Träning och utveckling för unga idrottare

Transkript

1 BÄTTRE UNGDOMSIDROTT FÖR BÄTTRE ELIT 28 APRIL 2005 Träning och utveckling för unga idrottare H.-C. Holmberg Fysiologen, Karolinska Institutet Sveriges Olympiska Kommitté

2 Ungdomstränare: Friidrott, basket Längdskidåkning, skidorientering, skidskytte Kanot, cykel Idrottsskola Juniortränare: Längdskidåkning, kanot, basket Seniortränare: Längdskidåkning, kanot basket Utveckling/utbildning/träningschef: Längdskidåkning Tränings- och utvecklingsrådgivare SOK

3 Resultat Kapacitet Insats volym, frekvens, kvalitet Talangens väg v g mot topp

4 Forskning f rån väst Expansiv period bl.a. i SWE Grundforskning + Tillämpad forskning I nf luenser f rån Öst Idrott - mycket viktigt Tillämpad forskning Pedagogiska processer Stora undersökningsgrupper Utvecklingsmodeller

5 Sovjetiska träningsteoretiker (nära koppling forskare/teoretiker- tränare) Bernstein 1930-talet Träning - en styrd process Keller Träning blir akademiskt Matvejew Planering periodisering (från microcykel till ) Ozolin Modern träningsprocess 1970 Tomanjan Retrospektivt vad gjorde de bästa när de var unga? Betydelsen av bred bas diskuterade tidig specialisering Trender inom elitidrotten Platonov Återhämtningstid efter olika typer av träning Verchoshansky Styrketräning träningsplanering när utveckla vad? Zatiorski Biomekanik motorisk kontroll DDR (f.d. Öst- tyskland) Grosser Martin Harre Tschiene Friidrottens allmänna träningslära N.-E. Rosenberg 80-talet

6 Användningen av denna kunskap/erfarenhet i den Svenska modellen? Många aktiva Hög grad av kontroll Unik longitudinell statistik (bl.a. hur elitaktiva utvecklades från barn/ungdom) Individualiserade utvecklingsmodeller Mycket samlad kunskap LÄRDOM Användbarhet i Väst? AUS, CAN, HOLL, NOR har alla köpt in kunskap (litteratur/ personer) från Öst i uppbyggnaden av sina system

7

8 Egenskaper som ställer stora krav på koordination LEKSTADIET -10 år GRUNDSTADIET ca år UPPBYGGNADS -STADIET ca år Rytm Balans Reaktionsförmåga Rumsorientering Fysiska egenskaper Rörlighet/flexibilitet Snabbhet Aerob uthållighet Styrka Anaerob uthållighet

9 Har vårt synsätt för ändrats avseende utveckling av vissa kvaliteter? Hur arbetar man på f ältet? Vad är viktigt?

10

11 LEKSTADIET -10 år GRUNDSTADIET ca år UPPBYGGNADS -STADIET ca år Koordination/motorik/teknik Rörlighet/flexibilitet Snabbhet/anaerob alactacid Aerob Styrka Anaerob/lactacid

12 Vi är av erfarenhet duktiga på att utveckla motorik Vi är av erfarenhet duktiga på att analysera och lära ut teknik Vi är tidseffektiva flera andra länder mer tid Finns ännu mer att lära stor utvecklingspotential Mindre tid idag jmf med tidigare effekt på sikt? Drabbar detta finmotoriska idrotter i större utsträckning? Viktig tid i gyllene åren NYTT PERSPEKTIV Viktigt tidigt OCH på toppen i alla idrotter

13 Många timmar i unga år - perfekt teknik!? I Tärnaby hade Ingemar under sin uppväxt inte haft mycket annat att göra vintertid än att åka slalom: Mina första skidor var röda med gula tåhättor att sticka pjäxorna i, jag fick dom när jag var fyra. Jag åkte aldrig länge, däremot åkte jag ofta. I Södertälje hade Björn upptäckt att den tennisracket, som pappa Rune vunnit i en pingistävling, var lite för tung, när han bollade mot garageporten hemma på Torekällgatan; så tung att han på backhandsidan tvingades använda båda händerna.

14 Motoriskt krävande och kreativt lärande miljöer utvecklar Barn/ungdomar älskar utmaningar Bred koordinationsbas gör övergång till mer specifik inlärning lättare inlärningströsklar Koordinativ buffert underlättar passagen av puberteten lägre Lära sig av vad barn gör spontant i olika miljöer Barn arbetar intervallbetonat (såväl låg- som högintensivt arbete) Barn lär sig via rollspel (härma) det goda exemplet Variation idrottskola Arbeta utifrån helhet, känsla och uppfattning - ej för detaljerat i yngre åldrar Vissa idrotter behöver bli specifika tidigt det är OK Öka kunskap ledare/tränare på ungdomsnivå Lära av andra idrotter Individuell anpassning..

15

16

18 Obalans aktiv och passiv rörlighet Diskussion huruvida stretching förebygger skador Balans mellan rörlighet och styrka avgörande för optimal prestation Ökat stillasittande leder till stelhet

19 Prioritera aktiv rörlighetsträning och funktionellt tänkande Rörlighet - styrka optimal teknik EN HELHET Rörlighetsträning anpassad efter individ och grenens rörlighetskrav Plasticitet i muskulaturen högre i ung ålder Lättare att underhålla senare Gymnastik, budo, brottning bra modeller Tidig rörlighetsträning OK i idrotter med extrema rörlighetskrav - kunskap

20

22 Överfart förmågan att klara av komplexa rörelser i hög fart viktigt i flera idrotter Vi har idag en hög kompetens snabbhet/spänst/explosivitet i Sverige Stort intresse för att lära mer OK - träna snabbhet specifikt tidigt Se och lära av andra idrotter modeller för utveckling Utbildning av aktiva och tränare

23

25 Mindre spontanidrott effekt på sikt? Alla idrotter behöver en aerob bas Dagens generation av konditionsidrottare inte högre VO 2 max än för år sedan Nivå på nationell elitbredd lägre Nationer som är år senare i utvecklingen ökar sin konkurrenskraft internationellt Skolan & aktiv fritid & klubbverksamhet alla nycklar till ökad kapacitet Dålig träningsprogression ungdom till junior till elit

26 Hur påverkar mindre aktivitet bland barn idrottens rekryteringbas? 26

27 Attitydskapande träna mycket rutiner - ute i skog och mark Aerob träning enkel men det krävs mycket Kommunicera krav och utvecklingsmodeller Öka det aeroba tänkande i alla idrotter Träna för att orka träna för att prestera basen Progression from puberteten De bästa aeroba konditionsidrottarna har tränat och tränar mycket - INSATS Mkt rörelse gärna med både ben och överkropp Uthållighetssporter korsbefruktning under utvecklingsåren Möjligt träna brett länge Mångkamp & multisport Strukturförändring - hur förena träningsprogression med skola/arbete Skola fritid klubb

28 Träna för att träna för att orka tävla

29

30

32 Styrka allt viktigare kvalitet för elitidrottare oavsett gren Positiv effekt på prestationsförmågan samt skadeförbyggande Fortfarande underutvecklad kvalité i flera idrotter Kanske ännu viktigare kvalitet i damidrott Genomförande och kunskapsnivå måste förbättras (aktiva/tränare) Många av våra seniorelitaktiva en underutvecklad lyftteknik Dåligt genomförande - sämre träningseffekt Utvecklingen går mot ökad betydelse

33 100% av 1RM 1 reps Power 2-3 reps 4-6 reps Hypertrofi (8-15 reps) Cirkelträning (ex. 30 /30, 40 /20 )

34 Börja med styrketräning tidigare Sport basic, brottning, budo, akrobatik, kvast -träning, MAQ Nyckelord: atletism, kroppskontroll, anatomisk adaptation, funktionsinriktad styrketräning Tidig inlärning med t-lyftningslika övningar (kvast, lätt stång) - MAQ Nyttja kompetens i atletklubb Närområde, regionala, nationella samlingar för ökat lärande hur Inriktning mot lyftteknik, koordination, känna jämviktsförhållanden, rörlighet, bålstabilitet Stora komplexa övningar med fria vikter (ex knäböj raka armar, frivändning, ryck) Koordinativt krävande övningar är roliga det är inspirerande att lära Undvika kompressionsövningar och enkla/tunga övningar i unga år Funktion och nivå på genomförande avgör när addera mer vikt ej ålder Bas för tyngre belastning och för att få ut full effekt av styrketräningen senare

35

36

38 VIKTIGT ATT SKILJA Anaeroba energiprocesser - Anaerobt alactacid <10 - Aerobt lactacid fr.a. >40-60 Det förstnämnda OK att börja tidigt - SNABBHETSTRÄNING Tidig mjölksyraträning ej skadligt men marginell effekt och tär på motivationen

39 Koordination viktigt tidigt och hela vägen Styrketräning börja tidigare under ledning Kondition viktig progression från pubertet Kan vi kompensera minskningen av spontanidrott i så fall hur modeller??? ATTITYD

40

41 Verktyg till utveckling GRENEN A) Kravanalys - med ett internationellt perspektiv - omvärldsanalys B) Utvecklingstrappa i) Individ/lagets kapacitetsutveckling ii) Organisatoriska förutsättningarna/stödsystem C) Träningskoncept - modeller/verktyg att utveckla träningskvaliteter D) Uppföljningsprogram - tester, utvärdering, feedback INDIVIDEN D) Individuell utvecklingsplan/trappa

42 Prestationsstadiet Förprestationsstadiet Uppbyggnadstadiet Grundstadiet Lekstadiet

43 Idrottens/grenens utvecklingsmodell/ trappa ex. från längdskidor Prestations- Stadiet 24 år- Förprestations- Stadiet år Optimera Uppbyggnads- Stadiet år Förädla Lek- Stadiet -10 år Rekrytering Grund- Stadiet år Etablera Utveckla/systematik

44 Differentierad modell utifrån grenens krav och omvärldsanalys Akrobatik Racket/l Racket/L Kamp/k Kamp/K Lagsport Friidrott Uthållighet 4-6 år 7-10 år SPEC M-stadie H-stadie Gymn1+2 Gymn 3+4 SPEC -22/23 år 24år- Akrobatik = gymnastik, simhopp Racket/l = pingis Racket/L= tennis, badminton, squash Kamp/k = brottning, judo, Kamp/K = boxning, taekwondo Lagsport = basket, handboll, fotboll, ishockey, bandy, volleyboll Friidrott = alla grenar exkl. UTH (?) Uthållighet = kanot, rodd

45 Utbildningsmodell som matchar utvecklingstrappan Förprestationsstadiet Grundstadiet Uppbyggnadsstadiet Prestationsstadiet Lekstadiet

46 Modeller Verktygslåda för att nå krav Träningsbank

47

48 Individens Utvecklingsmodell/ trappa Arbet e Flick/pojkv än Ekonomi Bostad Familj Fritid Prestationsstadiet Vänner Idrotten Annat Sömn Skola Uppbyggnadsstadiet Förprestationsstadiet Grundstadiet Lekstadiet Totalsituation Personlig utveckling Målsättning (insats resultat)

49 Finns en uppdaterad kravanalys med internationellt perspektiv? Finns en utvecklings- (idé) trappa? Finns träningskoncept dokumenterat (ungdom till elit)? Vad är rätt träning i rätt ålder för att nå världstopp i din gren?

50 Framgångsvariabler Kännetecken Kravanalys m. omvärldsanalys Utvecklingstrappa/idé/modell Träningskoncept Uppföljningsbatteri/tester Kortsiktigt prestationsperspektiv Målbilder Miljöer med positiv prestationsutvec kling Finns och används Finns och används Finns Finns och används Förekommer sällan Finns och används Miljöer med liten utveckling/stagnatio n Finns/används i liten omfattning Finns inte/används inte Otydligt Finns icke/används inte Förekommer ofta Praktiseras i liten omfattning/ojämnt

51 att öka fokus på för att nå resultat Träningsprocessen, uppföljningen, lärandet Att den nödvändiga träningsinsatsen uppnås Progression Kvalitén i vardagssituationen Utbildade tränare med tät kontakt Systematik och struktur

52 Svensk idrott är bra men kan bli ännu bättre

53 BÄTTRE UNGDOMSIDROTT FÖR BÄTTRE ELIT 28 APRIL 2005 Träning och utveckling för unga idottare - en nyckelfråga