LIKABEHANDLINGSPLAN LÄTTLÄST MOOMSTEATERN Hur Moomsteatern tänker jobba för att alla ska behandlas lika på arbetsplatsen

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN LÄTTLÄST MOOMSTEATERN Hur Moomsteatern tänker jobba för att alla ska behandlas lika på arbetsplatsen INLEDNING I Likabehandlingsplanen har Moomsteatern skrivit ner hur vi ska jobba för att: alla på vår arbetsplats ska få vara med och bestämma ingen ska känna sig utanför alla ska vara med och ta ansvar det ska vara rättvist vi ska ta vara på det som man är bra på alla ska må så bra det går när man är på jobbet Moomsteatern är ett företag som vill jobba för att alla ska behandlas lika. I Sverige finns det en lag som säger, att alla företag som har fler än 25 personer anställda måste ha en Jämställdhetsplan. En Jämställdhetsplan är ett papper där man har skrivit ned hur man ska bete sig på arbetsplatsen för att kvinnor och män ska känna sig lika väl behandlade. Man ska till exempel inte ha lägre lön eller bli illa behandlad bara för att man är kvinna eller bara för att man är man. Dom som man jobbar för ska se till att det är lika för män och kvinnor: hur man behandlas på jobbet hur mycket fritid man har ingen ska känna sig trakasserad när man anställer folk vilken lön man har Det kan finnas andra anledningar till att man kan bli orättvist behandlad, det som kallas för att man blir diskriminerad. Man kan till exempel känna sig orättvist behandlad på grund av sin ålder, till exempel om man är äldre eller yngre än de flesta andra. Eller för att man kommer från ett annat land än Sverige, eller har en annan hudfärg. Eller för att man tror på en viss religion, till exempel att man är kristen eller muslim. Eller för att man har en viss sexuell läggning, till exempel att man är homosexuell. Eller för att man är funktionshindrad, till exempel utvecklingsstörd. Ingen ska behöva känna sig diskriminerad. Därför kallar Moomsteatern sin Jämställdhetsplan för en Likabehandlingsplan: alltså en plan för hur alla på vår arbetsplats ska känna sig lika rättvist behandlade. Hur gjorde vi när vi skrev Likabehandlingsplanen? Det som står i den här Likabehandlingsplanen har vi kommit fram till efter en lång tid, med flera olika möten. Vi påbörjade arbetet redan Då tog vi kontakt med Anne-Charlotte Ek, som har hjälpt oss att ta fram det som står här i planen. Hon började med att ha samtal en och en med flera ur personalen. Och så hade flera personer ur personalen ett långt möte där man bland annat kom på idén med städdagar och städmånad på Moomsteatern, så att alla i personalen delar på städningen. Eftersom det inte är rättvist om bara några stycken på teatern städar. I juni 2009 hade personalen på Moomsteatern ett möte i Folkets Hus, då vi bland annat pratade om jämställdhet och trakasserier. Själva skrivandet av 1

2 planen har sedan gjorts av Sandra Johansson och Jan-Erik Sääf, som har fått representera de anställda på teatern. De har skrivit den i samarbete med Anne-Charlotte och med Kjell och Suzanne, eftersom dom är teaterns chefer. BEHANDLA ALLA LIKA BRA Moomsteatern brukar i sina föreställningar vara kritiska mot samhället och människors fördomar. Inte minst ifrågasätter vi dom fördomar som finns emot personer med funktionshinder. Även när vi pratar om likabehandling, jämställdhet, diskriminering och arbetet utanför scenen vill Moomsteatern gärna vara kritiska mot vad som anses vara normalt. Vi vill också att alla som jobbar på Moomsteatern ska känna sig delaktiga och vara med och bestämma. Till att börja med ska vi här i likabehandlingsplanen titta på om Moomsteatern är jämställd. När man pratar om jämställdhet menar man rättvisan mellan män och kvinnor. En jämställd arbetsplats har ungefär lika många män som kvinnor. Det kan finnas jobb som anses som typiskt kvinnliga eller typiskt manliga och det tycker inte vi är rättvist. En del av dom här jobben kanske innebär att man har mer makt. Då är det ju till exempel orättvist om de flesta av dom som har makt på en arbetsplats är män. Moomsteatern vill vara en så jämställd och rättvis arbetsplats som möjligt. PERSONALEN PÅ MOOMSTEATERN De fast anställda skådespelarna Det finns fem fast anställda skådespelare på Moomsteatern. Fyra av dessa är män och en är en kvinna. Det betyder att Moomsteaterns ensemble inte är jämställd. För att vara jämställd behövs fler kvinnor i ensemblen. Det är Moomsteaterns mål att inom fem år ha anställt fler kvinnliga skådespelare, så att ensemblen blir mer jämställd. Det är också teaterns mål att skådespelarna ska vara av blandad ålder. Idag är skådespelarna i ensemblen mellan 34 och 50 år gamla. När man anställer någon ny skådespelare kommer denna att vara yngre. Hur hittar vi fler skådespelare? 2

3 Det finns en plan för hur man ska hitta nya skådespelare till Moomsteatern: Per Thörnquist och Kjell Stjernholm letar efter personer med intellektuella funktionshinder som kan och vill vara skådespelare. När dom hittat tre personer som dom tror kan klara av att jobba som skådespelare på Moomsteatern kommer dom tre personerna att gå i skolan hos Moomsteatern. Det kallas att man är lärling. Att vara lärling betyder att man utbildas direkt på arbetsplatsen. Dom kommer att vara lärlingar i två år på Moomsteatern. Om dom efter två år visar sig klara av att vara skådespelare på Moomsteatern, om dom vill och om pengarna finns, kommer teatern att anställa dom. Det är inte alls säkert att teatern anställer alla tre. Eftersom Moomsteatern vill anställa fler kvinnor i den fasta ensemblen kommer minst två av lärlingarna att vara kvinnor. Konstnärlig personal Förutom de fem heltidsanställda skådespelarna finns det fem anställda på teatern som har ansvar för områden som är konstnärliga: En teaterchef med konstnärligt ansvar och som också är regissör. En producent som också jobbar som regissör och manusförfattare. En ljusdesigner. En ljuddesigner. En musiker och kompositör. Alla dessa fem personer är män. Det betyder att det konstnärliga arbetet utförs mest av män och att det därför är mest män som bestämmer över det konstnärliga. Det är inte jämställt. Därför har Moomsteatern bestämt att när man anställer konstnärer utifrån så är det extra viktigt att försöka hitta kvinnliga konstnärer. Styrelsen Moomsteatern har en styrelse. Styrelsen bestämmer över Moomsteatern, tillsammans med cheferna. Styrelsen består av personer som inte jobbar på teatern. Den består av 5 personer. 2 personer ska utses av Kjell Stjernholm och 2 ska utses av Studieförbundet Vuxenskolan, eftersom det var dom som grundade Moomsteatern. 1 person i styrelsen ska utses av de anställda på teatern. Under 2010 består styrelsen av 3 män och 2 kvinnor. Teatercheferna Det finns sedan 2008 två chefer på Moomsteatern: Kjell Stjernholm har ansvar för det konstnärliga. Suzanne Hellberg har ansvar för det praktiska och det ekonomiska. Administrativ och teknisk personal Det är olika hur mycket folk som jobbar på teatern under olika perioder. Under repetitionsperioderna är det fler folk som jobbar på teatern än under spelperioderna. Och under perioderna emellan produktionerna är det ännu färre som jobbar på teatern. Men det finns anställda som jobbar här året om. Här nedan har vi räknat hur många av dom som är kvinnor och hur många som är män. Vi har inte inkluderat de fem skådespelarna eller den deltidsanställde musikern, eftersom dom är konstnärlig personal. 3 tekniker, varav 1 kvinna och 2 män. Chefen är en man och scenmästaren är en kvinna. 2 inspicienter, båda kvinnor. 2 producenter: en kvinna och en man. 2 chefer: en kvinna och en man. Sammanlagt finns det alltså 5 kvinnor och 4 män bland den heltidsanställda personalen som jobbar med det som är praktiskt och tekniskt. Det är också jämt fördelat mellan kvinnor och män vilka jobb man har. Det betyder att det är jämlikt. När Moomsteatern anställer ny personal ska man försöka se till att det fortsätter att vara jämlikt. ÅTGÄRD: 3

4 Moomsteatern lovar att varje år räkna hur många kvinnor och hur många män som jobbar på teatern. Moomsteatern kommer att skriva upp hur många män och hur många kvinnor som jobbar inom de olika personalgrupperna, till exempel hur många som är regissörer eller scenografer eller producenter eller tekniker eller skådespelare. Det man har skrivit upp kommer sedan att visas för hela personalen, så att alla kan vara med och diskutera om det är jämlikt eller inte. När Moomsteatern anställer nya medarbetare ska man alltid försöka se till att det är ungefär lika många män som kvinnor. MÖTEN PÅ MOOMSTEATERN Möten av olika slag är ett viktigt sätt för alla anställda att få vara med och bestämma. I repertoarråden bestämmer vi vilka pjäser som ska spelas. I planeringsmöten bestämmer vi i vilken takt vi ska göra saker. I personalmöten får man information som är viktig och alla har chansen att säga vad dom tycker och tänker. Den som är ordförande på ett möte är oftast den som bestämmer hur mötet ska gå till och vem som ska prata när. För att det inte alltid ska vara chefen som bestämmer över mötena har vi utsett olika ordföranden för olika möten. Det är viktigt att alla är med och säger vad dom tycker i mötena. Några av våra kollegor har funktionshinder som gör det svårt att hänga med i vad det pratas om på mötena. Eller så kanske man har svårt att förstå en del information, eller svårt att läsa. Därför är det viktigt att all viktig information som finns i text också finns på lättläst. Vi bör även försöka hålla våra möten på en lättförstådd svenska. Men i stora möten är det lätt att detta glöms bort. Och även om vi bestämt att det är helt okej att säga ifrån när man inte hänger med, så är det inte alla som vågar säga ifrån när vi är många personer i mötena. Det finns också kollegor som har svårt att koncentrera sig när vi är många i mötena. Därför tänker Moomsteatern se till att det finns möten där färre personer deltar, så att det blir lättare att hänga med och lättare att fråga. Det innebär inte att vi tar bort dom mötena där alla samlas, för dom är också viktiga. Ansvariga för mötena Moomsteatern har fem olika mötesformer: Personalmöten Repertoarrådsmöten Utvärderingsmöten Konstnärlig profil möten Årsplaneringsmöte ordförande: Malin Schelin eller Hans C Roupe sekreterare: utses vid mötet mötesprotokoll: hänger på utsedd plats i korridoren ansvarig för schemaläggning & kallelse: Malin Schelin ansvarig under Malin Schelins föräldraledighet: Suzanne Hellberg ordförande & ansvarig för dagordning: Jan-Erik Sääf sekreterare: Jan-Erik Sääf eller Kjell Stjernholm mötesprotokoll: finns i pärm på repertoarrådshyllan ansvarig för schemaläggning & kallelse: Kjell Stjernholm ordförande: projektets producent sekreterare: utses vid mötet ansvarig för schemaläggning & kallelse: projektets producent ordförande: Kjell Stjernholm sekreterare: utses vid mötet ansvarig för dagordning & kallelse: Jan-Erik Sääf ordförande & ansvarig för kallelse: Suzanne Hellberg Personalmöten Meningen med personalmötena är att alla i personalen ska få information om vad som pågår på teatern. Man ska också få reda på vad ens kollegor jobbar med. Var och en berättar sådan information som de andra bör ha. Man kan ställa frågor som man har. Man berättar vad man gjort den senaste veckan och vad man planerar att göra i nästa. 4

5 Moomsteatern vill inte att någon medarbetare ska vara osynlig för de andra. Alla trivs bäst om man får uppmärksamhet för det arbete man gör. Och det är viktigt att vi ser varandra eftersom vi alla jobbar tillsammans. Därför vill vi inte att någon sitter tyst på personalmötena och bara säger pass. Om man inte tycker att man har något särskilt att berätta ska man i alla fall berätta vad som varit det bästa och det sämsta under veckan som gått. Under personalmötena går vi en runda runt bordet och låter alla prata. Mötena hålls en gång per vecka. En gång per halvår ska personalmötet bytas ut mot ett möte om likabehandlingsarbetet. Då tittar vi på vad vi har skrivit i likabehandlingsplanen, vad vi har bestämt och om vi har genomfört det vi har bestämt. Och så gör vi nya planer på saker som kanske behöver ändras för att alla ska trivas bättre på jobbet. Ansvarig för dom mötena är Sandra Johansson. När Sandra är mammaledig är Suzanne Hellberg ansvarig. Repertoarrådsmöten Meningen med repertoarrådsmötena är att hitta nya idéer för vad vi ska spela. Alla ska kunna komma med förslag och i mötena diskuterar vi sedan dom förslagen och idéerna. Till exempel: Vad är bra och vad är dåligt? Vem i ensemblen skulle kunna spela vilken roll? Hur många gästskådespelare behövs? Finns det pengar så det räcker till just den pjäsen? Varför vore det kul att spela den? Vem skulle kunna regissera? Finns det någon speciell dramatiker som vi skulle vilja skrev något för Moomsteatern? Och så vidare. Alla som är med på mötena får säga sin åsikt. Alla som är heltidsanställda på Moomsteatern får vara med i repertoarrådet. Det är viktigt att alla hänger med på vilka pjäser och idéer det är vi diskuterar. Därför har Kjell och den fasta ensemblen möten emellan repertoarråden där de läser igenom pjäser och pratar om idéer som diskuteras på repertoarråden. Andra på teatern är också välkomna att delta i dom mötena. Vi kallar dom för fördjupningsmöten. Repertoarrådsmötena hålls en gång i månaden. Fördjupningsmötena hålls minst en gång i månaden, men gärna oftare. ÅTGÄRDER:: När teatern väljer repertoar, det vill säga vilka pjäser man ska spela, ska man tänka på följande: Att de fast anställda skådespelarna får turas om att ha stora och små roller. Fundera på vem det är som är huvudperson i pjäsen och vad det har för betydelse för berättelsen. Diskutera om rollerna i pjäsen bygger på fördomar eller inte. Prata om varför pjäsen är intressant för just Moomsteatern att spela. Moomsteatern lovar också att skriva upp vilka som är författare, huvudroller och övriga roller i de olika pjäserna vi spelar. En gång om året tittar vi på detta i repertoarrådet och diskuterar om vi tycker det är jämställt och rättvist. Utvärderingsmöten Meningen med våra utvärderingsmöten är att vi ska titta tillbaka på den produktion och spelperiod vi just har haft. Vi pratar om vad som varit bra och vad som varit dåligt. Om det är något vi ska fortsätta med eller något som behöver ändras inför nästa produktion. Vi gör utvärderingarna i mindre grupper, för att kunna fokusera på ett arbetsområde i taget. Till exempel har vi en utvärdering med ensemblen och en annan utvärdering med de som jobbat bakom scenen. Dom som ska vara med i alla utvärderingsmöten är projektets producent och minst en av cheferna. Konstnärlig profil möten Meningen med konstnärlig profil-mötena är att Moomsteatern ska ta fram en konstnärlig profil. Det betyder att vi ska komma fram till en text som beskriver vad Moomsteatern vill vara. En teater så klart, men vilken typ av teater? Vilken typ av pjäser vill vi spela och varför? Vilka ord ska vi använda 5

6 när vi beskriver teatern för andra? Är vi i personalen överens om vilken typ av teater vi ska vara? Vad menar vi när vi säger att vi är professionella? Vad är det som gör oss speciella? Vad förväntar man sig när man kommer hit som publik? Moomsteatern hade flera möten där de här frågorna diskuterade under Flera personer ur personalen tyckte att dom mötena var jobbiga. En del hängde inte med i vad vi pratade om eller varför vi hade mötena. En del tyckte det var jobbigt när diskussionerna blev hetsiga och folk lät arga. Moomsteatern gjorde därför ett uppehåll och har inte haft dessa möten på ett tag, men kommer att börja med dom igen. För att alla ska hänga med kommer diskussionerna istället att ske i små grupper. Då blir det lättare att säga ifrån om man inte hänger med och alla får en chans att prata och säga vad man tycker. Det som sägs i dom små grupperna kommer sedan att presenteras för dom andra. Årsplaneringsmöten Meningen med årsplaneringsmöten är att lägga upp en plan för hur teaterns arbete ska se ut under ett år framåt. Man planerar när en repetitionsperiod ska börja och sluta, när en föreställnings ska spelas, när det finns tid för turnéer och när vi ska ha semester. När man planerar tittar man på det som har bestämts i repertoarrådet och på saker som har kommit fram i utvärderingarna. I årsplaneringsmötet gör man ett schema för hela året som alla i personalen kan titta på. Schemat ska hänga på anslagstavlan i korridoren vid kontoret. Dom som är med på mötet är cheferna, producenterna och den tekniske chefen. Mötena hålls en gång i halvåret. 6

7 ATTITYDER & TRAKASSERIER Detta stycke om attityder och trakasserier handlar både om sexuella trakasserier och om den psykosociala situationen på arbetsplatsen. Med psykosociala situationen menar vi hur folk på teatern mår på arbetsplatsen. Och hur vi upplever att våra kollegor behandlar oss. Med sexuella trakasserier menar vi ord eller handlingar som känns obehagliga och som inte är välkomna. Det kan vara ord eller handlingar som är snuskiga. Eller som har att göra med att man är man eller kvinna eller homosexuell. Man menar saker som sägs eller görs och som leder till att en person känner sig förnedrad, stressad eller illa till mods. Exempel på sexuella trakasserier kan vara ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, gester, tilltalsord, fräckisar, bilder på väggar eller i datorer eller ovälkommen kroppsberöring. Det är viktigt att man säger ifrån om man känner sig illa till mods. Och det är också viktigt att man respekterar om någon ber en att sluta. Om någon till exempel ber en sluta säga ett ord som känns kränkande eller att man inte vill bli berörd någonstans, måste man genast sluta och inte göra det igen. Det är teaterchefernas skyldighet att se till att det inte finns några sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det är viktigt med den generella tonen och språket. Ingen ska behöva känna sig kränkt, ledsen eller stressad av hur kollegorna pratar med en. Om man upplever att någon fortsätter att behandla en illa även om man sagt ifrån, eller om man själv inte vågar säga ifrån, kan man vända sig till någon av cheferna; Kjell Stjernholm eller Suzanne Hellberg. Den utav cheferna som man pratar med ska tillsammans med personen som känner sig kränkt göra en plan. Det är chefens ansvar att se till att planen följs och att personen som kände sig kränkt är nöjd med hur teatern har behandlat situationen. Gränserna för vad någon tycker är okej är olika för olika individer, därför är det svårt att sätta upp regler. Varje individ har ett ansvar att inte kliva över den andre personens gräns. När man är i roll på scenen gäller andra gränser än de gränser som en person har privat. Man måste respektera sina kollegors privatliv. Här är exempel på några saker man ska tänka på: När man går in i loger och omklädningsrum ska man knacka. Man får inte titta bland papper på någon annans skrivbord, utan att fråga först. Man får inte läsa någon annans epost, utan att fråga först. Man får inte ha bilder som kan anses snuskiga på sin dator eller på väggen, där andra kan se dom. Man undviker att störa andra när de arbetar. Man klampar inte in och håller liv under pågående repetitioner och man klampar heller inte in och håller liv på kontoret. Om någon ber en sluta, så slutar man. Man städar efter sig. Har man ätit eller druckit sätter man in i diskmaskinen. Är det rent i diskmaskinen hjälps man åt att plocka ur. Om man kissar på kanten när man går på toaletten torkar man upp efter sig. Fråga: Kan ni komma på fler saker som man ska tänka på? Moomsteatern kommer varje år att göra en enkät där man kan fylla i vad man tycker om sin arbetsplats, sina chefer och sina kollegor. En enkät är ett papper med frågor. Man fyller i anonymt, vilket betyder att man inte behöver berätta vem man är när man svarar på frågorna. Meningen med enkäten är att teatern ska ta reda på hur folk trivs och om det är något man kan ändra på för att de anställda ska må bättre. Efter ett år kommer en ny enkät och då tar man även reda på om något som man ändrat på gjort att det blivit bättre sen förra enkäten. Moomsteatern kommer att ta hjälp från 7

8 personer utifrån med att skriva frågorna i enkäten. Det kommer att finnas en enkät på lättläst. Om man vill kan man också få hjälp av någon utifrån som förklarar frågorna för en. 8

9 ARBETSFÖRHÅLLANDEN Moomsteatern skrev en jämställdhetsplan år 2006, efter att personalen varit på ett seminarium i Yddinge. I den planen skrev vi ner en del förändringar som skulle göras på teatern. Här nedanför kan man läsa om vi har genomfört dom saker som vi sa att vi skulle förändra. År 2008 var delar av personalen på ett annat seminarium i Nötesjö och då kom man på nya idéer som skulle göra arbetet på teatern lättare och mer trivsamt. Även dom har vi skrivit om här. Lokaler Följande har vi genomfört: - Vi har fixat till loger, duschar och toaletter så att dom är fräscha. - Vi har sett till så att det finns ett lunchrum och ett mötesrum. - Vid scenen (i sminklogen) finns låsbara skåp för privata saker. Inspicienten ansvarar för skåpen. - Det finns två vilorum på kontoret. Ett rum där man kan sitta skönt och titta på TV, läsa eller prata, samt ett mindre rum där det finns en säng som man kan sova/vila i ostört. Vi har även genomfört fler idéer som underlättar arbetssituationen: - All förvaring av alkohol och läsk som tillhör baren finns nu i låsbara skåp bakom teknikbåset. - Teknikerna har specialbyggt en kärra som man kan köra backar med flaskor på. - Vi har installerat postfack på kontoret; alla anställda har varsitt. Vi har även tydliggjort vissa ansvarsområden: - Rekvisitaförråd och kostymförråd: Malin Schelin & Katja Lindström - Servning/underhåll av vår turnébuss: Hans C Roupe - Servning/underhåll av maskinerna i syateljén: Per Thörnquist - Servning/underhåll av maskiner kopplade till kontoret: Suzanne Hellberg Fråga: Finns det något mer vi borde göra med lokalerna? Städning Det blir lätt stökigt på en arbetsplats. Man kan inte ha en städerska anställd dygnet runt. Det är många som inte trivs om det är stökigt. Och det är inte rättvist om det alltid är samma personer som städar och plockar i ordning. Därför har vi börjat med nya städrutiner på Moomsteatern: Städerskan på Moomsteatern städar kontoret minst en gång i veckan. Under repetitionsperioder städas området runt scenen (loger, kök, osv) en gång per vecka. Under spelperioden städas det två gånger per vecka. För städningen av scenen ansvarar scenmästaren och inspicienten. Moomsteatern har infört städdagar en gång i halvåret. Under tre dagar, strax innan jul- och sommarledighet, släpper samtliga i personalen sina vanliga arbetsuppgifter och hjälps åt att städa hela teatern: Kontor, toaletter, scen, loger och källare städas grundligt. Alla hjälps åt. Vi passar även på att åka till återvinningscentralen med saker som ska slängas. Vi har även infört det vi kallar städmånad. Vi har lagt upp ett schema där två av de anställda har städansvar under tre veckor i taget. Under ett halvår har alla i personalen haft städmånad en gång. Under städmånaden ansvarar man för att det är rent och snyggt. Man plockar in och ut ur diskmaskinen, torkar upp om något spills, byter kökshanddukar, tömmer återvinningen, fyller på kaffe och toapapper. Medarbetarsamtal Medarbetarsamtal har alla som jobbar på teatern. Man har dom med någon av cheferna. Meningen med medarbetarsamtalen är att man ska prata om sitt jobb, hur man trivs på arbetsplatsen, om det är något man vill förändra och vad man kan göra för att utvecklas och bli bättre på sitt jobb. 9

10 Medarbetarsamtalen är hemliga för andra personer. Man ska ha medarbetarsamtal minst en gång om året. Moomsteaterns har bestämt att de ska genomföras med alla anställda under juni, augusti och september varje år. Suzanne Hellberg har medarbetarsamtal med alla som jobbar med det praktiska och det tekniska. Kjell Stjernholm har medarbetarsamtal med alla som jobbar med det konstnärliga, till exempel skådespelare och musiker. Cheferna har även medarbetarsamtal med varandra. Alla som jobbar på Moomsteatern ska ha en arbetsbeskrivning. I den står det vad som ingår i ens arbete och vad man har för ansvar. Arbetsbeskrivningarna tas fram under medarbetarsamtalen. Skådespelarna på Moomsteatern har tydliga arbetsuppgifter när man gör en pjäs. När man repeterar och när man spelar finns det massor för skådespelarna att göra. Men under perioderna mellan pjäserna blir det otydligare vad skådespelarna ska göra på jobbet. Moomsteatern vill att skådespelarna ska ägna denna tid åt att vidareutbilda sig. I Jämställdhetsplanen från 2006 bestämde vi att skådespelarna på Moomsteatern skulle få ha samtal där de berättade vad de har för önskemål om saker som de vill lära sig mer om. Det kan vara saker som rör skådespelarjobbet, men det kan också vara saker runt omkring som till exempel datorer, uppgifter på kontoret eller scenteknik. Kjell Stjernholm har haft såna samtal med skådespelarna under Skådespelarna har bland annat fått en kurs av Malin Schelin i hur de ska använda den gemensamma skådis-datorn och hur de öppnar sin . De har haft en kurs med Kjell Stjernholm i presentationsteknik. Det har införts regelbunden fysisk träning som vi kallar kroppspass. Fråga: Finns det något mer ni vill göra, som vi inte gjort? Fråga: Hur funkar medarbetarsamtalen? Löner Det är självklart för Moomsteatern att man inte får mindre i lön för att man är kvinna eller man. Eller att man får mindre i lön på grund av någon av de andra diskrimineringsgrunderna. (Diskrimineringsgrunderna gick vi igenom i inledningen på sida 1.) Sin lön kan man diskutera i medarbetarsamtalet. Lönerna ska vara rättvisa. Dom ska ligga på samma nivå som de gör på andra teatrar i samma storlek. När chefen sätter lönen kan man tänka på följande: Hur länge har personen varit anställd? Om man bara är anställd en kort tid får man högre lön än dom som är anställda länge, eftersom dom får lön året runt. Om man är ny får man lägre lön än de som varit anställda länge. Vad har man för utbildning? Om man har en längre utbildning kan man få en högre lön. Vad har man för ansvar? Om man har ansvar för mycket, till exempel ansvar för andra anställda, kan man få högre lön. Vad är det för svårighetsgrad på jobbet? Om man utför ett enklare arbete kan man få lägre lön. Vad har man för erfarenhet? Om man har mycket erfarenhet av sitt yrke, till exempel från andra arbetsplatser, kan man få högre lön. Skyddskläder Dom som jobbar bakom scenen behöver skyddskläder. Dom arbetar mycket fysiskt, till exempel med lyft och att klättra. Därför behöver dom speciella skor och handskar. Suzanne Hellberg och Hans C Roupe ansvarar för att de som jobbar bakom scenen har ordentliga skyddskläder. Arbetsbelastning Med arbetsbelastning menar man hur mycket man har att göra på jobbet. Ibland är det väldigt mycket att göra för alla på teatern. Till exempel när det närmar sig en premiär. Då är de flesta stressade och jobbar övertid. Det är viktigt att man ser till att ta ledigt under dom perioder när det är lugnt på teatern, 10

11 för att ersätta dom timmar man jobbar extra när det är mycket. Men Moomsteatern försöker också införa nya rutiner för att det ska bli lättare för dom som har som mest att göra: Vi har städdagar och städmånad, som vi beskriver på sidan 8. Vi har lagt undan pengar i budgeten för extrapersonal. Det kan till exempel behövas extrapersonal när man åker på turné, eller under premiärfesterna, eller för målning av scenografi, eller som hjälp till teknikerna. Vi är ute i bättre tid med marknadsföring, har bättre koll på årsplaneringen och en bättre uppdelning av arbetsuppgifterna mellan producenterna. Innan hade vi bara två tekniker, nu har vi tre. Ansvaret för turnéerna har delats upp mellan flera personer. När det är som mest hektiskt för inspicienten tar producenten över schemaläggning och bokning av färdtjänst. Under repetitionsperioderna har vi infört scenmöten. Då avsätter producenten tid för att prata med skådespelarna, så att inte alla frågor ska hamna på inspicienten. Vi har infört repfria måndagar. Det innebär att under repetitionsperioderna är skådespelarna lediga på måndagar och jobbar istället lördagar eller söndagar. Då kan teknikpersonalen använda måndagarna åt att bygga och rigga på scenen. Annars måste teknikpersonalen alltid bara jobba på kvällar och helger, eftersom de inte kan jobba när ensemblen repeterar. Arbete & föräldraskap På Moomsteatern arbetar alla oregelbundna tider och har ofta mycket jobb att göra. Vi tycker att det är viktigt att man ändå ska kunna gå hem i rimlig tid, få lediga helger och kunna ha ett bra liv utanför teatern. Det är viktigt att vi inte bara talar om ledighet för de som har barn, utan även för de som lever på andra sätt. För dom personer på teatern som är eller har varit gravida har Moomsteatern försökt att anpassa arbetsuppgifterna så att de passar den som är gravid. Det kan ju till exempel vara så att man inte kan utföra fysiska arbetsuppgifter på samma sätt som innan. För dom personer på teatern som tar ut föräldraledighet anpassar sig Moomsteatern efter deras önskemål. Men anpassning av arbetsuppgifter och arbetstid måste göras tillsammans med teaterns chefer i så god tid som möjligt. Det viktigaste för att kunna ha ett bra liv utanför arbetet är att teatern har bra planering. Det är därför som vi har infört årsplanering. Så vet man i god tid när det till exempel är dags för semester. På väggen på kontoret finns även en jättestor kalender där man kan se planeringen för de närmaste tre månaderna. Där fyller vi i alla typer av möten, föreställningar och sociala evenemang. Åldrande, sjukdom och hälsa Alla är olika. Hälsa och sjukdom är olika för olika människor. Moomsteatern vill att alla som jobbar här ska få den hjälp dom behöver för att kunna göra ett bra jobb. Om någon i personalen på grund av åldrande eller dålig hälsa inte längre klarar av att göra sitt jobb ska teatern hjälpa dom att på bästa sätt fundera ut hur ens liv ska se ut när man lämnar teatern. 11