Konsumentprisindex KPI 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumentprisindex KPI 2011"

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(62) Konsumentprisindex KPI 2011 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter SCBDOK Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificerin 0.4 Statistikansvari 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppiftsskyldihet 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter 0.8 Gallrinsföreskrifter 0.9 EU-relerin 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändnin 0.12 Upplänin och enomförande 0.13 Internationell rapporterin 0.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar 2 Uppiftsinsamlin 2.1 Prisundersöknin i butiker och tjänsteställen 2.2 Nåra speciella undersökninar 2.3 Övria undersökninar 2.4 Väninstal 2.5 Databerednin 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata 3 Statistisk bearbetnin och redovisnin 3.1 Skattninar: antaanden och beräkninsformler 3.2 Redovisninsförfaranden 4 Slutlia Observationsreister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiverinsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökninsomånen

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(62) 0 Allmänna uppifter Konsumentprisindex, KPI, är en del av Sveries officiella statistik. Detta är en statistisk serie som produceras och presenteras månatlien enlit beslut av Sveries Riksda. Ur KPI beräknas nettoprisindex (NPI) som också inår i Sveries officiella statistik. Ur KPI beräknas även, på uppdra av Sveries Riksbank, två mått på underliande inflation, KPIF och KPIX. Dessa två mått inår inte i Sveries officiella statistik. Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) är en index med omfattande EU-relerinar som innebär att länderna inom EU använder emensamma metoder i vissa viktia avseenden. Till SCB och KPI är knuten en särskild nämnd. Nämnden för konsumentprisindex. Nämndens uppifter och sammansättnin releras i instruktionen (2007:762) för SCB. Nämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. Ordförande och sju av de andra ledamöterna förordnas av SCB, en efter försla av Sveries Riksbank, en efter försla av Konjunkturinstitutet och en efter försla av Försäkrinskassan och Socialstyrelsen. En ledamot utses av reerinen. Av de övria ledamöterna ska tre besitta sådan vetenskapli skicklihet, att de sammantaet har kompetens inom ämnesområdena nationalekonomi och statistik. Nämnden ska handläa fråor om beräkninar i KPI och därvid avöra fråor av principiell natur rörande tillämpninen av de runder som äller för indexberäkninarna samt främja en utvecklin av metoderna för beräkninarna av KPI. 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumtion 0.2 Statistikområde Statistikområde: Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 0.3 SOS-klassificerin Tillhör (SOS) För undersökninar som inår i Sveries officiella statistik äller särskilda reler när det äller kvalitet och tillänlihet, se Förordninen om den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(62) Kontaktperson: Kamala Krishnan Telefon: Telefax: E-post: 0.5 Statistikproducent Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Kamala Krishnan Telefon: Telefax E-post: 0.6 Uppiftsskyldihet Uppiftsplikt äller för uppifter som erfordras för beräknin av konsumentprisindex (Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppifter till konsumentprisindex, SCB-FS 2001:15). 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter I myndiheternas särskilda verksamhet för framställnin av statistik äller sekretess enlit 9 kap. 4 sekretesslaen (2009:400). Vid automatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda reler för behandlin av personuppifter i laen (2001:99) och förordninen (2001:100) om den officiella statistiken. 0.8 Gallrinsföreskrifter För allrin av insamlade uppifter äller Riksarkivets allrinsbeslut nr 391, EU-relerin För beräknin av EU-måttet Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP, enelska HICP) används samma prismaterial som för KPI. En omfattande EU-relerin förelier och är under utvecklin vad beträffande HIKP. I HIKP ska länderna använda emensamma metoder i vissa viktia avseenden. I jämförelse med KPI inår tills vidare inte i HIKP huvuddelen av enahemsäarnas boendekostnader, bostadsrätter samt lotteri, tips och toto. I HIKP inår, men ej i KPI, äldreomsor, sjukhusvård samt vissa finansiella tjänster (tjänster där aviften är proportionell mot transaktionens storlek) Syfte och historik KPI ska mäta den enomsnittlia utvecklinen av priserna för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. KPI utör det änse måttet för kompensations- och inflationsberäkninar i Sverie. Inflationstakten definieras som 12-

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(62) månadersförändrinen 1 i KPI. Konsumentprisindex började beräknas varje månad från och med juli Kvartalsvisa uppifter finns beräknade från 1949 till och med juni NPI mäter den enomsnittlia utvecklinen av priser exklusive indirekta skatter och transfererinar. Detta er då prisutvecklinen exklusive effekten av politiska beslut. HIKP har utarbetats av EU för att man ska kunna öra internationella jämförelser. Sättet att beräkna de nationella konsumentprisindexen varierar mellan länder och i HIKP har man samordnat mätmetoderna för att få bättre jämförelse rund. HIKP finns beräknad från och med januari Statistikanvändnin Huvudanvändarna av KPI utörs av: Riksbanken: som explicit målvariabel och som underla för beslut i fråor anående penninpolitiken. Finansdepartementet: som underla för beslut inom konjunktur- och stabiliserinspolitiken. Socialdepartementet: för fastställande av prisbasbeloppet till vilket bland annat studielån är knutna. Riksskatteverket: för beräknin av omräkninstal vid realisationsvinstbeskattnin av fastihet samt vid beräknin av brytpunkten i inkomstskatteskalan. SCB: för deflaterin (fastprisberäknin) i nationalräkenskaperna och omsättninsstatistiken. Övri statli förvaltnin: bland annat Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet, KI. Oranisationer, företa och enskilda: för indexrelerin i avtal och för omräknin av värdebelopp till fast penninvärde. Kapitalförvaltande företa och institutioner: underla för bedömnin av framtida räntenivåer och realavkastnin. Huvudanvändare av HIKP utörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penninpolitiska mål och för uppföljnin av konverenskriteriet med avseende på prisstabilitet när det äller medlemskap i EMU Upplänin och enomförande KPI och HIKP beräknas månadsvis utifrån prisförändrinar på produkter (varor och tjänster) i den privata inhemska konsumtionen. Produkterna är rupperade i cirka 360 s.k. produktrupper. Prisuppifter samlas in för ett urval av s.k. representantprodukter inom varje produktrupp. Varje år sker en uppdaterin av urvalet av produkter samt en uppdaterin av väninstalen för produkterna och produktrupperna. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändrinar i konsumtionens sammansättnin och andra förändrinar på konsumtionsmarknaden. Prisinsamlinen utförs av dels SCB:s intervjuare enom butiksbesök och telefonintervjuer, s.k. lokal prisinsamlin, dels av tjänstemän centralt på SCB. Vid den lokala prisinsamlinen reistreras 1 Inflationstakten och månadsförändrin beräknas på KPI:s skuindex

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(62) data i handdatorer. Insamlinsperioden för den lokala insamlinen är sedan 2008 tre veckor per månad, den vecka i månaden som den 15:e infaller samt veckan innan och veckan efter denna vecka. December månad utör ett undanta då mätveckorna är förlända och tidiarelada. Prisinsamlinen för drivmedel har påått under en treveckorsperiod sedan januari Internationell rapporterin Harmoniskt index för konsumentpriser (HIKP) levereras varje månad till EU:s statistikkontor EUROSTAT. Levarans sker vid den tidpunkt då KPI publiceras. Innehållet består av indextal med december 2005 som bas, månadsförändrin och 12-månadersförändrin, ällande totalindex samt huvudrupper och underrupper enlit klassifikationen coicop Planerade förändrinar i kommande undersökninar En undersöknin om att införa prismätninar enom kassareisterdata från butikskedjor för dalivaror påår. Detta skulle innebära att insamlinsarbetet vid besök i livsmedelsbutiker och stormarknader till stor del överförs till bearbetnin av reisterdata. En sådan förändrin kan medföra bättre kvalitet i indexberäkninen då t.ex. måna fler produkter och försäljninsställen kan inå i urvalen. En översyn örs av Utrikes flyresor med avseende på nytt urval och utökade prismätninar. Detta beroende på volatila priser och ett väninstal som ökat betydlit.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(62) 1 Översikt Konsumentprisindex (KPI) syftar till att skatta den enomsnittlia prisutvecklinen för hushållens konsumtion i Sverie. KPI (1980=100) är det primära resultatet och detta är en månatli tidsserie med årsenomsnittet för 1980 lika med 100. Inflationstakten och månadstakten beräknas som 12 månaders förändrin respektive 1 månads förändrin på motsvarande tidsserie med reviderinar för eventuella uppkomna fel (beräknat på den s.k. skuindexen ). Väninstalen för produktrupperna beskriver sammansättninen av den s.k. produktkoren på rov nivå. Väninstalen beräknas utifrån värdet av den privata konsumtionen inom Sverie under en viss period (se kapitel 2.4). I ekonomisk menin är därmed intressepopulationen alla de köp av produkter som privata konsumenter jorde under denna period. Denna population är inte möjli att i detalj reistrera. Måna av de produkter som köptes under väninstalsperioden kan inte återfinnas under mätperioden utan måste representeras av andra likvärdia produkter. Den operationellt definierbara statistiska målpopulationen utörs av alla produkter som erbjuds till privata konsumenter i alla försäljninsställen (butiker, serviceinrättninar, internethandel etc.) under de 12 månader som de praktiska indexberäkninarna avser. Ett produkterbjudande är en specifik produkt som utbjuds till försäljnin på ett specifikt försäljninsställe. Priser på produkterbjudanden, kvantitet och kvalitet är de variabler som samlas in. 1.1 Observationsstorheter Undersökninen baseras på priser, kvantiteter och kvaliteter på produkterbjudanden. Dessa kan vara transaktionspriser för väldefinierade produkter i kassareisterdata, manuellt insamlade data i butik eller listpriser och andra data insamlade centralt. Priser ska vara faktiska priser som kunden betalar utan nåon annan motprestation. 1.2 Statistiska målstorheter Objektrupp Variabel Mått Population Indelnin i redovisninsrupper Produkterbjuda nde inom inhemsk privat konsumtion Een rupperin i cirka 360 produktrupper = primär beräkninsnivå i produktdimensionen Produktrupper enlit COICOP (se lista i bilaa 1) Pris, kvantitet och kvalitet Prisindex

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(62) 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Ett antal index produceras och redovisas varje månad. Index namn KPI (1980=100), fastställda tal KPI (1980=100), skuindextal NPI (1980=100) HIKP (2005=100) KPIF KPIX Prisbasbeloppet Pensionspristalet Beskrivnin Konsumentprisindex, officiellt fastställd Skuindextal byer i förekommande fall på reviderade delindextal. Nettoprisindex, byer på KPI men exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Harmoniserat index för konsumentpriser. Index harmoniserat med övria stater i EU. Underliande inflationsmått där enahemsäarnas räntekostnader beräknas vid en konstant räntesats. Underliande inflationsmått där räntekostnaderna exkluderas helt samt direkta effekter av förändrinar i nettot av indirekta skatter och subventioner. Belopp som skrivs fram med juni KPI varje år. Tal som skrivs fram av KPI. Statistiken redovisas på Internet, i SSD, i publikationer och på telesvar. Publiceras i Internet Statistiska meddelande PR 14 Pressinfo Sveries statistiska databaser SCB:s Indikatorer Ekonomisk snabbstatistik Röstbrevlåda Beskrivnin ämne Priser och konsumtion Alla indexserier ovan och KPI uppdelat på COICOP rupper samt medelpriser på bensin, diesel och E85. Kort meddelande om KPI och inflation. Indexserierna samt KPI uppdelat på COICOP rupper i länre tidsserier. KPI är en del av indikatorerna. KPI inår i snabbstatistiken Månadens KPI siffra meddelas på telefon. 1.4 Dokumentation och metadata Grunderna för KPI m.m.: 1952 års indexkommittés betänkande (SOU 1953:23) Konsumentprisindex; Prop. 1954:1, bilaa 2; Statsutskottets utlåtande 1954:13; Riksdaens skrifter 1954:92; 1955 års bostadsindexutrednins betänkande Bostadsposten i konsumentprisindex; Uppdra åt SCB att beräkna konsumentprisindex m.m., Kunl. Maj:ts (Finansdepartementet) beslut den 28 juni Försla till riksdaen; Riksdaens revisorers försla anående konsumentprisindex (Förs. 1991/92:16).

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(62) PM och protokoll från nämnden för konsumentprisindex. SM PR 15: Konsumentprisindextal Marareta Rinqvist: Att mäta inflationen. Jören Dalén: The Swedish Consumer Price Index - major features Konsumentprisindex: Betänkande från utredninen om översyn av konsumentprisindex SOU 1999:124 Jören Dalén: The Swedish Consumer Price Index, A handbook of methods, KPI Utredninen (1999): Konsumentprisindex, betänkande från utredninen om översyn av Konsumentprisindex. Justitiedepartementet, Stockholm. SOU 1999:124. Norber A. (1999): Quality adjustment the Case of Clothin. In Proceedins of Measurement of Inflation conference, edited by M. Silver and D. Fenwick. Cardiff University, sid Ohlsson (1990), Sequential Poisson Samplin from a Business Reister and its Application to the Swedish Consumer Price Index, R&D Report 1990:6. ILO (2004), CONSUMER PRICE INDEX MANUAL: THEORY AND PRACTICE,

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(62) 2 Uppiftsinsamlin Uppiften består i att samla in priser, kvantiteter och kvalitetseenskaper för ett urval av varor och tjänster som utbjuds i ett urval av försäljninsställen inom hela konsumentmarknaden i Sverie. Undersökninsperioden är primärt ett år, från december (basen) till december. Under denna period eftersträvas att varje månad insamla data om produkterbjudanden som valdes att inå i urvalet i basen. Prisutvecklin skall primärt vara från basen till var och en av årets månader. För nästa års undersöknin betraktas populationen som ny och därför förnyas urvalet för varje år d.v.s. undersökninsperiod. Prismätnin på vara eller tjänst äller de priser som konsumenten betalar utan nåon motprestation av konsumenten. Priset ska innehålla moms och alla andra förekommande varuskatter samt faktura avifter, aviavifter och leveransavifter i förekommande fall. Rabatter som kräver nåon motprestation av konsumenten eller bara riktade till en del konsumeter ska inte tas hänsyn till. Det är den nationella konsumtionen som prismäts, d.v.s. alla varor och tjänster för konsumtionsbruk som kan köpas inom landet. Svenskars konsumtion utomlands prismäts inte, men t.ex. paketresor med inbakad utrikes semestervistelse prismäts eftersom hela tjänsten köps som ett paket i Sverie. Utrikes resor med fly, tå, buss och båt prismäts om resan utår från Sverie och biljetter säljs här. Handel över Internet prismäts i valda delar, kläder, böcker och musikmedia, från inhemska Internet hemsidor. Internethandeln är ökande och fler områden kommer prismätas på detta sätt. De utvalda produkterna ändras också bara marinellt år från år, med utående produkter och nya tillkommande produkter. För att operationalisera ram- och urvalsförfarande behöver man dela upp undersökninen i flera produktområden samt i de två dimensionerna företa/butiker och produkter. På en höre produktområdesnivå är ambitionen att ha en heltäcknin av områden, men inom dessa äller urval av representantvaror och tjänster. Inom de flesta produktområdena (dalivaror är ett av undantaen) väljs urvalet av representantvaror och tjänster medvetet, d.v.s. utan insla av slumpmässihet. Detta är helt i enlihet med internationell praxis och rekommendationer i t.ex. ILO(2004); 5.27 Modern statistical samplin theory focuses on probability samplin. Use of probability samplin is also stronly recommended and standard practice for all kinds of statistical surveys, includin economic surveys. But price index practice in most countries is still dominated by non-probability techniques Bias resultin from non-probability samplin is neliible. There is some empirical evidence to support this assertion for hihly areated indexes. I tabellen nedan beskrivs uppdelninen av produkter på rupper enlit COICOP (Classification of Individual Consumption accordin to Purpose) och KPI:s 360 s.k. produktrupper. Produktrupperna täcker tillsammans hela konsumtionsområdet och inom varje produktrupp finns det ett urval av produkter som representerar produktruppen. Produktruppens benämnin (se Bilaa 1) härrör i måna fall från de produkter som representerar produktruppen, men produktrupperna motsvarar eentlien en stratifierin av hela produktpopulationen. Till varje produktrupp knyts ett väninstal som motsvarar konsumtionens värde, se avsnitt 2.4.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(62) Grupper enli COICP med svensk benämnin och antal produktrupper (strata) och antal representantprodukter inom COICOP rupp COICOP Benämnin Antal produktrupper Antal representantprodukter (strata) Bröd och övria spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost och ä Oljor och fetter Frukt Grönsaker Sötsaker och lass Övria livsmedel Kaffe, te och kakao Mineralvatten, läskedrycker, frukt och 5 48 rönsaksjuice Spritdrycker 4 Totalundersöknin Vin 6 Totalundersöknin Öl, stark- och mellanöl 1 Totalundersöknin Lättöl och folköl Tobak Kläder Skor Vatten, avlopp, renhållnin och 1 4 sotnin El x Bränsle S.1 Hyresläenhet: hyra S.2 Bostadsrättsläenhet: tillräknad hyra S.3 Garae x Enahem: Nyttjande av bostad Möbler Hushållstextilier Hushållsutrustnin Huseråd Verkty, elartiklar och 5 18 trädårdsredskap 05.6 Varor och tjänster för 8 46 hushållsunderhåll 06.1 Läkemedel, apotek 2 Totalundersöknin 06.1 Sjukvårdartiklar, lasöon m.m Sjuk- och tandvård Nya bilar Beanade bilar 1 Specialundersöknin Motorcyklar 1 2

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(62) Cyklar Reservdelar och tillbehör till bilar Drivmedel Underhåll och reparationer på bilar Andra kostnader för fordon Transporttjänster Post x Telekommunikationer Audiovisuell och fotorafisk utrustnin samt datorutrustnin 09.2 Andra större varor för rekreation Andra fritidsvaror Rekreationstjänster och kulturella tjänster 09.5 Tidninar, böcker och skrivmaterial Paketresor Utbildnin Restauraner Loi Personli hyien Övria personlia tillhöriheter Social omsor Försäkrinar Övria finansiella tjänster Övria tjänster 4 20 Summa 360 Undersökninen av beanade bilar är speciell och vi får här priser från en undersöknin som är jord av ett privat undersökninsföreta. Vi erhåller produkterbjudanden som varierar varje månad och försäljninsställen år inte att identifiera. För alkohol och läkemedel levereras index respektive kassareisterdata direkt från monopolbolaen. En viss produkt hos ett specifikt försäljninsställe kallar vi för produkterbjudande och detta er ett stort antal observationer som prismäts varje månad. 2.1 Prisundersöknin i butiker och tjänsteställen För flera stora produktområden kan priser samlas i butiker och andra lokala försäljninsställen av varor och tjänster. Priser är här ofta lokalt satta eller svåra att prismäta på annat sätt än med manuell mätnin vid besök eller telefonintervju. Dessa områden kallas för intervjubaserade delundersökninar eftersom de lokala prisinsamlarna tillhör SCB:s fältkår av intervjuare på enheten DIH/INT. För COICOP-området Drivmedel utförs prisinsamlinen av telefonruppen i Örebro på samma enhet. De COICOP områden som undersöks här är hela 01 Livsmedel och alkoholfria drycker, delar av 02 Alkoholhaltia drycker och tobak, hela 03 Kläder och skor, mindre del av 04 Boende, större delen av 05 Inventarier och hushållsvaror, delar av 06 Hälso- och sjukvård, delar av 07 Transport, mindre del av 08 Post och telekommunikation, delar av 09 Rekreation och kultur, större delen av 11 Restauraner och loi samt delar av 12 Diverse varor och tjänster.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(62) En sortimentsundersöknin enomförs under hösten innan urvalet används från och med decembers prismätninar. Här undersöks butiker, som är nya i kommande års urval, med avseende på om de efterfråade produkterna finns i butikerna Ram och ramförfarande för urval av försäljninsställen Ramförfarandet avseende försäljninsställen och urvalsmetoden är detsamma för alla intervjuarbaserade delundersökninar i KPI samt även för enstaka centrala delundersökninar. Ramen skapas enom ett utta av poster av arbetsställen för vissa specificerade SNI-branscher ur SAMUversionen för maj från SCB:s företas- och arbetsställereister (FDB). En rensnin utförs för att reducera övertäckninen bestående av arbetsställe som inte har nåon försäljnin till allmänheten. Följande värde under variabeln benämnin (BEN) i reistret tas bort: ADMINISTRATIV SEKTOR, CENTRALLAGER, HK, HUVUDKONTOR, KONTOR, REGION KONT, SERVICEKONTOR, KONTOR OCH LAGER, HUVUDKONTOR KF EK FÖR, INKÖPSKONTOR + H K, CENTRALLAGER 581, LAGER, CENTRALLAGER-DISTRIBUTION, HUVUDKONTOR KF, HUVUDKONTOR KONSUM STOCKHOLM, KONTOR GRÖNA KONSUM, Huvudkontor KONTOR & LAGER, HUVUDKONTOR/LAGER, HUVUDKONTOR BACKAPLAN, STORLAGER, KONTOR, CHARKCENTRAL Ramen över försäljninsställen stratifieras efter SNI-bransch, men inte efter storlek, reion, kedjetillhörihet e. dyl. Undanta är att: o Varuhus och stormarknader bildar ett enda stratum med SNI-branscher 47111, och Den sistnämnda innehåller huvudsaklien små arbetsställen av rina intresse för mätninen som kommer att sållas bort. o Stormarknader med färre än 50 anställda läs även bland dalivarubutiker, definieras som butik eller stormarknad vid eventuellt urval. o Olika typer av klädesbutiker, SNI-branscher , slås samman. o Hotell med och utan restauran, och 55103, slås samman. Storleksmåttet vid urvalsdranin med varierande sannolikheter är en sammanvänin av antal anställda plus en och en omsättninsuppift i reistret som baseras på momsuppifterna till Skatteverket. Den adderade ettan representerar äarens arbetsinsats, vilket är betydelsefullt framför allt för små arbetsställen. För låprisbutiker inom bl.a. dalivaruhandeln är emellertid omsättninen per anställd höre än för enomsnittet. Vi får ett systematiskt underskott på arbetseffektiva enheter. De butiker som har relativt få anställda men hö omsättnin kommer att ha läre sannolikhet för att bli utvalda med antal anställda som storleksmått, än om omsättninen hade använts som storleksmått. Detta korrieras för ett litet antal arbetsställen där hjälpinformation har använts för modellskattninar.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(62) Urval av försäljninsställen Allokerin av urvalet av försäljninsställen örs för varje stratum där ett mått på mellanbutiksvarians skattas. Härvid förutsätts urvalsstorlekarna för produkturvalen vara fixa. Det betyder att den variation som finns mellan produktvarianter låter si visas i variation mellan butiker. Eftersom desinen just nu inte tillåter en total-allokerin där storlekar av både butiksurval och produkturval bestäms simultant är denna förutsättnin rimli. Arvidson (2004) Desinutrednin för KPI: Effektiv allokerin av urvalet för prismätninarna i butiker och tjänsteställen, Bakrundsfakta till ekonomisk statistik 2004:05 visar att om det inte var praktiskt olämplit så skulle urvalsstorlekarna för produkter vara större och för butiker mindre. Skattninen av prisförändrinar har areerin i flera ste, dels över butiker till bransch och över produkter via produktunderrupp till produktrupp och sedan till KPI totalt. Väninstal finns i alla areerinarna. En speciell fördelninsfri metod har använts för skatta variansen (Jack-Knife). Helt kort finns cirka 800 butiker i urvalet. Lika måna skattninar av prisutvecklinen från december året innan till referensmånad beräknas som det finns butiker i urvalet. I varje sådan skattnin har en butik systematiskt taits bort ur datamaterialet. Låt y hi vara skattninen för butik i tillhörande försäljninsställets stratum h och n h antalet försäljninsställen. Låt y vara motsvarande skattnin med samtlia försäljninsställe med i beräkninarna. Bilda d ( y y) n / k hi = hi h där k är summan av produktruppsväninstalen för intervjuarsystemen, cirka 50%. Divisionen medför att effekten på totala KPI av att ta bort en butik kommer att beräknas 2 2 n Variationsmåttet är a = ( hi h ) h h d d n h 1 i h 2 Förslaet till urvalsstorlek är NY n h a h c h där c h är beräknad kostnad per försäljninsställe i enomsnitt, ivet det produkturval som skall sökas i försäljninsställena i branschen (stratum). Urvalsstorlekarna är bestämda så att kostnaden totalt för intervjuarsystemen blir lika som föreående år eller anpassas till budet. Metoden för urval av försäljninsställen är s.k. roterat, stratifierat, sekventiellt Poisson-urval med urvalssannolikheter proportionella mot storleken av respektive försäljninsställe enlit Ohlsson (1990), Sequential Poisson Samplin from a Business Reister and its Application to the Swedish Consumer Price Index, R&D Report 1990:6. Urvalet dras inom ramen för den ekonomiska statistikens urvalssystem SAMU. Metoden byer på att urvalsramen förses med en variabel för permanenta likformit fördelade slumptal i intervallet (0,1), s.k. permanent random numbers, PRN. Nya enheter, födslar, tilldelas nya PRN, slumpmässit, likformit fördelade och oberoende av redan existerade nummer. Upphörda enheter försvinner helt enkelt ur ramen.

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(62) För varje enhet i urvalsramen beräknas kvoten mellan storleksmåttet och det tilldelade permanenta slumptalet. Urvalsramen sorteras efter stratum och inom stratum efter dessa kvoter i fallande ordnin. Det önskade bruttourvalet utörs av de första enheterna i respektive stratum i det antal som beärts. Årlien roteras cirka 20 procent av urvalen med en metod som kallas RRG, random rotation roup method. Varje enhet i urvalsramen tilldelas inte bara ett PRN utan också slumpmässit ett av fem RRG-nummer 1-5. År 1 minskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 1 med 0,1, varvid de PRN-tal som då blir neativa samtidit ökas med 1,0 så att de återien finns i intervallet (0,1). År 2 minskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 2 med 0,1 och de PRN-tal som då blir neativa samtidit ökas med 1,0. Efter fem år har alla PRN-nummer minskats med 0,1 alternativt ökats med 0,9. De små enheter som har en urvalssannolikhet mindre än 10 procent kommer med anska stor säkerhet att finnas i urvalen i höst fem år, medan större företa kan få vara med fler år i följd. Bruttourvalen skall vara så stora att man, efter rensnin för övertäcknin, för de flesta strata har åtminstone önskad nettourvalsstorlek. Man bör dock inte beställa för stora bruttourval eftersom urvalssannolikheterna för nettourvalet då inte blir riktit proportionella mot storleken, speciellt får man för måna enheter som är valda med säkerhet. Storleken av bruttourvalen bör bestämmas efter analys av tidiare års utnyttjade bruttourval för att uppnå önskade nettourval. Resultatet av nettourvalet är 47 branscher med sammanlat 903 arbetsställen. Nåra branscher kompletteras med postorder/internet försäljnin som inte är drana från butiksurvalet och nåon bransch i butikurvalet undersöks centralt istället för lokalt i butik. Beskrivnin Branschstratum, SNI 2007 Populati onsstorlek Urvalsstorlek netto Insamlinssätt Komment ar HANDEL MED PERSONBILAR Besök Utrustnin BILSERVICEVERKSTÄDER, EJ SPECIALISERADE Telefon DÄCKSERVICEVERKSTÄDER Telefon DETALJHANDEL MED BILRESERVDELAR & TILLBEHÖR Besök Partihandel m virke, andra bymat. & sanitetsods Besök VARUHUS & STORMARKNADER, BRETT SORTIMENT 47111, 47191, Besök LIVSMEDELSBUTIKER MED BRETT SORTIMENT Besök TOBAKSAFFÄRER Telefon Hälsokostbutiker Telefon BENSINSTATIONER Telefon DATORBUTIKER TELEBUTIKER RADIO- & TV-AFFÄRER Besök GARN-, TYG- & SYBEHÖRSAFFÄRER Telefon JÄRN-, BYGG- & VVS-VARUHANDEL Besök FÄRGHANDEL Telefon

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(62) TAPET- & MATT OCH GOLVBELÄGGNINGSHANDEL HEMTEXTILBUTIKER Besök VITVARU- & HUSHÅLLSMASKINAFFÄRER Besök MÖBEL- OCH MATTAFFÄRER Besök BOSÄTTNINGSAFFÄRER Besök BELYSNINGS- OCH ELAFFÄRER Telefon MUSIKHANDEL Telefon BOK- OCH PAPPERSHANDEL Telefon SKIV- OCH VIDEOBUTIKER Telefon + internet SPORT- OCH CYKELAFFÄRER LEKSAKSAFFÄRER KLÄDESAFFÄRER Besök SKOAFFÄRER Besök VÄSKAFFÄRER Telefon APOTEK Besök PARFYMAFFÄRER Telefon BLOMSTER- & TRÄDGÅRDSVARUHANDEL Zooaffärer URAFFÄRER GULDSMEDSAFFÄRER OPTIKER Telefon Telefon FOTOAFFÄRER /besök ÖVRIGA SPECIALBUTIKER Telefon Postorder, brett sortiment Postorder, textil och konfektion , HOTELL EXKL KONFERENSANLÄGGNINGAR (KPI) Telefon RESTAURANGER Telefon PERSONALMATSAL Veterinärkliniker VIDEO- OCH DVDFILMUTHYRARE SKOMAKERIER, KLACKBARER MM Telefon KONSUMENTTVÄTTERIER Telefon FRISÖRSALONGER Telefon Urval av produkter i dalivarusystemet + postorder Barnvana r Med dalivarusortimentet avses livsmedel, drycker, tobak, varor för hushållsunderhåll, personlia hyienartiklar m.m., dock ej färskvaror inom frukt och rönsaker. Färskt kött har sedan läne inått i bereppet. För framtiden borde bereppet snarare omfatta motsvarande produkter med

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(62) standardiserad förpacknin som har EAN-kod, eftersom prismätninarna planeras att successivt hämta priser från s.k. butikskasseinformation. Prisutvecklinen för dalivaror har i måna år mätts med ett eet system i KPI. Systemet omfattar bl.a. sannolikhetsurval av varuvarianter, speciella blanketter för datainsamlin och speciella datorproram för ransknin och bearbetnin. Urvalen av varuvarianter har draits centralt på prisprorammet med metoder för sannolikhetsurval. Detta möjliörs av att de stora butikskedjorna vänlien bistår SCB med reister över varuvarianter, med data om senaste års försäljninsvärde. SCB har haft en vision om att årlien byta ut urvalet för cirka en femtedel av sortimentet inom dalivaror. Detta skulle ha utförts enom att urvalen för vissa varurupper helt har bytts ut mot helt nya och oberoende urval. I praktiken har inte resurser funnits för denna höa ambition Urvalsramar Urvalsramarna från de stora butikskedjorna omfattar cirka artiklar vardera. Det finns möjlien undertäcknin, men okänd. Inom ruppen kolonialvaror (förpackade produkter) finns cirka 60 produktrupper i KPI. Dessa utör strata av produkter. Ett problem är att klassificerin av varuvarianter kan utföras på måna sätt. SCB och varje butikskedja ör det på olika sätt 2. Reistren från handeln är stora och det är inte möjlit att maskinellt eller manuellt klassificera alla varuvarianter i reistren. Först har tillänli information i ADB-form utnyttjats för preliminär rupperin, varefter ett ranskninsförfarande enlit Pareto-principer har används för att manuellt kontrollera och korriera kodninen. I praktiken har vi sorterat posterna inom en produktrupp i meninsfulla understrata, t ex har sillkonserver sorterats efter ansjovis, sill/strömmin respektive övrit. Ramarna har dessutom sorterats efter bl.a. leverantör. När vi sedan utfört systematiskt pps-urval har vi fått en spridnin av urvalet på understrata och i viss mån på leverantörer m.m.. Med en sekventiell urvalsmetod, liknande SAMUs, kan man inte uppnå detta utan en formell stratifierin och med bestämda urvalsstorlekar för varje litet understratum Urvalsmetod För alla s.k. kolonialvaror, d.v.s. djupfryst, konserver, specerier och non-food dras varianturval men utan rotation. Urvalen blir då varje år aktuella samtidit som de i hö rad är desamma från år till år. Tre stratifierade urval av varuvarianter dras med urvalssannolikheter proportionella mot omsättninen, ett urval för vardera av blocken ICA, Coop och övria. Urvalen för de tre blocken är neativ samordnade. Eftersom det blir fråa om en mix av statistiska metoder och praktiska förfaranden beskrivs förfarandet från A till H. 2 De företa, exempelvis A.C. Nielsen Company och GfK Panel Service, som ida hanterar och analyserar EAN-koder har också definierat varurupper. Vi har inte ännu hört med dem om de med hjälp av EAN-koder har rupperat varuvarianterna på ett sätt som skulle vara intressant för SCB.

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(62) A. Samkör med föreående års reister och påför stratumkod samt det permanenta slumptal som larats för varje post i reistret då. Matchnin utförs med hjälp av den varukod som respektive block använder. B. För nya poster skapas ett likformit fördelat slumptal (PRN) mellan noll (0) och ett (1). C. Med hjälp av blockets ena varuklassificerinar, och samkörnin mellan blockens reister med hjälp av EAN-koden, skapas en preliminär stratumkod för de nya posterna. D. Kontrollera enlit Pareto-principer de viktiaste produkternas tilldelade stratumkoder. Momenten A D utförs av ES/NS-Ö. E. Beräkna taret inclusion probabilities λ hi = n h s hi / s hj där n h är den önskade urvalsstorleken i stratum h och s hi är storleken (omsättninen) för varuvariant hi, i=1, 2,..., N h i stratum h=1, 2,..., L. Om λ hi blir större än ett läs posten i ett stratum för poster valda med säkerhet. Uhi (1 λ hi ) F. Beräkna värdet av rankinvariabeln Q hi = λ hi (1 U, i=1, 2,..., N hi ) h och stratum h=1, 2,..., L, där U hi är det permanenta slumptalet (PRN). N h G. Sortera reistret efter stratum (h) och rankinvarianbeln Q hi. H. För varje stratum plockas de n h första posterna som avser KPI-mätbara varuvarianter ut. Valda poster ranskas vid nåra besök i välsorterade butiker. Om urvalt netto blir otillräcklit kan yterlia produkter väljas, i den ordnin de lier Väninstal Eftersom valda produkter skall väas proportionellt mot omsättninen vid areerinen till index för produktrupp, och har valt dem med urvalssannolikheter proportionella mot omsättninen blir urvalen självväande. Undanta är de produkter som valts med säkerhet. Dessa får väninstal n h s hi / N h j= 1 s hj Varierande väninstal erhålls även om vi understratifierat en produktrupp i fler än ett stratum Större urval när butikskasseinformation kommer att utnyttjas I dalivarusystemet är urvalet av produkter relativt 3 stort; 400 produkter att mäta per butik, det är issninsvis ällande världsrekord i KPI-sammanhan. Desinen med emensamma varuvarianturval för alla butiker i butiksurvalen per block, kallas tvådimensionell samplin. Denna desin er större varians i skattninen av prisutvecklinen än med motsvarande urvalsstorlekar och tvåstesurval, d.v.s. med oberoende varianturval per butik. Sämst funerar den tvådimensionella desinen om det inte är detaljisterna (butikerna) som bestämmer konsumentpriserna utan j= 1 3 Eentlien kan man inte tala om relativt eftersom vi i KPI knappast har nåra andra centralt valda varuvarianturval som används hos flera noterinsställen.

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(62) tillverkarna/leverantörerna och om dessa ser till att ändra priserna på ett enhetlit sätt samtidit i hela landet och för alla butikstyper 4. Om och när butikskasseinformation kan utnyttjas och manuell insamlin beränsas till färskvaror så finns det anlednin att öka urvalsstorlekarna eftersom kostnaderna blir så mycket mindre Mätinstrument Mätinstrumentet för de intervjuinsamlade priserna är ett formulär som laddas på intervjuarnas handdatorer. 1. På handdatorn syns först en lista med intervjuarens butiker med benämnin, telefonnummer och kontaktperson synlit. 2. Man öppnar butiken och får en lista med de utvalda produkterna i butiken. Här listas produkterna med produktnamn, produktdefinition och föreående månads pris med en produktsinal. 3. Man öppnar produkten och får formuläret för reistrerin. Här ska intervjuaren fylla i månadens pris på produkten tillsammans med en produktsinal. I vissa fall ska kvantitet anes, om kvantiteten är variabel, kvalitetsvärderin anes, vid byte av vissa produkter, och eenskaper anes, för beklädnadsvaror. 4 Vore det så skulle vi å andra sidan välja väldit få butiker och ännu fler produkter.

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(62) Produktsinalen er information om prisinsamlinssituationen: 11 Oförändrat pris och kvantitet, ordinarie pris 12 Oförändrat pris och kvantitet, reapris 13 Oförändrat pris och kvantitet, kampanjpris 01 Ändrat pris och/eller kvantitet, ordinarie pris 02 Ändrat pris och/eller kvantitet, reapris 03 Ändrat pris och/eller kvantitet, kampanjpris 21 Byte av produktvariant, ordinariepris 22 Byte av produktvariant, reapris 23 Byte av produktvariant, kampanjpris 55 Produkten saknas eller har tait slut Ett specialfall är insamlin av priser från bensinstationer, där drivmedel, bildäck och biltvätt prismätts. Denna undersöknin utförs av telefonruppen på SCB som sitter i Örebro. De som utför dessa prismätninar har direktaccess till KPI:s produktionssystem och kan reistrera priserna på SQL databasen med hjälp av systemets ränssnitt. Detta utförs då på samma sätt som för de s.k.

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(62) centralpriserna som samlas in och reistreras av personalen på ES/PR (avdelninen för Ekonomisk Statistik, Prisenheten på SCB) Insamlinsförfarande Insamlin av priser sker en ån i månaden per produkterbjudande, men det sker under 3 insamlinsveckor. Butikerna fördelas till vecka 1, 2 eller 3. Den andra veckan är den vecka då den 15.e infaller och första veckan är veckan före samt tredje veckan är veckan efter. Insamlin utförs antinen med butikbesök eller telefonkontakt. För prisinsamlinen från bensinstationer är fördelninen över insamlinsperioden mer detaljerad. Av de 100 utvalda bensinstationerna har var och tilldelats en undersökninsda under treveckorsperioden. Fördelninen är unefär lika måna per varda. För prisinsamlin med handdatorer skickas data från databasen i KPI:s produktionssystem för undersökninsomånen till DIH/INT (avdelninen för Datainsamlin från individer och hushåll, Intervjuarenheten på SCB Örebro) och här fördelas utskicket på intervjuarna och skickas till deras datorer. Intervjuarna laddar sedan handdatorn från sin dator. Intervjuarna fyller i formulären vid prisinsamlinen. När prisinsamlinen är klar överförs data från handdator till dator och därefter överförs data till DIH/INT som sammanställer och skickar till ES/PR. Databasen laddas av personal på PR. Utskick och mottanin utförs 3 åner i månaden i samband med de 3 insamlinsperioderna Urval av produkter För andra produkter än dalivaror saknas i de flesta fall urvalsramar. Produkter som prismäts i butiker väljs subjektivt av intervjuaren som tilldelats butiken och produkten. Produkter som väljs på detta sätt finns inom produktområdena kläder och skor, inventarier och hushållsvaror, fritidsvaror, datorer, fotoutrustnin, radio, TV och Audio utrustnin, restauraner och loi samt en del personlia tillhörihetsvaror. Dessa produkter har en bredare definition än vad dalivarorna har, beroende på att med en alltför smal och exakt produktdefinition är risken stor att den efterfråade produkten inte finns i butiken. För den här typen av produkturval finns reler för urvalet och löpande månatlia prismätninar. Den mest sålda produkten inom iven produktdefinition väljs. Alternativt väljs produkt som finns bland de mest sålda produkterna inom samma definition. Produkten prismäts så läne som den är aktuell i urvalet och i försäljninen. När en produkt utått ur försäljninen ska den bytas mot en ny produkt. När en produkt visar tecken på betydlit avtaande försäljnin, har flyttas till undanskymd plats eller har haft flera realisationer på rad, ska produkten bytas. Vid byte av produkt äller att liknande produkt ska väljas och att produkten ska vara bland de mest sålda produkterna inom iven produktdefinition. Om produkten är definierad som en kvalitetsjusterinsprodukt så ska en kvalitetsjusterin utföras vid produktbytet. Kvalitetsjusterinen anes med ett belopp på hur mycket mer eller mindre kvalitet som den nya produkten kan värderas med (för prisjusterinar och kvalitetsjusterinar se avsnitt 3.1.3).

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (69) Konsumentprisindex (KPI) 2013 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari...

Läs mer

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (68) Konsumentprisindex (KPI) 2014 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari...

Läs mer

Konsumentprisindex KPI 2008

Konsumentprisindex KPI 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(61) Konsuentprisindex KPI 2008 PR0101 Innehåll 0 Allänna uppifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Änesoråde 0.2 Statistikoråde 0.3 SOS-klassificerin 0.4 Statistikansvari 0.5

Läs mer

Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (67) Konsuentprisindex (KPI) 2015 PR0101 Innehåll 0 Allänna uppifter... 2 0.1 Änesoråde... 2 0.2 Statistikoråde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari...

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2015 AM0206 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101

Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101 Ekonomisk Statistik/Priser 2011-02-17 1(16) Konsumentprisindex, Nettoprisindex, Harmoniserat index för konsumentpriser 2011 PR0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008 EN0306 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3

Läs mer

Energipriser på naturgas och el

Energipriser på naturgas och el Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Energipriser på naturgas och el 2009 EN0302 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (7) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2009 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Användning av finansmarknadsdata i räntesatsindex

Användning av finansmarknadsdata i räntesatsindex ES/PR-S Ronny Andersson och Emanuel Carlsson PM till Nämnden för KPI 2014-04-07 1(13) Användning av finansmarknadsdata i räntesatsindex För beslut Dagens räntesatsindex i KPI använder de listräntor som

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2014 EN0301

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2014 EN0301 RM/ET 2014-02-11 1(8) Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2014 EN0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(14) Lotteri i KPI För beslut Föreliggande PM syftar till att visa hur förändringstalen för index avseende lotteri (samlad beteckning för en rad olika

Läs mer

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2011 EN0301

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2011 EN0301 RM/ET 2011-02-11 1(7) Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2011 EN0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Priser på elenergi 2006 EN0301

Priser på elenergi 2006 EN0301 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(15) 2006 EN0301 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig 0.5 Statistikproducent

Läs mer

Priser på elenergi. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) EN0301. Innehåll

Priser på elenergi. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) EN0301. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Priser på elenergi 2013 EN0301 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI

Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI ES/PR-S PM till Nämnden för KPI Erik Hauer, Miykal Tareke 2015-10-16 1(6) Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI För beslut Prisenheten föreslår att samla in rekommenderade listpriser

Läs mer

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (13) TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Betecknin Miljöspecifikation för jordbävninsförhållanden TBE 102:2 Utåva 5 (S) Innehåll 1 ALLMÄNT... 2 1.1 Bakrund... 2 1.2 Överripande

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2012 EN0301

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2012 EN0301 RM/ET 2012-02-21 1(7) Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2012 EN0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Offentligt ägda företag

Offentligt ägda företag Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Offentligt ägda företag 2013 OE0108 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2009

Kvalitetsvärderingsrapport 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2009 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för de centralt insamlade priserna i KPI under 2009.

Läs mer

Företagens utgifter för IT 2008 NV0802

Företagens utgifter för IT 2008 NV0802 ES/IFI 2009-10-14 1() Företagens utgifter för IT 200 NV002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler

Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler 2015 BO0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(6) Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010 Nya tabeller 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se lrf samköp Nyckeln till de röna närinarna Vi öppnar dörren till en marknad värd miljarder Genom LRF Samköp får du tillån till en ny stor marknad för dina varor och tjänster. Vi är specialister på inköp,

Läs mer

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013 Projekt Rekorderli renoverin Förstudie av enerieffektiviserin och Fronts fasadsystem i befintlit flerbostadshus från miljonproramstiden. Slutrapport för Laersber hus 222 Eskilstuna Kommunfasihet AB Utarbetad

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2010

Kvalitetsvärderingsrapport 2010 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(5) Kvalitetsvärderingsrapport 2010 För information Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för centralt insamlade priser i KPI under 2010.

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik

Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik Läns- och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd 2005 SO0204 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Individ och familjeomsorg

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2008

Kvalitetsvärderingsrapport 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2008 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts i KPI under 2008. De kvalitetsvärderingsmetoder som

Läs mer

Fastighetsförsäljning

Fastighetsförsäljning . Fastighetsförsäljning Date: 15.10.2014 Author Statistics Denmark: Jakob Holmgaard Author Statistics Sweden: Niclas Sjölund 1. Tidsseriens- eller statistikområdets innehåll Namn på tidsserie(r) eller

Läs mer

Balansstatistik 2015 NV0103

Balansstatistik 2015 NV0103 ES/NS 2015-06-03 1(11) Balansstatistik 2015 NV0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2013 EN0301

Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2013 EN0301 RM/ET 2013-02-20 1(8) Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer) 2013 EN0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Familjerätt 2012 SO0201

Familjerätt 2012 SO0201 2013-04-16 1(7) Familjerätt 2012 SO0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Konjunkturbarometern Hushåll 2007 PR0701

Konjunkturbarometern Hushåll 2007 PR0701 Barometerenheten 2007-09-03 1(8) Konjunkturbarometern Hushåll 2007 PR0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) Kvartal 2000

Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) Kvartal 2000 Balansstatistik för icke-finansiella företag (BAST) Kvartal 2000 NV1006 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Näringsverksamhet. A.2 Statistikområde Företagssektorns finanser. A.3 Statistikprodukten ingår

Läs mer

Inflationstakten 0,0 procent. Indextal samt förändringstal för mars 2013 Index numbers and changes in percent for March 2013.

Inflationstakten 0,0 procent. Indextal samt förändringstal för mars 2013 Index numbers and changes in percent for March 2013. PR 14 SM 1304 Konsumentprisindex för mars 2013 Consumer Price Index for March 2013 I korta drag Inflationstakten 0,0 procent Inflationstakten var 0,0 procent i mars, vilket är en uppgång sedan februari

Läs mer

Hushållens inköpsplaner (HIP) 2000

Hushållens inköpsplaner (HIP) 2000 Hushållens inköpsplaner (HIP) 2000 PR0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Priser och konsumtion A.2 Statistikområde Hushållens inköpsplaner A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De allra flesta länder med inflationsmål inklusive Sverige har någon typ av konsumentprisindex (KPI) som målvariabel för penningpolitiken. I den här ekonomiska kommentaren beskrivs

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll HE 35 SM 0502 Hushållens utgifter (HUT) 2004 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Svenska hushålls utgifter var

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 NR/SIM-Ö 2010-11-17 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Månatlig elstatistik inkl. byten av elleverantör (elhandlare)

Månatlig elstatistik inkl. byten av elleverantör (elhandlare) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Månatlig elstatistik inkl. byten av elleverantör (elhandlare) 2011 EN0108 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Månatlig elstatistik inkl. byten av elleverantör (elhandlare)

Månatlig elstatistik inkl. byten av elleverantör (elhandlare) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Månatlig elstatistik inkl. byten av elleverantör (elhandlare) 2013 EN0108 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Internetinsamling och e-handel i KPI 1

Internetinsamling och e-handel i KPI 1 ES/PR-S Emanuel Carlsson och Maria Walldov PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 Internetinsamling och e-handel i KPI 1 1(15) För diskussion Denna pm redogör för preliminära resultat från projektet Internetpriser

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

Undertäckning i KPI. 1 Bakgrund och syfte. PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson.

Undertäckning i KPI. 1 Bakgrund och syfte. PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson. ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) Undertäckning i KPI För information Sammanfattning I denna pm ges en kort beskrivning av undertäckningen i KPI, samt

Läs mer

444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4

444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4 Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt SCB:s föreskrifter (SCB-FS XXXX:XX). Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100).

Läs mer

Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex

Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex ES/PR-S Ronny Andersson PM till Nämnden för KPI 2013-10-16 1(7) Behandling av avdragsrätten för utgiftsräntor i räntekostnadsindex För diskussion Räntekostnader utgör 5,4 procent av indexkorgen för KPI

Läs mer

Värmebehovsberäkning. Kursmaterial Installationsteknik FK. Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvinge. rev 2001-02-08

Värmebehovsberäkning. Kursmaterial Installationsteknik FK. Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvinge. rev 2001-02-08 Värmebehovsberäknin Kursmaterial Installationsteknik FK Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvine rev 2001-02-08 Innehållsförtecknin 1 Inlednin 3 2 Värmeeffekt- och värmeeneribehov för en bynad 4 3 Värmeeneribehov

Läs mer

Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802

Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802 ES/IFI 2014-10-16 1(9) Företagens utgifter för IT och marknadsföring 2014 NV0802 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Återbetalning av studiestöd 2010

Återbetalning av studiestöd 2010 Återbetalning av studiestöd 2010 UF0402 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Studiestöd A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistikprodukten

Läs mer

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(10) Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 BO0404 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Nationalräkenskaper forts.

Nationalräkenskaper forts. Nationalräkenskaper forts. 13 okt 2009 Birgitta Magnusson Wärmark 1 Några källor Produktionsvärde -Företagens ekonomi (FEK) -Industrins Varuproduktion (IVP) -Energistatistik -Producent- och tjänsteprisindex

Läs mer

Labour Cost Survey (LCS)

Labour Cost Survey (LCS) Statistiska centralbyrån SCBD OK 3.2 1 (12) Labour Cost Survey (LCS) 2008 AM0117 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Översyn av index för utrikes flygresor

Översyn av index för utrikes flygresor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes

Läs mer

Försäkringsbolagens årsredogörelser 2005 FM0502

Försäkringsbolagens årsredogörelser 2005 FM0502 MP/BFM 2010-01-26 1(8) Försäkringsbolagens årsredogörelser 2005 FM0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2013-04-08 1(9) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Bofakta. www.alltpåenstrand.se

Bofakta. www.alltpåenstrand.se Bofakta www.allåenrand.se Byart Gotland. För oss på Höke ByGG är det en or ära att få bygga Brf Snäckärdsen. Föra uset blir ocå det öra. Ett l anärke. när vi tänker efter är det självkl art att det är

Läs mer

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206

Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2010-07-02 1(8) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2009 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista Kallelse till sammanträde 2014-04-23 sid. 1 Samhällsbynadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdaen den 23 april kl. 10.00 Plats: Sammanträdesrummet Maistern Förhinder för ledamot

Läs mer

Livsmedelsförsäljningsstatistik 2001

Livsmedelsförsäljningsstatistik 2001 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2001 HA0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Handel med varor och tjänster A.2 Statistikområde Livsmedelsförsäljningsstatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Inflationstakten ökar ytterligare. Indextal samt förändringstal för december 2007 Index numbers and changes in percent for December 2007.

Inflationstakten ökar ytterligare. Indextal samt förändringstal för december 2007 Index numbers and changes in percent for December 2007. PR 14 SM 0801 Konsumentprisindex för december 2007 Consumer Price Index for December 2007 I korta drag Inflationstakten ökar ytterligare Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv

Läs mer

Företagens kortperiodiska tillgångar och skulder (BAST)

Företagens kortperiodiska tillgångar och skulder (BAST) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (35) Företagens kortperiodiska tillgångar och skulder (BAST) Kvartal 2005 NV1006 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2013 Konsumentprisindex 2013, januari Inflationen avtog i januari till procent Den årsförändring av konsumentpriserna, dvs inflationen, som Statistikcentralen räknat avmattades i januari

Läs mer

Offentliga Sektorn och American Express Betalsystem Lyhördhet och Unika Lösningar

Offentliga Sektorn och American Express Betalsystem Lyhördhet och Unika Lösningar Offentlia Sektorn och American Express Betalsystem och Lösninar Jerker Elmin direktör American Express, Betalsystem Norden jerker.a.elmin@aexp.com Aenda lösninar Den Gyllene Ekvationen lösninar Utbud =

Läs mer

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3 Perspektiv Flyttninar 2014 nr3 2015 1 Bäste läsare! Under 2014 jordes över 15 000 flyttninar till och från Helsinbor. Nästan lika måna, cirka 12 000 flyttninar, jordes mellan stadens delar inom Helsinbor.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2011. konnektionslinje

ÅRSREDOVISNING 2011. konnektionslinje ÅRSREDOVISNING 2011 konnektionslinje Innehållsförtecknin Välkommen till årsstämma Välkommen till årsstämma 3 Året 2011 4 Amhult 2:s ordinarie årsstämma för räkenskapsåret 2011 (2011-01-01 2011-12-31) kommer

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Premiär! I nyrenoverad bilhall! Extraöppet. Lördag 10 16 Söndag 12 16. otroliga premiärerbjudanden! Gäller så långt lagret räcker!

Premiär! I nyrenoverad bilhall! Extraöppet. Lördag 10 16 Söndag 12 16. otroliga premiärerbjudanden! Gäller så långt lagret räcker! Freda 7 september 2012 Hela denna bilaa är annons och producerad av Mediehuset Correns försäljninsavdelnin D Premiär! I nyrenoverad bilhall! Extraöppet i helen Lörda 10 16 Sönda 12 16 otrolia premiärerbjudanden!

Läs mer

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106 Utbjuden volym: 750 000 000 kr Real räntesats: 1,00 % Räntebegynnelsedag: 1 april 2005 Emissionspris: Bestäms vid auktion Auktionsdag: 22 september 2005 Likviddag:

Läs mer

Hjärtinfartkter 1990-2013 2014 HS0114

Hjärtinfartkter 1990-2013 2014 HS0114 Statistik och jämförelser/statistik 2 20141215 1(5) Hjärtinfartkter 19902013 2014 HS0114 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Företagsregister och individdatabas (FRIDA)

Företagsregister och individdatabas (FRIDA) Företagsregister och individdatabas (FRIDA) 2003 HE0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Assistansersättning 2013 SF0209

Assistansersättning 2013 SF0209 Försäkringsutveckling/Verksamhetsområdet för 2014-01-14 1(9) Assistansersättning 2013 SF0209 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Forskning och utveckling inom offentlig sektor 2013 UF0317

Forskning och utveckling inom offentlig sektor 2013 UF0317 ES/IFI 2014-10-23 1(11) Forskning och utveckling inom offentlig sektor 2013 UF0317 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Genomsnittsräntor i räntesatsindex

Genomsnittsräntor i räntesatsindex ES/PR-S Ronny Andersson PM till Nämnden för KPI 2013-10-17 1(11) Genomsnittsräntor i räntesatsindex För diskussion En övergång till finansmarknadsstastikens (FMR-statistiken) genomsnittsräntor innebär

Läs mer

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Göra beräknar med promille och ppm 1. En person med 4,8 liter blod i kroppen har en alkoholhalt i blodet som är 0,25 promille. Hur många centiliter alkohol

Läs mer

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403

Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403 ES/BFM 2013-05-21 1(9) Investeringsfonder, tillgångar och skulder 2013 FM0403 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok SMART Ink Mac OS X operativsystem Användarhandbok Produktreistrerin Om du reistrerar din SMART-produkt, informerar vi di om nya funktioner och proramuppraderinar. Reistrera online på smarttech.com/reistration.

Läs mer

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor!

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor! FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE Bästa kolleor! Vintern 2010 2011 JUNI Utivet 2010 av FSS mediarupp DALECARLICABLADET Nu vankas det snart Jul och ännu en vinter som överraskar, åtminstone här i

Läs mer