5,.7/,1-(5)g5 $/.2+2/6(59(5,1*6 7,//67c1' $QWDJHQDY.I

Transkript

1 /,1'(6%(5* ) UIDWWQLQJVVDPOLQJ 5,.7/,1-(5)g5 $/.2+2/6(59(5,1*6 7,//67c1' $QWDJHQDY.I %DNJUXQG Alkohollagen trädde i kraft den 1 januari Förutom en ny lagstiftning skedde även en överföring från länsstyrelsen till kommunen rörande beslut om tillståndsgivning till alkoholservering och beslut om administrativa åtgärder (återkallelse, varning mm). Tillståndsgivning och tillsyn av lagens efterlevnad är därmed idag en kommunal skyldighet att fullfölja. Enligt övergångsbestämmelserna skall kommunaliseringen ske etappvis under tre år och vara fullt genomförd den 1 januari Ett grunddrag i svensk alkohollagstiftning är sedan länge att motverka risken för att servering av alkoholdrycker medför alkoholpolitiska olägenheter. Den nya alkohollagen med tillhörande andra författningar är mycket omfattande och detaljrik men beträffande vilka allmänna kriterier som kan åsyftas om en servering kan orsaka alkoholpolitiska olägenheter har kommunerna ett ansvar att precisera. Definitionen av alkoholpolitiska olägenheter är det enda område lagstiftaren har överlåtit till kommunen att bestämma vilket delvis har ersatt det kommunala vetot. I propositionen till alkohollagen nämns bl a följande, (s 62):.RPPXQHUQDE ULDONRKROSROLWLVNDSURJUDPDQJHYLONDNULWHULHUNRPPXQHQDYVHUDWW WLOOlPSDYLGEHG PQLQJHQDYRPHQVHUYHULQJNDQRUVDNDDONRKROSROLWLVNDROlJHQKHWHU WLOOOHGQLQJI USHUVRQHUVRPDYVHUDWWV NDVHUYHULQJVWLOOVWnQG(WWDYVODJSnHQDQ V NDQRPWLOOVWnQGPnVWHGRFNLI UVWDKDQGPRWLYHUDVXWLIUnQGHNULWHULHUI UVHUYH ULQJVWLOOVWnQGVRPJlOOHUHQOLJWODJHQGYVDQWLQJHQPHGKlQV\QWLOOV NDQGHHOOHU VHUYHULQJVVWlOOHWHOOHUPHGKlQV\QWLOODWWDONRKROSROLWLVNDROlJHQKHWHUNDQEHIDUDV XSSVWnJHQRPGHQWLOOWlQNWDVHUYHULQJHQ 6NlOHQI UEHG PQLQJHQPnVWHSUHFLVHUDVLEHVOXWHW Detta innebär att tillstånd får vägras om serveringen kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt även om sökande uppfyller kraven enligt lagstiftningen. Det finns alltså LQJHQJHQHUHOO UlWW att få serveringstillstånd. Kommunens riktlinjer skall ses som ett stöd såväl för kommunens arbete som för de restauratörer som har eller har för avsikt att söka serveringstillstånd eller andra sökande. Aktuellt dokument utgör ett komplement till lagstiftningen och därmed kommer det hanteras som ett juridiskt dokument vid en eventuell överprövning. Alla beslut enligt alkohollagen är myndighetsutövning och kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Ibland ingår svåra avvägande vid tillståndsprövningen där olika intressen ställs mot varandra. Alkohollagstiftningen har dock tillkommit för att begränsa alkoholens skadeverkningar och är i första hand en skyddslagstiftning. I de fall alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska bör de alkoholpolitiska hänsynen ha företräde, (prop. 1994/95:89 s 106).

2 6 NDQGHVOlPSOLJKHW Lämplighetskraven som ställs på den sökande för att få ett serveringstillstånd beskrivs mycket tydligt i Alkohollagen. Lämplighetsprövningen omfattar två delar, dels kunskaper i alkohollagstiftningen, dels den personliga vandeln. Detta innebär att den sökande skall ha kännedom om alkohollagstiftningen och ha ekonomiska förutsättningar att sköta verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Prövning kommer således att ske av såväl sökandes lämplighet avseende laglydnad och skötsel gentemot det allmänna, ex skatteskulder, konkurser etc som finansiering av verksamheten. Sökande skallvmloy visa att han/hon är lämplig att meddelas tillstånd att servera alkoholdrycker. 6HUYHULQJVVWlOOHWVWMlQOLJKHW Enligt Alkohollagen 7 kap 8 skall ett permanent serveringstillstånd till allmänheten meddelas endast om serveringsstället har ett kök för allsidig matlagning. Höga krav kommer att ställas på restaurangens kapacitet för matlagning. Köket skall vara av sådan beskaffenhet att lagad mat i tillräcklig omfattning kan tillredas av råvaror. Vanliga lägenhetsspisar och mikrougnar för uppvärmning av prefabricerade maträtter kan exempelvis inte anses tillräckliga. Serveringsstället skall ha ett, med hänsyn till omständigheterna, tillräckligt antal sittplatser för matgäster. Detta innebär att serveringslokalen skall erbjuda sittplatser för minst hälften av det antal personer som lokalen är godkänd för. Om en drinkbar inrättas skall den vara en mindre väsentlig del av serveringsstället och inrättad i nära anslutning till matsal. Lokalen inkl kök skall vara godkänd av brandskydds-, arbetarskydds- och hälsoskyddsmyndigheter. $ONRKROSROLWLVNDROlJHQKHWHU Enligt 7 kap 9 alkohollagen får serveringstillstånd vägras om serveringen kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt. Med alkoholpolitiska olägenheter menas i detta sammanhang att etablering av ett serveringsställe med utskänkningsrättigheter eller utökad rätt till utskänkning för befintligt serveringsställe riskerar att medföra samhälleliga problem. Dessa kan vara av social, alkoholpolitisk eller ordningsmässig art. Alkoholpolitiska olägenheter kan exempelvis föreligga vid en eventuell överetablering av serveringsställen inom ett specifikt område vilket i sin tur kan leda till att kommunen vägrar nya serveringstillstånd. Vid tillståndsprövningen förutsätts att bedömningen utgår från GHOVinskickade ansökningshandlingar, GHOV uppgifter inhämtade från besök på det aktuella serveringsstället, GHOV genom yttrande från remissinstanser samt GHOV den kunskap som tillståndsmyndigheten har förvärvat om det aktuella området/serveringsstället/sökande. Varje ansökan skall prövas individuellt mot bakgrund av en alkoholpolitisk helhetsbedömning. Enligt alkohollagen och dess förarbeten är det angeläget att ge större tyngd än i tidigare lagstiftning i tillståndsprövningen åt polisens yttrande om ordningsläget i området och miljöförvaltningens bedömning avseende oacceptabla störningar för de närboende. Serveringstider, restaurangtäthet samt konsumtion har konstaterats vara de faktorer som är

3 avgörande huruvida olägenheter uppstår. $ONRKROSROLWLVNDROlJHQKHWHUI UHOLJJHUHIWHUHQKHOKHWVEHG PQLQJGlU SROLVP\QGLJKHWHQVEHG PQLQJDYULVNI URUGQLQJVSUREOHPLVHUYHULQJVORNDOHQ HOOHULGHVVQlUPDVWHRPJLYQLQJDURFKPLOM I UYDOWQLQJHQVEHG PQLQJDYULVN I UEXOOHUVW UQLQJDUHOOHUDQGUDROlJHQKHWHUIUnQVHUYHULQJVORNDOHQVNDOO WLOOPlWDVVWRUEHW\GHOVH NRPPXQHQKDUNlQQHGRPRPPLVVI UKnOODQGHQLVHUYHULQJVORNDOHQ PLVVI UKnOODQGHQDQJnHQGHV NDQGHVOlPSOLJKHWHOOHUULVNI UPLVVI UKnOODQGH VDPW VlUVNLOWNlQVOLJDRPUnGHQLDQVOXWQLQJWLOOEDUQRFKXQJGRPVPLOM HUI UVNRORU IULWLGVKHPVNRORUIULWLGVRFKI UHQLQJVJnUGDURFKDQGUDWUlIISXQNWHU LGURWWVKDOODUVSRUWKDOODURPUnGHUHVHUYHUDGHI ULGURWWIULOXIWVOLYEDGPRWLRQ VDPWRPUnGHPHGNlQGPLVVEUXNVSUREOHPDWLN 6HUYHULQJVWLGHU Lagstiftaren har inte slagit fast någon senaste sluttid för servering av alkoholdrycker utan lämnat utrymme för lokal variation i detta hänseende. Servering av starköl, vin och spritdrycker får dock påbörjas tidigast klockan och servering av öl tidigast klockan Om tillståndsmyndigheten (kommunen) inte beslutar annat VNDOOservering av alkoholdrycker avslutas senast klockan Serveringsstället skall, enligt lagstiftningen, vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. I propositionen 1994/95:89 s 98 understryks att reglerna om serveringstider inte utgör en oväsentlig del av den svenska alkoholpolitiken och att sociala hänsyn därför skall ha klart företräde framför affärsmässiga eller konkurrensmässiga sådana. Enbart det faktum att en konkurrerande restaurang erhållit utsträckt serveringstid motiverar ej bifall till en ansökan av ifrågavarande slag. Kommunen måste i varje enskilt fall bedöma riskerna för alkoholpolitiska olägenheter i samband med en utsträckning av serveringstiden. I propositionen sägs vidare att miljöförvaltningens och polismyndighetens yttrande och inställning alltid skall tillmätas stor betydelse vid bestämmande av serveringstider. Polismyndigheten har framfört synpunkter rörande olika stängningstider för restauranger som är belägna inom ett relativt nära avstånd till varandra och pekar på de negativa konsekvenser som följer på detta. Anledningen är att det enligt polisens bedömning ofta uppstår ordningsproblem i samband med vandringar mellan nöjeslokaler/restauranger. Forskning på området styrker polismyndighetens uppfattning då det visat sig att det finns ett samband mellan sena stängningstider och gatuvåld. En stor del av våldet på gator och torg inträffar mellan klockan och då många berusade restauranggäster förflyttar sig från restauranger som stänger klockan till restauranger som har öppet längre, (Wikström, 1987). De flesta serveringsställen inom Lindesbergs kommun ligger i nära eller direkt anslutning till bostadsbebyggelse. Risken för störningar av närboende får därför anses som mycket stor varför serveringstider för restauranger i dessa områden ej skall medges längre än till klockan

4 Polismyndighetens bedömning av ordningsläget samt miljöförvaltningens bedömning av riskerna för att närboende störs skall vara tungt vägande vid bedömning av såväl nya tillstånd som ansökan om utsträckt serveringstid för redan etablerade rörelser. Ansökan avseende serveringstider skall alltid hanteras mycket restriktivt och aldrig medges längre än till klockan Tider efter skall endast medges till dokumenterat välskötta restauranger som ej har några aktuella anmärkningar. Undantag kan medges vid särskilda tillfällen, exempelvis midsommar, nyår med en förlängd serveringstid till klockan och då även till andra sökande. Självfallet skall även miljöförvaltningen och polismyndigheten tillstyrka en sådan ansökan. Serveringstiden för uteserveringar skall begränsas om det föreligger risk för att närboende störs eller att andra olägenheter befaras uppkomma. Ansökan om senare serveringstid än till klockan remitteras till miljöförvaltningen som rekommenderar lämplig serveringstid utifrån eventuell störningsrisk till närboende i området. I vissa fall utgår även remiss till polismyndigheten. Kommunen kan under gällande tillstånd ompröva ett beslut om serveringstid i de fall det inte endast tillfälligt uppkommer olägenheter och/eller störningar av närboende. 7LOOIlOOLJWVHUYHULQJVWLOOVWnQGWLOODOOPlQKHWHQ Det är relativt vanligt förekommande att det arrangeras s.k. tillfällig servering till allmänheten och då i lokaler som annars saknar serveringstillstånd. Dessa arrangemang innehåller vanligen, förutom servering av mat och dryck, även dans och/eller annan underhållning. Lagstiftaren ställer lägre krav vad avser sökandes utbildning, matutbud samt lokalens beskaffenhet för denna tillståndskategori. Däremot kvarstår kravet på godkänd vandel. Eftersom kraven är lägre än vid stadigvarande tillstånd till allmänheten, kan tillstånd för tillfällig servering innebära en otillbörlig konkurrensfördel gentemot de tillståndsinnehavare som bedriver permanent serveringsverksamhet. Av bl a detta skäl har det ansetts viktigt att endast etablerade och därmed lämplighetsprövade restauratörer som bedriver servering till allmänheten bör erhålla denna typ av tillstånd. (WWVnGDQWNUDYlUHPHOOHUWLGHMI UHQOLJWPHG ODJVWLIWQLQJHQYDUI UGHWWDHQGDVWVNDOOXSSIDWWDVVRPHQUHNRPPHQGDWLRQWLOODUUDQJ UHU DYHYHQHPDQJLGHQQDWLOOVWnQGVNDWHJRUL Utöver vad som sägs i lagen skall den som ansöker om tillfälligt serveringstillstånd för servering till allmänheten även uppfylla följande kriterier. * En grundförutsättning för tillstånd är att kraven från andra myndigheter är uppfyllda och att rätten att disponera marken/lokalen kan styrkas. * Miljöförvaltningens krav på livsmedelshantering skall vara uppfyllda. * Lagad mat skall kunna tillhandahållas. * Servering skall bedrivas i en avgränsad serveringsyta, med tillfredsställande antal sittplatser för gäster och med acceptabla avgränsningar. * När ett festivalområde utnyttjas av flera tillståndsinnehavare krävs, bl a för att kunna bedriva tillsyn, att varje tillståndsinnehavares serveringsområde är avgränsat från de övrigas. * Vid prövning av serveringstidens längd skall miljöförvaltningens bedömning av risken för störda grannar och polismyndighetens bedömning av ordningsläget tillmätas stor betydelse. Senare serveringstid än medges inte.

5 * Vid festivaler och liknande arrangemang som huvudsakligen riktar sig till ungdomar medges ej servering av spritdrycker. 6OXWHWVlOOVNDS Servering till slutet sällskap kan antingen vara permanent, (klubbrättighet eller festvåningsverksamhet) eller tillfällig. När det gäller permanent serveringsverksamhet till slutna sällskap och tillfälliga tillstånd ställer lagstiftaren lägre krav på matutbud, lokalens beskaffenhet och sökandens utbildning. Däremot kvarstår kravet på godkänd vandel. Permanent tillstånd till slutet sällskap skall medges vid yrkesmässig serveringsverksamhet. Den vanligaste ansökningskategorin rör tillfällig servering till slutet sällskap. Det är i dessa sammanhang oftast föreningar eller företag som ansöker om serveringstillstånd för servering vid personal- eller medlemsfester. När det gäller ett slutet sällskap får det dock inte vara frågan om t ex sådan av förening eller efter inbjudan anordnad tillställning som enligt 2 kap 3 ordningslagen skall anses som offentlig. * Ett slutet sällskap är en begränsad krets av personer som har någon form av gemensamt intresse, såsom en förening eller annan väl definierad personkrets, utöver ifrågavarande tillställning med alkoholservering. * Ideell förening eller stiftelse skall ha en tillfredsställande organisation. Den skall vidare ha ett namn som kan särskiljas från andra och ha antagit stadgar. En sökande som tilldelats organisationsnummer av skattemyndigheten anses i normalfallet uppfylla dessa krav. Härutöver krävs att föreningen aktivt bedriver ideell eller annan verksamhet samt att verksamheten är eller, utifrån ansöknings handlingarna, kan bedömas bli bestående. * Lagad mat skall tillhandahållas vid tillställningen. Livsmedelshandels försäljning av öl klass II. Partihandel med öl är inte tillståndspliktig verksamhet enligt den nya lagen liksom inte heller detaljhandel med och servering av öl. Fortfarande finns dock den begränsning att öl endast får säljas i godkänd livsmedelslokal och tillsammans med matvaror. Detta innebär att för detaljhandel gäller att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt 22, 3 st livsmedelslagen, vilket miljöförvaltningen som beslutar om. För att få sälja öl klass II PnVWH även försäljning av matvaror samtidigt bedrivas i lokalen. Det skall handla om ett brett varusortiment av livsmedel och inte några enstaka produkter. För servering av öl klass II gäller dels att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt ovan samt dels att servering av mat samtidigt bedrivs i lokalen. Servering av eller detaljhandel med öl får enligt lagen inte ske till personer som inte kan antas ha fyllt 18 år eller är märkbart påverkade av alkohol eller annat berusningsmedel. Kommunen är skyldig att utöva tillsyn över att handel och servering av öl följer bestämmelserna i alkohollagen. Alkoholpolitiska kommissionen, (SOU 1993:50), har särskilt betonat att kommunaliseringen ger bättre förutsättningar för en väsentligt utbyggd tillsynsorganisation och då även beträffande öl klass II. Detta står även väl i överensstämmelse med socialnämndens åliggande enligt 11 socialtjänstlagen. För närvarande kan dock inte kommunen ta ut någon avgift för denna tillsyn men frågan har

6 uppmärksammats på departementsnivå vilket med stor sannolikhet kommer att leda till ändrade möjligheter beträffande framtida avgiftsuttag. Kommunen har möjlighet enligt 21 alkohollagen att förbjuda fortsatt försäljning av öl klass II ifall verksamheten föranleder olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om bestämmelser i alkohollagen inte följs. Ett sådant förbud gäller i sex månader. 7LOOV\QDUEHWVPHWRGLNRFKHWLN $ONRKROLQVSHNWLRQHQskall utöva central tillsyn över efterlevnaden av alkohollagen. /lqvvw\uhovhq utövar regional tillsyn samt biträder kommunen med råd..rppxqhq och SROLVP\QGLJKHWHQ skall ansvara för den lokala tillsynen av restaurangerna och servering av alkoholdrycker samt detaljhandel med öl klass II. I förarbeten till alkohollagen påpekas vikten av att uppnå en kraftfull och välfungerande tillsyn. Kraftfull tillsyn i kombination med möjligheter till sanktioner skall ses som ett effektivt alkoholpolitiskt instrument. Kommunens tillsynsarbete skall samordnas med polismyndighetens, länsstyrelsens, kronofogdemyndighetens samt skattemyndighetens arbete. Tillsynen indelas i LQUHRFK\WWUHWLOOV\Q och skall bedrivas regelbundet. Med LQUH tillsyn avses kontroll av uppgifter från olika myndigheter, främst i frågor om ekonomisk art, samt rapporter angående tillståndsinnehavarens vandel. Till denna kategori räknas även övervakning av restaurangens marknadsföring i annonser, försäljningssiffror genom rapporter från tillståndsinnehavarna etc. Den \WWUH tillsynen innebär kontroll av att serveringen sker i enlighet med utfärdat tillstånd och att inte tillståndsinnehavaren bryter mot gällande lag eller föreskrifter. Bedömningar av ordningsläget i och utanför serveringsstället, kontroll av att servering till minderåriga inte bedrivs samt att servering till berusade personer inte sker är viktiga delar av den yttre tillsynen. Vidare sker kontroll av marknadsföringen inne i restaurangen, kassarutiner, matutbud, personalens anställningsformer m m. Kommunens inspektörer skall ha legitimationskort med foto där det klart framgår vilka de är och vilka befogenheter de har. Inspektörerna bör vid en kontroll inledningsvis kunna uppträda anonymt, men skall innan de lämnar restaurangen regelmässigt kontakta den serveringsansvarige och då även påtala eventuella brister. Av säkerhetsskäl samt för en eventuell bevisföring kommer aldrig restauranginspektioner att utföras av endast en person. Inspektionerna skall alltid dokumenteras skriftligt och kommuniceras med tillståndsinnehavaren. Tillsyn på aktuella serveringsställen skall minst ske en (1) gång per år. Besök kan ske såväl oanmält som anmält. ) UHE\JJDQGHWLOOV\Q skall också bedrivas innebärande att kommunen kommer att medverka till framtagande av informationsmaterial samt medverka i utbildningsinsatser för restaurangägare och personal. Tillståndsinnehavaren har dock en skyldighet att själv införskaffa sig kunskap om vad som gäller på alkoholhandelsområdet.

7 5HPLVVLQVWDQVHU I första hand åligger det den sökande att inkomma med ett komplett underlag som styrker den sökandes lämplighet som tillståndsinnehavare. Den sökande skall själv bifoga intyg från kronofogdemyndighet som visar att ekonomisk skötsamhet föreligger. Vidare skall det finnas uppgifter från Patent- och registreringsverket som visar vilka bolag den sökande är eller varit aktiv i. Socialnämnden kommer regelmässigt att inhämta yttrande från miljökontoret, polismyndigheten, (obligatorisk), och skattemyndigheten. Till och med 1997 skall alltid yttrande inhämtas från Länsstyrelsen. 0LOM NRQWRUHWgodkänner restaurangköken utifrån de livsmedelshygieniska förutsättningarna samt yttrar sig över vilken kapacitet som köket har för en allsidig matlagning. I yttrandet kan också upplysningar om risk för lukt och bullerstörningar ingå. Miljökontorets yttrande kommer att tillmätas stor betydelse vid tillståndsbedömningen. 3ROLVP\QGLJKHWHQ skall särskilt yttra sig om sökandes lämplighet att ansvara för verksamheten och personens vandel som kan vara av betydelse för bedömning av sökandes lämplighet. I polisens bedömning kan även verksamhetens inriktning och geografiska läge vara av betydelse för kommunens bedömning avseende risken för alkoholpolitiska olägenheter. 6NDWWHP\QGLJKHWHQ kommer att vara kommunen behjälplig att kontrollera finansieringsplan och kalkyl för planerad verksamhet. +DQGOlJJQLQJ I förarbetena till alkohollagen sägs bl a att det för tillstånd bör krävas en utredning som gör sannolikt att sökanden kommer att bedriva servering i enlighet med lagens bestämmelser. Bevisbördan är dessutom lagd på sökanden som skallylvd att han är lämplig. Av detta följer att tillstånd inte kan beviljas om ingenting är känt om sökandes tidigare verksamhet, (prop. 1994/95:89). För att handläggningen skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt samtidigt som kommunen har ambitionen att upprätthålla en god servicenivå gentemot krögare och andra sökande, är det nödvändigt med en viss tidsgräns avseende handläggningen för de olika tillståndskategorierna. Att verka för en öppen och väl fungerande dialog mellan kommunen och dess krögare är en viktig del av arbetet och något som skall prägla verksamheten. Nedan redovisas de olika tillståndskategorierna samt beräknad handläggningstid för vart och ett av dem. De relativt långa handläggningstiderna kan motiveras dels med hänvisning till det relativt omfattande remissförfarandet, dels till ärendemängden i sig och dels till det faktum att besluten oftast skall tas i nämnd eller arbetsutskott. Den mest omfattande utredningen sker i samband med ansökan om SHUPDQHQWVHUYHULQJV WLOOVWnQG Det kan i dessa fall röra sig om dels nyansökningar, (nyetableringar), och dels s k ägarbyten. I dessa ärenden är remissförfarandet relativt omfattande, bl a är polismyndigheten och länsstyrelsen obligatoriska remissinstanser. Den totala handläggningstiden för dessa ärenden från diarieföring till beslut är normalt WYnWLOOWUHPnQDGHU

8 8W NDGHVHUYHULQJVWLOOVWnQG kan gälla tillståndsinnehavare med vin- och starkölsrättigheter som även vill servera spritdrycker, restauranger med tillstånd enbart för servering till slutna sällskap som vill servera till allmänheten eller restauranger som vill utvidga sin serveringsyta. En vanlig ansökan i denna kategori avser uteserveringar där restauranger använder sig av allmän mark under några månader. I dessa ärenden sker ett remissförfarande till bl a polismyndigheten och miljöförvaltningen. Den totala handläggningstiden i denna kategori är normalt HQPnQDG 8W NDGVHUYHULQJVWLG skulle kunna ingå i föregående kategori men denna ärendetyp bör, med tanke på att den i sig är ett viktigt alkoholpolitiskt verktyg, behandlas separat. Remissförfarande sker till polismyndigheten samt till miljöförvaltningen vilket gör att den totala handläggningstiden i denna kategori normalt är HQPnQDG 7LOOIlOOLJDWLOOVWnQGWLOODOOPlQKHWHQär en relativt frekvent ansökningskategori. I vissa fall sker remissförfarande till miljöförvaltningen och/eller polismyndigheten. Dessutom skall de krögare som ej är kända för tillståndsmyndigheten lämplighetsprövas. Den totala handläggningstiden i denna kategori är normalt HQPnQDG 7LOOIlOOLJDWLOOVWnQGWLOOVOXWHWVlOOVNDS är den vanligaste ansökningskategorin. Här sker inget automatiskt remissförfarande men det är ändå angeläget att det finns tid att göra en rimlig bedömning av det slutna sällskapet, sökanden och serveringslokalens lämplighet. Den totala handläggningstiden i denna kategori är DUEHWVGDJDU Ovan angivna handläggningstider kommer att utgöra ett riktmärke när ansökan skall ha inkommit till kommunen i förhållande till serveringstillfället. Inkommer ansökan med kortare varsel kan det betyda att ärendet ej hinner behandlas inom föreskriven tid. Socialnämnden kan inte handlägga och besluta i ärenden som rör den egna verksamheten. I de fall då tillstånd för alkoholservering förekommer inom social-nämndens eget verksamhetsområde, (t ex servicehus), måste ansvaret för tillstånd- och tillsyn ligga på någon annan nämnd inom kommunen. Enligt 7 kap 15 Alkohollagen är det kommunfullmäktige som utser den eller de nämnder som skall ansvara för detta. Socialnämnden har ansvaret för tillstånd- och tillsyn enligt Alkohollagen utom i de fall då tillstånd söks för verksamhet inom socialnämndens ansvarsområde samt i dessa fall även för tillsyn. För myndighetsutövning i ärenden som rör socialnämndens verksamhetsområde ansvarar miljönämnden eller motsvarande. 6DQNWLRQHU 1 7 kap 19 och 20 Alkohollagen behandlas lagens sanktionssystem i de fall brister konstateras vid servering och/eller där tillståndsinnehavaren visar bristande lämplighet. Kravet på skötsamhet och personlig lämplighet hos tillståndsinnehavaren kvarstår även efter det att tillståndet meddelats. Åtgärder kan vidtas mot en tillståndsinnehavare som visar bristande lämplighet även om han/hon skött serveringen av alkoholdrycker i enlighet med lagen. Vid en eventuell konkurs återkallas serveringstillståndet. I de fall olägenheter har uppstått vid servering av spritdrycker, vin och starköl utgör detta grund för c7(5.$//(/6( om det inte endast är en tillfällig händelse. Om förutsättningarna som gällde för meddelande av tillstånd inte längre föreligger kan även detta vara en grund för återkallelse.

9 Om särskilda skäl föreligger kan kommunen i stället för återkallelse av tillståndet meddela 9$51,1*. Med begreppet särskilda skäl avses situationer där det bedöms att tillståndsinnehavaren omedelbart kommer att vidta erforderliga åtgärder så att det kan antas att verksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas i enlighet med gällande föreskrifter och meddelade villkor. Socialnämnden, tillståndsmyndigheten, har även en möjlighet att förena tillståndet med1<$ 9,//.25om serveringen t ex medfört alkoholpolitiska olägenheter som likväl inte är så allvarliga att grund för återkallelse av tillståndet föreligger. Serveringstillståndets förenande med villkor eller ej är därmed föränderligt över tiden. I samtliga händelser där tillståndet ifrågasätts kommer alltid underrättelse ske till tillståndsinnehavaren. Föreligger brott enligt alkohollagen kommer detta också att anmälas till polismyndigheten och inte enbart behandlas som en tillståndsadministrativ process.