Närheten till svenskar är förstås inte avgörande för tillfredsställelsen i det egna boendet. Goda grannrelationer, ett nära umgänge med vänner och bekanta i området etc. kan göra även segregerade bostadsområden trivsamma för de människor som bor där. Även om boendesegregationen ur ett socialt och politiskt perspektiv är problematisk, måste den inte med nödvändighet innebära försämrad livskvalitet för de personer som bor i områden med hög andel invandrare. Figur 16. Umgänge med egna språkgruppen. Bas: Samtliga (701 samt 100 per språkgrupp). 25

26 Information om hemlandet och Sverige Hur får de utvalda invandrargrupperna information om vad som sker i Sverige, och hur får de information från sina gamla hemländer? Finns det några skillnader mellan hur dessa grupper får information och hur infödda svenskar får sin information? Vi har ställt ett antal frågor om källor till information dels om Sverige, dels om det egna ursprungslandet. Dessa frågor har ställts till den grupp som uppger sig vara mycket eller ganska välinformerade om vad som händer i Sverige respektive omvärlden totalt 58 procent. Det är givetvis intressant att veta även hur de mindre välinformerade får sin information. Tillförlitligheten i svaren blir dock större om frågan begränsas till de som uppger sig vara välinformerade. Information om händelser Sverige Vad gäller informationen om Sverige är det både för svenskar och invandrare svenska tidningar och svensk radio/tv som är de viktigaste källorna. Andelen invandrare som svarar svenska tidningar är överraskande hög med tanke på att andelen prenumeranter är lägre i dessa grupper än bland stockholmarna i genomsnitt. En förklaring kan vara att vi i undersökningen inte gjort skillnad på gratistidningar och traditionella dagstidningar. Sannolikt står gratistidningarna för en betydande del av invandrarnas tidningsläsande. Invandrarna får också en relativt stor del av sin information från källor som inte alls används av svenskar närradio på hemspråk och även i viss utsträckning från hemlandets tidningar. Information om händelser i hemlandet Vad gäller information om hemlandet skiljer sig mönstret kraftigt från informationsinhämtningen om Sverige. Här är satellit-tv och släkt, vänner och bekanta de viktigaste informationskällorna, tätt följt av Internet. Med satellit- TV avses här av allt att döma i första hand TV-sändningar på det egna språket. Dessa tre källor kännetecknas bl.a. av att den information som förmedlas är mycket svår att påverka för såväl svenska kommersiella aktörer som svenska myndigheter. Här finns en stor utmaning för såväl myndigheter som företag som vill nå invandrargrupper i Stockholm. På det hela taget finns betydande skillnader mellan invandrares och infödda svenskars sätt att inhämta information. Dels finns skillnader i tonvikten vad gäller informationsinhämtningen om Sverige, dels skiljer sig informationsinhämtningen om hemlandet i grunden från den gällande Sverige. Utifrån denna översiktliga bild finns det skäl att i framtida studier ytterligare analysera skillnaderna för att bättre förstå vilka krav de olika grupperna ställer 26

27 Figur 17. Informationskällor: Sverige respektive hemlandet. Bas: Håller sig mycket eller ganska underrättad (269/603/426). på informationskanalerna, vilka skillnader som finns mellan invandrares och infödda svenskars sätt att inhämta information etc. Vilka skillnader finns t.ex. i de olika gruppernas sätt att uppfatta samma nyheter? Diskriminering En av de viktigaste frågorna för de studerade invandrargruppernas möjligheter att lyckas i Sverige är i vilken utsträckning de utsätts för diskriminering av något slag. På denna punkt finns intressanta skillnader såväl mellan språkgrupperna som mellan olika demografiska grupper. En av tre har diskriminerats Totalt sett uppger 33 procent av invandrarna att de har utsatts för diskriminering av något slag under sin tid i Sverige. Även stockholmarna i genomsnitt drabbas enligt egen utsago av diskriminering, 18 procent svarar att de diskriminerats. Här gäller det av allt att döma både etnisk diskriminering (cirka var tredje stockholmare har ju utländsk bakgrund), och diskriminering av andra skäl t.ex. könsdiskriminering. 27

28 Allra störst förefaller diskrimineringen vara i den persisktalande gruppen, där mer än hälften uppger sig ha blivit diskriminerade. Även bland turkisktalande och spansktalande ligger diskrimineringen över genomsnittet i gruppen. Figur 18. Har upplevt diskriminering. Bas: Samtliga (701 samt 100 per språkgrupp). Arbetssökande och högskoleutbildade särskilt utsatta De arbetssökande uppger i större utsträckning än förvärvsarbetande, företagare och studerande att de blivit utsatta för diskriminering. De med högskoleutbildning uppger också oftare än de med lägre utbildning att de blivit diskriminerade. Diskriminering i olika situationer De olika grupperna förefaller också ha problem i olika situationer. De arbetssökande upplever sig ha diskriminerats i samband med att de haft svårt att få arbete, medan de förvärvsarbetande och studerande upplever sig ha diskriminerats på arbetet/i skolan. Bland företagare är det främst i kontakter med myndigheter som diskriminering har skett. Gruppen som upplever sig ha diskriminerats i andra sammanhang är förhållandevis stor. I denna grupp återfinns ett mycket brett spektrum av sammanhang, från asylärenden till rasistiska tillmälen och misshandel av invandrarfientliga svenskar. 28

29 Figur 19. Har upplevt diskriminering. Bas: Samtliga. Figur 20. På vilket sätt har du diskriminerats. Bas: Har diskriminerats (244 totalt, 349/111/42/32). 29

30 Förtroende för myndigheter I sin vardag har de olika invandrargrupperna i olika sammanhang kontakt med svenska myndigheter i sin egenskap av medborgare, snarare än i egenskap specifikt av invandrare. För att få en bild av hur de olika grupperna uppfattar dessa kontakter har vi undersökt förtroendet för ett antal olika myndigheter hos dem som har erfarenhet av respektive myndighet och jämfört förtroendenivåerna med de genomsnittliga stockholmarnas syn. Större förtroende än bland infödda svenskar Intressant nog visar det sig att invandrargruppen totalt sett har genomgående större förtroende för de undersökta myndigheterna än vad stockholmarna i allmänhet har. Samtidigt kan konstateras att förtroendet även i invandrargruppen ligger på en relativt låg nivå. Många invandrare bedömer därför sannolikt de svenska myndigheternas tillförlitlighet utifrån sina erfarenheter av hemlandets myndigheter. Att svenska myndigheter inger stort förtroende jämfört med t.ex. iranska, irakiska eller bosniska myndigheter är kanske inte så överraskande. Samtidigt är det sannolikt också så att negativa erfarenheter av myndigheter i hemlandet påverkar attityden till myndigheter även i Sverige, oavsett hur man bemöts av de senare. Sammantaget är det dock, oavsett dessa faktorer, intressant Figur 21. Förtroende för myndigheter. Medelvärden (1 = mycket litet, 4 = mycket stort). Bas: Har kontakt med respektive myndighet. 30

31 att förtroendet genomgående är högre bland invandrarna än bland stockholmarna i genomsnitt. I figur 21 visas medelvärden i förtroendet för respektive myndighet, där intervjupersonerna svarat på en skala 1-4. Svarsalternativet 3 motsvarar ganska stort förtroende. Som synes uppnår ingen av de undersökta myndigheterna denna nivå bland stockholmarna i stort. I invandrargruppen uppnår dock både skolan, sjukvården, skattemyndigheten, polisen och försäkringskassan förtroendevärden på över 3. Utöver medelvärdena är det intressant att undersöka andelen som känner mycket lågt förtroende. Om denna grupp är stor vittnar det om ett påtagligt problem, även om det genomsnittliga förtroendet är relativt högt. Den andel som känner mycket lågt förtroende för respektive myndighet är i de allra flesta fall något större bland invandrargrupperna än bland Stockholmarna i stort, även om skillnaderna är små. För de flesta myndigheter är också denna grupp mycket liten. Undantagen är socialtjänsten och arbetsförmedlingen, som 12 respektive 17 procent av de tillfrågade invandrarna känner mycket litet förtroende för. Motsvarande siffror för referensgruppen är 10 respektive 16 procent. Skillnader mellan arbetsmarknadsgrupper Förtroendenivåerna skiljer sig också en hel del åt mellan de olika grupperna. I vissa fall förefaller myndigheterna mötas av större förtroende ju mer kontakt invandrarna haft med dem, vilket naturligtvis är positivt. Det är t.ex. de studerande som har störst förtroende för skolan. Den grupp som över lag förefaller känna minst förtroende för svenska myndigheter är företagarna med invandrarbakgrund. Både vad gäller skattemyndigheten, polisen, socialtjänsten och arbetsförmedlingen ligger företagargruppens förtroende lägre än de andra gruppernas. Vad detta beror på är naturligtvis svårt att säga. Möjligen kan detta tänkas hänga ihop med att många av företagarna som framgick tidigare har blivit företagare för att de haft svårt att få andra jobb. Kanske har deras negativa erfarenheter av skattemyndigheten, socialtjänsten och arbetsförmedlingen bidragit till att de startat egna företag. 31

32 Figur 22. Förtroende för myndigheter. Medelvärden (1 = mycket litet, 4 = mycket stort). Bas: Har kontakt med respektive myndighet. Att leva i Stockholm Hur kan då de studerade invandrargruppernas syn på sin livssituation sammanfattas? Vad tycker de egentligen om att leva och bo i Stockholmsregionen? Vi har ställt ett antal attitydfrågor till de olika invandrargrupperna och jämfört svaren med svaren från stockholmarna i genomsnitt. Vilka skillnader finns? Invandrare ofta mer nöjda än genomsnittet Sammantaget kan sägas att skillnaderna mellan de studerade invandrargrupperna och stockholmarna i genomsnitt är relativt små. I de fall skillnader finns förefaller i flera fall invandrarna vara mer nöjda än andra. Invandrare tycker i större utsträckning än andra att Stockholm är en internationell storstad samt intressant nog också både att integrationen fungerar bra och att toleransen mot minoriteter är hög. Detta resultat är både positivt och kanske något överraskande. Toleransen ökat med tiden Även i den kvalitativa förstudien framkommer att Stockholms mångkulturella karaktär och den relativt stora toleransen mot minoriteter finns bland de faktorer som upplevs positivt av invandrare i regionen. Bland invandrare som har bott i 32

33 Figur 23. Attityder till Stockholmsregionen. Medelvärden (1 = stämmer mycket dåligt, 4 = stämmer väl). Bas: Samtliga (701/300). Stockholm länge vittnar flera i den kvalitativa förstudien om att Stockholm har blivit en mer tolerant stad på senare år. Folk tittar inte lika mycket snett på en som förut, som en av intervjupersonerna uttrycker saken. Samtidigt ska konstateras att inte heller invandrarna är särskilt positiva till integrationen eller toleransen i genomsnitt ligger deras svar en bra bit under 3 på en skala 1-4, men det är uppenbart att de är mer positiva än stockholmarna i övrigt. Skillnader i attityder mellan språkgrupperna Även mellan de olika språkgrupperna finns ett antal intressanta skillnader. Mest skeptisk till hur integrationen fungerar är den persisktalande gruppen. Det är också en av de grupper som i störst utsträckning uppfattar sig ha utsatts för diskriminering under sin tid i Sverige. Den ex-jugoslaviska gruppen tycker oftare än andra att de bor i ett område som är bra för barn att växa upp i. Denna grupp är, som framgick av tidigare frågor, relativt väl boendemässigt integrerad. I de bostadsområden där de bor är grannarna ofta svenskar. Den arabisktalande gruppen, som bor minst integrerat med 33

34 svenskar, tycker också i lägst utsträckning att deras bostadsområde är bra för barn att växa upp i. Den arabisktalande gruppen är dock samtidigt, intressant nog, den grupp som är mest positivt inställd till toleransen mot minoriteter. Denna grupp instämmer också i högre utsträckning än andra i att Stockholm är en internationell storstad. Att låg social och boendemässig integration inte nödvändigtvis måste leda till vantrivsel visas även av den turkiska gruppen. Denna grupp som i lägre utsträckning än många andra umgås med och bor nära svenskar trivs bäst i Stockholmsregionen av alla sju språkgrupperna. De vill också i högre utsträckning än andra bo kvar i regionen. Figur 24. Attityder till Stockholmsregionen. Medelvärden (1 = stämmer mycket dåligt, 4 = stämmer väl). Bas: Samtliga (701, 100 per språkgrupp). 34

35 Figur 25. Attityder till Stockholmsregionen. Medelvärden (1 = stämmer mycket dåligt, 4 = stämmer väl). Bas: Samtliga (701, 100 per språkgrupp). Små skillnader mellan första och andra generationen Minst lika intressant som de skillnader som finns mellan språkgrupperna är hur små skillnaderna är mellan första och andra generationens invandrare. På samtliga de attitydfrågor vi ställt ligger svaren från första och andra generationen på i stort sett samma nivåer och inga anmärkningsvärda skillnader finns. De punkter där i alla fall små skillnader kan konstateras gäller dels att andra generationen är överrepresenterad vad gäller om deras bostadsområden är bra för barn att växa upp i samt om deras egen framtid är ljus. Här finns en större optimism än bland första generationens invandrare. Samtidigt är andra generationen i något lägre utsträckning än första generationen inställd på att bo kvar i Stockholmsregionen. Även om det sista kan förefalla oroväckande för regionen, är det inte säkert att det egentligen är resultatet av ett problem. Andra generationens invandrare är ofta mer etablerade i Sverige. Med denna etablering följer sannolikt en starkare självkänsla och större optimism inför den egna framtiden. Denna optimism gör de sannolikt också lättare att tänka sig att man i framtiden kommer att bo och jobba någon annanstans under kortare eller längre tid. 35

36 Figur 26. Attityder till Stockholmsregionen. Medelvärden (1 = stämmer mycket dåligt, 4 = stämmer väl). Bas: Samtliga (701/580/121). Anpassning och framtidstro För att få en tydligare bild av hur olika grupper sammantaget uppfattar sin situation har vi konstruerat ett mått där graden av anpassning sätts i relation till trivsel och framtidstro. Syftet med detta mått är att undersöka hur väl integrationen fungerar. I vilken utsträckning är de olika invandrargrupperna anpassade till det svenska samhället, och hur samspelar denna anpassning med deras trivsel och framtidstro. Innebär anpassningen till det svenska samhället per automatik ökad trivsel och större framtidstro, eller finns undantag från denna regel? Vi undviker här medvetet termen integration på invandrargruppernas anpassning till det svenska samhället. Detta av två skäl. För det första därför att integration handlar om mycket mer än att bara anpassa sig till det nya samhället. Snarare innebär integration en sammansmältning av den tidigare och den nya nationella identiteten, där olika influenser blandas och blir en ny helhet. För det andra därför att integration är en ömsesidig process, där även de infödda svenskarna allt mer anpassar sig till de nya kulturerna och på så vis integreras i det multietniska samhälle Sverige är idag. 36