Slutrapport: PUFF kompetens till användning
|
|
- Christian Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport: PUFF kompetens till användning Projektets namn: Projektledare: PUFF kompetens till användning Carina Wester Nyman Projektnummer. Sociala investeringsfonden Sammanfattning Projektets huvudmål - ökad kunskap, arbetsrutiner och professionellt bemötande av barn och föräldrar med behov av stöd i föräldrarollen är ett livslångt lärande där man medvetandegör sin egen yrkesroll genom ny kunskap och ökad kompetens. Grunden för en attitydförändring till ett mera öppet och respektfullt förhållningssätt till barn och föräldrar är ständigt pågående med hjälp av ökade kunskaper och ett positivt förändringsarbete. I en förstudie som presenterades hösten 2010 visade att 196 barn var i behov av att deras föräldrar fick stöd i sin föräldraroll. Projektet för Utveckling av FöräldraFörmågan arbetade år 2011 med samverkansrelationer och resursinventering av Tomelilla kommuns insatser till målgruppen barn och dess föräldrar med kognitiva svårigheter. PUFF kompetens till användning har under åren arbetat fram efter en genomtänkt metod att öka kunskapen för personal i Tomelilla kommun. Utbildningsinsatserna har varit riktade till personal som i sin yrkeutövning möter barn och dess föräldrar som brister i föräldraförmåga på grund av kognitiva svårigheter. Konsultationsgruppen som bildades i mars 2011 är ett tvärprofessionellt forum bestående av 5 representanter från Tomelilla Kommun och 7 representanter från Region Skåne. Konsultationsgruppen är ett resultat av långsiktigt arbete som idag fungerar som brobyggare mellan Region Skåne och kommunen. Samverkan kring enskilda familjer går till stor del ut på att formulera en grundläggande samsyn på målgruppens problemkomplex och hur olika metoder och kunskaper kan utnyttjas för ett gemensamt syfte. Konsultationsgruppen bistår kompetensombuden och övrig personal med handledning genom konsultativa mottagningen. Projektarbetet har bedrivits genom att ge viktiga nyckelpersoner i kommunala verksamheter uppdraget att sprida information och kunskap. Det är 19 kompetensombud i 15 verksamheter som varit deltagare i projektets utbildningsinsatser. Kompetensombuden har 1
2 utöver kunskapsinhämtning startat upp nätverksträffar där de har kollegialt utbyte av varandra och öppnat upp för en bredare kompetens. Kompetensombuden upplever ett alltmer öppet klimat och att det nu råder en större acceptans till att diskutera förhållningssätt och attityder än för bara något år sedan. De är stolta över sitt uppdrag och de kan se ett mervärde i att utveckla nya arbetsmetoder och få tillgång till fler verktyg som på sikt kan ge större framgång med familjerna. Rekryteringen av personal för att tillgodose behovet av insatser till familjer genomfördes med hjälp av verksamhetscheferna. Frågan riktades till personal med anställning i kommunen inom skolan och inom vården med möjligheter att ta uppdrag som hemterapeut utöver sin deltidsanställning i kommunen. Insatsen Stöd i hemmet består av både praktiskt och pedagogiskt stöd i vardagen. Fokus i arbetet är att lyfta fram det som fungerar i familjen och att få familjen att se sina resurser och använda sig av dem. Organisatoriskt så finns hemterapeuterna i Resursenheten Balder som idag är utförare av hela kommunens öppenvård. Det stora intresset för projektet utanför kommunen leder till ett ansvar för Tomelilla kommun att förvalta och stärka projektets resultat även efter avslutad projekttid. Resursenheten Balder har i sin egenskap av medfinansiär till projektet, ett ansvar tillsammans med Tomelilla kommuns SUF-grupp där samsynen runt bemötandefrågor och attitydförändringar blir nödvändig. 2. Bakgrund Målet för PUFF - Projektet för Utveckling av FöräldraFörmågan - var att lyfta fram och synliggöra gruppen av föräldrar med kognitiva svårigheter för att förhindra att barn far illa i Tomelilla kommun. En förstudie till projektet genomfördes under hösten 2010 som påvisade att 7,1 procent av kommunens familjer tillhörde denna målgrupp. I denna siffra rymdes 196 barn, som befann sig i hem där professionella bedömde att föräldrarna var i behov av stöd i vardagen för att klara av föräldrarollen. Projektet PUFF arbetade under året 2011 med samverkan i form av nätverk av professionella från kommun, Region Skåne samt privata aktörer. Ur nätverket växte en konsultationsgrupp fram, som blev ett tvärprofessionellt nätverk. Konsultationsgruppen bestod av representanter från olika verksamheter i kommunen och Region Skåne. Projektledarnas fokus på samverkan i konsultationsgruppen ledde till, en stark och stabil grupp med tydligt syfte. I de olika forum som skapades under projektets ledning framkom generella kunskapsbrister om målgruppen. Kunskapsbristerna föranledde satsningar i form av utbildningsdagar som berörde bemötande, samverkan och fakta kring kognitiva svårigheter. Projektledarna arbetade med att sammanställa aktuell forskning om fakta och om arbetsmetoder som spreds ut i kommunens olika verksamheter där barnen och dess föräldrar fanns. Efter att PUFF-projektet avslutades beslutade kommunen att fortsätta med PUFFverksamheten i Resursenheten Balders regi under år De två projektledarna fortsatte att arbeta 50 procent vardera i Resursenheten Balder med att sprida kunskapen som PUFFprojektet gav, genom bland annat personliga informationsmöten ute i verksamheterna. Under dessa möten delgavs information om kompetensombud. Ett kompetensombud var tänkt att vara en nyckelperson i verksamheten. Att med sin spetskompetens gällande målgruppen fungera som en brobyggare till övrig personal i sina olika verksamheter. Detta arbete resulterade i att några av verksamheterna utsåg kompetensombud. 2
3 De arbetade fram ett utkast i syfte att tillgodose behovet av insatsen Stöd i hemmet genom inhämtande av kunskap utifrån de studiebesök som genomfördes bl.a i Uppsala. Utöver detta fungerade PUFF-verksamheten som en konsulterande verksamhet. 3. Mål för projektet PUFF kompetens till användning. Huvudmålet: Att se till att alla professionella inom kommunen ska ha kunskap samt utbildning i bemötandet av föräldrar med kognitiva svårigheter. Detta kan inbegripa arbetsmetoder och förhållningssätt. Delmål 1: Handlingsplan för Konsultationsgruppen. Delmål 2: Utbildning av kompetensombuden. Delmål 3: Inventering av ärenden som kan bedömas med insats av Hemterapeut. Delmål 4: Rekrytering av personal internt. Delmål 5: Fungerande samverkan där uppdragsgivare och utförare verkställer insatsen föräldrastöd i hemmet. 4. Utvärdering av projektet Samtliga mål har utvärderats och rapporterats till styrgruppen för sociala investeringsfonden. Projektets huvudmål och delmål Huvudmålet, att se till att alla professionella inom kommunen ska ha kunskap samt utbildning i bemötandet av föräldrar med kognitiva svårigheter. Detta kan inbegripa arbetsmetoder och förhållningssätt. Delmål 1: Handlingsplan för Konsultationsgruppen Konsultationsgruppen som bildades i mars 2011 är ett tvärprofessionellt forum bestående av 5 representanter från Tomelilla Kommun och 7 representanter från Region Skåne. Konsultationsgruppen är en plattform och mötesplats för utveckling och utvärdering av befintliga och nya arbetsmetoder, särskilt anpassade för den sekundära målgruppen (barn och dess föräldrar med kognitiva svårigheter). Konsultationsgruppens representanter är länken mellan praktik och utvecklingsarbete. De kommunala representanterna arbetar i sin verksamhet med att bygga upp en fungerande samverkan mellan konsultationsgruppen och kompetensombudet. Handlingsplanen belyser vikten av att ha en grundläggande samsyn på problematiken runt barn och föräldrar med kognitiva svårigheter. Att samverka kring enskilda familjer med kunskap om olika metoder som kan användas för ett gemensamt mål. Att effektivisera bemötandet av familjer och korta vägarna till rätt instans. Att fånga upp blivande föräldrarna så tidigt som möjligt; samhällets beredskap utgår från det att kvinnan blir gravid fram till dess att barnet flyttar hemifrån. Konsultationsgruppen ger också stöd till kompetensombuden och övrig personal genom konsultativa mottagningen. Det innebär att personal får stöd i sin egen yrkesroll i en handledningssituation. Konsultationsgruppen utser en samordnare som sedan ansvarar för återkoppling. Delmål 2: Utbildning av kompetensombuden 3
4 Kompetensombuden är nyckelpersonerer i sin respektive verksamhet och har spetskompetens gällande barn och dess föräldrar med kognitiva svårigheter. Det finns 19 kompetensombud på 15 olika verksamheter. De är sakkunniga och drivande i frågor om familjer tillsammans med sina arbetskollegor och har ett fungerande samverkan med sin representant från konsultationsgruppen. Projektledarna delger kompetenombuden information, via Månadens mail, som sedan överförs till verksamhetens arbetsplatsmöten. Kompetensombuden har under projekttiden tagit del av grundutbildning, fortbildning, processoch ärendehandledning, nätverksträffar samt på begäran från kompetensombuden själva informella möten. Delmål 3: Inventering av ärenden som kan bedömas med insats av Hemterapeut. Samhällets roll är att på olika sätt stödja föräldrarnas i deras föräldraskap. Kommunens öppenvård kännetecknas av hög kompetens av olika professioner inom Råd och Stöd/Familjebehandling och Elevhälsa. Arbetet bedrivs med barnen i fokus på kommunens olika arenor, både enskilt och i gruppverksamhet. Familjebehandlarnas arbete i familjerna är att på olika sätt stödja föräldrarnas i deras föräldraskap. Utöver behandling i hemmet som löper under begränsad tid kan uppdragen variera, där informativt lärande och motiveringsarbete ingår. Tidsaspekten är avgörande för de olika familjernas utvecklingspotential då inlärningsförmågan kan vara begränsad pga kognitiva svårigheter. En hemterapeut finns till hands för att ge föräldrar ett kompensatoriskt stöd i de dagliga rutinerna i deras föräldraroll och ge barnen ett extra vuxenstöd under ofta lång tid. Kommunens socialtjänst är mottagare av Tingsrätternas uppdrag om umgängesstöd. Verkställigheten av umgängesstöd är ofta beroende av tillgänglig personal eller kontrakterade kontaktpersoner. Familjerätten har tillgång av hemterapeut och umgängesstödet kan påbörjas på öppenvården där personal och lokal finns tillgänglig. Föräldrar, vars barn är föremål för vård utanför hemmet är ofta i behov av stöd i samband med umgänge med sitt barn. Ett stöd som innebär en trygghet för både barn och förälder samt för barnets omsorgsgivare. Hemterapeuten har tillsammans med familjebehandlaren/socialsekreteraren ett tydligt mål och syfte att klarlägga förälderns behov av stöd under umgänget samt underlag för en bedömning vid ett övervägande om fortsatt vård. Delmål 4: Rekrytering av personal internt Projektet genomförde under februari månad 2014 en utbildning för blivande hemterapeuter. Utbildningen var fokuserad på att ge deltagarna en spetskompetens och ett helhetsperspektiv i arbetet med familjer i hemmet. Rekryteringen av personal riktades i första hand internt. Till personal som med en bakgrund inom skolan eller vården med möjligheter att ta uppdrag som hemterapeut utöver sin anställning i kommunen. Organisatoriskt så finns hemterapeuterna i Resursenheten som idag är utförare av hela kommunens öppenvård. Delmål 5: Fungerande samverkan där uppdragsgivare och utförare verkställer insatsen Stöd i hemmet. 4
5 Projektledaren har under projekttiden tagit del i familjeteamet på Resursenheten Balder i syfte att knyta samman projektets målformulering med projektet LITA, LösningsInriktatTeamArbete. Att gemensamt arbeta för att få kostnadseffektiva hemmabaserade öppenvårdinsatser är båda projektens inriktning. Det syftar till ett fokus på helhet, samarbete och synkroniserade insatser som innebär bättre förutsättningar för goda resultat. Den nya yrkesprofessionen, hemterapeuter ingår i verksamheten på Resursenheten Balder och erhåller stöd i sin nya yrkesroll av främst familjebehandlare och av projektledaren. Resultatmål Projektets huvudmål - ökad kunskap, arbetsrutiner, bemötande av målgruppen är ett livslångt lärande där man medvetandegör sin egen yrkesroll genom ny kunskap och ökad kompetens. Grunden för en attitydförändring till ett mera öppet och respektfullt förhållningssätt till barn och föräldrar ska vara ständigt pågående med hjälp av kunskaper och ett positivt förändringsarbete. Målet är att Tomelilla Kommun ska ha tillgång till utvecklade stödinsatser och hemmaplanslösningar för att minska riskerna att barn far illa och genom att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap kan skyddsfaktorerna runt barnen öka. Analys av utvärdering från Konsultationsgruppen Konsultationsgruppen är ett resultat av långsiktigt arbete som idag fungerar som brobyggare mellan Region Skåne och kommunen. Representanterna anser att kommunal och regional kompetens kompletterar och förenklar samarbetsvägarna. Regions Skånes representanter kan se stora vinster att få ökad kännedom om de kommunala verksamheterna och sprida vidare i respektive verksamheter. Det finns idag en fungerande samverkan mellan Regions Skånes BHC och kommunala/privata förskolor där BHC besöker barnen på sina förskolor 2 ggr/år i närvaro av personal och föräldrar. Konsultationsgruppen är det enda forumet i kommunen som är riktad mot en tydlig och avgränsad problematik. Det känns angeläget att konsultationsgruppen fortlever då samverkan ofta har en tendens att rinna ut i sanden om det saknas en struktur och tydlig agenda. Förslag om att konsultationsgruppen kan fungera som rådgivande organ med täta träffar, minst 1 gång/månad, i syfte att upprätthålla vikten och digniteten av det viktiga arbetet. Tendensen är att man som representant i konsultationsgruppen har svårigheter att se och motivera det konsultativa samarbetet när tidsbristen är ett faktum och svårigheter att se konkreta resultat. Konsultativa mottagningen har tillfört ett större engagemang i konsultationsgruppens arbete som fått ett tydligare fokus. Upplevelsen är att ytterligare antal ärenden hade förstärkt konsultationsgruppens rådgivande funktion. Analys av utvärdering från Kompetensombuden Kompetensombuden upplever ett alltmer öppet klimat och en större medvetenhet. Det bidrar till en större acceptans till att diskutera förhållningssätt och attityder än för bara något år sedan. De är stolta över sitt uppdrag och de kan se ett mervärde i att utveckla nya arbetsmetoder och få tillgång till fler verktyg som på sikt kan ge större framgång med familjerna. Den ökade öppenheten gör att det blir enklare och det går snabbare att fråga varandra och snabbare till handling/insats. Större medvetenhet att lyfta frågor runt kognitiva svårigheter som är baserat på kunskap och en vilja att göra något bra för hela familjen. Kompetensombuden efterfrågar att få tillgång till flera kompetensombud i verksamheterna för att mera effektivisera uppdraget. Det upplevs ibland att alla inte är med på tåget och att kunskapen hindras att nå ut. Tidsbristen är ett stort hinder. Alla kompetensombud har sin chefs mandat men alla har inte chefens engagemang. Saknas chefens förankring i frågorna blir det ingen öppen dialog. Ofta prioriteras verksamheten före behovet av kompetenshöjande insatser. Alla verksamheter har t.ex. inte ett avsatt tidsutrymme för projektinformation på arbetsplatsmötets dagordning. Chefernas engagemang är viktigt samt att de inser vikten av att få en attitydförändring på hela verksamheten. 5
6 Kompetensombuden är mycket nöjda med projektets upplägg med återkommande utbildningar och nätverksträffar. Den nya kunskapen och ett kollegialt utbyte främjar samarbete, vilket ger en trygghet för de olika professionerna. De uttrycker att de ser en vinst i att nätverka. Under projekttiden har det dock varit svårigheter att genomdriva utbildningstillfällen med fullt deltagande. Samtliga enhetschefer har inte gett sin personal fullt mandat att medverka vid projektets utbildningstillfällen. Det finns behov av att knyta kompentensombuden närmare konsultationsgruppen, idag är det ett avstånd och det kan upplevas otydligt från båda håll. Den konsultativa mottagningen är, enligt kompetensombuden, meningsfull för där får man stöd och bekräftelse av sitt arbete från flera experter. Analys av utvärdering från Hemterapeuterna Insatsen Stöd i hemmet där någon av föräldrarna har kognitiva svårigheter innebär att arbeta efter en metod som stimulerar ett lärande över tid. Det kompensatoriska stödet ges på ett respektfullt sätt med barnet i fokus av hemterapeuter. Den nya yrkesprofessionen, hemterapeuter, består idag av fyra hemterapeuter som är anställda, en t v (50%) och tre timanställda. Nio uppdrag (exklusive ett uppdrag som behjälplig i mammabarn gruppen under hösten -14) har fördelats till tre timanställda sedan i mars månad, två uppdrag har avslutats, sju uppdrag är pågående. Organisatoriskt så finns hemterapeuterna i Resursenheten Balder som idag är utförare av hela kommunens öppenvård. Efter avslutad familjebehandling och familjerna bedöms att vara i behov av insatsen Stöd i hemmet, fortsätter hemterapeuterna sitt arbete. Målet för deras arbete är att hålla kvar stabilitet/struktur i familjens vardag oftast under lång tid. Hemterapeuterna har och kommer att få handledning, dels i processhandledning och dels ärende/metodhandledning. Hemterapeuternas dokumentationsskyldighet tillgodoses med hjälp av familjebehandlarna. Deras styrka är en blandning av flexibilitet och ett genuint intresse med stor erfarenhet och kunskap för sina familjer. I uppdragen finns en acceptans från båda håll och familjerna upplever inget hot från hemterapeuten. Hemterapeuten är närvarande vid samtliga myndighetsmöten som en viktig informatör och ett viktigt stöd till familjen. Hemterapeuterna har arbetat i sina uppdrag sedan mars månad och familjerna utrycker att de är mycket nöjda med insatsen. De har inte till fullo förstått hemterapeutens specifika uppdrag utan de anser att hemterapeuten bistår med stöd på ett respektfullt sätt. Samtliga familjer uttrycker, att positiva förändringar har under tid skett. jag litar på hemterapeuten och jag lär mig något nytt varje dag. Analys av övriga projektmål De idéer och principer vi bekänner oss till har bara så mycket värde som vi ger dem genom vårt personliga leverne. Janusz Korczak. Målet att personal inom kommunen ska ha en ökad kompetens som ger en helhetsyn runt barn och dess föräldrar med kognitiva svårigheter, förutsätter ny kunskap. Det förutsätter också en förändring i attityder till ett mera öppet och respektfullt förhållningssätt. Projektets alla deltagare det vill säga kompetensombud och konsultationsgruppens representanter har delat med sig och tagit emot kunskap som nu förvaltas i alla kommunala verksamheter. Projektets satsningar på olika utbildningar har medfört att personal utanför projektets målområde visat intresse efter ny kunskap och de har fått ta del av kompetenshöjande insatser. Det har öppnats upp för ett mera positivt klimat där acceptansen för varandras kompetenser och kunskapen om våra barn och dess föräldrar har ökats. Hösten 2010, i samband med förstudien, erhöll projektledningen av personal besked om att i deras verksamhet finns inga 6
7 barn som har sådana föräldrar. Ett tydligt exempel att projektets mål om kommunens professionella kunskapsnivå, har ökats. Att samverka över gränserna är idag en helt naturlig del av våra arbetsrutiner. Exempel, att kommunens arbetsterapeuter blivit en intrigerad del av familjebehandlarnas arbete, att effektivisera bemötandet av familjer och korta vägarna till rätt instans, att fånga upp blivande föräldrar redan under graviditeten ett resultat att mammabarn gruppen har blivit mycket större. Det har skapats tydligare rutiner för hur samverkan kan se ut bl. a. konsultationsgruppens handlingsplan och LITA-projektets konsultationsteam. Kompetensombudens nätverk har rivit många murar och det har bidragit till ett utbyte av kollegial kunskapsöverföring. Den nya yrkeskåren, hemterapeuten, är implementerad i Resursenheten Balder som var ett av projektets flera verktyg för att få måluppfyllnad. All kommunal öppenvård är sedan ett år tillbaka på Resursenheten Balder, som ett resultat av omorganisation med tillhörande personalförstärkning på verksamheten. Det har inneburit att projektets olika delmål fått utrymme till implementering mera effektivt och snabbare. Svårigheter har varit att all statistik inte kan påvisa förändringar över tid. Däremot har statistik gett ett svar att den kunskap som har tillfört de olika verksamheterna har påverkat och ökat antal anmälningar till socialtjänsten. Analysen pekar på att personal är mera lyhörda för barns behov och trygga i sin egen profession idag. Projektbudget De stora kostnaderna som funnits inom projektet har varit lönekostnader. Vid uppstart av projektet medfinansierades projektet av Resursenheten Balder för två heltidstjänster som sedan upphörde. Under 2014 bekostades lokalkostnader av Resursenheten Balder, övriga kostnader inom projektets bekostas av sociala investeringsfonden. Budgeten har hållits inom givna ramar med ett svagt underskott. Resurser Projektet tilldelades två personal som projektledare. De arbetade båda 100 procent varav 50 procent finansierades av sociala investeringsfonden och 50 procent av Resursenheten Balder. Projektledarna använde Resursenheten Balders lokaler och administrativa kostnader bekostades av Resursenheten Balder. Fr.o.m. den 1 november 2013 tilldelades en av projektledarna andra arbetsuppgifter och projektets drevs vidare av den kvarvarande projektledaren. Den gemensamma bedömningen var att projektet inte påverkades av förändringen. Bedömningen grundades på att kvarvarande projektledaren kunde fullfölja projektet enligt projektplan. I utvecklingen av den nya yrkesprofessionen hemterapeuter, erhölls handledning från SUF- Kunskapscentrum i Uppsala till projektledaren. Under projekttiden har projektledaren erhållit projekthandledning av folkhälsoplaneraren. Tidplan Projektet har till sin hjälp haft en tydlig tidsplanering. Den har i enlighet med projektplanen följts till alla väsentliga delar. Konsultationsgruppens handlingsplan försenades ca 1,5 mån, då det fanns ett behov av att skapa en gemensam samsyn i planen. Den nya konsultativa mottagningen prioriterades då det fanns ett behov av att personal fick råd och stöd i sin profession. Hemterapeututbildningen som genomfördes i februari månad 2014 var tidigarelagt med tre månader. Insatsen Stöd i hemmet som utförs av hemterapeuter påbörjade i mars månad där tidplanen angav juni månad. 7
8 Tidsjusteringarna har varit möjliga att genomföra då kompetenombuden varit aktiva i projektarbetet. Ändringar Arbetet har följt upplägget enligt projektplan och aktivitetslista. Samarbetspartners Alla deltagare i projektet, kompetensombud med sin spetskompetens, som informerar och handleder sina arbetskollegor om barn med föräldrar med kognitiva svårigheter. Projektet LITA LösningsInriktatTeamArbete som bedrivs av Resursenheten Balder är en viktig tillgång och samarbetspartner i syfte att uppnå en fungerande samverkan om implementering av en ny yrkeskår. Region Skåne med sina representanter i Konsultationsgruppen var behjälpliga till, att tillsammans med de kommunala representanterna, skapat en stabil och trygg samverkansgrupp där alla haft en gemensam samsyn och kunskap om barn med föräldrar med kognitiva svårigheter. Referensgrupp SUF-gruppen (Samverkan, Utveckling och Föräldraförmågan) består av enhetschefer från IFO, LSS, Socialpsykiatri, Resursenheten och Skola. Deras roll i gruppen är, att vara rådgivande och uppdaterade med aktuell forskning och metoder till projektet. 5. Lönsamhetsanalys Att fånga upp en ung människa på glid till en kostnad på kronor skulle på sikt bli en mycket lönsam affär, som skulle kunna ge 40 miljoner kronor eller mer tillbaka om det lyckas. Man behöver i stort sett bara lyckas en gång på hundra för att det ska löna sig, enligt rapporten Individen i centrum - Det är bättre att stämma i bäcken än i ån skriven av nationalekonom Ingvar Nilsson Kostnad för familjer oberoende av antal barn och ålder, med insatsen Stöd i hemmet, kr/månad Kostnad för ett barn på ett HVB-hem, kr/månad Kostnad för ett barn i ett Familjehem, kr/månad Vård i familjehem är idag den dominerande vårdformen för barn som behöver vård utanför det egna hemmet. Som regel skall denna vårdform prövas före vård i institution i de fall barn behöver beredas vård utanför det egna hemmet. Att vård i familjehem i flertalet fall anses överlägsen vård i institution beror på den nära anknytningen till vuxna föräldraersättare och den känslomässiga relationen som uppstår mellan dem och barnet. Detta är oftast en förutsättning för barnets utveckling till en trygg, harmonisk och väl fungerande människa. Vård av barn som inte längre kan bo i sina egna hem bör därför ges på ett sådant sätt att förhållandena för barnet så lite som möjligt avviker från barnets normala förhållanden. Barn/ungdom ska i första hand få tillgång till öppenvård och finnas möjligheter att få av stöd i familjen och av nätverket när de har behov av stöd. 6. Omvärlden Projektet har under projekttiden varit en integrerad del av Resursenheten Balders verksamhet. 8
9 I samband med att verksamheten hade ett enhetschefsbyte våren -13 påverkades projektet med att vänta in den nya organisationen. Projektet LITA genomsyrar verksamheten och förändringar till förmån för familjer och skola genomfördes. Bl. a. så fick den nya yrkeskåren hemterapeuter sin naturliga tillhörighet till Resursenheten Balder i samband med att all öppenvård förlades på enheten. 7. Egna organisationen Projektarbetet har påverkats av att en projektledare har lämnat projektet för andra uppgifter. Det har blivit en tydligare avgränsning av aktiviteter där projektplanens olika aktiviteter har fått ett mindre utrymme på grund av tidsbrist för projektledaren. Bland annat har flera kompetensombud efterfrågat projektstöd i sitt uppdrag i samband med informationsutbyte. Kompetensombuden har också efterfrågat att få tillgång till flera kompetensombud i verksamheterna för att mera effektivisera uppdraget. Projektet har haft tillgång av projekthandledning av folkhälsoplaneraren där prioriteringen har varit att driva projektet enligt projektplanen samt att effektivisera arbetsinsatser så långt det har varit möjligt. Handledningen upphörde okt -14 då folkhälsoplaneraren bytte arbetsplats och projektet har avslutats av projektledaren. Projektet har inte tappat styrfart på grund av dessa händelser men analysen av dessa händelser är att ta lärdom av det inträffade att med personella resurser täcka upp för liknande bortfall. I SWOT-analysen finns dessa händelser omnämnt under rubriken Svagheter. 8. Tillvaratagande av projektresultat Projektet har väckt stort intresse utanför kommunen. Dels har intresset kommit från SÖSKkommunerna dels från andra kommuner (Eslöv, Burlöv, Trelleborg, Bjuv) som efterfrågat information av projektets arbete. LänsSUF, som är en regional samverkansgrupp som arbetar för kunskapsspridning, med representanter från FoU Välfärd, Kommunförbundet, Region Skåne och några kommuner har blivit informerade om projektet. Det stora intresset utanför kommunen leder till ett ansvar för Tomelilla kommun att förvalta och stärka projektets resultat även efter avslutad projekttid. Resursenheten Balder har i sin egenskap av medfinansiär till projektet, en naturlig fördelning av ansvaret. Kompetensombuden är en stark grupp med en unik spetskompetens, ute i verksamheterna. Att värdesätta kompetensombudens arbete som en tillgång bör fortlöpande utbildningsinsatser och nätverksarbete kontinuerligt ske. Konsultationsgruppen är det enda forumet i kommunen som är riktad mot en tydlig och avgränsad problematik. I LITA-projektet på Resursenheten Balder finns en fungerande arbetsmodell med fokus på samordning och helhetslösningar. Att använda sig i LITA-projektet av konsultationsgruppen kan bli en avgörande faktor som i förlängningen gynnar verksamhetens Konsultationsteam. Den nya yrkesprofessionen, hemterapeuter, består idag av fyra hemterapeuter som är anställda, en t v (50%) och tre timanställda. Organisatoriskt så finns hemterapeuterna i Resursenheten Balder som idag är utförare av hela kommunens öppenvård. 9
10 Tomelilla kommun är gemensamt ansvariga för fortlevnad av projektets arbete. Som medfinansiär till projektet har Resursenheten Balder en närhet och samsyn, vilket gör att projektets resultat är redan säkrade och implementerad i verksamheten. SUF-gruppen som består av enhetschefer ska fortgå i ett arbete med Resursenheten Balder som sammankallande, där samsynen runt bemötandefrågor och attityderförändringar blir ett tydligt inslag på dagordningen. 9. Framtida idéer Det stora intresset utanför kommunen leder till ett ansvar för Tomelilla kommun att förvalta och stärka projektets resultat även efter avslutad projekttid. I ansvaret ligger också att sprida erfarenheterna i ett nyskapande samverkan med SÖSK-kommunerna. Min vision är att använda all personals erfarenheter och kunskap, oavsett vilken kommuntillhörighet. Målet är att tillsammans bygga en fungerande arbetsmodell som ger en helhetsyn runt barn och dess föräldrar med kognitiva svårigheter, med hjälp av projektets resultat. Min ledstjärna har varit socialchef Elisabet Anderssons ord det övergripande målet med PUFF-projekten är att minska riskerna att barn far illa och att öka skyddsfaktorerna för hela familjen. 10. Stäng projektet enligt uttänkt avslutningsprocess Efter avslutat projekt kommer samtlig personal inom Stöd & Lärande och Barn & Utbildning av få ta del av denna slutrapport via mail. Vidare kommer utlägg på hemsidan att göras av de dokument som legat till grund för denna rapport. Redovisning i Powerpoint. 10
11
12
Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro
Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade
Läs merDen sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun
Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merProjektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv.
Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Författare: Camilla Petersson Thomas Larsen Godkänt av (förvaltningschefer):eva Åström Kerstin Melen-Gyllensten Datum för godkännande: 1. Bakgrund
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merRapport Team Samagera
Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merSocialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan
Sida 0 (5) Forum CARPE 2017-04-01 Verksamhetsplan 2017-04-01 2018-03-31 Forum Carpe - kompetens- och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholm län Sida 1 (5) Verksamhetsidé och övergripande
Läs merTema Barn och unga - Placeringar
Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merSlutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare
Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare 1. Sammanfattning Under projektets pilotstudie påbörjades arbetet med att ta fram en modell för hur undervisningen och handledningen i skolår
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merPUFF-projektet i Tomelilla
PUFF-projektet i Tomelilla Projektet för Utveckling av FöräldraFörmågan Samverkan Utveckling Föräldraskap Samverkan kring barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har en utvecklingsstörning
Läs merProjektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merPROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?
PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merUtbildningspaket 2014
Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma
Läs merUFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad
UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merHANDLINGSPLAN UTVECKLINGSARBETE FÖR BARN OCH UNGDOM I SKARPNÄCK
S SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2009-10-21 HANDLINGSPLAN 2009-2012 UTVECKLINGSARBETE FÖR BARN OCH UNGDOM I SKARPNÄCK Bakgrund till handlingsplanen Förvaltningsledningen
Läs merVåld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merVallentuna kommuns värdegrund:
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i
Läs merMålgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach
Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med
Läs merInnehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs merSammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.
Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merStöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en
Projektplan 1 (8) -06-22 Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en Bakgrund En kartläggning av befintligt stöd till målgruppen som bor i Hudiksvalls
Läs merDelaktighetsmodellen, en väg mot empowerment
Delaktighetsmodellen, en väg mot empowerment FoU Välfärds-konferens i Vänersborg den 28 augusti 2014 1 Vad är delaktighetsmodellen? 2 En dialogform för jämlika möten mellan personer med olika inflytande
Läs merUppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer
Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg. Uppdaterad september 2018. Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merPOLICY. Internationell policy
POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merMotion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs
MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars
Läs merSTYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Läs merRINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet
Läs merErfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Läs merSAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL
SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merSyfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merÅterrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85
Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85 Sida 17 av 158 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-25 Dnr: BN 2018/85 Bildningsnämnden Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Förslag till
Läs merUtveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
Läs merSUF konferens Från praktik till att bygga hållbara strukturer för samverkan
Från praktik till att bygga hållbara strukturer för samverkan Programpunkter Presentation av Tierp och Lokala SUF-gruppen Historik Varför lyckas vi? En möjliggörande struktur Effekter av våra samarbeten
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merVälkomna! Förstelärarträff 27 november 2017
Välkomna! Förstelärarträff 27 november 2017 Återkoppling utvärdering Förstelärararenan - en möjlighet att dela erfarenheter, lära av varandra och inspireras utifrån gemensamma behov Gruppreflektioner kring
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.
Läs merProjektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad
Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,
Läs merAvsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV
Uppdaterad på gemensamt styrgruppsmöte den 8 september 2016. (Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj 2014, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg.) Avsiktsförklaring
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merSyfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.
1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS
Läs merProjekt SUF-Hässleholm
Projekt SUF-Hässleholm 2008-2011 Marianne Lundquist Öhrn Rikskongress Ystad 17-18 oktober 2013 Slutsatser Det behövs mer kunskap om föräldrar med utvecklingsstörning och de sammanhang de befinner sig i
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merKUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen
Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län
PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och
Läs merANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA
S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merProjektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten
Projektplan Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 2. UPPDRAGET... 3 3. SYFTE... 3 4. MÅL... 3 5. TIDPLAN... 4 6. PROJEKTSTRUKTUR... 4 6.1 ADMINISTRATION...
Läs merGäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen
Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att
Läs merPersonlig assistans Kvalitet i bemötande
Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns
Läs merAgenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB
Agenda Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta Är det verkligen så noga? Paradigmskifte i synen på barn Objektsyn karaktäriseras av vuxnas
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 1-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN
Läs merBILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan
1(5) BILAGA 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Organisering och samverkan Den samverkande kommunen och Arbetsförmedlingen ska kartlägga alla unga 16-24 år som inte studerar eller arbetar i önskad
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs mer2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?
Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.
Läs merMiljöförvaltningens mångfaldsplan
Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.
Läs mer