ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör?"

Transkript

1 Lars Cornell På uppdrag och i samråd med ett flertal kommuninnevånare och Föreningen VIT Tjust Sid 1 av 8 Detta dokument finns på URL Delgives: (Fp) (Fp) (KD) (KD) (SD) (S) (S) (M) (M) (Mp) (Mp) (V) (C) (C) (FSL) ENERGIMYNDIGHETEN Box Eskilstuna Kopia: Länstyrelsen Kalmar. Västerviks kommun. Vindkraft i teori och praktik på kommunal nivå. ÄR ENERGIMYNDIGHETEN ATT LITA PÅ eller har myndigheten blivit centerpartiets språkrör? Energimyndigheten har i skrivelse till länstyrelsen i Kalmar län Dnr yttrat sig över förslag till översiktsplan. Yttrandet väcker många frågor som föreningen VIT, Vindskydd I Tjust, ber Energimyndigheten besvara. Vindkraft är kontroversiellt och förorsakar stor sorg och ilska. Efter paniken 2007 har förnuftet börjat återvända. Många inser att klimatbubblan är död och för jordens klimat saknar vindkraft betydelse. Det är endast ett problem för rika länder eftersom ingen annan har råd att förstöra sitt land med vindkraft. Låt vindkraftutbyggnaden ta paus i tio år så får vi se var vi står då. Under alla omständigheter är det svårt att tro, att vindkraftöverenskommelsen överlever nästa val. Vindkraft bör därför göras till en valfråga! Bilaga 1: Om vindkraft. Bilaga 2: Vetenskap om klimat. Tjust i mars 2012 Lars Cornell ordf. 1

2 Energimyndigheten dokument Dnr Re: Vårt yttrande över förslag till kommunens översiktsplan. Sid 1, 3:e stycket.. en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning, med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Vi hoppas att Energimyndigheten sakligt informerar Regering om: - att vindkraft inte är kostnadseffektiv och inte behövs i Sverige. - har stor negativ inverkan på hälsa, landskap och miljö. - har ingen påverkan på jordens klimat. Vi yrkar att Energimyndigheten sanningsenligt rapporterar till Regeringen, att målet kostnadseffektiv och låg negativ inverkan inte är förenligt med utbygmad av vindkraften sid 4, 2:a stycket. Det är motstridiga mål. Andra energikällor är mer kostnadseffektiva och ger mindre negativ inverkan. Sid 1. nederst. Ord som klimatmål och klimatarbete används utan att närmare definieras. Vilken klimatmodell används? Varför har den valts? Vilken betydelse ges koldioxid i klimatarbetet? Vari skall klimatarbetet bestå? På vilket sätt ingår vindkraft i klimatarbetet, sanningsfullt utan politisk demagogi? Det är stor skillnad mellan åsikter och vetenskap år 2007 då koldioxidhysterin var som värst och nu år 2012 när en tillnycktring skett. På grund av politisk låsning har Sverige hamnat på efterkälken i anpassning till vetenskapliga iakttagelser och slutsatser. Sid 2. Följande tabell anges som energi- och klimatmål för Sverige samt visar Energibalans Västervik. Beräkningarna är förenklade så att fossilt bränsle antas ge 100% koldioxidutsläpp medan ej fossilt ger 0 %. Mål 2020 Sverige EU Andel förnyelsebar energi exkl trspt 50 % 20 % Därav inom trensporter 10 % 10 % Energieffektivisering 20 % 20 % Minskade utsläpp av växthusgaser 40 % 20 % Energislag Västervik, 2008 Total anv Diesel och bensin för transporter 324 GWh Övrigt fossilt bränsle 42 GWh Etanol för transporter 8 GWh Övrig bioenergi 334 GWh El 438 GWh därav förnyelsebart ca 60% SUMMA GWh BERÄKNINGAR Förnyelsebart mål exkl trspt 50 % av ger krav = 188 GWh. Förnyelsebart befintligt är = 334 GWh. Målet är således redan uppfyllt. Transporter 10 % av = 332 GWh. 10% därav = 33 GWh. Det återstår att förse transportsektorn med 33-8 = 25 GWh fossilfritt bränsle. EL. Vår elmix är redan till 96 % fossilfri. Vindkraft kan endast försämra den siffran. Minskat utsläpp av växthusgaser 40% kan inte inkludera transportsektorn, det vore orimligt. Det som avses är 37 GWh övrigt fossilt bränsle x 40% = 15 GWh. Vindkraftverken i Bleckhem ger ca 25 GWh. Målet är således redan uppfyllt. 2

3 Observera att kravet på minskade utsläpp av växthusgaser ej kan inkludera transportsektorn. Teknik till rimlig kostnad saknas och det kan vi inte åtgärda kommunalt. Att producera 40 % * 342 = 130 GWh fossilfritt fordonsbränsle och att byta ut fordonsparken skulle få förödande konsekvenser för miljö och ekonomi. Fråga: Hur har Energimyndigheten tänkt sig att transportsektorn skall kunna minska sina utsläpp av koldioxid med 40% fram till år 2020? Sid 2 om regionala strategier Hotet om en överhettad jord är mycket litet. Det finns inga vetenskapliga iakttagelser som stödjer den hypotesen. Däremot kan det vara så att vi går mot en kallare tid som lilla istiden. Det är ett betydligt större hot för oss eftersom behovet av bioenergi (mat) blir mycket större samtidigt som möjligheterna att producera det minskar. Fråga: Varför har Energimyndigheten ignorerat att planera inför ett sådant hot? Sid 4 om Vindkraft. Tillgång på kraft med god kvalitet och låg kostnad är ett nationellt intresse. Men att det skall komma från just vindkraft är inte ett nationellt intresse. Det är möjligen ett politiskt intresse bundet till vissa partier. Det är bara att slå upp nästan vilken tidning som helst och se med vilken ilska svenska folket försöker värja sig mot att få sin miljö och ekonomi förstörda och att enighet saknas i regeringen. Det är motsägelsefullt att påstå att det är ett nationellt intresse att satsa på det som i alla avseenden är det sämsta av tillgängliga alternativ. Aldrig tidigare har en kanadensisk politiker ifrågasatt hittills helgonlika beskyddare av miljön i sådant klarspråk, skrev världspressen då. Första frågan: Anser Energimyndigheten att proportionalitetsprincipen vid tillståndsgivning skall åsidosättas eller manipuleras genom att på falska grunder förhärliga vindkraft och förstora det som är bra, om det skulle finnas något, och undertrycka allt som är dåligt? Fråga två: Har näringsministern med Regleringsbrevet förvandlat Energimyndigheten till en partipolitisk megafon så att allmänheten inte längre kan lita på att Energimyndigheten ger objektiv och saklig information? Fråga tre: I Regeringsuppgörelsen, 2008/09: fanns även överenskommelse om mer och ny kärnkraft. Varför uppvisar inte Energimyndigheten balans i arbetet för dessa två energislag? Fråga fyra: Prop 2008/09:163 föreskriver en Kontrollstation år 2015 om kunskapsläget om klimat. Mycket har ärndats i kunskapsläget i och med att IPCC s modeller visat sig vara felaktiga. Kan Energimyndigheten tänka sig att anpassa sitt arbete med hänsyn till förändrad kunskap redan nu? 3

4 VINDKRAFT Bilaga 1 De alternativ som i Sverige står mot varandra är följande, se även - Vattenkraft är den största el-energikällan med koldioxidutsläpp endast 4.4 g/kwh. - Kärnkraft svarar för nästan hälften av elbehovet med utsläpp 4.5 g/kwh. - Vindkraft har vuxit till att täcka nästan 4 % av elbehovet med utsläpp 13 g/kwh. - Biokraft minskar fotosyntesen och är därför mer koldioxiddrivande än fossil kraft. - Fossil kraft används sparsamt endast i krissituationer. Av uppräknade alternativ är vindkraft det dyraste alternativet. För planeringsmålet efordras >500 miljarder i investeringar varav miljarder i subventioner. Några av skälen till vindkraftens dåliga miljövärden och höga kostnad är: - Det blåser ojämnt mycket så att ett verk dimensionerat för 2 MW endast ger i genomsnitt ca 0,5 MW. Därför blir det stort och dyrt. - De måste placeras 150 m upp i luften. För att det inte skall blåsa omkull behövs 2000 ton stål och betong i fundamentet, dvs mer än 300 lastbilslass per vindkraftverk. Det är mycket dyrt och miljöbelastande. - Vindens kraft är så utspädd att mycket stora ytor berörs och bli förstörda. - Behovet av 2000 ton betong medför lika mycket koldioxidutsläpp. Efter användning skall betongen bilas bort och deponeras. Vingar som väger 40 ton st kan ej återanvändas. - Nyare vindkraftverk använder magneter som behöver den sällsynta metallen neodym. Vid den miljöbelastande brytning erhåller man som biprodukt uran och torium. - Vindkraft behöver betydligt mer reglerkraft vilket innebär att vi måste bygga ut vattenkraften. Om så sker behövs ej vindkraften. - Vägar och kraftledningar till verken innebär fysiska ingrepp i miljön. Det minskar fotosyntesen och är således koldioxiddrivande. - Vindkraft efterfrågas ej av Tyskland och Danmark, energi med sådan kvalitet har de själva. Den går således ej att sälja. - Redan vetskapen om att vindkraftverk finns i bygd för hem och fritid skapar hos många olust och ledsnad. Det finns ett motsatsförhållande, vindkraftindustrin vill vidta politiska åtgärder för att höja elpriset. Konsumenterna vill ha lägre elpriser. Vindkraft i världen Vindkraft är ett rikemansproblem. Endast rika länder har råd att förstöra sig själva med vindkraft. Fattigare länder som Grekland, Italien, Spanien och Portugal måste välja efter sin plånbok och då blir det inte vindkraft. Polen, Finland och Frankrike är exempel på länder som väljer kärnkraft. Tyskland gör tvärt om, de väljer fossilt bränsle. Kina, Indien, USA och Rysland är exempel på länder som gör bådadera. Men de väljer inte vindkraft - de är ju inte dumma som vissa andra. Gulfländerna Emiraten, Kuweit, Saudiarabien och Iran väljer kärnkraft. De tjänar mer på att sälja sin olja än att elda upp den själva. Klimatbubblan är det nästan ingen som längre tror på. 4

5 VETENSKAP OM KLIMAT Bilaga 2 Bland världens klimatologer finns det konsensus om - att klimatet förändras, det gör det alltid - växthuseffekten - att koldioxidhalten har fördubblats de senaste 150 åren - att jordens temperatur ökat med ca 0.8 grader under den tiden - att koldioxidens påverkan är ca 1 grad logaritmiskt för varje fördubbling - att man måste skilja mänskligt påverkad uppvärmning från andra orsakssamband FN-organet IPCC fick uppdraget att söka bevis för mänsklig påverkan av klimatet. Får man ett sådant uppdrag kommer man att hitta bevis antingen de finns eller ej. Man kan dela in världens klimatologer i tre grupper: A) AGW-alarmisterna som anser att det finns förstärkande faktorer och att förloppet är linjärt. De har inte kunnat visa denna förstärkande och linjära faktor. Vetenskapliga mätningar motsäger att den finns. Många påståenden har visat sig vara falsarier. Från att ha varit i majoritet är de AGW-alarmistiska vetenskapsmännen nu sannolikt en mycket liten grupp. B) De moderata vetenskapsmännen som anser att en fördubbling av koldioxidhalten från förindustriell tid får en uppvärmningseffekt på ca en grad. C) AGW-skeptiker och klimatrealister som anser att det finns många faktorer som betyder mycket mer än mänsklig påverkan. Den sannolikt starkaste av dessa är solaktiviteten. Förmodligen är vi på väg mot en ny lilla istiden som under medeltiden. Den officiella svenska politiska attityden är fortfarande den AGW-alarmistiska som utgår från att årsmedeltemperaturen beräknas öka med 1,8-2,3 C på 30 års sikt och 3,3-4,7 C på 100 år. Få har numera den uppfattningen. Uppsalaprofessorn Sten Kajser gjorde sig till tolk för många av världens klimatvetenskapsmän när han i en artikel Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten skrev följande (här något förkortat) Utgångspunkten för denna forskning är jordens strålningsbalans, eller med andra ord energibalansen. Det anses att det för närvarande är en liten obalans så att inflödet till jorden är något större än utflödet - skillnaden påstås vara av storleken 1 W per kvadratmeter. Om denna energi skulle användas för att värma haven så skulle det räcka för att höja temperaturen på ytvattnet ner till 10 meters djup en grad. Om den istället skulle användas för att smälta is så skulle den kunna smälta mellan 1 och 2 % av Grönlands inlandsis. En mer rimlig fördelning skulle kanske vara att 10% används för att smälta is, 75% för att värma ytvatten och övriga 15% för att värma djuphavet. Då borde på de 12 år som gått sedan 1998 (medan atmosfären inte blivit märkbart varmare) ytvattnet (ner till ungefär 200 meters djup) ha blivit 0,5 grader varmare, 1% av Grönlands inlandsis skulle ha smält och djuphavet skulle ha blivit 0,04 grader varmare. Dessutom skulle världshaven ha stigit 6 cm. Om mina beräkningar är riktiga så kan jag förstå om ledande klimatforskare (grupp A ovan, min notis) är bekymrade över att de inte kan se vart värmen tagit vägen. 5

6 Tänk själv: Havet blir surare hör vi ofta. Nej det blir det inte. På sin höjd mindre basiskt. Havet är mättat och när det blir varmare avger det koldioxid. Det är därför temperaturstigningen kommer först och koldioxidhöjningen efteråt. Tänk själv! Alarmisterna säger att koldioxid förorsakar att jorden blir varmare. Men då blir även havet varmare. Då avger vattnet koldioxid. Men då måste det vara bra för korallerna och fiskarna och inte tvärt om vad alarmisterna påstår. Himalayas glaciärer smälter. Floderna torkar ut. Tänk själv! Blir det litet varmare kanske iskanten hamnar litet högre upp bara. Men NASA s satelliter har inte kunnat upptäcka någon förändring. Var kommer flodernas vatten från? Jo, regn och snö. Säger man att floderna torkar är det detsamma som att säga att det kommer att sluta snöa och regna där. Men så blir det inte. Floderna är faktiskt äldre än bergen. Ökenområdena växer skriker miljövänner och varnar för koldioxid och bannar dig för att du tankar med bensin i ställer för biobränsle. Jo, öknarna växer nog på en del ställen. Men det beror på att det blivit fler människor där. De behöver bioenergi till bränsle, foder och mat. Växterna tål inte trycket och dör. På grund av att människorna behöver bioenergi breder öknarna ut sig. Det minskar fotosyntesen och höjer luftens koldioxidhalt. Ett universitet i USA kartlade de främsta anledningarna till förändrat klimat. Bland de 14 viktigast fanns inte koldioxid nämnt. Atollerna sjunker. Ja, och det har de gjort i miljoner år. De har bildats på toppen av vulkaner som är tunga och därför långsamt sjunker. Men korallerna kan växa tiotals gånger snabbare. När de dör bildar de sand som av vågor sköljs upp och bildar atollen. De senaste 15 åren har det inte blivit varmare trots alla koldioxidutsläpp. Det är ett kraftfullt bevis för att FN-organet IPCC s klimatmodeller inte fungerar. Enögt fokus på CO2-utsläpp leder till felaktiga politiska beslut. Vi anser att det inte föreligger något egentligt klimathot, i annan bemärkelse än att många samhällen är sårbara för olika naturliga klimatförändringar. skriver en grupp forskare. Det sker nu ett strömhopp av forskare som överger koldioxidhypotesen. I den stora Tyska tidningen Bild skriver en vetenskapsman om Die CO2-Lüge (CO2-lögnen) och så är det runt om i världen. Samtidigt finns det personer som så målat in sig i ett hörn och inte kan överge sin trosuppfattning och andra som är beroende av den attityden för att få forskningsbidrag. En ny bok Die kallte sonne (Den kalla solen - varför klimatkatastrofen inte kommer att äga rum) har utgivits. Författaren Fritz Vahrenholt blev skeptisk när han skulle granska en rapport från FN-organet IPCC om förnybar energi och fann hundratals fel. Boken framlägger ytterligare bevis för att vi snarare går mot en ny köldperiod. Roy Spencer är klimatolog anställd vid NASA. Han publicerar regelbundet observationer från satelliter. Följande diagram visar jordens temperatur tom februari Det framgår tydligt, att de senaste åren har det inte blivit varmare. 6

7 Havet Havets höjning är det främsta skrämselobjektet. På grund av att jorden blir varmare i accelererande takt (vilket är fel - det blir den inte) smälter isarna på Grönland, Nordpolen, Sydpolen och Himalaya vilket får världshavens yta att höjas och lågt liggande länder att svämmas över. Det är den politiska dogmen som av Al Gore mfl planterades så hårt i vissa människor att de därefter blev omottagliga för vetenskapliga fakta. Larmet uttolkas så att jordens ökande värme får isarna att smälta, havet att stiga och många länder att svämma över med drastiska konsekvenser. Därför skall vi förstöra vår bygd och vår ekonomi med vindkraft och bioenergi. Bioenergi är i så fall ännu sämre eftersom det minskar fotosyntesen vilket är mer koldioxiddrivande än vad fossila bränslen är för samma energimängd. Växthuseffekten bör vara starkast några km upp ovanför ekvatorn. Men mätningar kan inte hitta någon sådan sk hot-spot. Maldivernas regering tog på sig dykarkläder och höll regeringsmöte under vattenytan för att ge eftertryck åt sina ekonomiska krav. Då skrev docent Mörner Stockholms universitet, som svarat för just mätningar av havsytan, att de kunde vara lugna. Någon alarmerande höjning kunde inte iakttas. Långt tillbaka i tiden har havsytan åkt upp och ned. För ca 8000 år sedan, vid inlandsisens slut, åkte den upp hela 120 m. Troligen blev Bosporen då översvämmad, Svarta Havet bildades och Noa fick rycka ut för sin Bibliska bedrift. Innan dess strövade både människor och mammutar kring i Doggerland som nu är Nordsjön. Mörner skriver THE GREAT SEA-LEVEL HUBUG. While the IPCC and its boy scouts present wilder and wilder sea level predictions for the near future, the real observational facts demonstrate that sea level has remained virtually stable for the last years. och stöder det med vidstående resultat från mätningar. Under de senaste 140 åren har havet stigit med 2 3 mm per år utom de senaste åren. NASAs satellitmätningar visar, hör och häpna, att havsytan sjunker. Det är inte mycket, men ändock ett klart trendbrott. Många tror, att havsytan höjs på grund av att ismassor på Grönland och Sydpolen smälter. Tänk själv! Hur mycket is smälter om temperaturen ändras från -32 till -31? Den viktigaste anledningen att havet skulle stiga är att vattnet blir varmare och då utvidgar det sig. OBS 7

8 IPCC:s rapport visar falsk flagg. Orden räcker knappast till när FN:s klimatpanel IPCC beskriver sin egen förträfflighet. År efter år har det alarmistiska klimatsamhället bemötts med beundran, smicker och beröm. En gränslös självuppskattning har byggts upp, men ärlig feedback och konstruktiv kritik saknas. Donna Laframboise researchade om IPCC i två år. Hon fann en organisation där man saknar varje intresse för att diskutera osäkerhet och intressekonflikter. Organisationen är så arrogant, så van vid att omvärlden svansar för den, att dess ledare har misslyckats med att vidta ens de enklaste försiktighetsåtgärder, säger hon. David Cameron anser att vindkraftsparker har varit slöseri med offentliga pengar I sin starkaste kritik någonsin av grön energi menar premiärministern att för mycket av skattebetalarnas pengar har gått till vindkraftverk på land, vilka är lönsamma endast pga subventioner. Vi skär ner bidraget till landbaserad vindkraft eftersom jag tycker att den har varit översubventionerad och ett slöseri med offentliga medel, sa han under veckans frågestund i underhuset. Vindkraftverk som byggts på den brittiska landsbygden har varit översubventionerade och slöseri med offentliga medel, säger David Cameron enligt The Telegraph. Den andra saken vi gör är att ge lokalbefolkningen ett större inflytande över frågor som rör vindkraft. Den nya religionen Eija-Riitta Korhola är välkänd som finsk politiker, efter tretton år i Europaparlamentet, och som en allt mer kritisk röst mot Europas energi- och klimatpolitik. EU:s klimat- och energipolitik kännetecknas av ett otal irrationella lösningar. Man började med utsläppshandel som på konstlad väg höjer priset på elektricitet och ökar kostnaderna, vilket knappast är positivt för vare sig klimat eller miljö. Man införde vindkraft där det inte finns någon vind. Inmatningspriser har lett till att sådant som aldrig borde vara lönsamt blivit lönsamt. Intäkter har flyttats från industrin till företag som producerar elektricitet för aktiemarknaden. Tidsramen för målen för förnybar energi är så orealistisk att ett hållbart skogsbruk hotas. Med hänsyn till allt detta förstår jag inte hur parlamentet kan vara så angeläget att höja våra ensidiga mål för att minska utsläppen, när de globala miljöfördelarna är minimala jämfört med den belastning det innebär för industri och arbetsmarknad. /Eija-Riitta Korhola, Europaparlamentet den 22 juni

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Jag/vi anhåller om att The Council ålägger Sverige enligt Artikel 13 att effektivt och med god kvalitet behandla ärendet vid minst en domstol.

Jag/vi anhåller om att The Council ålägger Sverige enligt Artikel 13 att effektivt och med god kvalitet behandla ärendet vid minst en domstol. Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige På uppdrag och i samråd med ett flertal sakägare. www.tjust.com/vit/ vit@tjust.com Detta dokument finns på URL www.tjust.com/vit/2012/euvind.pdf European

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08 DEMOKRATI OCH VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/vvikremissvit.pdf Till Västerviks Kommun 2015-05-08 Page 1 (11) vasterviks.kommun@vastervik.se Energi-

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Per Hedberg I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik redovisar regeringen sin syn på hur den svenska energiförsörjningen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

KONSEKVENS ÖVERKLAGANDE AV VÄSTERVIKS KF BESLUT 2013-01-28 6

KONSEKVENS ÖVERKLAGANDE AV VÄSTERVIKS KF BESLUT 2013-01-28 6 Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige vit@tjust.com Detta dokument finns på URL www.tjust.com/vit/2013/okl6konsekvens.pdf Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Tjust 2013-02-20

Läs mer

Klimatfrågan. Det är nu tid att handla säger klimatexperterna

Klimatfrågan. Det är nu tid att handla säger klimatexperterna Klimatfrågan Det är nu tid att handla säger klimatexperterna 1 Världen fokuserar nu på det avgörande klimatmötet i Paris Klimatfrågan i slutet av februari 2015 Nils Pauler Under hösten 2014 har två internationella

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Tack för att vi fick träffa er och framlägga våra synpunkter. Timman gick alltför fort och alla punkter hanns inte riktigt med.

Tack för att vi fick träffa er och framlägga våra synpunkter. Timman gick alltför fort och alla punkter hanns inte riktigt med. Lars Cornell Fiskartorpsholmen 59493 Lofta, Sverige Tjust 2012-06-30 Sid 1 av 5 www.tjust.com/vit/ vit@tjust.com Detta dokument finns även på URL www.tjust.com/vit/2012/s-dialog.pdf Öppet brev till Tomas

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

VIT Vindskydd I Tjust Org nu 802456-1980. Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret 59380 Västervik MILJÖSTIPENDIUM

VIT Vindskydd I Tjust Org nu 802456-1980. Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret 59380 Västervik MILJÖSTIPENDIUM VIT Vindskydd I Tjust Org nu 802456-1980 2012-04-30 Sid 1 av 5 vit@tjust.com www.tjust.com/vit/index.htm Bankgiro 688-2963 MILJÖSTIPENDIUM Västerviks kommun Miljö- och byggnadskontoret 59380 Västervik

Läs mer