FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA

Transkript

1 Sid (1/6) FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Nedanstående frågeställningar önskas få belysta av respektive specialitetsgrupp: 1 Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad vård? Är det några av dessa diagnosgrupper/tillstånd som bör tas hem? Högspecialiserad vård är nästan alltid sällanvård som kräver avancerade och dyra tekniska resurser och hög klinisk bild- och funktionsmedicinsk kompetens. Sådan vård skall ej spridas utan skall koncentreras, denna princip, beroende av diagnostik gäller såväl nationellt, regionalt samt inom länet. Utöka kapaciteten av MRT diagnostik i Dalarna, för att minimera behovet av utomläns diagnostik samt minimera joniserande strålning till befolkningen. Vad länet behöver komplettera i MR kapacitet är en large bore kamera med en öppning på 70 cm, för att kunna ta emot och undersöka dalarnas riktigt stora patienter. I dag så skickas även dessa utomläns för diagnostik. Denna MR skulle kunna vara Moras nästa MR. Sjukdomstillstånd och behandling behöver följas upp för att bedöma terapisvar, i synnerhet som behandlingskostnaderna kraftigt ökar med mer potenta och dyrbara metoder. SPECT- CT är basen på en modern nuklearmedicinavdelning, reinvestering av gammakameror till denna teknik är basalt avgörande. PET-CT är resurskrävande, kräver såväl bild- och funktionsmedicinsk som nukleärmedicinsk kompetens, Landstinget Dalarna har kompetens och erfarenhet, metoden kommer sannolikt att spridas nationellt och inom regionen. Intervention som kan tas hem är ex; stenextraktion, diskblokader, rotblokader samt tumöremboliseingar. Troligtvis kommer sytostatikabehandling av lokala tumörer att spridas som teknik till länssjukhusen. Mammografiverksamheten följer utvecklingen på ny teknik med ultraljudscreening, för täta bröst, i syfte att hitta förändringar, ställa säkrare diagnos samt minska återkallelse frekvensen till den kliniska mottagningen i Falun. 2 Struktur, samverkan Finns det, nya eller befintliga, områden där medicinsk-teknologisk utveckling medför behov av att koncentrera vårdinsatserna alternativt strukturförändringar alternativt samverka över länsgränserna? Den förmodade utvecklingen av bild- och funktionsmedicin med ett närmare och intimt samarbete med kliniska verksamheter är en förutsättning kvalitativ och kostnadseffektiv vård. Efterfrågan bland befolkningen på medicinsk vård och därmed bild- och funktionsmedicin upplevs som oändlig. Det är viktigt att prioritera var resurserna läggs och att den prioriteringen styrs av medicinska behov. Apparaturen inom BFM skall dimensioneras till rätt antal som beläggs med adekvat antal undersökningar, detta för att få en optimal kvalitativ och kostnadseffektiv diagnostik.

2 Sid (2/6) Hur bör vården/vårdprocesserna strukturellt eller av andra anledningar organiseras annorlunda än idag? Att rätt patient kommer till primärvård, specialistsjukvård och akutmottagningar är nödvändigt för att nyttja de samlade resurserna på mest optimala sätt, något som även påverkar BFM. Vid remittering till verksamheten efterfrågas bättre indikationsbedömning samt berättigande av undersökning. Studier och undersökningar (SLL 2006, SSI 2007) påvisar att många undersökningar genomförs på tveksamma medicinska indikationer så även i Dalarnas län. Det är viktigt att prioritera var resurserna läggs och att den prioriteringen styrs av strikt medicinska behov. Tillgången på diagnostisk bild- och funktionsmedicin är inte obegränsad den styrs ofta av efterfrågan och inte av medicinska behov. Det samlade resursutnyttjandet för bild- och funktionsmedicin måste beaktas. Mer resurser måste läggas på de patienter i samhället som har de största medicinska behoven, svårt sjuka vuxna och barn. Dagens ekonomiska styrmedel inom bild- och funktionsmedicinen styr inte mot optimerad patientsäkerhet utan snarare mot snabba och begränsade undersökningar utan kontinuitet och därför med risk för en sämre bild- och funktionsmedicinsk kvalité. Mindre bra fungerande IT-system för informationsöverföring accentuerar denna brist. På vilket sätt kan ett processorienterat arbetssätt ge systemeffekter avseende patientnytta, effektivt resursutnyttjande samt utveckling? Dagens röntgenrond med stora volymer kommer enligt många bedömare att ersättas av kliniska konferenser med ett processorienterat arbetssätt som innebär arbete i vårdkedjor, i nära samarbete med kliniker och med patientens medicinska behov i fokus. För att bild- och funktionsmedicinaren skall kunna delta fullt ut i ett processinriktat arbete krävs en icke obetydlig tidsmässig medverkan. Detta betyder att det krävs ett större antal bild- och funktionsmedicinare, med specialkunskap inom processen, för att förverkliga detta arbetssätt, som i förlängningen medför kraftigt ökad patientnytta. BFM strävar efter hög grad av följsamhet till vårdprogram och nya metoder som ställer nya krav i verksamheten. I arbete med vårdkedjor måste bild- och funktionsmedicin vara involverade för att optimera utnyttjandet av bild- och funktionsmedicinska metoder. Såväl under- som överutnyttjande av diagnostik förekommer och det krävs även BFM- kompetens för att hitta den rätta ambitionsnivån. För befolkningen är verksamhetens ambition, att i alla sammanhang begränsa dosen av joniserande strålning som patienten utsätts för. Mammografiverksamhetens samarbete med kirurg och patologi är ett bra exempel på en utvecklad vårdkedja (bröstcancerprocessen) som ytterligare kan utvecklas mot framtiden. Skall, bör den kliniska mammografin samlas till länssjukhuset i Falun? Slutenvård kontra öppenvård hur ser utvecklingen ut? Bedöm också konsekvenserna! Ökad användning av interventionella ingrepp inom bild- och funktionsmedicin kan bidra till minskande krav på sluten vård även om det inte blir en fullständig överföring till poliklinisk verksamhet.

3 Sid (3/6) Utvecklingen av aktiv interventionell behandling av stroke kommer med stor sannolikhet att beskriva samma utvecklingskurva som aktiv intervention vid hjärtinfarkt har gjort. Med det hårt belastade ekonomiska läget bör all röntgenverksamhet förläggas till befintliga röntgenavdelningar i länet. Verksamheten är och kommer att vara investeringskrävande med krav på att apparaturen utnyttjas kostnadseffektivt. Hur kan samverkan med andra vårdgivare utökas och förbättras? Specialitetsgruppen tolkar frågan som att den gäller samverkan mellan andra vårdgivare inom bild- och funktionsmedicin. Målet med samverkan måste vara medicinsk patientnytta, förbättrad kommunikation via fungerande och integrerade IT-system (journal, laboratoriesvar & bild- och funktionsmedicinska informationssystem). Ökat samarbete för utbildningarna i bild- och funktionsmedicin (ST-läkare, sjuksköterskor, BMA med flera). Ger bättre förutsättningar för personalutbyte mellan vårdgivare för att skapa fortbildningsmöjligheter. Arbete med att försöka införa standardiserade undersökningsprotokoll i länet pågår, att genomföra detta i en storregion bedöms som ett svåruppnåeligt mål, ett arbete som ligger långt in i framtiden. 3 Forskning och utveckling, utbildning Genom vilka kliniknära forsknings- och utvecklingsaktiviteter skulle man kunna förbättra hälso- och sjukvården? Det finns ett behov av utveckling av sökbara kliniska databaser för att skapa bättre förutsättningar för kliniskt FOU- arbete på stora patientmaterial, tex som den mammografi databas som finns i Dalarna. Ett behov föreligger att samla forsknings- och kvalitetsregister för bröstprocessen; kirurg/patolog/mammografi, i dag registreras klinisk information i tre separata flöden. BFM i Dalarna följer utvecklingen av olika diagnostiska metoder, arbetar med kvalitetsutveckling av dessa. Verksamheten har ett bra samarbete och erfarenhetsutbyte inom regionen, deltar i nationella och regionala nätverk och har ett gott samarbete med leverantörer av medicinskteknisk utrustning. För BFM krävs en generös inställning till utbildnings och kursverksamhet. De senaste tio åren har utvecklingen (diagnostik, teknik samt IT) gått i ett rasande tempo, mycket tyder på att denna utveckling fortsätter de kommande åren. Vilka forsknings- och utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten i Dalarna? Mammografin i Dalarna är satt på karten genom professor Laszlo Tabar, fortfarande är verksamheten engagerad i forskning som syftar till att minska dödligheten i bröstcancer. BFM deltar varje år i olika medicinska studier, verksamhet som driver utvecklingen framåt men som tillika tar resurser i anspråk från en hårt belastad verksamhet.

4 Sid (4/6) Vilka viktiga aspekter bör beaktas när det gäller framtida behov av utbildning och handledning? Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut? En ny specialitetsindelning har inneburit bildandet av Bild- och funktionsmedicin. Denna nya specialitet ställer stora krav på handledning och tillgänglighet för läkare och sjuksköterskor under utbildning. De ökade kraven på handledning av ST-läkare kräver ansenlig resurs till de kliniker som sköter utbildningen. Nationellt och i regionen råder det brist på alla typer av radiologer (bild- och funktionsmedicinare). Det finns inga tecken som tyder på att denna situation kommer att rättas till utan betydande insatser med skapande av fler utbildningsplatser. I dag erbjuds en vecka i verksamheten för läkare under AT- utbildning, AT- läkare måste ges mer tid inom specialiteten, 3-4 veckor borde avsättas till detta specialitetsområde. Röntgensjuksjuksköterskor är ett annat bristområde både nationellt som regionalt. Landstinget Dalarna har och måste fortsätta aktivt att samarbeta med de högskolor och universitet som bedriver sjuksköterskeutbildning. Elevplaceringar för röntgensjuksköterskor erbjuds vid länets röntgenavdelningar. Ett alternativt sätt att säkra behovet av kompetens, är att erbjuda etablerade allmänsjuksköterskor behovsutbildning 1,5 års röntgensjuksköterskeutbildning på distans, med praktik vid avdelning i länet. Ett kostnadseffektivt sätt att trygga kompetensen inom detta bristområde. Ett regionalt nationellt samarbete, borde vara att inrätta en nationell vidareutbildning till röntgensjuksköterska. För lt Dalarna är det viktigt att vi utvecklar attraktiva arbetsplatser. En framtida utmaning är de stora pensionsavgångarna. Vi kommer troligen än mer att tävla om utbildade medarbetare med rätt kompetens. Fortsatt kompetensutbildning (intern/extern), upplevd delaktighet och en möjlighet att kunna påverka i arbetet samt lönenivåer i minst nationell mediannivå är några framgångsfaktorer för utveckling och framåtskridande. Förändrad personalmix, nyrekryteringsbehov mm vilka konsekvenser kan förutses? (beakta demografin på arbetsmarknaden) Kompetensdelegering/ kompetensöverföring tillämpas till en del inom BFM i Dalarna. Traditionellt läkararbete kan inom vissa diagnostikområden överföras till utbildade sjuksköterskor, en utveckling som kommer att fortsätta att utvecklas. En nationell utveckling är att utbilda sjuksköterskor till sonografer, detta förfarande bör införas i länet och utvalda sjuksköterskor skickas på utbildning. Sonografutbildning 30 poäng genomförs bl.a. vid Karolinska institutet. 4 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom specialitetsområdet? Med tanke på påvisad ökande strålbelastning till befolkningen bör den långsiktiga planeringen inkludera åtgärder för att övergå från metoder som nyttjar joniserande strålning till metoder som inte gör detta, exempelvis magnetkamerateknik samt ultraljudsdiagnostik. Skärpa de medicinska indikationerna för undersökningar med joniserande strålning. Bredare användning av ultraljudsundersökning med kontrast som första hands metod vid olika frågeställningar istället för joniserande undersökning med CT.

5 Sid (5/6) Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Skärpa de medicinska indikationerna för undersökningar med joniserande strålning, bättre indikationer vid remittering till BFM. Starta upp utbildning ex; remiss skola, ett sätt att konkret åstadkomma en förbättring. DT ger det enskilt största bidraget, alla kategorier, till bestrålning av befolkningen. Statens Strålskyddsinstitut, SSI, genomförde en nationell kartläggning av berättigandet av DTanvändning mot bakgrund av den kraftiga ökningen. Tidigare genomförda kartläggningar av MRT i SLL har visat att så mycket som 30 % av undersökningarna inte ansågs berättigade när remisser var undermåliga som underlag för metodval med hänsyn till den kliniska frågeställningen. Ytterligare en konklusion från SSI-kartläggningen 2007 är att det behövs undervisning till remittenter angående DT, MRT och Ullj. Kliniker som arbetar på sjukhusen har bättre tillgång till information genom bl.a. röntgenronderna. Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? Verksamheten genomför återkommande patientenkäter, kan kompletteras med någon form av fokusgrupper. Drop in verksamheten i Avesta och Mora berör flera av verksamhetsplanens strategiska mål, både patienter, remittenter och medarbetare är nöjda med resultatet av detta förbättringsarbete. Vid genomförande av patientenkät utrycker sig dropin patienterna som mer nöjda, den höga tillgängligheten som dropin innebär, inverkar positivt på upplevelsen av bemötande och information. Det verkar som dessa patienter känner sig mer delaktiga i sin egen vård. 5 e-hälsa (inkl mina vårdkontakter) och patientfokusering Medicinsk rådgivning på nätet kommer knappast ha någon stor betydelse inom bild- och funktionsmedicin annat än som allmän information kring skilda åtgärder och undersökningar. Vid införandet av mina vårdkontakter bör övervägas vad som kan avhandlas på telefon och vad som är lämpligt att kommunicera medelst mail. Mammografiverksamheten arbetar för att införa avbokning och ombokning på nätet. 6 Perspektivet 2025 Vilka långsiktiga utvecklingstrender inom verksamhetsområdet kan skönjas? Vilka konsekvenser för Dalarnas del kan förutses till följd av detta? Om utvecklingen medger och medel tillförs kan mer undersökningar överföras till metoder utan joniserande strålning (MRT UL). Lågdos DT införd på bredden i hela länet. MRT: Uppgradering till 3 tessla på någon kamera i länet. Fler MRT kameror, läs ovan. I flera studier påtalar att 38 % av konventionella ländryggsundersökningar utförs i onödan, fans resursen borde dessa genomföras med MRT diagnostik.

6 Sid (6/6) 7 Övrigt Övriga viktiga spörsmål och framtidsfrågor som bör lyftas fram? Verksamheten vill trycka på betydelsen av att i stort sett alla somatiskt sjuka patienter måste genomgå någon form av bild- och funktionsmedicinsk undersökning som led in den primära diagnostiska utredningen, detta faktum måste få påverka resurstilldelningen. Ett nationellt använt nyckeltal säger att BFM får ta 4 % av hälso och sjukvårdens totala kostnadsram i anspråk (4 % är ett medeltal i riket), i Dalarna motsvaras detta i dag av 3 %, i Västmanland över 5 %. Bild- och funktionsmedicin utgör totalt en begränsad del av den totala hsjv- kostnaden, verksamhetens utformning får dock en stor påverkan i vården. Tillgängligheten till diagnostik påverkar alla vårdkedjor. Rätt resurser till detta specialistområde ger balans, bra flöden som snabbar upp vårdprocesserna, vilket genererar kortare väntetider, handläggningstider och i slutändan en effektivare vård. Modern bild/funktionsdiagnostik och behandling kommer att kräva ett konstant investeringsbehov i procent av total sjukvårdsbudget. Snabbare teknikutveckling kräver kortare reinvesteringsperioder. Kompetensen för basal radiologi måste vara spridd, medan kompetensen för specialiserad radiologi utvecklas bäst när den är koncentrerad. Vårdgarantin kan komma att gälla för all sk. medicinsk service. Vi har i dag garanti för besök och behandling, garanti kommer troligtvis också att gälla för diagnostik. Utan diagnos ingen behandling. Väntetider för diagnostik är kostbara och kommer inte att accepteras. Bättre former för dialog med beställare kan och måste utvecklas. Det finns ett behov av att utveckla metoder för värdebaserad vård, till värde före både patient och samhälle. Om vårdvalet framgent kommer att påverka BFM- struktur, måste viktiga erfarenheter från andra län få avgöra utformningen av den framtida verksamheten.