Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet"

Transkript

1 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering 2010

2 Kvalitetsarbetet vid Karolinska Institutet Självvärdering 2010 Dnr 446/ Fastställd av rektor

3 INNEHÅLL Inledning 1 Varför extern kvalitetsgranskning? 1 Extern bedömargrupp 1 Lite fakta 3 1.KI:s organisation Ledning Verksamhetsstyrelser Programnämnder Institutioner/prefekter Administration Samverkan KI och Stockholms läns landsting Reflektioner 8 2. Systematiskt kvalitetsarbete Utmaningar Kvalitetsråd Plan för kvalitetsarbetet KI:s styrmodell Kultur Examensrätt för sjuksköterskeexamen Forskning Reflektioner 15 3.Regelbundet återkommande granskning och 16 revidering av utbildningar 3.1 Grund- och avancerad nivå Program Kurser Utvärderingar Forskarnivå Studieplan Kurser Utvärdering Alumnundersökningar Reflektioner Bedömning och examination av studerande Grund- och avancerad nivå Forskarnivå Effekter av Bolognaprocessen Utvärdering av tillgodoräknanden Det pedagogiska stödet Reflektioner 23 5.Personalen kompetens och möjligheter till kompetensutveckling Ledarskapsutbildning Pedagogisk kompetens Utbildning för handledare på forskarnivå Karriärutveckling Rekrytering Meritportfölj Docentur Reflektioner 27

4 6.Lärandemiljö, resurser och stöd till de studerande Verkstäderna Karolinska institutets Universitetsbibliotek Studievägledning och karriärservice Reflektioner 30 7.Systematisk insamling av information om utbildningarnas kvalitet Reflektioner Information till allmänheten Reflektioner 34 9.Sammanfattande reflektioner 34 Bilageförteckning

5 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) Inledning Varför extern kvalitetsgranskning? Att granska lärosätenas kvalitetsarbete har tidigare ingått i Högskoleverkets, HSV:s, uppdrag. De flesta lärosäten har granskats i enlighet med en ny modell under perioden 2007 till HSV avbröt granskningen från och med 2010 i och med att ett nytt nationellt system skulle införas. Detta innebar att KI inte kom att omfattas av HSV:s lärosätesgranskningar. Ledningen vid Karolinska Institutet (KI) fattade då beslut om att genomföra en egeninitierad granskning enligt den modell som Högskoleverket tillämpat, det vill säga självvärdering, platsbesök av extern bedömargrupp samt skriftlig rapport. Den senaste övergripande granskningen av KI:s kvalitetsarbete genomfördes 2001 av Högskoleverket. De rekommendationer som då lämnades har varit föremål för olika insatser under de senaste åren bl. a översyn av styrelseorganisationen, ändring i utbildningsorganisationen med programnämndsstrukturen, ökad studentrepresentation i ledningen m m. En händelse som drivit på kvalitetsarbetet de senaste åren var att Högskoleverket, i december 2008, återkallade rätten för KI att utfärda sjuksköterskexamen (gäller inte examen för specialistsjuksköterska). Rektor tillsatte omedelbart en reformgrupp för att åtgärda bristerna med målet att kunna återfå examensrätten. En ansökan om att återfå denna lämnades in till Högskoleverket i november 2009 och våren 2010 fick KI tillbaka examensrätten. Utbildningen ska följas upp För att få en helhetsbild av det kvalitetsarbete som bedrivs i organisationen har varje institution och verksamhetsstyrelse under våren 2010 lämnat en självvärdering där kvalitetsarbetet bedömts utifrån de aspekter som Högskoleverket tidigare använde i sin granskning (bilaga1 och 2): 1. Systematiskt kvalitetsarbete 2. Regelbundet återkommande granskning och revidering av utbildningar 3. Bedömning och examination av studerande 4. Personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling 5. Lärandemiljö, resurser och stöd till studerande 6. Systematisk insamling av information om utbildningarnas kvalitet 7. Information till allmänheten Dessa självvärderingar utgör, tillsammans med verksamhetsplaneringar och verksamhetsberättelser för institutioner och styrelser, övergripande styrdokument och arbete, grunden i denna självvärdering. Rapporten har behandlats och diskuterats på olika nivåer inom KI och därefter fastställts av rektor. Extern bedömargrupp För att få en professionell bedömning av kvalitetsarbetet kontaktades ett antal kollegor från andra lärosäten, representanter från flera av de lärosäten som av HSV gavs högsta betyg för sitt kvalitetsarbete; Göteborgs universitet och Mälardalens högskola samt en representant från Uppsala universitet. KI ville

6 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) också få en bedömning av en representant för ett helt annat verksamhetsfält och valet stannade vid Stockholms stad, en kommun som 2009 utsågs till Sveriges kvalitetskommun. I bedömargruppen finns även en representant för studenterna genom SFS. Bedömargruppens arbete har startat och platsbesök är planerat till tre dagar i februari Därefter lämnas en rapport med bedömningar av KI:s kvalitetsarbete samt rekommendationer för fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet. Karolinska Institutet KI är Sveriges enda helt medicinska universitet. KI:s uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. I 200 år har KI bidragit till den medicinska utvecklingen. Visionen är att vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. Konsistoriet (styrelsen) vid KI har fastställt en utvecklingsstrategi för benämnd Strategi 2012 (bil 3). Den utgick från den tidigare utvecklingsplanen KI05 samt den forsknings- och utbildningsstrategi för som lämnades till regeringen under slutet av Tidsperspektivet i Strategi 2012 är medvetet kort. Utvecklingen inom det biomedicinska området sker mycket snabbt, inte minst tekniskt och metodologiskt. På den internationella arenan sker stora ekonomiska satsningar och strategiska omstruktureringar för att dra nytta av denna nya kunskapsflora. Strategi 2012 kommer de närmaste åren att vara vägvisare för KI:s aktiva deltagande i denna utveckling och för att kunna leda, utbilda och träna nästa generations forskare, lärare och vårdgivare. KI:s Strategi för 2012 slår fast värdegrunden: Karolinska Institutet bedriver verksamhet inom ett område där de grundläggande värderingarna spelar en viktig roll. Ett etiskt och humanistiskt förhållningssätt är därför ständigt aktuellt för alla medarbetare. Den enskilde samhällsmedborgaren har rätt att ställa mycket långtgående krav på verksamheten vid KI. KIs verksamhet ska präglas av hög kvalitet och ett etiskt förhållningssätt. KI ska värna forskningens frihet. KIs utbildning och forskning ska samverka i ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet. KIs utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling i och utanför Sveriges gränser. KIs verksamhet ska präglas av tilltro och stöd till alla medarbetares och studenters initiativ, kreativitet, självständighet och kompetens. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. KI har under de senaste två decennierna genomgått några genomgripande organisatoriska reformer. Under namnet KI93 slogs, 1 juli 1993, 140 ämnesinstitutioner samman till 30 storinstitutioner. Dessutom infördes

7 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) prefektstyret, dvs. prefekten blev ensamt ansvarig inför rektor för all verksamhet på institutionerna inklusive anställning av personal. I nästa reform - KI99 inrättades på fakultetsnämndsnivån tre likställda styrelser, en styrelse för utbildning, en för forskarutbildning och en för forskning. När nu tio år har gått sedan KI99-reformen har en utvärdering av denna organisation genomförts, den så kallade Bexellutredningen (bil 4). Baserat på den har ett reformerat förslag tagits fram och Konsistoriet fattade beslut i december 2010 om en reviderad ledningsorganisation. Samgåendet 1998 med Hälsohögskolan har påverkat KI som organisation, inte minst eftersom Hälsohögskolan var en spegelbild av KI, det vill säga 80% utbildning och 20% forskning. Det har varit en stor utmaning att anpassa två organisationer med olika kultur, delvis olika uppdrag, beslutsvägar m m utsåg Alfred Nobel KI till att avgöra vem som skulle tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin. KI har genom sin starka forskning och sitt uppdrag att utse nobelpristagare i fysiologi eller medicin ett internationellt sett starkt varumärke. Lite fakta Den totala omsättningen uppgår till ca 4,9 Mdkr (2009). Forskning och utbildning på forskarnivå står för ca 80 % av omsättningen och mer än 60 % därav kommer från externa källor. KI har drygt anställda. Här finns mer än 2000 aktiva doktorander. Antalet doktorsexamina uppgår till mer än 300 per år. Kvinnorna utgör mer än 60 % av doktoranderna och av de examinerade. KI erbjuder 37 olika programutbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Tyngdpunkten ligger på utbildningar som leder till en yrkesexamen. 16 av programmen vänder sig till nybörjare. Antalet helårsstudenter uppgår till och antalet sökande per plats, i snitt, ligger mellan 4 och 5. De största nybörjarprogrammen är sjuksköterske- och läkarutbildningarna. Antalet examinerade sjuksköterskor uppgår till knappt 400 per år och antalet läkare till ca 250. Verksamheten är utspridd och bedrivs i Solna och Huddinge inklusive Karolinska universitetssjukhuset samt vid sjukhusen Danderyd, SÖS och S:t Erik.

8 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) 1. KI:s organisation KI har vad man kan kalla en matrisorganisation där uppdrag och ansvar kommer från olika nivåer och enheter inom organisationen. Prefekterna är direkt underställda rektor men erhåller uppdrag även från de tre verksamhetsstyrelserna. Organisationsplanen och Besluts- och delegationsordningen,(bil 5 och 6) anger vilka ledningsorgan och befattningshavare som får fatta beslut. Den övergripande principen är långtgående delegation i syfte att besluten fattas nära verksamheten. Av besluts- och delegationsordning framgår det vem som ansvarar för kvalitetsarbetet inom de olika verksamheterna. Med anledning av ny författning pågår arbete med att revidera organisationsplan och besluts- och delegationsordningen. Konsistoriet och rektor har det övergripande ansvaret för att all verksamhet håller högsta kvalitet. Genom krav på återkoppling och uppföljning får

9 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) konsistoriet underlag för övergripande strategiska beslut och kan också stimulera till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Rektor har, för det övergripande kvalitetsarbetet, tillsatt ett Kvalitetsråd under ledning av prorektor. Verksamhetsstyrelserna har beredningsgrupper för kvalitetsfrågor och flera institutioner har kvalitetsråd eller liknande för att diskutera och sätta fokus på kvaliteten och det systematiska kvalitetsarbetet. 1.1 Ledning Från och med den 1 januari 2010 har en ny ledningsgrupp inrättats som rådgivande organ för rektor och för ökad samordning mellan verksamhetsstyrelserna med också för att öka studentinflytandet (bil 7). Den nya ledningsgruppen tydliggör befogenheter och mandat på ledningsnivå och uppfyller kraven i högskolelag och högskoleförordning på studentinflytande i alla beredande och beslutande organ. Ledningsgruppen är ett beredningsorgan för rektor men också för andra beslutande organ vid universitetet. I ledningsgruppen ingår för närvarande rektor, prorektor, dekanerna för de tre verksamhetsstyrelserna, universitetsdirektör, direktör för infrastruktur och innovationer, studentrepresentant och doktorandrepresentant. 1.2 Verksamhetsstyrelser Vid KI finns tre verksamhetsstyrelser vilka under konsistoriet och rektor har ett övergripande ansvar för ledning av KI:s grundläggande verksamheter; forskning, forskarutbildning samt utbildning (grund- och avancerad nivå). Styrelserna motsvarar KI:s fakultetsnivå och varje styrelse ansvarar för att utforma kvalitetssystem för den verksamhet som respektive styrelse ansvarar för. De tre är, ur ett institutionsperspektiv, beställare och uppdragsgivare. De kvalitetssäkrar verksamheten med hjälp av riktlinjer, regelverk m m men också genom att bedriva uppföljning och utvärdering av pågående verksamhet. 1.3 Programnämnder I syfte att öka kvaliteten på utbildningarna har ett stort arbete lagts ner på att göra ansvarsområden och roller tydliga inom utbildningsorganisationen på grund- och avancerad nivå, både inom KI och inom Stockholms läns landsting (SLL). En ny programnämndsorganisation infördes den 1 januari Syftet med den nya organisationen är dels att tydliggöra rollfördelningen mellan institutioner och program, till exempel vad gäller beställning, genomförande och uppföljning av kurser, dels att skapa samordnings- och samverkansvinster mellan programmen (bil 8). Programnämnden ska säkerställa integration och progression i och av kurser inom programmen. I det ingår bl.a. kvalitetssäkring av programmen, beställa/fördela utbildningsuppdrag till institutioner, ekonomi- och resultatuppföljning samt att finna lämpliga former för samverkan mellan programmen.

10 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) Programnämnden ansvarar för kvalitetssäkring av programmens ingående kurser samt av programmens integration, progression, vetenskaplighet och professionsförankring i förhållande till utbildningsplanens mål. 1.4 Institutioner/Prefekter Alla grundläggande uppgifter utförs vid de 22 institutionerna, som leds av en prefekt som ansvarar för verksamheten. Prefekten svarar direkt inför rektor och har till sitt stöd en administrativ chef och ett institutionsråd. Inom institutionerna finns också ett antal stödfunktioner inrättade såsom grundutbildningsansvarig och studierektor för forskarutbildningen. Förutom de formellt beslutande organen finns ett antal konstellationer där KI:s ledning träffar prefekter, administrativa chefer m fl. för ömsesidig information och diskussion. Rektor träffar alla prefekter minst en gång i månaden och har utvecklingssamtal med alla. Universitetsdirektören träffar på motsvarande sätt de administrativa cheferna en gång i månaden, men i övrigt sorterar de under prefekten även om universitetsdirektören enligt delegationsordningen är ansvarig för all administration vid KI. 1.5 Administrationen Universitetsförvaltningen leds av universitetsdirektören. Till stöd finns biträdande universitetsdirektör tillika chef för ledningskansliet samt två administrativa chefer. Universitetsförvaltningen har både universitetsövergripande uppgifter och specialistinriktad kompetens till stöd för institutionerna. Förvaltningen stödjer dessutom KI:s ledning, dvs. Konsistoriet, rektor, prorektor och de akademiska ledningsorganen, de tre styrelserna och deras underorgan. Det innebär att Universitetsförvaltningen både har ett stabsansvar gentemot universitetsledning och ansvarar för administrationen till fakultetsnivån dvs. de tre verksamhetsstyrelserna. Universitetsförvaltningen svarar också för administrativt stöd och samordning för flera av de centrumbildningar och projektorganisationer som etablerats för att möta behov av olika utvecklingsinsatser. Från Universitetsförvaltningen samordnas också flera myndighetsövergripande verksamheter som utförs på institutionerna inom t ex intern styrning och kontroll och kvalitetsarbete, samt för inhämtande av verksamhetsplaner och berättelser. För att främja helhetssyn och samarbetet mellan de olika lednings- och uppföljningssystemen har enheten för planering, uppföljning, samordning och kvalitet inom universitetsförvaltningen bildats (PLUS-enheten) under ledningskansliet. Här tas ett helhetsgrepp över planerings- och uppföljningsprocesserna som inkluderar verksamhetsplaner och berättelser, kvalitet, intern styrning och kontroll samt budget och resursfördelning. I årsredovisningen för 2008 gjorde konsistoriet bedömningen att det fanns brister i den interna styrningen och kontrollen. Bristerna uttrycktes på följande sätt: brister i delar av den interna styrmodellen och tillämpningen av denna tydliggjordes i samband med förlusten av examensrätten för sjuksköterskeprogrammet. KI fick också en revisionsrapport från Riksrevisionen med anledning av myndighetens granskning av KI:s efterlevnad

11 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) av förordningen om intern styrning och kontroll. Riksrevisionens bedömning var att det fanns brister i KI:s arbete och dokumentation som behövde åtgärdas under 2009(rapport Intern styrning och kontroll Rapportering av 2009 års arbete). För verksamhetsåret 2009 konstateras att KI har systematiskt och på ett mycket bra sätt arbetat fram en process för arbetet med intern styrning och kontroll. 1.6 Samverkan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting (SLL) är Karolinska Institutets viktigaste samarbetspartner. KI:s uppdrag är att medverka till att förbättra människors hälsa genom forskning och utbildning. SLL bedriver sjukvård och patientnära forskning där behandling av patienter sätts i första rummet. Uppdragen och prioriteringarna är olika men verksamheterna är mycket integrerade. Samarbetet bygger på det så kallade ALF-avtalet, som reglerar statens ersättning till landstingen för vissa kostnader i samband med utbildning och medicinsk forskning. Det nära samarbetet syftar till att skapa en väl integrerad infrastruktur för sjukvård, utbildning, forskning och utveckling. Ledningsgruppen KI/SLL består av representanter från respektive ledningsnivå. Styrelsen för utbildning vid KI fungerar både som ett reguljärt akademiskt organ och som det formella samverkansorganet mellan KI och SLL i utbildningsfrågor. Den lyder under dels konsistoriet/rektor, dels ledningsgruppen KI/SLL. Inom ramen för samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting inrättades samverkansorganet Forskningsstrategiska kommittén den 1 januari Huvuduppgiften för kommittén är att initiera åtgärder och föreslå

12 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) prioriteringar inom forsknings- och utvecklingsområdet för att uppnå en så effektiv resursanvändning som möjligt inom området och höja kvaliteten på forskningen. Grundidén är att kommittén ska ha ett helhetsperspektiv och de företrädare för parterna som ingår i kommittén ska ha mandat att överblicka den samlade resursmängden för forskning och utveckling och föreslå prioriteringar och satsningar av olika slag. Ett infrastrukturråd bildades i januari 2007 med fem ledamöter vardera från KI och SLL. Rådet verkar för bättre planering och ett effektivare utnyttjande och samordning av resurser såsom exempelvis försöksdjursfaciliteter och biobanker. 1.7 Reflektioner Den matrisorganisation som KI har där styrelserna ligger utanför linjen innebär vissa svårigheter för planering och styrning av verksamheten. Den ger också en otydlig bild i organisationen vem det är som leder och följer upp. Styrelsen för utbildning har påpekat att denna ordning bland annat gör det svårt att få överblick av den långsiktiga lärarförsörjningen. Det innebär också svårigheter med en gemensam syn, en röd tråd i verksamheten samt för att få en gemensam kultur. Samverkan mellan de tre verksamhetsstyrelserna. Här har tidigare konstaterats att systemet med de tre styrelserna leder till otydlighet bland annat i ansvarsfrågan. Det är stor risk att helheten försvinner. Tre stuprör kan innebära risker att resurser inte utnyttjas optimalt. Konsistoriets beslut med anledning av organisationen (22 december 2010) innebär att verksamhetsstyrelserna åläggs samordning mellan sig samt att den nya organisationen inkluderar ett akademiskt forum där alla lärare träffas två gånger per termin med företrädare för verksamhetsstyrelserna. I samverkan med landstinget finns en stor potential, men organisationernas delvis olika uppdrag är en stor utmaning att överbrygga. Landstingets huvudfokus på sjukvårdsproduktion baseras även på en ökad bolagisering och privatisering som leder till fragmentering av verksamheten. Detta försvårar utbildnings- och forskningsuppdraget för KI. Samverkansorganisationen med SLL har underlättat för styrelsen för utbildning att i större utsträckning påverka den kliniska utbildningen, eftersom SLL har företrädare både i beredning och beslut och på övergripande nivå samt programnämndsnivå Den administrativa kvaliteten behöver utvecklas. Processkartläggning av vissa administrativa processer startar under 2011 för att förbättra verksamheternas administrativa stöd. Kvaliteten på doktorandrekrytering och antagning bör utvärderas.

13 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid Karolinska Institutet ska vara att verksamheten, oavsett utgångsläge, ständigt kan förbättras. Genom ett medvetet och systematiskt kvalitetsarbete, där såväl personal som studenter är delaktiga, skapas förutsättningar för ständig verksamhetsutveckling och för att nå de uppsatta mål som anges i Karolinska Institutets strategidokument. Kravet på kvaliteten i Karolinska Institutets verksamhet formuleras i olika styroch strategidokument (Plan för kvalitetsarbetet 2009). De övergripande strategierna och målen kommuniceras och tydliggörs i hela verksamheten, så att varje verksamhetsnivå kan fastställa egna mål som korresponderar med dessa. De övergripande dokumenten ska utgöra grunden för respektive institutions/enhets kvalitetsmål. 2.1 Utmaningar I Strategi 2012 anges utmaningar och åtgärder som ledstjärnor för perioden till och med Utmaningarna är följande: Bedriva högkvalitativ medicinsk forskning i ett internationellt perspektiv Korta tiden mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning Kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens Stärka ledarskapet för att åstadkomma en effektiv verksamhet och konkurrenskraftiga miljöer Förbättra villkoren för kärnverksamheten genom effektivare administrativt stöd Förbättra integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen 2.2 Kvalitetsråd Kvalitetsrådet, med medlemmar från ledningen och de tre verksamhetsstyrelserna, representanter för prefekter och administrativa chefer samt studentrepresentanter, svarar för den övergripande samordningen av kvalitetsarbetet och ska bland annat stimulera och stödja kvalitetsarbetet samt initiera och samordna övergripande utvärderingar. Som stöd för det övergripande kvalitetsarbetet finns också en kvalitetssamordnare. Intentionen har varit att skapa ett nätverk av kvalitetsansvariga med representanter från samtliga institutioner för information och kommunikation om olika kvalitetsaktiviteter. Detta har ännu inte realiserats. Institutioner, bibliotek och universitetsförvaltning har genom prefekter, föreståndare och andra chefer ansvaret för kvalitetsarbetet inom sina ansvarsområden. Ansvaret för kvaliteten inom de olika verksamhetsområdena innebär bland annat att skapa rutiner för att utveckla och följa upp verksamheten samt att vidta nödvändiga åtgärder för förändring. Uppföljning av kvalitetsarbetet ska ingå i den årliga uppföljningen av all verksamhet på respektive nivå. Starka och svaga sidor i verksamheten ska synliggöras. Dokumentation och synliggörande av kvalitetsarbetet ska integreras i ordinarie

14 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) planerings- och uppföljningsprocesser och utgöra en del av verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. 2.3 Plan för kvalitetsarbetet En övergripande kvalitetsplan, fastställd av konsistoriet i februari 2009, anger inriktningen av och ansvaret för kvalitetsarbetet. Planen ska följas upp och revideras regelbundet. (Plan för kvalitetsarbetet vid Karolinska Institutet 2009 bil 9) I den fastslås att det systematiska kvalitetsarbetet, som innebär både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, ska utgöra en del av den dagliga verksamheten och stödja utvecklingen av alla verksamheter inom KI. Här tydliggörs utgångspunkter, förutsättningar och ansvar för kvalitetsarbetet. Ansvaret för kvaliteten inom de olika verksamhetsområdena innebär bland annat att skapa rutiner för att utveckla och följa upp verksamheten samt vidta nödvändiga åtgärder för förbättring. Målsättningen med det systematiska kvalitetsarbetet är att det ska utgör en del av den dagliga verksamheten och bidra till utveckling inom Karolinska Institutets olika uppdrag. 2.4 KI:s styrmodell Strategi 2012 Verksamhetsplan/ Verksamhetsberättelse Kvalitetsplanen Budget/ Årsredovisning Intern revision Uppföljning Utvärdering Resultat Enkäter Indikatorer(under utveckling) VIS (under utveckling) Riskanalys Program för Bilden illustrerar vilka delar som ingår i ett systematiskt kvalitetsarbete. Dokumentation och synliggörande av kvalitetsarbetet integrerades från och med 2009 i de ordinarie planerings- och uppföljningsprocesserna och utgör en del av verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. Denna integration har

15 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) bidragit till att ökat medvetenheten om betydelsen av det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer i organisationen. För att kunna bedöma om målen uppnås krävs ett antal verktyg som kan utvärdera process och resultat vid olika tillfällen. Här är bland annat utvecklingen av ett verksamhets- och informationssystem samt kvalitetsindikatorer viktigt. Genom planen för kvalitetsarbetet har ett antal prioriterade aktiviteter genomförts under Uppföljningen av dessa sker våren KI strävar efter att kvalitetsarbetet präglas av ett systematiskt och reflekterande förhållningssätt och integreras i den reguljära verksamheten inom samtliga områden. Uppföljning är en central del av det systematiska kvalitetsarbetet och utgör såväl egenkontroll av att målen uppnås, som underlag för förbättrings- och förändringsinsatser. Institutionens planerings- och uppföljningsprocess: Synliggörande av kvalitetsarbetet på alla nivåer ska stimulera till analys och reflektioner och därmed bidra till en god kvalitetskultur, där samtliga medarbetares engagemang och delaktighet är en viktig förutsättning för att nå målen.

16 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) KI:s intention är att etablera en styrmodell som ska vara tydlig och samordnande för planering och uppföljning. Målet är att den ska vara fullt utvecklad och införd verksamhetsåret 2012 (ur VP 2011 för Universitetsförvaltningen). KI:s styrmodell innefattar verksamhetsplan, budget, resursfördelning, intern styrning och kontroll, kvalitetsarbete samt årsredovisning/verksamhetsberättelse. Inom ramen för intern styrning och kontroll genomförs riskanalyser utifrån KI:s strategiska mål. Verksamhetsplanerna på institutionsnivå ska utgå från dessa mål och tydliggöra prioriteringarna för tidsperioden den omfattar. Verksamhetsplan ska utgöra grunden för det dagliga arbetet som bedrivs och bidra till tydlighet för alla medarbetare inom organisationen. Verksamheten följs upp kontinuerligt och årligen i verksamhetsberättelsen. Universitetsdirektören, biträdande universitetsdirektör, personaldirektören samt ekonomidirektören gör varje år institutionsbesök för att följa upp verksamheten, diskutera aktuella frågor men också för ett ömsesidigt utbyte. En sammanställning av iakttagelserna rapporteras sedan direkt till rektor och berörda avdelningar vid universitetsförvaltningen samt återrapporteras till institutionerna. Ett tydligt ledarskap på alla nivåer är en förutsättning för ett väl fungerande kvalitetsarbete och är skälet till att ledarskapsfrågorna lyfts fram i Strategi Här slås fast att ett tydligt och utvecklande ledarskap är en viktig framgångsfaktor och avgörande för framtida resultat. Studenternas erfarenheter tas tillvara i kvalitetsarbetet, inte bara i form av kursvärderingar utan också i form av dialoger med lärare och verksamhetsansvariga genom bland annat kursråd, programnämnder, styrelser m fl. Studenterna är medaktörer med ansvar för det egna lärandet och för verksamhetens utveckling. Funktioner som till exempel administration och bibliotek samt lokaler och annan infrastruktur är viktiga delar av ett fungerande kvalitetsarbete. För lärosätets totala utveckling är det av stor betydelse att dessa verksamheter utvecklas i takt med kärnverksamheternas behov. För att skapa ett gott klimat för kvalitetsarbete krävs öppenhet och god kommunikation mellan organisationens olika delar. 2.5 Kultur Karolinska Institutets kvalitetskultur ska präglas av systematik och strävan mot ständig förbättring. Genom att synliggöra och driva kvalitetsarbete som omfattar hela verksamheten och engagerar alla berörda i det dagliga arbetet skapas förutsättningar för en god kvalitetskultur som i sin tur bidrar till att stärka verksamheten inom samtliga områden(plan för kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet 2009). Att skapa en god kvalitetskultur måste starta med att skapa en gemensam bild av vart KI är på väg och en gemensam syn på vilka medel som krävs för att nå dit. Här bidrar strategidokumenten, samt de uppdrag och verksamhetsplaneringar som verksamhetsstyrelserna arbetar med. Strategi 2012 består av ett antal utmaningar samt åtgärder för att nå dessa. Dokumentet bidrar till en gemensam kulturell syn.

17 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) Att styra KI organisation och kultur I den organisationsöversyn som genomfördes under 2009 (den så kallade Bexellutredningen bil 4) var bristen på en gemensam kultur vid KI en del av det som lyftes fram i slutsatser och rekommendationer. Utredarna menade att kulturen vid KI ibland präglas av bristande generositet, påtagliga statusskillnader och att relativt få är beredda att ta ansvar för helheten. Utredarna menade att det finns en tendens att framstående forskare känner lojalitet mot den egna verksamheten snarare än mot universitetet som helhet. Detta kan leda till suboptimeringar. Fler av de som intervjuades av utredarna gav uttryck för uppfattningen att det saknas en KI-anda och att det finns risk för att universitetet är på väg mot att bli ett forskarhotell där ansvar inte tas för hela lärosätet. Utredarnas slutsats var att det finns mycket att vinna i ökad kvalitet för KI om alla inom universitetet arbetar med frågor om kultur, värderingar och mål. Utredarna föreslog en ny organisation av beslutande organ samt rekommenderade KI ett antal åtgärder för att säkerställa kvaliteten i utbildning och forskning. Utifrån förslagen arbetade en intern arbetsgrupp vidare och lämnade förslag med utgångspunkt från det uppdrag som Konsistoriet givit rektor. Arbetsgruppens förslag remitterades under sommaren/hösten 2010 och utifrån remissvaren och den interna diskussionen lämnade rektor ett reviderat förslag till Konsistoriet. Baserat på rektors förslag fattade Konsistoriet beslut den 22 december Beslutet innebär bland annat att öka den interna samordningen mellan verksamhetsstyrelserna samt mellan styrelserna och den operativa ledningen men också att göra akademin mer delaktig genom inrättandet av ett Fakultetsforum. 2.6 Examensrätt för sjuksköterskeexamen Högskoleverket(HSV) beslutade i december 2008 att återkalla KI:s examensrätt för sjuksköterskeexamen. Det förändringsarbete som hade påbörjats efter verkets ursprungliga granskning intensifierades under 2009 och en rad genomgripande förändringar har genomförts inom sjuksköterskeprogrammet. Målet med arbetet har varit att säkra utbildningskvaliteten. De förändringar som genomförts på universitetet inför ansökan om examensrätten har utgått från examensordningen och de synpunkter som HSV tidigare har angivit. Sektionen för omvårdnad, inom institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) har omorganiserats och en mängd satsningar har präglat förändringsarbetet som skett på många nivåer i organisationen. Utbildningsplanen har moderniserats med tydliga teman som stödjer en god kunskapsutveckling hos studenterna. Kompetensen bland lärarna på utbildningsprogrammet har höjts och ett flertal akademiska tjänster har skapats. Huvudområdet omvårdnad har förtydligats avseende innehåll, bärande begrepp och struktur. Utgångspunkten har bland annat varit nationella och internationella beskrivningar av huvudområdet samt aktuell forskning inom området. I samarbete med Stockholms läns landsting har den akademiska kompetensen bland handledarna inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen förstärkts. KI återfick examensrätten för sjuksköterskeexamen våren 2010 och har antagit 150 studenter höstterminen En uppföljning av programmets kursplaner och lärarnas tid i utbildningen ska dock genomföras av HSV 2011.

18 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) 2.7 Forskning Forskningsstyrelsens kvalitetsarbete för att stärka forskningen baseras främst på förbättrade rekryteringsrutiner samt införande av kvalitetsindikatorer (bland annat bibliometri) och externa bedömningsprocesser av framtida forskningsprogram. Kvalitetsindikatorerna används för resursfördelning till institutionerna och bedömningsprocesserna vid rekrytering, befordran och programsatsningar. I den av konsistoriet beslutade planen för kvalitetsarbete fastställs bland annat att en extern utvärdering av forskningens kvalitet ska göras. External Research Assessment 2010 (ERA 2010) Forskningens kvalitet kommer att utvärderas på de fyra olika nivåerna: forskarkonstellationerna utvärderas, forskningsområde, core faciliteter och institutioner. Under 2010 har styrdokument och olika instruktioner för utvärderingen utvecklats och förtydligats av styrelsen för forskning efter diskussioner i Forskningsstrategiska kommittén. Styrelsen för forskning ansvarar för processen. Under hösten har en organisation för utvärderingen byggts upp och ITstöd införskaffats. Erfarenheter har också inhämtats från ett par svenska universitet som under senare tid genomfört liknande utvärderingar. Utvärderingen kommer att utgå från enskilda forskargrupper och genomföras av internationellt sammansatta expertpaneler. KI:s och SLL:s gemensamma Färdplan för forskning innehåller strategiska kvalitetshöjande satsningar inom olika områden för perioden (bil 10). Fullt utbyggd uppgår färdplanens satsningar i slutet av perioden till i storleksordningen 200 mnkr/år. Planen förutsätter finansiering från både KI och SLL. Inom ramen för planen utlystes under våren 2009 anslag till dels särskilt framstående professorer, dels tematiska translationella centrumbildningar. Utveckling av och anslag till corefaciliteter är en annan viktig del i färdplanen, liksom möjligheten till rekryteringar på högsta internationella nivå. Ambitionen är även att färdplanens olika satsningar ska kunna samverka och förstärka varandra. Science of Life Laboratory, SciLifeLab, skapas på KI och är ett samarbete mellan KI, KTH och Stockholms universitet inom området molekylär biovetenskap och en teknisk plattform med storskaliga biomedicinska analysmetoder i världsklass som kommer att byggas upp. Satsningen har möjliggjorts tack vare medel via den forskningspolitiska propositionen och har sin bakgrund i en för nämnda lärosäten gemensam ansökan under forskare ska rekryteras och planen är att den ska omfatta 400 forskare år Forskningsdokumentation Dokumentation av forskningsresultat är en nyckelfråga för att på ett konsekvent sätt upprätthålla forskningens kvalitet genom återkoppling till publicerade nya rön. Som ett led i utvecklingen av denna dokumentation har KI upphandlat ett Laboratory Information Management System (LIMS) för elektronisk dokumentation av forskningsresultat (laboratoriejournal/loggbok). Styrelsen för forskning har hösten 2010 fastställt strategi för forskningsdokumentationen vid

19 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38) KI och anvisningar för hur forskningen ska dokumenteras(bil 11). Ökade medel har avsatts 2011 av styrelsen för forskning och styrelsen för forskarutbildning. Reviderad modell för fördelning av forskningsmedel En reviderad modell för resursfördelning har implementerats från och med I huvuddrag byggs modellen upp av fyra olika parametrar för att beräkna ett aktivitetstal för varje institution. Fördelningen sker utifrån bibliometri, externa bidrag, examination på forskarnivå samt antal post-docs. Därutöver fördelas särskilda forskningsanlag för forskningsanknytning av utbildningarna. 2.8 Reflektioner Avsaknaden av ett fungerande kvalitetssystem samt att uppföljning varit svag har bland annat bidragit till att KI förlorade examensrätten för sjuksköterskeexamen och har fått lägga ned podiatriprogrammet. En prioriterad insats är att få en ny styrmodell att fungera. Institutioner med flera saknar återkoppling av överlämnade planer och dokumentation. Studenter tar även upp problemet med återkoppling av resultat vid kursvärderingar m m. Återkoppling är en viktig del i ledning och styrning men ofta en utmaning att få att fungera. Detta ingår i en utvecklad styrmodell. Institutionerna har nu lämnat sina verksamhetsplaner för tredje året och här finns en stor potential att även framledes synliggöra det kvalitetsarbete som bedrivs. En stor förbättring av planerna har skett sedan de infördes men det finns här ett betydande utvecklingsarbete. Fortfarande saknas en övergripande verksamhetsplan och i dess avsaknad används Strategi Arbetet har startats med målet att det ska finnas en övergripande verksamhetsplan för KI KI saknar en kultur där vi - känsla finns. De enskilda forskargrupperna är starka och ser KI mer som ett forskarhotell (ur Att styra KI.). Här måste KI arbeta mer målmedvetet än tidigare med kulturförändring, gemensamma värderingar och mål. Detta bör prioriteras i samband med att en ny strategi, som ska gälla från och med 2013, tas fram. Forskningsdokumentation är en avgörande del i att säkra forskningen. I konsistoriets riskanalys 2010 är oredlighet i forskning ett högriskområde som måste uppmärksammas 2011, inte minst inom forskarutbildningen. Informationssäkerhet är ett område som konsistoriet värderar som högriskområde. Den treåriga satsningen på IT och informationssäkerhet som konsistoriet beslutat om är ett led i detta arbete. Resultatet av ERA och hur vi ökar kvaliteten på forskningen är högprioriterat. Det förutsätter organisationens förmåga att ta tillvara

20 Kvalitetsarbete vid Karolinska Institutet Självvärdering (38). resultaten och använda dessa för planering av forskningen framledes. 3. Regelbundet återkommande granskning och revidering av utbildningar 3.1 Grund- och avancerad nivå Program Beslut om inrättande och avveckling av program fattas av styrelsen för utbildning. För att validera utbildningen har KI fastställt kriterier som ska säkerställa att nya utbildningar vid lärosätet har förutsättningar att ges med hög kvalitet samt hur nyligen startade program ska följas upp. (bil 12) Här anges programmets struktur och innehåll, kriterier för bedömning samt kvalitetssäkring av nyligen startade program. I Riktlinjer för när ett utbildningsprogram ska avvecklas ( bil 13) föreskrivs handläggningsordning och konsekvensbeskrivning vid avveckling av en utbildning eller ett huvudområde. Styrelsen för utbildning har även fastställt Handlingsplan för kvalitetsutvärderingar av utbildning på grund- och avancerad nivå (bil 14) i enlighet med den utarbetat utbildningsprogrammen planer för kvalitetsutveckling utifrån bland annat resultaten av Högskoleverkets senaste utvärdering. De fastställda planerna behandlas av styrelsen för utbildning och därefter åtföljer programmens självvärderingar. Genom arbetet har en systematisk process för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå grundlagts Kurser Kurser inom programmen granskas och fastställs av programnämnderna inom sina ansvarsområden. Dekanus för grundutbildningen fastställer fristående, programöverskridande, forskningsförberedande, forskningsintroducerande samt kurser som enbart ges som uppdragsutbildning Utvärderingar I handlingsplanen för kvalitetsutvärdering finns också riktlinjer för hur kursvärderingar ska genomföras. KI använder en generell kursenkät, som kan kompletteras med kursspecifika frågor. Enkäten är målrelaterad och syftar till att spegla studenternas lärande utifrån kursmålen. Under 2009 har en uppföljning på programnivå och institutionsnivå genomförts av hur de åsikter som studenterna framför i kursvärderingarna tas till vara vid kursutveckling samt hur resultaten av värderingarna återkopplas. Av uppföljningen framgår att det inom många institutioner finns kursråd som består av både studenter och lärare där kursvärderingarna analyseras och förslag till förändringar i kurserna diskuteras. Av uppföljningen framgår vidare att vissa av KI:s programnämnder fastställt rutiner för hur de institutioner som medverkar i kurser inom programmet ska följa upp samt återkoppla kursvärderingarna till

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför 2013

Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför 2013 Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför 2013 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställda av rektor Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering inför

Läs mer

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning 2012-2014 Råd för utbildning på grund- och avancerad nivå Fakulteten för humanvetenskap Fastställd 2012-05-23 Reviderat 2013-04-08 Dnr MIUN 2012/895 1. Inledning

Läs mer

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Rektorsbeslut nr: 199 Datum: 2013-11-11 Dnr: ST 2013/417-1.1 Rektors förord Linnéuniversitetet har högt ställda ambitioner som lärosäte. För att nå upp till vår vision

Läs mer

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Bilaga 4 Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställd av rektor Dnr 1977/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Metodbeskrivning... 1 2.1

Läs mer

Arbets- och beslutsordning. Styrelsen för forskning

Arbets- och beslutsordning. Styrelsen för forskning Arbets- och beslutsordning Styrelsen för forskning Dnr 841/2012-010 Arbets- och beslutsordning Styrelsen för forskning Fastställd vid sammanträde 2012-01-30 Innehåll Inledning... 2 Övergripande ansvar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Umeå universitet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2016-12-07 Dnr: FS 1.1-2139-16 Sid 1 (5) Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora

Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora Beslutsdatum: 2014-03-25 Dnr: 2013/415-1.1 Fakulteten för konst och humaniora Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora Beslutat av Fakultetsstyrelsen

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Ny utbildningsorganisation vid SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men

Läs mer

Arbets-, besluts- och delegationsordning

Arbets-, besluts- och delegationsordning Arbets-, besluts- och delegationsordning Styrelsen för utbildning Dnr 1-230/2015 Fastställd av styrelsen 2015-04-15 Ersätter Arbets- och delegationsordning, dnr 2007/11-010 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR KVALITETSUTVÄRDERING AV HUVUDOMRÅDEN OCH EXAMINA VID MITTUNIVERSITETET

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR KVALITETSUTVÄRDERING AV HUVUDOMRÅDEN OCH EXAMINA VID MITTUNIVERSITETET MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR KVALITETSUTVÄRDERING AV HUVUDOMRÅDEN OCH EXAMINA VID MITTUNIVERSITETET DNR MIUN 2014/30 Publicerad: 2014-01-15 Beslutsfattare: Anders Söderholm Handläggare:

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Dnr: G 2012/218 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01 Reviderad

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17 Sid 2 (6) Utbildningsplan för masterprogrammet i 5HI17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-04-14 Sid 3 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 5HI17 1.2.

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH Projektplan Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH 2014-2015 Bakgrund I handlingsplanen till KTH:s kvalitetspolicy slås fast att kvalitetsuppföljning ska göras regelbundet.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 higher education credits

Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 higher education credits Dnr G217 4354/07 Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2007-11-01

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506) Gäller fr.o.m 2009-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2009-05-12. Reviderad* av Styrelsen

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Plan kvalitetsutvärdering av ämnen och examina vid Fakulteten för humanvetenskap

Plan kvalitetsutvärdering av ämnen och examina vid Fakulteten för humanvetenskap Plan kvalitetsutvärdering av ämnen och examina vid Fakulteten för humanvetenskap Fastställd av Fakultetsnämnden för humanvetenskap 2011-05-31 Dnr. MIUN 2011/613 Kvalitetsutvärdering av ämnen och examina

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Anvisning för självvärdering

Anvisning för självvärdering 2016-06-13 Treklövern - utvärdering av utbildningskvalitet Innehållsförteckning Inledning... 2 Upplägg och omfattning... 2 Utvärderingsmatris... 3 Utvärderingsfrågor... 4 1 Inledning Karlstad universitet,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET PSYKIATRISK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG 1 UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, PSYKIATRISK VÅRD, 60hp Graduate Diploma in Specialist Nursing

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Gäller fr.o.m. 2013-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2013-04-09. 2 Allmän studieplan för

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Utbildningsuppdrag per kurs och år för kurs inom utbildningsprogram

Utbildningsuppdrag per kurs och år för kurs inom utbildningsprogram Sid: 1 / 5 Utbildningsuppdrag per kurs och år för kurs inom utbildningsprogram Utbildningsprogram: Uppdraget gäller: Optikerprogrammet År: 2016 Antal kurstillfällen: 1 Basinformation Kursansvarig institution:

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:

Läs mer

Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Nursing 180 higher education credits

Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Nursing 180 higher education credits Dnr G217 4700/06 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2006-11-24 Reviderad av dekanus

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-366-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 Läkarprogrammet och Psykoterapiprogrammen (PRL)

Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 Läkarprogrammet och Psykoterapiprogrammen (PRL) Page 1 (6) Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 och Psykoterapiprogrammen (PRL) Organisation och ledningsfunktioner Programrådet består av 11 ledamöter inklusive ordföranden. Studenterna tre ledamöter. Administrationen

Läs mer

Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram

Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram Konsistoriet 2002-06-13 UFV 2002/982 1 (10) Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram Innehåll: 1. Inledning 2 2. Mål för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet 2 3. Strategier för kvalitetsarbetet

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2011-12-20 (reviderad 2016-06-21) Sid 2 (9) Innehåll 1 Namn... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte... 4 3.1 Uppdrag... 4

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll UFV 2010/366 Intern styrning och kontroll Plan 2010 Fastställd av rektor 2010-03-09 UFV 2010/366 Innehållsförteckning Utgångspunkter för ISK-arbetet 2010 4 Slutsatser av ISK-arbetet 2009 4 Planerade aktiviteter

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska = Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 12 november 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Strategi för forskningsdokumentation

Strategi för forskningsdokumentation Karolinska Institutet Dnr 5130/2010-600 Innehåll Sammanfattning... 3 Framtidsmål och strategi... 4 Information och utbildning... 4 Elektroniska system... 6 Forskningsstöd... 7 Avslutande kommentar... 8

Läs mer

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet Uppsala universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 08587 Annika.vanje@hsv.se

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 1 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH ANVISNING Gäller från och med 2007-07-01 Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH Gäller fr o m 2007-07-01 Fastställd av rektor 2004-09-29 och 2005-03-31 Denna anvisning grundar sig på: Förordning om uppdragsutbildning

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR)

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: Grundnivå, examen på avancerad nivå Fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Dnr 2012/197 ersätter tidigare beslut med Dnr 2009/2092 och 2007/1321 Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 2 INNEHÅLL 1. Inledning och

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor RIKTLINJE Gäller från och med 2014-01-01 Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor Gäller från och med 1 april 2014. Beslutad av fakultetsrådet (protokoll nr 2/2014) I denna riktlinje finns

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Delegationsordning för Karolinska Institutet

Delegationsordning för Karolinska Institutet Delegationsordning för Karolinska Institutet Gäller från och med 2011-03-01 Dnr 901/11-010 ersätter Besluts- och delegationsordning, dnr 456/09-010 Delegationsordning för Karolinska Institutet Dnr 901/11-010

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS).

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). MAH / Fakulteten för teknik och samhälle 1(5) Thomas Strandberg Adm PM 20150121, Dnr TS 122015/116 Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). Beslut i olika är delegerade rektor

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

Läs mer

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi s Pedagogiska Akademi Lärare som är involverade i s utbildningar är välkomna att ansöka om att få sina pedagogiska meriter bedömda för att antas som ledamot till s Pedagogiska Akademi. Lärare som kontinuerligt

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin använder meritportföljer för att tydliggöra vilken kompetens och vilka meriter som ska värderas hos lärare och forskare.

Läs mer

Förteckning över styrdokument och andra viktiga dokument

Förteckning över styrdokument och andra viktiga dokument Version 2008 03 26 Bilaga 1 Förteckning över styrdokument och andra viktiga dokument vid kvalitetssäkring och utvärdering av utbildning vid MDH I denna förteckning presenteras de dokument som kan vara

Läs mer

System för kvalitetssäkring av de tekniska yrkesprogrammen vid Uppsala universitet

System för kvalitetssäkring av de tekniska yrkesprogrammen vid Uppsala universitet System för kvalitetssäkring av de tekniska yrkesprogrammen vid Uppsala universitet Birgitta Gelin Kansliet för Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten birgitta.gelin@uadm.uu.se Åsa Kassman Rudolphi Institutionen

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Fastställd av UN Reviderad , Dnr: System för utbildningsutvärdering

Fastställd av UN Reviderad , Dnr: System för utbildningsutvärdering Fastställd av UN 2008-08-26 Reviderad 2011-03-10, 2012-11-07 Dnr: 59-2011-668 System för utbildningsutvärdering 2011-2014 System för utbildningsutvärdering 2011-2014 Föreliggande dokument beskriver hur

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013

Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013 Dnr: 3989/2012-300 Utbildningsstrategi för Karolinska Institutet 2013 Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2012-06-15 1 Utgångspunkter KIs utbildningsstrategi för åren 2009-2012 har som övergripande

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI12 Utbildningsplan för masterprogrammet i 5HI12 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 5HI12 1.2. Programmets

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2016-03-22 Dnr SU FV-3.2.5-1978- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Pedagogik Education I pedagogik behandlas frågor om hur människor lär, påverkas och utvecklas

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer