vid allvarliga väderstörningar i Skåne län

Transkript

1 Strategi för regional samverkan vid allvarliga väderstörningar i Skåne län Beredskapssektionen

2 Innehåll Inledning :1 Bakgrund :1 Syfte :1 Avgränsningar :1 Läsanvisning :2 I arbetsgruppen har deltagit :2 Bidrag har också via intervjuer och telefon/e-post lämnats från. 1:3 Källförteckning :3 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information :1 Principer :1 Checklista :1 Mall för lägesrapportering :3 Förvarningsskedet aktörers uppgifter :1 SMHI :2 SOS Alarm :3 Kommunen och kommunal räddningstjänst :4 Länsstyrelsen :4 Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad :6 Polismyndigheten :6 Region Skåne sjukvård RMKL :7 Skånetrafiken :7 Vägverket :8 Banverket :8 SJ :8 E.ON :9 TeliaSonera :10 Försvarsmakten :10 LRF :11 Samverkanstabell förvarningsskedet :11 Akutskedet aktörers uppgifter :1 SMHI :1 SOS Alarm :1 Kommunen och kommunal räddningstjänst :2 Länsstyrelsen :2 Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad :3 Polismyndigheten :3 Region Skåne sjukvård RMKL :4 Skånetrafiken :4 Vägverket :5 Banverket :5 SJ :6 E.ON :6 TeliaSonera :7 Försvarsmakten :7 LRF :7 Samverkanstabell akutskedet : Återställningsskedet aktörers uppgifter :1 SMHI :1 SOS Alarm :1 Kommunen och kommunal räddningstjänst :1 Checklista över kommunens kontaktansvar :2 Länsstyrelsen :3 Checklista över Länsstyrelsens kontaktansvar :4 Sveriges Radio Malmö och Sveriges radio Kristianstad :5 Polismyndigheten :5 Region Skåne sjukvård RMKL :6 Skånetrafiken :6 Vägverket :6 Banverket :6 SJ :7 E.ON :7 TeliaSonera :8 Försvarsmakten :8 LRF :8 Samverkanstabell återställningsskedet :9 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering :1 SMHI :1 SOS Alarm :3 Kommunen och kommunal räddningstjänst :4 Länsstyrelsen :7 Sveriges Radio Malmö och Sveriges radio Kristianstad :9 Polismyndigheten :10 Region Skåne sjukvård RMKL :11 Skånetrafiken :12 Vägverket :14 Banverket :15 SJ :16 E.ON :18 TeliaSonera :19 Försvarsmakten :21 LRF :22 Bilaga 1 Lagstöd :1 Bilaga 2 Ordlista/Förkortningar :1 Ordlista :1 Förkortningar :3 Bilaga 3 Innebörd av Vädervarningar i klass 1 3 från SMHI :1 Klass :1 Klass :2 Klass :3

3 Inledning Bakgrund En av de förbättringsåtgärder som föreslogs efter erfarenhetsmötet från stormen/orkanen Gudrun 1, var att Länsstyrelsen skulle arrangera samverkansmöten för att utveckla samverkan vid större väderrelaterade händelser med medföljande allvarliga störningar i samhällsviktiga funktioner, exempelvis vid avbrott eller störning i infrastruktursystem. Ur önskemålet om samverkansmöten växte projektet att ta fram en strategi för att förbättra samverkan vid allvarliga väderstörningar. Länsstyrelsen har därför i samarbete med några representanter för ett antal ansvariga myndigheter tagit fram denna strategi för regional samverkan vid större händelser där oväder medför allvarligare störningar i samhällets funktioner. 2 Kvalitetssäkring av dokumentet har skett genom att alla aktörer som bidragit med underlag har getts möjlighet att i två omgångar lämna synpunkter på dokumentets innehåll och struktur. Samtliga kommuner i länet har fått dokumentet utskickat för synpunkter och strategin har också behandlats på Beredskapssamordnarträffen den 13 september Syfte Strategin är avsedd att utgöra ett stöd för den regionala samverkan vid en allvarlig väderstörning. Dokumentet är tänkt att användas som underlag för åtgärder vid en inträffad händelse där behov av regional samverkan finns. Strategin kan vidare användas som utbildningsmaterial för att utbilda olika befattningshavare och som underlag i såväl enskilda övningar som samverkansövningar. Mottagare av dokumentet är de olika organisationernas krishanteringsorganisationer/staber (strategiska och operativa), vakthavande beslutsfattare (VB), tjänsteman i beredskap (TiB), räddningschef i Beredskap (RCB) m.fl. Dokumentet bör förankras brett i länet. Avgränsningar Arbetsgruppen som tagit fram strategin representerar ett urval av de organisationer som kan komma att ha ett ansvar vid en händelse. Detta dels av praktiska skäl, dels p.g.a. att det är omöjligt att säga exempelvis vilka kommuner som kan bli engagerade eller i vilken grad olika organisationer behöver delta i samverkan. Exempelvis är inte samtliga regionala elnätföretag i länet kartlagda specifikt i strategin. Eftersom E.ON har en så stor täckning i länet är de särskilt uppmärksammade i dokumentet. Detsamma kan sägas om teleoperatörerna där TeliaSonera är det företag som har upparbetats mest kontakter med. Sveriges radio har två lokala radiokanaler i länet, Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad. För framtagningen av strategin har intervju dock endast gjorts med Sveriges Radio Malmö. 1. Erfarenhetsmötet ägde rum på Länsstyrelsen i Skåne den 14 februari 2005 med deltagare från berörda kommuner, myndigheter och näringslivet. 2. Som utgångspunkt har i första hand orkanen Gudrun 8 9 januari 2005 använts. De slutsatser som dragits i Sydlänens handlingsplan för svåra störningar i elförsörjningen har beaktats i arbetet. 1:1

4 Inledning Då alla händelser är unika kan givetvis händelseutvecklingen också bli sådan att vissa differenser jämfört med dokumentets principer i praktiken kan uppstå. Strategin är giltig även om bara en del av Skåne berörs av väderstörningen eller följdkonsekvenserna. Med väderstörningar avses i det här dokumentet stormbyar, storm eller orkanbyar, eller stora snömängder/drivbildning. Vid beskrivning av åtgärder och principer har hänsyn inte tagits till andra väderrelaterade händelser, så som höga flöden. Vissa delar av strategin bör dock vara giltig för samverkan vid olika typer av händelser. Länsstyrelsen i Skåne län planerar att, utgående från denna strategi och de regionala risk- och sårbarhetsanalyser som Länsstyrelsen gör, utveckla fler strategier för regional samverkan vid andra typer av händelser. Läsanvisning Strategin som helhet är uppbyggd utifrån en indelning av ett händelseförlopp i tre skeden kallade förvarningsskedet, akutskedet och återställningsskedet. Först i dokumentet finns en checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information. Checklistan ska vara vägledande för hur en gemensam lägesbild/-uppfattning kan skapas, samt hur samverkan och informationsdelning ska hanteras och syftar till att ge en effektivare samverkan och informationsdelning genom förvarnings-, akut- och återställningsskedet. Efter den gemensamma checklistan finns åtgärdslistor för varje aktör. Listorna beskriver vilka åtgärder aktörerna vidtar i respektive skede (förvarnings-, akut- och återställningsskedet). Åtgärdslistorna ska kunna fungera som stöd för de olika aktörerna dels i det egna operativa arbetet och dels genom att ge inblick i vad andra aktörer kan förväntas göra i de olika skedena. Efter åtgärdslistorna finns de olika aktörernas roller, ansvar och organisation beskrivna. Detta ska ses i första hand som ett kunskapsunderlag som kan användas både i förberedande arbete och under en framtida väderrelaterad krissituation. Till dokumentet hör också tre bilagor som innehåller relevant lagstiftning, ordlista/förkortningslista och SMHI:s vädervarningsklasser. I arbetsgruppen har deltagit Kristianstad kommun Peter Zerpe Länsstyrelsen i Skåne län Anna Bergström Länsstyrelsen i Skåne län Christer Andersson Länsstyrelsen i Skåne län Gunilla Wiklander Andersson Polismyndigheten i Skåne Erik Jeppsson Region Skåne Peter Sommer Räddningstjänsten Hässleholm Anders Nählstedt, Conny Ingvarsson Räddningstjänsten Trelleborg Christer Dahlsjö Vellinge kommun Bertil Jönsson Vägverket Region Skåne Christer Thomasson Vägverket Region Skåne Monica Mårtensson Vägverket Region Skåne Rolf Jeppsson 1:2

5 Inledning Bidrag har också via intervjuer och telefon/e-post lämnats från Banverket E.ON Försvarsmakten Region Skåne Skånetrafiken SMHI SOS Alarm SR Malmö TeliaSonera SJ LRF Synpunkter har också inhämtats från: Regionalt råd för räddningstjänst och krishantering Alla Skånes kommuner SR Kristianstad Källförteckning Underlag från i dokumentet redovisade aktörer via e-post och möten, samt hemsidor SMHI:s hemsida för vädervarningskriterierna Handlingsplan för svåra störningar i elförsörjningen Sydlänssamverkan, juni 2005 KBM:s slutrapport Gudrun Samverkan och ledning vid räddningsinsats policydokument för Skåne län :3

6

7 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information Principer och checklista för. gemensam lägesbild/-uppfattning. och samordnad information Definition gemensam lägesbild/-uppfattning: samtliga inblandade parter i hanteringen av en händelse har en gemensam uppfattning om situationen vid ett visst tillfälle, det vill säga vad det är som har inträffat, när, hur och vilka konsekvenserna är/blir. Den gemensamma lägesuppfattningen utgör underlag till att fatta beslut och prioritera åtgärder för att den aktuella situationen ska kunna hanteras så effektivt som möjligt med tillgängliga resurser. Principer Viss försiktighet bör iakttas vid igångsättande av agerande, då vädervarningar snabbt kan ändras. Kommunerna bör för att underlätta samverkan, ha en utsedd kontaktfunktion som alltid är nåbar och som kan axla kommunens ansvar som områdesansvarigt organ på lokal nivå. Alla berörda aktörer har ett gemensamt ansvar att bidra till en samlad lägesbild/-uppfattning. Checklista Avstämning via telefon skall göras (normalt på initiativ av VB på Länsstyrelsen) mellan samverkande berörda aktörer i förvarningsskedet vid en vädervarning 2 eller 3. Syftet med den första kontakten är att stämma av om alla aktörer uppmärksammat den förväntade väderutvecklingen och hur de planerar att agera, samt är ett sätt för Länsstyrelsen att vid behov initiera aktiviteter. En första lägesrapport bör utifrån avstämningen sedan sammanställas av Länsstyrelsen enligt mallen i detta dokument. Den första lägesrapporten bör ligga till grund för fortsatta åtgärder. Vid en vädervarning klass 3 överväger Länsstyrelsen om samverkansmöten bör planeras/ initieras. En kontaktperson/-funktion som är ansvarig för kontakter med samverkande aktörer bör under förvarningsskedet efter en vädervarning klass 2 eller 3 finnas hos varje organisation. Kontaktfunktionen är ansvarig för att skaffa och förmedla lägesinformation från den egna organisationen. Länsstyrelsen vill ha kontinuitet och enkelhet i samverkan genom alla skeden och eftersträvar därför en kontaktväg per organisation. Kommunerna bör i ett tidigt skede överväga att samla sin initiala ledningsorganisation och vid behov besluta att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Kommunerna skall förmedla lägesbilden för hela kommunens geografiska område till Länsstyrelsen. Övriga aktörer bör förmedla lägesbild för den egna verksamheten/ansvarsområdet till Länsstyrelsen. Samtliga aktörer bör med början i akutskedet lägesrapportera till Länsstyrelsen elektroniskt via i första hand WIS och andra hand via e-post till vb@m.lst.se. Mallen i denna strategi bör användas för att underlätta sammanställning av den gemensamma lägesrapporten för länet. 2:1

8 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information Länsstyrelsen återrapporterar till berörda aktörer om läget via WIS och e-post, samt genom sammanställda lägesrapporter vid fasta förutbestämda tidpunkter. Länsstyrelsen ska sprida de sammanställda lägesrapporterna för Skåne till Sydlänens 1 länsstyrelser och samverka med dessa avseende lägesbild/-uppfattning, information och resursfördelning. Varje organisation har ett eget informationsansvar. Den gemensamma lägesbilden/- uppfattningen ligger till grund för informationssamordning. Information ges om möjligt tillsammans och i samråd mellan inblandade organisationer. Kontakter bör ske mellan för informationen ansvariga aktörer i god tid innan planerad information till massmedia genomförs (t.ex. presskonferens, pressmeddelande). Länsstyrelsen och kommunerna bör på sina hemsidor ha länkar till andra relevanta aktörers hemsidor gällande krisinformation relaterat till händelsen. 2 Alla aktörer bör informera SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4 kontinuerligt. Detta innebär också att informera om när läget förändras och när situationen återgår till det normala igen. Information som ges till allmänheten måste följas upp med ny information när läget ändrats. Informationen bör om möjligt samordnas. Samråden mellan organisationer som har rätt att begära VMA eller myndighetsmeddelande ska bl.a. ha som målsättning att beslut ska tas om myndighetsmeddelande/ VMA ska sändas ut och i så fall vem som går ut med meddelandet till allmänheten och att organisationerna är överens om innehållet. Under början av återställningsskedet bör Länsstyrelsen kalla till ett återställningsmöte för att skapa ett forum för att samverka kring återställningen. Fokus bör vara på att fånga och förmedla problem som kan uppstå och att lösa dessa. Återställningsmötet bör följas upp av samverkansmöten mellan de aktörer som är i behov av detta. När läget återgått till det normala bör erfarenhetsmöten hållas. Länsstyrelsen har ansvar för att ta initiativ till och arrangera mötena. I återställningsskedet bör övervägas om en gemensam presskonferens bör hållas för att informera om läget. Vid behov bör gemensam(ma) uppehållsplats(er) för berörda aktörer skapas för samverkan i återställningsskedet. Uppstår störningar eller avbrott i de system som vi förlitar oss på för samverkan, ska de reservalternativ som fungerar utnyttjas i stället. Dessa kan vara vanlig telefoni, försvarets telenät, kommunikationsradio, fax, att fysiskt samlokalisera sig eller andra lösningar. 1. Med Sydlänen avses Skåne, Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Västra Götaland, vilka samarbetar. i krisberedskapsfrågor. 2. På sikt kan en regional kriswebb komma att skapas där krisinformation från olika aktörer kan samlas. 2:2

9 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information Länsstyrelsen begär in underlag till, sammanställer och distribuerar lägesuppfattning utifrån nedanstående mall: Mall för lägesrapportering Efterfrågad uppgift Aktör Ange vilken organisation som lägesrapporterar Huvudansvarig Ansvarig funktion/befattning hos resp. aktör Hur/Var fås ytterligare information Kontaktperson/-funktion och kontaktuppgifter för samverkan och ytterligare information Tolkning av situationen Beräknas påfrestningen bli: 1 försumbar 2 hanterbar 3 kan/kommer att orsaka problem Händelsebeskrivning Vad som inträffat hos resp. aktör Omfattning Bedömd omfattning utifrån den information som finns att tillgå Identifierade problem Kan samhällsviktig verksamhet störas, kan det uppstå resursbrist personellt eller materiellt, övrigt Konsekvenser Konsekvenser eller bedömda konsekvenser för samhället Vidtagna/Planerade åtgärder Vidtagna och planerade åtgärder inom olika sektorer/verksamhetsområden + när dessa beräknas vara färdiga Behov av samverkan Vilka aktörer behöver ni samverka med/samverkar ni med Resursinformation Resurser tillgängliga eller efterfrågade Inriktning/Prioritering Information om gemensam inriktning och prioriteringar om detta finns framtaget kan variera beroende på vilket skede i krisen man befinner sig i Övriga/Egna synpunkter Här ges möjlighet till synpunkter som ev. inte inryms i tidigare punkter Sammanfattat läge på kort sikt (inom 24 timmar) Läget vid rapporteringstidpunkt anges som Gott, Godtagbart o.s.v. Gott: Resurser och kapacitet motsvarar behoven, uppgiften kan lösas Godtagbart: Brister och störningar nedsätter förmågan, uppgiften kan i huvudsak lösas Icke godtagbart: svåra brister, uppgiften kan inte lösas Kan ej avgöra/behövs ej: saknar kunskap om situationen resp. berörs ej av händelsen Sammanfattat läge på längre sikt Läget på längre sikt t.ex. ett eller flera dygn framåt vilket skall anges; bedömd utveckling Skede där uppgiften efterfrågas Alla skeden Alla skeden Alla skeden Förvarningsskedet Akut- och återställningsskedena Akut- och återställningsskedena Alla skeden Akut- och återställningsskedena Alla skeden Alla skeden Akut- och återställningsskedena Akut- och återställningsskedena Alla skeden Akut- och återställningsskedena Akut- och återställningsskedena Lägesrapporten ska också fungera som en form av gemensam plan för länet för hur situationen ska hanteras. 2:3

10

11 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Förvarningsskedet. aktörers uppgifter Med förvarningsskedet avses i det här dokumentet den tidsperiod som går från det att SMHI utfärdar en vädervarning och tills det att ovädret når Skåne. Flödesschema för annonsering av vädervarning klass 2 och 3 Varningen preciseras på TeliaSonera Vägverket Länsstyrelsen SR trafikredaktion Polismyndigheten SMHI Räddningsverket SOS Alarm Rikspolisstyrelsen SVT Kommunala räddningstjänsterna Region Skåne Aktuella sjukhus Berörda ambulansområdeschefer TiB/RMKL (ej avtal) TV4 Aktörer som får väderinformation på annat sätt E.ON Prenumererar på prognoser och varningar från SMHI, vilka är anpassade efter potentiell påverkan på eldistributionen. Försvarsmakten Har egna meteorologer, samt daglig kontakt med SMHI. Banverket SJ Köper meteorologtjänster från SMHI med anpassad information för spårtrafikens.behov. Får störningstelegram. Väderinformation en gång per dygn under vinterperioden. SJ har ingen direktkontakt med SMHI, utan får information från Banverkets driftledning om förestående väderutveckling. Skånetrafiken Följer det allmänna väderläget via väderleksrapporter i radio och TV. LRF Får information om aktuell vädersituation och utveckling via TV, internet och radio.. Både SMHI och DMI följs. 3:1

12 Förvarningsskedet aktörers uppgifter SMHI SMHI går ut med en vädervarning om det finns 50 % risk att den förväntade vädersituationen kommer att inträffa de närmaste 24 timmarna. En vädervarning utfärdas därför tidigast 1 dygn innan händelsen, men kan också komma med kortare förvarningstid. I vissa lägen kan SMHI dock gå ut med information om förväntat oväder tidigare än 24 timmar innan. För att en vädervarning ska utfärdas ska också ovädret beräknas beröra minst km 2. Vädervarningar finns i 3 klasser. Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV. Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV. Klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. 1 Teoretiskt så kan det komma en vädervarning klass 3 utan tidigare varning i lägre klass. Rent praktiskt är det dock troligt att en vädervarning klass 3 har föregåtts av en varning klass 1 eller 2. Stormen Gudrun motsvarade en 3:a utan att tidigare varning gått ut. SMHI hade dock tidigare gått ut med information om att väderutvecklingen kunde innebära kraftig storm. Vädervarning klass 1 Vädervarningen läggs på hemsidan och läses upp i radio P1 (direkt från SMHI). Vädervarningen följs upp med ordinarie organisation. Vädervarning klass 2 Vädervarningen läggs på hemsidan och läses upp i radio P1 Storm och orkanvarning för sjödistrikt går via Navtex (internationell sjöfartsinformation). Vägverket får varningen digitalt. Följande aktörer får vädervarningen via fax: SR trafikredaktion, SMHI:s kommersiella produktionsenheter och kundtjänst, Vädercentralen på SVT, TV 4, Rikspolisstyrelsen, SOS Alarm i Uppsala (som vidarebefordrar till övriga SOS centraler i berörda län), Räddningsverkets Vakthavande tjänsteman. SMHI kontrollerar särskilt att SR trafikredaktion och SOS Alarm har fått varningen. Jourhavande meteorolog tar ställning till om en extra meteorolog ska kallas in. Jourhavande meteorolog tar ställning till om chefen för Bp (basverksamhetens prognosenhet) ska kontaktas. Chefen tar sedan efter konsultation med meteorolog ställning till om krisgruppen ska kallas in. SMHI besvarar frågor från samverkande aktörer om väderutvecklingen. SMHI följer väderläget noga och följer upp varningen. Vädervarningen kan följas av ny information eller nya uppdaterade varningar. 1. Mer information om vad vädervarningarna innebär finns i bilaga 3 i dokumentet. 3:2

13 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Vädervarning klass 3 Som vädervarningsklass 2. Vid en vädervarning klass 3 är det större sannolikhet att krisgruppen kallas in. SOS Alarm Vädervarning klass 1 Söker information om väderläget via Internet och följer utvecklingen. Tittar på totalbilden i länet i övrigt och överväger om det finns andra pågående händelser eller förhållanden som kan påverkas av väderutvecklingen. Bedömer utifrån totalbilden om någon åtgärd behöver vidtas. Vädervarning klass 2 SOS Alarm får vädervarning via fax från SMHI. SOS Alarm skapar ett ärende i sitt eget system Coordcom och får då upp en åtgärdslista. SOS Alarm faxar vidare vädervarningen till en fördefinierad grupp (driftledaren ser till att detta blir gjort). Vädervarningen går till Länsstyrelsen (fax + GSM fax), LKC i Malmö, räddningstjänsterna i Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm, Båstad, Åstorp, Simrishamn, Tomelilla, Osby, Örkelljunga, Perstorp, Klippan, Bromölla, Malmö (Hyllie), Helsingborg, Bjuv, Lund, Kävlinge/Löddeköpinge, Lomma, Staffanstorp, Landskrona, Svalöv, Trelleborg, Svedala, Eslöv, Hörby, Höör, Ystad, Skurup, Sjöbo, Höganäs. (Meddelandet sprids sedan vidare till övriga räddningstjänster.) Söker Länsstyrelsens VB via sökare. SOS läser upp vädervarningens innehåll. Meddelar Polismyndighetens LKC via telefon. De berörda kommunernas befäl på räddningstjänsten blir kontaktade via personsökare/ mobiltelefon eller via berörd kommuns larmcentral. Meddelar aktuella sjukhus antingen via akutmottagningen eller via växeln. Meddelar berörda ambulansområdeschefer. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2 SOS Alarms interna bemanningssituation ses över, bemanning optimeras (beror på bedömning om förväntat antal samtal). 3:3

14 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Kommunen och kommunal räddningstjänst Vädervarning klass 1 (Vädervarning klass 1 distribueras inte med fax från SMHI) Väderutvecklingen följs via väderprognoser och nyhetskanaler, speciellt avseende om prognosen innebär att väderutvecklingen kan eskalera till en situation motsvarande vädervarning 2 eller 3. Vädervarning klass 2 Räddningstjänstens befäl i beredskap mottar vädervarningen och aktiverar egen organisation. Samtidigt skall den kommunala tjänsteman som ansvarar för beredskapsfrågor underrättas. Tjänstemannen informerar kommunens ledningsorganisation och vid behov kommunledningen om hotbilden och verkar för samverkan och samordning inom kommunen. Eventuellt beslut om beredskapshöjande åtgärder, vilka ankommer på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen informerar Länsstyrelsen om kontaktvägar till ledningsorganisationen, vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen för dagbok över sina åtgärder, beslut m.m. Vädervarning klass 3 Som vädervarning klass 2. Länsstyrelsen Vissa av de uppgifter som står på VB görs av beredningsgruppen om denna är samlad. Vädervarning klass 1 VB följer utvecklingen, men vidtar för övrigt inga särskilda åtgärder. Vädervarning klass 2 VB diskuterar vädervarningen med SMHI (Norrköping), bl.a. gällande prognos på längre sikt. För att säkerställa att diskrepanser inte finns och att rätt information går ut görs en värdering av informationen från SMHI och prognoser från SMHI och DMI jämförs. VB kontrollerar med SOS att larmmottagarna (räddningstjänsten) i kommunerna fått vädervarningen. VB börjar olja upp nätverken genom kontakt med kommunerna/kommunala räddningstjänsterna i länet, Region Skåne (sjukvård och kollektivtrafik), Polismyndigheten, Vägverket, Banverket, SJ, Sveriges Radio, Försvarsmakten, Svenska kraftnät, E.ON, TeliaSonera m.fl. utifrån behov. Länsstyrelsen har ett ansvar för att ta initiativ till informationssamordning och söka information och samråd med jourfunktioner och andra hos relevanta aktörer. Kontakt tas med elnätföretag och teleoperatörer 2 för att få deras bedömning av riskerna för omfattande el- och teleavbrott. Ovanstående skall leda till att aktuellt nätverk med kontaktpersoner identifieras. VB orienterar (i samarbete med informatör) Länsstyrelsens personal om läget. 2. I dagsläget är kontakter upparbetade med E.ON och TeliaSonera. 3:4

15 Förvarningsskedet aktörers uppgifter VB vidarebefordrar information från myndigheter och företag till berörda kommuner. I första hand genom länets tre RCB som också är samrådsparter. Om situationen förvärras kontaktar VB RCB och stämmer av i vilken utsträckning kommunerna startat sina krisorganisationer 3. Om kommunerna agerar är det en signal till Länsstyrelsen att också samla sin krishanteringsorganisation för att möta behov av samordning och samverkan. Analysgruppen (kärnan i Länsstyrelsens krishanteringsorganisation) samlas för att följa läget och stödja kommuner och andra aktörer i enlighet med Länsstyrelsens områdesansvar. Länsstyrelsen startar upp WIS genom att skapa dagboksflikar för ovädret, dela ut läsrättigheter till sin externa dagbok till samverkande aktörer och koppla andra relevanta aktörers dagboksflikar till sin egen kopplade dagbok. Länsstyrelsen börjar föra dagbok och lägesrapportera i WIS. Vädervarning klass 3 Åtgärder i enlighet med vädervarning klass 2. VB kan förbereda ett VMA alternativt myndighetsmeddelande 4 för sändning i SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4, samt samråder med övriga myndigheter vem som ska gå ut med meddelandet och att det råder enighet om innehållet i meddelandet. VB tar kontakt med Försvarsmakten för att skapa beredskap om eventuellt senare resurstillskott. Analysgruppen (kärnan i Länsstyrelsens krishanteringsorganisation) följer läget och stödjer kommuner och andra aktörer i enlighet med Länsstyrelsens områdesansvar. Analysgruppen planerar för eller initierar regionala samverkansmöten. Beslut om att Länsstyrelsens krishanteringsorganisation samlats, meddelas till aktörer via WIS. Länsstyrelsens analysgrupp efterfrågar tidigt en kontaktperson i kommunen som tar ansvar för att förmedla en helhetsbild av läget i kommunen. Analysgruppen stämmer av vilka förberedelser och kontakter som har vidtagits av de olika aktörerna, samt hur resursläget är. Analysgruppen säkerställer att kontakter med bägge lokalradiostationerna tas för att säkerställa att beredskap finns för sändningskapacitet och att invånare i de områden som väntas drabbas kan få erforderlig information. Analysgruppen stämmer av att det finns en överensstämmelse mellan de olika aktörernas uppfattning om situationen. 3. Med krisorganisation menas inte endast krisledningsnämnd med särskilda befogenheter utan även andra former av. krishanteringsorganisation. 4. Viktigt Meddelande till Allmänheten kan begäras av ett antal myndigheter, bl.a. Länsstyrelsen. Begäran om VMA förmedlas via SOS Alarm till Sveriges Radios sändningsledning. Ett VMA varningsmeddelande sänds omedelbart och SR kan också bryta de kommersiella radiosändningarna för ett VMA, samt förmedlar meddelandet till övriga etermedia. Myndighetsmeddelande kan.begäras av alla myndigheter. Myndighetsmeddelandet begärs hos den lokala radiokanalen och förmedlas inte vidare av SR till andra media. Myndigheterna står för innehållet, men det är upp till SR att utforma meddelandet så det passar in i sändningarna. 3:5

16 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad SR pratar tre gånger om dagen på vardagar med en meteorolog, vilket innebär att SR har koll på nuvarande väder och prognos framåt. SR vet därför när något kan vara på gång ( vädervarning klass 0 ). Detta föranleder diskussion och förberedelser på redaktionen. Vädervarning klass 1 Varningen noteras på Trafik&Service. Beroende på varningens innehåll läses meddelande eventuellt upp i Trafik&Service sändningen. Vädervarning klass 2 Bemanningen planeras för att kunna uppnå en god uthållighet. Möjligheterna till utspisning för personalen undersöks. Kontakter tas med alla parter SR samarbetar med (SMHI, Polisen, räddningstjänst, SOS Alarm, E.ON, Banverket, SJ, Skånetrafiken, Länsstyrelsen), för att informera om planeringen. Möjligheten att skaffa mer bränsle till reservkraften kontrolleras. Varningens innehåll läses upp i Trafik&Service sändningar. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2, men åtgärderna intensifieras och större fokus läggs på uthållighet. Polismyndigheten Vädervarning klass 1 LVB (länsvakthavande befäl) noterar vädervarningen och bildar sig en uppfattning om innehållet, samt informerar den egna organisationen. Rent generellt hanterar Polismyndigheten Skåne alla väderrelaterade ärenden upp t.o.m. storm utan snöinblandning med den ordinarie resursen. Vädervarning klass 2 LVB noterar vädervarningen och bildar sig en uppfattning om innehållet, samt informerar den egna organisationen. Gör en bedömning av läget i förhållande till inkommen vädervarning främst vad avser personalresurser. Förstärker vid behov med operatörer på LKC (länskommunikationscentralen). Förstärker vid behov med växelpersonal. Kontakt med SOS Alarm och kommunal räddningstjänst för avstämning av läget. Kontakt med Vägverket angående framkomlighet på vägar. Eventuell stabsbildning. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2. LVB fattar beslut om stabsbildning. Funktioner (t.ex. ledning, operatörer LKC, telefonväxeln, yttre personal, mediafunktion) förstärks efter behov. 3:6

17 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Region Skåne sjukvård RMKL Vädervarning klass 1 Inga åtgärder. Vädervarning klass 2 Genom tjänsteman i beredskap och regional läkare i beredskap har Region Skåne möjligheter att på indikation tidigt gå ut med information till sjukhusen och ambulanssjukvården. Vid behov tas även kontakt med regionens fastighetsansvariga samt myndigheter utanför Region Skåne. I första hand Länsstyrelsen. Arbete bedrivs i nära kontakt med SOS Alarm. SOS Alarm informerar TiB per telefon och ambulanschefen per fax om förestående oväder. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2. Tjänsteman i beredskap och regional läkare i beredskap tar beslut om att bege sig till en plats där elförsörjningen är säker. Information till sjukhusen om eventuella konsekvenser, t.ex. för personalbyte. Skånetrafiken Skånetrafiken får inte SMHI:s vädervarningar, men Skånetrafiken och trafikoperatörerna bevakar väderläget via väderprognoser i radio och TV. Trafikoperatörerna förväntas agera utifrån de olika väderlägena. Det finns idag ingen central trafikledning som dirigerar trafiken utan det sker hos varje operatör (gör bedömningar utifrån lokala förutsättningarna). Det finns en fortlöpande kontakt och dialog om trafiken mellan Skånetrafiken och trafikföretagen. Trafikoperatörerna rapporterar alla händelser som stör trafiken till Skånetrafikens trafikinformationscentral (TIC). TIC: en väljer sedan väg för att föra informationen vidare till hemsidor, resandeinformation (inkl. t.ex. telefonupplysning, kundcentra, WAP tjänster) m.m. TIC: en sprider även information mellan framför allt bussoperatörer. Förutom med trafikoperatörerna har Skånetrafiken kontakt med Vägverket och Banverket för att samordna informationsinsatserna gentemot kund och allmänhet. (Trafikoperatörerna har via SOS Alarm kontakter med Region Skåne sjukvård, räddningstjänst och Polis vid olyckor.) Eventuell uppgradering av TIC: ens öppettider efter behov görs. 3:7

18 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Vägverket Vädervarning klass 1 TIC (trafikantinformationscentralen) uppmärksammar driftledare om att vädervarning utfärdats och Vägverkets driftledare tar därefter kontakt med driftentreprenörerna för att säkerställa att varningen uppmärksammats och att nödvändiga förberedelser gjorts. TIC beslutar om eventuell förstärkning ska kallas in och håller kontakten med SMHI angående väderutvecklingen för eventuell övergång till ytterligare förstärkning av TIC d.v.s. Nivå2, enligt gällande rutin. Vädervarning klass 2 Kontroll att åtgärder enligt vädervarning klass 1 har utförts. TIC förstärker upp med ytterligare personal, bemannar upp Krisrummet. Informerar VD, driftchef och driftledare, enligt gällande rutin via SMS. Kontroll av att kontaktvägar till Länsstyrelsens Vakthavande beslutsfattare fungerar (via SOS Alarm). Vädervarning klass 3 Kontroll att åtgärder enligt vädervarning klass 2 har utförts och fortfarande fungerar. Kontakt med VD för beslut om Vägverkets krisledningsgrupp ska sammankallas. Banverket Banverket utnyttjar inte vädervarningarna klass 1 3, utan får kontinuerlig väderinformation från SMHI. Informationen kommer en gång per dygn under vinterperioden och vid behov söker Banverket kompletterande information oftare. Studerar väderleksrapporter angående förväntade konsekvenser för spårtrafiken. Förbereder eventuell insats på banan. Detta inkluderar t.ex. dirigering av snöröjningsmaskiner. Banverket har en vinterberedskapsplan som används vid väderstörningar. Förstärker egna organisationen materiellt och personellt. Information sprids via Internet, Sveriges Radio och pressmeddelande. Kontakter med järnvägsföretagen hanteras från driftledningscentralen. Samverkan och kontinuerligt informationsutbyte sker mellan järnvägsföretagen och driftledningscentralen angående t.ex. att Banverket reviderar kapacitetstilldelningen för järnvägsföretagen som då beställer inställning av tåg. SJ SJ har som grundprincip att försöka köra tågen så länge som möjligt, men aldrig så att kunders eller personals hälsa riskeras. Förstärker trafikkontoren med extra personal trafiksamordning, fordonsledning och informationsledning dubbleras. Det regionala trafikkontoret i Malmö underrättar chefen för den operativa ledningen i Stockholm. Samordningsmöte mellan trafikkontoret och Banverkets driftcentral för att förbereda personalförstärkning, beställa bussar, besluta om ordningsföljd för systematisk avveckling av tågtrafik m.m. 3:8

19 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Samverkan sker för olika åtgärder. Går igenom och gör egna riskbedömningar och tittar i planer. Samverkansmöten med Banverket och andra trafikoperatörer styr mycket av inriktningen. E.ON E.ON går inte på de vanliga vädervarningsklasserna (1 3) utan köper egna, för eldistributionssystemet anpassade, prognoser från SMHI rörande vind, nederbörd (i första hand snö) och åska. VHI (vakthavande ingenjör) m.fl. får vädervarning via SMS vid förväntade vindstyrkor över 15 m/sek eller då det beräknas komma mer än 10 cm nysnö under 8 timmar. VHI går då in på en speciell hemsida (ligger under men kräver inloggning) och ser hur vädervarningen ser ut och bedömer utifrån detta de åtgärder som behöver vidtagas. Vid behov inhämtas kompletterande information om förväntad vädersituation från SMHI. E.ON kan då också köpa en meteorologs tjänster för en viss tid för att få specialprognoser. Vid en vädervarning klass 2 eller 3 har E.ON också fått sina prognoser och börjat agera. Om vädersituationen bedöms kunna leda till störningar i elförsörjningen läggs den egna och entreprenörernas organisationer i beredskap (viss reparationsstyrka finns alltid i beredskap). E.ON lägger egen personal i beredskap förstärkning internt genom bemanning av driftcentraler och förstärkt bemanning av kundtjänst (kundtjänst har beredskap för att kunna gå in och öppna upp). Resurser för reparation/återuppbyggnad av elnät förbereds genom att kontakter tas med avtalsentreprenörer och LRF. E.ON meddelar sina avtalsentreprenörer att de ska lägga sin personal i beredskap. Beroende på hur ovädret förväntas drabba elförsörjningen, kallas storstörningsgrupp(er) i berörda områden till telefonmöte (har färdiga telefonslingor). (Berörs endast ett driftområde kallas den lokala storstörningsgruppen för berört område. Berörs mer än ett driftområde sammankallas även den centrala storstörningsgruppen.) VHI informerar storstörningsgrupperna om vad som är på gång. Kontinuerliga möten hålls för avstämning av läge och åtgärder. Informationskontakter tas med kommuner, Länsstyrelser, helikopterföretag och eventuellt Försvarsmakten angående bistånd. Kontakter med kommuner och Länsstyrelse tas av informationsavdelningen. E.ON har utsedda personer för kontakt. E.ON följer sedan utvecklingen. E.ON skickar ut pressmeddelande om vilka förberedelser som görs. Telefonkontakter tas med media. E.ON tar kontakt med SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4 för att gå ut och informera om att kunderna ska förbereda sig för elavbrott. 3:9

20 Förvarningsskedet aktörers uppgifter TeliaSonera Vädervarning klass 1 Vädervarningsklass 1 hanteras som normalt driftläge, men med ökad medvetenhet. (Den ordinarie organisationen skall klara av merparten av de störningar som kan inträffa.) Beredskapen inom Telia ökas i den grad situationen kräver. Avstämning av tillgänglighet till resurser, t.ex. tillgänglighet till personal om det är långhelg eller annan längre ledighet. Daglig avstämning görs som i normalläge. Vädervarning klass 2 Som vid vädervarning klass 1. Beroende på var i Sverige ovädret förväntas inträffa blir konsekvenserna olika. Vädervarning 2 kan därför innebära åtgärder i skalan närmare de åtgärder som vidtas för vädervarning 1 eller de som vidtas vid vädervarning 3. Organisationen går in i utökat läge, vilket innebär att den centrala driftledningen (CDL) aktiveras och att extra avstämningsmöten bokas in. Nyckelpersoner inom företaget kontaktas för information och avstämning om tillgänglighet och nåbarhet. Internt kontaktas Telias Kundserviceorganisation för att bemanna upp kundtjänst och felanmälan. Om elavbrott kan befaras tas en diskussion med entreprenörerna för planering kring reservkraft. Det vill säga var den finns och hur den kan transporteras på bästa sätt. Telia reserverar reservutrustning och ser till att utrustningen är tillgänglig. Detta görs både inom Telias organisation och via entreprenören. Vädervarning klass 3 Som vid vädervarning klass 2. Kontakt tas med Telias entreprenörer (till exempel Relacom och Eltel Networks) för att höja deras beredskap och om möjligt planera för inkallande av extra resurser. Hur bra detta kan göras avgörs bland annat av hur väl det geografiska området kan avgränsas. Entreprenörerna har en egen planering för att bl.a. säkra transporter och skaffa reservutrustning. (Entreprenörerna svarar också för erforderliga kontakter och arbetsledning vad gäller LRF:s insatser.) Kontakter tas med berörda elbolag för att höra deras bedömning av läget. Försvarsmakten Försvarsmakten har egna meteorologer och daglig kontakt med SMHI och utnyttjar inte vädervarningarna klass 1 3. HKV OPE J 2 SäkSamsektion Malmö genomför på uppdrag av HKV OPE (Högkvarterets Operativa Enhet) samverkan med Länsstyrelsen och andra myndigheter kontinuerligt. Samverkan sker kontinuerligt mellan Försvarsmakten och SMHI minst 2 gånger per dag. VB vid TK (Taktiska Kommandon/ATK/MTK/FTK) följer den allmänna utvecklingen vid kris (oväder) och vidtar vid behov beredskapshöjning vid förband och enheter. 3:10

21 Förvarningsskedet aktörers uppgifter LRF LRF vidtar inga direkta åtgärder. Lantbrukarna ska ha en beredskap för störningar, speciellt de som har djur som därför ska ha vidtagit åtgärder ur djurskyddshänseende. (Om väderutvecklingen en längre tid i förväg kan förutsägas innebära kraftigt oväder informerar LRF sina medlemmar om lämpliga beredskapsåtgärder som bör vidtas på gårdarna, t.ex. att bunkra upp foder.) Nedanstående tabell sammanfattar de olika aktörernas samverkansaktiviteter i åtgärdslistorna ovan. Samverkanstabell förvarningsskedet 5 Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser SMHI SOS Alarm Länsstyrelsen i. Skåne län Vägverket, SR trafikredaktion, SMHI:s kommersiella produktionsenheter och kundtjänst, Vädercentralen på SVT, TV 4, Rikspolisstyrelsen, SOS Alarm i Uppsala, Räddningsverkets Vakt havande tjänsteman E.ON, Försvarsmakten, Banverket Länsstyrelsen, LKC i Malmö, räddningstjänsterna i Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm, Båstad, Åstorp, Simrishamn, Tomelilla, Osby, Örkelljunga, Perstorp, Klippan, Bromölla, Malmö (Hyllie), Helsingborg, Bjuv, Lund, Kävlinge/Löddeköpinge, Lomma, Staffanstorp, Landskrona, Svalöv, Trelleborg, Svedala, Eslöv, Hörby, Höör, Ystad, Skurup, Sjöbo, Höganäs. (Meddelandet sprids sedan vidare till övriga räddningstjänster.). aktuella sjukhus, berörda ambulansområdeschefer Länsstyrelsen i Skåne län SMHI SOS Alarm Kommunerna/kommunala räddningstjänsterna i länet, Region Skåne (sjukvård och kollektivtrafik), Polismyndigheten, Vägverket, Banverket, SJ, Sveriges Radio, Försvarsmakten, Svenska kraftnät, E.ON, TeliaSonera m.fl. utifrån behov Elnätföretag, teleoperatörer Räddningschefer i beredskap Försvarsmakten Tabellen fortsätter på nästa sida k Distribution av vädervarning Distribution av väderinformation Vidarebefordring av vädervarning från SMHI Information om kontaktvägar till ledningsorganisationen, vidtagna och planerade åtgärder Diskussion om vädervarningens innebörd Kontroll av att kommunala räddningstjänster fått vädervarningen Olja upp nätverken, stämma av bild av läget, vidtagna och planerade åtgärder m.m. Bedömning av risker för omfattande eloch teleavbrott Informationsförmedling från andra aktörer till kommunerna; avstämning av om kommunerna startat sina krisorganisationer Beredskap för eventuellt resurstillskott 5. Samverkanstabellen skiljer inte på vädervarningsklasserna. Generellt förekommer mer samverkan vid allvarligare vädervarning. Tabellen ska ses som en sammanfattning av det som står i åtgärdslistorna och ska skapa en kompletterande överblick över samverkan. 3:11

22 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser SR Malmö och. SR Kristianstad Polismyndigheten i Skåne Region Skåne sjukvård RMKL SMHI SMHI, Polisen, räddningstjänst, SOS Alarm, E.ON, Banverket, SJ, Skånetrafiken, Länsstyrelsen SOS Alarm, kommunal räddningstjänst Vägverket Sjukhus, ambulanssjukvård, Regionens fastighetsansvariga Länsstyrelsen Kontinuerlig dialog om väderutveckling Informera om planeringen Avstämning av läget Framkomlighet på vägar Information om läget Skånetrafiken Trafikföretag/-operatörer Dialog om läget Vägverket, Banverket Information om beredskapsläget Samordna informationsinsatserna gentemot kund och allmänhet Vägverket VV driftledare, driftentreprenörer Säkerställa mottagen varning och förberedelser SMHI Länsstyrelsens VB (via SOS Alarm) Fortsatt väderutveckling Kontroll av kontaktväg Banverket Järnvägsföretagen T.ex. information om ändrad kapacitetstilldelning SJ Banverket och andra trafikoperatörer Förbereda personalförstärkning, beställa bussar, besluta om ordningsföljd för systematisk avveckling av tågtrafik m.m. E.ON SMHI Ytterligare väderinformation Avtalsentreprenörer, LRF kommuner, Länsstyrelser, helikopterföretag eventuellt Försvarsmakten SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4 Övrig media Förberedelser för resurser för återuppbyggnad Informationsutbyte Stöd Informera om att kunderna ska förbereda sig för elavbrott Information TeliaSonera Entreprenörer Beredskap, resurser för reparationer Berörda elbolag Bedömning av läget Försvarsmakten Länsstyrelsen m.fl. Ge stöd vid behov SMHI LRF Ingen samverkan Dagliga kontakter angående väderutvecklingen 3:12

23 Akutskedet aktörers uppgifter Akutskedet aktörers uppgifter Med akutskedet avses i det här dokumentet i första hand den tid som ovädret varar. Akutskedet kan dock gällande vissa verksamheter fortsätta även en tid efter att ovädret har bedarrat. För t.ex. teknisk infrastruktur kan det akuta skedet fortsätta en tid till dess att återuppbyggnaden har kommit igång eller skador åtgärdats. Övergången mellan akutskedet och återställningsskedet är alltså i vissa delar glidande över tid och mellan olika verksamheter. Akutskedet förutsätts innebära en situation som motsvarar vädervarning klass 2 eller 3. SMHI Följer väderläget intensivt och bedömer olika informationskällor angående fortsatt väderutveckling. Informerar om väderutvecklingen, speciellt när sådana nivåer på vindstyrkor eller snöfall uppnås att åtgärdsarbete kan upptas av drabbade verksamheter. Informationen sprids via hemsidan och genom telefonkontakter med olika aktörer. Kommunikation genomförs kontinuerligt med olika aktörer. Initiativet till samverkan tas av de andra aktörerna. Information sprids till allmänheten via kundtjänst/informationscentral, SR Trafik&Service och hemsidan. Mediakontakter hålls genom telefonsamtal från media. Intern datasupport för att systemen ska fungera. SOS Alarm Normalt SOS arbete: ta emot samtal från hjälpsökande, larma ut hjälp. Förmedlar kontakter mellan olika organisationer och myndigheter efter behov. För de organisationer som har avtal för detta kan SOS larma in krisorganisationen. Samverkan och hjälp mellan flera SOS-centraler. När en större mängd samtal inkommer till SOS centralen kopplas dessa med automatik över till en annan central. Vid förväntat stort antal samtal behöver andra centraler förvarnas om högre belastning och behov av att bemanna upp. Internationell kommunikation på uppdrag av myndigheter. SOS förmedlar kontakter till danska myndigheter om t.ex. hjälp till svenska myndigheter. Förmedla uppgifter mellan organisationer och från myndigheter till SR m.m. efter behov. Hantera störningar i telekommunikationer och därmed 112 (får information från telebolag om teleavbrott och förmedlar denna till befälet på berörd räddningstjänst som avgör om t.ex. utplacering av räddningsfordon på strategiska platser). Information till allmänheten om att inte ringa 112 för allmän information (görs tillsammans med SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4). 4:1

24 Akutskedet aktörers uppgifter Kommunen och kommunal räddningstjänst Kommunen gör en bedömning av situationen och tolkar kommunens roll och ansvar. Kommunen gör en bedömning av vilka kommunala resurser (inklusive frivilliga) som behöver aktiveras. Vid behov startas informationstjänst/upplysningscentral upp för att svara på allmänhetens frågor. De kommuner som har KrisSam bör överväga att starta upp detta. Eventuellt beslut om att Krisledningsnämnden ska träda i funktion. Kommunen för dagbok över sina åtgärder, beslut m.m. Kommunen informerar internt och externt och samordnar vid behov informationen. Räddningsledaren beslutar vilka insatser som är räddningstjänst och informerar andra aktörer som kan bli berörda om detta. Råder räddningstjänst på allmän väg ska räddningsledaren informera Vägverkets TIC om detta via SOS Alarm. Räddningstjänsten tar ett Beslut i stort med åtföljande handlingsplan. Kontakter med samverkande myndigheter och organisationer på den lokala nivån, vilka är påverkade av händelsen. Inhämtar information från respektive verksamhetsområde och förmedlar den kommunala lägesbilden inom kommunen och till samverkande aktörer. Kommunen rapporterar särskilt till Länsstyrelsen om vidtagna åtgärder, ledningsorganisation, samt läget i kommunen. Länsstyrelsen Länsstyrelsen 1 följer läget i länet genom telefonkontakter med berörda aktörer, och genom användning av WIS och Kikaren, samt följer via SMHI:s hemsida uppdaterad information om vädrets vidare utveckling (om det svåra vädret har ett utdraget förlopp får inte resurserna uttömmas för snabbt). Kontakter tas med berörda kommuner för att höra om någon form av stöd eller samordning behövs, samt om det finns brist på resurser. (Länsstyrelsen kan t.ex. rekommendera kommunerna att se över reservkraftstillgången och eventuell omfördelning av resurserna.) Vid behov hjälper Länsstyrelsen till att ta fram resurser och arbetar för att dessa ska användas samordnat och effektivt. Vid behov kan Länsstyrelsen besluta om att stänga av allmänna vägar. Samlar in lägesinformation från berörda aktörer och rapporterar om läget i länet till central nivå och tillbaka till dem som lämnat underlaget. Detta görs i första hand via WIS och i andra hand via mejl/telefon. Informerar internt den egna personalen via intranätet och externt på hemsidan och via kontakt med Sveriges Radio Malmö P4 och Sveriges Radio Kristianstad P4. Diskuterar med E.ON om kontaktperson. Tittar i den webbaserade portalen för elnätföretagens avbrottsinformation SUSIE ( samt på E.ON:s hemsida för att få information om områden med elavbrott och antal strömlösa kunder. 1. Med Länsstyrelsen avses i akutskedet VB eller krishanteringsorganisationens analysgrupp under förutsättning att denna har samlats. 4:2