Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Transkript

1 Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger

2 Lista över matchningsvariabler SES och skolbakgrund Intagna Vuxenkontroller SES (max 20) 12.1 (3.0) 11.3 (2.3) Skolbyten 2.2 (1.3) 1.8 (1.0) Lärarbyten 3.9 (2.8) 3.9 (2.6) Spec. undervisning- Ja;Nej (%) 60;40 66;34 Frånvaro-dagar/år 43 (53) 12 (31)*

3 Lista över matchningsvariabler Läsvanor Intagna Vuxenkontroller Bokläsning (Aldrig; En gång i månaden; En gång i veckan; Varje dag) Dagstidningar (Aldrig; En gång i månaden; En gång i veckan; Varje dag) Böcker i hemmet (0-10; 11-50; ; ; fler än 200) Författarigenkänning 43; 27; 6; 24 49; 24; 15; 12 5; 2; 13; 80 2; 5; 5; 88 7; 21; 17; 12; 43 5; 24; 41; 15; (5.0) 7.7 (3.6)

4 Resultat jämfört med läsnivåmatchade kontroller I Raven (/60) Ordförråd (/40) Läsförståelse (/30) Stavning (/50) Intagna Läsnivåmatchade T-värde 47.0 (8.0) 41.7 (6.6) 3.60** 33.7 (6.4) 20.2 (6.7) 10.58** 25.0 (4.2) 20.9 (4.4) 4.89** 41.2 (10.0) 36.1 (9.5) 2.62**

5 Resultat jämfört med läsnivåmatchade kontroller II Intagna Läsnivå-matchade T-värde Ordkejor 35.2 (11.8) 31.8 (10.0) 1.59 Ordläsning Antal rätt Lästid (sek) 47.8 (0.62) 1.19 (0.20) 47.5 (0.72) 1.48 (0.26) ** Non-ordläsning Antal rätt Lästid (sek) 46.2 (3.57) 1.79 (0.54) 44.3 (2.16) 2.15 (0.49) 3.57** -3.54** Fonologiska val Antal rätt Tid (sek) 34.1 (2.31) 3.39 (1.54) 31.3 (3.76) 2.93 (1.34) 5.11** 1.56 Spoonerismer Antal rätt Tid (sek) 28.3 (3.01) 5.45 (4.69) 26.5 (5.05) 6.67 (4.56) 2.47** -1.33

6 Resultat jämfört med vuxenkontroller I Raven (/60) Ordförråd (/40) Läsförståelse (/30) Stavning (/50) Intagna Vuxenkontroller T-värde 47.0 (8.0) 50.1 (5.7) -2.22* 33.7 (6.4) 34.0 (4.4) (4.2) 26.3 (2.6) (10.0) 42.6 (6.2) -0.84

7 Resultat jämfört med vuxenkontroller II Intagna Vuxenkontroller T-värde Ordkejor 35.2 (11.8) 36.6 (9.7) Ordläsning Antal rätt Lästid (sek) 47.8 (0.62) 1.19 (0.20) 47.9 (0.23) 1.23 (0.17) Non-ordläsning Antal rätt Lästid (sek) 46.2 (3.57) 1.79 (0.54) 47.1 (1.04) 1.78 (0.39) Fonologiska val Antal rätt Tid (sek) 34.1 (2.31) 3.39 (1.54) 34.5 (2.79) 3.66 (1.51) Spoonerismer Antal rätt Tid (sek) 28.3 (3.01) 5.45 (4.69) 28.6 (1.85) 5.48 (3.05)

8 Tre olika operationaliseringar av dyslexi Diskrepans mellan läsförmåga och ickeverbal begåvning (Raven) Diskrepans mellan läsförmåga och verbal förmåga (ordförråd) Fonologiska brister (en fonologisk förmåga som avviker mer än 1 std jämfört med kontrollgruppen

9 Hur vanligt är det med dyslexi bland intagna? Diskrepans (ickeverbal begåvning Diskrepans (verbal begåvning) Fonologiska problem Med vuxna kontroller som referensgrupp Med läsnivåmatchade elever som referensgrupp 5 (6.1%) 1 (1.2%) 8 (9.8%) 4 (4.9%) 12 (14.6%) 8 (9.8%)

10 Min egen forskning på intagna i Sverige - Samuelsson, S., Gustavsson, A., Herkner, B., & Lundberg, I. (2000). Is the frequency of dyslexic problems among prison inmates higher than in a normal population. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 13, Samuelsson, S., Herkner, B., & Lundberg, I. (2003). Reading and writing difficutiles among prison inmates: A matter of experiential factors rather than dyslexi problems. Scientific Studies of Reading, 7, Samuelsson, S., & Lundberg, I. (2003). The impact of environmental factors on components of reading and dyslexia. Annals of Dyslexia, 46, Samuelsson, S., Lundberg, I., & Herkner, B. (2004). ADHD and reading disability in male adults is there a connection. Journal of Learning Disabilities, 37,

11 Utbildning inom kriminalvården Effekter på de intagnas läs- och skrivfärdigheter Birgitta Herkner 1 och Stefan Samuelsson 2 1 Komvux, Nyköping 2 Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet

12 Bakgrund I ett flertal undersökningar har man dragit slutsatsen att mellan 30 och 50 procent bland vuxna intagna har dyslexi (dvs 6 till 10 gånger vanligare jämfört med populationen i stort) Detta har i sin tur bidragit till uppfattningen att dyslexi innebär en ökad risk för att senare utveckla ett kriminellt beteende

13 Vår egen forskning visar Att intagna på svenska kriminalvårdsanstalter har läs- och skrivfärdigheter som motsvarar deras formella utbildningsbakgrund Att andelen intagna med dyslektiska läs- och skrivproblem varierar mellan 6 och 14 procent beroende på vilken dyslexidefinition som tillämpas

14 Huvudmotivet till den aktuella undersökningen Orsaken till begränsningar i läs- och skrivförmågan hos intagna beror sällan på dyslexi Läs- och skrivsvårigheter bland intagna är snarare uttryck för understimulerande uppväxt, trasslig skolgång med omfattande skolk och att man ofta avstår från läs- och skrivaktiviteter

15 Detta öppnar upp för möjligheten att Utbildningsinsatser inom kriminalvården kan ha en relativt snabb effekt på de intagnas läs- och skrivförmågor.

16 Syftet med undersökningen var därför att studera om och i vilken omfattning den utbildning som erbjuds på kriminalvårdsanstalter har effekt på de intagnas läs- och skrivfärdigheter

17 Bakgrundsvariabler I Studiegruppen Kontrollgruppen T-kvot Ålder Chi-två Strafflängd (år) Missbruks problem (31%) 11 (44%) 0.98 ADHD

18 Bakgrundsvariabler II Studiegruppen Kontrollgruppen T-kvot Utbildning SES Skolk (Hög) (dagar/år) Skolk (Gym) (dagar/år) Sjukfrånvaro (dagar/år)

19 Bakgrundsvariabler III Skolbyten (åk 1-6) Lärarbyten (åk 1-6) Anpassad skolgång (hög) Spec. lärare Studiegruppen Kontrollgruppen T-kvot l Chi-två 11 (34%) 6 (24%) (47%) 12 (48%) 0.01

20 Uppsummering I Inga skillnader mellan studie- och kontrollgruppen med avseende på utbildningsbakgrund, missbruksproblem och strafftyp Studiegruppen signifikant yngre än kontrollgruppen (detta kontrolleras statistiskt)

21 Fyra anstalter ingick i undersökningen Studiegruppen Kontrollgruppen Skenäs 24 (75%) 15 (60%) Norrköping 6 (19%) 1 (4%) Österåker 2 (6%) 5 (20%) Skänninge 0 (0%) 4 (16%)

22 Beskrivning av studier Nivå av studier Grundskola Gymnasieskola Val av ämnen Datakunskap Matematik/naturvetenskap Samhällskunskap Språk Svenska Läs- och skrivundervisning Antal (%) 6 (19%) 26 (81%) 10 (31%) 25 (78%) 15 (47%) 26 (81%) 16 (50%) 9 (29%) Timmar/vecka Självstudier 25 (78%) 6.8

23 Undervisningsform 21 (66%) har haft uteslutande lärarledd undervisning 6 (19% har uteslutande deltagit i distansutbildning 5 (15%) har haft både lärarledd undervisning och deltagit i distansutbildning

24 De intagnas motiv till att bedriva studier De flesta uppger att de vill läsa upp och komplettera betyg Öka möjligheten till fortsatta studier Använda studierna för att hävda sig bättre på arbetsmarknaden

25 Tester som ingick i undersökningen (samma test upprepades efter en genomsnittlig utbildningstid på 8.5 månader) Läsförståelse Diktamen Ordförståelse Icke-verbal begåvning Matematik Självskattad läs- och skrivförmåga Ordkedjor Läsning ord Läsning nonord Ortografisk läsning Ortografisk val Fonologiska val

26 En jämförelse av läs- och skrivförmågan vid första testtillfället Studiegruppen Kontrollgruppen t-värde Läsförståelse Diktamen Ordkedjor Läsning ord Ortografiska val Läsning nonord Fonologiska val

27 Procentuell förbättring i studiegruppen respektive kontrollgruppen efter drygt 8 månaders utbildning I

28 Procentuell förbättring i studiegruppen respektive kontrollgruppen efter drygt 8 månaders utbildning II

29 Statistiskt säkerställd förbättring i diktamen för studiegruppen

30 Statistiskt säkerställd förbättring på ordkedjetestet för studiegruppen

31 Statistiskt säkerställd förbättring i ordavkodning för studiegruppen

32 Uppsummering II Studiegruppen förbättrade sig mer än kontrollgruppen på alla läs- och skrivtest som ingick i undersökningen Den genomsnittliga förbättringen var 13% för studiegruppen och 4.5% för kontrollgruppen Förbättringen var statistiskt säkerställd för diktamen, ordkedjor och ordavkodning, dvs för 3 av 7 läs- och skrivtest