26 Blodtryck. Varför behandla blodtryck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "26 Blodtryck. Varför behandla blodtryck"

Transkript

1 26 Blodtryck Varför behandla blodtryck diabeteshandboken.se Värdet av behandling av hypertoni Blodtrycksbehandling och utvecklandet av effektiva blodtrycksmediciner efter andra världskriget har betytt mycket för folkhälsan. Frekvensen av akuta blodtrycksmanifestationer som malign hypertoni med hypertensiva kriser, lungödem, njurskador, synskador, hjärnblödning i unga år har blivit sällsyntheter i akutsjukvården. Genom att vi också kunnat behandla moderat stegrade blodtryck har vi kunnat förebygga kroniska sjukdomar som hjärtsvikt, njursvikt, stroke, hjärtinfarkt och diabeteskomplikationer som diabetesnefropati, retinopati och graviditetstoxicos. Risker och skador av för intensiv blodtrycksbehandling Allt eftersom behandlingen blivit effektivare, biverkningarna mindre och vi haft en läkemedelsindustri som velat sälja stora volymer har blodstrycksmålen tenderat att bli lägre och lägre. När vi dessutom använder låga blodtryck som kvalitetsindikatorer och öppna jämförelser samtidigt som sjukvårdspolitikerna använder det som underlag för målrelaterad ersättning finns stora risker att vi överbehandlar patienter och skadar istället för att hjälpa! Hos (främst äldre och skröpliga) patienter med yrsel och ortostatism ökar intensiv blodtrycksbehandling risken för svimning, konfusion, fallskador, trauma, frakturer och för tidig död. Vid akut ischemisk hjärnskada bör inte blodtrycket behandlas för lågt. Vid vissa njursjukdomar och vid tillstånd med intorkning måste vi sträva efter att säkra ett tillräckligt perfusionstryck över njuren. Vid kritisk ischemi och gangrän bör man snarare släppa upp blodtrycket för att säkerställa den perifera cirkulationen. Det optimala blodtrycket vid både akut hjärtinfarkt och vid ischemisk hjärtsjukdom är under debatt. Tolkning av vetenskapliga studier: Det pågår en intensiv debatt om hur man ska tolka de vetenskapliga studier som gjorts avseende optimal blodtrycksnivå. Många anser att studierna övertolkats och att målnivåerna varit för låga. De flesta studier har tillkommit, bekostats och designats av industrin i syfte att öka försäljningen av blodtrycksmedel. Som alla risk/benefit- kurvor är även blodtryckskurvan J- formad. Dvs sänker man de riktigt höga blodtrycken vinner man väldigt mycket. Sedan avtar effekten efterhand och vid en viss nivå kommer risken att öka med minskande blodtryck. Det säger sig ju själv att man inte ska ha 0 i blodtryck (då är man ju död). Nedanstående bild försöker illustrera detta. I en population kan man i en studie utläsa vid vilket medelvärde på blodtrycket en viss händelse är minst sannolik

2 att inträffa. Den blodtrycksnivå som innebär lägst risk representeras av krysset. Detta innebär INTE att alla patienter ska ha den blodtrycksnivån: Det beror på vilken population man studerar (ålder, kön, annan sjukdom mm) Det beror på vilken endpoint man tittar på (risk för stroke, hjärtinfarkt eller njursvikt?) Krysset representerar i bästa fall ett medelvärde eller medianvärde och det finns en variation mellan olika individer i studierna. Studierna är oftast utförda på i övrigt friska för att kunna studera en riskfaktor och ett utfall. De är inte representativa för de patienter vi behandlar och tar inte hänsyn till annan sjuklighet, polyfarmaci, interaktioner mm. Analysen tar inte heller ställning till för patienten viktigare saker som t ex livskvalitet och biverkningar. Riktvärden och individualiserade blodtrycksmål Vi måste alltså bli duktigare på att individualisera blodtrycksmålen. Att slaviskt följa algoritmer och sträva efter att "scora bra" i öppna jämförelser eller uppnå ersättningsnivåer riskerar att skada våra patienter. Läkekonst är multifaktoriell och utgår från att vi ska hjälpa en enskild individ. Nedanstående är mina funderingar kring det jag istället skulle vilja kalla för "riktvärden". De kan vara en hjälp att sätta upp ett lämpligt blodtrycksmål (som ska vara individuellt).

3 Primär och sekundär prevention för kardiovaskulär och mikrovaskulär sjukdom. Enligt nya riktlinjer från LMV (juni 2014) är ett lämpligt riktvärde < 140/90 och < 140/85 för diabetiker. Typ 1- diabetes och "yngre" typ 2 En mångårig exposition för hyperglykemi ökar risken för diabetesnefropati, retinopati, ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt. Detta talar för att patienter med typ 1- diabetes och yngre patienter (45 år) med typ 2 bör ha ett riktvärde på 130/80. Diabetes med etablerad njursjukdom (Krea- stegring och/eller makroalbuminuri (U- Alb/Krea >30) Om möjligt skall man behandla med blodtryckssänkare (ACE- hämmare eller ARB är förstahandsval). Om möjligt ska man behandla med målet att reducera albuminurin. Viktigt är att följa patientens Kreatininvärde. Vid stegring av detta mer än 25-30% bör kontakt tas med njurmedicin för diskussion om lämplig blodtrycksnivå och man bör fundera på förekomst av njurartärstenos. I övrigt komplikationsfri patient med biologisk ålder > 80 år Denna patient är en överlevare och har samtidigt en begränsad återstående livslängd. Det finns studier som visar på en signifikant minskad risk för stroke och hjärtsvikt och död om man behandlar ner till /90. Det finns inga studier som kan visa värdet av lägre blodtrycksmål. Däremot finns studier som talar för att blodtryck under 140 systoliskt är förenat med ökad mortalitet. Multisjuk eller mycket gammal Många patienter har redan drabbats av stroke, hjärtinfarkt och har en multisjuklighet som begränsar deras förväntade överlevnad. De har ofta väldigt många mediciner med risk för interaktioner och polyfarmaci. Målet bör vara symtomfrihet och minimerad risk. Några blodtrycksnivåer kan knappast anges. Snarare brukar det vara låga blodtryck som är problemet då patienterna har hjärtsvikt och intensiv behandling för den.

4 Blodtrycksmätning Det finns flera olika riktlinjer för blodtrycksmätning. Följande är en kombination av riktlinjer från Vårdhandboken (SBU) och WHO: Vila före mätning: 5 min Armens position: Kroppens Position: Övrigt position: Utrustning: Inför mätning: Övrigt: Arm i hjärtnivå Avslappnad arm Handflatan uppåt Liggande eller sittande Ej korslagda ben Stöd för rygg och fötter Manuell mätning Anpassad manschettbredd Inga stasande kläder Undvika kaffe, te eller tobak 30 min före mätning 2 mätningar, med 1 minut emellan. Dokumentera läge arm och manschettbredd Hos äldre blodtrycksbehandlade stående mätning efter 1-5 min Felkällor Manschettbredden måste anpassas till patientens armomfång. För smal manschett kan ge ett falskt högt värde och för bred kan ge för lågt värde. Utrustning bör kalibreras årligen och kontrolleras avseende slangar, kopplingsstycken och ventiler. Manschetten måste vara i hjärthöjd. Armen måste vara i hjärthöjd. För låg nivå på armen kan resultera i ett för högt tryck. Manschetten bör pumpas upp över förväntat värde eller tills den palpabla pulsen försvinner. Detta för att undvika "silent gap" vilket ger falskt lågt systoliskt blodtryck. Oregelbunden hjärtrytm gör det besvärligt då pulstrycket varierar från slag till slag. Armen måste vara helt avslappnad och patienten i en vilsam position. En spänd muskel ger falskt högt värde. Många framförallt äldre patienter och mångårig diabetes har stela blodkärl (Mönkebergsskleros) vilket ger falskt höga blodtryck och kan ge väldigt olika blodtryck i armarna. Om patienten är stressad, har ont, fryser, nyss rökt eller druckit kaffe ger detta ett falskt högt värde. Blodtryck bör inte tas i anslutning till blodprovstagning (tenderar att ge högt värde pga stress)

5 Vissa patienter har falskt höga värden bara de besöker en sjukvårdsinrättning och oftare högre tryck när doktorn tar det än när en sköterska gör det (white coat hypertension). Automatiska/elektroniska mätare är av skiftande kvalitet och ställer stora krav på teknik. De ger också felaktiga värden om blodtrycket är väldigt lågt, väldigt högt, om pulsen är låg eller hög och vid oregelbunden hjärtrytm. Endast manuella värden bör utgöra underlag för beslut om behandling. 24 timmars blodtrycksmätning Om man är osäker på blodtrycksresultaten på mottagningen kan det vara utmärkt att komplettera med en 24 timmars blodtrycksmätning. Här finns osäkerhet rörande tolkningen men man brukar säga att gränsen för hypertoni (motsvarande < 140/90) går vid: Medelvärde 24 timmar: 130/80 Medelvärde dagtid: 135/85 Medelvärde nattetid: 125/75 Ta dock hänsyn till vad patienten gjort under dagen (stress, fysisk ansträngning) eller om dom sovit på natten Icke farmakologisk behandling Livsstilsbehandling harmoniserar helt och hållet med de livsstilsförändringar vi förespråkar för behandling av blodsocker och lipider. Viktiga åtgärder som påverkar blodtrycket i gynnsam riktning. Rökstopp Är troligen det viktigast rådet pga rökningens ogynnsamma effekter på alla kärlkomplikationer även om rökstopp i sig kanske inte påverkar blodtrycket i speciellt stor utsträckning Ökad fysisk aktivitet 30 min 3-7 ggr per vecka kan sänka blodtrycket i storleksordningen 4/3 mmhg. Förbättrar dessutom insulinkänsligheten och påverkar HDL gynnsamt. Viktminskning (om överviktig) 3-9% förmår sänka blodtrycket ca 3/3 mmhg och har ju en enorm påverkan på övriga metabola riskfaktorer (insulinresistens, sockervärde och lipidvärde) Kost Det finns studier som antyder att ökad mängd frukt, grönsaker och produkter med låg fetthalt kan sänka blodtrycket 6/3 mmhg. Minskning av saltintaget av storkonsumenter har en kraftig effekt på blodtrycket men varierar mycket från patient till patient. Lakrits har aldosteroneffekt och kan vara värt att fråga om.

6 Minskning av alkoholkonsumtionen Sänkning av alkoholintag bland högkonsumenter är förenat med en dosberoende sänkning av blodtrycket. Måttligt alkoholintag har i epidemiologiska studier visat sig vara förenat med en lägre risk för hjärt- /kärlsjukdom, vilket dock inte utgör grund för att rekommendera alkohol i förebyggande syfte. Stresshantering Få men välgjorda studier avseende stresshantering har kunnat visa betydelsefulla sänkningar av blodtrycket. Farmakologisk behandling De senaste 50 åren har vi fått ett flertal mycket effektiva blodtrycksmediciner med få biverkningar. Trots detta kan det ibland vara svårt att få ner blodtrycket, framförallt vid typ 2- diabetes. Många gånger behövs en kombination av preparat. De är inte biverkningsfria. Patienterna ska vara motiverade att ta dom. Deras förhöjda blodtryck ger oftast inga symtom medan medicineringen kan göra det. Att motivera patienten och titrera fram en behandlng med minimalt med biverkningar med maximal effekt kan många gånger vara mycket svårt och ställer krav på: Egen övertygelse. Vi måste själv tro att vi gör nytta för patienten Samsyn i diabetesteamet rörande behandlingsriktlinjer och individuellt mål Förmåga att förmedla övertygelsen till patienten Välja lämpliga preparat med minimalt med biverkningar Sätta ett individuellt blodtrycksmål Följa upp resultatet och titrera Se till att vi når patientens blodtrycksmål Nedan följer lite tankar kring val av farmaka för olika patienter: Val av farmaka Primär hypertoni Förstahandsmedel är ACE- hämmare eller ARB, om otillräcklig effekt tiaziddiuretika och/eller calciumblockerare. Om man inte når uppsatt målblodtryck tillägg av betablockerare. Därefter kan man överväga tillägg av aldosteronantagonist i låg dos (om Kalium tillåter eller alfablockerare (byte till Carvedilol eller Trandate alternativt av Alfadil). Apresolin kan övervägas i sista hand. Vid albuminuri och njursvikt Mikroalbuminuri är en mycket stark markör för begynnande diabetesnefropati och/eller generell kärlsjukdom.

7 Det är denna patientgrupp som troligen har störst nytta av en tidigt insatt blodtrycksbehandling. Yngre patienter (<=65 år) med mikroalbuminuri bör behandlas med ACE- hämmare eller ARB redan vid normotension. Målet är att normalisera äggviteutsöndringen. Vi makroalbuminuri bör målet vara att signifikant reducera albuminurin med 40%. Föstahandspreparat är ACE- hämmare eller ARB. Kombinationen av både ACE- hämmare och ARB (dubbel RAS- blockad) förespråkas av vissa njurmedicinare men det finns inga studier som talar för minskad risk för utveckling mot terminal uremi. Patienter med albuminuri ökar risken för. Observera vikten av rökslut och aggressiv behandling av lipider. En för snabb normalisering av blodtrycket kan skada njurfunktionen permanent. Blodtrycket bör sänkas långsamt över några månader till målblodtrycket. Vid behandling med ACE- hämmare eller Angiotensin- 2- blockare bör S- Krea och S- Kalium kontrolleras 1-2 vv efter insatt behandling eller efter dosökning av ACE- hämmare. En S- Kreatinin- stegring på 30% kan accepteras. En större ökning av S- Kreatinin inger misstanke om samtidig njurartärstenos. Vi akut sjukdom med hypovolemi eller bristande cirkulation (diarréer, akut svikt, hjärtinfarkt, infektion med feber, diarréer mm) bör ACE- hämmare och ARB tillfälligt sättas ut för att undvika akut njursvikt. Glöm inte bort att samtidigt seponera Metformin och ev NSAID. Med stigande kreatinin avtar effekten av tiaziddiuretika och man bör gå över till loopdiuretika (ej i retardform). Vid samtidig vätskeretention kan det ibland behövas mycket höga doser loopdiuretika som då bör doseras en gång om dagen för att uppnå maximal koncentration i njuren. se även: kap 29 Njuren Problem med hypoglykemiattacker utan förvarning (unawareness) Försiktighet med betablockerare. Även selektiva betablockerare kan dölja de adrenerga symtomen vid hypoglykemi. Vid ischemisk hjärtsjukdom Vid angina pectoris är betablockerare förstahandsmedel. Efter genomgången hjärtinfarkt (med eller utan hjärtsvikt) eller stroke bör alla patienter få beta- blockerare och ACE- hämmare. Claudicatio, Fotsår, nedsatt perifer cirkulation Vid akut ischemi bör man prioritera den perifera cirkulationen och släppa upp blodtrycket. Försiktighet med beta- blockerare. Välj hellre en ACE- hämmare, AT- blockerare, perifert verkande kalciumantagonist eller alfa- receptor- blockerare.

8 Ortostatism Förutom stora besvär med yrsel kan njurfunktionen försämras av en för aggressiv och snabb blodtryckssänkning. Dessa patienter tolererar sällan en normalisering av det liggande blodtrycket. Målblodtrycket måste oftast vara högre. Undvik alfa1- blockerare. Kan vara värt att tänka på för patienter med BPH som står på Alfadil. En 24- timmars blodtrycksmätning kan vara av diagnostiskt värde i utvalda fall. Vid gikt Dessa patienter bör ej behandlas med tiaziddiuretika, men loop- diuretika tolereras i de flesta fall. Gravida ACE- hämmare skall undvikas till kvinnor i fertil ålder utan antikonception eller vid graviditetsönskan. Kan ha skadlig effekt på fostret sent i graviditeten (efter 2-3 månader) men bör ej sättas in utan säker antikonception och sättas ut inför planerad graviditet. Här används i första hand säkra mediciner som betablockerare. Samråd med specialistmödravården som bör sköta blodtrycksbehandlingen under graviditet. Se även kap 35 Graviditet Äldre överviktig patient Har ofta hypervolemi och venös insufficiens med ödemtendens. Många mår bra av en diuretisk behandling med loop- diuretika och/eller en lite dos Spironolakton. När ska man misstänka och utreda för sekundär hypertoni De vanligaste orsakerna till sekundär hypertoni är: Renovaskulär sjukdom (oftast njurartärstenos) Renoparenchymal sjukdom (diabetesnefropati eller nefriter) Hyperaldosteronism (primär eller sekundär) Pheochromocytom (ytterst ovanligt) Mb Cushing (mycket sällsynt) P- piller (orsaken oklar) Graviditetshypertoni När bör man misstänka sekundär hypertoni? Behandlingsrefraktär hypertoni (om målblodtrycket inte uppnås med 3-4 farmaka) Malign hypertoni (svår hyperton hjärtsvikt, synskador (fundus hypertonicus) Vid samtidigt S- Krea- stegring eller manifest proteinuri (nefropati) Vid samtidig hypokalemi. Vid flushattacker

9 Patient med samtidigt cushinoida symtom (övervikt av centripetal typ, hirsutism, muskelsvaghet, svårreglerad diabetes, striae, psykiatriska symtom). Basutredning Riktad anamnes enligt ovan Allmänt status Längd, vikt Midja- stussmått S- kalium, S- kreatinin, S- kolesterol och triglycerider U- Albumin/Krea Ögonbottenfotografering. EKG för bedömning av arytmier och vänsterkammarhypertrofi Screening vid misstanke på sekundär hypertoni Orsak Renoparenkymal Renovaskulär (njurartärstenos) Mb Conn (hyperaldosteronism) Pheochromocytom Mb Cushing Screening (primärvård) Förhöjt Krea och Kalium Proteinuri. Ultraljud njurar Blåsljud Njurartärdoppler Lågt S- Kalium Förhöjd S- Aldosteron/Renin- kvot tu- Aldosteron. Anamnes på flushattacker tu- Katekolaminer Sätt ut steroider tu- Kortisol Dexametasonhämningstest Diskutera med endokrinolog Ev röntgen lungor (ACTH- producerande lungcancer?), MR hjärna (hypofysadenom) CT buk Ev vidare utredning (specialist) Njurbiopsi? Radiorenogram Angiografi Vidare endokrin utredning CT binjurar Scintigrafi Scintigrafi Endokrinolog Endokrinkirurg Lungmedicin Organisation Blodtrycksbehandling kan vara svår och tålamodsprövande och ställer stora krav på kunskap, erfarenhet, pedagogik, envishet och uppföljning. Då hypertoni oftast är symtomfri krävs det att behandlingen är så biverkningsfri som möjligt för att patienten ska ta sina mediciner. Läkaren ansvarar för basal utredning och sätter tillsammans med patienten upp ett individuellt behandlingsmål.

10 Man måste börja med låga doser och långsamt titrera upp behandling till önskat resultat. En bra organisation för uppföljning är nödvändig för att säkra att vi uppnår behandlingsmålen utan ogynnsamma biverkningar. En seriös uppföljning visar också för patienten att vi tar allvar på uppgiften och ökar sannolikheten för att patienten verkligen tar sina mediciner. I primärvården i Mitten- Älvsborg (Alingsåsområdet) har vi utarbetat en rutin för basal upptitrering av blodtrycksbehandlingen som kan skötas av en diabetessköterska enligt generell ordination. Se under fliken Mitten Älvsborg. Utgår från bilaga: PM Blodtrycksbehandling - Algoritm med Candesartan som förstahandspreparat eller PM Blodtrycksbehandling med Enalapril som förstahandspreparat

26 Blodtryck. 24 h blodtrycksmätning medel natt dag < 80 år > 140/90 > 135/85 > 130/80 > 120/70 > 135/85 > 80 år > 160/90

26 Blodtryck. 24 h blodtrycksmätning medel natt dag < 80 år > 140/90 > 135/85 > 130/80 > 120/70 > 135/85 > 80 år > 160/90 26 Blodtryck Varför behandla blodtryck 2018-11-04 diabeteshandboken.se Värdet av behandling av hypertoni Blodtrycksbehandling och utvecklandet av effektiva blodtrycksmediciner efter andra världskriget

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

Handläggning av nyupptäckt hypertoni PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos. Diagnostik 29 Njuren, nefropati Diabetesnefropati är en kroniskt progredierande sjukdom som debuterar först 10-20 år efter debut av typ 1- diabetes. Efter 30 år är 10-30 % drabbade. Därefter avtar incidensen.

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen.

Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. Leif Ekman 2016 Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. I Sverige: 1,8 milj har hypertoni (27% av vuxna).

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral 1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,

Läs mer

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

FAKTA för Sjuksköterskor

FAKTA för Sjuksköterskor FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,

Läs mer

VISS utifrån patientfall

VISS utifrån patientfall VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig

Läs mer

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken Utredning och behandling av patienter med hypertoni Christina Jägrén Kardiologiska kliniken Hypertoni, disposition Epidemiologi Patofysiologi Riskfaktorbegreppet Bastredning av hypertoni Utvidgad utredning

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar

Läs mer

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta

Läs mer

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Hypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Hypertoni Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 juni 2016 Gäller: t.o.m. 1 juni 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,

Läs mer

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Slutsatser Förekomst av högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Torem 5 mg tabletter. Torem 10 mg tabletter. torasemid

Bipacksedel: Information till användaren. Torem 5 mg tabletter. Torem 10 mg tabletter. torasemid Bipacksedel: Information till användaren Torem 5 mg tabletter Torem 10 mg tabletter torasemid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

Salt, njurar och hypertoni

Salt, njurar och hypertoni Salt, njurar och hypertoni Gregor Guron Docent och överläkare i Njurmedicin vid Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset, Göteborg Reglering av blodtryck, Guyton s computer model Guyton AC et al.

Läs mer

31 Hjärta kärl. Typ 1- diabetes

31 Hjärta kärl. Typ 1- diabetes Typ 1- diabetes 31 Hjärta kärl 2015-12- 15 diabeteshandboken.se Typ 1 kännetecknas av insulinbrist och en rubbning i glukoskontrollen (högt blodsocker och (intracellulär energibrist"). Ett högt blodsocker

Läs mer

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation

Läs mer

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NITROLINGUAL 0,4 mg/dos sublingualspray Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den

Läs mer

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom.

Livsviktig information om Addisons sjukdom. Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer