Ungas levnadsvillkor i Mölndals stad

Transkript

1 RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN MÖLNDAL 2013 Ungas levnadsvillkor i Mölndals stad Resultat av Lupp-undersökningen 2013 Åsa Nilsson och Sara Davidsson

2

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Lupp-undersökningen i Mölndals stad Resultaten i korthet... 2 En övergripande tolkning av resultaten... 6 Bakgrunden till Lupp 2013 i Mölndals stad... 8 Rapportens syfte och bakomliggande uppdrag... 9 Vad är Lupp? Varför gör Mölndals stad Lupp-undersökningen? Lupp 2013: genomförande, kvalitet och trovärdighet Resultaten från Lupp 2013 en beskrivning av ungas levnadsvillkor Ungdomarnas situation enligt Mölndals stads unga Fritid Skola Politik och samhälle (O)trygghet Hälsa och livstillfredsställelse Arbete och framtid En övergripande tolkning av resultaten Vad kan sägas om de unga i Mölndals stad? Nästa steg Dialog kring resultaten från Lupp Tabellbilaga

4 Sammanfattning Lupp-undersökningen i Mölndals stad 2013 Lupp 2013 har genomförts under höstterminen bland Mölndals skolungdomar i årskurs 8 och i gymnasiets andra år. Svarsfrekvensen i åk8 var 72 procent (77 procent med hänsyn tagen till att en grupp elever inte fick chans att besvara enkäten). I gymnasiegruppen var den väsentligt lägre: 43 procent. Det sämre resultatet bottnar framför allt i att många ungdomar pendlar till en gymnasieskola utanför kommunen, först och främst till Göteborg (som inte deltog i det regionala Lupp-samarbetet), och därför har varit svåra att nå. Svarsfrekvensen var lite bättre bland de gymnasieungdomar som går i kommunens skolor, och väsentligt bättre bland de som pendlar till Härryda och Kungsbacka (kommuner som ingår i det regionala Lupp-samarbetet). Resultaten för Mölndals gy2-ungdomar måste alltså tolkas i ljuset av att färre än varannan person har besvarat enkäten och att de inkomna svaren mycket begränsat representerar de ungdomar som pendlar till en gymnasieskola i Göteborg. Det är rimligt att anta att gymnasieresultaten därmed underskattar ett slags storstadsinriktning i vanor och attityder som kan tänkas följa med en pendlande storstadstillvaro. I rapportens avsnitt Skola kompletteras beskrivningen med resultat redovisade för samtliga elever vid kommunens egna gymnasieskolor, Fässbergs- och Krokslättsgymnasiet, det vill säga inklusive inpendlande elever. Svarsfrekvensen för denna grupp var högre, 71 procent (76 procent med justering för att en grupp elever inte fick chans att besvara enkäten). Genom bortfallet underrepresenterar det här svarsunderlaget i någon grad skolornas pojkar och Mölndalsbor. Utifrån Lupp-undersökningens bortfall, som generellt tenderar att vara kopplat till skolfrånvaro, riskerar resultaten också att underskatta olika tecken på ohälsa, och tvärtom överskatta engagemang i såväl skolfrågor som generella samhällsfrågor. Resultaten för Mölndals stad redovisas genomgående uppdelat på kön och jämförs löpande med ett GR-snitt baserat på samtliga åk8- respektive gy2-ungdomar som deltagit i Luppundersökningen i någon av de sex kommuner i Göteborgsregionen som samverkat kring Lupp 2013 utöver Mölndal: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv och Tjörn. Resultaten i korthet Fritid I såväl åk8 som gymnasiets år 2 umgås både flickor och pojkar i första hand hemma hos varandra. I den äldre gruppen är det lite vanligare att träffas i centrum/på stan, på kafé, medan idrottssammanhangen och att träffas utomhus är vanligare bland de yngre. Flickorna träffas oftare än pojkarna i centrum/på stan, köpcentrum eller, i gymnasiets andra år, på kafé pojkarna tvärtom oftare utomhus eller, i åk8, i idrottssammanhang. Nästan var tredje ungdom i gy2 anser att det finns för lite att göra på fritiden, och ännu lite fler av flickorna. I åk8 är missnöjet mindre, särskilt bland pojkarna. Få hänvisar till ekonomiska hinder för att kunna göra vad de vill på fritiden. I åk8 framkommer att de som bor i Lindome är lite mindre nöjda jämfört med Kållered och Mölndals centralort. I åk8 är bredden i fritidsaktiviteter större och fler är medlemmar i någon typ av förening jämfört med i gymnasiets år 2. I båda åldersgrupper uppvisar flickorna mer bredd i aktiviteter men pojkarna å sin sida har en högre grad av föreningsanknytning. Föreningsmedlemskapen gäller, 2

5 hos såväl flickor som pojkar, i första hand idrottsföreningar/-klubbar. Ungefär var tionde ungdom ägnar sig åt aktivt föreningsarbete (minst varje månad). Nära nio av tio ungdomar är nöjda med sina kompisrelationer det gäller såväl flickor som pojkar, i båda åldersgrupper. Mölndals resultat inom fritidsområdet är mycket likt GR-snittet. Skolan Ungefär tre av fyra skolelever är nöjda med undervisningen i sin skola, och ungefär två av tre är nöjda med möjligheten till hjälp och stöd vid behov. Resultaten är ungefär desamma för båda åldersgrupper samt för både flickor och pojkar. Åsikterna bland de boende i Mölndal följer i stort GR-snittet. En majoritet av skoleleverna tar avstånd från att flickor eller pojkar skulle få bättre möjligheter jämfört med varandra. Men jämförelsevis fler instämmer i påståendet att flickor får bättre möjligheter än att pojkar får det; det gäller runt var femte pojke i både åk8 och gy2. Minst hälften av skoleleverna vill vara med och bestämma i olika skolfrågor men det är färre som anser att de får vara med i besluten (andelen varierar mellan 12 och 51 procent). Gapet mellan viljan till inflytande och uppfattningen om det faktiska inflytandet är störst vad gäller skolmaten, i årskurs 8 tillsammans med schemat. Gapet är minst beträffande skolmiljön och arbetsformer. Två exempelanalyser av önskat och faktiskt inflytande beträffande arbetsformer och den inre skolmiljön, visar hur flickorna i högre grad vill vara med och bestämma än pojkarna, särskilt i gymnasiets andra år, och att de också i högre grad upplever sig sakna ett faktiskt inflytande. Inflytandegapet är därmed större hos flickorna än pojkarna. Ungefär varannan elev anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan det gäller i båda årskurser och nästan lika många uppfattar att skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd. Ungefär 80 procent av åk8-eleverna tycker det är bra stämning i skolan, ännu lite fler bland ungdomarna i gy2-åldern. Här finns inga nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet speglar GR-snittet mycket väl. I åk8 lyfter cirka tio procent problem med bristande respekt mellan elever och lärare, mobbning, sexuella trakasserier respektive främlingsfientlighet generellt är det fler flickor än pojkar som upplever det, särskilt gäller det mobbning. Gy2-ungdomarna pekar i mindre utsträckning på denna typ av problem; i första hand handlar det här om främlingsfientlighet. Vare sig klassrummet eller rasterna kan beskrivas som helt trygga miljöer för eleverna. Flickor i åk8 är de som i störst utsträckning upplever otrygghet, både på rasterna och i klassrum. Ur ett skolperspektiv framkommer att pojkarna vid Mölndals gymnasier (till antalet en begränsad grupp) avviker från genomsnittseleven i GR-gymnasierna genom att vara mindre nöjda med undervisningen och möjligheterna till hjälp/stöd samt genom att de i högre grad upplever att flickor får bättre möjligheter i skolan än pojkarna. Det visar sig också att Mölndals gymnasieelever är mindre positiva till stämningen i skolan jämfört med genomsnittet för GR-skolorna och i relativt högre grad lyfter problem i form av mobbning, sexuella trakasserier, våld. När det gäller den upplevda tryggheten är det flickorna i Mölndals gymnasier som avviker gentemot GR-snittet genom att i högre grad uttrycka otrygghet. 3

6 Politik och samhälle Fler ungdomar är intresserade av vad som händer i andra länder än av samhällsfrågor, och fler är i sin tur intresserade av samhällsfrågor än av politik. Knappt 40 procent uppger att de vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. 3 procent av gy2-ungdomarna uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti, 1 procent av åk8-eleverna. En del av eleverna har på olika sätt offentligt gett uttryck för sina åsikter under det senaste året genom sådant som insändare, nätinlägg etc. I båda åldersgrupper är det fler pojkar än flickor uppger att de aldrig skulle göra något sådant. En minoritet av de unga tror att de har ganska/mycket stora möjligheter att själv föra fram åsikter till kommunens beslutsfattare. Bland flickorna i åk8 gäller det bara en av tio elever, och de avviker därmed tydligast från det högre GR-snittet (19 procent). I gy2 är Mölndals flickor mer optimistiska. Sett till kommunens olika boendeområden är åk8-eleverna boende i Kållered mest optimistiska (21 procent). I båda åldersgrupper tycker ungefär hälften av ungdomarna att skolan är en av de viktigare frågorna för kommunens politiker att satsa på; det gäller både flickor och pojkar. I gy2 har skolfrågan stark konkurrens av arbeten för unga. Övriga frågor som lyfts fram i relativt hög grad är kriminalitet och främlingsfientlighet (särskilt i åk8) samt kollektivtrafik (i gy2). Trygghet I åk8 beskriver 15 procent av eleverna att de under senaste halvåret blivit utsatta för hot, stöld eller annat brott. I gy2 är andelen något större, 18 procent. Flickorna har blivit utsatta i större utsträckning än pojkarna. Eleverna i någon av Lindomes skolor har erfarenhet av brott/utsatthet i större utsträckning än övriga områden, eleverna i Kållered i minst utsträckning. 11 procent av åk8-eleverna uppger att de mobbats/blivit utfrysta under det senaste halvåret, i gy2 är andelen 7 procent. Särskilt i åk8 är det vanligare att flickor är drabbade men könsskillnaden finns även i gy2 och bekräftas av det större GR-underlaget. Betydligt vanligare är annars erfarenhet av orättvis behandling (på ett sätt så den utsatta mått riktigt dåligt ): 39 procent i åk8 och 31 procent i gy2 har upplevt detta under det senaste halvåret. Återigen handlar det om fler utsatta flickor än pojkar, med varannan flicka i åk8 som beskriver erfarenhet av orättvis behandling, något fler än GR-snittet. Skolmiljön är den i särklass vanligaste miljön för mobbning. Det är även skolelever eller skolpersonal som oftast pekas ut bakom en orättvis behandling. Det finns ingen generell bild av vad den orättvisa behandlingen grundar sig i. Var färde åk8-elev och var femte gy2-ungdom uppger att de känner sig otrygga i minst någon av deras vardagliga miljöer. I båda åldersgrupperna är det väsentligt fler flickor än pojkar som upplever otrygghet. Mölndals ungas ger ungefär samma bild av utsatthet och trygghet som den genomsnittlige GRungdomen. Hälsa och livstillfredsställelse Runt 80 procent av åk8-eleverna beskriver sin hälsa som mycket eller ganska bra. Bland gy2- ungdomarna är andelen mindre: 74 procent. Det är särskilt pojkarna som rapporterar en sämre hälsa i jämförelse med åk8. Samtidigt rapporterar mer än hälften av ungdomarna, i båda årskurser, någon typ av regelbundet hälsobesvär, fler flickor än pojkar. Den vanligaste typen av besvär gäller stress; nästan två av tre gy2-flickor uppger att de känt sig stressade minst flera gånger i veckan under det senaste halvåret. Runt en fjärdedel i båda årskurserna rapporterar sömnproblem och runt hälften är också regelbundet trötta på dagarna. 4

7 Regelbundna motionsvanor är generellt mer utbredda bland de yngre jämfört med de äldre ungdomarna. Pojkarna motionerar i högre grad än flickorna, det gäller båda åldersgrupper. Av pojkarna i åk8 är det 84 procent som uppger att de motionerar flera gånger i veckan, vilket kan jämföras med 58 procent av gy2-flickorna. Få elever i åk8 uppger att de röker regelbundet, 3 procent, men fler i gy2-åldern, 11 procent. Att snusa är däremot ungefär lika vanligt i de två åldersgrupperna. I gy2 framkommer betydande könsskillnaderna i vilken typ av nikotin ungdomarna använder: det är mycket vanligare att flickor än pojkar röker och det är nästan uteslutande pojkarna som snusar. Hälften av gy2-ungdomarna uppger att de dricker alkohol ibland och 14 procent att de dricker alkohol varje vecka (starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit) fler pojkar än flickor. I åk8 är det 10 procent som någon gång dricker alkohol i åk8 är det tvärtom fler flickor än pojkar. Bland de som någon gång dricker alkohol dricker varannan gy2-ungdom sig berusad minst varje månad; i åk8 är motsvarande andel 16 procent. Det stora flertalet åk8-elever har aldrig använt narkotika men 2 procent uppger att de har provat. I gy2 uppger 14 procent att de har använt narkotika. I första hand hänvisas till hasch/marijuana. En klar majoritet av Mölndals unga är nöjda med sina liv: 84 procent av åk8-eleverna och 81 procent av gy2-ungdomarna. Fler pojkar än flickor är nöjda med sitt liv, särskilt sett till andelen mycket nöjda i åk8: 57 procent pojkar mot 37 procent flickor. Hälsan hos Mölndals unga förhåller sig inte entydigt till GR-snittet. Den självupplevda hälsan är som helhet jämförbar, men en något större andel i Mölndals åk8 uppger hälsobesvär främst stress. Motionsvanorna hos Mölndals unga liknar GR-snittet medan färre av Mölndals gy2- ungdomar röker och dricker alkohol. I åk8 framkommer skillnader mot GR-snittet främst i att det är mindre vanligt att de Mölndal-ungdomar som dricker alkohol dricker sig berusade. Arbete och framtidstro Drygt hälften av gy2-ungdomarna sommarjobbade senaste sommaren. Av dessa uppger hälften att de fått jobbet via kommunen, nästan var fjärde fick jobbet genom familjen. Var fjärde gy2- ugndom sökte sommarjobb utan att få något. I åk8 sommarjobbade 12 procent. 28 procent av gy2-eleverna och 13 procent av åk8-eleverna har ett extrajobb. Fyra av fem åk8-elever vill gå på gymnasiet direkt efter avslutad grundskola; drygt hälften av dessa vill gå på gymnasium utanför Mölndals kommun. Var tionde vet inte vad hen vill göra. I gy2 vill ungdomarna främst påbörja högskolestudier (i Sverige) eller resa efter gymnasiet. Fler flickor än pojkar vill åka utomlands (resa eller jobba) medan pojkarna i större utsträckning vill jobba i kommunen/grankommunen, någon annanstans i Sverige eller studera vid högskola i Sverige. Men när gy2-ungdomarna tillfrågas om vad de tror att de kommer att göra tonas resplanerna ned till förmån för högskolestudier eller jobb på svensk mark. I båda årskurserna svarar runt hälften att de tror att de kommer att flytta från kommunen (oklart tidsperspektiv) fler flickor än pojkar. Som flyttskäl anges i första hand jobb, studier och att man vill prova på något nytt. Drygt 80 procent ger uttryck för en positiv framtidstro. I åk8 är pojkarna något mer positiva än flickorna medan det omvända förhållandet gäller i gy2. Det är inga större skillnader i framtidstron mellan de olika skolområdena i Mölndals kommuns åk8. Jämfört med GR-snittet är det något färre ungdomar i Mölndal som har sommarjobbat. Andelen som vill börja på gymnasiet direkt efter grundskolan är ungefär densamma i Mölndal som i det större GR-underlaget. Något färre gy2-ungdomar i Mölndal än i GR vill efter gymnasiet börja jobba i den egna kommunen; något fler tror att de kommer att läsa på högskola i Sverige. Lika vanligt är också tron att man kommer att flytta ifrån den egna kommunen. Den totala andelen med positiv framtidstro i Mölndal avviker inte ifrån GR-snittet, däremot 5

8 framkommer könsskillnader med mer nöjda pojkar i åk8 och mindre nöjda pojkar i gy2 vilket inte är lika tydligt bland GR-ungdomarna. En övergripande tolkning av resultaten Utöver den sammanfattande beskrivningen ovan hänvisas till en avslutande och övergripande tolkning på sidan 73 av vad som utifrån resultaten från Lupp 2013 kan sägas om de unga i Mölndals stad. Det är i sammanhanget viktigt att uppmärksamma också de förhållanden, erfarenheter och åsikter som återfinns bland de unga som ofta riskerar att döljas i medelvärdets skugga. Nästa steg Ett antal insatser är planerade i Mölndals stad där resultaten kommer att användas som underlag och som utgångspunkt för dialog mellan stadens unga och föräldrar, berörda tjänstemän och politiker se sidan 77. 6

9 7

10 Bakgrunden till Lupp 2013 i Mölndals stad 8

11 Rapportens syfte och bakomliggande uppdrag GR:s FoU-verksamhet Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och dess FoU-verksamhet, FoU i Väst, är en mötesplats för forskning och praktik, med målet att driva och främja forskningsbaserat utvecklingsarbete inom kommunala uppdragsområden. GR ska bidra till att Göteborgsregionen är en lärande region i välfärdsfrågor och ska verka för att öka kunskapen både inom och mellan välfärdsaktörer om hur en socialt hållbar utveckling kan nås för regionen och dess invånare. Uppdragsbeskrivning Ungdomsstyrelsen erbjuder sedan 2003 landets kommuner möjligheten att genomlysa och analysera ungas situation med stöd av den så kallade Lupp-enkäten: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (mer information om undersökningen följer på sidan 13). I Göteborgsregionen har sex kommuner sedan tidigare erfarenhet från att genomföra Luppundersökningen. 1 Dessa erfarenheter är på det stora hela positiva, men det har framkommit ett behov av gemensamt erfarenhetsutbyte och stöd vid rapportskrivning och analys. GR/FoU i Väst deltog under 2012 i ett nätverk med stadsdelen Västra Göteborg som initiativtagare, där GR/FoU i Väst hade ansvar för stöd, analys och rapportskrivning för en av årets deltagande GRkommuner, Öckerö. Erfarenheterna av denna samverkan och möjligheterna till en GRgemensam analys och rapportering av Lupp-enkäten diskuterades i slutet av 2012 i ett möte med chefer med strategiskt ledningsansvar för ungdomsfrågorna i regionens kommuner. Beslutet fattades att genomföra Lupp-undersökningen 2013 bland högstadie- och gymnasieelever i sex av Göteborgsregionens kommuner: Ale, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Mölndal och Tjörn. Mölndal liksom Härryda och Kungälv deltar för första gången, övriga har genomfört undersökningen en eller två gånger tidigare 2. GR/FoU i Väst fick förfrågan om att delta i utvecklingsarbetet kring Lupp-undersökningen i dessa sex kommuner genom att ge stöd i planering, genomförande och analys samt att sammanställa resultaten i rapportform. Totalt handlar det om sju rapporter: sex lokala rapporter till respektive kommun med en enklare sammanställning av resultaten, motsvarande föreliggande rapport, samt en mer analyserande rapport på regional nivå. I GR:s uppdrag ingick även att ta fram och presentera ett bildmaterial över de viktigaste resultaten, vilka också utgör kärnan i rapporternas resultatbeskrivning. 3 Urvalet bilder är gemensamma för samtliga sex kommuner och har tagits fram utifrån den dialog som löpande förts mellan GR/FoU i Väst och kommunerna. I GR:s uppdrag ingår även att medverka i en gemensamt planerad konferens i maj 2014 (se vidare sidan 77). Enkätmaterialet har samlats in av respektive kommun med stöd från Ungdomsstyrelsen. Uppdraget i sin helhet genomförs inom ramen för ett särskilt nätverk med representanter från respektive kommun som deltar i Lupp-undersökningen. 1 Ale 2007, 2010; Kungsbacka 2007, 2010; Tjörn 2011 samt övriga i Göteborgsregionen: Göteborgs Stad Norra Hisingen samt Västra Göteborg 2011; Stenungsund 2005; Öckerö Se not 1. 3 En preliminär version av levererades 3 februari och det slutgiltiga bildmaterialet ingår som komplement till föreliggande rapport. 9

12 Om rapporten Resultatet av ett gemensamt arbete Det övergripande ansvaret för den här rapporten vilar på GR/FoU i Väst, som svarar för upplägget och merparten av innehållet. Rapporten är samtidigt en gemensam produkt, ett resultat av en löpande dialog med såväl Mölndals stad som övriga fem kommuner ingående i det regionala Lupp-nätverket kring vilka enkätresultat som bör fokuseras och hur dessa bör presenteras. Mölndals stad har bidragit med beskrivningar i bakgrundsavsnitten om undersökningens syfte, den lokala planeringen och genomförandet samt planerade insatser för dialog kring resultaten. Mölndals stad har kommenterat rapportens innehåll inför dess slutgiltiga form. Vid GR/FoU i Väst har rapporten tagits fram av Åsa Nilsson och Sara Davidsson, i dialog med Torbjörn Forkby, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, knuten till GR/FoU i Väst. Fokus på social hållbarhet Lupp-enkäten är en ämnesmässigt bred enkät med ett stort antal frågor och delfrågor (se vidare sidan 13). Rapporten syftar till att ge en övergripande sammanställning av enkätsvaren där fokus ligger på resultat som på olika sätt beskriver levnadsförhållanden hos kommunens unga, hur de mår och hur de förhåller sig till olika sociala och institutionella sammanhang. Den övergripande ansatsen är att genom enkätresultaten visa på olika slags indikatorer på social hållbarhet. Ansatsen tillsammans med uppdragets omfattning innebär att rapporten summerar tendenser snarare än erbjuder fördjupande analyser. Det är också ett strategiskt val: rapporten ska utnyttja Lupp-undersökningens tematiska bredd och ge en bred bild av ungas levnadsförhållanden snarare än att fokusera enskilda aspekter. Därtill är det i många sammanhang ett nödvändigt val: underlaget svarspersoner i en enskild kommun är många gånger för begränsat för att medge nedbrytningar av materialet i syfte att försöka besvara mer komplexa frågeställningar. I den kommande regionala rapporten och genom det regionala samarbetet kommer analyserna fördjupas och i högre grad kopplas till det aktuella forskningsläget. De lokala rapporterna refererar i en del fall till resultat från analyser av det större regionala svarsunderlaget. Ett diskussionsunderlag Avsikten med rapporten är ge ett underlag för diskussioner mellan kommunens unga, de tjänstemän och verksamheter som kommer i kontakt med ungdomarna och kommunens politiker. Enkätundersökningar ger aldrig någon absolut sanning. Analysunderlag och resultatbeskrivningar har svagheter i flera avseenden: alla unga har inte besvarat enkäten; alla deltagande respondenter har kanske inte förstått alla frågor eller har av ett eller annat skäl svarat slarvigt eller till och med oseriöst; enkätfrågor mäter inte alltid exakt vad de är tänkta att mäta; resultatbeskrivningar är av nöden ofta summariska och fokuserar generella mönster och kan därmed missa väsentliga undantag eller alternativa perspektiv. Dessa problem gäller kvantitativa frågeundersökningar generellt och är inget unikt för Lupp-undersökningen. Metodens svagheter till trots är den ändå svåröverträffad när det gäller att på ett förhållandevis enkelt och resurssnålt sätt kunna göra sig en övergripande och generellt giltig bild av i det här fallet ungas levnadsförhållanden. I läsningen av rapportens resultat bör fokus ligga på generella mönster och större skillnader mellan grupper, snarare än på detaljer och enskilda procentenheter. De övergripande mönster som framträder bör samtidigt tolkas med en kritisk hållning. Mot bakgrund av bortfallsproblematiken finns alltid anledning att ställa sig frågorna: Vad innebär det i just det här fallet att inte samtliga ungdomar (särskilt i gymnasiet) besvarat frågan? Finns det skäl att tro att de som inte svarat skulle ge en annan bild? 10

13 Samverkan mellan Göteborgsregionens sex kommuner bidrar till att stärka diskussionernas tolkningsram: resultaten för den enskilda kommunen kan relaterats till det sammantagna resultatet för det större svarsunderlaget från regionen. Genom att resultaten för Mölndals stad i rapporten genomgående jämförs med den här regionala referenspunkten hänvisat till som GR-underlaget, GR-snittet etc., finns möjlighet att studera i vilken mån situationen för Mölndals stads unga liknar eller avviker från den i regionen mer generellt. Resultat nedbrutna på flickor och pojkar Resultaten redovisas löpande nedbrutna på flickor respektive pojkar. Därmed synliggörs genomgående eventuella skillnader i levnadsvillkor mellan flickor och pojkar, en förutsättning för allt jämställdhetsarbete. Regeringen lyfter fram könsuppdelad statistik som ett av de viktigaste verktygen för jämställdhetsintegrering. Detta är också i linje med den nationella förordningens krav på statistikansvariga myndigheter, att individbaserad officiell statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. 4 Alla människor kan eller vill inte identifiera sig själva som antingen kvinnor/män, flickor/pojkar. Könsfrågan i Ungdomsstyrelsens enkät har därför tre svarsalternativ: tjej, kille respektive annan könstillhörighet (personer som inte är eller känner sig tillhöra könen tjej eller kille). Det tredje alternativet har endast använts av ett fåtal individer 5, och gruppen är därmed för liten för att kunna analyseras. Därtill kan svarsalternativet även användas av personer som av annan anledning inte vill beskriva sig i termer av kön, varmed en tolkning av gruppens svar försvåras. 6 Under bearbetningen av datamaterialet har det samtidigt visat sig att den här gruppen tenderar att ge mer negativa/alarmerande svar rörande exempelvis hälsa/utsatthet/drogvanor. Det indikerar, med stöd från annan forskning, att gruppen generellt är särskilt utsatt 7, och motiverar att den bör undersökas bättre med andra metoder. Ungdomsperspektiv och ungdomars perspektiv Ett av Lupp-undersökningens syften är att stärka ungdomsperspektivet på frågor som rör kommunens unga. Begreppet ungdomsperspektiv har flera möjliga tolkningar. Å ena sidan kan det handla om att fokusera på ungdomar i analyser, åtgärder, beslut etc., att beakta ungdomar som grupp och ta hänsyn till deras situation och behov. Å andra sidan används begreppet även i betydelsen ungdomarnas egna perspektiv, dvs. att barnen själva får komma till tals och beskriva sina behov utan att detta filtreras genom vuxnas förståelse av vad som är barnens bästa. I barnkonventionen (artikel 3) stadgas att principen om barnets rätt att komma till tals är underställd principen om barnets bästa. Bedömningen av vad som är ett barns eller en grupp barns bästa ska alltid göras av vuxna som har ansvar för beslutet. Utifrån de vuxnas ansvar kan barn och unga har olika roller med olika grad av inflytande på det beslut som ska fattas: informant, medaktör eller aktör. 8 En undersökning som Lupp-enkäten involverar de unga i första hand som informanter, som källa till kunskap om deras situation. Beroende på hur undersökningens resultat används i utvecklingsarbetet kan rollen därefter utökas till att bli både medaktör och aktör. 4 Se 17 i Förordning (2001:100) om den officiella statistiken samt 5 Det rör sig om mellan 0 och 17 personer i kommunernas åk8-enkäter, mellan 0 och 9 personer i gy2- enkäterna eller totalt 43 respektive 24 personer i svarsunderlaget sammantaget. Därtill valde 13 respektive 5 personer att inte besvara frågan. 6 Arbetet med datamaterialet har även indikerat att mer oseriösa enkätsvar inleds med att välja det tredje för en del kontroversiella/spännande svarsalternativet på könsfrågan. 7 Se rapporten Hon hen han En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2. 8 Se vidare Barnkonsekvensanalys Barn och unga i fokus 1.0, Göteborgs stad,

14 Rapportens disposition Föreliggande rapport är uppdelad i fem avsnitt: I II III IV V Bakgrunden till Lupp 2013 i Mölndals stad Ungdomarnas situation enligt Mölndals unga En övergripande tolkning av resultaten Nästa steg Tabellbilaga Möjligheten till fortsatta analyser av enkätmaterialet Kommunen äger datamaterialet från Lupp-undersökningen och har själv möjligheter att gå vidare i analyser och frågeställningar som enkätens material kan inbjuda till. Ungdomsstyrelsen har tillhandahållit datafiler som kan sammanställas och analyseras med hjälp av Excel, SPSS eller andra statistikprogram. Ungdomsstyrelsen tillhandahåller därutöver analysverktyget W- Lupp som ställer mindre krav på statistiska förkunskaper. Fortsatta analyser kan exempelvis gälla uppföljning av de textsvar som respondenterna gett på enkätens helt öppna frågor: efterfrågade fritidsaktiviteter; vad man vill påverka i kommunen; samt eventuella synpunkter som respons på den avslutande uppmaningen att förmedla något mer som din kommun borde veta för att göra kommunen bättre för unga. Enkätfrågor med fasta svarsalternativ är alltid styrande den här typen av textsvar kan därför ge ett viktigt komplement i form av mer fritt uttryckta åsikter, förslag och inblick i de ungas liv. 12

15 Vad är Lupp? Ungdomsstyrelsen har ansvar för att följa upp och analysera ungas livssituation inom de ungdomspolitiska huvudområdena. På lokal och regional nivå arbetar myndigheten med att stödja och utveckla det ungdomspolitiska arbetet. Inom det uppdraget är Lupp-enkäten lokal uppföljning av ungdomspolitiken ett årligt uppföljningsverktyg som ska hjälpa lokala verksamheter att bedriva sitt arbete baserat på aktuell kunskap om ungas situation, villkor och attityder. Ungdomarnas enkätsvar ska tjäna som underlag och inspiration för verksamhetsutveckling. Rätt använd är Lupp-undersökningen en grund för strategiskt och långsiktigt genomförande av den lokala ungdomspolitiken. Den första Lupp-undersökningen genomfördes , i nio av Sveriges kommuner års undersökning har genomförts av 29 kommuner. 10 Genom Lupp-enkäten kan kommunerna därmed jämföra sitt resultat med andra kommuners. Inräknat 2013 års undersökning har drygt hälften av landets kommuner, 155 av 290, genomfört (minst) en Lupp-undersökning. Antalet deltagare ett enskilt undersökningsår är betydligt färre; under perioden har det varierat mellan 22 och 43 kommuner. Det begränsade antalet deltagande kommuner ett enskilt år, tillsammans med variationen sett till vilka som deltar 11, innebär att det saknas ett meningsfullt riksgenomsnitt att relatera till. Lupp-enkäten riktar sig till tre åldersgrupper: högstadieungdomar, gymnasieungdomar samt unga vuxna i åldrarna år. De två första grupperna betyder i praktiken oftast elever i årskurs 8 respektive gymnasiets år 2. Skolungdomarna besvarar normalt enkäten i skolan, medan den äldsta gruppen nås genom befolkningsregistret. Liksom övriga deltagande GRkommuner har Mölndals stad begränsat genomförandet av Lupp 2013 till årskurs 8 och gymnasiets år 2. Kommunerna ansvarar själva för genomförandet av datainsamlingen. Ungdomsstyrelsen tillhandahåller enkätverktyget möjlig att distribuera i både webb- och pappersformat. Allt datamaterial lagras elektroniskt hos Ungdomsstyrelsen som sedan distribuerar det till kommunerna. Kommunerna ansvarar själva för hur de bearbetar materialet. 12 Enkäten är uppbyggd efter sju tematiska avsnitt: fritid; skola; politik, samhälle, inflytande; trygghet; hälsa; arbete och framtid. Dessa teman speglar övergripande den nationella ungdomspolitikens fem delområden (se sidan 22). Lupp-enkäten är därmed en innehållsligt bred enkät, till skillnad från några andra ungdomsenkäter med nationell eller regional spridning såsom CAN:s drogvaneenkät 13, GR:s Elevenkät 14, KEKS enkät om mötesplatser för unga 15. Lupp-enkäten 2013 innehåller ett 70-tal frågor eller färre i den utsträckning svaren inte genererar uppföljningsfrågor. Många av frågorna är uppdelade på delfrågor. Enkätfrågorna är i första hand utformade med fasta svarsalternativ, men även några helt öppna frågor ingår 16. Alla frågor är frivilliga att besvara, även i enkätens webbformat. 9 Efter två pilotundersökningar 2001 och Utöver de sex GR-kommunerna i samverkan deltog ytterligare en kommun från Västra Götalands län: Uddevalla. Tio av de 29 kommunerna ingick genom en gemensam satsning i Region Gävleborg. 11 En kommun har deltagit nio år (Ludvika), övriga som mest fyra år. Regionförbundet i Kalmar län och Region Gävleborg har vid två tillfällen vardera genomfört kommungemensamma satsningar. 12 Det enda kravet från Ungdomsstyrelsen är att någon form av rapport skrivs. 13 Se vidare: 14 Se vidare: 15 Se vidare: 16 Namnet på skolan man går på; var man bor (utformad på olika sätt i olika kommuner); saknade fritidsaktiviteter; frågor man vill påverka i kommunen där man bor samt möjligheten att komplettera med text om man svarat annat. På enkätens sista sida återfinns också möjligheten att förmedla något mer som din kommun borde veta för att göra kommunen bättre för unga. 13

16 Varför gör Mölndals stad Lupp-undersökningen? Bakgrund Många olika faktorer har betydelse för barns och ungas hälsa och välbefinnande. Hur tonåringar lever sina liv och uppfattar sin tillvaro är något som berör oss alla och som vi har ett gemensamt ansvar för. Detta gemensamma ansvar betonas i Mölndal Vision Visionen antogs av fullmäktige hösten 2013 och säger i sammanfattning att Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västssverige. En av strategierna för att nå fram är att Vi tillsammans tar ett gemensamt ansvar för att barn och unga är delaktiga och mår bra.. Arbetet för att nå visionen kommer att följas upp årligen, bland annat med stöd av indikatorer på ungas välmående och framtidstro. Barn och ungdomar är i fokus för en stor del av stadens verksamhet. Som underlag för beslut och planering behövs därför ett systematiskt arbete med att kartlägga och följa de unga invånarnas livssituation. Det är angeläget också ur ett folkhälsoperspektiv. Enkäter till ungdomar är en metod som Mölndals stad använt genom åren. De ger de unga möjlighet att förmedla sina upplevelser och svaren bildar ett underlag för fortsatta diskussioner mellan vuxna och unga. Under senare år har diskussion förts mellan chefer för de fem förvaltningarna för grundskola, gymnasieskola, socialtjänst, kultur och fritid samt vård och omsorg om behovet av att ansluta till ett jämförande och kommunöverskridande enkätverktyg såsom Lupp-undersökningen. Att genomföra Lupp-undersökningen i samverkan med andra kommuner i Göteborgsregionen ökar dessutom Mölndals möjligheter att få kunskap om livssituationen för de ungdomar som går i skolan utanför kommunen vilket gäller majoriteten av Mölndals gymnasieungdomar. Läget-undersökningen Mölndal har tidigare genomfört en lokal ungdomsenkät, Läget, liknande Luppundersökningen. 17 Denna enkät genomfördes varje år under perioden samt Avsikten var att få en aktuell bild av hur ungdomar som bor i Mölndal och/eller går i Mölndals skolor ser på sin livssituation. Enkäten innehöll i stort sett samma grundfrågeställningar varje år, kompletterad med olika fördjupningsteman. I princip ingick samma temaområden som Luppenkäten. Läget-enkäten genomfördes bland elever i kommunens grundskolor årskurs 8 samt i de två kommunala gymnasieskolornas år 2, det vill säga samma åldersgrupper som är aktuella för Lupp Vid ett par tillfällen medverkade även den fristående Montessori-skolan med elever i årskurs 8. Under 2009 gjordes en fördjupad analys av flickornas livssituation 18. Läget-enkäterna visade att de allra flesta ungdomar i det stora hela mår bra, trivs med sin tillvaro och har gott stöd från sina föräldrar. En mindre grupp, ungefär var tionde ungdom, har visat sig må sämre och lever mer utsatt för brott och otrygghet. Flickorna har samtliga år gett uttryck för större psykisk ohälsa och stressbesvär än pojkar inklusive ett sämre självförtroende, men den senaste undersökningen 2011 visade oroande tecken även bland pojkar. Enkäten fokuserade det året på bemötande och språkbruk och uppmärksammade behovet av ett jämställt bemötande. Enkäterna har genom åren signalerat att det finns skillnader i hur ungdomar upplever sin livssituation mellan de olika kommundelarna. 17 Se information på Mölndals stads hemsida. 18 Dokumenterad i rapporten Tjej 2009, Mölndals stad april

17 Målet med Lupp 2013 Genom Lupp-undersökningen vill Mölndals stad lyssna på vad kommunens unga har att säga om sin livssituation och sina behov. Särskilt viktigt är det att få en helhetsbild av ungas upplevelser hur de mår och upplever sin vardag, deras samhällsintresse och vilja att påverka, liksom tankar om framtiden. Enkäten innebär också en möjlighet att jämföra resultat med de övriga kommuner som ingår i Lupp-samarbetet. Ungdomarnas svar ska ge underlag för utformning av aktiviteter och verksamheter inom kommunen. Underlaget ska stärka förutsättningarna för att politiska mål och beslut verkligen möter de ungas behov. Resultatet ska som första steg ligga till grund för arbetet med att formulera mål inför budget Syftet är också att processen kring Lupp-undersökningen ska bidra till att unga får ett ökat inflytande i frågor som rör dem och att formerna för detta utvecklas. Sammanfattningsvis kan målen med Lupp 2013, gemensamma för samtliga sex GR-kommuner inom nätverket, beskrivas enligt följande: Öka kunskapen och väcka fördjupande frågor om ungas situation och behov Stärka ungdomsperspektivet och ungdomars perspektiv på kommunala frågor Stärka dialogen med kommunens unga utifrån ett gemensamt diskussionsunderlag Stärka dialogen mellan tjänstemän och politiker Skapa underlag för politiska beslut, kommunala mål, handlingsprogram och strategier Skapa underlag för verksamheters planering/insatser/projekt Främja samverkan mellan kommunens verksamheter och mellan kommuner 15

18 Lupp 2013: genomförande, kvalitet och trovärdighet Planeringen Regionalt Mot bakgrund av tidigare regionalt samarbete kring Lupp-undersökningen skapades ett nätverk mellan de sex kommuner som var intresserade av att genomföra undersökningen Till detta har de enskilda kommunerna organiserat egna grupperingar för det konkreta arbetet. Ganska snart uppstod ett gemensamt intresse av att få stöd i analys och rapportskrivning samt en koppling till forskning. I detta syfte kontaktades GR/FoU i Väst utifrån sin tidigare erfarenhet inom området. I nätverket, som därefter kom att inkludera även GR/ FoU i Väst, har frågor kunnat lyftas och lösas gemensamt under arbetets gång. Det har i första hand rört förankringsarbete, genomförande och avrapportering, men även vidare diskussioner har förts om Lupp-undersökningens roll i ett större sammanhang av kommunernas strukturerade arbete med ungdomsfrågor. Lokalt Arbetet med Lupp 2013 är knutet till det övergripande samarbetet kring barn och unga. Det leds av en styrgrupp som består av förvaltningscheferna för skola, utbildning, socialtjänst, vård och omsorg samt kultur och fritid. En arbetsgrupp har bildats för arbetet med planering, genomförande och för presentation av resultatet. Gruppen har bestått av representanter från de involverade förvaltningarna och har letts av stadens brotts- och drogförebyggande samordnare tillsammans med folkhälsoplanerare. Arbetsgruppen svarar för kommunikation både internt och externt. Den samordnare för ungas inflytande som finns inom kultur- och fritidsförvaltningen har utifrån sitt uppdrag haft dialog med olika befintliga ungdomsforum inför återkoppling och implementering av Lupp-resultatet. Urvalet Undersökningen omfattar elever i grundskolans årskurs 8 samt i gymnasiets år 2, eller annars är födda år 1999 respektive Elever i särskolan omfattas av undersökningen. Nyanlända ungdomar har däremot inte inkluderats eftersom de dels har mycket begränsade kunskaper i svenska, dels ännu inte har hunnit få förankring i eller kännedom om det svenska samhället. 19 Enkäten riktades till ett totalurval av den definierade målgruppen av skolelever. Urvalets storlek och svarsfrekvens beskrivs på sidan 18. Fältarbetet Inför genomförandet har medlemmar ur Lupp-arbetsgruppen besökt deltagande grundskolor och informerat personalgrupperna om Lupp. En löpande kommunikation har hållits med deltagande skolor under hela insamlingsfasen. Enkäten har genomförts på lektionstid under ledning av pedagoger på respektive skola. Eleverna har besvarat enkäten på webben via en digital länk. Även på stadens gymnasieskolor har enkäten genomförts på lektionstid, på samma sätt och med stöd av skolans pedagoger. Särskolan har fått stöd av sina pedagoger i att förstå enkätfrågorna. 19 Gruppen omfattar 36 personer födda

19 De ungdomar som går i kommunal skola i någon av de övriga kommuner i Göteborgsområdet som genomfört undersökningen har besvarat enkäten i sin skola. Detta gäller framför allt skolor i Härryda och Kungsbacka. De fristående skolorna har valt att inte delta i undersökningen, det gäller såväl högstadiet som gymnasiet. Dessa elever har i stället kontaktats med ett brev till sin hemadress med ett erbjudande om att besvara enkäten via webben. Detsamma gäller elever som går i en kommunal skola i Göteborg eller i någon annan av de kommuner som inte deltar i det regionala Luppsamarbetet. Brevet till grundskolans elever adresserades till målsman. Även ungdomar födda 1996 som går på folkhögskola eller som exempelvis ingår i den grupp som kommunen har uppföljningsansvar för, har på samma sätt fått ett hemskickat erbjudande att svara på enkäten. Webbenkäten för såväl åk8 som gy2 var öppen under veckorna 45 48, det vill säga under november månad Skolorna valde själva när under perioden de ville genomföra undersökningen. Projektledaren påminde skolorna vid ett flertal tillfällen under perioden, via epost och telefon. Alla ungdomar som kontaktats per post påmindes med ytterligare ett brev. Den digitala länk som användes för att besvara enkäten i respektive årskurs var gemensam för samtliga respondenter inom årskursen. Därmed har det inte varit möjligt att göra några riktade påminnelser till enbart dem som inte svarat. Datahanteringen Ungdomsstyrelsen ansvarar för webbenkätens tekniska lösningar. Två länkar distribuerades till de deltagande kommunerna, en för åk8- och en för gy2-respondenterna det vill säga en gemensam länk för samtliga i vardera åldersgrupp. Att enkätlänken inte är unik för den enskilda respondenten innebär att en person i teorin har möjlighet att gå in via länken och delta flera gånger en risk som dock får bedömas som liten. Kommunerna meddelar Ungdomsstyrelsen när deras insamlingsarbete är avslutat. Därefter gör Ungdomsstyrelsen en övergripande kvalitetskontroll av det insamlade enkätunderlaget i det att man tar bort helt tomma enkätsvar (se dock nedan), varefter enkätfilerna levereras till respektive kommun som därefter äger materialet och själva svarar för alla analyser av materialet ibland genom att lägga ut det på externt uppdrag, som i det här fallet. GR/FoU i Väst har gjort vissa revideringar av de ursprungliga datafilerna. Det handlar i första hand om bortrensning av några helt tomma case samt justering av vissa variabler där svarsbortfall och annat-svar i vissa fall har varit möjliga att koda om till analyserbara uppgifter utifrån respondentens textsvar (exempelvis vilken skola respondenten går på och i vilken kommun/område hen bor i). 20 In- och utpendlande ungdomar En undersökning där målgruppen är kommunens invånare i gymnasieåldern innebär en del logistiska utmaningar. Så länge insamlingen görs via skolan, det vill säga det normala tillvägagångssättet för Lupp-undersökningen, kommer den normalt inkludera även elever som inte bor i kommunen. Det problemet går att kontrollera för genom att i förväg sålla bort dessa eller genom att i dataunderlaget inkludera en variabel rörande boendekommun. De externa eleverna är naturligtvis värdefulla att inkludera sett ur ett skolverksamhetsperspektiv. Värre är att man genom kommunens skola/skolor inte når de elever som pendlar ut till någon annan kommuns gymnasium, ett problem som därtill är svårare att lösa. Detsamma gäller naturligtvis ungdomar som inte går i gymnasiet. Pappersenkäter eller information med länkar skickade till de ungas hemadress kräver extra administration och resurser och fungerar därtill normalt sämre än insamling i ett klassrumssammanhang. Mölndals stad har delvis använt sig av 20 För Mölndals del har åk8-filen reducerats med två svarspersoner, med uppenbart oseriösa/orimliga svar. 17

20 hemutskick i syfte att nå utpendlande skolelever. Det kan dock vara mer effektivt att försöka nå dem via grannkommunernas skolor. Möjligheten att dra nytta av varandras enkätinsamlingar var också en av orsakerna bakom det regionala samarbetet kring Lupp-undersökningen. Genom samarbetet kan svarsunderlaget till grund för de enskilda kommunanalyserna på gymnasienivån kompletteras med utpendlande elever som fångats upp av någon av de fem övriga kommunernas insamlingsarbete. 21 Detta innebär ett väsentligt tillskott för analyserna av Mölndals svarsunderlag. 22 Bland Mölndals gymnasieungdomar är det samtidigt många som pendlar till Göteborgs kommun det gäller nära hälften av gy2-eleverna (49 procent) och i och med att Göteborg inte deltagit i det regionala Lupp-samarbetet har strategin att även kontakta utpendlande elever per post varit ett viktigt komplement, även om antalet enkätsvar som kommit in den vägen varit begränsat (se vidare sidan 19). I föreliggande rapport görs beskrivningar och analyser av gy2-ungdomarna, om inget annat framgår, genomgående ur ett invånarperspektiv: en beskrivning av Mölndals ungdomar i gy2- åldern. Det avsnitt som rör skolan kompletteras emellertid med analyser även ur ett verksamhets-/brukarperspektiv: en beskrivning av Mölndals samtliga gy2-elever oavsett var de bor (se vidare sidan 35). På högstadienivån har datafilen med det insamlade svarsunderlaget använts i sin ursprungliga form. Även om in- och utpendlande elever förekommer även här har underlaget generellt bedömts spegla kommunernas åk8-elever tillräckligt väl. 23 På Mölndals högstadieskolor finns dock relativt många elever som är skrivna i Göteborgs kommun, men likväl handlar det inte om mer än cirka 5 procent (enligt enkätsvaren bor 6 procent i Göteborg). De åk8-ungdomar som pendlar ut från Mölndal till någon av Göteborgs kommunala skolor eller fristående skolor har kontaktas via brev och inkomna enkätsvar har inkluderats i Mölndals svarsunderlag. Detsamma gäller elever som pendlar till andra kommuners fristående skolor. Tillsammans utgör denna utpendlande grupp cirka 15 procent av Mölndals åk8-ungdomar. Pendlingsförhållanden gör en bred regional samverkan starkt önskvärd även kring kommande Lupp-undersökningar. Det gäller inte minst inom Göteborgsregionen där elevernas rörlighet över kommungränserna främjas genom en regiongemensam gymnasieintagning. Det innebär också att Lupp-enkäten skulle kunna utvecklas för att förbättra kommunernas förutsättningar att samla in kunskap om sina pendlande skolungdomar. Svarsfrekvensen och bortfallet Årskurs 8 Mölndals stad har 740 ungdomar som går i årskurs 8. Flertalet går på någon av kommunens skolor, men cirka 15 procent pendlar alltså till i första hand en fristående skola i Göteborgs kommun (se ovan). Svarsfrekvensen i denna grupp var totalt 72 procent (se tabellen på nästa sida), med 7 procentenheters bättre svarsfrekvens hos flickor än pojkar. 21 Baserat på de sex deltagande kommuners datafiler har GR/FoU i Väst skapat en gemensam datafil över samtliga insamlade gy2-ungdomars svar. Två variabler har skapats för boendekommun respektive skolkommun för att kunna anpassa analysunderlaget efter analysperspektivet. Lupp-enkäten riktad till gymnasieungdomar innehåller en fråga Bor du i samma kommun som du går i skola i?, som emellertid tagen för sig inte har fungerat heltäckande/helt tillförlitligt. 22 Svarsunderlaget med Mölndals invånare i gy2-åldern har kunnat kompletteras med totalt 194 elever från enkätinsamlingarna genomförda av Kungsbacka (127), Härryda (65) och Kungälv (2). 23 Därtill saknar åk8-enkäten uppgift om hemkommun och inkluderar enbart postnummer, vilket många elever inte har kunnat eller inte valt att uppge. 18

21 En av högstadieskolorna avviker med en väsentligt sämre svarsfrekvens, Skånhällaskolan, vilket kan förklaras med att en grupp elever inte fick chans att besvara enkäten på grund av sjukdom hos skolpersonalen. En liknande situation gäller för den större Kvarnbyskolan, även den med en relativt låg svarsfrekvens. Undantas de 45 elever som påverkades av dessa förhållanden blir nettosvarsfrekvensen för åk8 totalt 77 procent. Borträknat dessa två skolor ligger svarsfrekvensen för övriga högstadieskolor mellan 79 och 94 procent. I gruppen elever som går i en fristående skola (flertalet i Göteborg) eller i en kommunal skola i Göteborg var svarsfrekvensen väsentligt lägre, 21 procent. (Se vidare bilagans tabell 1.) Gymnasiets år2 Mölndals stad har 670 ungdomar som går gymnasiets år 2, eller annars är födda år Svarsfrekvensen totalt för denna grupp var 43 procent, utan någon större könsskillnad. En central förklaring till det bristande resultatet är att en stor del av Mölndals gymnasieungdomar pendlar till en skola i Göteborg, som inte genomfört Lupp Möjligheten att nå dessa elever och övriga elever som pendlar till en kommun utanför det regionala Luppsamarbetet har varit begränsad. Genom den hemskickade inbjudan att delta i undersökningen deltog 12 procent i denna grupp. Resultatet kan jämföras med den väsentligt högre svarsfrekvensen på 83 procent hos de elever som pendlar till Härryda och Kungsbacka det vill säga kommuner vilka båda deltar i det regionala Lupp-samarbetet och besvarat enkäten via kommunernas skolor. Sett till den mindre grupp av kommunens ungdomar som går på någon av Mölndals stads gymnasieskolor har drygt varannan person svarat, 56 procent. En delförklaring till den relativt låga svarsfrekvensen även här är att en elevgrupp om 12 personer på Fässbergsgymnasiet i praktiken inte fick möjlighet att besvara enkäten, vilket rörde både elever boende i Mölndal och inpendlande elever. Ur ett skolverksamhetsperspektiv kan konstateras en väsentlig bättre svarsfrekvens sett till samtliga elever vid Mölndals två gymnasier: 71 procent det vill säga med även inpendlande elever inkluderade. Om den grupp Fässbergselever som inte fick möjlighet att delta räknas bort blir nettosvarsfrekvensen ytterligare högre, 76 procent. (Se vidare bilagans tabell 1.) Svarsfrekvensen i åk8 och gy2 Antal enkätsvar Antal elever Svarsfrekvens i procent Årskurs exkl. Skånhällas och Kvarnbyskolans naturliga bortfall Mölndals gy2-invånare varav elever på Mölndals gymnasier varav elever i Härryda/Kungsbacka varav elever i Göteborg/annan kommun Mölndals samtliga gy2-elever varav boende i Mölndals stad Se vidare bilagans tabell 1. 1 Avser elever på Fässbergsgymnasiet och Krokslättsgymnasiet och inkluderar elever på introduktionsprogram elever på Fässbergs praktiska program har inte fått chans att besvara enkäten, blandat ungdomar från Mölndal och andra kommuner. Nettosvarfrekvensen för Mölndals samtliga gy2-elever ökar därmed från 71 till 76 procent. Vad gäller den avgränsade gruppen av skolans elever som bor i Mölndals stad kan bara säkert sägas att nettosvarsfrekvensen är något högre än den redovisade. 19