ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör?"

Transkript

1 Lars Cornell På uppdrag och i samråd med ett flertal kommuninnevånare och Föreningen VIT Tjust Sid 1 av 8 Detta dokument finns på URL Delgives: (Fp) (Fp) (KD) (KD) (SD) (S) (S) (M) (M) (Mp) (Mp) (V) (C) (C) (FSL) ENERGIMYNDIGHETEN Box Eskilstuna Kopia: Länstyrelsen Kalmar. Västerviks kommun. Vindkraft i teori och praktik på kommunal nivå. ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör? Energimyndigheten har i skrivelse till länstyrelsen i Kalmar län Dnr yttrat sig över förslag till översiktsplan. Yttrandet väcker många frågor som föreningen VIT, Vindskydd I Tjust, ber Energimyndigheten besvara. Vindkraft är kontroversiellt och förorsakar stor sorg och ilska. Efter paniken 2007 har förnuftet börjat återvända. Många inser att klimatbubblan är död och för jordens klimat saknar vindkraft betydelse. Det är endast ett problem för rika länder eftersom ingen annan har råd att förstöra sitt land med vindkraft. Låt vindkraftutbyggnaden ta paus i tio år så får vi se var vi står då. Under alla omständigheter är det svårt att tro, att vindkraftöverenskommelsen överlever nästa val. Vindkraft bör därför göras till en valfråga! Bilaga 1: Om vindkraft. Bilaga 2: Vetenskap om klimat. Tjust i mars 2012 Lars Cornell ordf. 1

2 Energimyndigheten dokument Dnr Re: Vårt yttrande över förslag till kommunens översiktsplan. Sid 1, 3:e stycket.. en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning, med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Vi hoppas att Energimyndigheten sakligt informerar Regering om: - att vindkraft inte är kostnadseffektiv och inte behövs i Sverige. - har stor negativ inverkan på hälsa, landskap och miljö. - har ingen påverkan på jordens klimat. Vi yrkar att Energimyndigheten sanningsenligt rapporterar till Regeringen, att målet kostnadseffektiv och låg negativ inverkan inte är förenligt med utbygmad av vindkraften sid 4, 2:a stycket. Det är motstridiga mål. Andra energikällor är mer kostnadseffektiva och ger mindre negativ inverkan. Sid 1. nederst. Ord som klimatmål och klimatarbete används utan att närmare definieras. Vilken klimatmodell används? Varför har den valts? Vilken betydelse ges koldioxid i klimatarbetet? Vari skall klimatarbetet bestå? På vilket sätt ingår vindkraft i klimatarbetet, sanningsfullt utan politisk demagogi? Det är stor skillnad mellan åsikter och vetenskap år 2007 då koldioxidhysterin var som värst och nu år 2012 när en tillnycktring skett. På grund av politisk låsning har Sverige hamnat på efterkälken i anpassning till vetenskapliga iakttagelser och slutsatser. Sid 2. Följande tabell anges som energi- och klimatmål för Sverige samt visar Energibalans Västervik. Beräkningarna är förenklade så att fossilt bränsle antas ge 100% koldioxidutsläpp medan ej fossilt ger 0 %. Mål 2020 Sverige EU Andel förnyelsebar energi exkl trspt 50 % 20 % Därav inom trensporter 10 % 10 % Energieffektivisering 20 % 20 % Minskade utsläpp av växthusgaser 40 % 20 % Energislag Västervik, 2008 Total anv Diesel och bensin för transporter 324 GWh Övrigt fossilt bränsle 42 GWh Etanol för transporter 8 GWh Övrig bioenergi 334 GWh El 438 GWh därav förnyelsebart ca 60% SUMMA GWh BERÄKNINGAR Förnyelsebart mål exkl trspt 50 % av ger krav = 188 GWh. Förnyelsebart befintligt är = 334 GWh. Målet är således redan uppfyllt. Transporter 10 % av = 332 GWh. 10% därav = 33 GWh. Det återstår att förse transportsektorn med 33-8 = 25 GWh fossilfritt bränsle. EL. Vår elmix är redan till 96 % fossilfri. Vindkraft kan endast försämra den siffran. Minskat utsläpp av växthusgaser 40% kan inte inkludera transportsektorn, det vore orimligt. Det som avses är 37 GWh övrigt fossilt bränsle x 40% = 15 GWh. Vindkraftverken i Bleckhem ger ca 25 GWh. Målet är således redan uppfyllt. 2

3 Observera att kravet på minskade utsläpp av växthusgaser ej kan inkludera transportsektorn. Teknik till rimlig kostnad saknas och det kan vi inte åtgärda kommunalt. Att producera 40 % * 342 = 130 GWh fossilfritt fordonsbränsle och att byta ut fordonsparken skulle få förödande konsekvenser för miljö och ekonomi. Fråga: Hur har Energimyndigheten tänkt sig att transportsektorn skall kunna minska sina utsläpp av koldioxid med 40% fram till år 2020? Sid 2 om regionala strategier Hotet om en överhettad jord är mycket litet. Det finns inga vetenskapliga iakttagelser som stödjer den hypotesen. Däremot kan det vara så att vi går mot en kallare tid som lilla istiden. Det är ett betydligt större hot för oss eftersom behovet av bioenergi (mat) blir mycket större samtidigt som möjligheterna att producera det minskar. Fråga: Varför har Energimyndigheten ignorerat att planera inför ett sådant hot? Sid 4 om Vindkraft. Tillgång på kraft med god kvalitet och låg kostnad är ett nationellt intresse. Men att det skall komma från just vindkraft är inte ett nationellt intresse. Det är möjligen ett politiskt intresse bundet till vissa partier. Det är bara att slå upp nästan vilken tidning som helst och se med vilken ilska svenska folket försöker värja sig mot att få sin miljö och ekonomi förstörda och att enighet saknas i regeringen. Det är motsägelsefullt att påstå att det är ett nationellt intresse att satsa på det som i alla avseenden är det sämsta av tillgängliga alternativ. Aldrig tidigare har en kanadensisk politiker ifrågasatt hittills helgonlika beskyddare av miljön i sådant klarspråk, skrev världspressen då. Första frågan: Anser Energimyndigheten att proportionalitetsprincipen vid tillståndsgivning skall åsidosättas eller manipuleras genom att på falska grunder förhärliga vindkraft och förstora det som är bra, om det skulle finnas något, och undertrycka allt som är dåligt? Fråga två: Har näringsministern med Regleringsbrevet förvandlat Energimyndigheten till en partipolitisk megafon så att allmänheten inte längre kan lita på att Energimyndigheten ger objektiv och saklig information? Fråga tre: I Regeringsuppgörelsen, 2008/09: fanns även överenskommelse om mer och ny kärnkraft. Varför uppvisar inte Energimyndigheten balans i arbetet för dessa två energislag? Fråga fyra: Prop 2008/09:163 föreskriver en Kontrollstation år 2015 om kunskapsläget om klimat. Mycket har ärndats i kunskapsläget i och med att IPCC s modeller visat sig vara felaktiga. Kan Energimyndigheten tänka sig att anpassa sitt arbete med hänsyn till förändrad kunskap redan nu? 3

4 VINDKRAFT Bilaga 1 De alternativ som i Sverige står mot varandra är följande, se även - Vattenkraft är den största el-energikällan med koldioxidutsläpp endast 4.4 g/kwh. - Kärnkraft svarar för nästan hälften av elbehovet med utsläpp 4.5 g/kwh. - Vindkraft har vuxit till att täcka nästan 4 % av elbehovet med utsläpp 13 g/kwh. - Biokraft minskar fotosyntesen och är därför mer koldioxiddrivande än fossil kraft. - Fossil kraft används sparsamt endast i krissituationer. Av uppräknade alternativ är vindkraft det dyraste alternativet. För planeringsmålet efordras >500 miljarder i investeringar varav miljarder i subventioner. Några av skälen till vindkraftens dåliga miljövärden och höga kostnad är: - Det blåser ojämnt mycket så att ett verk dimensionerat för 2 MW endast ger i genomsnitt ca 0,5 MW. Därför blir det stort och dyrt. - De måste placeras 150 m upp i luften. För att det inte skall blåsa omkull behövs 2000 ton stål och betong i fundamentet, dvs mer än 300 lastbilslass per vindkraftverk. Det är mycket dyrt och miljöbelastande. - Vindens kraft är så utspädd att mycket stora ytor berörs och bli förstörda. - Behovet av 2000 ton betong medför lika mycket koldioxidutsläpp. Efter användning skall betongen bilas bort och deponeras. Vingar som väger 40 ton st kan ej återanvändas. - Nyare vindkraftverk använder magneter som behöver den sällsynta metallen neodym. Vid den miljöbelastande brytning erhåller man som biprodukt uran och torium. - Vindkraft behöver betydligt mer reglerkraft vilket innebär att vi måste bygga ut vattenkraften. Om så sker behövs ej vindkraften. - Vägar och kraftledningar till verken innebär fysiska ingrepp i miljön. Det minskar fotosyntesen och är således koldioxiddrivande. - Vindkraft efterfrågas ej av Tyskland och Danmark, energi med sådan kvalitet har de själva. Den går således ej att sälja. - Redan vetskapen om att vindkraftverk finns i bygd för hem och fritid skapar hos många olust och ledsnad. Det finns ett motsatsförhållande, vindkraftindustrin vill vidta politiska åtgärder för att höja elpriset. Konsumenterna vill ha lägre elpriser. Vindkraft i världen Vindkraft är ett rikemansproblem. Endast rika länder har råd att förstöra sig själva med vindkraft. Fattigare länder som Grekland, Italien, Spanien och Portugal måste välja efter sin plånbok och då blir det inte vindkraft. Polen, Finland och Frankrike är exempel på länder som väljer kärnkraft. Tyskland gör tvärt om, de väljer fossilt bränsle. Kina, Indien, USA och Rysland är exempel på länder som gör bådadera. Men de väljer inte vindkraft - de är ju inte dumma som vissa andra. Gulfländerna Emiraten, Kuweit, Saudiarabien och Iran väljer kärnkraft. De tjänar mer på att sälja sin olja än att elda upp den själva. Klimatbubblan är det nästan ingen som längre tror på. 4

5 VETENSKAP OM KLIMAT Bilaga 2 Bland världens klimatologer finns det konsensus om - att klimatet förändras, det gör det alltid - växthuseffekten - att koldioxidhalten har fördubblats de senaste 150 åren - att jordens temperatur ökat med ca 0.8 grader under den tiden - att koldioxidens påverkan är ca 1 grad logaritmiskt för varje fördubbling - att man måste skilja mänskligt påverkad uppvärmning från andra orsakssamband FN-organet IPCC fick uppdraget att söka bevis för mänsklig påverkan av klimatet. Får man ett sådant uppdrag kommer man att hitta bevis antingen de finns eller ej. Man kan dela in världens klimatologer i tre grupper: A) AGW-alarmisterna som anser att det finns förstärkande faktorer och att förloppet är linjärt. De har inte kunnat visa denna förstärkande och linjära faktor. Vetenskapliga mätningar motsäger att den finns. Många påståenden har visat sig vara falsarier. Från att ha varit i majoritet är de AGW-alarmistiska vetenskapsmännen nu sannolikt en mycket liten grupp. B) De moderata vetenskapsmännen som anser att en fördubbling av koldioxidhalten från förindustriell tid får en uppvärmningseffekt på ca en grad. C) AGW-skeptiker och klimatrealister som anser att det finns många faktorer som betyder mycket mer än mänsklig påverkan. Den sannolikt starkaste av dessa är solaktiviteten. Förmodligen är vi på väg mot en ny lilla istiden som under medeltiden. Den officiella svenska politiska attityden är fortfarande den AGW-alarmistiska som utgår från att årsmedeltemperaturen beräknas öka med 1,8-2,3 C på 30 års sikt och 3,3-4,7 C på 100 år. Få har numera den uppfattningen. Uppsalaprofessorn Sten Kajser gjorde sig till tolk för många av världens klimatvetenskapsmän när han i en artikel Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten skrev följande (här något förkortat) Utgångspunkten för denna forskning är jordens strålningsbalans, eller med andra ord energibalansen. Det anses att det för närvarande är en liten obalans så att inflödet till jorden är något större än utflödet - skillnaden påstås vara av storleken 1 W per kvadratmeter. Om denna energi skulle användas för att värma haven så skulle det räcka för att höja temperaturen på ytvattnet ner till 10 meters djup en grad. Om den istället skulle användas för att smälta is så skulle den kunna smälta mellan 1 och 2 % av Grönlands inlandsis. En mer rimlig fördelning skulle kanske vara att 10% används för att smälta is, 75% för att värma ytvatten och övriga 15% för att värma djuphavet. Då borde på de 12 år som gått sedan 1998 (medan atmosfären inte blivit märkbart varmare) ytvattnet (ner till ungefär 200 meters djup) ha blivit 0,5 grader varmare, 1% av Grönlands inlandsis skulle ha smält och djuphavet skulle ha blivit 0,04 grader varmare. Dessutom skulle världshaven ha stigit 6 cm. Om mina beräkningar är riktiga så kan jag förstå om ledande klimatforskare (grupp A ovan, min notis) är bekymrade över att de inte kan se vart värmen tagit vägen. 5

6 Tänk själv: Havet blir surare hör vi ofta. Nej det blir det inte. På sin höjd mindre basiskt. Havet är mättat och när det blir varmare avger det koldioxid. Det är därför temperaturstigningen kommer först och koldioxidhöjningen efteråt. Tänk själv! Alarmisterna säger att koldioxid förorsakar att jorden blir varmare. Men då blir även havet varmare. Då avger vattnet koldioxid. Men då måste det vara bra för korallerna och fiskarna och inte tvärt om vad alarmisterna påstår. Himalayas glaciärer smälter. Floderna torkar ut. Tänk själv! Blir det litet varmare kanske iskanten hamnar litet högre upp bara. Men NASA s satelliter har inte kunnat upptäcka någon förändring. Var kommer flodernas vatten från? Jo, regn och snö. Säger man att floderna torkar är det detsamma som att säga att det kommer att sluta snöa och regna där. Men så blir det inte. Floderna är faktiskt äldre än bergen. Ökenområdena växer skriker miljövänner och varnar för koldioxid och bannar dig för att du tankar med bensin i ställer för biobränsle. Jo, öknarna växer nog på en del ställen. Men det beror på att det blivit fler människor där. De behöver bioenergi till bränsle, foder och mat. Växterna tål inte trycket och dör. På grund av att människorna behöver bioenergi breder öknarna ut sig. Det minskar fotosyntesen och höjer luftens koldioxidhalt. Ett universitet i USA kartlade de främsta anledningarna till förändrat klimat. Bland de 14 viktigast fanns inte koldioxid nämnt. Atollerna sjunker. Ja, och det har de gjort i miljoner år. De har bildats på toppen av vulkaner som är tunga och därför långsamt sjunker. Men korallerna kan växa tiotals gånger snabbare. När de dör bildar de sand som av vågor sköljs upp och bildar atollen. De senaste 15 åren har det inte blivit varmare trots alla koldioxidutsläpp. Det är ett kraftfullt bevis för att FN-organet IPCC s klimatmodeller inte fungerar. Enögt fokus på CO2-utsläpp leder till felaktiga politiska beslut. Vi anser att det inte föreligger något egentligt klimathot, i annan bemärkelse än att många samhällen är sårbara för olika naturliga klimatförändringar. skriver en grupp forskare. Det sker nu ett strömhopp av forskare som överger koldioxidhypotesen. I den stora Tyska tidningen Bild skriver en vetenskapsman om Die CO2-Lüge (CO2-lögnen) och så är det runt om i världen. Samtidigt finns det personer som så målat in sig i ett hörn och inte kan överge sin trosuppfattning och andra som är beroende av den attityden för att få forskningsbidrag. En ny bok Die kallte sonne (Den kalla solen - varför klimatkatastrofen inte kommer att äga rum) har utgivits. Författaren Fritz Vahrenholt blev skeptisk när han skulle granska en rapport från FN-organet IPCC om förnybar energi och fann hundratals fel. Boken framlägger ytterligare bevis för att vi snarare går mot en ny köldperiod. Roy Spencer är klimatolog anställd vid NASA. Han publicerar regelbundet observationer från satelliter. Följande diagram visar jordens temperatur tom februari Det framgår tydligt, att de senaste åren har det inte blivit varmare. 6

7 Havet Havets höjning är det främsta skrämselobjektet. På grund av att jorden blir varmare i accelererande takt (vilket är fel - det blir den inte) smälter isarna på Grönland, Nordpolen, Sydpolen och Himalaya vilket får världshavens yta att höjas och lågt liggande länder att svämmas över. Det är den politiska dogmen som av Al Gore mfl planterades så hårt i vissa människor att de därefter blev omottagliga för vetenskapliga fakta. Larmet uttolkas så att jordens ökande värme får isarna att smälta, havet att stiga och många länder att svämma över med drastiska konsekvenser. Därför skall vi förstöra vår bygd och vår ekonomi med vindkraft och bioenergi. Bioenergi är i så fall ännu sämre eftersom det minskar fotosyntesen vilket är mer koldioxiddrivande än vad fossila bränslen är för samma energimängd. Växthuseffekten bör vara starkast några km upp ovanför ekvatorn. Men mätningar kan inte hitta någon sådan sk hot-spot. Maldivernas regering tog på sig dykarkläder och höll regeringsmöte under vattenytan för att ge eftertryck åt sina ekonomiska krav. Då skrev docent Mörner Stockholms universitet, som svarat för just mätningar av havsytan, att de kunde vara lugna. Någon alarmerande höjning kunde inte iakttas. Långt tillbaka i tiden har havsytan åkt upp och ned. För ca 8000 år sedan, vid inlandsisens slut, åkte den upp hela 120 m. Troligen blev Bosporen då översvämmad, Svarta Havet bildades och Noa fick rycka ut för sin Bibliska bedrift. Innan dess strövade både människor och mammutar kring i Doggerland som nu är Nordsjön. Mörner skriver THE GREAT SEA-LEVEL HUBUG. While the IPCC and its boy scouts present wilder and wilder sea level predictions for the near future, the real observational facts demonstrate that sea level has remained virtually stable for the last years. och stöder det med vidstående resultat från mätningar. Under de senaste 140 åren har havet stigit med 2 3 mm per år utom de senaste åren. NASAs satellitmätningar visar, hör och häpna, att havsytan sjunker. Det är inte mycket, men ändock ett klart trendbrott. Många tror, att havsytan höjs på grund av att ismassor på Grönland och Sydpolen smälter. Tänk själv! Hur mycket is smälter om temperaturen ändras från -32 till -31? Den viktigaste anledningen att havet skulle stiga är att vattnet blir varmare och då utvidgar det sig. OBS 7

8 IPCC:s rapport visar falsk flagg. Orden räcker knappast till när FN:s klimatpanel IPCC beskriver sin egen förträfflighet. År efter år har det alarmistiska klimatsamhället bemötts med beundran, smicker och beröm. En gränslös självuppskattning har byggts upp, men ärlig feedback och konstruktiv kritik saknas. Donna Laframboise researchade om IPCC i två år. Hon fann en organisation där man saknar varje intresse för att diskutera osäkerhet och intressekonflikter. Organisationen är så arrogant, så van vid att omvärlden svansar för den, att dess ledare har misslyckats med att vidta ens de enklaste försiktighetsåtgärder, säger hon. David Cameron anser att vindkraftsparker har varit slöseri med offentliga pengar I sin starkaste kritik någonsin av grön energi menar premiärministern att för mycket av skattebetalarnas pengar har gått till vindkraftverk på land, vilka är lönsamma endast pga subventioner. Vi skär ner bidraget till landbaserad vindkraft eftersom jag tycker att den har varit översubventionerad och ett slöseri med offentliga medel, sa han under veckans frågestund i underhuset. Vindkraftverk som byggts på den brittiska landsbygden har varit översubventionerade och slöseri med offentliga medel, säger David Cameron enligt The Telegraph. Den andra saken vi gör är att ge lokalbefolkningen ett större inflytande över frågor som rör vindkraft. Den nya religionen Eija-Riitta Korhola är välkänd som finsk politiker, efter tretton år i Europaparlamentet, och som en allt mer kritisk röst mot Europas energi- och klimatpolitik. EU:s klimat- och energipolitik kännetecknas av ett otal irrationella lösningar. Man började med utsläppshandel som på konstlad väg höjer priset på elektricitet och ökar kostnaderna, vilket knappast är positivt för vare sig klimat eller miljö. Man införde vindkraft där det inte finns någon vind. Inmatningspriser har lett till att sådant som aldrig borde vara lönsamt blivit lönsamt. Intäkter har flyttats från industrin till företag som producerar elektricitet för aktiemarknaden. Tidsramen för målen för förnybar energi är så orealistisk att ett hållbart skogsbruk hotas. Med hänsyn till allt detta förstår jag inte hur parlamentet kan vara så angeläget att höja våra ensidiga mål för att minska utsläppen, när de globala miljöfördelarna är minimala jämfört med den belastning det innebär för industri och arbetsmarknad. /Eija-Riitta Korhola, Europaparlamentet den 22 juni

Föreningen VIT Vindskydd i Tjust co Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 0493-67074 R E M I S S

Föreningen VIT Vindskydd i Tjust co Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 0493-67074 R E M I S S R E M I S S Föreningen VIT Vindskydd i Tjust co Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta 0493-67074 vit@tjust.com www.tjust.com/vit/index.htm Det här brevet finns på URL: www.tjust.com/vit/2012/stefancarlsson.pdf

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Jag/vi anhåller om att The Council ålägger Sverige enligt Artikel 13 att effektivt och med god kvalitet behandla ärendet vid minst en domstol.

Jag/vi anhåller om att The Council ålägger Sverige enligt Artikel 13 att effektivt och med god kvalitet behandla ärendet vid minst en domstol. Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige På uppdrag och i samråd med ett flertal sakägare. www.tjust.com/vit/ vit@tjust.com Detta dokument finns på URL www.tjust.com/vit/2012/euvind.pdf European

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Tore Persson Klimatförändring Vad handlar det egentligen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Yttrande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende 2.2.14 2015-11-18 Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Göteborg Energis satsningar på biogas är lyckade ur klimatsynpunkt. Världen står inför

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

MORATORIUM VINDKRAFT

MORATORIUM VINDKRAFT Föreningen VIT Vindskydd I Tjust vit@tjust.com Tjust 2012-05-12 Sid 1 av 5 Detta dokument finns även på URL www.tjust.com/vit/2012/moratorium.pdf VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunstyrelsen 593 80 Västervik Kopia

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08 DEMOKRATI OCH VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/vvikremissvit.pdf Till Västerviks Kommun 2015-05-08 Page 1 (11) vasterviks.kommun@vastervik.se Energi-

Läs mer

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Per Hedberg I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik redovisar regeringen sin syn på hur den svenska energiförsörjningen

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer