Kunskapsseminarium Den sårbara familjen
|
|
- Simon Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsseminarium Den sårbara familjen Dokumentation från kunskapsseminariet om den Sårbara familjen, 14 mars 2014 Barns hälsa och levnadsvillkor är ojämnt fördelat i Sverige och i Västra Götaland. Hälsorisker tidigt i livet, till och med redan i fosterstadiet kan påverka hälsan långt fram i livet. Barn har rätt till goda uppväxtvillkor och till bästa uppnåeliga hälsa, enligt FN:s konvention om barns rättigheter. Barn och unga är beroende av skydd och omsorg av vuxna, vilket ställer särskilda krav på verksamheter som möter barn och unga och deras familjer. Kunskapsseminariet berörde följande frågeställningar: Barn och ungas levnadsvillkor i Västra Götaland Samordning av kommunens och regionens verksamheter för barn, unga och deras familjer för att främja psykisk hälsa. Familjecentralen - en hälsofrämjande mötesplats Goda exempel från familjecentraler i Västra Götaland
2 Barns hälsa i Västra Götaland utifrån framtaget barnhälsoindex Barnhälsoindex för Västra Götalandsregionens 49 kommuner, för att stödja skapandet av argument för arbetet med att förbättra barn och ungas livsvillkor. Göran Henriksson, Samhällsmedicinsk rådgivare, Folkhälsokommitténs sekretariat Barn och ungas hälsa är ett svårfångat och komplext ämne, ett sätt att se det kan vara i ett livsförloppsperspektiv där föräldrarnas resurser och livsvillkor påverkar till stor del barnens hälsa och livsvillkor. Det kan vara svårt att fånga detta med en siffra i ett index, men det hjälper oss att skapa argument för att arbeta med att förbättra barn och ungas livsvillkor. Ett index kan peka på var skillnader i hälsa finns. Det framtagna barnhälsoindexet bygger på Lennart Köhlers tidigare arbete, med i princip samma indikatorer. Dimensioner För varje indikator så har man angivit andel i procent Indikatorerna är inte inbördes viktade. Barnhälsoindex varierar inte så mycket över regionen men har socioekonomiska skillnader. Sambandet mellan barnhälsoindex och skattekraft är tydligt där man ser att lägre skattekraft också ger ett lägre index. Data saknas i stor utsträckning för småbarnsperioden vilket är en brist. Barnhälsoindexet ger möjlighet till jämförelser över regionen men viktigast är möjligheten att kunna följa upp resultat över tid. 2
3 Går det att förebygga sårbarhet hos familjer genom att arbeta familjecentrerat? Föreläsare: Lars Gelander, verksamhetschef barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus, barn och ungdomsläkare Anknytningen mellan barn och förälder är viktig för barnets utveckling. Ett hinder i samspelet kan bland annat vara missbruk och psykisk sjukdom hos föräldern. Mer forskning behövs på området, vi hamnar annars i en situation där vi inte kan hjälpa barnen för att vi inte kan hjälpa deras föräldrar. För att möta och stödja familjer finns vissa faktorer som man bör tänka på: Mötet får ej upplevas som hot Arenan olika professioner möts Metoden erbjudande kontra kontroll Kan vi hitta den sårbara familjen? Det sägs att kroppen är själens spegel, längd- och viktkurvor speglar ofta sårbarheten hos barnet. En förändring i kurvorna kan innebära att något inte är som det ska. Barn är ofta symptomgivare för större problem. För att lyckas med att nå föräldrar och barn måste målen utgå från familjens egna drömmar och mål. Viktigt är att identifiera och uppmärksamma de risk- och skyddsfaktorer som finns för att få barn att lyckas. Riskfaktorer Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor. Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter. Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer. Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner. Bristande självförtroende och en negativ självuppfattning. (Hänger ofta ihop med depressiva känslor som en följd av tidigare misslyckanden.) Skyddsfaktorer Stödjande och samarbetande föräldrar. Ett stabilt humör. Begåvning utan några kognitiva svårigheter. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna. Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar om det behövs. Stöd från föräldrar och andra vuxna Det behövs en fungerande arena som stöttar hälsofrämjande faktorer. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Det är också viktigt med tydliga mål för de olika verksamheterna kring hälsa. 3
4 Familjecentralens utveckling i Skåne Under åtta år har Region Skåne ökat antalet familjecentraler med 100 %. Ett gemensamt policydokument mellan kommunerna och Region Skåne har underlättat utvecklingen. Johan Larsson, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne År 2008 beslutade Region Skåne och kommunförbundet Skåne om en policy för att definiera verksamheten familjecentral, ett styrdokument som ligger till grund för lokala avtal om familjecentraler. Det visade sig vara ett vinnande koncept. Erfarenheter från Skåne visar att: politiska beslut behövdes i både regionala och kommunala nämnder tydlig politisk intention det behövdes ekonomiska incitament för att medverka i familjecentraler både marknadsmässiga och ekonomiska incitament har ökat andelen nystarter Regelverk, finansiering, nätverk Förutom beslut om policy har vägen mot fler etablerade familjecentraler i regionen haft följande innehåll: uppdrag och finansiering, nätverk för familjecentraler/kunskap samt uppföljning och utvärdering. En framgångsfaktor har varit ett detaljerat regelverk (jfr Krav- och kvalitetsboken i VGR) som revideras varje år. I regelverket definieras att fyra ingående verksamheters närvaro på familjecentral ska vara minst 20 timmar per vecka. Lokalt avtal ska tecknas. Barnrättsperspektivet ska explicit användas. En samordnare ska i varierande grad finnas på familjecentralerna. En ersättning utgår till mödrahälsovården och barnhälsovården med kr. Vid familjecentralsliknande verksamheter med tre ingående verksamheter utgår kr, vid två ingående verksamheter är ersättningen kr. Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Föreningen för familjecentralers främjande har ett nätverk för kunskapsutbyte. Det anordnas också årliga konferenser för alla familjecentraler i Skåne. Uppföljning och utvärdering En utvärdering har genomförts med Care Need Index (CNI) som mått på vårdtyngd. Utvärderingen visar bland annat att barnen på familjecentralen har högre CNI jämfört med barnen på en traditionell barnavårdscentral. Vid matchning av BVC på familjecentral med traditionell BVC visade utvärderingen att andel barn som anmäls till socialtjänsten ökar inom familjecentraler liksom andelen föräldrar som deltog i föräldrastöd i grupp samt tackade ja till hembesök. Familjecentraler har inte någon särskild inverkan på amning, rökning eller övervikt. 4
5 Generella insatser nyckeln till effektiva och lönsamma investeringar? Kan en kostnadsanalys av samhällets insatser utifrån ett hälsofrämjande arbete i samverkan med familjecentrals verksamhet visa på ekonomiska vinster. Vad är det viktigaste för att det ska bli ett bra resultat. Föreläsare Maria Gäbel, Folkhälsokommitténs sekretariat En fiktiv historia om fallet Emma Fallet Emma är en samhällsekonomisk analys för att i förväg bedöma om folkhälsoinriktade insatser kan försvaras med hänsyn till de kostnader som belastar kommun, landsting och stat. I ett räkneexempel har en kostnadsanalys gjorts av samhällets insatser för att stödja ett barn dels så som stödet ofta utformas, dels jämfört med hälsofrämjande arbete i samverkan i familjecentralens verksamhet. Emma är en normalbegåvad flicka. Hennes föräldrar har svårt att komma överens och de grälar ofta över vem som ska hämta och lämna i barnomsorgen. Båda föräldrarna arbetar på annan ort och pendlar till arbetet. Emma går av denna anledning långa dagar i barnomsorg. Hennes tider är alla dagar i veckan. Hon har varit inskolad sedan ett års ålder. I ett kalkylblad har olika händelser i Emmas liv listats och de kostnader de orsakar, i de flesta fall för kommunen. Alla kostnader är räknade i ett bottom-up -perspektiv. I räkneexemplet sparar kommunen 85 % med en familjecentral i jämförelse med att inte ha en familjecentral. Begrepp som behöver beaktas Social investering Tidiga insatser Socioekonomisk kalkyl Kostnader Samhällsekonomisk kalkyl Kostnader Hälsoekonomi Hushålla med resurser Social investeringsfond/medel Öronmärkta pengar till sociala investeringar Vad händer i VGR Avsatt 5 miljoner för 2014 och 30 miljoner för 2015 för sociala investeringar. 5
6 Erfarenheter från två familjecentraler Personalen har blivit bättre på att nå sårbara familjer och barn. Det är lättare att sätta in stödjande insatser tidigare från olika professioner. Elisabeth Larsson Swärdh, Christina Carlsson och Karin Ragnarsson på Familjecentralen Fyrklövern i Lindome samt Inger Claesson och Ingunn Rönnborn, Familjecentralen Knuten i Landvetter Samverkan på Fyrklövern i Lindome Familjecentralen är samlokaliserad sedan 2010 och har en etablerad samverkan med alla fyra ben dessutom ingår även kulturverksamhet i familjecentralen. Samverkan bedrivs exempelvis genom föräldragrupper och återkommande husmöten och utvecklingsdagar. Trygga rutiner för verksamheten ger trygga familjer. Hinder i samverkan är att personalen har olika utbildningsbakgrund, budgetnivån skiljer sig åt samt olika typer av vårdavtal. Förutsättningar för samverkan är att personalen behöver tid för att mötas. Ansvaret för en fungerande samverkan finns i olika led i organisationen Tid, engagemang, positiv attityd, respekt för varandras roller är mekanismer som bidrar till samverkan. Personalen tycker att arbetet har blivit roligare, smidigare, lättare. Att de har blivit bättre på att nå sårbara familjer och barn och att det är lättare att sätta in stödjande insatser tidigare från olika professioner. Riktade insatser på Familjecentralen knuten i Landvetter Familjecentralen i Landvetter har funnits i sex år. En återkommande punkt har varit att de inte når invandrarfamiljerna på ett tillfredställande sätt. Kommer från många olika länder så har varit svårt att erbjuda föräldragrupper för alla. Har arbetat fram en modell med ett helhetstänk för hur de ska möta nyanlända invandrare. Modellen består av tre samtal med tolk, med olika teman för varje möte: Första mötet: familjens berättelse, Andra mötet: information om vad en familjecentral är samt Sverige Tredje mötet: familjen bestämmer om mötet ska vara på familjecentralen eller hemma hos familjen temat: här och nu Både personalen och invandrarfamiljerna är nöjda med upplägget och de möten som ägt rum. Mötena har lett till en fortsatt stödjande kontakt med familjerna. En utvärdering kommer att göras av arbetssättet. 6
7 Berättelse från en förälder som besökt familjecentral Familjecentralen har en hemkänsla. Det är trygghet! Linda som berättar om sina erfarenheter från familjecentralen i Landvetter Linda har varit både på traditionell BVC och MVC i samband med födseln av hennes första barn, samt erfarit hur det är att ha varit på familjecentral i samband med födseln av hennes två andra barn. Linda är uppväxt i ett litet samhälle, där alla känner alla. Hon upplevde en stor trygghet i denna uppväxt. Flyttade därifrån till Halmstad och sen vidare till Stockholm. Livet i huvudstaden var något helt annat, där är det mer att ingen känner någon. Hon födde så sitt första barn under åren i Stockholm och även om förlossningen gick bra i slutändan var det en omständlig, smärtsam och långdragen förlossning. Efter åren i Stockholm flyttade familjen till Lindome där barn nummer två och tre så föddes. I samband med detta började Linda gå på familjecentralen i Lindome. Det var först på familjecentralen som Linda började prata om den traumatiska förlossningen. Innan hon började prata om sin upplevelse hade det hunnit gå 3,5 år. Visst, möjligheterna fanns att gå och prata även i Stockholm, men det kändes aldrig naturligt. Hon beskriver känslan på familjecentralen som en hemkänsla. Det är trygghet. Genom den ständiga närheten till alla delar på familjecentralen och att man ofta via öppna förskolan befinner sig i lokalerna blir det en naturlighet i att hälsa på såväl BVC-sköterskan som socionomen. Det blir inte stort och främmande utan snarare en trygghet och något alldeles naturligt. Personalen har alltid varit ett stort och påtagligt stöd. Det känns verkligen som att de bryr sig! 7
8 Panelen samtalar om dagen och framtiden Deltagande Linn Brandström, vice ordf. i styrelsen för beställd primärvård; Kerstin Torgeby, primärvårdschef MVC/UM Närhälsan; Ingegerd Borg-Saviharju, Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad; Håkan Hilmér, Hälso- och sjukvårdschef Göteborg Barn och ungdomar är ett prioriterat område i alla nämnder. Vi säger att vi ska satsa på barn och ungdomar, men vi måste ha en bas som är gemensam för alla. Det handlar om att se fördelar av att göra lokala anpassningar, men en gemensam bas att stå på. Skåne pratade om att framgången för deras del bestod av fyra delar; policy, finansiering, nätverk och utvärdering/uppföljning. Har även personliga och positiva erfarenheter från familjecentral. Vill förmedla att alla ska gå dit. Det är inte bara för familjer som har problem utan alla familjer kan ha stor nytta av att gå där Var tar kunskapen och inspirationen vägen efter en dag som den här? Hur tar vi till vara på kunskapen som genomsyrar dagen? Har saknat en del av hur arbetet går till preventivt på familjecentral innan barnet är fött. Arbetet som barnmorska ändras konstant. Vi kan inte säga så här har vi alltid gjort. Arbetet med de gravida kvinnorna tar ca 60 % av tiden, övrig del är preventivmedelsrådgivning, cellprovtagning m.m. Att ha familjecentraler ute i varje kommun och på så många ställen som möjligt försvårar för barnmorskan då hon inte träffar lika många gravida kvinnor samt att det kollegiala utbytet minskar då arbetet blir mer utspritt och ensamt. Det jobbas dock med en riktlinje för arbete för mödravården på familjecentraler. Diskussion pågår med nämnderna för att hitta en bra samverkan. Dagen idag har varit en fantastisk resa. Bra innehåll! Som individ anser jag att man har en skyldighet att ta med vissa frågeställningar efter en dag som idag. Mina egna är bland annat: den breda arenan för att kunna se hela människan, att varje verksamhet ska formulera tydliga hälsomål som jobbar på familjecentral, att hälsobudskap är viktigt men försök undvik pekpinnar, ge stöd för att utveckla det som är gemensamt. Sen blir jag lite nyfiken på att se om vi har, eller kan ha en motsvarighet till Skånes välfungerande nätverk här i regionen. Det borde kunna vara något för oss också. 8
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merFamiljecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merAvtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby
Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merVägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad
Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merFamiljecentraler framgång och fall
Familjecentraler framgång och fall Sätra i augusti 2016 En dröm Att människor lever i harmoni med varandra oavsett religionstillhörighet eller ras är det vackraste som finns. Med korset hänvisar jag till
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merFolkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merTidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg
Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg 20170911 Samverkansplattform Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och Unga Familjecentrerat
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merForum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017
Forum jämlik stad Nå dem som behöver det mest 30 augusti 2017 Upplägg av förmiddagen 9.00 Ge varje barn en god start i livet 9.10 Hembesöksprogram i Rinkeby - Åsa Heimer 10.00 Fika 10.30 BVC:s hembesök
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merRAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER
1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merBarn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt - Familjecentral Samverkanstorget.se
Inspirationsseminarium tisdag 3 juni 2014 Familjecentrerat arbetssätt - Familjecentral Samverkanstorget.se Medverkande: Moderator - Lars Gelander verksamhetschef Angereds Närsjukhus Ing-Marie Wieselgren
Läs merDe stängda öppna dörrarna Tavlan symboliserar de olika stadier människan genomgår i sitt liv. Vi kan möta motgångar och svårigheter som får oss att känna att alla dörrar är stängda framför oss. Men med
Läs merKartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-
Läs merGrundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Läs merEn god start i livet, ett jämlikt GBG
En god start i livet, ett jämlikt GBG Hjällbo Familjecentral, en av tre! Familjecentrerat arbetssätt Folkmängd: 7602 personer år 2016 Utländsk bakgrund 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde
Läs merStyra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt
Styra och leda i samverkan för utveckling av familjecentrerat arbetssätt 1 Program för dagen 8.30 kaffe och smörgås 9 Inledning Jämlikt Göteborg och Temagrupp Barn och Unga 9.30 Föreläsning Mikael Lövström
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merBrukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr
Brukarundersökning 2011 Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Resultat... 3 Förslag på förbättringar... 5 Diskussion... 6 Uppdatera innehållslistan
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merPROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00
Plats och tid ande Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra HSN
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(9)
Sida 1(9) Plats och tid Stadshuset, torsdag 21 maj 2015, kl 8.30 11.30 Ledamöter Övriga närvarande Ledamöter Marianne Ahlborg (FP), HSN Väster, 1 vice ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter
Läs merAvtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun
Folkhälsoplan 2019 Folkhälsorådet Hjo kommun Inledning Folkhälsoarbetet handlar om att med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ett
Läs merGlobalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
Läs mer3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i
Kommunstyrelsens sammanträde 2019-03-20 Ärende 3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gällande samverkan i familjecentral Egna anteckningar 19191 LJUSNARSBERGS KOMMUN [9191
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merVälfärd i förändring
Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär
Läs merUtvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?
Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merFebruari Varför Familjecentral?
Februari 2017 Varför Familjecentral? Föreningen För Familjecentralers Främjandes styrelse har under 2016, på uppdrag av medlemmarna, arbetat fram detta informationsmaterial (power point). Syftet med materialet
Läs merFramtagande och genomförande
Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Läs merVäxa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan Arbetet med Växa tryggt är ett steg mot en mer rättvis vård utifrån varje familjs behov och ett sätt att utnyttja den kompetens som finns utan kostsamma investeringar.
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merDatum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel
Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merMålgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach
Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merMål och inriktning
Beslutad 2015-05-06 Dnr HSNS 2015 00166 Mål och inriktning 2016-2018 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och inriktning 2016-2018 SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Innehåll Inledning och bakgrund...
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merSTYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merUtvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar
Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Tid: Plats: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Omfattning: 36 46/2013 Närvarande: Ordinarie deltagare Malin Camper Boråsregionen/Sjuhärads
Läs merSammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering
Sammanfattning av rapporten Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Mikael Löfström oktober 2009 Familjecentralen den självklara mötesplatsen Socialstyrelsen föreslår
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merBarnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?
Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter? Lars Olsson, psykolog/vårdutvecklare, Kunskapscentrum BHV Susanne Sundell, Dr med.vet. Lunds universitet Föreläsningen handlar om: Forskning
Läs merBarnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila
För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,
Läs merLars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merBRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.
Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå
Läs merUppföljning av familjecentraler i Jönköpings län
Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merCHANCE 2 CHANGE. En samhällsinsats där alla är vinnare
CHANCE 2 CHANGE En samhällsinsats där alla är vinnare B A KG R U N D : V E R K S A M H E T E N EN PROJEKTIDÉ FÖDS B A KG R U N D D E LTA G A R E UNGA VUXNA I SOCIALT UTANFÖRSKAP STRULIG SKOLTID MISSBRUK
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merKartläggning av familjecentraler i Västra Götaland januari Folkhälsokommitténs sekretariat och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli
Kartläggning av familjecentraler i Västra Götaland 2013 januari 2014 ETT SAMARBETE MELLAN: Folkhälsokommitténs sekretariat och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Förord Familjecentralen är en relativt
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merKraftsamling fullföljda studier
Kraftsamling fullföljda studier Folkhälsokommittén samordnar uppdraget Folkhälsokommittén har uppdraget att samordna det övergripande arbetet för fullföljda studier och årligen återrapportera uppdraget
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs mer