Artilleri & Luftvärn. Tema: Utbildning mot förändrad hotbild. Artilleri-Tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Tema: Utbildning mot förändrad hotbild. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Tema: Utbildning mot förändrad hotbild Artilleri-Tidskrift Nr

2 SECURES FREEDOM OF OPERATION by: Creating battlespace awareness Suppressing and documenting artillery activity Co-operating in a Net Centric environment

3 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 132 Form och layout: Marie Thelander Carl Herlitz in memoriam...4 Lave Malmgren Förmåga till väpnad strid...6 Anders Cedergren Militärpedagogik och krigsvetenskap... 8 Tomas Ronqvist Officersutbildning vid Militärhögskolan Jan Svensson Utbildningen vid Luftvärnets stridsskola Lennart Gustafsson Utbildning vid ArtSS...24 Arne Åsberg Förbandsövning avseende Peace Enforcement Sten-Olof Olsson Nordisk artilleriövning 04 NFAX Stefan Jönsson Värnpliktsutbildningen vid Luftvärnsregementet Lennart Axelsson Förändrade tider förändrade uppgifter Medlemsavgiften Hitta rätt i AT System Omslagsbild: Artilleriet ser fram emot nästa generation av pjässystem. Läs referatet av Artilleriklubbens höstmöten på sida 6-7! ISSN

4 2 Annons Bofors Excalibur

5 Saab TechSystems SYSTEMS Division Landsystem Systems systems/

6 Carl Herlitz in memoriam Översten av första graden Carl Herlitz har avlidit i en ålder av nära 89 år. Hans närmaste är dottern Annika samt sönerna Nils, Örjan och Andreas med familjer. Carl Herlitz föddes i Uppsala 1914, son till statsvetaren, professorn och riksdagsmannen Nils Herlitz och hans hustru Gurli. Carl blev officer och fänrik vid Smålands Artilleriregemente Efter Krigshögskolan blev han generalstabsofficer och en mycket varierande karriär inleddes med tjänstgöring i Västra Militärbefälsstaben, Arméstaben och Försvarsstaben. Carl övergick till Luftvärnet 1952 och tjänstgjorde då vid Karlsborgs Luftvärnsregemente. Hans karriär inom Luftvärnet fortsatte som chef för Luftvärnsskjutskolan och som chef för Luleå luftvärnskår Carl Herlitz tillträde som luftvärnsinspektör Han ingick då som sakkunnig i den pågående, mycket omfattande Luftförsvarsutredningen LFU 67. I arbetet diskutera- 4

7 des avvägningsfrågor mellan flyg och luftvärn, men också inom luftvärnet. Carl hade den svåra uppgiften att balansera mellan två mycket engagerade grupperingar med olika syn på den framtida beväpningen inom luftvärnet. Den ena gruppen ville satsa på att utveckla automatkanonsystemen med ny eldledningsutrustning och smartare ammunition. Den andra ville introducera ett lättrörligt luftvärnrobotsystem. Beslutet blev att det av Bofors utvecklade luftvärnsrobotsystemet RBS 70 skulle anskaffas, men också att bibehålla och i viss utsträckning utveckla de befintliga automatkanonsystemen. Luftvärnet inledde därmed en mycket framgångsrik förnyelse och uppbyggnadsperiod som kom att fullbordas först sedan Carl 1975 lämnat över till sin efterträdare som inspektör. Carls intresse för utbildningen var stort. Han införde Vandringspristävlingen mellan kompanier med värnpliktiga under utbildning vid de olika luftvärnsregementena. Det var en stimulans som låg rätt i tiden och kom att betyda stora utbildningsframsteg. Han lade också stor vikt vid utbildningen i luftförsvar vid arméns övriga truppslag. Särskilda utbildningsanvisningar utarbetades och förbandsinspektioner genomfördes valdes Carl Herlitz in i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, avdelning III, Artilleri & Luftvärn luftkrigsvetenskap. Genom Carl fick akademien en mycket engagerad och flitig ledamot. Förutom aktiv medverkan i avdelningens arbete och med artiklar var han akademiens sekreterare och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift Carl var också engagerad i Artilleriklubben och medverkade med åtskilliga artiklar i Artilleri-Tidskrift under mer än 40 år. Han var ordförande i klubben Carl var mycket intresserad av svenska arméns historia och traditioner. Han har publicerat många artiklar och även boken Svenska arméns regementen: Regementstraditioner om förbandens tillblivelse, utveckling och traditioner. Han ledde under tiden det omfattande arbetet med utarbetandet av luftvärnets historia. Carl fick förmånen att njuta sitt otium som pensionär under mycket lång tid. Det var ingalunda en passiv tillvaro utan i hög grad en aktiv sådan vilket hans omfattande författarskap vittnar om. Carl Herlitz var en verklig vän i svåra situationer. Vi kommer att minnas honom och saknar honom. Sven Sjölander Porträttet hämtat ur Ulf Persson: Luftvärnets chefer. 5

8 Ledare Lave Malmgren Överstelöjtnant Lave Malmgren är redaktör för tidskriften. Förmåga till väpnad strid M edan jag går och funderar över min spalt i årets sista nummer får jag ett ovanligt telefonsamtal. Det är en äldre gentleman, hör jag på rösten, som presenterar sig som Christer Erlandsson. Han frågar om jag minns honom och jag svarar litet diffust att det ringer en klocka medan jag febrilt letar i minnet efter någon Christer Erlandsson. Han ger mig några ledtrådar och jag minns en kustartilleriofficer, som visade oss fasta batterier i Skåne när jag var kurschef på Artilleriets Regoffskola. Jag minns en officer, som med stor inlevelse och kunnighet berättade om kustartilleriets uppgifter och anläggningar på ett sätt som övertygade både mig och mina elever om att här skulle ingen komma iland så länge pjäserna kunde skjuta. En människa som trodde på sin uppgift och förmedlade samma övertygelse till oss. Under samtalet sökte jag utröna varför han nu efter 20 år ringde upp mig en fredagskväll. Ville denne hedersman egentligen bara beklaga sig över utvecklingen i Försvaret och samtidigt dela litet nostalgi från tiden, då han själv hade arbetat med det han trodde på? Det passade då ganska bra att jag just hade bevistat Artilleriklubbens höstmöten i Boden och Kristinehamn och kunde återge en del av Anders Carells information vid dessa möten. Det är inte meningsfullt att tvista om det är det väpnade angreppet eller våra möjligheter att delta i internationella uppgifter som skall konstituera Försvarets förmåga. Det är förmågan till väpnad strid som är utslagsgivande. I bland passar polis, räddningstjänst eller sjukvård bättre för att lösa uppgifter både inom och utanför våra gränser. Men i några sammanhang kan det krävas en väpnad insats. Och då krävs militär trupp utbildad och med mandat för just detta. För markstridsarenan gäller särskilda krav på den väpnade förmågan. Inte just för att det skulle vara svårare att upptäcka och lägesbestämma mål på marken än i luften eller på havet (vilket det på sätt och vis ändå är). Utan därför att marken är där vi bor och verkar, där vi odlar vår mat och gömmer våra gerillaförband. 6

9 Det finns ett alldeles oavvisligt krav på att behärska alla funktionerna i markstriden för att kunna fylla en uppgift i den väpnade striden. Det krävs ledning, underrättelsetjänst, bekämpning, skydd, rörlighet, uthållighet och logistik. I vår kompetens för den väpnade förmågan på markstridsarenan kan ingen av dessa komponenter undvaras. Detta utgör således grunden för vad vi måste hävda i nästa års försvarsbeslut. Man får inte nischa oss ur kravet på varken artilleri eller luftvärn eller någon annan bekämpningsförmåga för markstriden. Kompetensen måste finnas över hela bredden. För att upprätthålla kompetensen krävs vidare grundutbildning som svarar mot bredden i princip utbildning av alla typer av förband ingående i en brigad varje år. Handlingsutrymmet ligger i hur många förband av varje typ som vi behöver anskaffa och vidmakthålla över tiden. Vad finns det då för handlingsutrymme för förnyelse av vår förmåga till väpnad strid under försvarsbeslutsperioden 04-08? Det nedslående svaret är att handlingsutrymmet i stort sett är intecknat eller snarare överintecknat av redan gjorda åtagande. Något kommer Artilleriet och Luftvärnet till godo men lejonparten är reserverad för JAS. Under försvarsbeslutsperioden finns däremot rätt stort spelrum. Där finns utrymme för både nytt artilleripjässystem (15,5 cm dumperburet?) och utveckling, kanske även anskaffning av Excalibur till Artilleriet och BAMSE till Luftvärnet. Artilleri & Luftvärn Idetta temanummer av tidskriften berättar författare med erfarenheter från både officers- och värnpliktsutbildning om hur den nya situationen har satt sin prägel på utbildningen. Något förvånande kanske för den oinvigde har utbildningen påverkats mycket måttligt. Förmågan till väpnad strid ställer sina krav oavsett om en angreppsberedd fiende rustar sig vid våra gränser eller ej. Vad som tydligen har större genomslag är medvetenheten om att väpnade uppgifter kan komma att behöva lösas tillsammans med andra nationers förband. Mindre förvånande även för den oinvigde är att så många av författarna pekar på kravet på moralisk resning hos officeren. Särskilt betonas detta för hans förhållningssätt i internationella uppgifter. Etik och moral behöver sannerligen prägla den som skall hantera fredsbevarande uppgifter i länder med annan kultur. Inte vet jag om jag hade så mycket att säga till tröst åt Christer Erlandsson. Men till slut Nya tider ställer nya krav. Christer och jag får väl glädja oss åt att Försvaret fyllde sin uppgift på vår tid och höll varje presumtiv angripare på avstånd. De nya hoten mot oss ser helt annorlunda ut och behöver kanske kunna mötas utanför landets gränser i internationella missioner eller inom våra gränser om de uppträder i form av terrordåd. Det är sannerligen inte någon enklare uppgift Försvaret har att tackla idag än under det kalla kriget! 7

10 Militärpedagogik Anders Cedergren Överstelöjtnant Anders Cedergren är chef vid Försvarshögskolans markoperativa avdelning. Han har skrivit artiklar och deltagit som författare i böcker inom ämnesområdena militärpedagogik, militärteori och operationer. Militärpedagogik och krigsvetenskap Denna artikel belyser sambandet mellan krigsvetenskap och militärpedagogik. Vad kan militärpedagogik åstadkomma på högskolenivå förutom att förmedla kunskap? Två utgångspunkter Det som skiljer officerare och meniga från alla andra personalkategorier är att statsmakterna behöver dem för att kunna bruka militärt våld, och om uppgiften kräver det, bruka militärt våld för att döda. Officerare blir alltså en representant för statsmakten i den svåraste av situationer, som i första hand handlar om att leda militära förband och andra officerare. Uppgiften ställer emellertid även krav på att ta hand om medborgare som berörts av krigshandlingar. Härav följer behovet av att utbildningen av officerare tar sikte på att ge dem en grund för att klara av väpnad strid. Civil eller Militär Pedagogik? Den svenska läroboken Pedagogiska grunder definierar pedagogik såsom vetenskapen om utbildning, undervisning, lärande och personlig utveckling. Pedagogiken behandlar bland annat lärandets biologiska, sociala och psykologiska förutsättningar 1. Pedagogiken måste förhålla sig till verkligheten. Förhärskande kunskap, kultur, människosyn, etik och moral, mm påverkar pedagogiken, förutom den påtagliga tekniska utvecklingen. Beskrivningar av detta förhållande mellan pedagogik och samhälle kallas pedagogiska filosofier 2. Carl von Clausewitz förde in de mänskliga faktorerna i sina studier av krig. Han ställde frågor om betydelsen av människans vilja, om mänskliga reaktioner i krig, om 1 Pedagogiska Grunder, s Stensmo, s 17 8

11 faktorerna etik och moral, om härförarens betydelse mm. För honom var reflektion (Ty Betrachtung) en mycket viktig del av teoretiserandet. Reflektionens viktigaste uppgift var inte att lära ut Vad eller Hur, utan hade som ändamål att utveckla den militära omdömesförmågan. Militärpedagogik förekommer inte som begrepp i alla länder. Däremot finns i de flesta länder behov av att utveckla människor i ett militärt system till värdefulla individer, både som officerare och meniga. Utgångspunkten väpnad strid och militärt våld ställer särskilda krav på moral och etik. Det militära våldets konsekvenser är dramatiska. Ett etiskt förhållningssätt måste finnas med i officers- och förbandsutbildning. Det är främst därför motiverat att tala om militär pedagogik. Militärpedagogikens roll I krig är det människan som bär på viljan till seger och som fattar beslut avseende att inleda, fullfölja och avsluta nyttjandet av militärt våld. Människans förmåga till att lära och tänka gör henne till den dominerande kraften vid bruk av militärt våld. När miljöerna, där väpnad strid förekommer blir mer komplexa och oförutsägbara, är behoven stora av självständighet och beredskap att agera. Carl von Clausewitz betonade att mänskliga faktorer är mycket svårare att studera (än tekniska, förf anm) på grund av att de är holistiska 3 till sin natur. De kan inte brytas ut och bli enkla, mätbara parametrar 4. Artilleri & Luftvärn Vid väpnad strid står människan i centrum. Människors kunskaper och insikter, sätt att tänka sätter nivån vad som är möjligt att åstadkomma. Det är kvaliteten i människans tänkande som avgör om operationer vinns eller förloras. Det viktiga i officersutbildningen är studier av krigskonst och utveckling av förmåga i krigskonst. I det sammanhanget är det viktigare än någonsin att officerare och meniga på alla nivåer kan TÄNKA. Förmågan att tänka och lära i svåra och dynamiska situationer, är unik för människan. Militärpedagogiken kan verksamt bidra till att officeren blir just ett tänkande vapen 5. Militärpedagogikens andra viktiga uppgift bör då vara träna de studerande till att kunna AGERA, dvs att som militär chef kunna fatta lämpliga beslut och handla. Att skapa gynnsamma förutsättningar till att TÄNKA AGERA LÄRA är militärpedagogikens viktigaste funktion. I officersutbildningen består lärandet till stor del av reflektion över det som upplevts i de praktiska momenten. I reflektionen jämförs upplevelserna med teorierna. och detta fördjupar och förstärker kompetensen. Utan denna reflektion och bearbetning 3 Holistisk (från grek. holos hel ). Teori som utgår från att helheten är större än summan av delarna. (Pedagogiska grunder, s 73) 4 von Clausewitz 1989, andra boken, femte kapitlet. 5 Jfr Mattsson, P. och Wijnbladh, C., Det tänkande vapnet. En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten

12 Militärpedagogik av praktiska erfarenheter, kan sannolikt inte djup inlärning ske. Innan detta avsnitt om militärpedagogikens roll avslutas behöver ytterligare en aspekt tas upp. Militärpedagogiken är verktyget för att fostra människor att verka i ett militärt system. Målet är att både bibringa kunskaper och färdigheter och att förmedla ett förhållningssätt till sitt yrke i det militära systemet. Vad som menas är närmast officersutbildning, men äger sin tilllämplighet även för utbildning av förband. Militärpedagogiken vid förbandsutbildning skapar en gemensam referens- och begreppsapparat som måste finnas för att förbandet skall bli dugligt. Genom väl avvägda övningar växer sammanhållning och förmåga i ett förband. Med förtroende för sina befäl och kamrater kommer så småningom en förbandsanda att utvecklas. Etiken som genomsyrat utbildningen kommer att vara tydligt spårbar i det sociala klimat och den förbandsanda som råder i ett förband. Militärpedagogiken i operationskonst I officersutbildningen är det inte längre strävan att hitta rätt scenario, rätt motståndare, rätt teknologi och rätt tidpunkt för kommande konflikter som officerare och förband kommer att hamna i. Gör vi trots allt det kommer vi bara att tvingas konstatera att det blev annorlunda eller mycket annorlunda, än det vi förutsåg. Den stora pedagogiska utmaningen handlar i stället om att hitta metoder för studier av militärteori och skapa kunskap om vad krig är, hur krig skall vinnas, hur man bäst förbereder sig, hur krig skall kunna förhindras och hur krig skall kunna avslutas. 6 Med denna förståelse bör nästa steg vara studier av doktriner. Vilka mål är satta nationellt och internationellt? Vad skall (kan) åstadkommas under den närmaste 5-års perioden? Vilka principer skall ligga till grund för nyttjandet av våra stridskrafter nu och under de närmast kommande åren? Med militärteoretisk förståelse och doktrinär kunskap kan man sedan öva sig i att planera och genomföra operationer, dvs man övergår till tillämpning. Exempel på frågeställningar: Hur skall tillgängliga resurser användas för att nå mål? Vilka operativa och taktiska principer äger sin tillämpning i den aktuella situationen? Vilka blir konsekvenserna av olika operativa och taktiska handlingsvägar? Hur skall kaos och osäkerheter kunna hanteras? Med olika operativa principer och taktiska grunder som tema i tillämpningen ges möjligheter att öva sig i olika metoder för 6 Rekkedal, s

13 att åstadkomma exempelvis överraskning, lokal överlägsenhet, handlingsfrihet mm. Det viktiga i ett sådant här koncept är att man använder militärteorin som stöd för att tänka, doktrinen som stöd för att fatta övergripande beslut (agera) och operationen för att tillämpa. Med denna pedagogik ligger utmaningen i tänkandet, i beslutsfattandet och i konsekvenshanterandet. Det vill säga att militärpedagogiken ger möjlighet att öva sig i att hålla en röd tråd från problem via lösning till inlärning. Det är inte heller avsikten att försöka att avgöra vad som kan betraktas såsom rätt eller fel, kanske inte ens ändamålsenligt att leta fram lämplig eller olämplig lösning. Det som är viktigt är den röda och spårbara tråden i tänkandet agerandet lärandet. Artilleri & Luftvärn Med detta synsätt har geografi, tidpunkt, organisation mm mindre betydelse. Man bör välja scenario utifrån de bästa militärpedagogiska förutsättningarna. Sådana förutsättningar kan vara kartunderlag, tillgänglighet, publicerat material, sekretessnivå på händelser (ifall det handlar om att studera militärteori utifrån ett krigshistoriskt scenario). Denna pedagogik gäller inte bara de olika ämnena inom krigsvetenskap. Den röda tråden inom ett konfliktscenario bör fastmer binda ihop institutioner som ansvarar för olika ämnesområden. Likaså måste andra institutioners ämnesområden, såsom teknik, ledarskap och strategi, inkorporeras, integreras, i utbildningen och inte hanteras isolerat var för sig. Lärandet är emellertid inte linjärt såsom textrutan på sida 9 kan ge sken av. Nedan- 11

14 Militärpedagogik stående modell återspeglar ett mer dynamiskt förlopp i lärandet. Modellen omfattar således både det generella (teorier) och det specifika (empiri 7 ). I lärandet är det emellertid reflektionen som har den dominerande rollen. Reflektion ger den direkta kopplingen mellan teori och praktik. Teori är utgångspunkt för tänkandet. Den kompletteras med praktisk erfarenhet efter att ha agerat och tillämpat teorin i praktiken. Erfarenheterna bearbetas sedan och jämförs med teorierna. Så fördjupas deltagarnas kunskap. Med duktiga deltagare och lämplig militärpedagogik, kan till och med ny kunskap upparbetas och återföras till teorin. Med denna metod kan militärpedagogik bidra till att ämnet krigsvetenskap utvecklas. Med den ledningsfilosofi som är förhärskande inom Försvarsmakten, kallad uppdragstaktik, är det av stor vikt för en lyckad operation att det finns kompetenta och handlingskraftiga individer på alla nivåer. Dessa måste kunna förstå vad som skall åstadkommas och fatta beslut som bär mot målen, även när läget är oklart eller kaotiskt. Följaktligen är självständighet och handlingsberedskap övergripande mål för officersutbildning. En tydlig koppling bör sökas mellan nyttjad militärpedagogik och uppställda mål. 7 Empirism efter grekiskans empeiria = erfarenhet. Kunskap kommer ur erfarenhet. Kunskap förvärvas genom observation av en yttre verklighet. Kunskap består av bearbetade sinnesdata; allt som är i förståndet har tidigare varit i sinnena. (Stensmo, s 30) Militärpedagogiska metoder En god pedagogik strävar mot en bra effekt eller ett bra resultat. Valet av militärpedagogiska metoder styrs inte bara av ämnesomfånget, utan i hög grad även av vilka militärpedagogiska syften som eftersträvas. Militärpedagogik är heller aldrig tyst. Den talar sitt eget tydliga språk om förhållanden mellan individer, lärare och elever. Den predikar budskap om individers värde, om de t ex är ersättbara eller unika. Valet av pedagogiska metoder kombinerat med etik påverkar i hög grad individers lärande, attityder och utveckling. Därmed sätts gränserna för vad som är möjligt att uppnå för elever i ett militärt utbildningssystem. Metoderna kan skifta och bör väljas utifrån vissa kriterier. Sådana kriterier kan vara Helhetsbaserad inlärning. Kombination av flera kunskapsområden/ ämnen. Tillvaratagande av erfarenheter och kunskaper hos de studerande. Dokumentation av särskilt bra resultat. Variation i valet av olika pedagogiska metoder, bl a teori/praktik. Självstudier och tid för reflektion. Tempo. Allt i syfte att skapa Stimulering av intresse hos studeranden och lärare. Möjligheter för intresserade och duktiga elever att själva gå vidare. Självständighet och handlingsberedskap. Utveckling av ämnesområdet tillförande av ny kunskap Val av pedagogiska metoder är beroende av gällande utbildningsmål. Trots det kan 12

15 följande sammanfattning beskriva sammanhanget mellan metod 8 och effekt. Inriktning genom föreläsningar. Bredd genom studier. Djup genom seminarier. Syntes genom fältövningar och krigsspel. Artilleri & Luftvärn Människan bär på viljan och omdömesförmågan. Människan kan i ett dynamiskt våldsförlopp lära av sina erfarenheter. Det ger henne en unik och överordnad ställning i det militära systemet. Hon kan med fog kallas det tänkande vapnet. Militärpedagogiken har att förhålla sig till detta. Militärpedagogiken är inte neutral. Den skapar visserligen förutsättningar för lärande och som verktyg förmedlar den kunskap, men är samtidigt ett medium som bär på sina egna budskap. Val av militärpedagogiska metoder påverkar individers lärande, attityder och utveckling. Sammanfattning och avslutning Även om pedagogiken vid en försvarshögskola har många beröringspunkter och gemensamma grunder med annan högskolepedagogik ger bruket av militärt våld och de etiska dimensioner som denna rätt och detta ansvar medför, skäl att utveckla metoder, analyser och förhållningsätt som sammantaget gör skäl för epitetet Militär Pedagogik. En av militärpedagogikens viktigaste mål är att fostra individer till att fungera i ett militärt system. Härvid är en av de främsta uppgifterna att bidra till att skapa officerare med god självständighet och hög handlingsberedskap. Vägen dit illustreras av figur på sidan 11. Huvudingrediensen i att lära består av en återkoppling av tillämpningsmomenten till teori och doktrin, det vill säga reflektion. 8 Det finns fler pedagogiska metoder än de i figuren angivna. Referenslitteratur Cedergren, A. och Tirud, O.: Militär Pedagogik behövs den?, PM, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, Claesson M., Ericsson L. och Mattsson P. (red.): Manövertänkande. Essäer kring teori och praktisk tillämpning, ACTA C13, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, Stockholm, Clausewitz, C. Von: Om kriget, Bonniers, Försvarsmakten: Pedagogiska Grunder, Högkvarteret, Stockholm, Mattsson, P. och Wijnbladh, C.: Det tänkande vapnet. En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten 1999, Försvarshögskolan ACTA D4, Stockholm,

16 Militärpedagogik Pappila, O., och Mattsson, P.: Gruppexaminationsformer, en förstudie av individ och gruppexaminationsformer för Stabsprogrammet Armén 1998 under taktikmoment TA:4, Forsknings och utvecklingsrapport FHS/LI/ OPI 99:01. Rekkedal, N-M.: Modern krigskonst, Militärmakt i förändring, Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga institutionen, Stensmo, C.: Pedagogisk Filosofi, Studentlitteratur, Lund, Toiskallio, J.: Military Pedagogy as a Practical Science, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, Toiskallio, J.: Cyborgs and Humans Two Paradigms of Military Pedagogy, (Draft), Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, Trowald, N.: Råd och idéer för examinationen inom högskolan, Högskoleverkets examinationsprojekt, december Toiskallio, J.: Military Pedagogy, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors,

17 Tomas Ronqvist Artilleri & Luftvärn Major Tomas Ronqvist tjänstgör f n vid Militärhögskolan Karlberg som huvudlärare teknik och taktik. Han tillhörde ursprungligen Lv 3 och bytte till S 1 i samband med nedläggningen av Lv 3. Från årskiftet återgår han till luftvärnet med placering vid LvSS. Utöver militära skolor har Ronqvist en kandidatexamen i statskunskap omfattande globaliseringsfrågor, internationella relationer och krishantering. Officersutbildning vid Militärhögskolan Officersutbildningen vid Militärhögskolan har förändrats under en följd av år i syfte att möta den nya hotbilden, eller bristen på en tydlig och konkret sådan. Jag ger här en beskrivning, som är baserad på min personliga erfarenhet och mina reflektioner under den tid jag varit ansvarig för taktik- och teknikutbildningen vid Militärhögskolan Karlberg (MHS-K). Utöver detta har jag under två år studerat vid Uppsala Universitet och bedömer att jag väl känner till det civila skolsystemet på motsvarande nivå. Den grundläggande officersutbildningen börjar egentligen först nu finna sin form och struktur. Att formen ändrades beror till stor del på den utredning som genomfördes för ungefär tio år sedan. Den slog bl a fast att kadetterna måste få en större allmänbildning omfattande även andra försvarsgrenar än deras egen. Den bild av försvaret som baserades på genomförd värnplikt ansågs otillräcklig i deras officersroll. Detta medförde i sin tur att utbildningen vid de truppslagsvisa officersskolorna begränsades till termin tre och fyra vad gäller den grundläggande officersutbildningen. När det gäller termin ett och två beslutades att dessa skulle genomföras försvarsgemensamt. Inom ramen för detta skapades tre militärhögskolor belägna i Östersund, Stockholm och Halmstad. Under innevarande utbildningsår (2003/04) är det första gången som de tre skolorna har elever från alla försvarsgrenarna. Däremot finns inte samtliga arméns truppslag företrädda vid alla skolor. Vilka krav ställs på officeren? Bristen på en tydlig hotbild ställer en rad olika krav på officeren och hur han eller hon utbildas. Först och främst ställer den ett ökat krav på 15

18 OffUtb MHS en mer allmänbildad officer, som har förmågan att dra egna slutsatser i olika situationer, som han kan komma att hamna i. Förr kunde officeren på den lägre nivån ofta handla på ett givet sätt i en rad delvis stereotypa situationer. Det sätt man agerade på framkom genom en noggrann analys av fienden och dennes sätt att uppträda. Utifrån detta hade man utvecklat en svensk taktik och stridsteknik, som var väl anpassad för att möta just denna fiende. För att sedan kvalitetssäkra att rätt beslut fattades, genomfördes tillämpningsövningar där fiendens agerande var givet, och som i sin tur gav ett mer eller mindre rätt sätt att lösa den givna uppgiften. Utbildningen vid de olika officersskolorna gick oftast ut på att utbilda eleven i den taktik som mötte det specificerade hotet, vilket medförde att detaljeringsgraden och tydligheten var mycket hög. En positiv konsekvens av detta blev att taktikutbildningen kunde bedrivas utifrån fasta normer och regler inom ramen för tydliga hotscenarier. De större kraven på att kunna bedöma ett mer mångfacetterat hot, och hur detta skall mötas, har medfört ökade krav på officerens allmänbildning och förmåga att se sin roll i ett större sammanhang. En vaktinstruktion till en grupp soldater i en internationell insats kan få säkerhetspolitiska konsekvenser om den inte är anpassad till mandatet för insatsen. Detta medför att den chef som ger instruktionen måste kunna förstå konsekvenserna av sitt handlade och se sin roll i ett större perspektiv än vad som krävdes tidigare. (Reflektionen! Jfr föregående artikel). Förutom att hotbilden har blivit mycket mer abstrakt och mångskiftande, har den tekniska utvecklingen medfört en revolution. I princip alla system som ingår i försvaret är mycket avancerade och det är svårt att göra skillnad på tekniska och icke tekniska truppslag. Detta har medfört att det ställs ytterligare krav på att officeren omfattar den grundläggande tekniken på ett bra sätt. Den nya tekniken har också medfört ett nytt sätt att leda förband. Det s k NBF 1 -konceptet har som målsättning att alla, oberoende av ledningsnivå, skall kunna få tillgång till det aktuella läget. Det har ytterligare förstärkt behovet att förstå helheten för den strid som genomförs, då man inte alltid har handlingsfrihet med det egna förbandets resurser. Slutligen har Sveriges internationella åtaganden medfört att vi redan som unga officerare måste vara beredda att kunna genomföra våra uppgifter i en internationell miljö. Det ställer krav på goda språkkunskaper och förståelse för hur andra länders försvarsmakter arbetar och agerar internationellt. Kontaktytan mot medborgarna i de olika länderna finns oftast mot de yngre officerarna, då dessa ingår i de förband som genomför själva verksamheten på plats. Hur ser den grundläggande officersutbildningen ut? Beskrivningen av de olika ämnena koncentreras här bara till den gemensamma delen av officersutbildningen som sker under termin ett och två. 1 NätverksBaserat Försvar 16

19 Artilleri & Luftvärn Sveriges internationella åtaganden återspeglas i utbildningen vid MHS. För att möta de nya kraven på kunskap och förmåga har man skapat en annan modell för studier vid Militärhögskolan än tidigare. Det som har skett är en anpassning till den akademiska världen, där grunden för kunskapen har ett mera vetenskapligt perspektiv, vilket innebär att det som lärs ut skall kunna beläggas via forskning eller väl beprövad erfarenhet. Vidare skall det som studeras och lärs ut kunna mätas och dokumenteras. Studierna kan bli ganska abstrakta och ett rätt svar på en uppgift kan ibland vara svårt att bestämma. Istället måste lösningar diskuteras från olika perspektiv, där argumentationen utifrån forskning är det som oftast gäller för att fatta riktiga beslut och få gehör för dessa. De studier som genomförs inledningsvis är av relativt allmän karaktär. Utifrån olika uppkomna situation skall man kunna använda kunskaperna på ett lämpligt sätt. Detta har medfört att förberedda mallar och standardlösningar inte kan användas som förr. Elevens egen kreativitet och personliga kunskap är gränssättande. De ämnen som studeras under Militärhögskolan första två terminer är språk, statsvetenskap, idrott och hälsa, teknik, taktik, ledarskap och något som benämns officersrollen. Språkutbildningen omfattar främst militärengelska som läses med inriktningen på olika typer av termologi inom det militära området. Tyvärr har de allmänna svenska språkkunskaperna sjunkit så en del av kadetterna är tvungna att genomföra extra utbildning i svenska för att kunna bli godkända. Det finns ett fåtal kadetter som lyckas tenta av engelskan och därmed få möjlighet att läsa franska eller tyska under året. Statsvetskapen läses med syfte att dels förstå hur Sverige styrs och fungerar ur ett förvaltningsperspektiv, dels hur vår säkerhetspolitik formas utifrån de världsordningsmodeller som beskriver hur länder och stater agerar mot varandra. Vidare försöker man att skapa förståelse för hur Försvarsmakten är en del av vårt säkerhetspolitiska agerande och hur respektive officer är en kugge i detta internationella system. Idrott och hälsa omfattar egen träning, kunskaper om fysisk träning och hur den skall läggs upp, genomföras och utvärderas. Allt i syfte att skapa en god hälsa och bra stridsvärde för aspirantens framtida soldater och elever. Mycket av genomförandet handlar 17

20 OffUtb MHS om praktisk tilllämpning av de teoretiska kunskaper som förvärvas under kursen. Minst tre obligatoriska träningspass i veckan genomförs. Ledarskapsutbildningen under de första terminerna omfattar främst utveckling som individ, ökad medvetenhet om hur grupper fungerar och hur mitt eget agerande uppfattas av omgivningen. Utbildningen i truppföring och trupputbildning är mycket begränsad under de två första terminerna. Den genomförs till huvuddel vid de olika truppslagsskolorna under termin tre och fyra. Officersrollen är ett nytt ämne som tillkommit i syfte att sätta ett namn på vad som ingår i att vara officer, men som inte kan inrymmas inom de övriga ämnena. Exempel är utbildning som rör etik, värdegrunder och olika självkännedomsövningar. Totalt omfattar ämnet hela tio veckor under de första två terminerna. Teknik och taktik Tekniken omfattar ca fem veckor under de två första terminerna och är av allmän karaktär. Det innebär att utbildningsnivån blir ganska låg, då man är tvungen att anpassa sig efter lägsta nivån för att alla skall kunna vara delaktiga. Detta drabbar främst elever från de tekniska truppslagen och försvarsgrenarna, eftersom dessa oftast under sin grundutbildning har arbetat med tilllämpningar på en relativt hög teknisk nivå. Taktiken är en relativt stor del av utbildningen under de första terminerna. Den omfattar endast allmän taktik och försvarsgrenstaktik i stort. När det gäller truppslagstaktiken sker den vid truppslagsskorna under termin tre och fyra. Den taktiska utbildningen är uppdelad i tre stora skeden (gäller MHS-K). Inledningsvis läser eleven militärteori och lär sig de grundläggande taktiska begreppen samt taktikens och stridens grunder. Vi använder kända militära slag och operationer för att belysa dessa begrepp. Utifrån resultatet av det genomförda slaget/ operationen, som har en känd lösning, försöker vi se olika samband mellan nyttjandet av de olika principerna och uppnått resultat för striden. Denna del är relativt teoretisk och syftar till att eleverna skall nå en förståelse för hur högre chef agerar och hur helheten i striden påverkar resultatet. De skall också se sin del och roll i striden så att de kan agera enligt manöverteorin, vilken utgör en av våra ledstjärnor när det gäller taktiskt agerande. Därefter erhåller kadetterna utbildning i grundläggande stabstjänst, bedömande och orderskrivning. Då spännvidden mellan eleverna och deras kunskaper är mycket stor blir utbildningen med automatik ganska grundläggande. Syftet med denna del är att eleverna skall lära sig att tala och skriva samma språk och att man tidigt ska överbrygga olika försvarsgrenslösningar på saker och ting. Vi använder både den aktuella PUT-modellen 2 för bedömande och den NATO-standardiserade fempunktsordern för att skriva order, vilket på sikt 2 Planering Under Tidspress är en bedömandemetodik utvecklad vid FHS av övlt Peter Thunholm. Doktorsavhandling: Military Decision Making and Planning: Towards a New Prescriptive Model, Stockholms Universitet

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) 1 (5) Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU) Programmets/Utbildningens benämning: Stabsutbildning (SU) Benämning på engelska: Staff Course Högskolepoäng: SU termin 1 27,0 hp och SU termin 2 33,0 hp.

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp

Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp Försvarshögskolan 2010-05-05 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning (SU) del 1 och 2; 24/30,5 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2010-05-05 Utbildningskod: 1SU10 Ikraftträdande:

Läs mer

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.

Utbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis. Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology

Läs mer

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2008-06-09 Utbildningskod: 1SU09 Ikraftträdande: 2008-06-09

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (6) Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Datum 2015-01-21. Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8)

Datum 2015-01-21. Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8) 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Krigsvetenskap Fortsättningskurs Marina Operationer (SU 8) Engelsk benämning: War Studies Intermediate Course in Maritime Operations Kurskod: 1SU048 Gäller från: VT 2015

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Utbildningsplan 1 (8) 20-06-09 Programmets benämning Officersprogrammet med Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod: 1OPK5 Gäller från:

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Utbildningsplan 1 (10) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU OP) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 130,5 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Är den militära utbildningen i takt med tiden?

Är den militära utbildningen i takt med tiden? Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är

Läs mer

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap Engelsk benämning: Introductory Course in War Studies Kurskod: 1OP400 Gäller från: HT 2015 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5)

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5) 2013-04-12 19 111:56200 Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Anders Eriksson, 08-788 93 52,

Läs mer

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence

2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs luftvärn 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course - Ground Based Air Defence 3. Kurskod 1OP037 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av

Läs mer

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för den som är soldat, sjöman eller officer med en anställning i Försvarsmakten

Läs mer

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten

1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course Engineering Tactics 3. Kurskod 1OP057 4. Beslut Denna kursplan är

Läs mer

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet!

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet! OFFICER FÖR FRAMTIDEN Sök till Officersprogrammet! Förbered dig på ett viktigt arbete Är du engagerad i det som händer i Sverige och övriga världen? Är du beredd att göra något åt det? Om du utbildar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2012:899 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 13 december 2012. Regeringen

Läs mer

Utbildningsplan för Högre stabsofficersutbildning 120 hp

Utbildningsplan för Högre stabsofficersutbildning 120 hp FoUN 2010-040-6 Bilaga 5 Sida 1(8) Utbildningsplan för Högre stabsofficersutbildning 120 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2008-09-02, Reviderad: Forsknings- och utbildningsnämnden

Läs mer

Datum Kursens benämning: Fortsättningskurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning

Datum Kursens benämning: Fortsättningskurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Fortsättningskurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning Engelsk benämning: Intermediate Course War Studies, Applied Land Tactics Kurskod: 1OP411 Gäller från: HT 2015

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997.

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997. FIB 1997:2 Utkom från trycket 1997-06-10 Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997. Försvarsmakten föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor)

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor) FHS beteckning 2015-05-04 Ö 75/2015 Sid 1 (6) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Övlt Claes Deshayes,

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet!

OFFICER FÖR FRAMTIDEN. Sök till Officersprogrammet! OFFICER FÖR FRAMTIDEN Sök till Officersprogrammet! Förbered dig på ett viktigt arbete Är du engagerad i det som händer i Sverige och övriga världen? Är du beredd att göra något åt det? Om du utbildar

Läs mer

Datum Kursens benämning: Krigsvetenskap fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring (OP).

Datum Kursens benämning: Krigsvetenskap fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring (OP). 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Krigsvetenskap fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring (OP). Engelsk benämning: War Studies Intermediate Course Military Theory and Tactics; Irregular

Läs mer

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22

Information för VFU-samordnare. Maria Perényi 11-09-22 Information för VFU-samordnare Maria Perényi 11-09-22 Innehåll Allmän presentation av biblioteket Om bibliotekets undervisning på officersprogrammet Bibliotekets stöd till fack- och funktionsskolor Visning

Läs mer

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Kommittédirektiv Personalförsörjning för det reformerade försvaret Dir. 2009:58 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över och föreslå

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Officersutbildning för framtida krav hur och med vilket innehåll?

Officersutbildning för framtida krav hur och med vilket innehåll? Officersutbildning för framtida krav hur och med vilket innehåll? av Johan Hansson i denna artikel avser jag redovisa några reflektioner över de förändringar som genomförts de senaste 30 åren när det gäller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies)

A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies) S2013/249 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för kandidatprogram i Freds- och konfliktvetenskap (Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Samhälls och beteendevetenskap 1

Samhälls och beteendevetenskap 1 Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 1 Kurskod 1TH005 5,5 högskolepoäng 2015 ht Kursansvarig och examinator Anette Norman Föreläsare Anders Krüger Bengt Franzon Erik

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp

Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Magisterprogram i Idrottsvetenskap - Prestationsutveckling med inriktning mot elitidrott, 60 hp Master programme in Sports Coaching, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, naval specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, naval specialization Utbildningsplan 1 (6) Programmets benämning Officersprogrammet med nautisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, naval specialization Högskolepoäng: 180 högskolepoäng

Läs mer

INDIVIDUELL UTVECKLING. Vad skall jag börja med redan idag? VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS

INDIVIDUELL UTVECKLING. Vad skall jag börja med redan idag? VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS INDIVIDUELL UTVECKLING Vart befinner jag mig just nu? När skall jag vara där? Vad vill jag uppnå? Är det realistiskt? Vilka delmål bör jag ha? Vad krävs av mig för att nå målet? Vilka hinder kan jag se?

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans:

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans: Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans: Ansvarig lärare: Henrik Edgren (henrik.edgren@fhs.se) Kursens övergripande innehåll Kursen ger en översikt över den militära idéhistorien i Västerlandet

Läs mer

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik 2 2008-06-09 Kursplan 1. Kursens benämning 2. Engelsk benämning Military Leadership and Pedagogy 2 3. Kurskod IOP017 4. Beslut Denna kursplan är fastställd av ämnesrådet vid institutionen i ledarskap och management

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (6) Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Beteendevetenskapligt program, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Beteendevetenskapligt program, 180 hp Bachelor Programme in Behavioural Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SBEVG Grundnivå MIUN Högskolepoäng

Läs mer

1. Kursens benämning Tekniska system och dess bidrag till de operativa förmågorna

1. Kursens benämning Tekniska system och dess bidrag till de operativa förmågorna 1. Kursens benämning Tekniska system och dess bidrag till de operativa förmågorna 2. Engelsk benämning An introduction to Military-Technology, technical systems (OP Mte) 3. Kurskod 1OP088 4. Beslut Denna

Läs mer