Energifrågor ur ett helhetsperspektiv. (AU 157) KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Energifrågor ur ett helhetsperspektiv. (AU 157) KS KF Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna rapporten genomlysning av energifrågor utifrån ett helhetsperspektiv till protokollet. 2 Elnätet ska tillsvidare ägas och drivas av Falkenberg Energi AB. 3 Elhandeln ska tillsvidare drivas av FEAB. 4 Herting kraftstation ska finnas kvar inom kommunen, samt att all verksamhet såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB genom nyttjanderättsavtal. 5 Ägandet av vindkraftverken ska tillsvidare finnas kvar hos kommunen. 6 Fjärrvärmeverksamheten ska tillsvidare ägas och drivas av FEAB samt att FEAB ges i uppdrag att utreda samarbetet med andra intressenter i samråd med Stadshus AB. 7 Anteckna att uppdraget , 7 därmed är genomfört. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna rapporten genomlysning av energifrågor utifrån ett helhetsperspektiv till protokollet. 2 Elnätet ska tillsvidare ägas och drivas av Falkenberg Energi AB. 3 Elhandel under de närmaste 2-3 åren ska bedrivas som ett affärsområde inom FEAB i avvaktan på stabilisering av marknadsläget. 4 Herting kraftstation ska finnas kvar inom kommunen, samt att all verksamhet såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB genom nyttjanderättsavtal. 5 Ägandet av vindkraftverken ska tills vidare finnas kvar hos kommunen. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts Ge Falkenbergs Stadshus AB:s och Falkenberg Energi AB:s styrelser i uppdrag, vad gäller fjärrvärmeverksamheten, att utreda samarbete med andra intressenter. 7 Anteckna att uppdraget , 7 därmed är genomfört. Beslutsunderlag Yttrande från Stadshus AB (Jan Fritz) Yttrande från Falkenberg Energi AB KPMG: Utredning Energifrågor ur ett helhetsperspektiv, april 2014 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 7 att ge en oberoende utredare i uppdrag att tillsammans med FEAB genomföra en analys av energifrågorna i kommunen och FEAB. Beslutet togs i samband med behandlingen av en motion av Stig Agnåker (C) m fl. Syftet med motionen var att säkerställa att FEAB och kommunen står väl rustade organisatoriskt och produktionsmässigt för att möta framtidens utmaningar inom energiområdet. KPMG är företaget som fick uppdraget att genomföra genomlysningen. Utredningen föreslår sammanfattningsvis att all kompetens och alla resurser inom energiområdet (Elnät, Elhandel, Vattenkraft, Vindkraft och Fjärrvärme) bör samlas inom FEAB. Därmed, menar man, att energiverksamheterna renodlas och skiljs från övrig kommunal kärnverksamhet. FEAB och Stadshus AB har med anledning av genomlysningen beretts möjlighet att ånyo yttra sig i ärendet och anför i sammanfattning följande: (Se respektive yttrande i sin helhet.) Stadshus AB: Stadshus AB:s styrelse delar inte utredarens mening i alla frågor: Elnät: I linje med vad utredaren föreslår förordas att elnätet, med hänsyn till den goda lönsamheten, samt den osäkerhet som rådet avseende reglering kring intäktsramar även fortsättningsvis ägs och drivs inom FEAB. Elhandel: I linje med vad utredaren föreslår förordas en översyn av strategin kring Elhandel bland annat till följd av genomförda och förväntade politiska beslut rörande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k tillsvidareavtalen. Elhandel ska därför under de närmaste 2-3 åren bedrivas som ett affärsområde inom FEAB i avvaktan på stabilisering av marknadsläget. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 159 Vattenkraft: I linje med vad utredaren föreslår förordas att Herting kraftstation ligger kvar inom kommunen. Utredaren föreslår att all verksamhet såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB genom nyttjanderättsavtal. Stadshus AB:s styrelse föreslår att driften av anläggningen läggs över till FEAB genom ett driftsavtal. Den finansiella risken ska ligga kvar inom kommunstyrelseförvaltningen då det finns skattemässiga fördelar att låta kommunen redovisa ett bedömt positivt resultat. Vindkraft: Stadshus AB:s styrelse förordar att ägandet av vindkraftverken ligger kvar hos kommunen. Anledningen till att vindkraftverken förvärvades av kommunen var att det fanns skattemässiga fördelar att bedriva verksamheten i förvaltningsform. Bolagsskattefördelen finns fortfarande kvar, även om möjligheten att kvitta energiskatt från egenproducerad energi har begränsats och ser ut att begränsas än mer i framtiden. Stadshus AB:s styrelse förordar att driften av vindkraftparken läggs över till FEAB genom driftsavtal. Fjärrvärme: Nuvarande anläggning står inför stora investeringar utan att nya kunder till fjärrvärmen är aktuella att ansluta. Detta får till följd att fjärrvärmen som ett bra miljömål kommer att minska. Priset på fjärrvärmen är hög, samtidigt som avkastningen är låg. Små fjärrvärmebolag köps idag upp av ett mindre antal större bolag, vilka har mer kunskap och kompetens. Stadshus AB:s styrelse förordar att fjärrvärmeverksamheten avyttras. Falkenberg Energi AB: Sammanfattningsvis ställer sig FEAB bakom utredningens förslag. FEAB håller med utredningen om att bolaget har den organisation som krävs för att kompetensmässigt bedriva all energirelaterad verksamhet som idag finns inom koncernen. FEAB är positivt inställd till att samla alla energitillgångar inom en och samma organisation med syfte att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig organisation. Elnät och elhandel: Både elnät och elhandel kommer att påverkas av kommande regleringar. Lagändringarna är försenade och det är inte klart än hur de kommer att se ut. Inom Falkenberg Energihandel pågår ständigt arbete med att avgöra om och när rätta tillfället är för eventuell avyttring av elhandelsverksamheten. FEAB är positiva till att elnätet ska behållas inom bolaget. Vindkraft och vattenkraft: FEAB ser positivt på att starta en detaljerad utredning för att ta fram marknadsmässiga avtal och villkor för de förändringar som utredningen föreslår avseende Lövstaviken och Hertings kraftstation. FEAB:s ställningstagande angående överlåtelse av kraftproduktionen Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

4 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 159 grundar sig i en helhetsbedömning och där transaktionen genomförs på ett skatteeffektivt sätt. Fjärrvärme: Fjärrvärme verksamheten arbetar efter utredningens förslag. Genom att ständigt förbättra bränslemixen förbättras resultatet och genom att genomföra tekniska förbättringar skapas utrymme för att ansluta fler kunder på sikt. Dessa åtgärder syftar till att utveckla affärsområdet fjärrvärme. Utredningens förslag om samarbete med andra intressenter är helt i linje med FEAB:s nuvarande hållning. Ekonomi Beslutet kommer att påverka kommunens och Falkenbergs Energi AB:s ekonomi. Kommunstyrelseförvaltningen kan dock inte i dag ange vilka ekonomiska följder förväntade politiska beslut rörande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k tillsvidareavtalen kommer att få. Det är inte heller möjligt att på förhand ange vad en avyttring av fjärrvärmeverken kommer att medföra. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till Stadshus AB:s yttrande i sin helhet. Yrkanden Per Svensson (S), Claës-L Ljung (M) och Georgia Ferris (KD) yrkar att punkt tre ersätts med Elhandeln ska tillsvidare drivas av FEAB. och att punkt sex ersätts med Fjärrvärmeverksamheten ska tillsvidare ägas och drivas av FEAB samt att FEAB ges i uppdrag att utreda samarbetet med andra intressenter i samråd med Stadshus AB. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på beslutspunkterna ett, två, fyra, fem och sju och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Därefter ställer ordföranden proposition på Per Svenssons (S) yrkande och finner att kommunstyrelsen antar detta. Vid protokollet Oskar Åhrén Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

5 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Energifrågor ur ett helhetsperspektiv. KS KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna rapporten genomlysning av energifrågor utifrån ett helhetsperspektiv till protokollet. 2 Elnätet ska tillsvidare ägas och drivas av Falkenberg Energi AB. 3 Elhandel under de närmaste 2-3 åren ska bedrivas som ett affärsområde inom FEAB i avvaktan på stabilisering av marknadsläget. 4 Herting kraftstation ska finnas kvar inom kommunen, samt att all verksamhet såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB genom nyttjanderättsavtal. 5 Ägandet av vindkraftverken ska tills vidare finnas kvar hos kommunen. 6 Ge Falkenbergs Stadshus AB:s och Falkenberg Energi AB:s styrelser i uppdrag, vad gäller fjärrvärmeverksamheten, att utreda samarbete med andra intressenter. 7 Anteckna att uppdraget , 7 därmed är genomfört. Beslutsunderlag Yttrande från Stadshus AB (Jan Fritz) Yttrande från Falkenberg Energi AB KPMG: Utredning Energifrågor ur ett helhetsperspektiv, april 2014 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 7 att ge en oberoende utredare i uppdrag att tillsammans med FEAB genomföra en analys av energifrågorna i kommunen och FEAB. Beslutet togs i samband med behandlingen av en motion av Stig Agnåker (C) m fl. Syftet med motionen var att säkerställa att FEAB och kommunen står väl rustade organisatoriskt och produktionsmässigt för att möta framtidens utmaningar inom energiområdet. KPMG är företaget som fick uppdraget att genomföra genomlysningen. Utredningen föreslår sammanfattningsvis att all kompetens och alla resurser inom energiområdet (Elnät, Elhandel, Vattenkraft, Vindkraft och Fjärrvärme) bör samlas inom FEAB. Därmed, menar man, att energiverksamheterna renodlas och skiljs från övrig kommunal kärnverksamhet. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

6 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 157 FEAB och Stadshus AB har med anledning av genomlysningen beretts möjlighet att ånyo yttra sig i ärendet och anför i sammanfattning följande: (Se respektive yttrande i sin helhet.) Stadshus AB: Stadshus AB:s styrelse delar inte utredarens mening i alla frågor: Elnät: I linje med vad utredaren föreslår förordas att elnätet, med hänsyn till den goda lönsamheten, samt den osäkerhet som rådet avseende reglering kring intäktsramar även fortsättningsvis ägs och drivs inom FEAB. Elhandel: I linje med vad utredaren föreslår förordas en översyn av strategin kring Elhandel bland annat till följd av genomförda och förväntade politiska beslut rörande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k tillsvidareavtalen. Elhandel ska därför under de närmaste 2-3 åren bedrivas som ett affärsområde inom FEAB i avvaktan på stabilisering av marknadsläget. Vattenkraft: I linje med vad utredaren föreslår förordas att Herting kraftstation ligger kvar inom kommunen. Utredaren föreslår att all verksamhet såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB genom nyttjanderättsavtal. Stadshus AB:s styrelse föreslår att driften av anläggningen läggs över till FEAB genom ett driftsavtal. Den finansiella risken ska ligga kvar inom kommunstyrelseförvaltningen då det finns skattemässiga fördelar att låta kommunen redovisa ett bedömt positivt resultat. Vindkraft: Stadshus AB:s styrelse förordar att ägandet av vindkraftverken ligger kvar hos kommunen. Anledningen till att vindkraftverken förvärvades av kommunen var att det fanns skattemässiga fördelar att bedriva verksamheten i förvaltningsform. Bolagsskattefördelen finns fortfarande kvar, även om möjligheten att kvitta energiskatt från egenproducerad energi har begränsats och ser ut att begränsas än mer i framtiden. Stadshus AB:s styrelse förordar att driften av vindkraftparken läggs över till FEAB genom driftsavtal. Fjärrvärme: Nuvarande anläggning står inför stora investeringar utan att nya kunder till fjärrvärmen är aktuella att ansluta. Detta får till följd att fjärrvärmen som ett bra miljömål kommer att minska. Priset på fjärrvärmen är hög, samtidigt som avkastningen är låg. Små fjärrvärmebolag köps idag upp av ett mindre antal större bolag, vilka har mer kunskap och kompetens. Stadshus AB:s styrelse förordar att fjärrvärmeverksamheten avyttras. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

7 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 157 Falkenberg Energi AB: Sammanfattningsvis ställer sig FEAB bakom utredningens förslag. FEAB håller med utredningen om att bolaget har den organisation som krävs för att kompetensmässigt bedriva all energirelaterad verksamhet som idag finns inom koncernen. FEAB är positivt inställd till att samla alla energitillgångar inom en och samma organisation med syfte att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig organisation. Elnät och elhandel: Både elnät och elhandel kommer att påverkas av kommande regleringar. Lagändringarna är försenade och det är inte klart än hur de kommer att se ut. Inom Falkenberg Energihandel pågår ständigt arbete med att avgöra om och när rätta tillfället är för eventuell avyttring av elhandelsverksamheten. FEAB är positiva till att elnätet ska behållas inom bolaget. Vindkraft och vattenkraft: FEAB ser positivt på att starta en detaljerad utredning för att ta fram marknadsmässiga avtal och villkor för de förändringar som utredningen föreslår avseende Lövstaviken och Hertings kraftstation. FEAB:s ställningstagande angående överlåtelse av kraftproduktionen grundar sig i en helhetsbedömning och där transaktionen genomförs på ett skatteeffektivt sätt. Fjärrvärme: Fjärrvärme verksamheten arbetar efter utredningens förslag. Genom att ständigt förbättra bränslemixen förbättras resultatet och genom att genomföra tekniska förbättringar skapas utrymme för att ansluta fler kunder på sikt. Dessa åtgärder syftar till att utveckla affärsområdet fjärrvärme. Utredningens förslag om samarbete med andra intressenter är helt i linje med FEAB:s nuvarande hållning. Ekonomi Beslutet kommer att påverka kommunens och Falkenbergs Energi AB:s ekonomi. Kommunstyrelseförvaltningen kan dock inte i dag ange vilka ekonomiska följder förväntade politiska beslut rörande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k tillsvidareavtalen kommer att få. Det är inte heller möjligt att på förhand ange vad en avyttring av fjärrvärmeverken kommer att medföra. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till Stadshus AB:s yttrande i sin helhet. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

8 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 157 Yrkande och propositionsordning Mari-Louise Wernersson (C) yrkar på att orden alternativt påbörja avyttring av densamma i beslutspunkt 6 tas bort. Claes-L Ljung instämmer i yrkandet. Per Svensson (S) yrkar på att ordet Uttala först i beslutspunkt 2,3, 4 och 5 tas bort. Ordföranden ställer proposition på Mari-Louise Wernerssons yrkande och finner det antaget. Ordföranden ställer därefter proposition på Per Svenssons yrkande och finner det antaget. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

9 Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Genomlysning av energifrågor utifrån ett helhetsperspektiv. KS Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna rapporten genomlysning av energifrågor utifrån ett helhetsperspektiv till protokollet. 2 Uttala att elnätet tillsvidare ska ägas och drivas av Falkenberg Energi AB. 3 Uttala att Elhandel under de närmaste 2-3 åren ska bedrivas som ett affärsområde inom FEAB i avvaktan på stabilisering av marknadsläget. 4 Uttala att Herting kraftstation ska finnas kvar inom kommunen, samt att all verksamhet såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB genom nyttjanderättsavtal. 5 Uttala att ägandet av vindkraftverken tillsvidare ska finnas kvar hos kommunen. 6 Ge Falkenbergs Stadshus AB:s och Falkenberg Energi AB:s styrelser i uppdrag, vad gäller fjärrvärmeverksamheten, att utreda samarbete med andra intressenter alternativt påbörja avyttring av densamma. 7 Anteckna att uppdraget , 7 därmed är genomfört. Beslutsunderlag Yttrande från Stadshus AB (Jan Fritz) Yttrande från Falkenberg Energi AB KPMG: Utredning Energifrågor ur ett helhetsperspektiv, april 2014 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 7 att ge en oberoende utredare i uppdrag att tillsammans med FEAB genomföra en analys av energifrågorna i kommunen och FEAB. Beslutet togs i samband med behandlingen av en motion av Stig Agnåker (C) m fl. Syftet med motionen var att säkerställa att FEAB och kommunen står väl rustade organisatoriskt och produktionsmässigt för att möta framtidens utmaningar inom energiområdet. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

10 KPMG är företaget som fick uppdraget att genomföra genomlysningen. Utredningen föreslår sammanfattningsvis att all kompetens och alla resurser inom energiområdet (Elnät, Elhandel, Vattenkraft, Vindkraft och Fjärrvärme) bör samlas inom FEAB. Därmed, menar man, att energiverksamheterna renodlas och skiljs från övrig kommunal kärnverksamhet. FEAB och Stadshus AB har med anledning av genomlysningen beretts möjlighet att ånyo yttra sig i ärendet och anför i sammanfattning följande: (Se respektive yttrande i sin helhet.) Stadshus AB: Stadshus AB:s styrelse delar inte utredarens mening i alla frågor: Elnät: I linje med vad utredaren föreslår förordas att elnätet, med hänsyn till den goda lönsamheten, samt den osäkerhet som rådet avseende reglering kring intäktsramar även fortsättningsvis ägs och drivs inom FEAB. Elhandel: I linje med vad utredaren föreslår förordas en översyn av strategin kring Elhandel bland annat till följd av genomförda och förväntade politiska beslut rörande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k tillsvidareavtalen. Elhandel ska därför under de närmaste 2-3 åren bedrivas som ett affärsområde inom FEAB i avvaktan på stabilisering av marknadsläget. Vattenkraft: I linje med vad utredaren föreslår förordas att Herting kraftstation ligger kvar inom kommunen. Utredaren föreslår att all verksamhet såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB genom nyttjanderättsavtal. Stadshus AB:s styrelse föreslår att driften av anläggningen läggs över till FEAB genom ett driftsavtal. Den finansiella risken ska ligga kvar inom kommunstyrelseförvaltningen då det finns skattemässiga fördelar att låta kommunen redovisa ett bedömt positivt resultat. Vindkraft: Stadshus AB:s styrelse förordar att ägandet av vindkraftverken ligger kvar hos kommunen. Anledningen till att vindkraftverken förvärvades av kommunen var att det fanns skattemässiga fördelar att bedriva verksamheten i förvaltningsform. Bolagsskattefördelen finns fortfarande kvar, även om möjligheten att kvitta energiskatt från egenproducerad energi har begränsats och ser ut att begränsas än mer i framtiden. Stadshus AB:s styrelse förordar att driften av vindkraftparken läggs över till FEAB genom driftsavtal. Fjärrvärme: Nuvarande anläggning står inför stora investeringar utan att nya kunder till fjärrvärmen är aktuella att ansluta. Detta får till följd att fjärrvärmen som ett bra miljömål kommer att minska. Priset på fjärrvärmen är hög, samtidigt som avkastningen är låg. Små fjärrvärmebolag köps idag upp av ett mindre antal större bolag, vilka har mer kunskap och kompetens. Stadshus AB:s styrelse förordar att fjärrvärmeverksamheten avyttras. 2

11 Falkenberg Energi AB: Sammanfattningsvis ställer sig FEAB bakom utredningens förslag. FEAB håller med utredningen om att bolaget har den organisation som krävs för att kompetensmässigt bedriva all energirelaterad verksamhet som idag finns inom koncernen. FEAB är positivt inställd till att samla alla energitillgångar inom en och samma organisation med syfte att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig organisation. Elnät och elhandel: Både elnät och elhandel kommer att påverkas av kommande regleringar. Lagändringarna är försenade och det är inte klart än hur de kommer att se ut. Inom Falkenberg Energihandel pågår ständigt arbete med att avgöra om och när rätta tillfället är för eventuell avyttring av elhandelsverksamheten. FEAB är positiva till att elnätet ska behållas inom bolaget. Vindkraft och vattenkraft: FEAB ser positivt på att starta en detaljerad utredning för att ta fram marknadsmässiga avtal och villkor för de förändringar som utredningen föreslår avseende Lövstaviken och Hertings kraftstation. FEAB:s ställningstagande angående överlåtelse av kraftproduktionen grundar sig i en helhetsbedömning och där transaktionen genomförs på ett skatteeffektivt sätt. Fjärrvärme: Fjärrvärme verksamheten arbetar efter utredningens förslag. Genom att ständigt förbättra bränslemixen förbättras resultatet och genom att genomföra tekniska förbättringar skapas utrymme för att ansluta fler kunder på sikt. Dessa åtgärder syftar till att utveckla affärsområdet fjärrvärme. Utredningens förslag om samarbete med andra intressenter är helt i linje med FEAB:s nuvarande hållning. Ekonomi Beslutet kommer att påverka kommunens och Falkenbergs Energi AB:s ekonomi. Kommunstyrelseförvaltningen kan dock inte i dag ange vilka ekonomiska följder förväntade politiska beslut rörande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k tillsvidareavtalen kommer att få. Det är inte heller möjligt att på förhand ange vad en avyttring av fjärrvärmeverken kommer att medföra. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till Stadshus AB:s yttrande i sin helhet. Beslutet expedieras till: Ärendet Falkenberg Energi AB Kommunstyrelsen Stadshus AB Motionären 3

12 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Energifrågor ur ett helhetsperspektiv. KS Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. Remittera KPMG:s rapport Energifrågor ur ett helhetsperspektiv till Falkenbergs Energi AB och Falkenbergs Stadshus AB för yttrande. 2. Remissvaren ska vara kommunkansliet till handa innan maj månads utgång. Beslutsunderlag Energifrågor ur ett helhetsperspektiv, KPMG, Kommunfullmäktige , Motion, Sammanfattning av ärendet inkom en motion av Stig Agnåker (C) med förslag att energifrågorna i Falkenberg genomlyses ur ett helhetsperspektiv. Detta för att säkerställa att Falkenbergs Energi AB (FEAB) såväl som kommunen står väl rustat organisatoriskt och produktionsmässigt för att möta framtidens utmaningar inom energiområdet. Kommunfullmäktige fattade , 7, bl.a. beslut om att ge en oberoende utredare i uppdrag att tillsammans med FEAB genomföra en genomlysning av energifrågorna i kommunen och FEAB. Utredningen är nu färdig och bör skickas på remiss för yttrande till berörda kommunala bolag. Ekonomi Remitterandet i sig påverkar inte kommunens budget. Vid protokollet Oskar Åhrén Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Falkenberg Energi AB för yttrande Falkenbergs Stadshus AB för yttrande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

13 Datum V3r referens Yttrande Remiss: Energifragor ur ett helhetsperspektiv (Dnr: KS ) Mot bakgrund av motionen "Om genomlysning av energifragor ur ett helhetsperspektiv" (Dnr: ) har KPMG genomfbrt en oberoende utredning av energifragorna inom kommunen. Falkenberg Energi (FEAB) haller med utredningen om att bolaget har den organisation som kravs for att kompetensmassigt bedriva all energirelaterad verksamhet som idag bedrivs inom kommunkoncernen, bl.a. att hantera de finansiella floden och risker som kraftproduktion innebar. FEAB ar positivt installd till utredningens forslag att samla alia energitillgangar inom en och samma organisation med syfte att astadkomma en effektiv och andamalsenlig organisation av energiverksamheterna, framst med avseende pa energirelaterade kompetenser, risker och finansiell styrning. Utredningen foreslar vidare: att kommunens agande av vindkraftstillgangarna overlata till FEAB samt att all verksamhet, floden (saval energi som finansiella) och risker overlats pa FEAB. gallande Hertings kraftstation; 1) att kraftstationen agarmassigt ligger kvar inom kommunen 2) att all verksamhet, saval energimassiga som finansiella floden och risker overlats pa FEAB. att ett samarbete eller en hel- eller delavyttring av fjarrvarmerorelsen kan provas for att tillfora lonsamhet och varden. att se over strategin for elhandel inom Falkenberg Energihandel da det for narvarande finns ett tidsmassigt fonster att avyttra verksamheten och realisera varden innan marknadsforutsattningarna eventuellt forandras. att elnatet aven fortsattningsvis ags och drivs inom FEAB till foljd av den mycket goda lonsamheten, samt den osakerhet som finns avseende regleringen kring intaktsramar. Falkenberg Energi AB Postadress: Falkenberg. Besfiksadress: Bacchus vsg 1. Tel Fax Barikalro: Plusalro: F-skattoch oraanisationsnr:

14 FEAB ser positivt pa att starta en detaljerad utredning for att ta fram marknadsmassiga avtal och villkor for de forandringar som utredningen foreslar avseende Lovstavikens vindkraftpark och Hertings kraftstation. Pa sa sett kan avkastningen fran anlaggningarna maximeras och det innebar ocksa att kommunkoncernen kan tillgodogora sig de synergieffekter som finns tillsammans med elhandeln inom Falkenberg Energihandel. FEAB:s stallningstagande angaende overlatelse av kraftproduktionen grundar sig pa en helhetsbedomning och dar transaktionen genomfors pa ett skatteeffektivt satt. Bade elnat och elhandel kommer att paverkas av kommande regler kring "En kontakt mot kunden" och "Nordisk slutkundsmarknad". Dessa lagandringar ar forsenade jamfort med ursprunglig planering och det ar annu inte kant hur de nya reglerna kommer att se ut. Inom Falkenberg Energihandel pagar standigt arbete for att avgora om och nar ratta tillfallet ar for eventuell avyttring av elhandelsverksamheten, for att pa sa satt forsakra sig om att ingen verksamhet avyttras som sedan kommer att behova byggas upp inom elnatsomradet. FEAB ar positiva och har inga ytterligare kommentarer till utredningens slutsats att elnatet ska behallas inom bolaget. Fjarrvarmeutredningen , Framtida Fjarrvarme i Falkenberg, ledde till beslut i KF dnr KS att inte bygga nagon ny produktionsanlaggning i Falkenberg, pa grund av bristande lonsamhet med da kanda bedomningsscenarier. Fjarrvarmeverksamheten arbetar efter utredningens fbrslag. Genom att standigt fbrbattra branslemixen forbattras resultatet och genom att genomfora tekniska forbattringar skapas utrymme for att ansluta fler kunder pa sikt. Dessa atgarder syftar till att utveckla affarsomradet fjarrvarme. Utredningens fbrslag om samarbete med andra intressenter ar helt i linje med FEAB:s nuvarande hallning. Sammanfattningsvis staller sig FEAB bakom utredningens fbrslag. Falkenberg Energi AB Britt-Marie Johansson YD Ingemar iricm Ordforande Falkenberg Energi AB Postadress: Falkenberg. Besttksadress: Bacchus vsg 1. Tel Fax Bankglro: Plusgiro: F-skatt och organisations -: E-post: energi@falkenberg.se

15 Yttrande Falkenbergs kommun Kommunledningskontoret _ Kanslienhcten FALKENBERG So- 0 2 Falkenbergs Stadshus AB Ekonomienheten Jan Fritz jan,fritz@falkenberg. se fes ZON-IUTX x x Datum Kommunstyrelseforvaltningen Yttrande avseende genomlysning av energifragor ur ett helhetsperspektiv Sammanfattning av arendet Yttrande angaende KPMGs utredning av energifragorna i Falkenberg med anledning av rubricerad motion Dnr KS /1. Kommunstyrelsen gav en oberoende utredare i uppdrag att tillsammans med FEAB genomfora en genomlysning av energifragorna i kommunen och FEAB. Utredningen har nu foredragits for SHABs styrelse som harmed avger yttrande i fragan. Utredaren foreslar i sammanfattningen att all kompetens och alia resurser inom energiomradet (Elnat, Elhandel, Vattenkraft, Vindkraft, Fjarrvarme) i Falkenbergs kommun med dotterbolag samlas och fokuseras inom FEAB. Med forslaget renodlas verksamheterna och darigenom skiljs energiverksamheten fran ovrig kommunal karnverksamhet inom kommunen. SHABs styrelse delar inte utredarens mening i alia fragor, vilket yttrandet oversiktligt redogor for nedan. Elnat: I linje med utredaren forslas att Elnatet med hansyn till den goda lonsamheten, samt den osakerhet som Finns avseende regleringen kring intaktsramar aven fortsattningsvis ags och drivs inom FEAB. Elhandel: I linje med utredaren forslas en oversyn av strategin kring Elhandel bl.a. till foljd av genomforda och fbrvantade politiska beslut rorande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k "tillsvidareavtalen". Elhandel skall darfor under de narmaste 2-3 aren bedrivas som ett affarsomrade inom FEAB i avvaktan pa stabilisering av marknadslaget. Vattenkraft: Agande: 1 linje med utredaren forslas att Hertings krafitstation ligger kvar inom kommunen. Drift: Utredaren foreslar att all verksamhet saval energimassiga som finansiella floden och risker overlats pa FEAB via nyttjanderattsavtal. SHABs styrelse forslar att driften av anlaggningen laggs over till FEAB genom ett driftsavtal. Den finansiella risken skall ligga kvar inom kommun-styrelseforvaltningen da det finns skattemassiga Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se vvww.falkenberg.se

16 fordelar med att lata kommunen redovisa ett bedomt positivt resultat. De avtal som finns mellan kommunen och FEAB avseende skotsel och ersattningar ersatts av ett nytt driftsavtal. Vindkraft: Agande och drift: For att samla alia energitillgangar inom en ocli samma organisation forslar utredaren att agandet av Lovstavikens vindkraftstillgangar overlats pa FEAB och att all verksamhet, floden (saval energi som finansiella) och risker overlats pa FEAB. Dock papekar utredaren att en sadan overlatelse forutsatter att leasingavtalet kan overlatas fran kommunen till FEAB pa for kommunen oforandrade villkor, att de skattemassiga forutsattningarna ar sadana att eventuella overskott fran vindkraftsparken ej fororsakar alltfor stor negativ ekonomisk belastning, att kopeskillingen vid overlatelsen bor baseras pa marknadsvarden, att markupplatelseavtal upprattas mellan kommunen och FEAB. SHABs styrelse foreslar att agandet av vindkraftverken ligger kvar hos kommunen. Anledningen till att vindkraftverken forvarvades av kommunen 2006 var att det fanns skattemassiga fordelar att bedriva verksamheten i forvaltningsform. Bolagsskattefordelen Finns fortfarande kvar, aven om mojligheten att kvitta energiskatt fran egenproducerad energi som forbrukas av producenten har begransats och ser ut att begransas an mer i framtiden. Marknadsvardet pa vindkraftverken bedoms dessutom vara lagt just nu da elpriset ar lagt och elcertifikaten ar lagt varderade. Bedomningen ar dock att vindkraften pa sikt bor varderas hogre da det finns ett uttalat rikspolitiskt mal i Sverige och Norge om utokad andel fornybar vindkraftenergi. SHABs styrelse foreslar at driften av Vindkraftparken laggs over till FEAB genom ett driftsavtal dar FEAB far tackning for sina kostnader. FEAB bedoms ha kompetens att hantera driften men den finansiella risken ligger kvar inom kommunstyrelseforvaltningen da det finns skattemassiga fordelar med att lata kommunen redovisa ett bedomt positivt resultat. De avtal som finns mellan kommunen och FEAB avseende skotsel och ersattningar ersatts av ett nytt driftsavtal. Fjarrvarme: Utredaren menar att en oversyn av fjarrvarmeverksamheten bor ske till foljd av svag lonsamhet pa grund av bl a hoga branslekostnader, alltfor sma volymer och stora investeringsbehov. Skall verksamheten drivas/agas av FEAB, finns det andra externa aktorer/partners som kan tillfora andra varden till verksamheten antingen genom samarbete eller genom avyttring. Utredaren har varderat den sammanlagda verksamheten till nagot under bokfort varde. Nuvarande anlaggning star infor stora investeringar utan att nya kunder till fjarrvarmen ar aktuella att ansluta. Detta far till foljd att fjarrvarmen som ett bra miljoval kommer att minska. Priset pa fjarrvarmen ar hog, samtidigt som ocksa avkastningen ar lag. Sma ljarrvarmebolag kops idag upp av ett mindre antal storre bolag, vilka har mer kunskap och kompetens. Storre enheter kan ledatill billigare och utbyggd produktion och darmed mojlighet att ansluta fler kunder. SHABs styrelse forslar att fjarrvarmeverksamheten avyttras. Verksamheten ar uppdelad pa tre enheter, Vessigebro, Ullared och Falkenbergs centralort (Spettet). Med tanke pa skalfordelar bor det vara ett krav att samtliga tre enheter saljs, dock nodvandigtvis inte till samma kopare. Anlaggningarna bjuds ut till forsaljning och inte till nagon riktad kopare. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon vaxel: Fax: e-post: konimun@falkenberg.se

17 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunfullmäktige i Falkenberg Motion om genomlysning av energifrågor ur ett helhetsperspektiv. (AU 366, KS 16) Dnr KS Beslut Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsen förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1 Ett nytt ägardirektiv skall tas fram för FEAB under första halvåret Ge en oberoende utredare i uppdrag att tillsammans med FEAB genomföra en genomlysning av energifrågorna i kommunen och FEAB. 3 Därmed anses motionen behandlad. Beslutsunderlag Stig Agnåkers motion Dnr KS , Falkenberg Energi AB yttrande Sammanfattning av ärendet I en motion från Stig Agnåker föreslås att energifrågorna skall redovisas ur ett helhetsperspektiv där kommunen och FEAB:s verksamhet blir föremål för en genomlysning för att säkerhetsställa att FEAB såväl som kommunen står väl rustade organisatoriskt och produktionsmässigt för att möta framtidens utmaningar inom energiområdet. Motionen lyfter ett antal områden som bör genomlysas. Bl.a. föreslås att avkastningskravet skall förändras då nuvarande avkastningskrav bygger på eget kapital, vilket inte är långsiktigt hållbart, inte gynnar goda resultat samt dessutom riskerar att demontera företaget. Ett avkastningskrav som grundar sig på sysselsatt kapital anses vara bättre och premierar ett gott arbete. Att FEAB äger produktionskapacitet anses vara viktigt dels för energibolagets mix för en långsiktig hållbarhet och dels för att vinster krävs för att klara de stora investeringar som bolaget står inför vad gäller fjärrvärme och elproduktion. Energifrågorna är delade där FEAB genom avtal sköter driften och viss handel sker centralt i kommunen. Motionen nämner även det marknadsvärde som det innebär att inneha ett grönt energibolag med den historiska bakgrund som FEAB har. Yttrandet från FEAB belyser i sort sett samma områden som motionen men föreslår att ett externt företag skall genomföra genomlysningen. Samt att det är viktigt att belysa hur hanteringen och kompetensen av energifrågor bäst kan organiseras i framtiden. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

18 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunfullmäktige i Falkenberg Forts. 7 Ekonomi Resultatet av utredningarna kan påverka kommunens ekonomi. Övervägande Ägardirektivet för Falkenberg Energi AB har beslutats av fullmäktige och skall inför varje ny mandatperiod utvärderas och eventuellt ändras. Inget hindrar att ägardirektiven förändras under mandatperioden. FEAB har till Falkenbergs Stadshus AB och kommunen lämnat in sin budget för 2013 samt planerna för 2014 och Prognoserna utvisar att FEAB inte kommer att klara det avkastningskrav som anges i ägardirektivet dvs 12% avkastning på eget kapital. Skälet till att lönsamheten minskar i FEAB är bl. a regleringar på elnätsidan, minskad lönsamhet på elhandelområdet samt ökade kostnader för räntor och avskrivningar p.g.a. ett högre investeringsbehov. Av detta skäl finns således ett behov av att se över nivån på avkastningskravet. Det har framkommit synpunkter på att avkastningskravet är relaterat till eget kapital och att det leder till ett antal problem. En annan synpunkt som framkommit är att avkastningskravet är en fast procentsats varje år istället för att mäta över en mandatperiod. Av denna anledning finns skäl till att se över avkastningskravets konstruktion. Det är dock viktigt att påpeka att FEAB är det viktigaste bidragsbolaget i Falkenberg Stadshus AB koncernen. FEAB:s vinst används till att finansiera underskott i koncernbolagen. Nivån på de koncernbidrag som kommer att behövas från FEAB framgent beror på ränteutvecklingen samt vilken ambitionsnivå man bestämmer sig för i FNAB. Det är viktigt att inte blanda ihop avkastningskravet med vad som tas ut ur bolaget via koncernbidrag. Vem som skall äga produktionen diskuterades i samband med att fullmäktige fattade beslut om att leasa vindkraftverken på Lövstaviken. Skälen till att fullmäktige beslutade att Falkenbergs kommun skulle stå som leasingtagare var bl. a. att kommunen inte är ett skattesubjekt, dvs kommunen betalar inte någon skatt på ett eventuellt överskott. Det innebär att de vinster som vindkraftverken genererar inte är föremål för aktiebolagsskatt fn. 26,3 %. (kan komma att ändras till 22 %) När fullmäktige fattade detta beslut var skattesatsen 28 %. Ett annat skäl till att Falkenbergs kommun skulle leasa vindkraftverken var att medborgarna, oavsett om vindkraftverken låg i bolaget eller i kommunen, står för risken och då även skulle få ta del av vinsten. Ägardirektivet är på intet sätt formulerat på så sätt att det förhindrar FEAB från att investera i produktion. Snarare är detta föremålet för bolagets verksamhet. Dock skall kommunfullmäktige (ägaren) beredas tillfälle att yttra sig i ärende av större vikt t.ex. vid större investeringar. Nivån på avkastningskravet kan dock begränsa inriktningen på en Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

19 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunfullmäktige i Falkenberg Forts. 7 investering beroende på vilken lönsamhet investeringar genererar. Detta är dock mindre troligt om man antar att investeringen finansieras med externa medel. Om resultatet är större än räntekostnaden över tiden bidrar investeringen till att öka avkastningen på det egna kapitalet. Oavsett investeringens lönsamhet skall beslutet behandlas av fullmäktige (ägaren). Är det ägarens önskan att genomföra en investering och detta påverkar bolagets resultat på så sätt att avkastningskravet inte uppnås kan avkastningskravet i ägardirektivet ändras. Några förslag om större investeringar i produktion har inte presenterats av FEAB. Det finns ett behov av att gå igenom ägardirektivet för FEAB vad gäller avkastningskravets nivå och dess konstruktion. Dessutom har FEAB:s verksamhet och inriktning diskuterats under de senaste åren. Ägaren bör därför under första halvåret 2013 ta fram ett nytt ägardirektiv för FEAB. Det har skett förändringar vad gäller kommunens elkonsumtion och det sker en del förändringar i kommunens elproduktion sedan avtal träffades om driften och elförsäljningen mellan Falkenbergs kommun och FEAB. Produktionsbortfallet i Hertings kraftverk innebär bl. a att kommunen får en större öppen position mot spotmarknaden då produktionen är lägre än konsumtionen. Kommunen har möjligheter att öka avkastningen från vindkraftverken genom att optimera kostnaden för energiskatten i koncernen. Ett sådant upplägg drabbar dock FEAB negativt. Det är därför viktigt att samtliga priser, avtal, upplägg och ansvarsfördelning på alla områden genomlyses och ses över. Genomlysningen av energifrågorna och avkastningskravets konstruktion kan med fördel genomföras av kommunledningskontoret och FEAB. På något område kan extern expertis behöva anlitas. Denna genomlysning bör ske parallellt med framtagandet av ett nytt ägardirektiv. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

20 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunfullmäktige i Falkenberg Forts. 7 Yrkande Stig Agnåker (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Falkenbergs Stadshus AB Falkenbergs Energi AB Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

21 Energifrågor ur ett helhetsperspektiv Falkenbergs kommun KPMG Corporate Finance 2 april, 2014 Rapporten innehåller hemliga uppgifter

22 1 Inledning och sammanfattning 2 Energimarknaden 3 Elproduktion inom kommunförvaltningen 4 Falkenberg Energi AB 5 Perspektiv på framtida driftsform 6 Appendix 1

23 Inledning och sammanfattning Bakgrund och uppdrag Bakgrund Ansvaret för energifrågorna i Falkenbergs kommun är delat mellan Falkenberg Energi AB och kommunstyrelsen. Falkenberg Energi AB har verksamhet inom elnät, elhandel och fjärrvärme medan kommunen äger flera elproduktionsanläggningar. Energiförsörjning Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun Kommunfullmäktige För elproduktionsanläggningarna har kommunstyrelseförvaltningen ansvar för produktion, finansiell handel av den egenproducerande el samt elcertifikat. Ägande 100 % Kommunstyrelsen Ägande 100 % Frågan har nu lyfts om nuvarande organisation och ansvarsfördelning är optimal. Kommunstyrelseförvaltning Uppdrag Styrning Förvaltning Förvaltning Styrning Mot bakgrund av en motion Om genomlysning av energifrågor ur ett helhetsperspektiv beslutade kommunfullmäktige i Falkenberg att ge en oberoende utredare i uppdrag att tillsammans med Falkenberg Energi genomföra en genomlysning av energifrågorna i kommunen och Falkenberg Energi. KPMG Corporate Finance, ett affärsområde inom KPMG AB ("KPMG"), har fått i uppdrag av Falkenberg Energi AB ("Uppdragsgivaren, Bolaget ) att genomföra en oberoende genomlysning av energifrågor inom kommunen ur ett helhetsperspektiv ("Uppdraget"). Se vidare appendix: Förutsättningar för uppdraget och källor. Utredningen skall belysa följande områden; Vindkraft Vattenkraft Falkenbergs Stadshus AB Ägande 100 % Falkenberg Energi AB ( FEAB ) a) Kortfattad omvärldsbeskrivning som omfattar de nationella politiska processer och beslut som kan ha betydelse för uppdragets frågeställningar. b) Objektiv beskrivning av respektive energiverksamhet inklusive organisation, ansvar, kompetens, produktion, distribution, drift & underhåll, riskhantering, elhandel, elcertifikat, finansiella säkringar, avtalsförhållanden, leasing, historisk och förväntad finansiell utveckling etc. c) Framtida driftsform för ägande av produktion inklusive skattekonsekvenser vid olika ägaralternativ. Källa: KPMG uppdragsbrev, Falkenbergs kommun och Falkenberg Energi AB. Falkenberg Energihandel AB ( FEHAB ) Ekobilen 5 A fastighets AB 2

24 Inledning och sammanfattning Sammanfattning Genomförande och perspektiv Analysen är gjord med grundinställning att det överordnade syftet är att se till Kommunnyttan. Utifrån de intervjuer och den dokumentation som inhämtats har två huvudsakliga perspektiv identifierats; a) Ekonomi, skatt och risk b) Styrning, organisation och kompetens Analyser och perspektiv är inte rangordnade efter relevans eller vikt. Slutlig bedömning kräver en sammanvägd bedömning och i vissa fall kompletterande analyser. Vänligen notera att ambitionen är att eventuella politiska initiativ eller drivkrafter inte ska inkluderas i analysarbetet. Det är dock ett perspektiv som kan ha påverkan för slutlig bedömning om framtida driftsfrom. Analysmodell och huvudsakliga alternativ Det finns två huvudsakliga alternativa driftsformer för ägandet av kring vattenoch vindkraften; 1) Drift inom ramen för Falkenbergs kommun att låta vind- och vattenkraft vara verksamma inom kommunförvaltningen eller att hela eller delar av kraftanläggningarna flyttas till verksamheter inom kommunens aktiebolagsrättsliga koncernstruktur Falkenbergs Stadshus AB (inkluderat energikoncernen Falkenberg Energi AB). 2) Avyttring att avyttra hela eller delar av energitillgångarna till tredje part. Huvudsakliga perspektiv Ekonomi Skatt Risk Styrning, organisation och kompetens Kommunnytta Politiska initiativ och drivkrafter 3

25 Inledning och sammanfattning Sammanfattning (forts.) Sammattning Inom kommunstyrelseförvaltningen bedrivs idag vind- och kraftproduktion medan det inom FEAB bedrivs verksamheterna elnät, fjärrvärme och elhandel. Vid en samlad bedömning föreslås att all kompetens och resurser inom energiområdet inom Falkenberg kommun med dotterbolag samlas och fokuseras inom FEAB. Förslaget syftar till att åstadkomma en effektiv och ändamålsenlig organisation av ägande och drift av energiverksamheterna, främst med avseende på energirelaterade kompetenser, risker och finansiell styrning. Med förslaget renodlas verksamheterna och därigenom skiljs energiverksamheten från övrig kommunal kärnverksamhet inom kommunen. FEAB bedöms ha den organisation som krävs för att kompetensmässigt bedriva all energirelaterad verksamhet som idag bedrivs inom kommunkoncernen, bl.a. att hantera de finansiella flöden och risker som kraftproduktion innebär. Hertings Kraftstation Gällande Hertings Kraftstation föreslås följande; 1) att kraftstationen ägarmässigt ligger kvar inom kommunen 2) att all verksamhet, såväl energimässiga som finansiella flöden och risker överlåts på FEAB. Bedömningen att kraftstationen ägarmässigt ligger kvar inom kommunen görs mot bakgrund av; dels de betydande miljö och naturvårdande investeringar som gjorts i Herting Kraftstation, dels att på sikt det kan finnas ett behov för kommunen att ägarmässigt kontrollera Herting för att kunna vidta eventuella framtida strukturåtgärder kring kraftstationen. Mellan kommunen och FEAB föreslås att ett avtal upprättas där FEAB får nyttjanderätten till stationen. Formen för avtalet och dess villkor får utredas särskilt med avseende på legala, finansiella och operativa frågor. Av ovanstående finner vi ej motiv till en extern avyttring av kraftstationen. Lövstavikens Vindkraftspark För att samla alla energitillgångar inom en och samma organisation föreslås följande; att ägandet av vindkraftstillgångarna överlåta till FEAB att all verksamhet, flöden (såväl energi som finansiella) och risker överlåts på FEAB. En sådan överlåtelse förutsätter; att leasingavtalet kan överlåtsas från kommunen till FEAB på för kommunkoncernen oförändrade villkor, att de skattemässiga förutsättningarna är sådana att eventuella överskott från vindkraftsparken ej förorsakar alltför stor negativ ekonomisk belastning på FEAB, att köpeskillingen vid överlåtelsen bör baseras på marknadsvärden, att markupplåtelseavtal upprättas mellan kommunen och FEAB. Villkoren för en överlåtelse får utredas i detalj, men rimligen realiseras elcertifikaten i kommunen innan en överlåtelse. I den mån hinder för att överlåta vindkraftsparken bedöms föreligga kan som ett alternativ samma förfarande som för Herting genomföras. Dvs. FEAB får disponera vindkraftsparken och övertar alla flöden och risker och erlägger en hyra till kommunen. 4

26 Inledning och sammanfattning Sammanfattning (forts.) Däremot torde det vara viktigt för kommunen att kunna disponera marken där vindkraftsparken är belägen (både nu och i framtiden). Vid en eventuell överlåtelse av kan detta regleras avtalsmässigt i ett markupplåtelseavtal. Övriga energitillgångar För övriga energitillgångar inom kommunen föreslås en översyn av strategin kring; Fjärrvärme tillföljd av dess svaga lönsamhet och stora investeringsbehov Elhandel beroende på strukturella förändringar i marknaden bl.a. tillföljd av genomförda och förväntade politiska beslut rörande den nordiska slutkundsmarknaden och de s k tillsvidareavtalen. Översynen skall utröna om dessa verksamheter även fortsättningsvis skall drivas och ägas av FEAB eller om det finns externa aktörer/partners som kan tillföra andra värden till verksamheterna, antingen genom samarbete eller avyttring. Till följd av den mycket goda lönsamheten, samt den osäkerhet som finns avseende regleringen kring intäktsramar föreslås att Elnätet även fortsättningsvis ägs och drivs inom FEAB. 5

27 1 Inledning och sammanfattning 2 Energimarknaden 3 Elproduktion inom kommunförvaltningen 4 Falkenberg Energi AB 5 Perspektiv på framtida driftsform 6 Appendix 6

28 Energimarknaden Nordisk elmarknad Den nordiska elmarknaden Produktion och konsumtion av el och värme skiljer sig åt mellan de nordiska länderna. Elanvändningen är betydligt högre i Norge, Finland och Sverige jämfört med Danmark, både i absoluta tal och i förhållande till befolkning. Huvudsakliga orsaker till detta är: Kallare klimat i Norge, Finland och Sverige ökar elanvändningen. Stor andel tung tillverkningsindustri som är energikrävande. Stor andel eluppvärmda bostäder och kommersiella byggnader. Till skillnad från den danska uppvärmningen som till stor del bygger på olja och gas är den vanligaste värmekällan för bostäder och kommersiella byggnader i Norden el. I Sverige och Finland byter många bostäder och lokaler till andra former av uppvärmning som t.ex. fjärrvärme. Vattenkraft är en billig och förnybar kraftkälla och eftersom Norge har ett stort överflöd av det, är i princip ingen annan kraftkälla nödvändig. Sverige och Finland är beroende av kärnkraft, medan Danmark använder mycket värmekraft (CHP), och mycket fossila bränslen. Kraftproduktionen i Norden domineras av ett fåtal mycket stora aktörer. De fyra största producenterna står för drygt hälften av den totala produktionen. Övriga marknaden är mycket fragmenterad. De nordiska länderna samarbetar i energimarknadsfrågor. För att förbättra ställningen för kunden föreslås en gemensam nordisk elhandelsmarknad där kunder erhåller en samlingsfaktura för elkonsumtion och elnät och där kunden har möjlighet att välja mellan nordiska elleverantörer. På den nordiska elbörsen Nord Pool Spot köps och säljs el mellan aktörer i de nordiska länderna. En hög omsättning ökar förtroendet för prisbildningen bland aktörerna och elhandelsbolag köper upp nästan all el via denna elbörs. Källa: Energimyndigheten och KPMG analys. Elproduktion i Norden (2012) Källa: IEA, Energimyndigheten. Not: * (varav vindkraft motsvarar 27%) Elproduktion i Norden, marknadsaktörer (2012) Källa: Not: Övriga 44% E.ON 8% * = Vindkraft = 27% 35%* Vattenfall 22% Statkraft 13% Norge 129 TWh 64% Fortum 13% 98% 98% Danmark 34 TWh Nordic Energy Regulators (NordREG). Total ca 377 TWH från över 350 bolag som är konkurrensutsatta.. Sverige 160 TWh Finland 11% 9% 4% 85 TWh 47% 44% 17% 14% Norway 46% 38% 15%* 58% Sweden 34% Vattenkraft Kärnkraft Värmekraft 33% * = Vindkraft > 1% Vindkraft/Solkraft/Geoterm. 7

29 Energimarknaden Nordisk slutkundsmarknad Gemensam nordisk slutkundsmarknad Norge, Sverige, Finland och Danmark har under en lång tid haft en gemensam elmarknad och utgör ett bra exempel på hur länder i Europa kan liberalisera elmarknaderna över landsgränserna. De nordiska tillsynsmyndigheterna har genom NordREG satt upp en gemensam färdplan för det fortsatta arbetet med en nordisk slutkundsmarknad för el. Visionen är att på lång sikt nå en helt integrerad nordisk marknad med ett gemensamt ramverk. Regeringen har vidare beslutat att Energimarknadsinspektionen (EI) ska ta fram förslag till de förändringar som krävs i svensk rätt för att skapa förutsättningar för en nordisk slutkundsmarknad. Förslagen ska ta hänsyn till de resultat som har tagits fram inom ramen för NordREGs arbete med en gemensam slutkundsmarknad. Målet för 2015 är att prioriterade nyckelprocesser (utgivna rekommendationer av NordREG) ska vara i bruk i varje lands lagstiftning och reglering. Hittills har NordREG gett ut två rekommendationer; 1) En kontakt för kunden Kundens kontakt ska vara elhandelsföretaget (byte och flytt) En faktura (samfakturering) 2) Roller och ansvar i kundgränssnittet Elhandlare bör ansvara för kundkontakter som berör produkter och tjänster som erbjuds på den fria marknaden. Nätföretag bör enbart ansvara för de kundkontakter som berör strikt nätrelaterade frågor (anslutning, elmätare, elkvalitet, avbrott m m). Slutsatsen av dessa rekommendationer (givet att de implementeras) är att kraven på elhandlarna ökar, samtidigt som elnätföretagen kommer längre från sina kunder. Implementeringstakt i Norden tre centrala frågor Källa: Not: Energimarknadsinspektionen. Nya utmaningar och möjligheter med en nordisk slutkundsmarknad. Aktörernas roller i en elhandlarcentrisk modell Danmark Finland Norge Sverige Samfakturering Beslutad Ej påbörjad Pågående Pågående Elhandlarcentrisk Modell Beslutad Ej påbörjad Pågående Pågående Datahubb Beslutad Pågående Pågående Pågående Kund Elhandlare - Faktura - Flytt - Byten Nätägare -Avbrott -Elkvalitet Källa: Nordic Energy Regulators (NordREG), Energimarknadsinspektionen och KPMG analys. Källa: Not: Energimarknadsinspektionen. Ansvar och roller i en elhandlarcentrisk modell baserat på NordREG:s rekommendationer. 8

30 Energimarknaden Elproduktion i Sverige Elproduktion Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 och produktion och elhandel öppnades för konkurrens, medan nätverksamheten (eldistributionen) förblev ett reglerat monopol. Tre storkoncerner dominerar elmarknaden i Sverige. Vattenfall, E.ON och Fortum kontrollerar tillsammans närmare 79 procent av elproduktionen, cirka 50 procent av slutkundsförsäljningen och över hälften av elnäten. Den resterande produktionen är fördelad på stort antal mindre aktörer. Efter de största aktörerna finns även några medelstora aktörer, kommunägda företag som har slagits samman till större enheter. Under 2012 uppgick den totala elproduktionen i Sverige till cirka 160 TWh och huvuddelen, ca 86%, består av klimatneutral elproduktion i form av vattenkraft och kärnkraft. Vattenkraften och kärnkraften är i princip fullt utbyggda i landet även om nyinvesteringar sker i syfte att öka effekten. Det tillkommer ingen ny produktion från dessa kraftslag utan den nya produktion som byggs idag består främst av biobränslebaserad fjärr- och kraftvärme (CHP) och vindkraft. Detta beror främst på gynnsamma regler, statliga stöd i form av elcertifikat, och behovet av att ersätta fossildrivna pannor. På grund av fallande el- och certifikatspriser de senaste åren har dock utbyggnaden av vindkraft avtagit något. Sverige har en väl utvecklad elmarknad jämfört med andra länder, både vad gäller andelen energi från förnybara källor och investeringar i och forskning om nya energialternativ. Detta är ett resultat av tillgång till vattenkraft och biobränslen, samt ett flertal statligt finansierade initiativ som innehåller incitament för utveckling på marknaden. Elproduktion per kraftslag i Sverige ( ), i TWh TWh Källa: Vattenkraft* Vindkraft Kärnkraft Industriellt mottryck Kraftvärme Kondenskraft Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen. Svenska marknadsaktörer (2012) E.ON 17% Övriga 21% Fortum 18% Vattenfall 44% Källa: Energimarknadsinspektionen, elbolagens resp. hemsidor samt KPMG analys. Källa: Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen. 9

31 Energimarknaden Elproduktion i Sverige - vattenkraft Vattenkraft Vattenkraft har använts som energikälla i Sverige i över 100 år och är fortfarande den viktigaste förnybara energikällan. Av den totala elproduktionen i Sverige står vattenkraften för mellan 40 och 50 procent under de senaste 10 åren. Fram till slutet av 1800-talet nyttjades främst vattenkraft till kvarnar som malde säd och till fabriker i direkt anslutning till vattendraget. Så småningom utvecklades dock effektiva turbiner som kunde driva generatorer varifrån energin kunde transporteras långa sträckor med hjälp av el som energibärare. Det som vanligen avses med vattenkraft är utvinning av den lägesenergi som naturligt uppstår på grund av soldriven avdunstning följt av nederbörd på högre liggande markområden. Vatten från smält snö och nederbörd samlas upp i dammar och därefter låts vattnet strömma ner genom en turbin där energin omvandlas till mekanisk energi. Turbinerna driver i sin tur generatorer som omvandlar rörelseenergi till elenergi. Flera mindre vattenkraftstationer, benämnda strömkraftverk, saknar dock dammar och tar istället tillvara vattenflödet som naturligt rinner genom vattendraget. Lokala förutsättningar såsom vattenflöde, fallhöjd, och kraftverkets verkningsgrad styr hur mycket elenergi som produceras. Investeringskostnaderna för vattenkraft är relativt höga. När vattenkraftstationen står klar är dock underhålls- och driftskostnaderna låga, bl.a. på grund av att råvaran, vatten, är gratis. Vidare har de kritiska komponenterna i ett vattenkraftverk en livslängd på år och då merparten av vattenkraftverken i Sverige byggdes på och 1960-talen pågår för närvarande vissa upprustningar, vilket även i många fall innebär effektivitetshöjande åtgärder. I Sverige finns idag ca vattenkraftverk, varav drygt 200 räknas som större vattenkraftverk, med en effekt på 10 MW eller mer. Totalt produceras TWh (skillnaden beror på om det är torrår eller nederbördsrikt år) vattenkraftsel per år i Sverige. Källa: Kungliga vetenskapsakademins energiutskott; Svensk energi; Svensk vattenkraftförening. Största aktörerna på marknaden De största ägarna till den svenska vattenkraften är Vattenfall, Fortum, E.ON och Skellefteå Kraft. Politik och styrmedel Riksdagen har beslutat att utbyggnaden av vattenkraft enbart får ske i mycket begränsad omfattning i de fyra orörda älvarna i norra Sverige (Torne-, Pite, Kalix- och Vindelälven). Trots detta uppskattar kraftbolagen att potentialen för utbyggnad i Sverige är ca. 10 TWh/år. EU-lagar och regler, exempelvis ramdirektivet för vatten, kan bli ett hinder för utbyggnad av vattenkraften. Även pågående omprövningar av flera vattendomar utgör potentiella hot för vattenkraftens utbyggnad. Vattenkraften spelar en viktig roll för att det ska vara möjligt att satsa på alternativa energislag som solenergi och vindkraft då vattenkraften kan sekundsnabbt klara variationer i elförbrukning och fungera som reglerkraft. Riksrevisionen har riktat kritik mot att det idag är kraftbolagen som ansvarar för dammsäkerheten och menar på att staten borde ta ett större ansvar. Elcertifikat är endast berättigat för vissa typer av vattenkraftsanläggningar. Kriterierna för vattenkraftsanläggningarna är (i) högst kw installerad effekt per produktionsenhet vid utgången av april 2003, (ii) nybyggda anläggningar eller produktionsökning i befintlig anläggning (iii) återupptagen drift i nedlagda anläggningar där omfattande investeringar gjorts så att anläggningen i det stora hela kan betraktas som ny (iv) anläggning som inte längre kan upprätthålla långsiktig och lönsam produktion på grund av myndighetsbeslut eller ombyggnation. Stödsystemet gäller fram till Fastighetsskatten för vattenkraft har successivt ökat och ligger idag på 2,8%. En ökning av fastighetsskatten ökar kostnaden per producerad kwh. 10

32 Energimarknaden Elproduktion i Sverige - vindkraft Vindkraft Den moderna vindkraftstekniken startade på allvar under 1970-talet då politikerna var överrens om att oljeberoendet skulle minskas. Utvecklingen har sedan dess gått framåt och idag kan el från vindkraft konkurrera med andra energikällor både med avseende på ekonomi och teknik. Utvecklingen av vindkraften går mot allt större maskiner och högre torn. Idag kan ett normalt vindkraftverk ha 2-3 MW installerad effekt (innebärande en årlig produktionsvolym om MWh/år) och en tornhöjd om meter. Investeringskostnaderna för att bygga vindkraftsverk har sjunkit avsevärt de senaste åren. Kostnaderna varierar beroende på om vindkraftverken uppförs på land eller till havs. I dagsläget är landbaserade vindkraftverk ofta förknippade med både lägre investerings- och driftkostnader jämfört med havsbaserade. Dock ger vindkraft till havs ofta en högre årsproduktion än landbaserad vindkraft. Förutsättningarna för vindkraft är goda i Sverige, särskilt längs kusterna och ute till havs. De bästa lägena för vindkraft återfinns på Gotland, Öland, Västkusten och längs med Skånes kuster. Under 2012 producerades drygt 7 TWh el från vindkraften med en installerad effekt på MW fördelat på ca vindkraftsverk i Sverige. Detta innebär att vindkraften står för ca. 5 procent av Sveriges elanvändning. Förutom intäkten från elförsäljning erhåller vindkraftsägaren också en intäkt från försäljning av elcertifikat. Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el som etablerades i Sverige under Politik och styrmedel EU har beslutat att 49% av Sveriges energiförbrukning ska komma från förnybara energislag och den svenska regeringen har höjt detta mål till 50%. För att nå detta mål har regeringen formulerat en handlingsplan där andelen förnybar el ska ha ökat med 25 TWh fram till Enligt Svensk Vindenergi kommer vindkraften uppskattningsvis stå för 15 TWh av denna ökning. Från och med 2010 utgår dock inga statliga subventioner för byggnation av vindkraft. Energimyndigheten har i sin planeringsram för vindkraften angivit en utbyggnad av vindkraften fram till 2020 med 20 TWh på land och med 10 TWh till havs. Det är viktigt att poängtera skillnaden mellan denna planeringsram (som ger en högre ambitionsnivå) och det satta utbyggnadsmålet. Vindkraft är, liksom andra förnybara energislag, berättigat till elcertifikat under 15 år. Under 2012 var det dock enbart 31 procent av elcertifikaten som gick till vindkraft. Andelen elcertifikat för vindkraft förväntas dock stiga i takt med utbyggnationen. Svensk vindkraftsproduktion, TWh Källa: Svensk energi, Svensk vindenergi. Källa: Svensk energi, Svensk Vindenergi. 11

33 Energimarknaden Elhandel aktörer och prissättning Elhandel Den svenska slutkundsmarknaden för el har varit öppen för konkurrens sedan avregleringen 1996 och innehåller således ingen prisreglering. Avregleringen ledde till ökad konkurrens och lägre marginaler i handelsledet. Detta i sin tur ledde till förvärv och regionala allianser och många kommuner har valt att sälja sina elhandelsbolag. I mitten av 1990-talet fanns det runt 220 elhandelsföretag i landet. Sedan dess har antalet elleverantörer minskat. Idag finns det ca 117 elhandelsbolag. Mer än hälften av alla elleverantörer tillhör koncerner som också producerar el. Några kommunägda företag har medvetet försökt att utöka sin kundbas utanför sina respektive "hemmamarknader". Idag finns även ett flertag nischade elhandelsbolag som endast försäljer förnybar energi. Marknadsandel per Elhandelsföretag (jämförelse 2006/2013) Lunds Energi 3% Energibolaget i Norden 3% Telge Energi 3% Källa: Övriga 27% Öresundskraft 4% Östkraft 4% Vattenfall (inkl. DinEl) 21% Fortum 17% E.ON Sverige 18% KPMG research, elhandelsföretagens resp. hemsidor. Lunds Energi 3% Dalakraft 2% Öresundskraft 5% Övriga 26% Göteborg Energi/DinEl 5% Bixia 6% E.ON Sverige 19% Fortum 17% Vattenfall 17% Sveriges elspotpris på Nord Pools spotmarknad sedan 1999 SEK/MWh Källa: Nord Pool Spot. Not: Månadsmedelvärden, jan 2000 sept

34 Energimarknaden Elhandel den fysiska och finansiella elmarknaden Fysisk handel På den svenska elmarknaden är handeln konkurrensutsatt. Det sker en ökad handel med el i Norden, den svenska råkraftmarknaden är en del av en integrerad nordisk elmarknad och i sin tur en del av en växande europeisk elmarknad. På den nordiska elbörsen Nord Pool Spot köps och säljs el mellan aktörer i de nordiska länderna, och en ökad omsättning på Nord Pool Spot ökar förtroendet för prisbildningen mellan aktörerna. Marknadsandelen för Nord Pool Spot var cirka 77 % av den totala elkonsumtionen under På Nord Pool Spot organiseras handel med fysiska kontrakt för el. På Elspot fastställs systempriset och spotpriserna ett dygn i förväg för varje timme det kommande dygnet. Elbas är den fysiska justeringsmarknaden där handel kan ske fram till en timme före leverans under dygnets alla timmar. Finansiell handel Med finansiell elmarknad avses handel med elcertifikat och derivat som har el som underliggande vara. Elderivat är i första hand ett verktyg för de företag som säljer el att prissäkra sina kontrakt och på så sätt minska sina risker. Finansiell elhandel används främst av elhandelsföretagen som ett riskhanteringsverktyg för att säkra den fysiska elmarknadens prisrörelser. Aktörerna på elderivatmarknaden är därför i huvudsak desamma som på elmarknaden. Den finansiella handeln på den nordiska elmarknaden sker på Nasdaq OMX Commodities och innefattar långsiktiga kontrakt och säkringsmöjligheter för dagar, veckor, månader, kvartal och år. Här sker även handel med utsläppsrätter. Omsättningen på den finansiella marknaden var 1663 TWh under 2012 jämfört med 334 TWh för den fysiska marknaden. Risker med finansiell handel Elmarknad och elpriser involverar betydande risk, bland annat därför att affärsuppgörelser i stor utsträckning måste baseras på bedömningar och antaganden om hur exempelvis vädret kommer att bli i framtiden. Aktörer handlar på den finansiella marknaden för att hantera risk och för att spekulera. Företagen minskar sin riskexponering genom prissäkring, s.k. hedging i terminshandeln. Derivaten blir en del av kraftportföljen. Det finns möjligheter att tjäna pengar vid relativa prisförändringar samtidigt som man tar en risk. Företagen är utsatta för olika former av risk i sin dagliga verksamhet och ett sätt för elbolagen att hantera sina risker i elmarknadssystemet är genom derivathandel. Handelsplatser för el på den nordiska marknaden Fysisk handel Nord Pool Spot - Elspot - Elbas Ägare: Svenska Kraftnät (28,2%), Statnett SF (28,2%), Fingrid Oyj (18,8%), Energinet.dk (18,8%), Elering (2%), Litgrid (2%), AST (2%) Handel av el i Norden Finansiell handel Nasdaq OMX Commodities Ägare: Nasdaq OMX (100%) Källa: Energimarknadsinspektionen, Nasdaq OMX Commodities. Källa: Svensk energi, Energimarknadsinspektionen, FI. 13

35 Energimarknaden Eldistribution Eldistribution Det svenska elnätet är rikstäckande och består av stam-, region- och lokalnät med totalt km ledning, varav ungefär km är jordkabel och km luftledning. På stamnätet, som ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät, transporteras elen från de stora kraftverken till de regionala elnäten. Stamnätet består huvudsakligen av ledningar med en spänning på 400 kv och 220 kv. Regionnäten, vilka främst ägs av Vattenfall, Fortum och E.ON, använder lägre spänningar (20 kv till >130 kv) och transporterar elen vidare via lokalnät till slutanvändarna. Lokalnäten ägs och drivs av 168 ägare (2012), bl.a. av regionnätsägarna men också av många mindre företag med lokal anknytning, kommuner och privata företag. De lokala elnäten brukar delas upp i lågspänning (400/230 V) och högspänning (oftast kv). Till lokalnäten är cirka 5,3 miljoner elanvändare anslutna. Det finns även ett mindre antal stora elförbrukare som är anslutna direkt till nät med högre spänning (totalt cirka elanvändare). Elnätsverksamheten i Sverige är ett reglerat monopol och regleras av Energimarknadsinspektionen (EI). En nätkoncession krävs för att bygga en elektrisk kraftledning och driva ett elnät (period på 40 år för en linjekoncession och tillsvidare för ett koncessionsområde). Generellt kan utryckas att eldistributionens förutsättningar i Sverige innebär att norra Sverige har ett överskott på elproduktion medan i södra Sverige är omständigheterna de motsatta. Illustration över eldistributionen från producent till konsument Eldistribution i Sverige Nät Antal ägare Ägare Stamnät 1 Stamnätets ledningslängd är cirka km. Svenska Kraftnät är certifierat som stamnätsföretag av Energimarknadsinspektionen (EI). Regionnät 5 Regionnäten omfattar cirka km och ägs av E.ON, (28%) Vattenfall (49%), Fortum (19%), Skellefteå Kraft (3,4%) och Laforsen (0,2%) Lokalnät 168 Lokalnäten omfattar cirka km och ägs av E.ON, Vattenfall och Fortum. Resterande lokalnät ägs i huvudsak av svenska kommuner. Källa: Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi. Källa: Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät. 14

36 Energimarknaden Eldistribution nya riktlinjer och nättariffer Nya riktlinjer Under de senaste åren, efter stormarna Gudrun (januari 2005) samt Per (januari 2007), har elnäten i Sverige byggts om för att öka leveranskvaliteten. Ökade krav på elnätsföretagen i lagstiftningen har inneburit stora investeringskostnader för att säkra näten mot avbrott. Bland annat har luftledningar ersatts med jordkablar, nya elmätare för månadsavläsning har installerats hos abonnenterna och kapaciteten att ta emot förnybar elproduktion, som t ex vindkraft, har förstärkts. Abonnenterna kan till följd av de ökade kostnaderna ha fått avgiftshöjningar, men också ökad leveranssäkerhet och fakturor baserade på faktisk förbrukning. Energimarknadsinspektionen (EI) är tillsynsmyndighet för elnätsmarknaden och ansvarar för att granska skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Granskningen görs på elnätsföretagens totala intäkter från nätverksamheten och har tidigare skett i efterhand. I samband med omregleringen av den svenska elmarknaden 1996 behölls den svenska traditionen med fri prissättning, där elnätsföretagen sätter sina tariffer efter vissa generella riktlinjer. Med nättariff avses i ellagen avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ny ledning eller ett ledningsnät. Regeringen konstaterade dock i en proposition under 2009 att det finns fördelar med en ordning där prövningen sker i förväg, inte minst då en förhandsprövning ( ex ante ) innebär ökad förutsägbarhet för nätföretagen och deras abonnenter. Den nya förhandsregleringen av elnätsavgifterna är en anpassning till EU:s elmarknadsdirektiv från Metodik för beräkning av intäktsram Källa: Påverkbara kostnader Effektiviseringskrav Löpande kostnader Energimarknadsinspektionen Ej påverkbara kostnader Kapitalförbrukning Justering för tidigare periods över- resp. underavskrivning Intäktsram Kapitalbas När riksdagen beslutade den av regeringen lämnade propositionen Förhandsprövning av nättariffer med mera infördes nya bestämmelser i ellagen. Från och med 2012 ska elnätsavgifterna regleras i förväg genom att EI beslutar om en intäktsram för varje elnätsföretag för fyra år i taget. Den första tillsynsperioden omfattar åren För att pröva elnätsföretagens förslag till intäktsram används en schablonmetod. Denna schablonberäkning kompletteras med en helhetsbedömning av varje enskilt företag. Avkastning (WACC) Justering med avseende på kvalitet Kapitalkostnad Metoden utgår ifrån att elnätsföretagen ska tillåtas att få skälig täckning för kapitalkostnader, påverkbara löpande kostnader och opåverkbara löpande kostnader givet viss kvalitetsnivå. Källa: Energimarknadsinspektionen. 15

37 Energimarknaden Eldistribution - intäktsramen Intäktsramen Elnätsverksamhet, liksom andra infrastrukturbranscher, kräver regelbundna investeringar även om anläggningarna används under en längre period. Ungefär hälften av elnätsföretagens kostnader utgörs av kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna, dvs avskrivningar och räntor liksom avkastning på anläggningarna, behöver fördelas över anläggningarnas totala livslängd. Detta kan ske med olika metoder och EI har valt ett kapacitetsbevarande perspektiv, där kapitalkostnaderna fördelas med en real annuitet. I det kapacitetsbevarande perspektivet värderas elnätsanläggningarna till ett nuanskaffningsvärde (s k NUAK ), dvs. vad det hade kostat att återanskaffa motsvarande anläggningar idag. Enligt en beräkning av EI under våren 2010 uppgick det sammanlagda NUAK-värdet av alla lokalnät i Sverige till ca 178 miljarder kr (beräknat i 2010-års penningvärde). Efter en ändring i beräkningsprincipen har dock NUAK-värdet sedan ändrats och uppgår nu till ca 262 miljarder kr. Under våren 2011 lämnade elnätsföretagen in sina ansökningar om intäktsramar. Företagens ansökta belopp uppgick till totalt 183 miljarder kr för fyraårsperioden (i 2010-års prisnivå), vilket ska jämföras med den faktiska intäktsnivån åren som uppgick till ca 132 miljarder kr (också i 2010-års prisnivå). Under hösten 2011 meddelade EI att valen av det kapacitetsbevarande perspektivet och schablonmetoden innebär att de beräknade kapitalkostnaderna i vissa fall kan bli högre och för att inte enskilda abonnenter ska drabbas av oskäliga höjningar av nättarifferna så behöver denna övergångseffekt hanteras. Detta har EI valt att göra genom att införa en övergångsperiod på 18 år innan elnätsföretagen ska tillåtas ta ut avgifter i enlighet med schablonmetoden. Källa: Energimarknadsinspektionen. Intäktsramen (forts.) EI beslutade att begränsa intäktsramarna för regleringsperioden till ca 150 miljarder kr. Under hösten 2012 gick EI branschen till mötes på vissa punkter och justerade upp intäktsramarna till 155 miljarder kr. Många elnätsföretag överklagade besluten från EI till förvaltningsdomstolen och fick rätt. Domarna om elnätsföretagens intäktsramar överklagades senare av EI. Timvis mätning och smarta elnät Smarta elnät är ett energisystem där avancerad informationsteknologi bidrar till att matcha varierande behov hos allt fler och allt mer varierade producenter, distributörer och användare av energi. Mer varierande småskalig elproduktion från sol- och vindkraft ska till exempel kunna kopplas samman med mer aktiva och flexibla elkonsumenter men också med olika former av energilager som kan jämna ut toppar och dalar i elpris och förbrukning. Sverige ligger långt framme inom smarta elnät. Redan idag har de flesta svenska hem en smart elmätare, vilket innebär att den klarar av fjärravläsning av elförbrukningen, på timbasis eller i realtid. Tack vare det har regeringen kunnat besluta om att införa så kallad timvis mätning av el som gör att kunderna kommer kunna anpassa sin elförbrukning efter priset. Från och med 1 oktober 2012 kan elkonsumenter kostnadsfritt begära att få sin el mätt och debiterad per timme. Detta gäller dock enbart om kunden ingått ett elprisavtal med ett elhandelsföretag som erbjuder att elöverföringen mäts per timme. Smarta elnäts stora potentiella betydelse för att jämna ut energianvändning/effekt över dygnet kan på sikt både möjliggöra en större andel förnybara energikällor och minska behovet av den dyraste och miljömässigt sämsta produktion som krävs vid topplast. 16

38 Energimarknaden Fjärrvärme Fjärrvärme Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus och kommersiella lokaler i Sverige. Den svenska fjärrvärmemarknaden är mycket väl utvecklad och uppvärmningsformen förekommer sedan många år i stor utsträckning i både stora och små städer runt om i Sverige. Uppbyggnaden av fjärrvärmen i Sverige har skett under de senaste 50 åren och det mesta har startat i kommunal regi. Ursprungligen nyttjades i huvudsak olja som bränsle men numera produceras en stor del av Sveriges fjärrvärme med miljöanpassade bränslen såsom avfall, biobränslen och industriell spillvärme. Under de senaste åren har det även blivit allt vanligare med värme- och elproduktion via kraftvärme, ett resultat av bland annat stigande elpriser och elcertifikatsystemet. Främst är fjärrvärmen den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus och lokaler med en marknadsandel på 78% Totalt i Sverige står fjärrvärmen för cirka 50% av den totala uppvärmningen. Källa: TWh Svensk fjärrvärme. Industri Bostäder och service Förluster Aktörer på den svenska fjärrvärmemarknaden Fjärrvärmemarknaden domineras av ett fåtal större aktörer, men är samtidigt fragmenterad då det idag finns drygt 200 företag i Sverige som bedriver fjärrvärmeverksamhet. Dessa företag förvaltar totalt cirka 520 nät, vilka i sin tur är indelade i omkring 420 prisområden. Storleken på fjärrvärmeföretagen varierar kraftigt. Fortum och E.ON är de största aktörerna, följt av Göteborg Energi och Vattenfall. Dessa företag producerar samtliga mer än 2,5 TWh värme. Göteborg Energi är ledande energibolag i Västsverige medan Vattenfall fokuserar på ett antal städer och orter runt om i Sverige. Det finns förhållandevis många små företag, drygt 110 företag producerar mindre än 0,1 TWh fjärrvärme årligen. De övriga mindre fjärrvärmeföretagen är i allmänhet kommunalägda och är i vissa fall en integrerad del av den kommunala verksamheten. Fjärrvärmeföretag GWh/år (2012) Källa: Svensk fjärrvärme Såld fjärrvärme Fortum 7785 E.ON 5642 Göteborg Energi 3876 Vattenfall 2601 Söderenergi (Södertälje) 2707 Tekniska Verken 1567 Mälarenergi 1577 Värmevärden 1300 Öresundskraft 1106 Södertörns Fjärrvärme 1048 Övriga Total

39 Energimarknaden Fjärrvärme Prissättning på fjärrvärme Priserna för anslutning och förbrukning har stora skillnader, det högsta priset är mer än dubbelt så högt som det lägsta. Fjärrvärmepriset påverkas av flera faktorer och det finns ingen enkel förklaring till skillnaden i prissättningen. Prissättningen påverkas av många olika faktorer, som t ex.: tillgång till lokal spillvärme statlig energipolitik val av bränslekälla kommunala beslut, tätortens storlek och markförhållande på orten antal anslutna fjärrvärmekunder och dess förbrukning typ av ägare av fjärrvärmecentralen och dess prissättningsfilosofi behov av underhåll för anläggning och nät Fjärrvärmepriserna påverkas också av skatter, t ex. koldioxidskatten, men också av andra ekonomiska styrmedel som utsläppsrätter och elcertifikat med mera. Kraftvärme är exempelvis undantagen från koldioxidskatt, eftersom elproduktionen istället omfattas av handel med utsläppsrätter. Politik och styrmedel Fjärrvärmen är inte prisreglerad i Sverige, och avregleringen på prissättningen skedde i samband med elmarknadsreformen Privata och kommunala företag som bedriver distribution av fjärrvärme skall göra detta på affärsmässig grund. En fjärrvärmekund har normalt ingen valfrihet när det gäller vem man ska köpa fjärrvärmen ifrån och det är inte kostnadseffektivt att bygga parallella nät. Det innebär att överföringsledet är en marknad som liknar ett monopol, men eftersom kunderna i normalfallet har tillgång till alternativ uppvärmning så är fjärrvärmen inget faktiskt monopol. Det företag som tillhandahåller fjärrvärme inom ett visst område har dock en dominerande ställning på den lokala värmemarknaden. Även om det inte är en reglerad verksamhet så har svenska myndigheter följt marknaden mot bakgrund av stigande priser i flera fjärrvärmenät. Politik och styrmedel (forts.) En ny lag om fjärrvärme trädde i kraft i juli 2008, vilken gav kunderna rätt att ifrågasätta priserna på fjärrvärmen. I denna nuvarande fjärrvärmelag sägs att en kund som är missnöjd har rätt att förhandla med fjärrvärmeleverantören, men en sådan förhandling är inte bindande utan i sista hand medlar fjärrvärmeföretaget om priset. EI är tillsynsmyndighet enligt fjärrvärmeförordningen (2008:526). EI:s föreskrifter reglerar företagens skyldigheter att lämna prisinformation samt hur detta ska gå till. Företagen rapporterar årsvis drifts- och affärsuppgifter till EI i syfte till ökad transparens. Utveckling kring tredjepartstillträde och externa värmeproducenter I mars 2012 uttryckte regeringen att de inte har för avsikt att implementera det ursprungliga förslaget kring tredjepartstillträde (TPA) för fjärrvärme. Istället fick myndigheter i uppdrag att undersöka andra möjligheter för att stärka konsumenternas ställning på marknaden samt utreda förutsättningarna för industriella spillvärmeproducenter. EI fick särskilt i uppdrag att utreda och föreslå utformningen av en modell för prisförändringsprövning och en princip om likabehandling inom samma kundkategori. EI fick också i uppdrag att se över en modell för reglerat tillträde till fjärrvärmenätet för spillvärmeproducenter. När det gäller modellen för prisförändringsprövning, rekommenderar EI självt att denna inte genomförs, en uppfattning som stöds av Svensk Fjärrvärme och andra organisationer. Den andra rapporten om reglerat tillträde för alla spillvärmeproducenter är dock en bra grund, enligt fjärrvärmebranschen, att bygga vidare på och utveckla fjärrvärmen i Sverige i en positiv riktning. Förslaget innebär i princip att en extern värmeproducent har rätt att leverera värme till ett fjärrvärmenät och att ägaren till fjärrvärmenätet skall förbli fri från negativa ekonomiska konsekvenser. Källa: Svensk fjärrvärme, Energimarknadsinspektionen. 18

40 Energimarknaden Elcertifikat Elcertifikat Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el, t ex vattenkraft, vindkraft och kraftvärme, och har funnits i Sverige sedan år Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam marknad för elcertifikat. Den bygger på den svenska elcertifikatsmarknaden som har funnits sedan För varje producerad MWh förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. Producenten erhåller elcertifikaten under 15 år. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elleverantörer. Elcertifikaten handlas till marknadspris på en separat marknad genom Svensk Kraftmäkling (SKM). Spotpriser på elcertifikat (SEK) Politik och styrmedel Norge och Sverige har ett gemensamt mål som innebär att elcertifikatsystemet ska bidra till 26,4 TWh förnybar elproduktion till utgången av år De två länderna har ålagts att finansiera hälften var men det är upp till marknaden att bestämma var och när den nya produktionen ska ske. Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Norge och Sverige arbetar med att ta fram en grund för hur den första kontrollstationen för den norsk-svenska elcertifikatsmarknaden ska utformas. Kontrollstationen genomförs innan utgången av år Detta innebär bland annat för myndigheterna att: Analysera och föreslå eventuella justeringar av kvotpliktskurvan som behöver göras för att Sverige ska uppfylla åtagandet gentemot Norge i traktatet om en gemensam elcertifikatmarknad: Identifiera och bedöma risker som kan leda till att utbyggnadstakten av förnybar elproduktion inte utvecklas som förväntat till 2020 SEK Analysera den historiska utvecklingen inom systemet, bl.a. med avseende på elcertifikatpriser, sparade elcertifikat och utfasning av anläggningar Analysera marknadens funktionssätt, bl.a. med avseende på omsättning, likviditet, antal aktörer och marknadsklarering och vid behov föreslå åtgärder för att ytterligare förbättra funktionssättet En slutrapport kring resultatet av detta arbete förväntas presenteras under början av Källa: Svensk Kraftmäkling. Källa: Energimyndigheten, NVE. 19

41 Energimarknaden Energiskattelagstiftning gällande elproduktion och vindkraft Elektrisk kraft Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är som huvudregel skattepliktigt i Sverige i enlighet med energiskattelagen. Det finns dock undantag från skattepliktigheten gällande bl.a. elektrisk kraft från vindkraftverk om; den elektriska kraften framställs i Sverige av en producent som inte yrkesmässig levererar elektrisk kraft (11 kap. 2 1 energiskattelagen). Undantaget gällande vindkraft För att kunna tillämpa undantaget får producenten inte yrkesmässigt sälja någon el, dvs. den juridiska person som producerar elen får inte vara försäljare av el. Eventuell överskott el från vindkraftverket måste dumpas på nätet utan någon ersättning. Produktionen av el ska stämmas av för varje timme med förbrukningen; varje timme ska bedömas för sig och kvittning får inte ske mellan produktion/förbrukning för olika timmar. Den juridiska personen som producerar el från vindkraft får inte sälja el; får varken sälja el från vindkraft eller annan kraftkälla såsom vattenkraft. Det bör uppmärksammas att statens offentliga utredning Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU 2013:46) har föreslagit att det nuvarande utantaget från energiskatt för viss vindkraft ska tas bort från 1 januari Regeringen har dock inte tagit upp förslaget i sin budgetproposition för Tillämpningen av undantaget för vindkraftverk Undantaget kan tillämpas av: en juridisk person såsom en kommun (kommunala bolag är separata juridiska personer) för att användas i dennes verksamhet. flera juridiska personer där produktionen av el sker via ett enkelt bolag och fördelas till de juridiska personer som har det enkla bolaget. Ett enkelt bolag är ingen egen juridisk person utan bygger på avtal mellan två eller fler parter i enlighet med lag om handelsbolag och enkla bolag. Produktionen av el bör vara lägre än vad som förbrukas för att inte behöva dumpa elen på nätet utan ersättning. Eventuellt underskott av el kan köpas in av ett elhandelsbolag. Kräver att producenten har resurser och kompetens för att på timbasis registrera produktionen och användningen. Skattesatser för el De nuvarande skattesatserna (energiskatt) för el är: 29,3 öre/kwh för övriga fall (normala skattesatsen). 19,4 öre/kwh om elen förbrukas i vissa uppräknade kommuner i norra Sverige. 0,5 öre/ KWh om elen förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, samt för vissa skepp. 0 öre/kwh om uppfyller undantaget för vindkraft. 20

42 1 Inledning och sammanfattning 2 Energimarknaden 3 Elproduktion inom kommunförvaltningen 4 Falkenberg Energi AB 5 Perspektiv på framtida driftsform 6 Appendix 21

43 Elproduktion inom kommunförvaltningen Översikt Elproduktion inom kommunen Falkenbergs kommun har lång historik av elproduktion. Idag produceras el från två huvudsakliga energikällor; Vattenkraft, Vindkraft. Falkenbergs kommun äger anläggningarna medan drift, försäljning och underhåll läggs ut på entreprenad till såväl tredje part som övriga verksamheter inom kommunen. Hertings kraftstation (Herting 1) byggdes redan 1903 och är en småskalig vattenkraftstation i Ätran. Under 1940-talet byggdes anläggningen ut med en kraftstation (Herting 2). Under 2013 genomförs ett omfattande projekt kring vattenkraftstationen för att öka framkomligheten med en ny fiskvandringsväg och säkerställa framtida turistnäring kring Ätran. Kommunen uppskattar att projektet för en ny fiskväg reducerar kraftstationens produktionsvolym med ca 5 GWh. Efter genomfört projekt kommer Herting 1 stå för ca 90% av årlig elproduktion från kraftstationen. Det finns en ny vattendom för de nya driftsförhållandena för Hertings kraftstation. Falkenberg har en lång tradition av vindkraft. Det första kommersiellt sålda verket i Sverige byggdes i Falkenberg Sedan dess har utvecklingen fortsatt och under 2007 invigdes en ny vindkraftspark i Falkenbergs hamn, Lövstaviken. Vindkraftsparken var delvis subventionerad med EU-bidrag motsvarande ca 7,4 mkr. Producerad elenergi säljs till FEHAB enligt avtalsenliga priser. Hertings kraftstation Herting 1 Byggt 1903, två generatorer med en fallhöjd på ca 5m Kapacitet 2,0 MW, energi/år 7,2 GWh (2014) Herting 2 Byggt 1944, en generator med en fallhöjd på ca 5m Kapacitet 0,9 MW, energi/år 0,8 GWh (2014) Lövstaviken vindkraftspark Enercon E70 Antal: 5 st Effekt: 2,3 MW/verk Under ett normalår genererar parken ca 28 GWh Herting 2 Herting 1 22

44 Elproduktion inom kommunförvaltningen Hertings kraftstation Ägande och affärsmodell Falkenbergs kommun äger vattenkraftstationen Herting 1 och 2 i Ätran. Falkenberg Energi AB (FEAB) sköter driften av kraftverket. Falkenberg Energihandel AB (FEHAB) köper elproduktionen av Falkenbergs kommun samtidigt som via avtal köper Falkenbergs kommun tillbaka el till de kommunägda fastigheterna. All producerad el från Hertings kraftstation konsumeras av Falkenbergs kommun. Produktion Hertings kraftstation har en total effekt på 2,9 MW med en historisk årlig produktion om ca 13 GWh. Efter genomförandet av ny fiskvandringsväg beräknas den totala produktionsvolymen att reduceras med ca 5 GWh till en årlig produktion om ca 8 GWh. Sedan 1 januari 2013 har vattenkraftverket inte genererat några elcertifikat. För att erhålla nya tilldelning måste investeringar ske i kraftanläggningen men något sådant beslut har ej fattats. FEAB har vid olika tillfällen lämnat investeringsförslag. Drift och underhåll FEAB är enligt avtal förbunden att ombesörja driften av kommunens tillhöriga, nuvarande och framtida elproduktionsanläggningar. Med drift avses ett normalt och nödvändigt underhåll för att hålla anläggningarna i optimalt skick. Ersättning för drift och underhåll har historiskt beräknats som en funktion av producerad energi. Långsiktig ersättningsmodell har ej fastställts. Utöver drift och underhåll vilar också ansvaret på FEAB att inför kommunens budgetarbete, på kommunens begäran, lämna investeringsförslag för kommande planperiod. FEAB ska då förse kommunen men förslag på nya investeringar och reinvesteringar samt agera projektansvarig i de fall investeringar skall genomföras. Vidare ansvarar FEAB för fiskräkning. Avtalsförhållanden och energihandel FEHAB är enligt överenskommelse förbunden att köpa all producerad elenergi från kommunens nuvarande elproduktionsanläggningar. 1. Ersättning för producerad el (spotpris 2,4 öre per kwh) 2. Kostnad för handel av elcertifikat (ca 1,5 kr per sålt certifikat) FEAB får ersättning för drift och underhåll samtidigt som de ersätter kommunen för produktion i lokalt nät. 1. Ersättning för produktion i lokalt nät (netto ca 3,18 öre per kwh) 2. Kostnad för drift och underhåll (12 öre per kwh) 3. Nättariffer för två abonnemang (ca 50 tkr per år) Enligt överenskommelse skall parterna varje år skriftligen ompröva prissättningen på nätavgifter och underhållskostnader samt att avräkning sker av de faktiska kostnaderna. Senaste skriftliga omprövning gjordes 2009 och det råder viss oklarhet i dagsläget gällande framtida hantering av frågan. Elkonsumtion inom kommunen Kommunen har upprättat avtal gällande balansering av egenproducerad vattenkraft. Syftet är att reglera formerna för Falkenbergs kommun att köpa "tillbaka" den egenproducerade elen i Hertings kraftverk. Enligt avtal är prissättningen av elen är uppdelad i två delar; 1. Timmätta leveranspunkter (spotpris + 2,0 öre per kwh) 2. Schablonmatta leveranspunkter (månadsmedelvärdet av Nordpools spotpris + 2,4 öre per kwh) Eftersom produktionen kommer att minska för Hertings kraftstation kommer Falkenbergs Kommun behöva köpa mer vindbaserad elproduktion från Lövstaviken. 23

45 Elproduktion inom kommunförvaltningen Hertings kraftstation (forts.) Elproduktion vid Hertings kraftstation Hertings kraftstation har erhållit elcertifikat för småskalig vattenkraft. Detta upphör dock från och med år Investeringsförslag som möjliggör framtida elcertifikat har tagits fram av FEAB. Vattenflödet i till Hertings kraftstation är beroende av övriga kraftanläggningar längre upp längs med Ätran. Dessa ägs idag av E.ON. Eldistribution från Hertings kraftstation sker via lokal nät ägt av FEAB. Vattenflödet under 2013 har varit betydligt lägre jämfört med utfall under Det årliga vattenflödet har en direkt påverkan på det ekonomiska utfallet i termer av producerad el. Vid senaste genomgång av Herting 1 kunde det konstateras att båda generatorer haft en lång teknisk livslängd och att produktionen inte längre är driftsäker. FEAB har tagit fram tre scenarier för framtida investeringar men något beslut eller handlingsplan gällande investeringar finns inte i dagsläget. Genererade elcertifikat per månad (antal) Produktionsöversikt 5 år (GWh) 16,0 15,0 14,2 14,0 12,5 11,8 12,0 10,0 8,0 7,6 6,0 4,0 2,0 GWh 0, Producerad energi per månad (MWh) Antal elcertifikat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec MWh Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok! Nov Dec

46 Elproduktion inom kommunförvaltningen Hertings kraftstation (forts.) Finansiell utveckling och prognos Historisk omsättning för Hertings kraftstation har legat inom intervallet 7-10 mkr. Efter 2012 påverkas omsättningen negativt av två huvudsakliga faktorer; Upphörande av elcertifikat för småskalig vattenkraft Reducerad kapacitet om ca 5 GWh Dessa två faktorer gör att Hertings kraftstation förväntas generera en omsättning mellan 2,5-3,0 mkr per år givet ett budgeterat elpris kring 35 öre/kwh och driftskostnader på 2,5 mkr. Sedan budgeten lades har terminspriserna på el fallit till under 30 öre/kwh. Prognostiserade rörelsekostnader är baserad på historiskt utfall. Mot bakgrund av minskad produktion kommer avgiftsmodellen för service och underhåll till FEAB att behöva ses över. Framtida realisation av tidigare erhållna elcertifikat har ej prognostiserats. Kraftverket beräknas framöver generera ett nollresultat (före finansiella kostnader). Kommentar och justering av resultaträkning Den försäkringsersättning som redovisas 2009 härleds till en skada på en generator i Herting 1. Skadan skedde 2008 och ledde till att generatorn fick lindas om. Ersättningen gällde både reparationskostnader och produktionsbortfall. Hertings Vattenkraft - Resulaträkning och produktion mkr U 2014B 2015B El-intäkter 5,6 4,7 6,9 6,5 4,0 2,2 2,8 2,8 Försäkringsersättning - 1, El-certifikat 4,2 2,9 3,1 2,3 3, Summa försäljning 9,8 9,2 10,1 8,8 7,0 2,2 2,8 2,8 Rörelsekostnader* -4,1-2,7-2,1-2,2-2,5-1,7-2,5-2,5 Avskrivningar -0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3 Summa kostnader -4,3-3,0-2,4-2,5-2,8-2,0-2,7-2,8 Rörelseresultat (EBIT) 5,5 6,2 7,7 6,3 4,3 0,2 0,1 0,0 Finansiell kostnader ,2-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Resultat före skatt (EBT) 5,5 6,2 7,4 6,1 4,1 0,0-0,1-0,2 Finansiell utveckling Omsättningstillväxt (%) n/a -6,6% 9,6% -12,5% -20,2% -69,0% 28,7% 0,0% Elcertifikat av tot.oms. (%) 43,0% 32,1% 31,1% 26,7% 42,7% n/a n/a n/a Rörelsekostnad (öre/kwh) 31,5 23,3 16,9 14,6 17,5 22,8 30,9 31,5 Total kostnad (öre/kwh) 33,6 25,6 19,1 16,4 19,4 26,3 34,3 34,8 EBIT-marginal (%) 56,0% 67,1% 76,2% 72,1% 60,7% 8,0% 2,1% 0,5% Avskrivning/omsättning (%) 2,8% 3,0% 2,7% 3,1% 3,8% 12,4% 9,6% 9,6% Produktion Produktion (GWh) 12,9 11,8 12,5 15,0 14,2 7,6 8,0 8,0 Erhållna elcertifikat (tusental) 12,9 11,8 12,5 15,0 14, Genomsnittlig elintäkt (öre/kwh) 43,4 39,6 55,4 43,1 28,3 28,6 35,0 35,0 Elcertifikat (genomsnitt kr/mwh) 328,4 250,2 250,7 156,9 210,6 n/a n/a n/a Källa: Not: Falkenbergs kommun, FEAB (*) I kommunens redovisning är en investering under 2012 om 1 mkr kostnadsförd. I resultaträkningen för 2012 i ovanstående tabell har rörelsekostnaden reducerats med motsvarande belopp (1 mkr. 25

47 Elproduktion inom kommunförvaltningen Hertings kraftstation (forts.) Bokförda tillgångar Hertings kraftstations huvudsakliga tillgång; Mark och teknisk utrustning (ca 5,6 mkr) Det finns i dagsläget ingen fastställd investeringsplan för Hertings kraftstation. Operativt kassaflöde Från och med 2015 beräknas Hertings kraftstation endast generera ett operativt kassaflöde om ca 0,3 mkr (exklusive finanskostnader). Eventuella ersättningsinvesteringar (som inte påverkar kraftverkets intjäning) skulle snabbt kunna resultera i ett negativt kassaflöde. Hertings Vattenkraft - Tillgångar mkr U 2014B 2015B Mark 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Teknisk utrustning 5,2 5,0 4,7 4,4 5,2 4,9 4,7 4,4 Nettotillgångar 5,9 5,6 5,4 5,1 5,9 5,6 5,3 5,1 El-certifikat IB (tusental) n/a 2,1 9,6 22,1 32, Erhållna certifikat (tusental) 12,9 11,8 12,5 15,0 14, Sålda certifikat (tusental) (10,8) -4,2 - -5,0-25, Överförda certifikat (tusental)* , El-certifikat UB (tusental) 2,1 9,6 22,1 32, Spotpris elcertifikat (kr) 317,0 234,7 154,8 210,5 171,0 200,0 205,0 Värde UB 3,0 5,2 5, Underhållsinvesteringar 0, , Årlig investering 0, , Hertings Vattenkraft - Operativt kassaflöde mkr U 2014B 2015B EBIT 5,5 6,2 7,7 6,3 4,3 0,2 0,1 0,0 Återläggning elcertifikat -4,2-2,9-3,1-2,3-3, Försäljning av elcertifikat 3,6 1,1-0,8 5, Återläggning avskrivning 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Kassaflöde före leasing/invsteringar 5,1 4,6 4,8 5,0 6,8 0,4 0,3 0,3 Investeringar -0, , Leasingkostnad Opeativt kassaflöde 5,0 4,6 4,8 5,0 5,8 0,4 0,3 0,3 Källa: Not: Falkenbergs kommun, FEAB (*) Falkenbergs kommun särredovisar inte elcertifikat för Hertings Kraftstation och Lövstavikens Vindkraftsanläggning. Mot bakgrund av att Hertings Kraftstation, sedan 2012, inte längre erhåller elcertifikat antas samtliga kvarvarande elcertifikat tillhöra Lövstavikens Vindkraftsanläggning. Överföringen antas inte påverka det operativa kassaflödet för respektive verksamhet. 26

48 Elproduktion inom kommunförvaltningen Lövstaviken vindkraftsanläggning Ägande och affärsmodell Verksamheten omfattar fem vindkraftverk i Lövstaviken som ägs av Falkenbergs kommun. Kraftverken togs i drift i mars 2007 och är finansierade av SEB genom finansiell leasing. Falkenberg Energi AB (FEAB) sköter tillsynen av kraftverket. FEHAB köper elproduktionen av Falkenbergs kommun. Via avtal köper Falkenbergs kommun tillbaka el till de kommunägda fastigheterna. Producerad el från Lövstavikens kraftstation konsumeras dels av Falkenbergs kommun och dels av FEHABs externa kunder. Produktion Beräknad normal årsproduktion är 28 GWh. Enligt avtal med Enercon garanteras en tillgänglighet på 97%. Vindkraftverken i Lövstaviken har ingen mekanisk växellåda vilket innebär att genererad ström omvandlas till likström och sedan till växelström innan den släpps ut på elnätet. Anläggningen kopplas in mot nätet när det blåser över 2,5 meter/sekund. Drift och underhåll Service för drift och underhåll levereras av Enercon till en årlig kostnad om ca 1,6 mkr. Enligt avtal har Enercon ensamrätt till service, drift och underhåll. FEAB ombesörjer tillsynen av vindkraftverken och ersätts baserat på producerad energi. Avtalsförhållanden och energihandel FEHAB är köper all producerad elenergi från kommunens nuvarande elproduktionsanläggningar. 1. Ersättning för producerad el (prissäkrad per kwh) 2. Ersättning för producerad el (spotpris 2,4 öre per kwh) 3. Kostnad för handel av elcertifikat (ca 1,5 kr per sålt certifikat) FEAB får ersättning för tillsyn samtidigt som de ersätter kommunen för produktion i lokalt nät. 1. Ersättning för produktion i lokalt nät (netto ca 3,18 öre per kwh) 2. Kostnad för tillsyn (1,5 öre per kwh) 3. Kostnad för nättariffer (inmatningstariff över 1500 kw ca 0,8 mkr per år) Kommunen ansvarar för att prissäkringar skall göras vid olika tillfällen på året då det bedöms vara lönsamt. Sådan prissäkringar sker via överenskommelser mellan kommun och FEHAB. Övrig produktion, dvs. den del som inte är prissäkrad, säljs till spotpris minus 2,4 öre per kwh. Kommunen initierar FEHAB att administrera eventuell försäljning av elcertifikat. Handel sker främst i poster om certifikat per handelstillfälle och utförd handel (pris och antal handlade certifikat) redovisas skriftligen av FEHAB till Falkenbergs kommun. Elkonsumtion inom kommunen Prissättningen av elen är uppdelad enligt samma kostnadsstruktur som gäller för inköp av vattenkraft. 27

49 Elproduktion inom kommunförvaltningen Lövstaviken vindkraftsanläggning (forts.) Elproduktion vid Lövstaviken vindkraftsanläggning Sedan 2007 har Lövstaviken vindkraftsanläggning erhållit elcertifikat. Detta upphör dock från och med år Lövstavikens vindläge vid havet har visat sig vara relativt gynnsamt och levererar ca fullasttimmar per år. Fullasttimmar avser de timmar per år som verket går för full effekt. Ett modernt 2 MW verk i bra vindförhållande har cirka fullasttimmar på ett år. Det skall dock noteras att 2013 inte varit ett normalår. Eldistribution från Lövstavikens kraftstation sker via det lokala nätet ägt av FEAB. För Lövstaviken finns ett fullserviceavtal med Enercon vilket betyder att det inte behövs några ytterligare underhållsinvesteringar eftersom leverantören tar på sig fullt ansvar för verkens funktion. Bedömd teknisk livslängd inom intervallet år. Vid projektets avslut kan viss nedmonteringskostnad uppstå. Genererade elcertifikat, i antal Produktionsöversikt 5 år (GWh) 35,0 31,5 30,0 28,7 26,4 25,7 25,0 23,0 GWh 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Producerad energi, i MWh Antal elcertifikat MWh Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

50 Elproduktion inom kommunförvaltningen Lövstaviken vindkraftsanläggning (forts.) Finansiell utveckling och prognos Lövstaviken vindkraftsanläggning kunde under året 2009 uppvisa sin historiskt högsta omsättning på 23,7 mkr vilket delvis kan förklaras av en gynnsam prissäkring av såld el. Verksamheten beräknas framgent kunna producera ca 28 GWh vilket skulle resultera i el-intäkter om ca 9,8 mkr per år givet ett budgeterat elpris om 35 öre/kwh. Sedan budgeten lades har terminspriserna på el fallit till under 30 öre/kwh. Intäkter från elcertifikat beräknas årligen uppgå till ca 5,6-5,7 mkr. Denna prognos och beräkning bygger på ett antagande om försiktigt ökat pris för elcertifikat. Framtida realisation av tidigare erhållna och behållna elcertifikat har ej inkluderats i prognosen. Under 2014 och 2015 beräknas kraftverket kunna generera ett rörelseresultat om ca 6,2 mkr. Finansiell leasing Falkenbergs kommun redovisar sitt leasingåtagande som en finansiell leasing. Det innebär att i kommunens redovisning görs linjära avskrivningar baserat på ett anskaffningsvärde om ca 95 mkr och en ekonomisk livslängd om 15 år. Därutöver belastas det bokförda restvärdet med en internränta. Leasingåtagandet och dess finansiella flöden redovisas i detalj på sida 30. Avvecklingskostnader Falkenbergs kommun genomför inte löpande reserveringar i sin ekonomiska rapportering gällande framtida avvecklingskostnader. Lövstaviken Vindkraft - Resulaträkning mkr U 2014B 2015B El-intäkter* 15,5 11,6 11,6 12,9 8,3 8,9 9,8 9,8 Prissäkring EL 0,2 5, El-certifikat 7,8 6,9 5,7 4,9 6,1 4,4 5,6 5,7 Summa försäljning 23,5 23,7 17,3 17,9 14,3 13,3 15,4 15,5 Rörelsekostnader -1,8-2,6-2,9-2,9-3,0-2,9-3,0-3,0 Avskrivningar -4,2-6,5-6,3-6,4-6,3-6,4-6,4-6,4 Summa kostnader -5,9-9,1-9,2-9,3-9,3-9,2-9,3-9,3 Rörelseresultat (EBIT) 17,6 14,5 8,1 8,6 5,0 4,1 6,1 6,2 Finansiell kostnader - -0,0-0,4-1,3-1,3-1,0-1,0-1,0 Resultat före skatt (EBT) 17,6 14,5 7,7 7,3 3,8 3,1 5,1 5,2 Finansiell utveckling Omsättningstillväxt (%) n/a 0,6% -26,9% 3,3% -19,7% -7,4% 15,9% 0,9% Elcertifikat av tot.oms. (%) 33,2% 29,0% 32,8% 27,6% 42,2% 33,3% 36,4% 36,9% Rörelsekostnad (öre/kwh) 5,7 10,0 12,4 9,2 10,3 11,2 10,6 10,7 Total kostnad (öre/kwh) 19,2 34,5 40,0 29,5 32,4 35,8 33,2 33,4 EBIT-marginal (%) 74,8% 61,5% 46,8% 48,1% 35,2% 30,6% 39,6% 39,9% Avskrivning/omsättning (%) 17,7% 27,4% 36,7% 35,7% 44,2% 47,8% 41,2% 40,9% Produktion Produktion (GWh) 30,8 26,4 23,0 31,5 28,7 25,7 28,0 28,0 Erhållna elcertifikat (tusental)** 30,8 26,7 23,2 31,8 29,1 26,0 28,0 28,0 Elintäkt (öre/kwh) 50,9 63,6 50,6 41,1 28,9 34,4 35,0 35,0 Elcertifikat (genomsnitt kr/mwh) 253,3 257,3 243,8 155,1 208,2 170,2 200,0 205,0 Källa: Falkenbergs kommun, FEAB * Elintäkter under 2008 är rapporterad till 2,6 mkr men FEHAB har köpt el för 15,5 mkr. Därav används inköp som estimat för El-intäkter ** Uppgift för erhållna elcertifikat för 2008 saknas. Antagande om full tilldelning i enlighet med faktisk produktion. 29

51 Elproduktion inom kommunförvaltningen Lövstaviken vindkraftsanläggning (forts.) Bokförda tillgångar och skulder Ursprunglig investering i Lövstaviken uppgår till 95 mkr efter bidrag om euro. Lövstavikens vindkraftsanläggning har två huvudsakliga tillgångar per utgången av 2013; Ståltorn och teknisk utrustning (ca 52,8 mkr) Elcertifikat (ca 20,1 mkr) Eftersom vindkraftsanläggningen är leasad av SEB Finans bokförs även en skuld till leasinggivaren vilken uppgår till ca 79,3 mkr per utgången av Orsaken till att tillgång och skuld inte korrelerar är för att Falkenbergs kommun skriver av tillgången på 15 år medan skulden löper över 19 år med ett restvärde om ca 48% av slutlig anskaffningskostnad. Operativt kassaflöde Från och med 2014 beräknas Lövstaviken vindkraftsanläggning generera ett operativt kassaflöde om ca 9,2 9,3 mkr. Eftersom vindkraftsanläggningens drift hanteras av Enercon, via serviceavtal, skall inte eventuella underhållsinvesteringar påverka den finansiella kalkylen under avtalets löptid. Serviceavtalet med Enercon går ut i mars 2014 och Enercon har inför omförhandlingar aviserat kraftigt höjda priser. Framtida kostnader för motsvarande service är sålunda ej fastställda, vilket ökar osäkerheten under prognosperioden gällande resultat, investeringar och tillgänglighet. Lövstaviken Vindkraft - Tillgångar och skulder mkr U 2014B 2015B Vindkraftsanläggning IB 88,8 84,7 78,2 71,9 65,5 59,1 52,8 46,4 Avskrivning -4,2-6,5-6,3-6,4-6,3-6,4-6,4-6,4 Bokfört värde UB 84,7 78,2 71,9 65,5 59,1 52,8 46,4 40,1 El-certifikat IB (tusental) n/a 16,7 37,6 60,8 92,7 106,7 117,7 117,7 Källa: Not: Erhållna certifikat (tusental) 30,8 26,7 23,2 31,8 29,1 26,0 28,0 28,0 Sålda certifikat (tusental) -14,2-5, ,0-15,0-28,0-28,0 Överförda certifikat (tusental)* , El-certifikat UB (tusental) 16,7 37,6 60,8 92,7 106,7 117,7 117,7 117,7 Spotpris elcertifikat (kr) 317,0 234,7 154,8 210,5 171,0 200,0 205,0 Värde UB* 11,9 14,3 14,3 22,5 20,1 23,5 24,1 Utestående leasingskuld UB 89,9 88,7 86,3 83,9 81,4 79,3 76,6 73,9 Leasingskuld 89,9 88,7 86,3 83,9 81,4 79,3 76,6 73,9 Lövstaviken Vindkraft - Operativt kassaflöde mkr U 2014B 2015B EBIT 17,6 14,5 8,1 8,6 5,0 4,1 6,1 6,2 Återläggning elcertifikat -7,8-6,9-5,7-4,9-6,1-4,4-5,6-5,7 Försäljning av elcertifikat 3,6 1, ,1 2,6 5,6 5,7 Återläggning avskrivning 4,2 6,5 6,3 6,4 6,3 6,4 6,4 6,4 Kassaflöde före leasing/invsteringar 17,5 15,6 8,8 10,0 8,5 8,5 12,4 12,5 Investeringar ,0 Leasingkostnad -6,4-3,3-2,6-4,0-3,9-3,1-3,3-3,3 Operativt kassaflöde 11,2 12,4 6,2 6,1 4,6 5,5 9,2 9,3 Falkenbergs kommun, FEAB, SEB (*) Falkenbergs kommun särredovisar inte elcertifikat för Hertings Kraftstation och Lövstavikens Vindkraftsanläggning. Mot bakgrund av att Hertings Kraftstation, sedan 2012, inte längre erhåller elcertifikat antas samtliga kvarvarande elcertifikat tillhöra Lövstavikens Vindkraftsanläggning. Överföringen antas inte påverka det operativa kassaflödet för respektive verksamhet. 30

52 Elproduktion inom kommunförvaltningen Lövstaviken vindkraftsanläggning (forts.) Leasingavtal Vindkraftsparken finansieras genom ett finansiellt leasingavtal med SEB med ett anskaffningspris om 95 mkr (inklusive EUbidrag). Leasingavtalets löptid är 19 år men en option att köpa ut kraftanläggningen efter 18 år till 50% restvärde och tvingande att köpa ut efter 19 år till 47% restvärde. Leasingkontraktet har en relativt förmånlig ränta (STIBOR90-0,5 procentenheter), vilket med dagens STIBOR-ränta (som uppgår till ca 1,2%) ger en ränta på 0,7%. Räntesatsen bygger på kommunens goda kreditvärdighet. Kalkylens huvudsakliga förutsättningar (efter 2015); Bibehållen kapacitet, konstant elpris, ingen skatt, konstant räntenivå på leasing, ingen inflation. Baserat på antagandet att optionen utnyttjas år 2026 antas att leasingavtalet förnyas i 6 år (motsvarande en total livslängd på 25 år) och ett restvärde på 0% år 2031 kan en årlig leasingkostnad kalkyleras på ca 7,8 mkr. Ackumulerat kassaflöde mkr Lövstaviken Vindkraft - Kassaflöde efter leasing Operativt kassaflöde* Extrapolerat operativt kassaflöde Elcertifikat Summa kassaflöde (i) Leasingkostnad (SEB) Leasingkostnad (refinansiering) Summa leasingkostnad (ii) Operativt kassaflöde (i + ii) Operativt kassaflöde* Extrapolerat operativt kassaflöde ** Elcertifikat Summa kassaflöde (i) Leasingkostnad (SEB) Leasingkostnad (refinansiering) Summa leasingkostnad (ii) Operativt kassaflöde (i + ii) Källa: Not: SEB, Falkenbergs kommun och KPMG analys (*) Exklusive leasingkostnad och försäljning av elcertifikat. (**) Avvecklingskostnad 2031 antagen till 3 mkr

53 Elproduktion inom kommunförvaltningen Organisation och ledning Organisation och ledning av kraftanläggningarna Vatten- och vindkraftanläggningarna inom Falkenbergs kommun är organiserade under kommunstyrelseförvaltningen. De resurser inom kommunstyrelseförvaltningen som idag arbetar med frågor relaterat till kraftanläggningarnas verksamhet är huvudsakligen ekonomiavdelningen. Organisation och ledning av kraftanläggningarna kategoriseras inom följande områden; Ägarrelaterade frågor Kommunstyrelsen ansvarar för ägarrelaterade frågor och långsiktig utveckling av kraftanläggningarna inom Falkenbergs kommun. Strategi och ledning Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för strategiska beslut kring, prissäkring, elcertifikat, långsiktiga investeringar och marknadsbevakning. Inom strategi och styrning ingår även riskhantering och efterlevnad av riskpolicy, lagar och förordningar. Falkenbergs kommun etablerade finanspolicy omfattar ej prissäkring (spot eller termin) eller hantering av elcertifikat. Produktion (drift, underhåll och tillsyn) Huvudsakligen hantering av kraftverk inklusive drift, underhåll och tillsyn. I stor utsträckning omfattas produktionen av teknisk kompetens. Elhandel Hantering och försäljning av producerad el, eventuell prissäkring, handel med elcertifikat. Hanterar även återköpt el av kommunen. Ekonomisk rapportering Administration och bokföring av affärstransaktioner. Ansvarar för ekonomisk rapportering gentemot kommunstyrelseförvaltningen. Relevanta IT-system hanteras i huvudsak av FEAB förutom bokföringssystem vilket hanteras av Falkenbergs kommun. Organisation och ledning av kraftanläggningarna Finanspolicy Produktion Hanteras i huvudsak av tredje part Elhandel Resurser inom kommunstyrelseförvaltningen Ägarrelaterade frågor Kommunchef Ekonomisk rapportering Ägarrelaterade frågor Strategi och ledning Ekonomi- och strategichef. Kommunens ansvarige avseende vind och vatten. Koncernekonom strategienheten. Administrerar kommunens arbete med vind och vatten. Erhåller uppgifter om produktion, spotpriser och elcertifikat från FEAB. Redovisningschef ekonomienheten. Regelefterlevnad Ekonomisk rapportering 32

54 1 Inledning och sammanfattning 2 Energimarknaden 3 Elproduktion inom kommunförvaltningen 4 Falkenberg Energi AB 5 Perspektiv på framtida driftsform 6 Appendix 33

55 Falkenberg Energi AB Översikt Falkenberg Energi AB FEAB är ett kommunägt bolag med stark miljöprofil som bolagiserades inom kommunen Bolagets affärsidé är att på ett affärsmässigt sätt bidra till ett hållbart samhälle genom att erbjuda förnybar energi. Bolaget har tre huvudsakliga affärsområden; 1. Elnät distribution av el från regionnätet samt från lokala producenter. 2. Fjärrvärme produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme. 3. Elhandel elförsäljning till kunder över hela Sverige. Affärsområdena elnät och fjärrvärme ingår i moderbolaget medan elhandeln är organiserad i ett dotterbolag. Det helägda dotterbolaget Ekobilen 5A Fastighets AB började sin verksamhet 2010 och förvaltar en värmecentral i Falkenberg på Kanslistvägen 12. Bolaget Falkenberg Energi AB ägs till 100 % av Falkenbergs kommun genom Falkenbergs Stadshus AB. Energikoncernen omfattar moderbolaget Falkenberg Energi AB och de helägda dotterbolagen Falkenberg Energihandel AB och Ekobilen 5 A fastighets AB. År 2012 omsatte FEAB koncernen totalt 212 mkr och sysselsatte 34 personer. Uppdrag av Falkenbergs kommun FEAB har fått uppdraget av Falkenbergs kommun att följa utveckling, producera, distribuera och handla med energi. Bolaget skall på affärsmässiga grunder svara för energiförsörjning och vara kommunens främsta instrument i energifrågor. Legal struktur Operativ översikt Omsättning 2012: 72,9 mkr Rörelsemarginal: 33,7% Distributionsområde: centrala Falkenberg, delar av Skrea och Vinberg. Antal abonnemang: st. Total inmatad energi inkl. nätförluster 2012: 358 GWh Falkenberg Energihandel AB Falkenbergs kommun Falkenbergs Stadshus AB 100 % Falkenberg Energi AB Omsättning 2012: 55,3 mkr Rörelsemarginal: 8,0% Fjärrvärmeområden: centrala Falkenberg, Ullared och Vessingebro. Antal kunder: 567 st. Totala produktionen 2012: 84 GWh varav såld volym 73GWh. Ekobilen 5A fastighets AB Elnät Fjärrvärme Elhandel Omsättning 2012: 82,1 mkr Rörelsemarginal: 13,3% Produktionskällor till såld energi 2012: 74% Vattenkraft, 26% vindkraft. Antal kunder: st över hela Sverige. Total såld volym 2012: 148 GWh. 34

56 Falkenberg Energi AB Elnät Elnät Affärsområde Elnät ansvarar, inom koncessionsområdet, för eldistribution till kunder samt utbyggnad, drift och underhåll av elnätet. Exempel på detta är nybyggnation av kabelnät och nätstationer, underhåll och besiktning av luftledningsnät, kabelskåp samt transformatorstationer. Elenergivolymerna inom koncessionsområdet uppgick 2012 till totalt 358 GWh. Elabonnemanget från regionnätet uppgick till 79,3 MW. Energimarknadsinspektionen har granskat 2010 och 2011 års tariffer och FEAB har fått besked att nätavgifterna är skäliga. Under 2012 gjordes ingen höjning av tarifferna. Nils Holgerssonrapporten visar att FEABs tariffer är förhållandevis låga jämfört med övriga Sverige. Tarifferna är på samma nivå som jämförbara områden i Halland. En översyn av tarifferna har gjorts för att få kostnadsriktiga fördelningar mellan de olika kundkategorierna. Intäktsramen för FEAB uppgår till 297 mkr för tillsynsperioden i 2010 års prisnivå. I 2010 års penningvärde uppgår sålunda den av Energimarknadsinspektionen (EI) årliga beslutade intäktsram med hänsyn tagna till övergångsregeln till ca 74,2 mkr, vilket ligger i nivå med FEABs prognos för perioden Baserat på intäktsramen enligt schablonmetoden uppgår den årliga intäktsramen till 90,3 mkr, vilket kan tas ut efter övergångsperioden Nuanskaffningsvärdet (NUAK) för elnät uppgår till ca 623 mkr i 2010 års penningvärde. Expansionen och byggnationen i Falkenberg innebär framtida investeringar i elnätet. Planeringen har påbörjats för att bygga en ny mottagningsstation för att säkerställa en fortsatt hög leveranssäkerhet inom koncessionsområdet. Det finns anslutningspunkter avseende mindre anläggningar där mätvärden samlas in automatiskt och faktureras till kund månadsvis. De större 378 förbrukningsoch 29 produktionsanläggningarna faktureras efter insamlade timvärden. I nätet finns anläggningar för förnybar elproduktion från vatten, vind och sol, fördelat på 4 vattenkraftverk, 22 vindkraftverk, och 3 solcellsanläggningar. Elnätsområde Utmatad energi 2012 Falkenberg Intäktsramen tillsynsperioden I 2010 års prisnivå Summa beräknad intäktsram enligt schablonmetoden Historisk intäkt uppräknat till 2010 års prisnivå Skillnad mellan historisk och beräknad intäkt /18 av skillnaden Beslutad intäktsram (tkr) Intäktsandel 2012 *Före koncernelimineringar Övrigt koncernen 64% Elnät 36% Kundtyp Rörelseresultatandel 2012 Övrigt koncernen 62% Elnät 38% GWh 10 kv kv E.ON kv Elpanna 0 0,4 kv effekt 41 0,4 kv effekt Internt 1 0,4 kv säkring 158 0,4 kv säkring Internt 0 Nätförluster 8 Totalt

57 Falkenberg Energi AB Fjärrvärme Fjärrvärme Affärsområde Fjärrvärme ansvarar för utveckling, produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme till kunder inom Falkenbergs kommun. I centrala Falkenberg finns tre fjärrvärmeanläggningar. Huvudanläggningen ligger i kvarteret Spettet med tre flispannor för bas- och mellanlast med skogsflis som bränsle och två naturgaspannor för topplast och reservdrift. Inom kommunen finns dessutom två småskaliga fjärrvärmesystem, i Ullared respektive Vessigebro. Avseende reinvesteringar i värmeverket Spettet har fullmäktige beslutat att inte bygga en ny anläggning och att inte ansluta fler kunder till fjärrvärmenätet. Samtliga pannor används idag för att kunna garantera leverans av värme vid driftstörningar på produktionsanläggningar eller fjärrvärmenät i centrala Falkenberg. Nils Holgerssonsrapporten visar att Falkenbergs Energi har en av de högsta fjärrvärmepriserna i Sverige för lägenheter och medeltaxa för villor. Falkenberg är en småstad med mycket villor utan tillgång till spillvärme eller kraftvärme. Fjärrvärmeproduktionen baserades på en bränslemix med 96 % förnybar energi, varav flis stod för ca 77% av den totala bränslemixen under Verksamheten levererar ca 70 GWh till omkring 500 kunder varav ca 200 är företagskunder. År 2012 såldes totalt 73 GWh jämfört med 68 GWh året innan. Kundfördelning Kategorier Abonnemang Leverans Flerbostadshus 18% 40% Småhus 62% 9% Tillverkningsindustri 0,4% 6% Offentlig förvaltning 8% 25% Övriga 12% 20% Totalt 100% 100% Fjärrvärmeområden Falkenberg stora nätet Intäktsandel 2012 *Före koncernelimineringar Övrigt koncernen 75% Fjärrvärme 25% Ullared närvärme Vessingebro närvärme Rörelseresultatandel 2012 Övrigt koncernen 90% Fjärrvärme 10% 36

58 Falkenberg Energi AB Elhandel Elhandel FEABs elhandelsverksamhet har en tydligt uttalad miljöprofil och säljer enbart förnybar elenergi (märkt Bra Miljöval). FEHAB var först i Sverige med 100% förnybar energi. Under 2012, liksom tidigare år, fick bolaget högsta betyg i Greenpeace rankning över miljövänliga energibolag. Elhandelsverksamheten har under det året börjat köpa överskottsproducerad solenergi från mikroproducenter. Elhandelsbolaget har kunder över hela landet i alla fyra prisområden. Det totala antalet kunder under 2012 var oförändrat, samtidigt som kundernas rörlighet ökade i omfattning. Under 2012 sålde elhandelsbolaget ca 148 GWh jämfört med ca 151 GWh året innan. Kunderna har möjlighet att teckna traditionella fastprisavtal eller avtal med rörligt pris men även mixat pris, där hälften är fast och hälften är rörligt. Under 2012 ökade andelen kunder med rörligt pris. Historiskt har den största andelen av bruttovinsten genererats av tillsvidarekunder. Den andelen har de senaste åren haft en nedåtgående trend på grund av att alltfler tillsvidarekunder går över till andra avtalsformer med FEHAB eller annat elhandelsbolag. Andelen såld energi gällande tillsvidarekunder har minskat från 15% till 11% mellan 2010 och 2013*. Organisationen för elhandelsverksamheten handlar och agerar utefter en etablerad riskpolicy. Intäktsandel 2012 *Före koncernelimineringar Övrigt koncernen 63% Elhandel 37% Rörelseresultatandel 2012 Övrigt koncernen 71% Elhandel 29% 37