Pernilla Johnsson Ingela Hallberg. Utbildning Synlighet Attraktionskraft Viktiga faktorer för livsmedelsbranschens utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pernilla Johnsson Ingela Hallberg. Utbildning Synlighet Attraktionskraft Viktiga faktorer för livsmedelsbranschens utveckling"

Transkript

1 2011 Pernilla Johnsson Ingela Hallberg Utbildning Synlighet Attraktionskraft Viktiga faktorer för livsmedelsbranschens utveckling

2

3 Utbildning, synlighet, attraktionskraft Viktiga faktorer för livsmedelsbranschens utveckling Pernilla Johnsson och Ingela Hallberg LivsmedelsSverige, 2011

4 LivsmedelsSverige Uppsala, maj 2011 Tryck: SLU repro, Ultuna, Uppsala ISBN: Omslagsfoto: Carina Gossas ungdomar skapar framtidens Landsbygdsprogrammet via Jordbruksverket samt LivsmedelsSverige. Har du frågor om rapporten, kontakta: Pernilla Johnsson eller Ingela Hallberg, LivsmedelsSverige. Telefon, växel

5 Förord Frågor om utbildning inom livsmedelsbranschen och branschens, det vill säga hela livsmedelskedjans, kompetensförsörjning har varit centrala för verksamheten i LivsmedelsSverige sedan organisationen grundades i mitten av 1990-talet. Det var några av branschorganisationerna i livsmedelskedjan, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Livsmedelsföretagen (Li) och Sveriges hotell- och restaurangföretagare (SHR) som tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tog initiativet till kunskapsplattformen och webbplatsen LivsmedelsSverige. Så småningom anslöt sig också Svensk dagligvaruhandel och ytterligare åtta universitet och högskolor. Dessa är: Chalmers, Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet och Umeå universitet. Senaste tillskottet i LivsmedelsSveriges ledningsgrupp är Sveriges konsumenter, som ingår som adjungerad part sedan år I och med visionen om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa genom en expansiv och innovativ livsmedelssektor så har frågorna om kompetensutveckling och behovet av engagerad och kompetent arbetskraft verkligen fått ett lyft. Vi är glada för att vi fick förtroendet att genomföra det arbete som presenteras i rapporten och tackar alla som har bidragit med värdefull kunskap och kloka synpunkter. Ett särskilt tack riktar vi till vår projektassistent Anniqua Melin som för denna rapport har samlat in alla uppgifter om vilka livsmedelsrelaterade utbildningar som finns i Sverige. Vi tackar också vår webbmaster och projektassistent Linda Cronsten som tillsammans med Anniqua Melin har vidareutvecklat utbildningssidan på LivsmedelsSveriges webbplats samt genomfört intervjuer av studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. LivsmedelsSverige, Uppsala den 31 maj, 2011 Ingela Hallberg Verksamhetsansvarig Pernilla Johnsson Projektledare

6

7 Innehåll Inledning... 7 Bakgrund... 8 Utbildningsmöjligheter inom livsmedelsområdet Högskolan Utbildningar med koppling till livsmedelskedjan Hur eftersökta är utbildningarna? Hur behandlas maten i turismutbildningarna? Yrkeshögskolan Vilka utbildningar finns? Hur ser intresset ut? Gymnasieskolan Hur ser dagens gymnasieskola ut? Gymnasieprogram med livsmedelsanknytning i dagens gymnasieskola Ny gymnasieskola från och med höstterminen Folkhögskolan Kursutbudet Vuxenutbildning Arbetsmarknadsutbildning Utbildning för yrkesverksamma Arbetsmarknad Vad tänker ungdomar om utbildning och jobb? Vilken information nås ungdomarna av? Livsmedelsbranschens syn på utbildningar och kompetensbehov Primärproduktion... 26

8 Industri/förädling Mat i offentlig sektor Restaurang Turism Handel Livsmedelskontroll/myndighet Sammanfattning och slutsatser Källor Bilagor 1. Deltagare vid hearing om utbildning och kompetens i livsmedelskedjan 14 september LivsmedelsSveriges ledningsgrupp 3. Högskoleutbildningar; namn, längd, nivå 4. Antal sökande till högskoleutbildningar 5. Högskoleutbildningar med huvudinriktning turism 6. Utbildningar och sökande vid yrkeshögskolan 7. Statistik om gymnasieskolan 8. Utbildningar vid folkhögskolan 9. Frågor till utbildningsanordnare 10. Frågor till branschen 11. Kommentarer från deltagare vid hearing 14 september Resultat från grupparbete enligt Track_Fast på hearing 14 september 2010

9 Inledning Den här rapporten handlar om utbildningsmöjligheterna och kompetensförsörjningen i livsmedelsbranschen. Med livsmedelsbranschen avser vi i denna rapport hela livsmedelskedjan. Synonymt med livsmedelsbranschen används också begreppen livsmedelssektorn, livsmedelskedjan eller livsmedelsområdet. Livsmedelsbranschen omfattar dem som arbetar i de fyra huvudlänkarna i livsmedelskedjan; primärproduktion, förädling, handel och konsumtion (bild 1). De som arbetar med till exempel kontroll, utbildning, logistik och marknadsföring innefattas också. Räknat på detta sätt arbetar ungefär en tiondel av Sveriges arbetsföra befolkning i branschen. Bild 1. Livsmedelskedjan Utbildningsfrågor har en central position för utvecklingen av en bransch. Det behövs kompetent och engagerad arbetskraft både i ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv och det behövs utbildning av hög kvalitet från förskola till högskola. De centrala frågeställningarna för livsmedelsbranschen, utbildningsaktörerna inkluderade, är: Hur ska man locka studenter till olika utbildningar? Hur ska behovet av duktig och engagerad arbetskraft tillgodoses? 7

10 Bakgrund Under 2008 lanserade landsbygdsminister Eskil Erlandsson visionen Sverige det nya matlandet. Visionen handlar om en stark svensk primärproduktion och förädling, svenska råvaror av hög kvalitet och matupplevelser för besökare runt om i landet. Huvudsyftet med visionen är att skapa tillväxt och nya jobb. För att visionen ska bli verklighet behövs kunniga människor i alla led i livsmedelskedjan. Det fanns ingen tydlig bild av vilka utbildningsmöjligheter som finns inom livsmedelsområdet och därför önskade Landsbygdsdepartementet genomföra en kartläggning. Kartläggningen skulle svara på frågor som: Vad finns det för utbildningar i Sverige inom ramen för visionens fem fokusområden (primärproduktion, förädlad mat, offentlig mat, matturism, restaurang) samt handel? På vilka olika nivåer kan man utbilda sig, det vill säga gymnasium, folkhögskola, yrkeshögskola, högskola, annat? Kan utbildningsanordnare och näringsliv identifiera särskilda brister eller svårigheter med dagens utbildningsutbud? medelssverige att utföra kartläggningen eftersom mycket information om livsmedelsutbildningar redan fanns samlat på LivsmedelsSveriges webbplats. LivsmedelsSverige sökte och beviljades medel hos Jordbruksverket Kartläggningen, som är en av aktiviteterna i projektet genomfördes under våren Projektet i sin helhet pågår till juni I inledningen av projektet ingick även att anordna en hearing tillsammans med Landsbygdsdepartementet där livsmedelsbranschens kompetensbehov, gällande både privata och offentliga aktörer, skulle diskuteras. Medarrangörer av hearingen var också EU-projektet Track_Fast vars syfte är att kartlägga kompetensbehoven hos livsmedelsföretag i ett EUperspektiv. Hearingen hölls den 14 september 2010 i Stockholm med drygt 80 deltagare från myndigheter, företag och utbildningsrepresentanter inom livsmedelsområdet (bilaga 1). I samband med matlandets expertrådsmöte den 16 mars 2011 ombads LivsmedelsSverige att presentera en översikt över utbildningsmöjligheterna inom livsmedelsområdet samt att ge en bild av branschens syn på sin nuvarande och framtida kompetensförsörjning. Inför detta möte samlade LivsmedelsSverige information som skulle komplettera den som erhållits vid hearingen genom att utföra en frågerunda bland representanterna i LivsmedelsSveriges ledningsgrupp (bilaga 2) samt Svensk handel och Skogs- och lantbruksarbetsgivareförbundet (SLA). 8

11 I denna rapport presenteras resultaten från kartläggningen av svenska livsmedelsutbildningar, hearingen, frågerundan inför matlandets expertrådsmöte samt de aktiviteter som hittills genomfört. 9

12 Utbildningsmöjligheter inom livsmedelsområdet Det finns utbildningar med anknytning till livsmedelskedjan i många utbildningsformer och på flera nivåer. Kartläggningen som presenteras här omfattar utbildningar inom högskola, yrkeshögskola, gymnasium, folkhögskola, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Utbildningar som kan kopplas till Matlandets fem fokusområden, det vill säga primärproduktion, förädlad mat, offentlig mat, matturism och restaurang, ingår i kartläggningen. Dessutom har handeln lagts till eftersom den är ett viktigt led i livsmedelskedjan, innefattande exempelvis logistik och mötet med kunden. I kartläggningen har utgångspunkten varit den information om livsmedelsutbildningar som redan fanns samlad på LivsmedelsSveriges webbplats. Kompletteringar och uppdateringar om högskoleutbildningar har gjorts med hjälp av de nio universitet och högskolor som ingår i LivsmedelsSveriges ledningsgrupp. Ytterligare kompletteringar och information om andra utbildningsformer har gjorts genom kontakter med myndigheter och andra utbildningsanordnare. Vilka utbildningar som ges ändras från termin till termin och från år till år varför uppgifterna som presenteras i den här rapporten inte bör ses som en statisk bild över utbildningsutbudet. Bild 2. En översikt över antalet utbildningar med anknytning till livsmedelsområdet. Turismutbildningar med mat på schemat är högskoleutbildningar som inte har sin huvudsakliga inriktning mot livsmedel men som ändå behandlar frågor om mat i undervisningen. 10

13 Inom ramen för Matlandet finns idag ett 80-tal högskoleprogram med direkt koppling till livsmedel, och fem turismutbildningar utan huvudsaklig koppling till livsmedel men som ändå har med maten på schemat. Vidare finns det cirka 50 utbildningar inom yrkeshögskolan, 35 inom folkhögskola och 5 på gymnasiet. Utbudet av utbildningar för yrkesverksamma är stort liksom antalet vuxen- och arbetsmarknadsutbildningar (se bild 2). Högskolan De svenska universitetens och högskolornas främsta uppgifter är att bedriva utbildning och forskning samt att samverka med samhället, till exempel genom att samarbeta med myndigheter och företag. I Sverige ansvarar staten för högskolornas verksamhet. Läsåret 2009/2010 var cirka studenter antagna vid svenska universitet och högskolor för studier på grundnivå eller avancerad nivå. Under höstterminen 2009 var också cirka personer antagna som forskarstuderande. Utbildningar med koppling till livsmedelskedjan Befintliga högskoleutbildningar med koppling till livsmedelskedjan visas i tabell 1 och 2, bilaga 3. Tabellerna visar att det finns 60 program på grundnivå och cirka 20 på avancerad nivå. Ett försök har gjorts att kategorisera utbildningarna efter de fokusområden (produktion, förädling, restaurang, offentlig mat och måltidsturism) som anges i Landsbygdsdepartementets vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa. Handeln har också inkluderats i kategoriseringen på grund av dess stora betydelse för livsmedelssektorn. Kategoriseringen anger vilken sektor studenterna som har gått respektive utbildning kan antas komma att arbeta inom eller påverka när de är yrkesverksamma. Kategorin avser arbetsområden som inte inkluderas av fokusområdena eller handeln, till exempel undervisning, konsult- och informationsverksamhet. De flesta utbildningar kan men kategorin har här valts för de utbildningar där det bedöms Utbildningarnas beröring med olika kategorier är relativt jämn. Det verkar alltså inte som om det råder brist på högskoleutbildningar inom Matlandets fokusområden eller handel. En översikt över grundutbildningarnas spridning visas i bild 3. Behörighetskraven till utbildningarna på grundnivå varierar. Alla kräver gymnasieutbildning eller motsvarande, men vissa utbildningar kräver dessutom särskild behörighet i form av godkända betyg inom till exempel naturvetenskapliga ämnen. För antagning till utbildningar på avancerad nivå krävs en avlagd svensk examen om minst tre år på grundnivå, en motsvarande utländsk examen eller andra motsvarande kvalifikationer. För vissa program på avancerad nivå som leder till yrkesexamina krävs det att man har en viss examen eller yrkeslegitimation. 11

14 Primärproduktion (23st) Förädling (20 st) Offentlig mat (16 st) Restaurang (20 st) Turism (18 st) Handel (20 st) Agronomer, hortonom, lantmästare, veterinär Civilingenjör, livsmedelsteknisk högskoleutb., livsmedelsagronom Dietist, kostvetare, kostekonom Kulinarisk kock/sommelier och måltidskreatör Gastronom, hotel management Food service management, detaljhandelsutbildning Bild 3. En översikt över inom vilka områden studenter som läst olika högskoleprogram på grundnivå förväntas arbeta. Till höger i bilden ges några exempel på utbildningar som berör respektive område. När det gäller kurser på högskolenivå som har kopplingar till livsmedelskedjan, både på grundnivå och avancerad nivå, så finns det ett väldigt stort utbud och de kan därför inte återges här. Huvuddelen av kurserna ingår i programutbildningarna, men kan i de flesta fall läsas fristående förutsatt att förkunskapskraven är uppfyllda. Några högskolor som inte ger hela utbildningar ger kurser med koppling till livsmedel. Exempel är Södertörns högskola, Högskolan i Skövde och Högskolan i Halmstad. Hur eftersökta är utbildningarna? Statistik om antalet förstahandssökande och antagna (urval 2) vid olika högskoleprogram på grundnivå och avancerad nivå för höstterminerna 2007, 2008, 2009 och 2010 visas i tabell 3a respektive 3b, bilaga 4. Många av de avancerade programmen är nya varför statistiken för dessa utbildningar är knapp eller obefintlig. Uppåtgående trender i antalet sökande, eller en enstaka markant ökning har markerats med grön färg i tabellerna. Nedåtgående trender i antalet sökande, eller en enstaka markant minskning har markerats med röd färg. De populäraste utbildningarna på grundnivå verkar befinna sig inom restaurang/gastronomi och inom kost-hälsa-området. Veterinärutbildningen har också ett högt söktryck men här framgår inte hur många av dem som utbildar sig till veterinär som hamnar inom lantbrukssektorn, inom livsmedelsföretag, på livsmedelsanknuten myndighet eller inom köttbesiktning. Enligt uppgift (Ivar Vågsholm, professor i bakteriologi och livsmedelssäkerhet 12

15 vid SLU, personlig kommunikation) hamnar cirka fem procent av de som utbildar sig till veterinärer inom slakteriernas köttbesiktning. I tabell 3a och 3 b kan man också se att det i många fall är färre förstahandssökande till programmen än det antal studenter som antas till respektive program. Det innebär att många som läser någon av dessa utbildningar inte studerar på en utbildning de valt i första hand. Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga verkar intresset för utbildningar på avancerad nivå vara generellt lågt. Intresset för magisterpåbyggnad inom livsmedelstillsyn samt masterutbildning i bioteknologi ser dock ut att vara relativt stort eller ökande. Orsaken till att program på avancerad nivå lockar få studenter kan helt enkelt vara att många av dem är relativt nya och därför okända bland presumtiva studenter. Hur behandlas maten i turismutbildningarna? I tabell 4, bilaga 5, visas högskoleutbildningar som kategoriseras inom området turism på respektive lärosäte och där utbildningen i huvudsak inte kan kopplas till livsmedelskedjan (jämför tabell 1 och 2, bilaga 3, och de utbildningar som tillhör kategorin turism). Fem av dessa utbildningar berör ändå ämnet mat och måltider i undervisningen (tabell 4, bilaga 5). Dessa uppgifter har erhållits genom telefonkontakt med respektive utbildningsanordnare. Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan samlar eftergymnasiala yrkesutbildningar (YH-utbildningar) som inte är högskoleutbildningar och syftar till att säkerställa att det finns utbildningar inom branscher där det finns behov av arbetskraft. Yrkeshögskolans utbildningar präglas alltså av att de är relevanta för arbetsmarknaden och att de har stark arbetslivsanknytning. Utbildningarnas innehåll och inriktning kan därför variera över tid beroende på arbetsmarknadens behov. Utbildningarnas längd varierar, men är vanligen 1-3 år. Behörig att studera vid yrkeshögskolan är den som genomgått gymnasieskola med godkänt slutbetyg eller har förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt. Den så kallade kvalificerade yrkesutbildningen (KY-utbildning) ingår numer i yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan (YH-myndigheten) med säte i Västerås och Hässleholm är ansvarig myndighet för frågor som rör yrkeshögskolan. Ett arbetsmarknadsråd vid myndigheten fastställer vilka utbildningar som är relevanta och får starta. Under 2009 fanns totalt cirka studerande inom kvalificerad yrkesutbildning eller yrkeshögskoleutbildning. De flesta studerande hade gymnasiebakgrund från antingen 2-3 åriga yrkesförberedande program (45 procent) eller 3-4 åriga studieförberedande program (31 procent). Ungefär fem procent av de studerande hade examen från högskola/universitet. De flesta studerande (drygt 85 procent) var födda i Sverige och cirka 11 procent av de studerande var födda i länder utanför EU och Norden. De studerandes medelålder var 29,3 år (30,5 år för 13

16 kvinnor och 27,9 år för män). Cirka hälften av de studerande var under 26 år. Tabell 5, bilaga 6, visar antalet sökande och antagna studenter samt antalet platser vid olika utbildningsområden inom yrkeshögskolan Vilka utbildningar finns? Yrkeshögskoleutbildningar med relevans för livsmedelskedjan finns i kategorierna: Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fisk Hotell, restaurang och turism Teknik och tillverkning Inom området teknik och tillverkning är det endast ett mindre antal av utbildningarna som har kopplingar till livsmedelskedjan. Totalt fanns det som nämnts tidigare cirka 50 utbildningar med inriktning mot livsmedelssektorn och dessutom 15 tursimutbildningar, där frågor om mat ingår till en mindre del, att söka hösten Dessa utbildningar och var i landet de var placerade redovisas i tabell 6 9, bilaga 6. Hur ser intresset ut? Intresset för utbildningarna inom yrkeshögskolan är relativt stort. Inom kategorin Hotell, restaurang och turism var det år 2009 exempelvis 4,5 sökande per plats och i kategorin Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske var det 2,6 sökande per plats (se tabell 5, bilaga 6). Gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning och alla kommuner är enligt lag skyldiga att erbjuda dessa elever en gymnasieutbildning. Gymnasieskolan är avgiftsfri och frivillig. Gymnasieutbildningen syfte är att ge grundläggande kunskaper för vidare studier och för arbete. Höstterminen 2009 fanns elever i gymnasieskolan. Gymnasieskolan har nyligen genomgått en reform och höstterminen 2011 börjar de förta eleverna i den nya gymnasieskolan. Hur ser dagens gymnasieskola ut? Dagens gymnasieskola, till och med vårterminen 2011, består av 17 nationella program som alla är tre år långa. Det finns också individuella program för elever med speciella utbildningsbehov, t.ex. elever som vill gå en lärlingsutbildning. Slutligen finns det specialutformade lokala program som kombinerar ämnen från olika nationella program. De 14

17 nationella programmen är indelade i obligatoriska kurser, valbara kurser, individuella val, kärnämnen och projektarbete. Så kallade karaktärsämnen är speciella för det program som valts. Gymnasieprogrammen kan antingen vara studieförberedande eller yrkesförberedande, eller både och. Gymnasieprogram med livsmedelsanknytning i dagens gymnasieskola Till program med betydelse för livsmedelskedjan i dagens gymnasieskola har här räknats: Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Naturbruksprogrammet På sju skolor som gett Elprogrammet med inriktning automation har det också funnits en specialinriktning mot livsmedel som kallas Food Production. Inriktningen har utarbetats i samarbete mellan Livsmedelsföretagen (Li), Arla och gymnasieskolan. I och med gymnasieskolans ombildning (se nedan) är framtiden för inriktningen Food Production oklar, men viljan och intresset att driva programmet vidare finns hos både livsmedelsbranschen och skolan (Bertil Elvin, utbildningsansvarig hos Livsmedelsföretagen, Li, personlig kommunikation). Hur ser intresset ut? I tabell 10, bilaga 7, visas vid hur många kommuner och skolor dagens gymnasieprogram finns. Tabell 11, bilaga 7, visar hur många ungdomar som sökte och blev antagna till olika program med livsmedelsanknytning enligt sitt förstahandsval under höstterminerna 2007, 2008 och Omkring hälften av de elever som sökte olika program i första hand (alla gymnasieformer) blev antagna till de nationella programmen. Utbildningar som motsvarar de livsmedelsanknutna programmen i de nationella programmen finns även inom specialutformade program och friskolor, men statistik för dessa skolformer uppdelat på programtillhörighet finns inte tillgänglig. Intresset för utbildningar med inriktning mot livsmedel kan troligen ändå utläsas av den tillgängliga statistiken som visar att programmen inom handel och administration samt hotell och restaurang tilldrar sig störst intresse. Naturbruksprogrammet ligger i mitten och minst intresse tilldrar sig industriprogrammet och livsmedelsprogrammet. Tabell 7 visar hur de olika programmen är fördelade geografiskt. Livsmedelsprogrammet finns i många fall vid endast en skola i länet, vilket kanske delvis kan förklara varför färre elever söker sig till den utbildningen (se tabell 12, bilaga 7). 15

18 Ny gymnasieskola från och med höstterminen 2011 Gymnasieskolan har genomgått ett reformarbete (GY2011). Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan och 2014 tar de studenten. Ett av syftena med gymnasiereformen är att de nya yrkesprogrammen ska leda till tydligare yrkesutgångar där eleverna i högre grad blir anställningsbara. Den nya gymnasieskolan kommer att bestå av tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Förändringarna innebär bland annat att behörighetskraven till gymnasieskolan höjs, kraven på grundläggande högskolebehörighet skärps och arbetslivet får inflytande över yrkesutbildningarna. Dessutom innebär reformen att skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program blir större och en yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs. Elever på yrkesprogram har dock rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Samtliga program i den nya gymnasieskolan som har kopplingar till livsmedelskedjan är yrkesprogram och är: Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Innehållet i de nya yrkesprogramutbildningarna kommer att skilja sig från det gamla. I den nya gymnasieskolan flyttas den nationella inriktningen mot turism och resor från dagens Handels- och administrationsprogram till det nya Hotell- och turismprogrammet. I dagens gymnasieskola är utbildningarna inom restaurang och livsmedel fördelade på hotell- och restaurangprogrammet samt livsmedelsprogrammet. I den nya gymnasieskolan samlas all hantverksmässig beredning, tillagning, hantering, servering och försäljning av mat i det nya Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Utbildningen för industriell livsmedelsproduktion flyttas från det nuvarande livsmedelsprogrammet till det industritekniska programmet. Folkhögskolan Folkhögskolan är till skillnad från andra skolformer inte bunden till centralt fastställda läroplaner utan varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet. Verksamheten ska först och främst syfta till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället och rikta sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Folkhögskoleutbildningar kan ge grundskole- eller gymnasiekompetens. Folkhögskolan kan också erbjuda särskilda kurser inom speciella ämnesområden och/eller vara yrkesinriktade. Antalet kursdeltagare i folkhögskolan var under vårterminen 2008 och under höstterminen samma år. 16

19 Kursutbudet Uppgifter om vilka utbildningar som finns samlas på webbplatsen folkhögskola.nu som är Sveriges alla folkhögskolors gemensamma webbplats, och produceras av Folkhögskolornas informationstjänst (FIN). Folkhögskolan gav höstterminen 2010 cirka 35 kortare (några dagar) eller längre (ett par år) kurser inom områdena turism, trädgård, jordbruk, skog, fiske och mat och hälsa. Kurser fördelat på ämnesområde, kurslängd och utbildningsort sammanfattas i tabell 13-15, bilaga 8. Hur dessa skolor är fördelade över Sveriges län framgår av tabell 16, bilaga 8. Vuxenutbildning Vuxenutbildning erbjuds en vuxen person (definieras som från och med 1 juli det år man fyller 20) som har en otillräcklig grundskole- eller gymnasieutbildning eller en kortare utbildning från ett annat land. Personer som är yngre än 20 år men som har slutbetyg från gymnasieskolan kan också delta i vuxenutbildning. Det är kommunerna som ansvarar för att tillhandahålla vuxenutbildning. För att gå en vuxenutbildning måste man vara folkbokförd i en kommun, men man har rätt att gå utbildningen i en annan kommun. De olika formerna för vuxenutbildning är: grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare, särvux, yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna. Vuxenutbildningar med relevans för livsmedelskedjan finns inom områdena handel, försäljning och administration, restaurang och storhushåll, naturbruk samt hotell och turism. Kursutbudet är mycket stort, men som exempel ges kurser i kallkök, varmkök, konditori, bageri, choklad och konfektyr, gastronomi, servering, drycker, barteknik, näringslära, chark och deli, café, hotell och turism och ekologisk trädgårdsodling. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildningarna motsvarar ett behov på arbetsmarknaden. För att få gå en arbetsmarknadsutbildning måste man vara inskriven på Arbetsförmedlingen och det är också denna som avgör vem som får påbörja en arbetsmarknadsutbildning. Utbildningarna finansieras av Arbetsförmedlingen och är kostnadsfria för de som går dem. Utbildningarna ger rätt till aktivitetsstöd. Det finns ett antal olika utbildningsanordnare som ger arbetsmarknadsutbildningar med koppling till livsmedel, till exempel inom hotell och turism, restaurang och storhushåll samt handel, försäljning och administration. 17

20 Utbildning för yrkesverksamma Det finns ett mycket stort utbildningsutbud för personer som är yrkesverksamma inom livsmedelindustri, småskalig och hantverksmässig livsmedelsproduktion, myndigheter, offentlig mat och måltidsservice. Det kan röra sig om utbildning och vidareutbildning i till exempel kvalitetssäkring, livsmedelshygien, mat och miljö, mat och hälsa, skolmat, ystning med mera. Utbildningarna ges av både offentliga och privata aktörer. Många utbildningar skräddarsys efter till exempel ett företags eller en myndighets egna önskemål. Några exempel på aktörer som erbjuder kompetensutveckling för yrkesverksamma inom livsmedelsområdet är: SIK öppna kurser, skräddarsydda företagsinterna kurser, seminarier och nätverk Meny - Hushållningssällskapen - utbildningar, föredrag, seminarier Anticimex färdiga eller skräddarsydda utbildningar Eldrimner kurser Högskolan Kristianstad uppdrag AB uppdragsutbildningar Lunds universitet (Lund University Commissioned Education) uppdragsutbildningar Göteborgs universitet uppdragsutbildningar 18

21 Arbetsmarknad Hur ser arbetsmarknaden ut för dem som har utbildat sig inom livsmedelsområdet? För att få en bild av detta har information samlats från Saco och Arbetsförmedlingen och från högskolerepresentanterna i LivsmedelsSveriges ledningsgrupp (bilaga 2). När det gäller uppgifterna från Saco och Arbetsförmedlingen finns statistiskt underlag för tillförlitliga beräkningar endast för en handfull av yrkena inom livsmedelsområdet, varför det saknas prognoser för många yrken. Saco presenterar årligen prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken förväntas se ut på fem års sikt i sin rapport Framtidsutsikter. Prognoserna bygger på bedömningar om arbetsmarknaden från Sacos olika förbund. Förbundens bedömningar grundar sig på de kunskaper de får om hur utbud och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden genom sitt arbete med att till exempel företräda sina medlemmar i förhandlingar med arbetsgivare och genom att arbeta med professions- och utbildningsfrågor. Prognoserna delas in i grupperna brist, balans och överskott. Sacos prognos för arbetsmarknadens behov av vissa yrkesgrupper med koppling till livsmedelskedjan för 2015 är som följer: Agronom Civilingenjör Jägmästare Kemist Miljö och hälsa Veterinär Dietist Kultur- och turismyrken Balans Balans Balans Balans Balans Balans Balans Överskott Arbetsförmedlingen presenterar arbetsmarknadsprognoser för olika yrken i Yrkeskompassen. Där presenteras prognosinformation uppdelad på ett, fem och tio års sikt. Den ettåriga bedömningen baseras på de lokala arbetsförmedlingskontorens prognosarbete och viktas till en regional och nationell bedömning. Fem- och tioårsprognoserna görs nationellt av Arbetsförmedlingens analysavdelning och baseras bland annat på pensionsavgångar, 19

22 tillgången på utbildningsplatser och utbildningsval samt arbetslöshet. Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknadens behov av och chansen till arbete för vissa yrkesgrupper med koppling till livsmedelskedjan i dagsläget och/eller på 5 och 10 års sikt är: Agronom Hortonom Lantmästare Jägmästare Civilingenjör bioteknik Dietist Nutritionist Utbildad kock Slaktare Styckare Bagare/konditor Veterinär Turismyrken Viss brist på 10 års sikt på grund av pensionsavgångar. Medelgoda chanser på 5-10 år sikt Balans nu. Medelgoda chanser på 5-10 år sikt Goda chanser Medelgoda chanser Balans Visst överskott, men efterfrågan ökar Balans Medelgoda chanser om 10 år Medelgoda chanser om 10 år Medelgoda chanser om 10 år Medelgoda chanser Brist på erfarna på kort sikt. Medelgoda chanser om 10 år Konjunkturkänsliga, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden I stort redovisar universitetsrepresentanterna i LivsmedelsSveriges ledningsgrupp (bilaga 2) en god arbetsmarknad för sina studenter (se bilaga 9). Informationen från Saco och Arbetsförmedlingen, om än med dålig täckning, pekar inte heller på att arbetsmarknaden ser särskilt svår ut för yrkesgrupper inom livsmedelsområdet. Dietister har svårt att få jobb nu men enligt Saco och Arbetsförmedlingen förväntas efterfrågan på deras kompetens öka inom områden där de tidigare inte varit så representerade, till exempel inom industrin (bild 4). När det gäller branschrepresentanternas syn på den framtida arbetsmarknaden så har till exempel LRF pekat ut trädgårdsområdet som en tillväxtbransch. Nu råder det brist på arbetskraft inom trädgårdsnäringen. Centrum för vilt- och fiskforskning vinkar för att vilt och 20

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

VÄLJ HOTELL- OCH RESTAURANG- PROGRAMMET

VÄLJ HOTELL- OCH RESTAURANG- PROGRAMMET VÄLJ HOTELL- OCH RESTAURANG- PROGRAMMET Information till elever, föräldrar, lärare och studievägledare framtagen av SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och HRF, Hotell och Restaurang Facket.

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

www.halmstad.se/larlingsutbildning

www.halmstad.se/larlingsutbildning Gymnasial lärlingsutbildning är en del av den gymnasiereform som trätt i kraft hösten 2011. Skälen att ta emot en lärling är många och goda. är en utmärkt rekryteringsväg som låter en ny medarbetare formas

Läs mer

Minnesanteckningar från Regionalat programråd Restaurang- och livsmedelsprogrammet, 2015-02-16

Minnesanteckningar från Regionalat programråd Restaurang- och livsmedelsprogrammet, 2015-02-16 Minnesanteckningar från Regionalat programråd Restaurang- och livsmedelsprogrammet, 2015-02-16 1. Presentation av Grillska Gymnasiet i Sundbyberg. 2. Framtiden för branschen. Peter Thomelius från Visita

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Årsrapport 2013 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Diarienummer: YH 2013/346 Årsrapport 2013 Förord Den viktigaste slutsatsen att dra av

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning

Eda Gymnasieskola. - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning Eda Gymnasieskola - en modern skola i tiden - www.eda.se/utbildning 2 Eda Gymnasieskola Eda Gymnasieskola erbjuder följande: Restaurang- och livsmedelsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2015-04-24 Dnr: MYH 2015/910 ISBN 978-91-87073-32-8 YH1000, v1.4, 2013-03-05 MYNDIGHETEN

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsbranschen växer hela tiden och efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar. Är du intresserad av nya trender inom mat & dryck? Har

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna.

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. » Befintligt material - Ungdomsbarometerns rapporter - Undersökningar

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete Beviljad utbildningsvolym per kommun med avslut 2010 januari 2014 * Per 1 000 invånare 20-64 år Största värde är 7 511 (Totalt ca 57 900

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare...

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare... TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010 Att tänka på om du vill plugga vidare... NYHETER I BETYGSURVALET INFÖR HÖSTEN 2010 Inför antagningen hösten 2010 kommer två stora ändringar i reglerna för

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM YTTRANDE 1(6) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Fjällbyns Gymnasieskola i Funäsdalen om att få starta Restaurangoch livsmedelsprogrammet med inriktningarna

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL EK EKONOMI HA HANDEL & SERVICE HT TURISM & RESOR LÄRLING HANDEL HOS OSS ÄR BÅDE DU OCH UTBILDNINGEN I CENTRUM! Du får något att göra efter gymnasiet! Under flera år har vi placerat oss i topp när det gäller

Läs mer