Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet"

Transkript

1 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering 2010

2 Kvalitetsarbetet vid Karolinska Institutet Självvärdering 2010 Dnr 446/ Fastställd av rektor

3 INNEHÅLL Inledning 1 Varför extern kvalitetsgranskning? 1 Extern bedömargrupp 1 Lite fakta 3 1.KI:s organisation Ledning Verksamhetsstyrelser Programnämnder Institutioner/prefekter Administration Samverkan KI och Stockholms läns landsting Reflektioner 8 2. Systematiskt kvalitetsarbete Utmaningar Kvalitetsråd Plan för kvalitetsarbetet KI:s styrmodell Kultur Examensrätt för sjuksköterskeexamen Forskning Reflektioner 15 3.Regelbundet återkommande granskning och 16 revidering av utbildningar 3.1 Grund- och avancerad nivå Program Kurser Utvärderingar Forskarnivå Studieplan Kurser Utvärdering Alumnundersökningar Reflektioner Bedömning och examination av studerande Grund- och avancerad nivå Forskarnivå Effekter av Bolognaprocessen Utvärdering av tillgodoräknanden Det pedagogiska stödet Reflektioner 23 5.Personalen kompetens och möjligheter till kompetensutveckling Ledarskapsutbildning Pedagogisk kompetens Utbildning för handledare på forskarnivå Karriärutveckling Rekrytering Meritportfölj Docentur Reflektioner 27

4 6.Lärandemiljö, resurser och stöd till de studerande Verkstäderna Karolinska institutets Universitetsbibliotek Studievägledning och karriärservice Reflektioner 30 7.Systematisk insamling av information om utbildningarnas kvalitet Reflektioner Information till allmänheten Reflektioner 34 9.Sammanfattande reflektioner 34 Bilageförteckning

5 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) Inledning Varför extern kvalitetsgranskning? Att granska lärosätenas kvalitetsarbete har tidigare ingått i Högskoleverkets, HSV:s, uppdrag. De flesta lärosäten har granskats i enlighet med en ny modell under perioden 2007 till HSV avbröt granskningen från och med 2010 i och med att ett nytt nationellt system skulle införas. Detta innebar att KI inte kom att omfattas av HSV:s lärosätesgranskningar. Ledningen vid Karolinska Institutet (KI) fattade då beslut om att genomföra en egeninitierad granskning enligt den modell som Högskoleverket tillämpat, det vill säga självvärdering, platsbesök av extern bedömargrupp samt skriftlig rapport. Den senaste övergripande granskningen av KI:s kvalitetsarbete genomfördes 2001 av Högskoleverket. De rekommendationer som då lämnades har varit föremål för olika insatser under de senaste åren bl. a översyn av styrelseorganisationen, ändring i utbildningsorganisationen med programnämndsstrukturen, ökad studentrepresentation i ledningen m m. En händelse som drivit på kvalitetsarbetet de senaste åren var att Högskoleverket, i december 2008, återkallade rätten för KI att utfärda sjuksköterskexamen (gäller inte examen för specialistsjuksköterska). Rektor tillsatte omedelbart en reformgrupp för att åtgärda bristerna med målet att kunna återfå examensrätten. En ansökan om att återfå denna lämnades in till Högskoleverket i november 2009 och våren 2010 fick KI tillbaka examensrätten. Utbildningen ska följas upp För att få en helhetsbild av det kvalitetsarbete som bedrivs i organisationen har varje institution och verksamhetsstyrelse under våren 2010 lämnat en självvärdering där kvalitetsarbetet bedömts utifrån de aspekter som Högskoleverket tidigare använde i sin granskning (bilaga1 och 2): 1. Systematiskt kvalitetsarbete 2. Regelbundet återkommande granskning och revidering av utbildningar 3. Bedömning och examination av studerande 4. Personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling 5. Lärandemiljö, resurser och stöd till studerande 6. Systematisk insamling av information om utbildningarnas kvalitet 7. Information till allmänheten Dessa självvärderingar utgör, tillsammans med verksamhetsplaneringar och verksamhetsberättelser för institutioner och styrelser, övergripande styrdokument och arbete, grunden i denna självvärdering. Rapporten har behandlats och diskuterats på olika nivåer inom KI och därefter fastställts av rektor. Extern bedömargrupp För att få en professionell bedömning av kvalitetsarbetet kontaktades ett antal kollegor från andra lärosäten, representanter från flera av de lärosäten som av HSV gavs högsta betyg för sitt kvalitetsarbete; Göteborgs universitet och Mälardalens högskola samt en representant från Uppsala universitet. KI ville

6 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) också få en bedömning av en representant för ett helt annat verksamhetsfält och valet stannade vid Stockholms stad, en kommun som 2009 utsågs till Sveriges kvalitetskommun. I bedömargruppen finns även en representant för studenterna genom SFS. Bedömargruppens arbete har startat och platsbesök är planerat till tre dagar i februari Därefter lämnas en rapport med bedömningar av KI:s kvalitetsarbete samt rekommendationer för fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet. Karolinska Institutet KI är Sveriges enda helt medicinska universitet. KI:s uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. I 200 år har KI bidragit till den medicinska utvecklingen. Visionen är att vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Konsistoriet (styrelsen) vid KI har fastställt en utvecklingsstrategi för benämnd Strategi 2012 (bil 3). Den utgick från den tidigare utvecklingsplanen KI05 samt den forsknings- och utbildningsstrategi för som lämnades till regeringen under slutet av Tidsperspektivet i Strategi 2012 är medvetet kort. Utvecklingen inom det biomedicinska området sker mycket snabbt, inte minst tekniskt och metodologiskt. På den internationella arenan sker stora ekonomiska satsningar och strategiska omstruktureringar för att dra nytta av denna nya kunskapsflora. Strategi 2012 kommer de närmaste åren att vara vägvisare för KI:s aktiva deltagande i denna utveckling och för att kunna leda, utbilda och träna nästa generations forskare, lärare och vårdgivare. KI:s Strategi för 2012 slår fast värdegrunden: Karolinska Institutet bedriver verksamhet inom ett område där de grundläggande värderingarna spelar en viktig roll. Ett etiskt och humanistiskt förhållningssätt är därför ständigt aktuellt för alla medarbetare. Den enskilde samhällsmedborgaren har rätt att ställa mycket långtgående krav på verksamheten vid KI. KIs verksamhet ska präglas av hög kvalitet och ett etiskt förhållningssätt. KI ska värna forskningens frihet. KIs utbildning och forskning ska samverka i ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet. KIs utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling i och utanför Sveriges gränser. KIs verksamhet ska präglas av tilltro och stöd till alla medarbetares och studenters initiativ, kreativitet, självständighet och kompetens. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. KI har under de senaste två decennierna genomgått några genomgripande organisatoriska reformer. Under namnet KI93 slogs, 1 juli 1993, 140 ämnesinstitutioner samman till 30 storinstitutioner. Dessutom infördes

7 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) prefektstyret, dvs. prefekten blev ensamt ansvarig inför rektor för all verksamhet på institutionerna inklusive anställning av personal. I nästa reform - KI99 inrättades på fakultetsnämndsnivån tre likställda styrelser, en styrelse för utbildning, en för forskarutbildning och en för forskning. När nu tio år har gått sedan KI99-reformen har en utvärdering av denna organisation genomförts, den så kallade Bexellutredningen (bil 4). Baserat på den har ett reformerat förslag tagits fram och Konsistoriet fattade beslut i december 2010 om en reviderad ledningsorganisation. Samgåendet 1998 med Hälsohögskolan har påverkat KI som organisation, inte minst eftersom Hälsohögskolan var en spegelbild av KI, det vill säga 80% utbildning och 20% forskning. Det har varit en stor utmaning att anpassa två organisationer med olika kultur, delvis olika uppdrag, beslutsvägar m m utsåg Alfred Nobel KI till att avgöra vem som skulle tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin. KI har genom sin starka forskning och sitt uppdrag att utse nobelpristagare i fysiologi eller medicin ett internationellt sett starkt varumärke. Lite fakta Den totala omsättningen uppgår till ca 4,9 Mdkr (2009). Forskning och utbildning på forskarnivå står för ca 80 % av omsättningen och mer än 60 % därav kommer från externa källor. KI har drygt anställda. Här finns mer än 2000 aktiva doktorander. Antalet doktorsexamina uppgår till mer än 300 per år. Kvinnorna utgör mer än 60 % av doktoranderna och av de examinerade. KI erbjuder 37 olika programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Tyngdpunkten ligger på utbildningar som leder till en yrkesexamen. 16 av programmen vänder sig till nybörjare. Antalet helårsstudenter uppgår till och antalet sökande per plats, i snitt, ligger mellan 4 och 5. De största nybörjarprogrammen är sjuksköterske- och läkarutbildningarna. Antalet examinerade sjuksköterskor uppgår till knappt 400 per år och antalet läkare till ca 250. Verksamheten är utspridd och bedrivs i Solna och Huddinge inklusive Karolinska universitetssjukhuset samt vid sjukhusen Danderyd, SÖS och S:t Erik.

8 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) 1. KI:s organisation KI har vad man kan kalla en matrisorganisation där uppdrag och ansvar kommer från olika nivåer och enheter inom organisationen. Prefekterna är direkt underställda rektor men erhåller uppdrag även från de tre verksamhetsstyrelserna. Organisationsplanen och Besluts- och delegationsordningen,(bil 5 och 6) anger vilka ledningsorgan och befattningshavare som får fatta beslut. Den övergripande principen är långtgående delegation i syfte att besluten fattas nära verksamheten. Av besluts- och delegationsordning framgår det vem som ansvarar för kvalitetsarbetet inom de olika verksamheterna. Med anledning av ny författning pågår arbete med att revidera organisationsplan och besluts- och delegationsordningen. Konsistoriet och rektor har det övergripande ansvaret för att all verksamhet håller högsta kvalitet. Genom krav på återkoppling och uppföljning får

9 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) konsistoriet underlag för övergripande strategiska beslut och kan också stimulera till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Rektor har, för det övergripande kvalitetsarbetet, tillsatt ett Kvalitetsråd under ledning av prorektor. Verksamhetsstyrelserna har beredningsgrupper för kvalitetsfrågor och flera institutioner har kvalitetsråd eller liknande för att diskutera och sätta fokus på kvaliteten och det systematiska kvalitetsarbetet. 1.1 Ledning Från och med den 1 januari 2010 har en ny ledningsgrupp inrättats som rådgivande organ för rektor och för ökad samordning mellan verksamhetsstyrelserna med också för att öka studentinflytandet (bil 7). Den nya ledningsgruppen tydliggör befogenheter och mandat på ledningsnivå och uppfyller kraven i högskolelag och högskoleförordning på studentinflytande i alla beredande och beslutande organ. Ledningsgruppen är ett beredningsorgan för rektor men också för andra beslutande organ vid universitetet. I ledningsgruppen ingår för närvarande rektor, prorektor, dekanerna för de tre verksamhetsstyrelserna, universitetsdirektör, direktör för infrastruktur och innovationer, studentrepresentant och doktorandrepresentant. 1.2 Verksamhetsstyrelser Vid KI finns tre verksamhetsstyrelser vilka under konsistoriet och rektor har ett övergripande ansvar för ledning av KI:s grundläggande verksamheter; forskning, forskarutbildning samt utbildning (grund- och avancerad nivå). Styrelserna motsvarar KI:s fakultetsnivå och varje styrelse ansvarar för att utforma kvalitetssystem för den verksamhet som respektive styrelse ansvarar för. De tre är, ur ett institutionsperspektiv, beställare och uppdragsgivare. De kvalitetssäkrar verksamheten med hjälp av riktlinjer, regelverk m m men också genom att bedriva uppföljning och utvärdering av pågående verksamhet. 1.3 Programnämnder I syfte att öka kvaliteten på utbildningarna har ett stort arbete lagts ner på att göra ansvarsområden och roller tydliga inom utbildningsorganisationen på grund- och avancerad nivå, både inom KI och inom Stockholms läns landsting (SLL). En ny programnämndsorganisation infördes den 1 januari Syftet med den nya organisationen är dels att tydliggöra rollfördelningen mellan institutioner och program, till exempel vad gäller beställning, genomförande och uppföljning av kurser, dels att skapa samordnings- och samverkansvinster mellan programmen (bil 8). Programnämnden ska säkerställa integration och progression i och av kurser inom programmen. I det ingår bl.a. kvalitetssäkring av programmen, beställa/fördela utbildningsuppdrag till institutioner, ekonomi- och resultatuppföljning samt att finna lämpliga former för samverkan mellan programmen.

10 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) Programnämnden ansvarar för kvalitetssäkring av programmens ingående kurser samt av programmens integration, progression, vetenskaplighet och professionsförankring i förhållande till utbildningsplanens mål. 1.4 Institutioner/Prefekter Alla grundläggande uppgifter utförs vid de 22 institutionerna, som leds av en prefekt som ansvarar för verksamheten. Prefekten svarar direkt inför rektor och har till sitt stöd en administrativ chef och ett institutionsråd. Inom institutionerna finns också ett antal stödfunktioner inrättade såsom grundutbildningsansvarig och studierektor för forskarutbildningen. Förutom de formellt beslutande organen finns ett antal konstellationer där KI:s ledning träffar prefekter, administrativa chefer m fl. för ömsesidig information och diskussion. Rektor träffar alla prefekter minst en gång i månaden och har utvecklingssamtal med alla. Universitetsdirektören träffar på motsvarande sätt de administrativa cheferna en gång i månaden, men i övrigt sorterar de under prefekten även om universitetsdirektören enligt delegationsordningen är ansvarig för all administration vid KI. 1.5 Administrationen Universitetsförvaltningen leds av universitetsdirektören. Till stöd finns biträdande universitetsdirektör tillika chef för ledningskansliet samt två administrativa chefer. Universitetsförvaltningen har både universitetsövergripande uppgifter och specialistinriktad kompetens till stöd för institutionerna. Förvaltningen stödjer dessutom KI:s ledning, dvs. Konsistoriet, rektor, prorektor och de akademiska ledningsorganen, de tre styrelserna och deras underorgan. Det innebär att Universitetsförvaltningen både har ett stabsansvar gentemot universitetsledning och ansvarar för administrationen till fakultetsnivån dvs. de tre verksamhetsstyrelserna. Universitetsförvaltningen svarar också för administrativt stöd och samordning för flera av de centrumbildningar och projektorganisationer som etablerats för att möta behov av olika utvecklingsinsatser. Från Universitetsförvaltningen samordnas också flera myndighetsövergripande verksamheter som utförs på institutionerna inom t ex intern styrning och kontroll och kvalitetsarbete, samt för inhämtande av verksamhetsplaner och berättelser. För att främja helhetssyn och samarbetet mellan de olika lednings- och uppföljningssystemen har enheten för planering, uppföljning, samordning och kvalitet inom universitetsförvaltningen bildats (PLUS-enheten) under ledningskansliet. Här tas ett helhetsgrepp över planerings- och uppföljningsprocesserna som inkluderar verksamhetsplaner och berättelser, kvalitet, intern styrning och kontroll samt budget och resursfördelning. I årsredovisningen för 2008 gjorde konsistoriet bedömningen att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen. Bristerna uttrycktes på följande sätt: brister i delar av den interna styrmodellen och tillämpningen av denna tydliggjordes i samband med förlusten av examensrätten för sjuksköterskeprogrammet. KI fick också en revisionsrapport från Riksrevisionen med anledning av myndighetens granskning av KI:s efterlevnad

11 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) av förordningen om intern styrning och kontroll. Riksrevisionens bedömning var att det fanns brister i KI:s arbete och dokumentation som behövde åtgärdas under 2009(rapport Intern styrning och kontroll Rapportering av 2009 års arbete). För verksamhetsåret 2009 konstateras att KI har systematiskt och på ett mycket bra sätt arbetat fram en process för arbetet med intern styrning och kontroll. 1.6 Samverkan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting (SLL) är Karolinska Institutets viktigaste samarbetspartner. KI:s uppdrag är att medverka till att förbättra människors hälsa genom forskning och utbildning. SLL bedriver sjukvård och patientnära forskning där behandling av patienter sätts i första rummet. Uppdragen och prioriteringarna är olika men verksamheterna är mycket integrerade. Samarbetet bygger på det så kallade ALF-avtalet, som reglerar statens ersättning till landstingen för vissa kostnader i samband med utbildning och medicinsk forskning. Det nära samarbetet syftar till att skapa en väl integrerad infrastruktur för sjukvård, utbildning, forskning och utveckling. Ledningsgruppen KI/SLL består av representanter från respektive ledningsnivå. Styrelsen för utbildning vid KI fungerar både som ett reguljärt akademiskt organ och som det formella samverkansorganet mellan KI och SLL i utbildningsfrågor. Den lyder under dels konsistoriet/rektor, dels ledningsgruppen KI/SLL. Inom ramen för samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting inrättades samverkansorganet Forskningsstrategiska kommittén den 1 januari Huvuduppgiften för kommittén är att initiera åtgärder och föreslå

12 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) prioriteringar inom forsknings- och utvecklingsområdet för att uppnå en så effektiv resursanvändning som möjligt inom området och höja kvaliteten på forskningen. Grundidén är att kommittén ska ha ett helhetsperspektiv och de företrädare för parterna som ingår i kommittén ska ha mandat att överblicka den samlade resursmängden för forskning och utveckling och föreslå prioriteringar och satsningar av olika slag. Ett infrastrukturråd bildades i januari 2007 med fem ledamöter vardera från KI och SLL. Rådet verkar för bättre planering och ett effektivare utnyttjande och samordning av resurser såsom exempelvis försöksdjursfaciliteter och biobanker. 1.7 Reflektioner Den matrisorganisation som KI har där styrelserna ligger utanför linjen innebär vissa svårigheter för planering och styrning av verksamheten. Den ger också en otydlig bild i organisationen vem det är som leder och följer upp. Styrelsen för utbildning har påpekat att denna ordning bland annat gör det svårt att få överblick av den långsiktiga lärarförsörjningen. Det innebär också svårigheter med en gemensam syn, en röd tråd i verksamheten samt för att få en gemensam kultur. Samverkan mellan de tre verksamhetsstyrelserna. Här har tidigare konstaterats att systemet med de tre styrelserna leder till otydlighet bland annat i ansvarsfrågan. Det är stor risk att helheten försvinner. Tre stuprör kan innebära risker att resurser inte utnyttjas optimalt. Konsistoriets beslut med anledning av organisationen (22 december 2010) innebär att verksamhetsstyrelserna åläggs samordning mellan sig samt att den nya organisationen inkluderar ett akademiskt forum där alla lärare träffas två gånger per termin med företrädare för verksamhetsstyrelserna. I samverkan med landstinget finns en stor potential, men organisationernas delvis olika uppdrag är en stor utmaning att överbrygga. Landstingets huvudfokus på sjukvårdsproduktion baseras även på en ökad bolagisering och privatisering som leder till fragmentering av verksamheten. Detta försvårar utbildnings- och forskningsuppdraget för KI. Samverkansorganisationen med SLL har underlättat för styrelsen för utbildning att i större utsträckning påverka den kliniska utbildningen, eftersom SLL har företrädare både i beredning och beslut och på övergripande nivå samt programnämndsnivå Den administrativa kvaliteten behöver utvecklas. Processkartläggning av vissa administrativa processer startar under 2011 för att förbättra verksamheternas administrativa stöd. Kvaliteten på doktorandrekrytering och antagning bör utvärderas.

13 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid Karolinska Institutet ska vara att verksamheten, oavsett utgångsläge, ständigt kan förbättras. Genom ett medvetet och systematiskt kvalitetsarbete, där såväl personal som studenter är delaktiga, skapas förutsättningar för ständig verksamhetsutveckling och för att nå de uppsatta mål som anges i Karolinska Institutets strategidokument. Kravet på kvaliteten i Karolinska Institutets verksamhet formuleras i olika styroch strategidokument (Plan för kvalitetsarbetet 2009). De övergripande strategierna och målen kommuniceras och tydliggörs i hela verksamheten, så att varje verksamhetsnivå kan fastställa egna mål som korresponderar med dessa. De övergripande dokumenten ska utgöra grunden för respektive institutions/enhets kvalitetsmål. 2.1 Utmaningar I Strategi 2012 anges utmaningar och åtgärder som ledstjärnor för perioden till och med Utmaningarna är följande: Bedriva högkvalitativ medicinsk forskning i ett internationellt perspektiv Korta tiden mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning Kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens Stärka ledarskapet för att åstadkomma en effektiv verksamhet och konkurrenskraftiga miljöer Förbättra villkoren för kärnverksamheten genom effektivare administrativt stöd Förbättra integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen 2.2 Kvalitetsråd Kvalitetsrådet, med medlemmar från ledningen och de tre verksamhetsstyrelserna, representanter för prefekter och administrativa chefer samt studentrepresentanter, svarar för den övergripande samordningen av kvalitetsarbetet och ska bland annat stimulera och stödja kvalitetsarbetet samt initiera och samordna övergripande utvärderingar. Som stöd för det övergripande kvalitetsarbetet finns också en kvalitetssamordnare. Intentionen har varit att skapa ett nätverk av kvalitetsansvariga med representanter från samtliga institutioner för information och kommunikation om olika kvalitetsaktiviteter. Detta har ännu inte realiserats. Institutioner, bibliotek och universitetsförvaltning har genom prefekter, föreståndare och andra chefer ansvaret för kvalitetsarbetet inom sina ansvarsområden. Ansvaret för kvaliteten inom de olika verksamhetsområdena innebär bland annat att skapa rutiner för att utveckla och följa upp verksamheten samt att vidta nödvändiga åtgärder för förändring. Uppföljning av kvalitetsarbetet ska ingå i den årliga uppföljningen av all verksamhet på respektive nivå. Starka och svaga sidor i verksamheten ska synliggöras. Dokumentation och synliggörande av kvalitetsarbetet ska integreras i ordinarie

14 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) planerings- och uppföljningsprocesser och utgöra en del av verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. 2.3 Plan för kvalitetsarbetet En övergripande kvalitetsplan, fastställd av konsistoriet i februari 2009, anger inriktningen av och ansvaret för kvalitetsarbetet. Planen ska följas upp och revideras regelbundet. (Plan för kvalitetsarbetet vid Karolinska Institutet 2009 bil 9) I den fastslås att det systematiska kvalitetsarbetet, som innebär både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, ska utgöra en del av den dagliga verksamheten och stödja utvecklingen av alla verksamheter inom KI. Här tydliggörs utgångspunkter, förutsättningar och ansvar för kvalitetsarbetet. Ansvaret för kvaliteten inom de olika verksamhetsområdena innebär bland annat att skapa rutiner för att utveckla och följa upp verksamheten samt vidta nödvändiga åtgärder för förbättring. Målsättningen med det systematiska kvalitetsarbetet är att det ska utgör en del av den dagliga verksamheten och bidra till utveckling inom Karolinska Institutets olika uppdrag. 2.4 KI:s styrmodell Strategi 2012 Verksamhetsplan/ Verksamhetsberättelse Kvalitetsplanen Budget/ Årsredovisning Intern revision Uppföljning Utvärdering Resultat Enkäter Indikatorer(under utveckling) VIS (under utveckling) Riskanalys Program för Bilden illustrerar vilka delar som ingår i ett systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentation och synliggörande av kvalitetsarbetet integrerades från och med 2009 i de ordinarie planerings- och uppföljningsprocesserna och utgör en del av verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Denna integration har

15 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) bidragit till att ökat medvetenheten om betydelsen av det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer i organisationen. För att kunna bedöma om målen uppnås krävs ett antal verktyg som kan utvärdera process och resultat vid olika tillfällen. Här är bland annat utvecklingen av ett verksamhets- och informationssystem samt kvalitetsindikatorer viktigt. Genom planen för kvalitetsarbetet har ett antal prioriterade aktiviteter genomförts under Uppföljningen av dessa sker våren KI strävar efter att kvalitetsarbetet präglas av ett systematiskt och reflekterande förhållningssätt och integreras i den reguljära verksamheten inom samtliga områden. Uppföljning är en central del av det systematiska kvalitetsarbetet och utgör såväl egenkontroll av att målen uppnås, som underlag för förbättrings- och förändringsinsatser. Institutionens planerings- och uppföljningsprocess: Synliggörande av kvalitetsarbetet på alla nivåer ska stimulera till analys och reflektioner och därmed bidra till en god kvalitetskultur, där samtliga medarbetares engagemang och delaktighet är en viktig förutsättning för att nå målen.

16 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) KI:s intention är att etablera en styrmodell som ska vara tydlig och samordnande för planering och uppföljning. Målet är att den ska vara fullt utvecklad och införd verksamhetsåret 2012 (ur VP 2011 för Universitetsförvaltningen). KI:s styrmodell innefattar verksamhetsplan, budget, resursfördelning, intern styrning och kontroll, kvalitetsarbete samt årsredovisning/verksamhetsberättelse. Inom ramen för intern styrning och kontroll genomförs riskanalyser utifrån KI:s strategiska mål. Verksamhetsplanerna på institutionsnivå ska utgå från dessa mål och tydliggöra prioriteringarna för tidsperioden den omfattar. Verksamhetsplan ska utgöra grunden för det dagliga arbetet som bedrivs och bidra till tydlighet för alla medarbetare inom organisationen. Verksamheten följs upp kontinuerligt och årligen i verksamhetsberättelsen. Universitetsdirektören, biträdande universitetsdirektör, personaldirektören samt ekonomidirektören gör varje år institutionsbesök för att följa upp verksamheten, diskutera aktuella frågor men också för ett ömsesidigt utbyte. En sammanställning av iakttagelserna rapporteras sedan direkt till rektor och berörda avdelningar vid universitetsförvaltningen samt återrapporteras till institutionerna. Ett tydligt ledarskap på alla nivåer är en förutsättning för ett väl fungerande kvalitetsarbete och är skälet till att ledarskapsfrågorna lyfts fram i Strategi Här slås fast att ett tydligt och utvecklande ledarskap är en viktig framgångsfaktor och avgörande för framtida resultat. Studenternas erfarenheter tas tillvara i kvalitetsarbetet, inte bara i form av kursvärderingar utan också i form av dialoger med lärare och verksamhetsansvariga genom bland annat kursråd, programnämnder, styrelser m fl. Studenterna är medaktörer med ansvar för det egna lärandet och för verksamhetens utveckling. Funktioner som till exempel administration och bibliotek samt lokaler och annan infrastruktur är viktiga delar av ett fungerande kvalitetsarbete. För lärosätets totala utveckling är det av stor betydelse att dessa verksamheter utvecklas i takt med kärnverksamheternas behov. För att skapa ett gott klimat för kvalitetsarbete krävs öppenhet och god kommunikation mellan organisationens olika delar. 2.5 Kultur Karolinska Institutets kvalitetskultur ska präglas av systematik och strävan mot ständig förbättring. Genom att synliggöra och driva kvalitetsarbete som omfattar hela verksamheten och engagerar alla berörda i det dagliga arbetet skapas förutsättningar för en god kvalitetskultur som i sin tur bidrar till att stärka verksamheten inom samtliga områden(plan för kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet 2009). Att skapa en god kvalitetskultur måste starta med att skapa en gemensam bild av vart KI är på väg och en gemensam syn på vilka medel som krävs för att nå dit. Här bidrar strategidokumenten, samt de uppdrag och verksamhetsplaneringar som verksamhetsstyrelserna arbetar med. Strategi 2012 består av ett antal utmaningar samt åtgärder för att nå dessa. Dokumentet bidrar till en gemensam kulturell syn.

17 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) Att styra KI organisation och kultur I den organisationsöversyn som genomfördes under 2009 (den så kallade Bexellutredningen bil 4) var bristen på en gemensam kultur vid KI en del av det som lyftes fram i slutsatser och rekommendationer. Utredarna menade att kulturen vid KI ibland präglas av bristande generositet, påtagliga statusskillnader och att relativt få är beredda att ta ansvar för helheten. Utredarna menade att det finns en tendens att framstående forskare känner lojalitet mot den egna verksamheten snarare än mot universitetet som helhet. Detta kan leda till suboptimeringar. Fler av de som intervjuades av utredarna gav uttryck för uppfattningen att det saknas en KI-anda och att det finns risk för att universitetet är på väg mot att bli ett forskarhotell där ansvar inte tas för hela lärosätet. Utredarnas slutsats var att det finns mycket att vinna i ökad kvalitet för KI om alla inom universitetet arbetar med frågor om kultur, värderingar och mål. Utredarna föreslog en ny organisation av beslutande organ samt rekommenderade KI ett antal åtgärder för att säkerställa kvaliteten i utbildning och forskning. Utifrån förslagen arbetade en intern arbetsgrupp vidare och lämnade förslag med utgångspunkt från det uppdrag som Konsistoriet givit rektor. Arbetsgruppens förslag remitterades under sommaren/hösten 2010 och utifrån remissvaren och den interna diskussionen lämnade rektor ett reviderat förslag till Konsistoriet. Baserat på rektors förslag fattade Konsistoriet beslut den 22 december Beslutet innebär bland annat att öka den interna samordningen mellan verksamhetsstyrelserna samt mellan styrelserna och den operativa ledningen men också att göra akademin mer delaktig genom inrättandet av ett Fakultetsforum. 2.6 Examensrätt för sjuksköterskeexamen Högskoleverket(HSV) beslutade i december 2008 att återkalla KI:s examensrätt för sjuksköterskeexamen. Det förändringsarbete som hade påbörjats efter verkets ursprungliga granskning intensifierades under 2009 och en rad genomgripande förändringar har genomförts inom sjuksköterskeprogrammet. Målet med arbetet har varit att säkra utbildningskvaliteten. De förändringar som genomförts på universitetet inför ansökan om examensrätten har utgått från examensordningen och de synpunkter som HSV tidigare har angivit. Sektionen för omvårdnad, inom institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) har omorganiserats och en mängd satsningar har präglat förändringsarbetet som skett på många nivåer i organisationen. Utbildningsplanen har moderniserats med tydliga teman som stödjer en god kunskapsutveckling hos studenterna. Kompetensen bland lärarna på utbildningsprogrammet har höjts och ett flertal akademiska tjänster har skapats. Huvudområdet omvårdnad har förtydligats avseende innehåll, bärande begrepp och struktur. Utgångspunkten har bland annat varit nationella och internationella beskrivningar av huvudområdet samt aktuell forskning inom området. I samarbete med Stockholms läns landsting har den akademiska kompetensen bland handledarna inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen förstärkts. KI återfick examensrätten för sjuksköterskeexamen våren 2010 och har antagit 150 studenter höstterminen En uppföljning av programmets kursplaner och lärarnas tid i utbildningen ska dock genomföras av HSV 2011.

18 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) 2.7 Forskning Forskningsstyrelsens kvalitetsarbete för att stärka forskningen baseras främst på förbättrade rekryteringsrutiner samt införande av kvalitetsindikatorer (bland annat bibliometri) och externa bedömningsprocesser av framtida forskningsprogram. Kvalitetsindikatorerna används för resursfördelning till institutionerna och bedömningsprocesserna vid rekrytering, befordran och programsatsningar. I den av konsistoriet beslutade planen för kvalitetsarbete fastställs bland annat att en extern utvärdering av forskningens kvalitet ska göras. External Research Assessment 2010 (ERA 2010) Forskningens kvalitet kommer att utvärderas på de fyra olika nivåerna: forskarkonstellationerna utvärderas, forskningsområde, core faciliteter och institutioner. Under 2010 har styrdokument och olika instruktioner för utvärderingen utvecklats och förtydligats av styrelsen för forskning efter diskussioner i Forskningsstrategiska kommittén. Styrelsen för forskning ansvarar för processen. Under hösten har en organisation för utvärderingen byggts upp och ITstöd införskaffats. Erfarenheter har också inhämtats från ett par svenska universitet som under senare tid genomfört liknande utvärderingar. Utvärderingen kommer att utgå från enskilda forskargrupper och genomföras av internationellt sammansatta expertpaneler. KI:s och SLL:s gemensamma Färdplan för forskning innehåller strategiska kvalitetshöjande satsningar inom olika områden för perioden (bil 10). Fullt utbyggd uppgår färdplanens satsningar i slutet av perioden till i storleksordningen 200 mnkr/år. Planen förutsätter finansiering från både KI och SLL. Inom ramen för planen utlystes under våren 2009 anslag till dels särskilt framstående professorer, dels tematiska translationella centrumbildningar. Utveckling av och anslag till corefaciliteter är en annan viktig del i färdplanen, liksom möjligheten till rekryteringar på högsta internationella nivå. Ambitionen är även att färdplanens olika satsningar ska kunna samverka och förstärka varandra. Science of Life Laboratory, SciLifeLab, skapas på KI och är ett samarbete mellan KI, KTH och Stockholms universitet inom området molekylär biovetenskap och en teknisk plattform med storskaliga biomedicinska analysmetoder i världsklass som kommer att byggas upp. Satsningen har möjliggjorts tack vare medel via den forskningspolitiska propositionen och har sin bakgrund i en för nämnda lärosäten gemensam ansökan under forskare ska rekryteras och planen är att den ska omfatta 400 forskare år Forskningsdokumentation Dokumentation av forskningsresultat är en nyckelfråga för att på ett konsekvent sätt upprätthålla forskningens kvalitet genom återkoppling till publicerade nya rön. Som ett led i utvecklingen av denna dokumentation har KI upphandlat ett Laboratory Information Management System (LIMS) för elektronisk dokumentation av forskningsresultat (laboratoriejournal/loggbok). Styrelsen för forskning har hösten 2010 fastställt strategi för forskningsdokumentationen vid

19 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) KI och anvisningar för hur forskningen ska dokumenteras(bil 11). Ökade medel har avsatts 2011 av styrelsen för forskning och styrelsen för forskarutbildning. Reviderad modell för fördelning av forskningsmedel En reviderad modell för resursfördelning har implementerats från och med I huvuddrag byggs modellen upp av fyra olika parametrar för att beräkna ett aktivitetstal för varje institution. Fördelningen sker utifrån bibliometri, externa bidrag, examination på forskarnivå samt antal post-docs. Därutöver fördelas särskilda forskningsanlag för forskningsanknytning av utbildningarna. 2.8 Reflektioner Avsaknaden av ett fungerande kvalitetssystem samt att uppföljning varit svag har bland annat bidragit till att KI förlorade examensrätten för sjuksköterskeexamen och har fått lägga ned podiatriprogrammet. En prioriterad insats är att få en ny styrmodell att fungera. Institutioner med flera saknar återkoppling av överlämnade planer och dokumentation. Studenter tar även upp problemet med återkoppling av resultat vid kursvärderingar m m. Återkoppling är en viktig del i ledning och styrning men ofta en utmaning att få att fungera. Detta ingår i en utvecklad styrmodell. Institutionerna har nu lämnat sina verksamhetsplaner för tredje året och här finns en stor potential att även framledes synliggöra det kvalitetsarbete som bedrivs. En stor förbättring av planerna har skett sedan de infördes men det finns här ett betydande utvecklingsarbete. Fortfarande saknas en övergripande verksamhetsplan och i dess avsaknad används Strategi Arbetet har startats med målet att det ska finnas en övergripande verksamhetsplan för KI KI saknar en kultur där vi - känsla finns. De enskilda forskargrupperna är starka och ser KI mer som ett forskarhotell (ur Att styra KI.). Här måste KI arbeta mer målmedvetet än tidigare med kulturförändring, gemensamma värderingar och mål. Detta bör prioriteras i samband med att en ny strategi, som ska gälla från och med 2013, tas fram. Forskningsdokumentation är en avgörande del i att säkra forskningen. I konsistoriets riskanalys 2010 är oredlighet i forskning ett högriskområde som måste uppmärksammas 2011, inte minst inom forskarutbildningen. Informationssäkerhet är ett område som konsistoriet värderar som högriskområde. Den treåriga satsningen på IT och informationssäkerhet som konsistoriet beslutat om är ett led i detta arbete. Resultatet av ERA och hur vi ökar kvaliteten på forskningen är högprioriterat. Det förutsätter organisationens förmåga att ta tillvara

20 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38). resultaten och använda dessa för planering av forskningen framledes. 3. Regelbundet återkommande granskning och revidering av utbildningar 3.1 Grund- och avancerad nivå Program Beslut om inrättande och avveckling av program fattas av styrelsen för utbildning. För att validera utbildningen har KI fastställt kriterier som ska säkerställa att nya utbildningar vid lärosätet har förutsättningar att ges med hög kvalitet samt hur nyligen startade program ska följas upp. (bil 12) Här anges programmets struktur och innehåll, kriterier för bedömning samt kvalitetssäkring av nyligen startade program. I Riktlinjer för när ett utbildningsprogram ska avvecklas ( bil 13) föreskrivs handläggningsordning och konsekvensbeskrivning vid avveckling av en utbildning eller ett huvudområde. Styrelsen för utbildning har även fastställt Handlingsplan för kvalitetsutvärderingar av utbildning på grund- och avancerad nivå (bil 14) i enlighet med den utarbetat utbildningsprogrammen planer för kvalitetsutveckling utifrån bland annat resultaten av Högskoleverkets senaste utvärdering. De fastställda planerna behandlas av styrelsen för utbildning och därefter åtföljer programmens självvärderingar. Genom arbetet har en systematisk process för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå grundlagts Kurser Kurser inom programmen granskas och fastställs av programnämnderna inom sina ansvarsområden. Dekanus för grundutbildningen fastställer fristående, programöverskridande, forskningsförberedande, forskningsintroducerande samt kurser som enbart ges som uppdragsutbildning Utvärderingar I handlingsplanen för kvalitetsutvärdering finns också riktlinjer för hur kursvärderingar ska genomföras. KI använder en generell kursenkät, som kan kompletteras med kursspecifika frågor. Enkäten är målrelaterad och syftar till att spegla studenternas lärande utifrån kursmålen. Under 2009 har en uppföljning på programnivå och institutionsnivå genomförts av hur de åsikter som studenterna framför i kursvärderingarna tas till vara vid kursutveckling samt hur resultaten av värderingarna återkopplas. Av uppföljningen framgår att det inom många institutioner finns kursråd som består av både studenter och lärare där kursvärderingarna analyseras och förslag till förändringar i kurserna diskuteras. Av uppföljningen framgår vidare att vissa av KI:s programnämnder fastställt rutiner för hur de institutioner som medverkar i kurser inom programmet ska följa upp samt återkoppla kursvärderingarna till

Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför 2013

Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför 2013 Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför 2013 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställda av rektor Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Bilaga 4 Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställd av rektor Dnr 1977/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Metodbeskrivning... 1 2.1

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Gäller fr.o.m. 2013-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2013-04-09. 2 Allmän studieplan för

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning för Karolinska Institutet

Rektors besluts- och delegationsordning för Karolinska Institutet Rektors besluts- och delegationsordning för Karolinska Institutet Fastställd av rektor, 2014-10-28 Dnr: 1-445/2014 Gäller från och med 2014-12-01 Ersätter delegationsordning dnr 1-602/2013 Rektors besluts-

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll Fastställd av rektor 2014-02-04 Innehållsförteckning Inledning 3 1 Processen för intern styrning och kontroll 3 1.1 Riskanalyser 4 1.1.1 Riskidentifikation 4 1.1.2 Riskvärdering

Läs mer

Utgivare: Karolinska Institutet 2009-12-01 Dnr: 05728/2009. För fler exemplar, kontakta info@ki.se

Utgivare: Karolinska Institutet 2009-12-01 Dnr: 05728/2009. För fler exemplar, kontakta info@ki.se Utgivare: Karolinska Institutet 2009-12-01 Dnr: 05728/2009 För fler exemplar, kontakta info@ki.se INNEHÅLL Rektors inledning...1 Uppdrag...3 Vision.....3 Värdegrund...3 Utmaningar.....4 1. Bedriva medicinsk

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB

Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB Beslut av: Rektor Datum för beslut: 2015-06-15 Typ av styrdokument: Riktlinjer Handläggare: Malin Blomqvist, processledare Diarienummer: C 2015-0923 Process: 1.4, Leda utbildning Dokumentet gäller från

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013 Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013 Datum 2013-04-02 Dnr 1-116/2013 Utgivare: Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Karolinska Institutets handlingsplan

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Verksamhetsplan. Styrelsen för forskarutbildning. Verksamhetsår 2015. Dnr: 1-668/2014. Fastställd: 2014-11-17

Verksamhetsplan. Styrelsen för forskarutbildning. Verksamhetsår 2015. Dnr: 1-668/2014. Fastställd: 2014-11-17 Verksamhetsplan Styrelsen för forskarutbildning Verksamhetsår 2015 Dnr: 1-668/2014 Fastställd: 2014-11-17 Styrelsen för forskarutbildning (FUS) Dekanus: Anders Gustafsson Prodekanus: Marianne Schultzberg

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Rapport intern styrning och kontroll Karolinska Institutet 2012

Rapport intern styrning och kontroll Karolinska Institutet 2012 Rapport intern styrning och kontroll Karolinska Institutet 2012 Dnr 1-25/2013 Ulla-Karin Kinell Verksamhetscontroller INNEHÅLL 1 Sammanfattning... 1 1.1 Rektors bedömning... 2 2 Inledning... 2 3 Utfört

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015. Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613

Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015. Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613 Program för kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle 2013-2015 Fastställt av Högskolestyrelsen 2013-02-15 Dnr HiG 2012/1613 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 4 Utgångspunkter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola

för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Lokal Examensordning för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Röda Korsets Högskola Dnr: 61/2011 Examensordningen är fastställd av Rektor vid Röda Korsets Högskola 2011-10-18 och ersätter den

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009 Sid 1 (6), Institutionen för psykologi 2009 1. Målsättningen med kvalitetsutvecklingsarbetet Eftersom de resurser som ställs till institutionens förfogande är begränsade innebär detta arbete att prioriteringar

Läs mer

Arbetsordning för medicinska fakulteten Reviderad genom fakultetsnämndens beslut 2011-01-26.

Arbetsordning för medicinska fakulteten Reviderad genom fakultetsnämndens beslut 2011-01-26. Medicinska fakulteten Fakultetsnämnden 2011-12-05 Dnr 100-2758-11 Sid 1 (6) Arbetsordning för medicinska fakulteten Reviderad genom fakultetsnämndens beslut 2011-01-26. Fakultetsnämnd Fakultetsnämndens

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Manual för utbildningsplaner

Manual för utbildningsplaner Manual för utbildningsplaner Beslut: UFN 2011-12-21 Revidering: UFN 2015-02-05 Dnr: DUC 2011/2094/10 Gäller fr o m: 2011-12-21 Ersätter: Manual för utbildningsplaner i dokumentet Anvisningar för utbildningsprogram,

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning

Rektors besluts- och delegationsordning Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Senast reviderad 2015-07-01 Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar för ledningsuppdrag vid Romanska och klassiska institutionen. Bakgrund

Ansvarsbeskrivningar för ledningsuppdrag vid Romanska och klassiska institutionen. Bakgrund Ansvarsbeskrivningar för ledningsuppdrag vid Romanska och klassiska institutionen Bakgrund Beslut om föreliggande ansvarsbeskrivningar har tagits vid Prefektens beslutssammanträde den 5 november 2013 efter

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10)

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10) 2013-05-10 Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner Sida 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROCESS TA FRAM OCH REVIDERA KURSPLANER... 3 1.1 Processens syfte... 3 1.2 Övergripande beskrivning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Kontrollåtgärder 2013. Ledningskansliet, 2012-12-17

Kontrollåtgärder 2013. Ledningskansliet, 2012-12-17 Kontrollåtgärder 2013 Ledningskansliet, Kontrollåtgärder 2013 7475/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 1.1 Beskrivning av begrepp... 1 1.1.1 Riskägare... 1 1.1.2 Riskvärdering... 1 1.1.3 Hantering... 1

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva på forskarnivå i Ladok Sid: 1 / 11 Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva Innehåll 1. Inledning... 2 2. Etablering och antagning... 2 3. Grundexamen (Behörighetsbakgrund)... 3 4. Handledare...

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Riktlinjer för ledarskap

Riktlinjer för ledarskap Riktlinjer för ledarskap på Karolinska Institutet Dnr 2948/09-200 Personalavdelningen Ulla-Britt Åstrand & Christina Björklund 2009-06-15 Sida 1 / 9 X Riktlinjer för ledarskap på Karolinska Institutet

Läs mer