Sagan om glasögonen. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten.

Transkript

1 Sagan om glasögonen Tänk dig att alla människor i ditt eget land, från tidernas begynnelse, idag och för all framtid, föddes med två ben, två armar, två ögon, två öron, en näsa, en mun och ett par solglasögon med gula linser. Ingen har någonsin tyckt att det är konstigt att man har solglasögon på sig jämt för det har alltid varit så och de är en del av den mänskliga kroppen. Alla har dem. Ta av dig solglasögonen och titta på dem. De värderingar, attityder, idéer som alla i ditt land delar är vad som ger solglasögonen dess gula färg. Allt alla har sett, lärt sig och upplevt har kommit in till hjärnan genom de gula linserna. Allt har filtrerats genom de värderingar och idéer som färgar linserna gula. De gula linserna är dina attityder, din tro, dina värderingar, fin kulturella bakgrund. Tusentals mil bort, i ett annat land, har människorna från tidernas begynnelse, idag och för all framtid fötts med två ben, två armar, två ögon, två öron, en näsa, en mun och ett par solglasögon med blåa linser. Ingen har någonsin tyckt att det är konstigt att man har solglasögon på sig jämt för det har alltid varit så och de är en del av den mänskliga kroppen. Alla har dem. Allt som människorna i det andra landet har sett, lärt sig och upplevt har filtrerats genom de blåa linserna. En gång reste en man från ditt land till det andra landet. Han var smart och förstod att för att lära sig om det andra landet och det andra folket måste man skaffa sig ett par blåa solglasögon, så att man kan se. När han kom till det andra landet hade han skaffat ett par blåa glasögon. Han stannade i tre månader och kände att han verkligen lärde sig mycket om det andra folkets värderingar, tro och idéer. Han kunde verkligen se med hjälp av sina nya blåa glasögon. När han kom hem till sitt eget land igen var han expert på det andra landet och berättar stolt med många intresserade åhörare att deras kultur är grön. Källa: Jonas Nyström: Att mötas och utvecklas ABC i att bygga interkulturella utbyten.

2 Kulturell medvetenhet Om du vill veta något om vatten, fråga inte en fisk. Ofta tar vi vår egen kultur för given. Normalt sätt tänker vi inte medvetet på den men när vi stöter på en annan kultur så står vi öga mot öga med de grundläggande ämnena språk och kultur. Vissa saker som för oss är normala betyder någonting helt annat i någon annan kultur. Definition För det första så är kultur inte genetiskt betingat utan inlärt. För det andra så är en kulturs olika uttryck intimt sammankopplade förändras någon del så kommer allt annat att påverkas. För det tredje så är det gruppmedlemmarnas gemensamma kulturella uttryck som definierar gränserna mot andra kulturer. Kultur är sättet vi ser på världen. Det är hur vi beter oss beroende på värderingar, attityder och föreställningar vi lärt oss. Det är de glasögon genom vilka vi ser på världen. Kultur är ett inlärt system av beteendemönster som karaktäriserar medlemmarna i en grupp i samhället. Kultur inbegriper allt medlemmarna i en grupp tänker, säger gör och skapar, deras vanor, språk, saker och gemensamma attityder och känslor. Kultur är inlärt och överförs från generation till generation. Kultur är skapat av människor. Om andra kulturer Från födseln uppmuntras barn att bli etnocentriska, att hennes land, hennes folk, hennes språk, hennes allt är inte bara annorlunda gentemot andras, utan även bättre. De äldre lär de yngre detta omedvetet genom allt som tänks, sägs och görs. Föräldrar lär omedvetet sina egna barn att vår kultur är den rätta kulturen, det är det vi har som är normalt och det är främlingar som är konstiga. Att vara öppen vid möten med andra kulturer kan ge mycket. På det personliga planet lär man sig om hur andra gör saker och hur de organiserar sina liv. Dessutom kan varje kultur lära sig av andra kulturer, man slipper uppfinna hjulet på nytt och kan dra nytta av andra kulturers filosofer, forskare och konstnärer. Ännu viktigare är att genom att studera andra kulturer får vi en djupare insikt i vår egen kultur. Våra glasögon som vi ser på världen genom blir även till speglar som ser tillbaka på vårt eget sätt att leva. Kulturell medvetenhet Kulturell medvetenhet är en attityd. Det betyder att man är uppmärksam på att det existerar andra kulturer och att de är värdefulla för ens egen kultur, att man kan dra nytta och lära sig från dem. Kulturell medvetenhet betyder också att man respekterar andras vanor, värderingar och normer, även de som skiljer sig från ens egna uppfattningar om vad som är rätt. Fördomar I definitionen av andra kulturer övergeneraliserar man lätt vissa karakteriserande drag och får det att bli typiskt för en viss grupp. Ofta kommer dessa bilder från media och våra egna kulturella glasögon. Tendensen att standardisera eller förenkla en annan kultur skapar stereotyper. Stereotyper som finns kvar trots information eller bevis om att det motsatta gäller, övergår till att vara fördomar. Alla har fördomar, därför är det viktigt att man är medveten om det och aktivt jobbar för att kontrollera dem och minnas att våra fördomar är just det fördomar.

3 Mono-, Mång- och Interkulturella miljöer Vi människor har en naturlig dragning till människor och grupper som vi kan identifiera oss med. Så skapas monokulturella miljöer. I en monokulturell grupp är en enda kultur representerad. Där kan gruppmedlemmarna se sig själva i varandra och kan därmed få bekräftelse. Bekräftelsen betyder i sammanhanget signaler om att man är accepterad och upptagen i gemenskapen. De som ingår i den monokulturella gruppen delar vanligen världsuppfattning, värderingar, beteenden, kommunikationsmönster och mycket annat. Dessa gemensamma värden bidrar till gemenskap och trygghet som utgör en form av försvar mot det som är annorlunda och som omedvetet kan upplevas som lite skrämmande, kanske till och med som ett hot. I en mångkulturell miljö är flera kulturer representerade; det vill säga att två eller flera monokulturella är i varandras närhet eller tillsammans på samma plats. I en sådan miljö finns naturligtvis möjligheter till kulturmöten och utbyten mellan människor med olika värderingsgrunder och traditioner, men mötet skapas inte automatiskt. Det är snarare så att vi oftare väljer att närma oss det vi redan känner igen, en monokulturell grupp som vi gärna tillhör, och det är delvis därför som de olika etniska och kulturella grupperna som finns i en mångkulturell miljö existerar mer eller mindre isolerade från varandra. Det finns många exempel på mångkulturella miljöer där de monokulturella grupperna undviker varandra och faktiskt aldrig möts, flera av de största svenska städerna är lätta att associera till. En interkulturell miljö skapas när monokulturella grupper i en mångkulturell miljö väljer att möta varandra genom att ta steget mot integration och samverkan med det som är annorlunda. I en interkulturell miljö upphör den tydliga uppdelningen. Där möts och blandas kulturella uttryck och världsbilder och där kan vi möta nya sätt att tänka, upptäcka nya lösningar på problem, se livet ur nya perspektiv, till och med komma oss själva närmre. Men det förutsätter att vi vågar öppna upp oss för det som kan vara både skrämmande och svårt att förstå, och kanske till och med provocerande. Det kan till exempel vara svårt att acceptera att verkligheten faktiskt är relativ och att det finns olika sätt att bedöma vad som är rät och fel vilket kan vara så frustrerande att vi faktiskt väljer att ta ett steg tillbaka till det som vi känner igen, tillbaka till den monokulturella miljön.

4 Integration eller segregation? Rörelsen mellan integration och segregation är en levande och högst naturlig process i mötet mellan kulturer. Vid segregation sluter sig grupper av människor, såväl geografiskt som mentalt, kring till exempel religion, kulturarv, kön, hudfärg, yrkesroll, socialgrupp eller andra grunder för förening eller isolering. Vid integration samlas, samverkar och fungerar människor tillsammans, oavsett olikheter. Dessa motsatser utgör också skillnaden mellan det mångkulturella och det interkulturella, och valet ligger hos oss (individerna) själva. Faktorer som påverkar i respektive riktning. Känslor, behov och mekanismer som motiverar segregation Behov av: Trygghet Bekräftelse Gemenskap Stabilitet Känslor av att vara utsatt för: Förvirring Utanförskap Rädsla för att: Misslyckas Göra fel Vara utsatt Längtan efter det kända, det förutsägbara Trötthet och behov av vila Kulturchock och anpassningsstress Brist på kommunikation Känslor, behov och mekanismer som motiverar integration Behov av: Trygghet Bekräftelse Nyfikenhet Sökande efter: Ansvar Delaktighet Önskan att lära känna, att förstå och att lära sig mer om varandra Önskan att passa in, att tillhöra en gemenskap Komplementarism Informations- och kunskapssökande Kärlek Fördomar och stereotyper

5 Världen består av tre kulturer Richard D. Lewis delar in världens kulturer i tre grupper; linjäraktiva, multiaktiva och reaktiva kulturer. Människor i linjäraktiva kulturer ser tiden som en tidsaxel och planerar vanligen noggrant sina aktiviteter längs denna axel, gärna med god framförhållning. De är uppgiftsinriktade och välorganiserade och gör bara en sak i taget. De linjäraktiva följer helst i detalj i förväg gjorda planer och kan bli irriterade och störda när planeringen inte följs. De sätter stor vikt vid fakta och analys och delar in sitt arbete i projektdelar i vilka de fokuserar på ett problem i taget. För linjäraktiva är det naturligt att utgå från logik snarare än känsla. De håller noga isär yrkesmässiga och sociala aktivteter. I andra kulturer beskrivs ofta de linjäraktiva som lite stela, inåtvända och oflexibla. Representanter för multiflexibla kulturer kännetecknas av stor flexibilitet och förmåga att hålla många bollar i luften samtidigt. De utför vanligen inte uppgifter i en förbestämd ordning utan gör hellre flera saker samtidigt och prioriterar efter hand; eventuella problem löses först när man kört fast. Multiaktiva människor är inte intresserade av tidsscheman eller punktlighet. De är däremot både spontana och sociala och samlar ett stort nätverk av människor omkring sig, särskilt släktingar. Den multiaktive behöver inga tydliga gränser mellan fritid och arbete. Effektivitet för den multiaktive kan vara att göra många saker samtidigt ju fler saker de kan göra samtidigt desto nöjdare är de med sig själva. Den multiaktive går mer på känsla än fakta. I reaktiva kulturer finns goda lyssnare som omsorgsfullt vårdar vad de säger. Större vikt läggs vid hur något sägs än vid vad som sägs och ofta används ett sofistikerat kroppsspråk istället för ord. De beskrivs ofta som lite inåtvända men visar stor respekt för människor omkring sig och de är noga med att ta reda på exakt vad andra egentligen menar med vad de säger, de avbryter aldrig. De är eftertänksamma och gör gärna pauser för reflektioner i diskussionen. De är extremt ärliga, lojala och punktliga. De planerar långsamt men är mycket skickliga på att se samband och på att summera. De plockar upp bra idéer och gör dem ännu bättre.

6 Interkulturellt lärande Integration är vägen till interkulturellt lärande. Genom integration kan vi uppnå en interkulturell miljö som skapar grunden för interkulturellt lärande, en lärande, en lärandemiljö vars förutsättningar och potential kan sammanfattas så här: Ska man studera kulturella särdrag krävs minst två kulturer på samma plats. I jämförelsen är det lättar att se vad som är typiskt för respektive kultur, vad som är viktigt i fråga om traditioner, beteenden och grundvärderingar. I interkulturellt lärande använder deltagarna inte bara intellekt och logiskt tänkande. Också känslor, attityder och värderingar involveras i inlärningsprocessen, vilket kan göra den mer engagerande och effektiv. Interkulturellt lärande gör individen delaktig snarare än passiv. Individens delaktighet intensifierar lärandet och genererar känslomässiga processer, reflektion och eftertanke som främjar inte bara lärande utan också personlig utveckling. I mötet med andra kulturer får deltagaren en ny roll och en chans att pröva nya beteendemönster. Lärandeprocessen är upplevelsebaserad vilket ger möjlighet att applicera och testa teorier och generaliseringar i verkligheten. I en interkulturell miljö ökar sannolikheten för att saker görs på ett nytt sätt: deltagaren prövar nya lösningar och det ger nya perspektiv. Det interkulturella mötet kan skapa tillit och relationer mellan människor vilket gör meningsoch erfarenhetsutbyte naturligt och mindre hotfullt. Du är en kulturell produkt Var och en av oss, varje individ, är ett resultat av prägling och påverkan utifrån. Alla utsätts vi för kulturell programmering, vi programmeras med kunskap, koder, ritualer, beteenden och allt annat vi behöver för att fungera tillsammans med andra människor i vår egen kultur. En människas kulturella programmering kan sorteras i tre huvudsakliga delar; en individuell delen dit personlighet och individuella särdrag räknas; en kulturell del bestående av de beståndsdelar som är hämtade från den egna kulturen samt en universell de med det som vi programmeras med som kan betraktas som globalt och som kan återfinnas hos människor över hela världen. Den kulturella programmeringen har vissa avgörande effekter: - Den påverkar hur vi tiolkar det vi iakttar. - Den påverkar hur vi reagerar när vi möter andra människor. - Vår perception är kulturellt betingad; vårt sätt att ta emot, sortera, applicera och lagra information och intryck bestäms av vår kulturella programmering. Du upplever verkligheten som du är, inte som den är - Okänd När den svenska kvinnan möter den beslöjade muslimska kvinnan på gågatan i Uppsala tänker hon: Vi kanske inte har kommit hela vägen vad gäller jämställdhet mellan könen i vår kultur, men det där, det slipper vi i alla fall!. Senare går den muslimska beslöjade kvinnan förbi H&M: s skyltfönster, dekorerade med två meter höga posters visande kvinnor klädda i endast bh och trosor och hon tänker: Vi har kanske inte kommit hela vägen vad gäller jämställdhet mellan könen i vår kultur, men det där, det slipper vi i alla fall! - Okänd