Artilleri & Luftvärn. Tema: Utbildning mot förändrad hotbild. Artilleri-Tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Tema: Utbildning mot förändrad hotbild. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Tema: Utbildning mot förändrad hotbild Artilleri-Tidskrift Nr

2 SECURES FREEDOM OF OPERATION by: Creating battlespace awareness Suppressing and documenting artillery activity Co-operating in a Net Centric environment

3 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 132 Form och layout: Marie Thelander Carl Herlitz in memoriam...4 Lave Malmgren Förmåga till väpnad strid...6 Anders Cedergren Militärpedagogik och krigsvetenskap... 8 Tomas Ronqvist Officersutbildning vid Militärhögskolan Jan Svensson Utbildningen vid Luftvärnets stridsskola Lennart Gustafsson Utbildning vid ArtSS...24 Arne Åsberg Förbandsövning avseende Peace Enforcement Sten-Olof Olsson Nordisk artilleriövning 04 NFAX Stefan Jönsson Värnpliktsutbildningen vid Luftvärnsregementet Lennart Axelsson Förändrade tider förändrade uppgifter Medlemsavgiften Hitta rätt i AT System Omslagsbild: Artilleriet ser fram emot nästa generation av pjässystem. Läs referatet av Artilleriklubbens höstmöten på sida 6-7! ISSN

4 2 Annons Bofors Excalibur

5 Saab TechSystems SYSTEMS Division Landsystem Systems systems/

6 Carl Herlitz in memoriam Översten av första graden Carl Herlitz har avlidit i en ålder av nära 89 år. Hans närmaste är dottern Annika samt sönerna Nils, Örjan och Andreas med familjer. Carl Herlitz föddes i Uppsala 1914, son till statsvetaren, professorn och riksdagsmannen Nils Herlitz och hans hustru Gurli. Carl blev officer och fänrik vid Smålands Artilleriregemente Efter Krigshögskolan blev han generalstabsofficer och en mycket varierande karriär inleddes med tjänstgöring i Västra Militärbefälsstaben, Arméstaben och Försvarsstaben. Carl övergick till Luftvärnet 1952 och tjänstgjorde då vid Karlsborgs Luftvärnsregemente. Hans karriär inom Luftvärnet fortsatte som chef för Luftvärnsskjutskolan och som chef för Luleå luftvärnskår Carl Herlitz tillträde som luftvärnsinspektör Han ingick då som sakkunnig i den pågående, mycket omfattande Luftförsvarsutredningen LFU 67. I arbetet diskutera- 4

7 des avvägningsfrågor mellan flyg och luftvärn, men också inom luftvärnet. Carl hade den svåra uppgiften att balansera mellan två mycket engagerade grupperingar med olika syn på den framtida beväpningen inom luftvärnet. Den ena gruppen ville satsa på att utveckla automatkanonsystemen med ny eldledningsutrustning och smartare ammunition. Den andra ville introducera ett lättrörligt luftvärnrobotsystem. Beslutet blev att det av Bofors utvecklade luftvärnsrobotsystemet RBS 70 skulle anskaffas, men också att bibehålla och i viss utsträckning utveckla de befintliga automatkanonsystemen. Luftvärnet inledde därmed en mycket framgångsrik förnyelse och uppbyggnadsperiod som kom att fullbordas först sedan Carl 1975 lämnat över till sin efterträdare som inspektör. Carls intresse för utbildningen var stort. Han införde Vandringspristävlingen mellan kompanier med värnpliktiga under utbildning vid de olika luftvärnsregementena. Det var en stimulans som låg rätt i tiden och kom att betyda stora utbildningsframsteg. Han lade också stor vikt vid utbildningen i luftförsvar vid arméns övriga truppslag. Särskilda utbildningsanvisningar utarbetades och förbandsinspektioner genomfördes valdes Carl Herlitz in i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, avdelning III, Artilleri & Luftvärn luftkrigsvetenskap. Genom Carl fick akademien en mycket engagerad och flitig ledamot. Förutom aktiv medverkan i avdelningens arbete och med artiklar var han akademiens sekreterare och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift Carl var också engagerad i Artilleriklubben och medverkade med åtskilliga artiklar i Artilleri-Tidskrift under mer än 40 år. Han var ordförande i klubben Carl var mycket intresserad av svenska arméns historia och traditioner. Han har publicerat många artiklar och även boken Svenska arméns regementen: Regementstraditioner om förbandens tillblivelse, utveckling och traditioner. Han ledde under tiden det omfattande arbetet med utarbetandet av luftvärnets historia. Carl fick förmånen att njuta sitt otium som pensionär under mycket lång tid. Det var ingalunda en passiv tillvaro utan i hög grad en aktiv sådan vilket hans omfattande författarskap vittnar om. Carl Herlitz var en verklig vän i svåra situationer. Vi kommer att minnas honom och saknar honom. Sven Sjölander Porträttet hämtat ur Ulf Persson: Luftvärnets chefer. 5

8 Ledare Lave Malmgren Överstelöjtnant Lave Malmgren är redaktör för tidskriften. Förmåga till väpnad strid M edan jag går och funderar över min spalt i årets sista nummer får jag ett ovanligt telefonsamtal. Det är en äldre gentleman, hör jag på rösten, som presenterar sig som Christer Erlandsson. Han frågar om jag minns honom och jag svarar litet diffust att det ringer en klocka medan jag febrilt letar i minnet efter någon Christer Erlandsson. Han ger mig några ledtrådar och jag minns en kustartilleriofficer, som visade oss fasta batterier i Skåne när jag var kurschef på Artilleriets Regoffskola. Jag minns en officer, som med stor inlevelse och kunnighet berättade om kustartilleriets uppgifter och anläggningar på ett sätt som övertygade både mig och mina elever om att här skulle ingen komma iland så länge pjäserna kunde skjuta. En människa som trodde på sin uppgift och förmedlade samma övertygelse till oss. Under samtalet sökte jag utröna varför han nu efter 20 år ringde upp mig en fredagskväll. Ville denne hedersman egentligen bara beklaga sig över utvecklingen i Försvaret och samtidigt dela litet nostalgi från tiden, då han själv hade arbetat med det han trodde på? Det passade då ganska bra att jag just hade bevistat Artilleriklubbens höstmöten i Boden och Kristinehamn och kunde återge en del av Anders Carells information vid dessa möten. Det är inte meningsfullt att tvista om det är det väpnade angreppet eller våra möjligheter att delta i internationella uppgifter som skall konstituera Försvarets förmåga. Det är förmågan till väpnad strid som är utslagsgivande. I bland passar polis, räddningstjänst eller sjukvård bättre för att lösa uppgifter både inom och utanför våra gränser. Men i några sammanhang kan det krävas en väpnad insats. Och då krävs militär trupp utbildad och med mandat för just detta. För markstridsarenan gäller särskilda krav på den väpnade förmågan. Inte just för att det skulle vara svårare att upptäcka och lägesbestämma mål på marken än i luften eller på havet (vilket det på sätt och vis ändå är). Utan därför att marken är där vi bor och verkar, där vi odlar vår mat och gömmer våra gerillaförband. 6

9 Det finns ett alldeles oavvisligt krav på att behärska alla funktionerna i markstriden för att kunna fylla en uppgift i den väpnade striden. Det krävs ledning, underrättelsetjänst, bekämpning, skydd, rörlighet, uthållighet och logistik. I vår kompetens för den väpnade förmågan på markstridsarenan kan ingen av dessa komponenter undvaras. Detta utgör således grunden för vad vi måste hävda i nästa års försvarsbeslut. Man får inte nischa oss ur kravet på varken artilleri eller luftvärn eller någon annan bekämpningsförmåga för markstriden. Kompetensen måste finnas över hela bredden. För att upprätthålla kompetensen krävs vidare grundutbildning som svarar mot bredden i princip utbildning av alla typer av förband ingående i en brigad varje år. Handlingsutrymmet ligger i hur många förband av varje typ som vi behöver anskaffa och vidmakthålla över tiden. Vad finns det då för handlingsutrymme för förnyelse av vår förmåga till väpnad strid under försvarsbeslutsperioden 04-08? Det nedslående svaret är att handlingsutrymmet i stort sett är intecknat eller snarare överintecknat av redan gjorda åtagande. Något kommer Artilleriet och Luftvärnet till godo men lejonparten är reserverad för JAS. Under försvarsbeslutsperioden finns däremot rätt stort spelrum. Där finns utrymme för både nytt artilleripjässystem (15,5 cm dumperburet?) och utveckling, kanske även anskaffning av Excalibur till Artilleriet och BAMSE till Luftvärnet. Artilleri & Luftvärn Idetta temanummer av tidskriften berättar författare med erfarenheter från både officers- och värnpliktsutbildning om hur den nya situationen har satt sin prägel på utbildningen. Något förvånande kanske för den oinvigde har utbildningen påverkats mycket måttligt. Förmågan till väpnad strid ställer sina krav oavsett om en angreppsberedd fiende rustar sig vid våra gränser eller ej. Vad som tydligen har större genomslag är medvetenheten om att väpnade uppgifter kan komma att behöva lösas tillsammans med andra nationers förband. Mindre förvånande även för den oinvigde är att så många av författarna pekar på kravet på moralisk resning hos officeren. Särskilt betonas detta för hans förhållningssätt i internationella uppgifter. Etik och moral behöver sannerligen prägla den som skall hantera fredsbevarande uppgifter i länder med annan kultur. Inte vet jag om jag hade så mycket att säga till tröst åt Christer Erlandsson. Men till slut Nya tider ställer nya krav. Christer och jag får väl glädja oss åt att Försvaret fyllde sin uppgift på vår tid och höll varje presumtiv angripare på avstånd. De nya hoten mot oss ser helt annorlunda ut och behöver kanske kunna mötas utanför landets gränser i internationella missioner eller inom våra gränser om de uppträder i form av terrordåd. Det är sannerligen inte någon enklare uppgift Försvaret har att tackla idag än under det kalla kriget! 7

10 Militärpedagogik Anders Cedergren Överstelöjtnant Anders Cedergren är chef vid Försvarshögskolans markoperativa avdelning. Han har skrivit artiklar och deltagit som författare i böcker inom ämnesområdena militärpedagogik, militärteori och operationer. Militärpedagogik och krigsvetenskap Denna artikel belyser sambandet mellan krigsvetenskap och militärpedagogik. Vad kan militärpedagogik åstadkomma på högskolenivå förutom att förmedla kunskap? Två utgångspunkter Det som skiljer officerare och meniga från alla andra personalkategorier är att statsmakterna behöver dem för att kunna bruka militärt våld, och om uppgiften kräver det, bruka militärt våld för att döda. Officerare blir alltså en representant för statsmakten i den svåraste av situationer, som i första hand handlar om att leda militära förband och andra officerare. Uppgiften ställer emellertid även krav på att ta hand om medborgare som berörts av krigshandlingar. Härav följer behovet av att utbildningen av officerare tar sikte på att ge dem en grund för att klara av väpnad strid. Civil eller Militär Pedagogik? Den svenska läroboken Pedagogiska grunder definierar pedagogik såsom vetenskapen om utbildning, undervisning, lärande och personlig utveckling. Pedagogiken behandlar bland annat lärandets biologiska, sociala och psykologiska förutsättningar 1. Pedagogiken måste förhålla sig till verkligheten. Förhärskande kunskap, kultur, människosyn, etik och moral, mm påverkar pedagogiken, förutom den påtagliga tekniska utvecklingen. Beskrivningar av detta förhållande mellan pedagogik och samhälle kallas pedagogiska filosofier 2. Carl von Clausewitz förde in de mänskliga faktorerna i sina studier av krig. Han ställde frågor om betydelsen av människans vilja, om mänskliga reaktioner i krig, om 1 Pedagogiska Grunder, s Stensmo, s 17 8

11 faktorerna etik och moral, om härförarens betydelse mm. För honom var reflektion (Ty Betrachtung) en mycket viktig del av teoretiserandet. Reflektionens viktigaste uppgift var inte att lära ut Vad eller Hur, utan hade som ändamål att utveckla den militära omdömesförmågan. Militärpedagogik förekommer inte som begrepp i alla länder. Däremot finns i de flesta länder behov av att utveckla människor i ett militärt system till värdefulla individer, både som officerare och meniga. Utgångspunkten väpnad strid och militärt våld ställer särskilda krav på moral och etik. Det militära våldets konsekvenser är dramatiska. Ett etiskt förhållningssätt måste finnas med i officers- och förbandsutbildning. Det är främst därför motiverat att tala om militär pedagogik. Militärpedagogikens roll I krig är det människan som bär på viljan till seger och som fattar beslut avseende att inleda, fullfölja och avsluta nyttjandet av militärt våld. Människans förmåga till att lära och tänka gör henne till den dominerande kraften vid bruk av militärt våld. När miljöerna, där väpnad strid förekommer blir mer komplexa och oförutsägbara, är behoven stora av självständighet och beredskap att agera. Carl von Clausewitz betonade att mänskliga faktorer är mycket svårare att studera (än tekniska, förf anm) på grund av att de är holistiska 3 till sin natur. De kan inte brytas ut och bli enkla, mätbara parametrar 4. Artilleri & Luftvärn Vid väpnad strid står människan i centrum. Människors kunskaper och insikter, sätt att tänka sätter nivån vad som är möjligt att åstadkomma. Det är kvaliteten i människans tänkande som avgör om operationer vinns eller förloras. Det viktiga i officersutbildningen är studier av krigskonst och utveckling av förmåga i krigskonst. I det sammanhanget är det viktigare än någonsin att officerare och meniga på alla nivåer kan TÄNKA. Förmågan att tänka och lära i svåra och dynamiska situationer, är unik för människan. Militärpedagogiken kan verksamt bidra till att officeren blir just ett tänkande vapen 5. Militärpedagogikens andra viktiga uppgift bör då vara träna de studerande till att kunna AGERA, dvs att som militär chef kunna fatta lämpliga beslut och handla. Att skapa gynnsamma förutsättningar till att TÄNKA AGERA LÄRA är militärpedagogikens viktigaste funktion. I officersutbildningen består lärandet till stor del av reflektion över det som upplevts i de praktiska momenten. I reflektionen jämförs upplevelserna med teorierna. och detta fördjupar och förstärker kompetensen. Utan denna reflektion och bearbetning 3 Holistisk (från grek. holos hel ). Teori som utgår från att helheten är större än summan av delarna. (Pedagogiska grunder, s 73) 4 von Clausewitz 1989, andra boken, femte kapitlet. 5 Jfr Mattsson, P. och Wijnbladh, C., Det tänkande vapnet. En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten

12 Militärpedagogik av praktiska erfarenheter, kan sannolikt inte djup inlärning ske. Innan detta avsnitt om militärpedagogikens roll avslutas behöver ytterligare en aspekt tas upp. Militärpedagogiken är verktyget för att fostra människor att verka i ett militärt system. Målet är att både bibringa kunskaper och färdigheter och att förmedla ett förhållningssätt till sitt yrke i det militära systemet. Vad som menas är närmast officersutbildning, men äger sin tilllämplighet även för utbildning av förband. Militärpedagogiken vid förbandsutbildning skapar en gemensam referens- och begreppsapparat som måste finnas för att förbandet skall bli dugligt. Genom väl avvägda övningar växer sammanhållning och förmåga i ett förband. Med förtroende för sina befäl och kamrater kommer så småningom en förbandsanda att utvecklas. Etiken som genomsyrat utbildningen kommer att vara tydligt spårbar i det sociala klimat och den förbandsanda som råder i ett förband. Militärpedagogiken i operationskonst I officersutbildningen är det inte längre strävan att hitta rätt scenario, rätt motståndare, rätt teknologi och rätt tidpunkt för kommande konflikter som officerare och förband kommer att hamna i. Gör vi trots allt det kommer vi bara att tvingas konstatera att det blev annorlunda eller mycket annorlunda, än det vi förutsåg. Den stora pedagogiska utmaningen handlar i stället om att hitta metoder för studier av militärteori och skapa kunskap om vad krig är, hur krig skall vinnas, hur man bäst förbereder sig, hur krig skall kunna förhindras och hur krig skall kunna avslutas. 6 Med denna förståelse bör nästa steg vara studier av doktriner. Vilka mål är satta nationellt och internationellt? Vad skall (kan) åstadkommas under den närmaste 5-års perioden? Vilka principer skall ligga till grund för nyttjandet av våra stridskrafter nu och under de närmast kommande åren? Med militärteoretisk förståelse och doktrinär kunskap kan man sedan öva sig i att planera och genomföra operationer, dvs man övergår till tillämpning. Exempel på frågeställningar: Hur skall tillgängliga resurser användas för att nå mål? Vilka operativa och taktiska principer äger sin tillämpning i den aktuella situationen? Vilka blir konsekvenserna av olika operativa och taktiska handlingsvägar? Hur skall kaos och osäkerheter kunna hanteras? Med olika operativa principer och taktiska grunder som tema i tillämpningen ges möjligheter att öva sig i olika metoder för 6 Rekkedal, s

13 att åstadkomma exempelvis överraskning, lokal överlägsenhet, handlingsfrihet mm. Det viktiga i ett sådant här koncept är att man använder militärteorin som stöd för att tänka, doktrinen som stöd för att fatta övergripande beslut (agera) och operationen för att tillämpa. Med denna pedagogik ligger utmaningen i tänkandet, i beslutsfattandet och i konsekvenshanterandet. Det vill säga att militärpedagogiken ger möjlighet att öva sig i att hålla en röd tråd från problem via lösning till inlärning. Det är inte heller avsikten att försöka att avgöra vad som kan betraktas såsom rätt eller fel, kanske inte ens ändamålsenligt att leta fram lämplig eller olämplig lösning. Det som är viktigt är den röda och spårbara tråden i tänkandet agerandet lärandet. Artilleri & Luftvärn Med detta synsätt har geografi, tidpunkt, organisation mm mindre betydelse. Man bör välja scenario utifrån de bästa militärpedagogiska förutsättningarna. Sådana förutsättningar kan vara kartunderlag, tillgänglighet, publicerat material, sekretessnivå på händelser (ifall det handlar om att studera militärteori utifrån ett krigshistoriskt scenario). Denna pedagogik gäller inte bara de olika ämnena inom krigsvetenskap. Den röda tråden inom ett konfliktscenario bör fastmer binda ihop institutioner som ansvarar för olika ämnesområden. Likaså måste andra institutioners ämnesområden, såsom teknik, ledarskap och strategi, inkorporeras, integreras, i utbildningen och inte hanteras isolerat var för sig. Lärandet är emellertid inte linjärt såsom textrutan på sida 9 kan ge sken av. Nedan- 11

14 Militärpedagogik stående modell återspeglar ett mer dynamiskt förlopp i lärandet. Modellen omfattar således både det generella (teorier) och det specifika (empiri 7 ). I lärandet är det emellertid reflektionen som har den dominerande rollen. Reflektion ger den direkta kopplingen mellan teori och praktik. Teori är utgångspunkt för tänkandet. Den kompletteras med praktisk erfarenhet efter att ha agerat och tillämpat teorin i praktiken. Erfarenheterna bearbetas sedan och jämförs med teorierna. Så fördjupas deltagarnas kunskap. Med duktiga deltagare och lämplig militärpedagogik, kan till och med ny kunskap upparbetas och återföras till teorin. Med denna metod kan militärpedagogik bidra till att ämnet krigsvetenskap utvecklas. Med den ledningsfilosofi som är förhärskande inom Försvarsmakten, kallad uppdragstaktik, är det av stor vikt för en lyckad operation att det finns kompetenta och handlingskraftiga individer på alla nivåer. Dessa måste kunna förstå vad som skall åstadkommas och fatta beslut som bär mot målen, även när läget är oklart eller kaotiskt. Följaktligen är självständighet och handlingsberedskap övergripande mål för officersutbildning. En tydlig koppling bör sökas mellan nyttjad militärpedagogik och uppställda mål. 7 Empirism efter grekiskans empeiria = erfarenhet. Kunskap kommer ur erfarenhet. Kunskap förvärvas genom observation av en yttre verklighet. Kunskap består av bearbetade sinnesdata; allt som är i förståndet har tidigare varit i sinnena. (Stensmo, s 30) Militärpedagogiska metoder En god pedagogik strävar mot en bra effekt eller ett bra resultat. Valet av militärpedagogiska metoder styrs inte bara av ämnesomfånget, utan i hög grad även av vilka militärpedagogiska syften som eftersträvas. Militärpedagogik är heller aldrig tyst. Den talar sitt eget tydliga språk om förhållanden mellan individer, lärare och elever. Den predikar budskap om individers värde, om de t ex är ersättbara eller unika. Valet av pedagogiska metoder kombinerat med etik påverkar i hög grad individers lärande, attityder och utveckling. Därmed sätts gränserna för vad som är möjligt att uppnå för elever i ett militärt utbildningssystem. Metoderna kan skifta och bör väljas utifrån vissa kriterier. Sådana kriterier kan vara Helhetsbaserad inlärning. Kombination av flera kunskapsområden/ ämnen. Tillvaratagande av erfarenheter och kunskaper hos de studerande. Dokumentation av särskilt bra resultat. Variation i valet av olika pedagogiska metoder, bl a teori/praktik. Självstudier och tid för reflektion. Tempo. Allt i syfte att skapa Stimulering av intresse hos studeranden och lärare. Möjligheter för intresserade och duktiga elever att själva gå vidare. Självständighet och handlingsberedskap. Utveckling av ämnesområdet tillförande av ny kunskap Val av pedagogiska metoder är beroende av gällande utbildningsmål. Trots det kan 12

15 följande sammanfattning beskriva sammanhanget mellan metod 8 och effekt. Inriktning genom föreläsningar. Bredd genom studier. Djup genom seminarier. Syntes genom fältövningar och krigsspel. Artilleri & Luftvärn Människan bär på viljan och omdömesförmågan. Människan kan i ett dynamiskt våldsförlopp lära av sina erfarenheter. Det ger henne en unik och överordnad ställning i det militära systemet. Hon kan med fog kallas det tänkande vapnet. Militärpedagogiken har att förhålla sig till detta. Militärpedagogiken är inte neutral. Den skapar visserligen förutsättningar för lärande och som verktyg förmedlar den kunskap, men är samtidigt ett medium som bär på sina egna budskap. Val av militärpedagogiska metoder påverkar individers lärande, attityder och utveckling. Sammanfattning och avslutning Även om pedagogiken vid en försvarshögskola har många beröringspunkter och gemensamma grunder med annan högskolepedagogik ger bruket av militärt våld och de etiska dimensioner som denna rätt och detta ansvar medför, skäl att utveckla metoder, analyser och förhållningsätt som sammantaget gör skäl för epitetet Militär Pedagogik. En av militärpedagogikens viktigaste mål är att fostra individer till att fungera i ett militärt system. Härvid är en av de främsta uppgifterna att bidra till att skapa officerare med god självständighet och hög handlingsberedskap. Vägen dit illustreras av figur på sidan 11. Huvudingrediensen i att lära består av en återkoppling av tillämpningsmomenten till teori och doktrin, det vill säga reflektion. 8 Det finns fler pedagogiska metoder än de i figuren angivna. Referenslitteratur Cedergren, A. och Tirud, O.: Militär Pedagogik behövs den?, PM, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, Claesson M., Ericsson L. och Mattsson P. (red.): Manövertänkande. Essäer kring teori och praktisk tillämpning, ACTA C13, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, Stockholm, Clausewitz, C. Von: Om kriget, Bonniers, Försvarsmakten: Pedagogiska Grunder, Högkvarteret, Stockholm, Mattsson, P. och Wijnbladh, C.: Det tänkande vapnet. En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten 1999, Försvarshögskolan ACTA D4, Stockholm,

16 Militärpedagogik Pappila, O., och Mattsson, P.: Gruppexaminationsformer, en förstudie av individ och gruppexaminationsformer för Stabsprogrammet Armén 1998 under taktikmoment TA:4, Forsknings och utvecklingsrapport FHS/LI/ OPI 99:01. Rekkedal, N-M.: Modern krigskonst, Militärmakt i förändring, Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga institutionen, Stensmo, C.: Pedagogisk Filosofi, Studentlitteratur, Lund, Toiskallio, J.: Military Pedagogy as a Practical Science, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, Toiskallio, J.: Cyborgs and Humans Two Paradigms of Military Pedagogy, (Draft), Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, Trowald, N.: Råd och idéer för examinationen inom högskolan, Högskoleverkets examinationsprojekt, december Toiskallio, J.: Military Pedagogy, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors,

17 Tomas Ronqvist Artilleri & Luftvärn Major Tomas Ronqvist tjänstgör f n vid Militärhögskolan Karlberg som huvudlärare teknik och taktik. Han tillhörde ursprungligen Lv 3 och bytte till S 1 i samband med nedläggningen av Lv 3. Från årskiftet återgår han till luftvärnet med placering vid LvSS. Utöver militära skolor har Ronqvist en kandidatexamen i statskunskap omfattande globaliseringsfrågor, internationella relationer och krishantering. Officersutbildning vid Militärhögskolan Officersutbildningen vid Militärhögskolan har förändrats under en följd av år i syfte att möta den nya hotbilden, eller bristen på en tydlig och konkret sådan. Jag ger här en beskrivning, som är baserad på min personliga erfarenhet och mina reflektioner under den tid jag varit ansvarig för taktik- och teknikutbildningen vid Militärhögskolan Karlberg (MHS-K). Utöver detta har jag under två år studerat vid Uppsala Universitet och bedömer att jag väl känner till det civila skolsystemet på motsvarande nivå. Den grundläggande officersutbildningen börjar egentligen först nu finna sin form och struktur. Att formen ändrades beror till stor del på den utredning som genomfördes för ungefär tio år sedan. Den slog bl a fast att kadetterna måste få en större allmänbildning omfattande även andra försvarsgrenar än deras egen. Den bild av försvaret som baserades på genomförd värnplikt ansågs otillräcklig i deras officersroll. Detta medförde i sin tur att utbildningen vid de truppslagsvisa officersskolorna begränsades till termin tre och fyra vad gäller den grundläggande officersutbildningen. När det gäller termin ett och två beslutades att dessa skulle genomföras försvarsgemensamt. Inom ramen för detta skapades tre militärhögskolor belägna i Östersund, Stockholm och Halmstad. Under innevarande utbildningsår (2003/04) är det första gången som de tre skolorna har elever från alla försvarsgrenarna. Däremot finns inte samtliga arméns truppslag företrädda vid alla skolor. Vilka krav ställs på officeren? Bristen på en tydlig hotbild ställer en rad olika krav på officeren och hur han eller hon utbildas. Först och främst ställer den ett ökat krav på 15

18 OffUtb MHS en mer allmänbildad officer, som har förmågan att dra egna slutsatser i olika situationer, som han kan komma att hamna i. Förr kunde officeren på den lägre nivån ofta handla på ett givet sätt i en rad delvis stereotypa situationer. Det sätt man agerade på framkom genom en noggrann analys av fienden och dennes sätt att uppträda. Utifrån detta hade man utvecklat en svensk taktik och stridsteknik, som var väl anpassad för att möta just denna fiende. För att sedan kvalitetssäkra att rätt beslut fattades, genomfördes tillämpningsövningar där fiendens agerande var givet, och som i sin tur gav ett mer eller mindre rätt sätt att lösa den givna uppgiften. Utbildningen vid de olika officersskolorna gick oftast ut på att utbilda eleven i den taktik som mötte det specificerade hotet, vilket medförde att detaljeringsgraden och tydligheten var mycket hög. En positiv konsekvens av detta blev att taktikutbildningen kunde bedrivas utifrån fasta normer och regler inom ramen för tydliga hotscenarier. De större kraven på att kunna bedöma ett mer mångfacetterat hot, och hur detta skall mötas, har medfört ökade krav på officerens allmänbildning och förmåga att se sin roll i ett större sammanhang. En vaktinstruktion till en grupp soldater i en internationell insats kan få säkerhetspolitiska konsekvenser om den inte är anpassad till mandatet för insatsen. Detta medför att den chef som ger instruktionen måste kunna förstå konsekvenserna av sitt handlade och se sin roll i ett större perspektiv än vad som krävdes tidigare. (Reflektionen! Jfr föregående artikel). Förutom att hotbilden har blivit mycket mer abstrakt och mångskiftande, har den tekniska utvecklingen medfört en revolution. I princip alla system som ingår i försvaret är mycket avancerade och det är svårt att göra skillnad på tekniska och icke tekniska truppslag. Detta har medfört att det ställs ytterligare krav på att officeren omfattar den grundläggande tekniken på ett bra sätt. Den nya tekniken har också medfört ett nytt sätt att leda förband. Det s k NBF 1 -konceptet har som målsättning att alla, oberoende av ledningsnivå, skall kunna få tillgång till det aktuella läget. Det har ytterligare förstärkt behovet att förstå helheten för den strid som genomförs, då man inte alltid har handlingsfrihet med det egna förbandets resurser. Slutligen har Sveriges internationella åtaganden medfört att vi redan som unga officerare måste vara beredda att kunna genomföra våra uppgifter i en internationell miljö. Det ställer krav på goda språkkunskaper och förståelse för hur andra länders försvarsmakter arbetar och agerar internationellt. Kontaktytan mot medborgarna i de olika länderna finns oftast mot de yngre officerarna, då dessa ingår i de förband som genomför själva verksamheten på plats. Hur ser den grundläggande officersutbildningen ut? Beskrivningen av de olika ämnena koncentreras här bara till den gemensamma delen av officersutbildningen som sker under termin ett och två. 1 NätverksBaserat Försvar 16

19 Artilleri & Luftvärn Sveriges internationella åtaganden återspeglas i utbildningen vid MHS. För att möta de nya kraven på kunskap och förmåga har man skapat en annan modell för studier vid Militärhögskolan än tidigare. Det som har skett är en anpassning till den akademiska världen, där grunden för kunskapen har ett mera vetenskapligt perspektiv, vilket innebär att det som lärs ut skall kunna beläggas via forskning eller väl beprövad erfarenhet. Vidare skall det som studeras och lärs ut kunna mätas och dokumenteras. Studierna kan bli ganska abstrakta och ett rätt svar på en uppgift kan ibland vara svårt att bestämma. Istället måste lösningar diskuteras från olika perspektiv, där argumentationen utifrån forskning är det som oftast gäller för att fatta riktiga beslut och få gehör för dessa. De studier som genomförs inledningsvis är av relativt allmän karaktär. Utifrån olika uppkomna situation skall man kunna använda kunskaperna på ett lämpligt sätt. Detta har medfört att förberedda mallar och standardlösningar inte kan användas som förr. Elevens egen kreativitet och personliga kunskap är gränssättande. De ämnen som studeras under Militärhögskolan första två terminer är språk, statsvetenskap, idrott och hälsa, teknik, taktik, ledarskap och något som benämns officersrollen. Språkutbildningen omfattar främst militärengelska som läses med inriktningen på olika typer av termologi inom det militära området. Tyvärr har de allmänna svenska språkkunskaperna sjunkit så en del av kadetterna är tvungna att genomföra extra utbildning i svenska för att kunna bli godkända. Det finns ett fåtal kadetter som lyckas tenta av engelskan och därmed få möjlighet att läsa franska eller tyska under året. Statsvetskapen läses med syfte att dels förstå hur Sverige styrs och fungerar ur ett förvaltningsperspektiv, dels hur vår säkerhetspolitik formas utifrån de världsordningsmodeller som beskriver hur länder och stater agerar mot varandra. Vidare försöker man att skapa förståelse för hur Försvarsmakten är en del av vårt säkerhetspolitiska agerande och hur respektive officer är en kugge i detta internationella system. Idrott och hälsa omfattar egen träning, kunskaper om fysisk träning och hur den skall läggs upp, genomföras och utvärderas. Allt i syfte att skapa en god hälsa och bra stridsvärde för aspirantens framtida soldater och elever. Mycket av genomförandet handlar 17

20 OffUtb MHS om praktisk tilllämpning av de teoretiska kunskaper som förvärvas under kursen. Minst tre obligatoriska träningspass i veckan genomförs. Ledarskapsutbildningen under de första terminerna omfattar främst utveckling som individ, ökad medvetenhet om hur grupper fungerar och hur mitt eget agerande uppfattas av omgivningen. Utbildningen i truppföring och trupputbildning är mycket begränsad under de två första terminerna. Den genomförs till huvuddel vid de olika truppslagsskolorna under termin tre och fyra. Officersrollen är ett nytt ämne som tillkommit i syfte att sätta ett namn på vad som ingår i att vara officer, men som inte kan inrymmas inom de övriga ämnena. Exempel är utbildning som rör etik, värdegrunder och olika självkännedomsövningar. Totalt omfattar ämnet hela tio veckor under de första två terminerna. Teknik och taktik Tekniken omfattar ca fem veckor under de två första terminerna och är av allmän karaktär. Det innebär att utbildningsnivån blir ganska låg, då man är tvungen att anpassa sig efter lägsta nivån för att alla skall kunna vara delaktiga. Detta drabbar främst elever från de tekniska truppslagen och försvarsgrenarna, eftersom dessa oftast under sin grundutbildning har arbetat med tilllämpningar på en relativt hög teknisk nivå. Taktiken är en relativt stor del av utbildningen under de första terminerna. Den omfattar endast allmän taktik och försvarsgrenstaktik i stort. När det gäller truppslagstaktiken sker den vid truppslagsskorna under termin tre och fyra. Den taktiska utbildningen är uppdelad i tre stora skeden (gäller MHS-K). Inledningsvis läser eleven militärteori och lär sig de grundläggande taktiska begreppen samt taktikens och stridens grunder. Vi använder kända militära slag och operationer för att belysa dessa begrepp. Utifrån resultatet av det genomförda slaget/ operationen, som har en känd lösning, försöker vi se olika samband mellan nyttjandet av de olika principerna och uppnått resultat för striden. Denna del är relativt teoretisk och syftar till att eleverna skall nå en förståelse för hur högre chef agerar och hur helheten i striden påverkar resultatet. De skall också se sin del och roll i striden så att de kan agera enligt manöverteorin, vilken utgör en av våra ledstjärnor när det gäller taktiskt agerande. Därefter erhåller kadetterna utbildning i grundläggande stabstjänst, bedömande och orderskrivning. Då spännvidden mellan eleverna och deras kunskaper är mycket stor blir utbildningen med automatik ganska grundläggande. Syftet med denna del är att eleverna skall lära sig att tala och skriva samma språk och att man tidigt ska överbrygga olika försvarsgrenslösningar på saker och ting. Vi använder både den aktuella PUT-modellen 2 för bedömande och den NATO-standardiserade fempunktsordern för att skriva order, vilket på sikt 2 Planering Under Tidspress är en bedömandemetodik utvecklad vid FHS av övlt Peter Thunholm. Doktorsavhandling: Military Decision Making and Planning: Towards a New Prescriptive Model, Stockholms Universitet

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2008-06-09 Utbildningskod: 1SU09 Ikraftträdande: 2008-06-09

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Utbildningsplan 1 (10) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 130,5 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet!

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet! OFFICER FÖR FRAMTIDEN Sök till Officersprogrammet! Förbered dig på ett viktigt arbete Är du engagerad i det som händer i Sverige och övriga världen? Är du beredd att göra något åt det? Om du utbildar

Läs mer

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor)

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor) FHS beteckning 2015-05-04 Ö 75/2015 Sid 1 (6) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Övlt Claes Deshayes,

Läs mer

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet!

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet! OFFICER FÖR FRAMTIDEN Sök till Officersprogrammet! Förbered dig på ett viktigt arbete Är du engagerad i det som händer i Sverige och övriga världen? Är du beredd att göra något åt det? Om du utbildar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2012:899 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 13 december 2012. Regeringen

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Officersutbildning för framtida krav hur och med vilket innehåll?

Officersutbildning för framtida krav hur och med vilket innehåll? Officersutbildning för framtida krav hur och med vilket innehåll? av Johan Hansson i denna artikel avser jag redovisa några reflektioner över de förändringar som genomförts de senaste 30 åren när det gäller

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 38-39: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från

Läs mer

Redovisning organisation, omfattning och kostnader för aspirant- och specialistofficersutbildning

Redovisning organisation, omfattning och kostnader för aspirant- och specialistofficersutbildning Sida 1(13) Försvarsmaktens redovisning Allmänt Från och med den 1 juli 2010 kommer personalförsörjningen för alla personalkategorier i Försvarsmakten att bygga på frivillighet. Den generella frivillighetsprincipen

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8)

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) FMSI 2014, Underbilaga 1.1: Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund utgör den strategiska grund som

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Datum 2013-08-19. Kursplan. Kursens benämning: Krigsvetenskap Taktisk stabskurs (TSK)

Datum 2013-08-19. Kursplan. Kursens benämning: Krigsvetenskap Taktisk stabskurs (TSK) Kursplan 1 (6) Kursplan Kursens benämning: Krigsvetenskap Taktisk stabskurs (TSK) Engelsk benämning: War Studies Basic Course in Staff duties and Tactics Kurskod: 1MK031 Gäller från: HT 2013 Fastställd:

Läs mer

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19

CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 CHEFEN HAR ORDET 2015-03-19 Regementskamrater, Tiden går fort när man trivs med jobbet och för mig rusar tiden iväg. Jag skulle givetvis väldigt gärna vilja vara ännu mer ute i verksamheten, särskilt nu

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten.

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten. Sida 1/8 Diarienr: Försvarsmakten ProdS STOCKHOLM 2008-09-12 Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem (HKV 16300:67260) Allmänt Officersförbundet delar i allt väsentligt grunderna i förslaget.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

På Försvarsmaktens hemsida finns

På Försvarsmaktens hemsida finns Insatsförsvaret behöver en ny officersutbildning HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd II den 4 maj 2006 av kommendörkapten Magnus Haglund På Försvarsmaktens hemsida finns följande

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

FÖRSVARSHÖGSKOLAN KURSBESKRIVNING

FÖRSVARSHÖGSKOLAN KURSBESKRIVNING FÖRSVARSHÖGSKOLAN SPRÅKUTBILDNING VID STABSUTBILDNINGEN (SU 15-16) 2015-06-28 Fastställs: Håkan Jönsson Programchef SU Samråd Annette Nolan C Språksektion MVI/KVA 2015-07-03 Sida 2 (4) 1 Allmänt Syftet

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09 Kursplan 1. Kursens benämning 2. Engelsk benämning Military Leadership and Pedagogy 2 3. Kurskod IOP017 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av ämnesrådet vid institutionen i ledarskap och management

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SACO Försvar yttrande över BU 08/SR. SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7

SACO Försvar yttrande över BU 08/SR. SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7 Sida 1 (6) SACO Försvar yttrande över BU 08/SR SACO Försvar 2007-02-26 SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7 SACO Försvar har valt att endast

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum

Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum Att ta initiativet genom kontroll av möjlighetsrum Sida 1 Isabell Andersson MVI/LVA I en rapport inom ramen för projektet Operativ ledning med titeln Vad kan man åstadkomma med ledning när man möter en

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Redovisning av reservofficerssystemet

Redovisning av reservofficerssystemet 2014-02-28 FM2013-546:9 Sida 1 (14) Redovisning av reservofficerssystemet SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. NULÄGE... 4 3. RESERVOFFICERARE I KOMMANDE FÖRSVARSMAKTSORGANISATION... 4 4. ETT NYTT

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer