BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 9 / 2011 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Rummukainen m fl (2010, s ) fördee en kort diskussion om h konstaterades att även om den fysikaliska effekten har varit känd s om havsförsurningens effekter på kolcykeln och speciellt ekosyste senaste åren. Detta återspeglas i framväxten av den vetenskapliga l Inför Durban varningsklockorna försurningens effekter (se t ex Doney m fll 2009, ACE CRC 2011).. Havsförsurningens effekter på marina arter och ekosystem komme påverkas av bland annat högre temperaturr och ökande syrebrist (H 2009) ). De sammanlagda effekterna är mycket dåligt kända, men en ringer allt starkare biologiska mångfalden ter sig som myckett tänkbar och därmed äve Det finns inget som talar för att klimatfrågan blivit mindre akut än när klimatpanelen IPCC presenterade För att återkoppla till debatten om geoengineering, kan sin senaste stora faktarapport Snarare tvärtom. Utsläppen av skulle koldioxid bli avhjälpt har av sådana ökat geoengineeri snabbare ingsmetoder än man från solstrålning. Däremot skulle en minskande atmos tidigare räknade med särskilt från de snabbväxande ekonomierna, som Kina och Indien. med några årtiondens fördröjning. Även i ett mycket långt historiskt och förhistoriskt perspektiv är dessa förändringar unika. Enligt Pelejero m fl (2010) kan det vara så länge som 20 miljoner år sedan som havets ph-nivå i ythavet var lika låg som idag, och de möjliga m nivåerna under talet kan vara unika i ett 40-miljonersårsperspektiv. havsförsurningen. Det sedan länge, har forskningen em fått fart först under de litteraturen om havs- er att ske samtidigt som dessa Hoffmann ochh Schellnhuber n minskning av den marina en konsekvenser för havs- relaterad livsmedelproduktion och förändringar i havets funktion som s naturlig kolsänka (se diskussionen i Gosling m fl 2011). n man påpeka att havsförsurningen inte som handlarr om att skärma av jordytan färshalt av koldioxid k minska havsförsurningen, eftersom koldioxidens halt i atmosfären och i havet har en gemensam balans. Mätningar vid Hawaii visar att halten koldioxid ökar i samma takt i luften och i havsvattnet. ph sjunker i havsvattnet. Källa: SMHI, Klimatologi Nr 4, 2011 Budget med få nyheter Regeringens budget den 20 september präglades av försiktighet i skuggan av ökad internationell ekonomisk oro. Reformutrymmet ägnades till stor del åt att sänka restaurangmomsen. På energiområdet fullföljer regeringen några av sina tidigare presenterade förslag, t ex supermiljöbilspremien. SID 2. Figur 8.1 Förändringar av koldioxidhalten i luften (ppmv) och ythavet (μatm) samt av v ythavets ph vid v Hawaii (övre del av figur 1 i Feely m fl 2009) 22. FORTS Havsnivån Vid en global uppvärmning höjs den globala havsnivån dels på grund av havsvattnets värme- av utvidgning ( termisk expansion ), dels påå grund av attt landbaseradd is i form avv olika typer snivåhöjningen är framför allt förenade till h Antarktis landisar påverkas av den Ny glaciä miljöteknikstrategi ärer smälter av. Osäkerheter om den globala för havs hur den landbaserade isen och speciellt Grönlands och utveckling och ökad export Istäcket i Norra Ishavet har minskat till rekordlåg nivå. Ny forskning bekräftar tidigare resultat när det gäller risker och konsekvenser av ökade halter växthusgaser i atmosfären. Det visar flera aktuella rapporter inför klimatmötet i Durban. SMHI presenterade i mitten av september en uppdatering av kunskapsläget (Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet av bl a Markku Rummukainen och Christan Azar). I rapporten konstaterar forskarna att den grundläggande fysiken bakom den globala uppvärmningen är väl etablerad, liksom att ge- 22 Tillgänglig på Regeringen presenterar idag en ny miljöteknikstrategi för att stödja och utveckla förutsättningarna 32 av svensk miljöteknik. Sammanlagt omfattar strategin 400 miljoner kronor, fördelat med 100 miljoner kronor per år under perioden SID 4. Innehållsförteckning Inför Durban varningsklockorna ringer allt starkare 1 Budget med få nyheter 2 Solenergibranschen rasar mot budgeten 4 Ny miljöteknikstrategi för utveckling och ökad export 4 Elcertifikatsystemet statistik för Svenska tomater är klimatsmarta 75 procent har nu biobränslen 5 Sveaskog och LKAB samarbetar om biobränslen 5 Stopp för CCS i Tyskland 6 SPI blir SPBI 6 Marknaderna 7 Ekonomisk osäkerhet ger sjunkande oljepris 7 Lönsamt med E85 7 Höstflod fyller vattenmagasinen och Ringhals står stilla 7 Sex av tio reaktorer står stilla 7 Pressmeddelanden 8 Remissvar 9 Bioenergi i pressen 12 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. nomsnittstemperaturen stigit vid jordytan de senaste femtio åren. Man räknade i IPCC:s rapport med att medeltemperaturen stigit med 0,74 grader Trenden har fortsatt sedan dess och 00-talet var 0,2 grader varmare än 90-talet. Till det ska läggas en eftersläpning i uppvärmningen i förhållande till utsläppen. Vi ligger alltså idag på en temperaturökning omkring 1 grad. Det mål som antogs i Köpenhamn och bekräftades i Cancun, och som Sverige och EU arbetat för ända sedan mitten av 1990-talet är att temperaturhöjningen ska begränsas till 2 graders ökning av jordens genomsnittstemperatur. Sverige har dessutom ett mål att CO 2 -halten ska hållas under 400 ppm. Under senare år har allt fler forskare och miljöorganisationer ställt krav på ett skarpare mål på 1,5 graders temperaturhöjning, baserat på vad vi vet om konsekvenserna av klimatförändringen. SMHI:s rapport bekräftar det som är känt sedan länge att koldioxidutsläppen är den helt dominerande faktorn bakom växthuseffekten. Därefter följer utsläppen av metan och på tredje plats sot, därefter freoner. Bland avkylande faktorer är partiklar och sulfater dominerande. Kortlivade klimatpåverkande ämnen som sot (black carbon) och ozon har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren, och Sverige driver frågan om att minska dessa föroreningar. SMHIrapporten säger att de här substanserna kan ha betydelse för att minska klimatpåverkan på kort sikt, men att de har mindre betydelse för den långsiktiga klimatförändringen. För att klara 2-gradersmålet med viss sannolikhet (70 procent) behöver de globala utsläppen minska med procent till För att klara 1,5-gradersmålet måste vi nå 0-utsläpp till Med en rättvis fördelning av bördan mellan rika och fattiga länder måste de gamla industriländerna minska utsläppen mycket snabbare. För att klara 1,5-gradersmålet behöver de svenska utsläppen minska med två tredjedelar redan till Merparten av de studier som kommit fram visar att havsytan kommer att stiga 0,5 1,5 meter med en övre gräns på cirka 2 meter. Men osäkerheten är stor. Försurningen av haven, som i sin tur bland annat hotar korallreven, har från förindustriell tid till idag varit minus 0,1 ph, och man räknar med minus 0,3 ph till Det kan låta lite, men ph-skalan är logaritmisk varför försurningen blir relativt kraftig. Enbart nedgången med 0,1 innebär en förändring i relativa termer med 30 procent. När det gäller istäcket i Arktis kan man notera en minskning med 10 procent per årtionde av ytan och dessutom är istäcket tunnare än tidigare. Omkring hälften av utsläppen av växthusgaser från mänsklig aktivitet tas upp av havet och landsystem (växtlighet, skogar) och resten ger ökning i atmosfären. Det finns forskning som antyder att landsystemens förmåga att ta upp kol kan komma att minska framöver, t ex på grund av otillräcklig tillgång på kväve. Svebio kommentar: SMHI-rapporten bekräftar att klimathotet skärps, särskilt som utsläppen från förbränning av fossila bränslen bara fortsätter att öka. Ny forskning har inte ändrat bilden, utan förstärkt den. Och forskarna är ense om sina bedömningar. SMHI-rapporten betonar också att den fortsatt stora klimatpåverkande faktorn är utsläppen av koldioxid från industrier, kraftverk och trafik. Avskogning, sot, metan, lustgas och andra faktorer har relativt mindre betydelse. Klimatfrågan har sjunkit undan i massmedias rapportering i skuggan av den ekonomiska oron, men det kommer hela tiden nya rapporter som bekräftar att klimatfrågan är lika akut som tidigare. Förhoppningarna på politisk handling har skruvats ner betydligt inför klimatmötet i Durban i Sydafrika i början av december. I USA är klimatfrågan politiskt död fram till efter presidentvalet nästa år. I sämsta fall tillträder en republikansk administration 2013 och frågan läggs på is ytterligare fyra år. Det är svårt att vara optimistisk. Framgångsvägen måste vara en coalition of the willing, att de länder som inser den kritiska situationen arbetar tillsammans på att åstadkomma förändring, utvecklar ny teknik och satsar på förnybar energi och effektivisering. Budget med få nyheter Regeringens budget den 20 september präglades av försiktighet i skuggan av ökad internationell ekonomisk oro. Reformutrymmet ägnades till stor del åt att sänka restaurangmomsen. På energiområdet fullföljer regeringen några av sina tidigare presenterade förslag, t ex supermiljöbilspremien. Regeringen lovar fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel, men utan precisering på hur lång sikt. Annars var budgeten fattig på nyheter och energiavsnittet är relativt tunt, och nyheterna handlar lika mycket om vad som inte finns med i budgeten som om vad som finns där. Skattebefrielsen för biodrivmedel Regeringen skriver så här om den fortsatta skattebefrielsen för biodrivmedel: För att stimulera till en ökad användning av biodrivmedel bör skattebefrielse för låginblandning även fortsättningsvis gälla upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och upp till och med 5 procent biodrivmedel i diesel. Denna skattebefrielse bör åstadkommas på samma sätt som hittills skett på detta område, dvs. genom särskilda dispensbeslut som bör gälla från och med den 1 januari Fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt bör även ges genom dispensbeslut för E85 och andra höginblandade biodrivmedel och för biodrivmedel helt utan fossilt innehåll. Svebio kommentar: Det är positivt att regeringen vill fortsätta ge skattebefrielse för biodrivmedel som hittills. Men osäkerheten består eftersom regeringen inte anger på vilken sikt man vill att skattebefrielsen ska gälla. Den svenska skattebefrielsen har godkänts av EU-kommissionen till och med De nu gällande dispenserna går ut 31 december 2011 (se även pressmeddelande på sidan 8). Negativt är förstås att regeringen infört en skattebroms som innebär att det inte blir någon låginblandning av biodrivmedel över 6,5 procent i bensin och 5 procent i diesel. Över den nivån utgår full skatt, inklusive koldioxidskatt! EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv medger inblandning upp till 10 procent i bensin och 7 procent i diesel. 2

3 Miljöbilsdefinitionen Frågan om hur miljöbilar ska definieras har varit en långdragen historia som skapat osäkerhet i bilbranschen. I budgeten skriver regeringen nu: Miljöbilsdefinitionen bör skärpas från den 1 januari 2013 så att den femåriga befrielsen från fordonsskatt alltid går till de mest miljöanpassade alternativen. Regeringen anser att en ny definition bör baseras på Europaparlamentets och rådets föordning om utsläppsnormer för nya personbilar (443/2009). Regeringen konstaterar att under 2010 var 40 procent av alla nyregistrerade bilar miljöbilar, mot 15 procent av nyförsäljningen när miljöbilspremien infördes Regeringen säger nu att en konstant del av de nya bilarna ska omfattas av definitionen (underförstått 15 procent). Nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar Regeringen fullföljer sin linje att bara ge nedsatt förmånsvärde för bilar som drivs med drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Nedsättningen blir även i fortsättningen 40 procent för dessa bilar och nedsättningen gäller till och med hela Nedsatt förmånsvärde för flexifuelbilar (E85-bilar) och för elhybrider (tex Toyota Prius) försvinner. Dessa bilar har hittills haft 20 procent nedsatt förmånsvärde. Regeringen medger att detta kommer att leda till minskad försäljning av etanolbilar. Supermiljöbilspremien och teknikneutralitet Regeringen skriver att bilköpare bör stimuleras att teknikneutralt välja de bästa miljöalternativen. I nästa mening föreslår regeringen en supermiljöbilspremie som är skräddarsydd för elbilar och i ett annat stycke föreslås nedsatt förmånsvärde bara för elbilar och gasbilar. Supermiljöbilspremien ska vara kr och gälla från 2012 till och med Totalt anslås 200 miljoner kronor. Fördelat på 20 miljoner 2012, 80 miljoner 2013 och 100 miljoner Pengarna räcker till 5000 bilar, vilket kan jämföras med den årliga nybilsförsäljningen på cirka bilar per år. De subventionerade supermiljöbilarna kommer alltså att utgöra cirka en halv procent av alla nya bilar. Regeringen har lyssnat på remissopinionen och föreslår att supermiljöbilspremien inte bara ska gå till privatpersoner, utan även till bilpooler, offentlig sektor samt företag inkluderade taxibolag och biluthyrningsföretag. Svebio kommentar: Regeringen använder begreppet teknikneutralitet och utformar därefter regler som kraftigt gynnar vissa typer av miljöbilar framför andra. Flexifuelbilarna hamnar i strykklass. Supermiljöbilspremien är skräddarsydd för elbilar, men ställer inte krav på att plug-inhybrider ska ha förnybart bränsle. Gasbilar får kraftigt nedsatt förmånsvärde, även om de tankas med 100 procent fossilgas. Politiken är inte konsekvent och långsiktig. Regeringen konstaterar att Sverige kommer att nå målet 10 procent förnybart i transportsektorn 2020 redan Men regeringen lägger inget förslag som innebär att ambitionerna höjs därefter. Finland har redan ett 20-procentmål för Sverige borde inte vara sämre. Omräkning av koldioxidskatt och energiskatt efter index Det sker inga ändringar av skattesatserna detta årsskifte, förutom indexuppräkning. Höjningen av koldioxidskatten för den lätta industrin genomfördes i ett första steg förra årsskiftet och kommer att fullföljas 1 januari Indexuppräkningen leder till att bensinpriset stiger med cirka 19 öre (15 öre plus moms) vid årsskiftet. På eldningsolja höjs skatten med sammanlagt 131 kr (22 kr energiskatt, 83 kr koldioxidskatt och 26 kr moms) per kubikmeter vid årsskiftet. Elskatten stiger med 0,7 öre/kwh i södra Sverige och 0,5 öre/kwh i norra delen av landet. Slut på stöd till solvärme I budgettabellen finns inga pengar upptagna för solvärmestöd För 2011 fanns ett anslag på 25 miljoner kr. I texten skriver regeringen: Statligt stöd till solvärme har lämnats i olika former under en längre tid. De senaste årens utveckling avseende kostnaderna för inköp och installation innebär dock enligt regeringens bedömning att tekniken börjar bli så konkurrenskraftig att en successiv avveckling av stödet är möjlig. Inte heller solceller får någon garanti för framtida stöd. Regeringen anslår visserligen ytterligare 60 miljoner kronor för 2012, men för 2013 finns inga pengar upptagna och i texten skriver regeringen: Kostnaderna för solcellstekniken har den senaste tiden minskat men tekniken är ännu inte konkurrenskraftig. Regeringen har avsatt medel för ytterligare stöd under Regeringen avser att återkomma till frågan om huruvida fortsatt stöd ska ges efter Svebio kommentar: Vår kollega Svensk Solenergi är mycket upprörd över att regeringen visar sådan njugghet mot solenergin, trots allt vackert tal om solenergin i olika sammanhang och trots formuleringar i alliansens valmanifest om stöd till solenergin. Svebios inställning är att man i första hand ska arbeta med generella styrmedel som koldioxidskatt, utsläppsrätter och elcertifikat, och att olika tekniker därefter får konkurrera med varandra. Principen ska vara teknikneutralitet. Samtidigt kan det finnas skäl att ge extra stöd till nya tekniker, t ex solceller, under ett introduktionsskede. När man inför ett sådant stöd måste det vara någorlunda uthålligt och gälla inte bara under en begränsad tid. Kortsiktiga stöd och osäkra besked om vad som gäller om ett eller två år är förödande för företagen i branschen. Det skapar stop-and-go-effekter som dödar många företag. För solvärme finns klara synergieffekter mellan sol och pellets, som har goda möjligheter att klara sig på marknaden. Regering och riksdag har under årtionden misshandlat solenergibranschen med ryckiga stödsystem. Biogasen både plus och minus Regeringen lägger inget förslag om så kallat metanreduceringsstöd för biogas från gödsel. En utredning av Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket föreslog förra året ett sådant stöd på 20 öre/kwh producerad biogas från gödsel. Regeringen skriver om den utredningens förslag: Regeringen bereder för närvarande de konkreta förslag som redovisas i myndigheternas slutrapport. Regeringen påminner om att det inom landsbygdsprogrammet finns möjligheter att totalt stödja investeringar i biogasproduktion inom jordbruket med 200 miljoner under åren Regeringen förlänger också det stöd till biogas som FORTS 4 3

4 FORTS FRÅN SID 3. finns under anslaget energiteknik med 60 miljoner kronor för De här pengarna kan användas för att stödja ny teknik och innovativa lösningar som stärker teknikens konkurrenskraft och ökar biogasproduktionen. Svebio kommentar: Det är svagt av regeringen att inte införa metanreduceringsstödet till gödselbaserad biogas. Förslaget från myndigheterna var väl underbyggt och de 20 öre/kwh som det rör sig om är lika välmotiverade som den svenska koldioxidskatten. Metan är en kraftfull växthusgas, minst 20 gånger så klimatpåverkande som koldioxid, och det är angeläget att minska utsläppen där det går. Sannolikt handlar det här om budgetteknik. Det är lätt att övertyga finansdepartementet om en skatt, som koldioxidskatten, men svårare att motivera ett stöd, som metanreduceringsstödet, även om effekten är densamma minskade utsläpp av klimatgaser. Biogasen får redan två olika typer av investeringsstöd och dessa skulle hellre kunna ifrågasättas. På sikt måste biogasproduktionen liksom annan förnybar energiproduktion klara sig på marknaden med den generella stimulans som starka generella miljöstyrmedel ger. Rapportering till EU Sverige har enligt EU:s förnybarhetsdirektiv fått ett mål att öka andelen förnybar energi till minst 49 procent 2020, och riksdagen har höjt det målet till 50 procent. Sverige lämnade 30 juni 2010 in den svenska handlingsplan som direktivet föreskriver. Före årsskiftet är det dags för nästa avrapportering till EU-kommissionen. Energimyndigheten har fått ett uppdrag att senast 31 oktober presentera ett förslag till den nationella rapporten. Rapporten ska visa hur utvecklingen sker och vilka åtgärder som vidtagits. Regeringen skriver i budgeten att Sverige 2009 redan nått 47,3 procent förnybar energi. Elöverskott Regeringen rapporterar att den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet ökade kraftigt under Ökningen var totalt 2,5 TWh. Vindkraften ökade procentuellt mest, med 28 procent eller 1 TWh, medan biokraftproduktionen ökade med 1,3 TWh. Totalt producerades inom systemet 18 TWh 2010, vilket är en ökning med 11,5 TWh jämfört med 2002, dvs innan systemet infördes. Regeringen skriver vidare: Med Alliansens politik kommer Sverige att få ett överskott av el med mycket små utsläpp av växthusgaser. Det kommer att hålla nere de svenska elpriserna samtidigt som ökad export av el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar utsläppen av växthusgaser. Regeringen vill skapa en gemensam nordisk och europeisk elmarknad där konsumenterna kan köpa el från flera producenter i syfte att öka försörjningstryggheten och konkurrensen på elmarknaden. Det kräver fler förbindelser med omvärlden. Elkablar till omvärlden I avsnittet om Svenska kraftnät och dess investeringar kan man läsa att verket planerar för en elförbindelse till kontinenten mot slutet av decenniet. Den nya förbindelsen till Litauen (Nordbalt) ska stå färdig i slutet av Dessutom ska det bli förstärkt förbindelse till Gotland, för att möjliggöra utbyggnad av vindkraften på och kring Gotland två parallella 500 MW likströmslänkar. Vid sidan av överföringsförbindelserna under vattnet genomförs en rad förstärkningar av elnäten inom Sverige och med Norge, motiverade främst av utbyggnaden av vindkraftsproduktionen och den gemensamma elcertifikatsmarknaden. TPA-utredningens förslag Regeringen skriver i budgeten om utredningen om tredjepartstillträde i fjärrvärmen (TPA), utan att ta ställning. Formuleringen är: Efter att remissbehandlingen har avslutats avser regeringen utvärdera utredningens förslag. Solenergibranschen rasar mot budgeten Den svenska solenergibranschen är i uppror mot regeringens höstbudget där stödet för installation av solvärme helt tagits bort. Regeringen bryter ett uttalat vallöfte, säger Lars Andrén, ordförande i Svensk Solenergi. Enligt en enkät som Svensk Solenergi låtit göra ställer sig nästan tre fjärdedelar, 72 procent, av de borgerliga riksdagsledamöterna bakom ökade satsningar på solvärme. Nu gör regeringen tvärt om och därmed bryter man ett uttalat vallöfte. Det är ytterst märkligt att regeringen snabbstoppar investeringsstödet för solvärme och därmed går emot sitt valmanifest från riksdagsvalet 2010, speciellt som det i sammanhanget är en fråga om kaffepengar, säger Lars Andrén, ordförande i Svensk Solenergi. VVS Företagen, HSB, Fortum, Pellsam, Svebio och många andra har en helt annan inställning än regeringen till solenergi och solvärme. Branschen andas stor optimism, men med det här svikna vallöftet kommer den industriella utvecklingen att hämmas på kort sikt. Fast vi är övertygade om att solvärmen har en framtid och kommer att få en stor betydelse i Sveriges framtida värmeförsörjning. Ny miljöteknikstrategi för utveckling och ökad export Regeringen presenterar idag en ny miljöteknikstrategi för att stödja och utveckla förutsättningarna av svensk miljöteknik. Sammanlagt omfattar strategin 400 miljoner kronor, fördelat med 100 miljoner kronor per år under perioden Vår ambition är att åstadkomma förutsättningar för utveckling av svensk miljötekniksektor och därigenom bidra till en bättre miljö i Sverige och globalt. En miljömässig omställning kommer att kräva nya lösningar, nya sätt att tillföra energi, modern och miljöanpassad teknik och framtida innovationer som ger arbete FORTS 4 4

5 FORTS FRÅN SID 4. och utveckling. Sverige har som land allt att vinna på att vara ett föregångsland inom hållbar utveckling, säger näringsminister Maud Olofsson. Regeringens miljöteknikstrategi har tre huvudmål: 1) Att åstadkomma goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige. 2) Att främja export av svensk miljöteknik och därmed bidra till hållbar ekonomisk tillväxt i Sverige och globalt. 3) Att främja forskning och innovation inom miljöteknik och underlätta för innovationer att kommersialiseras. Regeringens inriktning är att skapa förutsättningar för att såväl export av svensk miljöteknik som antal anställda och omsättning i svenska miljöteknikföretag bör kunna öka mer än genomsnittet för svenskt näringsliv under perioden Arbetet med framtagandet av miljöteknikstrategin har föregåtts av ett omfattande och brett analys- och beredningsarbete som involverat ett stort antal aktörer. En betydande del av det förberedande arbetet genomfördes under av kommittén Sveriges Miljöteknikråd, Swentec, som presenterade sin slutrapport till regeringen i november Den svenska miljötekniksektorn sysselsätter drygt anställda och omsätter cirka 120 miljarder kronor enligt Statistiska centralbyrån och Sveriges miljöteknikråd. (pressmeddelande från näringsdepartementet 1 september) Elcertifikatsystemet statistik för 2010 Energimyndigheten har publicerat sammanställningar över elcertifikatsystemet i sin rapport Elcertifikatsystemet 2011 (finns på Energimyndighetens hemsida). Rapporten visar att den certifikatsberättigade elproduktionen 2010 var 18,1 TWh. Det är en ökning med 11,6 TWh jämfört med 2002, året innan elcertifikatsystemet infördes. Av produktionen 2010 var 12 TWh biokraft (inklusive torvbaserad kraft), 3,5 TWh var vindkraft, 2,6 vattenkraft (småskalig + effektivisering) och 0,0003 TWh solkraft. Produktionen ökade med 2,5 TWh under året, va- rav 1 TWh var vindkraft och 1,3 TWh biokraft. Avfallseldad biokraft ligger utanför systemet. Av biokraftproduktionen gav skogsindustrins mottrycksanläggningar 6,2 TWh och kraftvärmeverken i fjärrvärmen 5,7 TWh. El från biogas gav 57 GWh. Vindkraften växer för närvarande snabbast i procent. Det fanns vid slutet av 2010 inte mindre än vindkraftverk inom systemet med en total effekt på 1998 MW. Biokraftanläggningar hade en effekt på totalt 4056 MW och var 163 stycken. Bland dessa finns både stora kraftvärmeverk och små biogasmotorer (se även biokraftkartan i tidningen Bioenergis senaste nummer). Svenska tomater är klimatsmarta 75 procent har nu biobränslen Tomatodlare är snabba på att ställa om till förnybar energi. I en jämförelse mellan växthustomater i Holland, Sverige och Finland visar det sig att Sverige har kommit längst i omställningen till förnybart. Troligen är detta en följd av den svenska energi- och klimatpolitiken, men även prisutvecklingen på fossila bränslen påverkar säger Carin Stenberg på Jordbruksverket. Från och med i år har energi- och koldioxidskatten höjts för odlarna i Sverige och två ytterligare höjningar är att vänta 2013 och Följden blir stora kostnadsökningar för de företag som inte har ställt om från fossila bränslen men också för alla företag som har kvar ett fossilt bränsle som reservenergikälla. I Sverige är 75 procent av tomatarealen uppvärmd med förnybar energi. Eldningsolja och naturgas står för 23 procent. I Holland står naturgas för 96 procent av uppvärmningen. I Finland dominerar olja och torv som står för 51 respektive 18 procent av energiförbrukningen i tomatodlingen. Svenska tomatodlare har ett svårt konkurrensläge gentemot odlare i Nederländerna inom vissa områden. Skillnader i till exempel energipolitik gör det svårt för svenska odlare att producera tomater lika billigt. Men det finns en efterfrågan på svenska tomater och en viktig faktor är närheten till svenska konsumenter där bland annat klimatpåverkan kan lyftas fram. Produktutveckling är också en utvecklingsmöjlighet för att möta konkurrensen från billiga importerade tomater. Dessutom finns möjligheter i energieffektivisering. Energieffektivisering är alltid aktuellt för växthusodlare eftersom energikostnaden står för cirka 30 procent av de totala kostnaderna. Det finns möjlighet att få hjälp med att kartlägga sin energianvändning och ta fram en åtgärdsplan genom Energimyndighetens energikartläggningscheckar. Under början av 2012 kommer det att erbjudas energirådgivning inom Greppa Näringen. Det är ett komplement för de växthusodlare som inte uppfyller Energimyndighetens krav eller tycker att konceptet för checkarna inte passar, säger Elin Einarsson på Jordbruksverket. (Information från Jordbruksverket) Sveaskog och LKAB samarbetar om biobränslen Sveaskog och LKAB har inlett ett samarbete som ska hjälpa gruvbolaget att fasa ut användningen av fossila bränslen till år Av LKAB:s årliga energiförbrukning kommer cirka 2 TWh från kol och olja. Genom att helt eller delvis ersätta dessa fossila bränslen med bland annat biobränsle avser LKAB att kraftigt reducera FORTS 4 5

6 FORTS FRÅN SID 5. sina utsläpp av koldioxid. Vi kan se stora fördelar med att börja använda energiresurser som finns runt knuten istället för att importera kol och olja. Nu har vi undertecknat en avsiktsförklaring med Sveaskog som syftar till att bland annat identifiera hur vi kan bli bättre på att utnyttja energin i skogsråvaran, säger Jan Lundgren, projektchef på LKAB. Det är inte minst förädlingsprocessen inom gruvindustrin, där järnmalmen förvandlas till järnpellets, som kräver stora mängder energi. LKAB är en stor energikonsument; 2 TWh motsvarar cirka 1,5 procent av Sverige totala energiförbrukning. Som en del av LKAB:s miljö- och klimatarbete avser bolaget därför att successivt minska användningen av fossila bränslen. För LKAB handlar energiförsörjningen om att dels vara kostnadseffektiv, dels harmoniera med de miljömål som EU och staten och vi själva ställer upp. Att ställa om till en högre andel förny- elsebar energi står högt på dagordningen och detta samarbete är ett sätt att klara utmaningen, säger Jan Lundgren, projektchef på LKAB. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och levererar drygt 3 TWh biobränsle årligen till kraftvärmeverk runt om i landet. Sveaskogs stora skogsinnehav i norra Sverige gör att ett samarbete mellan de båda bolagen ligger nära till hands. Ett första steg i samarbetet är att tillsätta en samverkansgrupp som ska analysera hur och i vilken utsträckning biobränsle kan tillgodose gruvindustrins energibehov. Samverkansgruppen kommer att se över olika konkreta projekt, alltifrån vanliga biobränsleleveranser till torrefiering av biomassa samt användning av pyrolysolja. Sveaskog arbetar brett med att hitta nya användningsområden för den skogliga råvaran, säger Ann-Britt Edfast, FoU-chef på Sveaskog. Stopp för CCS i Tyskland Vattenfalls planer på lagring av koldioxid med så kallad CCS-teknik ( CCS =Carbon capture and storage) har stött på problem sedan förbundsrådet, som representerar delstaterna, har avvisat den lag om CCS som röstats fram av förbundsdagen. I botten ligger dels en allmän opinion mot koldioxidlagring, dels motsättningar mellan delstaterna. Niedesaschsen och Schlesvig- Holstein, som har lämpliga geologiska formationer för lagring av koldioxid, vill ha rätt att lägga in veto mot projekten, medan Brandenburg, som har stora brunkolsbrott, vill försäkra sig om att de bästa lagringsplatserna används och att man inte på egen hand får hantera lagringen. Tyskland måste implementera det direktiv om CCS som antogs av EU 2009, som en del av den gemensamma energi- och klimatpolitiken. För EU är CCS en central del av klimatstrategin, och stora belopp har ställts till förfogande för demonstrationsanläggningar. Kolkraftverk över 300 MW måste visa hur man kan utnyttja CCS och efter 2020 är meningen att alla nya stora fossileldade kraftverk ska ha CCS. Vattenfall invigde 2006 en pilotanlägning på 30 MW med oxyfuelteknik i Schwatze Pumpe och bolagets plan är att bygga ett stort brunskolseldat kraftverk i Jänschwalde med koldioxidlagring. Kraftverket skulle vara klart 2015 och kostar 14 miljarder kronor. Med den politiska osäkerheten kring CCS och utan en fungerande lagstiftning kan Vattenfall knappast gå vidare med projektet. Även om den vilande lagen skulle antas efter medling mellan förbundsrådet och förbundsdagen finns det en stor osäkerhet, eftersom lagstiftningen ska omprövas 2016/17. Svebio kommentar: EU och de stora elproducenterna i Europa har satsat mycket prestige på CCS. Tekniken är dyr och sänker dessutom kraftigt energiutbytet i kraftverken. Den har setts som en möjlighet för kolkraften att överleva när klimatpolitiken skärps. Från 2013 kommer alla elproducenter att få betala fullt ut för sina utsläppsrätter, och taket för utsläppsrätter kommer successivt att sänkas. Det blir allt dyrare att driva kolkraft utan koldioxidlagring. För Vattenfall är läget extra besvärligt. Företaget köpte upp stora kolkraftsföretag i Tyskland, Nederländerna och Polen och är idag Europas största utsläppare av koldioxid. Av Vattenfalls elproduktion sker idag 51 procent med fossila bränslen, kol och naturgas. Bara 21 procent kommer idag från vattenkraft och 2 procent från övrig förnybar elproduktion (vindkraft och biokraft). Genom det tyska kärnkraftsbeslutet har även Vattenfalls två tyska reaktorer blivit rena belastningar. Lösningen för Vattenfalls kolkraft blir nu i första hand ökad användning av biobränslen. Därav Vattenfalls stora intresse för flis från Liberia, pellets från olika delar av världen och torrefiering av pellets. SPI blir SPBI Svenska Petroleuminstitutet (SPI) har bytt namn, och därmed också inriktning och profil. SPI heter numera SPBI, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Så här skriver VD:s Ulf Svahn på hemsidan 23 september: Första dagen med det nya namnet på organisationen. Att inkludera Biodrivmedel i vårt namn är ett naturligt steg i den utveckling som vår bransch nu är inne i. Från att till 100 % vara petroleumbaserade är nu andelen hållbara förnybara drivmedel uppe i 5,7 % på energibas En andel som kommer att stiga över de närmaste åren. Hur mycket, till när, får framtiden utvisa men vägen är framåt är tydlig. Reaktionerna vi fick igår var enbart positiva. Det är kul och lovar gott. Lantmännen har samtidigt gått in i SPBI som medlem, vilket kommenteras på detta sätt: 6 Lantmännen ekonomisk förening är ny medlem i Svenska Petroleuminstitutet. Lantmännen har tidigare varit representerade i smörjmedelskommittén men väljer nu ett fullständigt medlemskap. Lantmännen är stor producent av drivmedelsetanol vilket tydligt visar på branschglidningen inom drivmedelsverksamheten Lantmännen har också intressen inom petroleumverksamheten exempelvis via tillverkning och försäljning av alkylatbensin. Svebio kommentar: Det är ett tecken i tiden att SPI som organisation för drivmedelsföretagen också tydligt markerar att biodrivmedel är en del av denna marknad. Svebio kommer att fortsätta att arbeta med de näringspolitiska frågorna kring biodrivmedel och biooljor, både på svenskt och europeiskt plan. För Svebio gäller helhetsperspektivet kring all bioenergianvändning.

7 Marknaderna Ekonomisk osäkerhet ger sjunkande oljepris Oljepriset har sjunkit tillbaka en del de senaste veckorna, påverkat av den finansiella oron. Om industrin påverkas av den ekonomiska krisen kan efterfrågan sjunka. När priserna börjar sjunka påverkar det också spekulanterna i marknaden. Ändå är nedgången på oljepriset beskedlig än så länge jämfört med vissa andra råvaror, som koppar och kaffe. Brent-oljan ligger när detta skrivs fortfarande en bit över 100 dollar/fat, en prisnivå som för några år sedan uppfattades som mycket hög. När priset var som högst i början av maj låg det kring 125 dollar. Lönsamt med E85 Det är fortsatt mycket fördelaktigt att tanka E85. Priset på bensin och diesel ligger fortsatt över 14 kr per liter och E85-priset under 10 kr. Mellanskillnaden på över 4 kr garanterar en bra vinst för den som tankar etanol. Det bekräftas också av försäljningsstatistiken. Försäljningen av E85 låg i augusti 17 procent högre än ett år tidigare. Samtidigt fortsatte dieselförsäljningen att öka kraftigt på bekostnad av bensinförsäljningen. Diesel låg på 8 procent plus och bensin på 5 procent minus, enligt SPI. Försäljningen av bilar som kan gå på biodrivmedel sjunker däremot. I augusti såldes så kallade miljöbilar vilket utgjorde 44,6 procent av nybilsförsäljningen. Av dessa miljöbilar var över 80 procent dieselbilar med max 120 gram CO2-utsläpp. Det såldes 1359 flexifuelbilar som kan köras på E85 och 541 gasbilar som kan köras på biogas. Dieselbilarna använder förstås bara fossilt bränsle. Bilparken blir effektivare, men andelen nya bilar som kan gå på förnybart bränsle sjunker. Det såldes dessutom 226 hybrider och 3 elbilar (siffrorna är från Bil Sweden). MISSA INTE! ÅRETS BIOENERGIDAGAR 8-9 november, Umeå PELLETS januari - 1 februari, Stockholm WORLD BIOENERGY maj, Jönköping Läs mer på: Höstflod fyller vattenmagasinen och Ringhals står stilla Elmarknaden präglas av mycket kraftig tillrinning i våra vattendrag som snabbt fyllt på vattendammarna till rekordhöga nivåer kring 90 procent. Samtidigt står hela Ringhals stilla när detta skrivs. De höga vattenflödena gör det möjligt att kompensera bortfallet av kärnkraft med stor produktion i vattenkraftverken. Vindkraften går samtidigt upp mot nya rekordnivåer, 74 procents ökning i årstakt och en totalproduktion på 5,2 TWh den senaste tolvmånadersperioden. Sverige har elöverskott, trots dålig produktion i kärnkraften, och exporterar el i alla riktningar utom Norge, som själva nu har gott om vattenkraft. Följden av den goda tillgången är kraftigt fallande priser på Nordpool, där medelpriset på spotmarknaden vissa dagar legat under 10 öre/kwh och regelbundna fall ner mot 2 3 öre/kwh. Terminspriserna håller sig dock uppe mellan 40 och 45 öre/kwh. Prisskillnaden mellan elprisområdena verkar vidgas nu får man betala ett pristillägg på cirka 9 öre/kwh i Sydsverige. Priserna på utsläppsrätter ligger kring euro/ton och priserna på elcertifikat kring 18 öre/kwh. Sex av tio reaktorer står stilla På Ringhals hemsida står det. Ringhals - Nordens största elfabrik producerar en femtedel av all el som används i Sverige. Det stämmer nu inte. Ringhals fyra reaktorer är samtliga avstängda och Nordens största elfabrik tillverkar ingen el alls. Dessutom står Forsmark 3, som är en av Sveriges största reaktorer, avställd för revision och ska komma i drift 16 oktober. I Oskarshamn står den andra reaktorn still för revision. Sex av tio svenska reaktorer står alltså stilla. Vad är då läget vid Ringhals? Reaktor 1 står avställd för revision med återstart planerad till 8 november. Reaktor 2 är också avställd för revision med planerad återstart 18 november. Denna revision har pågått sedan 1 april. Vid R2 inträffade också en brand under ett test av reaktorinneslutningen. Vid R2 och R4 hittade man vid revisionen skräp i sprinklersystemen (svetsavtätningar), vilket lett till att man också måste stänga av även Reaktor 3 för inspektion. När R3 kan starta är inte fastställt. Reaktor 4 har varit avställt för revision sedan 31 maj och ska enligt plan tas i drift 20 oktober. Näringsminister Maud Olofsson sa vid en presskonferens att kärnkraftsdirektörerna lovat att driften ska vara i full gång i december. Detta kan ingen lova eftersom driftsstarten beror på om Strålsäkerhetsmyndigheten ger godkännande. Ringhals reaktorer får inte starta förrän myndigheten gett klartecken. Dessutom har både Forsmark och Oskarshamn fått förelägganden om särskilda genomgångar av säkerhetsrutinerna, dock utan att driften stoppats där. 7

8 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Driv supermiljöbilen med supermiljöbränslen En miljöbil blir aldrig bättre än sitt bränsle. En elbil som drivs med el från kolkraft har idag större utsläpp än en bensinbil. En gasbil som drivs på bensin är precis lika dålig för klimatet som en E85-bil som drivs på bensin. Varför ska vi då ge rabatt på ny miljöteknik utan att kräva att den används på rätt sätt? Svebio föreslår därför att premien villkoras med tankning av förnybar energi. I sin satsning på supermiljöbilspremien glömmer Regeringen något viktigt. En supermiljöbil som drivs på bensin hjälper inte klimatet, då är det bättre att investera 200 miljoner på ytterligare satsningar på förnybara bränslen. En miljöbil blir aldrig bättre än sitt bränsle. En elbil som drivs med el från kolkraft har idag större utsläpp än en bensinbil. En gasbil som drivs på bensin är precis lika dålig för klimatet som en E85- bil som drivs på bensin. Varför ska vi då ge rabatt på ny miljöteknik utan att kräva att den används på rätt sätt? För att uppnå den största möjliga klimatnyttan med Regeringens satsning på ny fordonsteknik måste den säkerställa användning av ett optimalt bränsle för den nya tekniken. Svebio föreslår därför att supermiljöbilspremien ska villkoras med en tankning av minst 70 procent av förnybar el eller biogas i bilarna. Mottagare av premien ska kunna bevisa att de under minst 3 år uppfyller detta krav, annars ska premien kunna krävas tillbaka retroaktivt. Att bevisa tankning är lätt. Med en enklare körjournal kombinerat med tankningskvitton eller en elräkning som visar på inköp av förnybar el till bilens laddplats. I dag saknas tyvärr ett helhetsgrepp för att hjälpa oss ut ur vårt olyckliga fossilberoende inom transportsektorn. Regeringen måste sluta med smala tidsbegränsade satsningar som hindrar en stabil marknadsutveckling. Vi behöver långsiktiga teknikneutrala styrmedel som både styr mot energieffektiva bilar och klimatsmarta bränslen. Det är därför viktigt att Regeringen fortsätter med skattebefrielsen av förnybara bränslen och kompletterar detta med långsiktiga och omfattande stöd till nyinvesteringar och utvecklingsprojekt säger Gustav Melin, vd på Svebio. Det är dags för ett partiöverskridande samarbete att ta fram konkreta handlingsplaner för att uppnå målet med en fossiloberoende fordonsflotta Ett arbete som måste starta nu för att inte tappa fart i den viktiga omställningen till en förnybar transportsektor, avslutar Melin. Pressmeddelande Fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel - men utan långsiktig klarhet Skattebefrielsen för biodrivmedel ska gälla även fortsättningsvis, skriver regeringen i budgetpropositionen. Det är bra, tycker Svebio. Men regeringen ger inte besked om på hur lång sikt skattevillkoren ska gälla. Det skapar osäkerhet för de företag som vill investera i ny produktion av biodrivmedel. Svebio beklagar också att regeringen inte lagt något förslag om klimatbonus på biogas. Det är utmärkt att regeringen vill fortsätta med skattebefrielse för biodrivmedel, men samtidigt kvarstår osäkerheten för branschen eftersom regeringen inte tydligt markerar att skattevillkoren ska gälla under lång tid. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till statsbudgeten. Regeringen skriver i budgetpropositionen att skattebefrielsen för biodrivmedel bör gälla även fortsättningsvis genom särskilda dispensbeslut. Det ska gälla både låginblandade biodrivmedel och höginblandade, som E85. Men regeringen klarlägger inte på vilken sikt man vill ha skattebefrielsen, EU:s förslag till nytt energiskattedirektiv skulle innebära att Sverige kan ge skattebefrielse fram till 2023, påpekar Gustav Melin. Företag som ska investera i nya anläggningar för att producera biodrivmedel behöver veta vilka villkor som gäller under en längre tidsperiod, minst tio år. Flera stora projekt för att producera förnybara drivmedel och ersätta bensin och diesel planeras i Sverige. Men ingen vågar satsa om det inte ges långsiktig klarhet om spelreglerna från våra politiker. En annan brist i regeringens politik är att skattebefrielsen bara gäller upp till inblandning av 6,5 procent etanol i bensin och 5 procent biodiesel i diesel, trots att EU tillåter 10 procent respektive 7 procent inblandning. Den här skattebromsen hindrar utvecklingen av marknaden, och det stoppar också nysatsningar. Svebio beklagar också att regeringen lägger förslag om olika villkor för olika typer av miljöfordon när det gäller förmånsvärden. Gasbilar får behålla ett kraftigt reducerat förmånsvärde, medan etanolbilarna helt förlorar denna förmån. Svebio verkar för teknikneutrala stöd. Svebio saknar ett förslag i budgeten om klimatbonus för biogas från gödsel. Ett sådant stöd kan motiveras med att metangasutsläppen minskar när gödsel omvandlas till biogas. 8

9 REMISSVAR FRÅN SVEBIO Verifiering av markkriterier för biodrivmedel Svebio yttrade sig den 29 augusti över en rapport från Energimyndigheten om markanvändning och verifiering av markkriterier med anledning av EU:s förnybarhetsdirektiv. Svebio skriver bland annat: Rapporten belyser på ett bra sätt att svensk lagstiftning inom jord- och skogsbruk säkerställer att de markrelaterade hållbarhetskriterierna uppfylls av svensk biomassa. Underlaget visar tydligt att det är möjligt att via stödsystem, myndighetsuppföljning och lagstiftning visa att odling av råvara för biobränslen från svensk mark kan klara de markrelaterade hållbarhetskriterierna i Förnybarhetsdirektivet. Men rapporten visar inte hur verifieringen i praktiken ska gå till. De beslutsträd som redovisas i slutet av rapporten visar hur man för råvara från en viss marktyp kan analysera om denna tillfredsställer kraven i direktivet. Men de praktiska frågorna återstår: - Vem ska göra denna verifiering? - Måste verifiering ske av varje enskilt parti råvara, för varje enskild leverans, för varje enskild biomassaproducent? Vilken detaljeringsgrad kommer att krävas? - Går det att utforma förenklade rutiner för kollektiv verifiering? - Måste varje enskild odlare och råvaruleverantör intyga att han/ hon uppfyller alla kriterier för varje enskild leverans, och vid stickprovskontroll vara beredd att verifiera detta med underlag? Förnybarhetsdirektivet innehåller ett regelverk med markkriterier som har sitt ursprung i en önskan att försäkra sig om att flytande biodrivmedel inte kommer från råvara vars produktion/ odling medfört avskogning, exploatering av orörda naturområden och utdikning av våtmark och torvmark. Fokus i debatten har helt och hållet varit på sådana risker i tropiska produktionsområden, t.ex. etanol i Brasilien och palmolja i Sydostasien, men regelverket gäller generellt och måste tillämpas även på europeisk odling. I Sverige finns inga av dessa problem och risker, vilket också framgår av rapporten. Istället för avskogning har vi problem att hålla landskapet tillräckligt öppet i våra skogs- och mellanbygder. Åkerarealen har minskat under lång tid, liksom arealen öppna gräsmarker. Landskapet måste hållas öppet med riktade subventioner (arealstöd, stöd till ängs- och hagmarker). Förbud råder mot nydikning. Nyodling förekommer knappast. Jordbruksproduktionen sjunker och koncentreras till de bördigaste områdena. Flera hundra tusen hektar åkermark har lagts ned, lagts i träda eller odlas på ett sätt som inte ger maximal avkastning. På den svenska marken och i den svenska skogen sker en kontinuerlig upplagring av kol, vilket beläggs i den svenska klimatrapporteringen. Den senaste LULUCF-siffran gav ett positivt netto på 40 miljoner ton CO2-ekvivalenter för 2009, vilket motsvarar två tredjedelar av de svenska utsläppen samma år. Behovet av ytterligare kontrollsystem för att verifiera förnybarhetsdirektivets markkriterier kan ifrågasättas. Med nuvarande administrativa system på plats ska också enskilda företag utöver dessa genom egna kontrollsystem verifiera att: - ingen del av råvaran kommer från avskogad mark, dvs mark som övergått från att vara skogsmark till att vara åker (vilket knappast förekommer). - att ingen del av råvaran kommer från våtmark eller från nydikad torvmark (vilket inte förekommer). - att ingen del av råvaran kommer från naturskyddad mark eller från orörd skog (primary forest) något som hanteras av den nationella naturvårdslagstiftningen. Regelverket gäller även för cellulosabaserade drivmedel och skogsråvara Det är viktigt att notera att regelverket inte bara gäller jordbruksråvara som spannmål för etanoltillverkning och oljefrö för biodieselproduktion. Eftersom regelverket gäller alla biodrivmedel och flytande biobränslen gäller det även för: - alla fasta bränslen som används för drivmedelsproduktion, dvs i princip för alla råvaror till cellulosabaserade drivmedel. Detta kan ställa till problem för all sådan råvara som inte kan klassas som avfall eller restprodukter. - all råvara för biogasproduktion. Detta kan vara en komplikation för biogasproduktion från odlade grödor, t ex vallgröda. Det kunde gärna framgå av rapporten vilka speciella problem som kan vara förknippade med denna del. Likaså bör man redan nu ha i åtanke hur ett regelverk kan komma att se ut för fasta biobränslen för el- och värmeproduktion. Sverige arbetar inom EU för en anpassad lösning medan många länder och lobbygrupper vill ha exakt samma regelverk som för flytande bränslen. Yttrandet går i övrigt in på detaljer i de förslag till verifieringar som presenterats i rapporten. Hela yttrandet finns på Svebios hemsida. 9

10 Regelverk för naturgasnät i Sverige Svebio yttrade sig den 19 september över en statlig utredning med titeln Framtida regelverk och ansvarsförhållanden på naturgasmarknaden i Sverige (kallad FRANS, SOU 2011:46). Vi citerar ur yttrandet: I olika sammanhang framhålls att det svenska gasnätet ska användas för att i allt högre grad transportera biogas, och steg för steg ersätta den fossila gasen. Det är mot den bakgrunden märkligt att utredningen så gott som helt saknar perspektiv och förslag med anknytning till biogas. Biogasen saknas i stort sett helt i texten. Ordet biogas nämns endast sju gånger i hela betänkandets utredningstext (nära 300 sidor). Nästan alla dessa omnämnanden av biogas handlar om att biogasen kan vara en tillgång i en krissituation. De modeller och beskrivningar av gasnätet som presenteras utgår alla från ett centraliserat system, där all gas tillförs i en tillförselpunkt och distribueras ut via stamnät, transmissionsnät och distributionsnät till slutkunder. I framtiden kan det möjligen bli flera tillförselpunkter, men strukturen är densamma ett centraliserat nät för spridning av en centralt tillförd gasmängd. Det är förvånande att utredningen inte beskrivit alternativa uppbyggnader av gasnät, med många tillförselpunkter av lokalt producerad biogas. Enligt Svebios uppfattning bör lagstiftningen kring gasdistributionen utgå från att tillförseln kan ske både centralt och lokalt, och att en ökande andel av den distribuerade gasen ska vara biogas, så att till slut den fossila, miljöbelastande gasen kan fasas ut ur systemet. Terminologin bör också ändras. Naturgaslagen bör kallas Gaslagen, och biogas bör inte definieras som naturgas i lagens mening, så som sker i den befintliga naturgaslagen. Biogas som tillgång i krissituation I utredningen framhålls flera gånger att ökad inhemsk biogasproduktion, tillsammans med LNG-anläggningar, kan lösa problemet med gastillgång i en krissituation, och tillhandahålla gas till skyddade kunder. Vi vill i sammanhanget påpeka att inmatningen av biogas i gasnätet utgjorde 151 GWh 2009, av en total gasanvändning på TWh, dvs cirka en procent av den totala gastillförseln via nätet. Det kommer att dröja lång tid innan inmatningen av biogas får betydelse för försörjningstryggheten och som krisberedskap. Miljömål och returträ Svebio yttrade sig den 26 september över Miljövårdsberedningen förslag till etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) och en rapport om miljömålen från Naturvårdsverket. Svebio gav främst synpunkter på tre etappmål som berör bioenergianvändningen. Så här lyder yttrandet: Svebios uppfattning i sammanfattning Systemet med etappmål är ändamålsenligt. Vid tillämpningen av EU:s mål om 70 procent återvinning av bygg- och anläggningsavfall bör energiåtervinning jämställas med materialåtervinning. Användningen av returträ för el- och värmeproduktion är ett effektivt och rationellt sätt att ta vara på avfallet. För att reducera utsläppen från småskalig vedeldning bör man stimulera utbyte av äldre pannor. Det kan t ex ske med en skrotningspremie. Av klimatskäl bör småskalig uppvärmning med biobränslen med modern teknik stimuleras. Vid återvinning av avfall i livsmedelskedjan bör man stimulera metoder som innebär att energin och näringsämnen tas tillvara och att utsläppen av växthusgaser reduceras. Det nya systemet med etappmål är ett ändamålsenligt arbetssätt som tydliggör att arbetet med att nå miljömålen är en fortgående process av ständiga förbättringar. Vi kommenterar några av förslagen till nya etappmål. Etappmål om luftföroreningar från småskalig vedeldning Vi stödjer förslaget att nya pannor ska använda bästa möjliga teknik inom EU. När det gäller befintliga pannor bör målet vara att dålig eldningsutrustning successivt byts ut för att minska utsläppen. Det är viktigt att både stimulera en fortsatt och ökad användning av biobränslen och samtidigt minska utsläppen. Både målet begränsad klimatpåverkan och målet frisk luft kan enligt Svebios uppfattning uppnås med modern biobränsleteknik och rätt handhavande. En tänkbar åtgärd för att rensa bort dålig utrustning på marknaden kan vara att införa en skrotningspremie för gamla pannor med höga utsläpp. Det är viktigt att den småskaliga vedledningen inte enbart uppfattas som ett miljöproblem, utan ses som en tillgång i klimatarbetet. Småskalig uppvärmning med biobränslen står för cirka 10 TWh och ger en betydande sänkning av CO2-utsläppen jämfört med om motsvarande uppvärmning skett med fossilt bränsle eller fossilt producerat el. Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Enligt Svebios uppfattning bör avfallet från livsmedelskedjan utnyttjas på ett sådant sätt att energin tas tillvara och växtnäringen återförs till odling, samtidigt som utsläppen av växthusgaser minimeras. Vid kompostering förloras en stor del av kolinnehållet och avgår som koldioxid. Vid illa skött kompostering kan även metan bildas. Produktion av biogas är en förstahandslösning, men från vissa typer av avfall är det också möjligt att tillverka biodiesel (återvunna fetter och oljor) eller etanol (t ex homogena avfall från livsmedelsindustri). Målet 40 procent kan bara ses som ett första etappmål. Etappmål om ökad återanvändning och återvinning av byggnads- och rivningsavfall I etappmålet föreslås att byggnads- och anläggningsavfall ska materialåtervinnas till 70 procent. Detta är i enlighet med mål formulerat i EU:s avfallsdirektiv. FORTS 4 10

11 FORTS FRÅN SID 10. Vi noterar först att det inte anges om detta mål gäller volym eller vikt. Med tanke på att byggavfallet består av både tunga och lätta material, som å ena sidan tegel, betong och sten, och å andra sidan trä, mineralull och gipsskivor, är en sådan precisering väsentlig. Vi noterar också att formuleringen av etappmålet enbart grundas på EU-direktivet och inte på några andra analyser eller undersökningar. Byggnads-, rivnings- och anläggningsavfall av trä används idag i mycket hög utsträckning som bränsle för el- och värmeproduktion. Förbudet att deponera brännbart avfall och byggavfallets värde som energiråvara garanterar att det används som bränsle och därmed nyttiggörs. Den svenska biobränslebaserade el- och värmeproduktionen med kraftvärme och fjärrvärme garanterar dessutom att energiåtervinningen sker med mycket hög verkningsgrad. Användningen av rt-flis (rt = returträ) har ökat under senare år och var enligt Svensk Fjärrvärmes statistik 3,2 TWh 2009, och Svenska Trädbränsleföreningen uppger i sin statistik över utleveranser av trädbränslen 2010 en tillförsel av 2,8 TWh rt-flis. Till den senare siffran ska lägga direktköp och direktimport till värmeverk och industrier. Returträ är alltså en mycket viktig energiresurs och en viktig del av den ökade användningen av biobränslen, som ersatt stora volymer fossila bränslen och medverkat till sänkta utsläpp av klimatgaser. För de fjärrvärmeföretag som använder rt-flis är detta också ett prisvärt bränsle, vilket gagnar fjärrvärmekunderna. Användningen och förbränningen av rt-flis är omgärdad av ett regelverk som innebär att materialet ska behandlas som avfall och inte får brännas i pannor för rena trädbränslen. Användningen av returträ som energiresurs bör stimuleras. Det kan ske genom att regelverk kring förbränning av rt-flis förenklas. Att tillämpa avfallsdirektivet på ett stelbent sätt kan istället försvåra utnyttjandet av returträ som energiresurs. Enligt Svebios uppfattning är energiåtervinningen av brännbart byggnads-, rivnings- och anläggningsavfall ett ändamålsenligt sätt att nyttiggöra detta avfall. Vi ser därför inget skäl till att stimulera materialåtervinning av denna fraktion. Sverige bör vid tillämpningen av EU:s avfallsdirektiv hävda att materialåtervinning och energiåtervinning av träavfall bör likställas, och att energiåtervinning kvalificerar för att uppnå 70-procentsmålet i avfallsdirektivet. Den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen: Årets Bioenergidagar Foto: Amber Antozak Konferens, workshops och studiebesök. 8-9 november i Umeå Läs mer på Välkommen! Bioenergi Sveriges största energislag! Samarbetspartners: Arrangerat av: 11

12 BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Flyger reguljärt på biobränsle Finnair meddelar att man kommer att bli ett av två europeiska flygbolag som kommer att prova bränsle från förnybara energikällor under reguljära flygningar. Finländska oljebolaget Neste Oil levererar bränslet biofotogen som i dagsläget kostar dubbelt så mycket som vanligt flygbränsle. Finnairs krav är att biofotogenet ska vara framställt enligt principerna för hållbar utveckling (ej palmolja). Under 2012 kommer flygbranschen att bli en del av utsläppshandeln. Efterfrågan på biofotogen kommer till stor del att styras av hur mycket flygbolagen är tvungna att betala för sina utsläppsrätter. Ur artikel i DirektKontakt Norrbottens län Miljonsmäll för Smurfit kappa En trasig turbin får elkostnaderna att skjuta i höjden på Smurfit Kappa. En översyn avslöjade stora skador med risk för haveri vid fortsatt drift av turbin 3. Nu tvingas man köpa in mer el, företagets elbidrag minskar och miljonerna tickar iväg. I början av det planerade produktionsstoppet på Smurfit Kappa gjordes en översyn av den så kallade turbin 3. Det framgick då att den hade omfattande skador. Smurfit Kappa producerar själv ungefär hälften av den el man förbrukar. Det sker i två turbiner. Den nu trasiga turbin 3 står för drygt hälften av den egenproducerade elen. De skadade delarna har skickats till Tyskland där reparation påbörjats och som väntas pågå till årsskiftet. Under tiden turbinen är ur drift tvingas Smurfit Kappa köpa in en större mängd el från utomstående leverantörer. Den trasiga turbinen kostar även företaget pengar i form av uteblivna bidrag. Tack vare att Smurfit Kappa normalt producerar egen el med biomassa som grund har företaget rätt till miljöcertifikat från Energimyndigheten. Ur artikel i Piteå Tidningen (s) Västerbottens län Fjärrvärmen dyrast i Storuman och Lycksele I Västerbotten har Storuman och Lycksele det högsta fjärrvärmepriset. Det visar årets Nils Holgerssonrapport. Årets rapport avser prisförändringarna I Västerbotten har Dorotea (E.ON Värme Sverige) höjt priserna mest, 4,6 procent, vilket ska jämföras med ett medeltal på 2,0 procent för prishöjningarna i länets 15 kommuner. Högsta priset i länet har Storuman och Lycksele (Skellefteå Kraft AB) med 80,1 öre per kwh (i Skellefteå, med dess tätare nät, är motsvarande pris 78 öre) medan det lägsta priset finns i Vilhelmina (E. ON Värme Sverige) med 71,3 öre per kwh. Elisabeth Bjuhr, marknadschef för affärsområde värme på Skellefteå Kraft, tycker inte att rapporten visar hela bilden. Nivån kan man inte komma ifrån. Vi ligger över riksgenomsnittet på 77 öre kilowattimmen. När priserna på biobränsle steg var vi tidigt ute med en prishöjning. Men medan fjärrvärmepriset i riket de senaste tre åren stigit med tio procent har vårt pris bara höjts med en och en halv procent och i år inte alls. Och totalkostnaden handlar inte bara om pris per kwh utan också om anslutningskostnaden, som i vårt fall är relativt låg. Ur artikel i Norra Västerbotten (frisinnad lib) Jämtlands län HMAB varslar 35 anställda Härjedalens Miljöbränsle AB har varslat 35 anställda om uppsägning. Regniga somrar är ingenting som HMAB vill ha. Torvskörden har slagit helt fel och företaget brottas därför med ett rejält underskott. De senaste två åren har vi inte fått in den mängd torv som behövs, berättar företagets vd, Stig Holm, som även bekräftar varslet. Vi gör det här för att säkerställa verksamheten för HMAB. Vi ska ta fram en ny organisation och det blir en nystart för denna 1 april Kommer de som varslats att ha chansen att få fortsatt jobb hos er? Vi kommer att behöva personal i egen regi och en del kommer att kunna få arbete hos underleverantörer, säger Stig Holm. HMAB har i dagsläget 60 anställda. Ur artikel i Östersunds-Posten (c) Bakslag för etanolplaner För tre år sedan invigdes etanolanläggningen i Sveg med pompa och ståt. Nu ligger verksamheten nere. Dessutom har det kinesiska företaget Dragon Power aviserat att det drar sig ur som huvudfinansiär. Men det betyder inte att planerna på ett biokombinat är lagda i malpåse, säger Karl-Erling Trogen, styrelseordförande i NBE Sweden som drivit projektet, till Östersunds-Posten. I våras gav mark- och miljödomstolen klartecken till ett fullskaligt så kallat bioenergikombinat, bestående av en etanolfabrik, ett kraftvärmeverk och ett växthus i Sveg. Men nu står det klart att det fattas pengar. Hela satsningen beräknas kosta någonstans mellan 2,5 0ch 3 miljarder kronor, skriver tidningen. Kineserna har förklarat att de inte kommer att vara med som huvudfinansiärer. Men vår ambition är att driva projektet framåt, säger Karl-Erling Trogen. Ur artikel i ATL

13 Bioenergikombinatets vd: Vi söker finansiärer Efter de senaste nedskärningarna på arbetsmarknaden i Härjedalen ställer sig många frågande hur det blir med det tilltänkta bioenergikombinatet, som förhoppningsvis kan skapa hundratals jobb i Härjedalen. Projektet har inte stannat upp. Just nu jobbar vi med finansieringen, menar Lars Fritz, vd för NBE Sweden. Det finns ett missförstånd om att det skulle dimpa ned en massa miljoner från Kina, säger Lars Fritz, som med hjälp av konsulter och andra experter försöker hitta finansiering på den öppna marknaden. Det tar nog minst ett år eller två, säger Lars Fritz, som är optimistisk inför framtiden och även känner stark tilltro från kinesiskt håll. Totalt handlar det om tre miljarder kronor som måste till för att drömmen ska bli verklighet. Men hela processen är långsiktig och tas i flera olika steg innan det förhoppningsvis blir ett färdigt kombinat. För att gå vidare till nästa steg krävs det i runda slängar 250 miljoner kronor. Testerna man genomfört har visat att man fått fram 146 liter etanol per ton skogsråvara. Det är lite lägre än vi räknat med. Vi måste över 180 liter, säger Lars Fritz. Ur artikel i Länstidningen Östersund (s) Gävleborgs län 26 av 110 har sysselsättning Kopparfors sågverk stänger tidigare än planerat. I månadsskiftet tystnar sågen, men pelletstillverkningen fortsätter. Hittills har 26 av 110 anställda fått nytt jobb eller börjat plugga. Tidigare var det sagt att sågen skulle vara i gång november ut, men nu upphör den alltså i månadsskiftet september-oktober. Pelletsfabriken ska däremot fortsätta att vara igång, men vid årsskiftet, senast, upphör även den. Ur artikel i Gefle Dagblad (lib) Ingen fara för varsel på Neova Igår varslade Härjedalens Miljöbränsle AB 35 av sina 60 anställda. Den blöta sommaren har gjort det för svårt att producera torv. Neova i Hudiksvall har däremot inte alls samma problem. I Hälsingland ser läget ljusare ut. Neova i Hudiksvall har enligt bolagets vd, Juhani Ylä-Sahra, kunnat producera rimligt hela sommaren, och ligger bara lite under budget. Jag känner inte till HMAB alltför väl, men tror att situationen kan se lite annorlunda ut för oss, eftersom vi producerar torv som vi säljer medan de använder torv som råvara i sin produktion, säger Juhani Ylä-Sahra. Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol) Västernorrlands län Dyrare olja ger minus i kassan Sundsvall Energi räknar med ett minus på 12 miljoner kronor i år detta trots att allt fler väljer bolaget som elleverantör. Orsaken är det stora oljeberoendet. Förra året blev oljan 29 miljoner kronor dyrare än budgeterat, förklarar vd Anders Jonsson. Nu står det klart att Sundsvall Energi med all sannolikhet kommer att göra ett resultat på minus 12 miljoner kronor i år. Det är vårt oljeberoende som spökar för oss. På grund av den kalla vintern blev oljan 29 miljoner kronor dyrare än budgeterat, säger Anders Jonsson. För att minska oljeberoendet planerar nu Sundsvall Energi att bygga om det oljeeldade kraftvärmeverket till användning av biobränsle. Med en i princip oljefri produktion möter vi kundkraven på en fjärrvärme- och elproduktion med mycket liten miljöpåverkan. Dessutom kommer det att på sikt ge oss en stabilare ekonomi, säger Anders Jonsson. Ur artikel i Dagbladet (s) Ett nytt samhälle växer fram Här snabbyggs Kungsbergets nya hotell. Till säsongspremiären om tre månader ska allting vara klart. Samtidigt byggs också vägar, ny bro, va-system, fjärrvärme, cykelleder och lägenheter. Totalt investeras just nu 105 miljoner kronor. Det är ett helt samhälle vi bygger, säger Jonas Lundblad. Parallellt med att hotellet byggs i rekordfart pågår det just nu också andra stora investeringar i Kungsberget. En ny fjärrvärmeanläggning byggd för lokalproducerad pellets ska försörja huvudanläggning, hotell och stugbyar. Ur artikel i Arbetarbladet (s) Hemmabygge fixar virkesbuntar Ringbuntaren är namnet på en prototypmaskin som kan visa vägen mot lönsamhet i sena röjningar. Det hoppas Enångeruppfinnarna Anders Danielsson och Anders Bergström. Den är byggd hemma av material vi hittat där så den ser kanske inte så mycket ut för världen, men den fungerar som prototyp och tål att visas upp, säger Anders Bergström. Ringbuntaren kan placeras på en vanlig huggarvagn efter en lantbrukstraktor eller på en kombimaskin typ Ponsse Dual. På traktorns kranspets sitter ett klippaggregat som röjer och lyfter in stammarna i buntaren. Där samlas de ihop innan två komprimeringsarmar trycker ihop och en rund bindfunktion snör ihop stammarna till buntar, cirka 50 centimeter i diameter. Ur artikel i Skogsland

14 Sandarne skola utan varmvatten och värme Eleverna på Sandarne skola har fått klara sig utan dusch efter idrotten i flera veckor. Skolan saknar för närvarande värme och den tillfälliga varmvattenberedaren räcker bara till köket. Tidigare skedde uppvärmningen med hjälp av oljepannor, men eftersom kommunen har som mål att inte använda sådana plockades dessa bort. I stället skulle skolan få värme från Arizona Chemical. Den planen gick inte i lås, och skolan stod plötsligt utan värmekälla. Den räcker till köket, men inte till duscharna, säger Sven- Gunnar Johansson, ansvarig för skolbyggnaden. Söderhamn Nära bygger nu en provisorisk fjärrvärmecentral vid oljehamnen i Sandarne som i första hand ska förse skolan och Faxeholmens hus på Lerviksberget med värme. Den kommer att drivas av eldningsolja. Han säger att det sedan ska byggas en permanent anläggning som antagligen ska eldas med pellets. Ur artikel i Söderhamns Kuriren (opol) Här värmer vi oss med billig fjärrvärme I rapporten Uppvärmning i Sverige 2011 står det klart att fjärrvärmen i Ljusdal är billig. År 2005 kostade kilowattimmen 55,00 öre för ett mindre flerfamiljshus i Ljusdal. I år är kostnaden 74,08 öre per kilowattimme. Trots prisökning är Ljusdal Energi billigast i landskapet när det kommer till fjärrvärmeuppvärmning av flerbostadshus. Ljusdal har landskapets billigaste fjärrvärme till flerbostadshus. Vad beror det på? Vi har som syfte att vara effektiva och därför har vi under ett antal år investerat bland annat i rökgaskondensering i Järvsö, vilket leder till bättre effekt, i Färila har vi investerat i en pelletspanna som sänkt vårt behov av olja, säger Anders Högberg, verksamhetsansvarig för Ljusdal Energis fjärrvärme. Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol) Värmlands län Rottneros tvingas till personalneddragningar Rottneroskoncernen har idag informerat om en planerad personalneddragning som berör cirka 25 medarbetare vid Rottneros Bruk. Förhandlingar med de fackliga organisationerna inleds omedelbart. Bruket går med förlust, främst beroende på en svag marknad för både slipmassa och CTMP, som är de massatyper som produceras vid bruket. Planerna på att inleda produktion av förädlade biobränslen i samarbete med samarbetspartners vid Rottneros Bruk påverkas inte av de aviserade åtgärderna. Ur artikel i Svensk Papperstidning Kyligt för fjärrvärmekunder i väst Charlottenbergs fjärrvärmekunder fick en kall tisdagskväll och natt mot onsdag. Ett hastigt påkommet underhållsstopp varade längre än beräknat. Solör Bioenergi Charlottenberg AB levererar fjärrvärme till ett antal företag, till de boende i Eda Bostads AB:s lägenheter i Charlottenberg samt till ett 20-tal villakunder. Orsaken var ett underhållsarbete som kom väldigt plötsligt på, enligt Viktor Andersson på fjärrvärmebolaget: Problemet späddes dock på eftersom underhållsstoppet drog ut på tiden. Det skulle ha varit klart vid 17-tiden på eftermiddagen, men när pannan skulle köras igång fungerade det inte. Vi startar alltid pannan med olja för att sedan gå över till biobränsle. Men nu hade det kommit in vatten i systemet. Ur artikel i Värmlands Folkblad (s) Örebro län Stråssa förser Kopparbergs värmeverk med biobränsle Sveaskog ska kommande säsong förse Kopparbergs värmeverk med biobränsle. Sligdammen i Stråssa kommer att bli platsen för rundvirkes- och grotupplag samt flisning och flislager. Det här är ett nytt kontrakt för oss som gäller kommande eldningssäsong och fram till nästa sommar. Vår förhoppning är att vi kommer att få fortsätta leverera bränsle till Ljusnarsberg, säger Anders Eriksson på Sveaskog Förvaltning AB. Verksamheten kommer att bedrivas på mark som tillhör Stråssa Mineral och Makadam AB och ska utföras av entreprenörer. Inledningsvis handlar det om flis till Kopparberg som ska levereras från Stråssa, men Sveaskog hoppas även på andra köpare. Flisning och uttransport bedöms bli cirka kubikmeter, motsvarande cirka 110 flisbilar. Uttransporterna kommer att ske under hela året med tyngdpunkt på vinterhalvåret. Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) Framtidsfabrik för biogas i Kumla kan stå klar 2017 Kan framtidens fordonsdrivmedel produceras i Kvarntorp? En utredning under hösten kan ge ett första svar på den frågan. I juni anslog Energimyndigheten en miljon kronor för att utreda förutsättningarna för att bygga ett bioraffinaderi. Bakom ansökan står bland andra Sakab, Eon Gasification och Värmlandsmetanol, det sistnämnda företaget med miljökämpen Björn Gillberg i spetsen. Förstudien kan vara klar till årsskiftet. Därefter vet vi om det är värt att gå vidare, säger Göran Eriksson, vd på Sakab. Anläggningen i Kvarntorp, om den blir av, ska kunna tillverka både metanol och metangas till skillnad mot andra planerade anläggningar som väljer, att med biomassa som råvara, göra antingen eller. Idén för oss är att optimera energiutbytet, att skapa en anläggning som kan få ut så mycket energi ur råvaran som möjligt, säger Göran Eriksson. Att projektera anläggningen och ta fram bygghandlingar kostar uppskattningsvis mellan 20 och 40 miljoner, säger Göran Eriksson. När de handlingarna är klara, vilket kan ta omkring tre år, är det dags för delägarna i projektet att säga ja eller nej till att faktiskt bygga anläggningen. Själva bygget går på minst tre miljarder, uppskattar Göran Eriksson. I bästa fall skulle anläggningen kunna vara klar att tas i drift Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib)

15 Kommunen motsätter sig varje form av torvbrytning Skymossens framtid lyftes in som extra ärende på kommunfullmäktiges dagordning i går kväll. Läktaren var fylld av Hallsbergsbor som undrar om något stöd finns att få från lokalpolitikerna. Och det ska de få. På kommunfullmäktiges sammanträde i går fick kommunstyrelsens ordförande Thomas Doxryd (S) svara på vad de kommer att göra från Hallsbergs kommun: Kommunstyrelsen kommer att motsätta sig varje form av torvbrytning i Skymossen. Vi kommer att avslå ansökan i sin helhet, sade Doxryd i klartext. Det gick som ett lättnadens sus över läktaren innan en rungande applåd bröt ut. Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) Torv är en väldigt bra energikälla Det är länsstyrelsen som beviljar om torv ska få brytas. Emma Lannergård är miljökonsult på företaget som förbereder tillståndsansökan åt Neova AB. Torv efterfrågas i Örebro-regionen. Som energikälla är torv väldigt bra, den är bra att elda, säger hon. Ser man några nackdelar? Det blir en förändring av landskapet. Det beror på vilket perspektiv man har. Varför har man valt Skymossen? Skymossen är påverkad sedan tidigare. Den är dikad, vilket är en stor faktor till att den är aktuell över huvud taget. Ur artikel i Nerikes Allehanda Örebro (lib) Västmanlands län Förbränning med stil Nu börjar Västerås nya siluett vid kraftvärmeverket i västra hamnen att ta form. Området ska kompletteras med en ny förbränningsanläggning där både sopor och biomassa kan användas som bränsle och förvandlas till värme och el. Den nya anläggningen består i huvudsak av en byggnad för själva pannan och en byggnad för bränsleberedning. Den nya byggnaden för hantering av bränslet blir omkring kvadratmeter stor, ungefär som ABB Arena Syd, bandyarenan på Rocklunda. Bränsleberedningshuset får ett speciellt utformat tak med vegetation i form av sedum eller annan växt som är bra på att binda damm och ta hand om regnvatten. Det är Mälarenergi som bekostar anläggningen och prislappen beräknas till 3,5 miljarder kronor. Den nya anläggningen, en samförbränningspanna, ska i huvudsak eldas med avfall. Tanken är att på så vis minska förbrukningen av fossila bränslen. Den nya pannan har en total bränsleeffekt på 220 MW. Ur artikel i VLT (lib) Uppsala län Heby vill satsa på sol, vind och bioenergi Genom satsningar på att utvinna den mesta framtida energin från sol, vind samt biomassa kan klimatbelastningen dras ner till hållbar nivå. Och genom effektiviseringar och utnyttjande av spillvärme kan energikonsumtionen minska. Målsättningen är att energin ska produceras lokalt och i sådan omfattning att kommunen kan sälja en del av den. Det är realistiskt eftersom Heby är stort till ytan med mycket skog och åkermark. Man har också lämpliga lägen för sol- och vindkraft, säger Sala-Heby Energis vd Kenneth Mårtensson. I energiplanen räknar man med att det är möjligt att lokalt producera 117 GWh solenergi lokalt, 50 GWh från vind och 23 GWh från biomassa, totalt 190 GWh. Oljekonsumtionen är övervunnen och värmeproduktionen klaras lokalt med ved och annan biomassa, totalt 80 GWh. Ur artikel i Upsala Nya Tidning (lib) Nej till torvbrytning Efter över tre års beredning avslog regeringen på torsdagen Neova AB:s överklagande av beslutet att inte låta företaget provbryta torv på Sjöängen utanför Ullfors i Tierps kommun. Neova bryter sedan år 2000 torv i Annedalsmossen i Tierps kommun. När länsstyrelsen sade nej till brytning vid Sjöängen överklagade bolaget med motiveringen att det där var fråga om enstaka rödlistade individer, och att torvtäkter inte skulle hota arterna eftersom de förekommer även på andra platser. Överklagandet har beretts inom Näringsdepartementet. Ur artikel i Upsala Nya Tidning (lib) Stockholms län Tyresöbornas matavfall ska bli biogas Våren 2012 kommer Tyresö kommun att börja samla in matavfall från hushållen. Tyresöborna ska kunna sortera sitt matavfall i ett separat kärl, och avfallet omvandlas sedan till biogas som används till fordonsbränsle. Det här blir ett stort kliv framåt för miljöarbetet i kommunen, säger Fredrik Saweståhl (M), kommunstyrelsens ordförande. Insamlingen införs etappvis med start våren Hushållen får ett brunt avfallskärl som ställs bredvid det vanliga kärlet för hushållsavfall, säger Ulrika Johansson, projektledare. Självklart kommer bilarna som hämtar avfallet att gå på biogas. De som väljer att sortera sitt matavfall gör inte bara en insats för miljön, de kommer också få en billigare avfallstaxa. Ur artikel i Energinyheterna

16 Hallsta utreder biogas Hallsta Pappersbruk utreder möjligheterna att bli stor biogasproducent genom att byta teknik för rening av processvattnet. Avfallet blir en resurs. Massaindustrin använder stora mängder processvatten som måste renas från löst organiskt material. En del av veden som fiber, hemicellulosa och lignin hamnar i processvattnet, som måste renas innan det kan släppas ut i recipienten. Idag sker det i allmänhet med aktivt slam, en teknik där bakterier bryter ner det organiska materialet. Om man byter till en anaerob teknik, d v s använder bakterier som trivs i syrefri miljö och producerar metan, då kan en hel del av avfallsvolymerna i stället omvandlas till biogas. Biogasen kunde räcka för bilar i normal trafik. Ur artikel i Process Nordic Södermanlands län Berglunds åkeri först ut med specialbyggd etanollastbil Den är gul som solen och har en hytt som utformats för att skona chaufförens rygg och knän. Men framför allt är det innehållet i tanken som är skonsamt. Kombinationen low entry-hytt och miljövänligt bränsle gör Berglunds nya lastbil unik. Berglunds Åkeri i Eskilstuna är på god väg att certifiera företaget, inom såväl miljö som kvalitet och trafik. Som extra fjäder i hatten ingår nu en etanollastbil i den drygt 40 fordon stora lastbilsparken. Eric Hammar, säljare på Arver Lastbilar i Eskilstuna, har genomfört affären med Berglunds. Han hoppas att detta är startskottet för en grön lastbilsutveckling. Vi har fler kunder som är mycket intresserade av etanolvarianten. Nu har det byggts en specialanläggning för etanol här hos oss. Målet är att få tankställen på alla Arver i Mälardalen. Ur artikel i Eskilstuna-Kuriren (lib) Nu vill allt fler lantbruk bli klimatsmarta Än så länge är det ett 30-tal i landet. Två av dem verkar i Sörmland. Nu kan de jordbruksföretag som vill bli klimatsmarta boka in ett besök av certifierad klimatrådgivare. Anna Linnell arbetar som växtodlingsrådgivare på Sörmlands Hushållningssällskap i Nyköping och är nu även utbildad att ge bönder råd i klimatfrämjande åtgärder. Rådgivningen är såväl gratis som frivillig och hittills har Anna Linnell hunnit med två besök på sörmländska gårdar. Hon konstaterar att intresset för att få hjälp med de här frågorna är stort. Lösningarna är individuella. Vi går tillsammans med lantbrukaren igenom vad som kan vara problem på just den här gården och vad som är viktigast att förbättra. Det handlar om att optimera djurhållning, växtodling, gödsling och utfodring för att uppnå en bättre växtnäringsbalans på gården. Ur artikel i Strengnäs Tidning (lib) Östergötlands län Linghems nya panna Fjärrvärmen i Linghem kommer nu från en fliseldad panna som Tekniska Verken köpt på auktion. I lördags visades anläggningen upp. Det kommunägda bolaget Tekniska Verken lockade med gratis kaffe och bulle till alla som ville titta på den nybyggda fjärrvärmepannan i Linghem. Allt är inte nytt, en del är bara nymålat. Från början skulle en helt ny panna installeras, men av en slump upptäcktes en anläggning på auktionssajten Kvarndammen.se. Det var en fabriksägare i Umeå som ville sälja och Tekniska Verken gav sig in i budgivningen. Jag minns faktiskt inte exakt vad det slutade på men hela anläggningen här gick på ungefär 6 miljoner kronor och det hade blivit det dubbla om vi köpt nytt, berättar drifttekniker Jörgen Strömberg. Ur artikel i Affärsliv Gunilla och Gert flyttade med fröerna till Norrköping Miljöföretaget Econova samlar allt mer av verksamheten till Åby, företagets hemort. Nu i somras har fröhanteringen flyttats från Hammenhög i Skåne till Åby. Idén är bland annat att personalen på ett smidigt sätt kan användas i flera av Econovas verksamheter i takt med säsongsvariationerna. Men det är inte bara olika maskiner som flyttats. Fyra av de tidigare anställda i Hammenhög tog chansen och flyttade med till Norrköping. Econova har en omsättning om ca 900 miljoner kronor. Affärsområdet Econova Garden, som fröhanteringen tillhör, omsatte enligt 2010 års bokslut 464 miljoner kronor vilket var en liten minskning jämfört med bokslutet Jämfört med 2008, samma år som Econova köpte Weibulls, är dock omsättningen mer än dubbelt så stor nu. Förutom trädgård jobbar Econova också bland annat med jordprodukter, biobränslen och återvinning. Ur artikel i Folkbladet (ober s) Noss gör som Eon och slutar med oljeeldning Från miljöbov till miljövänlig fjärrvärmeanvändare. Det steget har Noss AB i Norrköping tagit, sedan man beslutat att skrota sin gamla miljöovänliga oljepanna till förmån för fjärrvärmen. Då fanns här en oljeeldad värmeanläggning som tidigare ägaren Harvester byggde upp. Och den har fungerat bra för oss också under alla år, för våra cirka 20,000 kvadratmeter inomhusyta. Visserligen har den dragit cirka 350 kubikmeter olja per år, men samtidigt fanns det ett ångsystem i den anläggningen som vi hade nytta av. Daniel Blixt, fastighetsansvarig hos Noss, kommenterar så här: Det är ju en miljövinst med att gå över från olja till fjärrvärme. Dessutom minskar värmekostnaden eftersom oljepriset gått upp, även underhållskostnaden för vår värmeanläggning kommer att minska nu. FORTS 4 16

17 FORTS FRÅN SID 16. Eons försäljningschef Lennart Karlsson lägger till att miljövinsten blir stor: Enligt min uträkning minskar Noss sina utsläpp med 900 ton koldioxidutsläpp per år, tack vare konverteringen från olja till den miljövänligare fjärrvärmen. Eons regionchef Björn Persson kommenterar så här: Vi har nyligen stängt vår egen anläggning Bråvallaverket som också eldades med miljöovänlig olja och nu tar Noss samma steg med sin uppvärmning och båda förändringarna är givetvis väldigt positiva för miljön i Norrköping. Ur artikel i Folkbladet (ober s) Västra Götalands län Alla varslas efter brand i brikettfabrik En förödande brand i november i fjol, en i maj och nu en i helgen. Alla tolv anställda varslades i går. Och det kan ta ett halvår, eller uppemot ett år, att få i gång verksamheten igen. Men en brand i en fabrik som tillverkar briketter, tänkta att brinna i värmeverk, är en krutdurk. Torv och trä transporteras runt, eldfängt damm skapar statisk elektricitet och rökgaser används till torkningen. Nu ska det direkt göras en första riskanalys. Arbetsmiljöverket ska säga sitt och försäkringsbolaget också. Ur artikel i Borås Tidning (m) Brikettfabrikens framtid osäker EME Energiproduktion går efter branden en osäker framtid till mötes. Att bygga upp verksamheten och införa ny teknik skulle kosta runt 60 miljoner kronor. Det är tveksamt om en sådan investering är försvarbar, konstaterar vd:n Andreas Rickhardsson. Fabriken i Sexdrega tillverkar briketter som används av värmeverk. Eller snarare tillverkade, för efter branden i slutet av augusti har verksamheten legat nere. Alternativet till en rejäl satsning i Sexdrega är att bygga upp fabriken någon annanstans. På en plats närmare järnväg eller hamn. Eller också kan vi vara kvar i Sexdrega, men då hitta en ny produktion. Som till exempel tillverkning av blomjord fast då med betydligt färre anställda. Ur artikel i Borås Tidning (m) Slakteriavfall blir biogas i Skövde Göteborg Energis nya anläggning behöver ton avfall. I Göteborg Energis nya anläggning i Skövde ska slakteriavfall och rester från livsmedelsindustrin bli till tre miljoner kubikmeter biogas. Totalt kommer anläggningen att behöva ton rötbart avfall om året. Skövde slakteri kommer att bli den största leverantören av rötbart avfall till anläggningen. Restprodukter ska pumpas dit i en direktledning. Planer finns på att även bygga en direktledning från Arlas mejeri i Skövde. Biogasanläggningen samägs av Göteborg Energi och Skövde kommun och beräknas kosta omkring 100 miljoner kronor. Ur artikel i Energinyheter.se Den nya flispannan är bra för miljön och ekonomin För ett år sedan invigde Rexcell i Billingsfors en ny fliseldad panna. Tidigare användes el och olja för att framställa ånga. Närheten till Södras terminal bidrar till en effektiv hantering som är bra både för miljön och för företagets ekonomi, säger Marcus Tingberg, projektansvarig på Rexcell. Södras terminal ligger i södra delen av Billingsfors. I norra delen av samhållet finns Rexcells fabrik som tillverkar mjukpapper för bland annat servetter. Det betyder att flisen bara behöver transporteras fem kilometer. Tidigare fanns kunderna i Trollhättan och Skoghall, tio mil bort. Idag levererar vi ungefär tio lass flis i veckan till Rexcell, hälften från energivirke och hälften från grot, berättar Fredric Paulsson. Pannan hos Rexcell levererar ånga som används till att torka papperet. De värmer också industribyggnaderna på området. Ånga används året runt, vilket betyder jämna leveranser för Södra. Pannan eldas till 95 procent med flis från Södra. Resten kommer från restprodukter pappersfibrer från den egna produktionen. Ur artikel i Södra Kontakt Kronobergs län Högst avgiftshöjning i Alvesta De som har fjärrvärme i Alvesta kommun har drabbats av den högsta avgiftshöjningen jämfört med länet i övrigt. Det påstås i den årliga undersökningen Nils Holgersson, som flera organisationer står bakom. Vd Gert Bengtsson på Alvesta Energi AB håller inte med om att fjärrvärmeavgiften i Alvesta har höjts så mycket som undersökningen Nils Holgersson påstår. Bakgrunden till är att biobränslet ökat kraftigt och att prisökningen där varit väsentlig. Det har också varit kalla vintrar och en löneutveckling. Det blir dramatiskt, när Alvesta Energi kommer med så kraftiga ökningar på kort tid, säger Fastighetsägarna Syds regionchef Christofer Lööf i ett pressmeddelande. Ur artikel i Smålandsposten (m) Kalmar län 287 miljoner satsas på kraftvärmeverk Styrelsen i Nybro värmecentral som ingår i Nybro Energi har beslutat för att anlägga ett kraftvärmeverk på Transtorp. Det danska företaget Clean Tech A/S ska leverera pannutrustning och turbin för elproduktion. En order som kostar 287 miljoner. Satsningen görs för att trygga den framtida värmeförsörjningen för Nybro stad. En nödvändig men också ekonomiskt fördelaktig affär för Nybro kommun menar ordförande Mikael Svanström (S). Det slutliga beslutet om satsningen tas av kommunfullmäktige den 28 november. Ur artikel i Östran (s)

18 Nya verket eldas med andras sopor Jag vet att kraftvärmepannan blir en bra affär för våra kunder, säger Nybro Energis ordförande Mikael Svanström (S) som är övertygad om att avfallsförbränning i Nybro blir en god affär. Alternativet hade varit att satsa mer på biobränsle. Och vem vet vad det priset blir i framtiden? Det bara stiger och stiger och nu har vi säkrat energitillgången för Nybro för lång tid framöver, säger Mikael Svanström. En stötesten i hela projektet är tillgång till avfall att förbränna. KSRR, som Nybro ingår i, har beslutat att skicka sitt avfall till Cementa i Degerhamn. Under september ska vi göra färdigt med en leverantör som ska köra sopor till oss, säger Svanström. Svanström räknar också med att den nya kraftvärmeanläggningen ska ge nya jobb. Ungefär ett 20-tal arbetstillfällen innebär det, säger Mikael Svanström. Ur artikel i Östran (s) Blekinge län Nu har tillverkningen av biodiesel satt fart Efter några år med produktionen på sparlåga har företaget Ecobränsle i Karlshamn fått fart på produktionen av biodiesel, RME. Vid årsskiftet kan det vara aktuellt med tvåskift. Och platschefen Christian Bundy räknar med att behöva nyanställa personal i anläggningen på Västra kajen. Lantmännen invigde biodieselfabriken i Karlshamn Men 2010 köpte företaget Energigårdarna fabriken och nu har produktionen börjat ta fart på allvar. Vi ökar produktionen med i princip hundra procent varje kvartal, säger Christian Bundy, som tillträdde den 1 november i fjol. Från de kubikmeter som Lantmännen tillverkade har nu produktionen ökat till mellan till kubikmeter biodiesel. Det finns kapacitet att tillverka kubikmeter och möjlighet att bygga ytterligare en processlinje. Då skulle produktionen kunna uppgå till kubikmeter biodiesel per år. Ur artikel i Karlshamns Allehanda (ober lib) Hallands län Bolag kritiseras för brister i samrådet I samband med att Derome Bioenergi AB tar över flisningsverksamheten från Kinnaredssågen tänker bolaget söka tillstånd för produktion. Det framgår av länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan där man riktar kritik mot brister i samrådet med allmänheten. Derome Bioenergi AB vill ha klartecken för en produktion på kubikmeter flisad trävara. Vi tar till för att täcka in ett framtida behov. Det är ingen enorm ökning och inte ens säkert att vi kommer upp i det, säger vd Håkan Kånge. Flisningen ska ske i vårt namn så snart vi får tillståndet, vilket kan ta tio till tolv månader och det kan dröja en bit in på nästa år. I sitt beslut om betydande miljöpåverkan skriver länsstyrelsen att bolaget före samrådet den 13 juni inte i god tid hade givit enskilda berörda tillgång till underlag för att kunna yttra sig i tillräcklig omfattning. Vi har erbjudit alla berörda att ladda ned handlingarna från vår hemsida eller att ringa upp oss och få dem skickade med posten. Men vi får tydligen göra så att vi skickar ut handlingarna till de 79 fastighetsägare som är mest berörda. Av miljöskäl ville vi inte göra utskick som folk slänger i papperskorgen. Ur artikel i Hallandsposten (ober lib) Skåne län Haki satsar på biobränsle Haki AB i Sibbhult satsar på en egen biobränsleanläggning. Två pannor ersätter nuvarande gasoleldning och ska värma produktionslokalerna. Enligt miljöanmälan räknar företaget med att elda cirka kubikmeter flis varje år. Cirka fem miljoner beräknas satsningen kosta. Anläggningen byggs på den egna marken. Förhoppningen är att pannorna ska tas i drift i höst, senast innan vintern. Ur artikel i Kristianstadbladet (lib) Får fjärrvärme redan till jul Innan årets slut blir Hästveda skola och serviceboende de första byggnaderna att värmas upp av lokalproducerad fjärrvärme. Samtidigt blir industriområdet redo för bredband. I går togs de första symboliska tagen med grävskopa för fjärrvärmeanläggningen på södra industriområdet. Det är en satsning på cirka 15 miljoner kronor, en investering som ska betala av sig på lång sikt, säger Sven Persson, chef på företaget Hästveda Bioenergi AB. Fjärrvärmeanläggningen som nu byggs på den 6000 kvadratmeter stora tomten vid Hyggesvägen ska försörja Hästveda tätort med värme och varmvatten. Bland de som redan bestämt sig för att ansluta sina fastigheter till verket finns kommunen och flera privata fastighetsägare. Vi har haft ett antal informationsträffar och där märkt ett stort intresse. Flera villaägare har hört av sig. För att det ska löna sig för Hästveda Bioenergi att dra ut en ledning till ett område krävs att 70 procent av dem som bor på gatan ansluter sig. Ur artikel i Norra Skåne (c)

19 Öresundskraft backar om torven Det kommunägda energibolaget Öresundskraft minskar mängden koldioxidintensiv torv i sin ansökan till miljödomstolen. Intern kritik och en revidering av behovet har fått företaget att delvis tänka om. Det var för drygt en månad sedan som HD kunde berätta att Öresundskraft, i en ansökan till miljödomstolen, ville få möjlighet att varje år elda ton av det fossila bränslet torv i Västhamnsverkets panna. Men nu backar Öresundskraft. Mängden torv man tänker ansöka om sänks från ton till ton, med en reservation om att vid allvarlig brist på biobränsle kunna öka mängden. Vi har sett över analysen en gång till och kommit fram till att detta är en mer rimlig nivå, säger Anders Östlund, vd för Öresundskraft. Sedan 2006 eldas det till 99 procent biobränsle, i form av träpellets, i Västhamnsverkets panna. Enligt vd Anders Östlund är anledningen till ansökan om att kunna elda torv att företaget vill försäkra sig om att kunna leverera värme och el. Skulle något oförutsett hända med våra pelletsleveranser, en fabrik får problem eller att priset chockhöjs, så är torv det bästa alternativet vi har. Ur artikel i Helsingborgs Dagblad (oavhängig) Sjöbos fjärrvärme dyrast i Skåne Sjöbobor som bor i villa och värmer sina hus med fjärrvärme betalar mest i hela Skåne. Anledningen är att få abonnenter är med och delar på de fasta kostnaderna. Den billigaste fjärrvärmen finns i Osby kommun. I Sjöbo kommun är det företaget Rindi Energi som levererar varmvattnet till kunderna. Flemming Rasmussen är regionchef på företaget och basar över fjärrvärmen i Sjöbo, Hörby, Höör och Tomelilla. Han säger att de har specialiserat sig på att leverera fjärrvärme till mindre orter i Sverige. Det blir en del i förklaringen till varför fjärrvärmen är dyrast i Sjöbo, Hörby, Höör och Tomelilla. Det blir dyrare när man räknar på kapitalinsatsen kontra försäljningen. De här orterna är förhållandevis energiglesa och då blir det dyrare, säger han. Ur artikel i Skånska Dagbladet (c) Halmen ersätts med pellets Den halm som brann upp i Skivarp kommer att ersättas med pellets. Det är omöjligt att hitta ny halm i år, säger ägaren Per Hansson. På fredag ska Per Hansson, ägare till den halm som brann upp i Skivarp, träffa representanter från Skurups värmeverk. Då ska de diskutera hur de bäst ska lösa den halmbrist som uppstått efter branden. Allt har dessutom rett upp sig med försäkringsbolaget. De ersätter halmvärdet på en halv miljon kronor. Ur artikel i Skånska Dagbladet (c) Betor blir plast i unikt samarbete Sveriges första bioraffinaderi byggs utanför Svalöv och ska stå klart under hösten. Där ska betor och vete omvandlas till kemikalier och plast. Genom att använda förnybara råvaror ska man kunna producera till exempel kemikalier och plast här. Vi letade fram en bakterie som producerar propionsyra via en celldatabank i Tyskland. När den matas med exempelvis potatis så produceras propionsyra som kan användas till att producera andra kemikalier. Bioraffinaderiet är placerat på forskningsstationen Anneberg i Billeberga som ursprungligen var ett gammalt svinstall på Kjell Christenssons lantgård. Visionen är att det i framtiden ska utvecklas till en mindre industripark. Bakom projektet finns ett unikt samarbete mellan Lunds Universitet, Danmarks Tekniske Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Ur artikel i Näringsliv Nordvästra Glimåkra satsar på fjärrvärme Det blir en fjärrvärmesatsning i Glimåkra. Tillsyns- och tillståndsnämnden ger tummen upp för satsningen på Enegatan. Nu har Glimåkra Biovärme AB fått tillstånd av Tillsyns- och tillståndsnämnden att börja bygga en fjärrvärmecentral som består av en biobränsleeldad panna och en kompletterande oljepanna, enligt miljöanmälan. Inom någon vecka ska vi lämna in bygglovsansökan. När det är klart så börjar vi bygga. Hur lång tid det tar beror på hur besvärlig vintern blir, säger Sven Persson på Svenska eldningssystem. Glimåkra Biovärme AB ska i höst träffa intresseföreningen Glimåkra utveckling för att berätta mer om sin mångmiljonsatsning. En satsning som inte bara vänder sig till närliggande industrier utan även eventuellt bostäder i Glimåkra. Ur artikel i Kristianstadbladet (lib) Kommunens värsta energislukare byts ut Inför årets eldningssäsong byts en av Örkelljunga kommuns värsta energislukare bort. Den dyra och miljötyngda olje- och eluppvärmningen på Bokelundaskolan ersätts av en nybyggd panncentral där en pelletspanna installerats. Detta till en kostnad på 2,8 miljoner kronor. Vi räknar med att investeringen ska vara betald om sex år, säger fastighetsingenjör Jan Dahlstedt, som brinner för en bättre miljö. Pelletspannan ska klara hela skolans behov av värme och varmvatten under eldningssäsongen september till maj. Oljepannan behålls som en reserv och en spetsning vid extra kallt väder. Nästa anläggning som står på tur för en energieffektivisering är Solgården. Ur artikel i Lokaltidningen

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer