ANSÖKAN. Stockholm Stockholm. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Stockholms stad

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (26) Utlysningens namn och diarienummer Utlysning 1/2010 Genomförande inom Programområde Uppgifter om organisationen Organisationens namn Stockholms stad Utdelningsadress Swedenborgsgatan 20 Postnummer Behörig företrädare Gillis Hammar Postort Webbplats Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Socialtjänst och arbetsmarknds förvaltningen Utdelningsadress Swedenborgsgatan 20 Postnummer Postort Stockholm Besökadress Stockholm Organisationsnummer Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro E-postadress john.scott@saf.stockholm.se SNI-kod PlusGiro Antal anställda Kvinnor 100 Män 50 PRO v.1 [ ] d.pro v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn merit.nu Projektets besökadress Postnummer Postadress Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren och innevarande år? Ja Nej Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Antal deltagare Kvinnor Män Norra Mellansverige Västsverige Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Ålder på projektdeltagare Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Innovativ verksamhet Samverkan Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Strategiskt påverkansarbete Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (26) Kontaktperson projekt För- och efternamn Åsa Helsing E-postadress asa.helsing@saf.stockholm.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Åsa Helsing E-postadress asa.helsing@saf.stockholm.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Projektet har sin grund i tre förprojekteringar, Stockholms Unga I Jobb, Järva möter Unga och Arbetslivsintegration Järva, som i detta projekt vävts samman för att lättare kunna nå målgruppen och lättare kunna sänka trösklarna för målgruppens inträde i studier eller arbete Projektet kommer att arbeta både med uppsökande arbete och insatser. I projektet ska vi bygga en modell för provapå-kurser och introduktionsutbildningar. Arbetssökande ungdomar från Jobbtorg Stockholm (JT), Arbetsförmedlingen eller ungdomar som nås i det uppsökande arbetet ska kunna gå kurserna med bibehållet försörjningsstöd och/eller aktivitetsstöd. Syftet är att göra steget från inaktivitet i arbetslöshet till heltidssysselsättning enklare. Projektets kurser/insatser Tidigt under förprojekteringens omvärldsanalys insåg vi att det egentligen finns ett relativt heltäckande utbud av utbildningar och insatser som med relativt små medel kan målgruppsanpassas, dvs behovet av att konstruera en ny utbildning eller en ny insats för målgruppen finns bara i begränsad utsträckning. Steget från arbetslöshet och passivitet till ett långsiktigt heltidsåtagande i någon av de insatser som erbjuds är dock alltför stort. Målgruppsungdomarna behöver en möjlighet att prova-på i kombination med ett starkt individuellt och socialt stöd för att våga ta del av det som erbjuds. Tillsammans med Utbildningsförvaltningen, Stiftelsen Stockholms Folkhögskola och även inom ramen för Järvalärling/Hantverksakademin ska vi bygga upp en tremånaders prova-på-utbildning för de ungdomar som vill komplettera sina gymnasiebetyg eller söka sig till en annan utbildning, men är osäkra på sina individuella behov och sin kapacitet. Vi har nämligen, både under förprojekteringen och i JT:s ordinarie verksamhet, sett studier som en mer hållbar lösning för långsiktig självförsörjning än arbete för våra målgruppsungdomar. Problemet är dock att ungdomarna inte vågar ta steget att börja studera igen. Risken finns för ett nytt misslyckande, denna gång med en studieskuld som påminnelse. Vi behöver hitta studiealternativ som passar målgruppen och göra vägen till dessa studier enklare och mindre hotfull. Att vi bygger upp prova-på-kurser tillsammans med både Utbildningsförvaltningen och Folkhögskolor är för att möta olika behov hos ungdomarna och visa på olika vägar vidare.

3 Sid 3 (26) I projektet kommer vi även att jobba för att underlätta ungdomarnas väg till anställning. Studier är inte ett reellt alternativ för hela målgruppen och vägen till anställning i dagens lågkonjunktur är i stort sett omöjlig utan vissa branschspecifika grundkunskaper och arbetslivserfarenheter. Vi kommer att bygga yrkesförberedande spår som möter olika behov. Detta gör vi tillsammans med Svensk Handel/START, Svenska Bostäder/ Rekryteringsprogrammet och ICA, med målet att ungdomarna får en anställning inom respektive bransch. Vi har i förprojekteringens analyser av JT:s uppföljningssystem, FLAI, sett att många av målgruppsungdomarna som väljer att söka sig till studier, delta i ett längre projekt eller avskrivs hos oss på grund av anställning inte förmår att bibehålla engagemanget och snart är tillbaka till JT eller AF. I workshops och djupintervjuer med dessa ungdomar delger de en liknande bild som beskrivits ovan - att det är ett alltför stort steg att gå från inaktivitet till en heltidssysselsättning utan någon form stöd under processen. Att samverkan mellan kursanordnare och projektledning måste vara tät och välfungerande är också något som blivit tydligt under förprojekteringen. När det finns tät kontakt mellan ungdomen, kursanordnare och ungdomens kontaktperson blir resultatet bättre, samtidigt som ungdomarna själva uttrycker ett stort behov av individuellt och socialt stöd både under och efter insatsen. I detta projekt kommer insatserna att föregås av en förberedelseutbildning där projektmedarbetare och kursanordnare samverkar. Det är här grunden till det fortsatta arbetet läggs och relationsbyggandet sker. Ett annat syfte med den förberedande utbildningen är att bygga trygga och välfungerande grupper, som kommer att öka förutsättningen för måluppfyllelsen och kunskapsutvecklingen i kurserna. Samarbetet mellan projektledning och kursanordnare fortsätter under hela kurstiden så att ungdomarna hela tiden har ett kontinuerligt och individuellt stöd. Stödet kommer att finnas kvar hela vägen in i de reguljära studierna eller in i anställning för att få ungdomarna att denna gång lyckas hålla sig fast och uppnå sitt mål. För att hålla samman projektet och kurserna planerar vi att arbeta enligt konsekvenspedagogiken och social handlingskompetens. Detta kommer att ligga till grund för projektets värdegrund, metodik och pedagogik. Processen som sker hos varje individ kommer att dokumenteras i en loggbok av ungdomen själv, enligt ELD-metoden, vilken kommer att fungera som utgångspunkt inför uppföljningssamtal och som ett sätt att synliggöra den informella kompetensutvecklingen som skett. Projektets uppsökande arbete I det uppsökande arbetets förprojektering har vissa behov framkommit särskilt tydligt, bl a bristen på vägledning för de ungdomar som inte går i gymnasiet samt svårigheten att få stöd från samhället för att komma in på arbetsmarknaden för de ungdomar som inte är aktuella inom socialtjänsten och JT. Genom att möta ungdomarna på deras arenor kommer vi att kunna skapa individuella kontakter och relationer, vilket är grundläggande för att tillsammans med ungdomarna ta nästa steg. Vi planerar också att ha studie- och yrkesvägledare tillgängliga ute på Järvafältet och att erbjuda ungdomarna att delta i projektets insatser, samt genom workshopsoch personliga samtal erbjuda dem information om andra, befintliga utbildningar och vägar till arbete utanför projektets ramar. Detta då de ungdomar som i dagsläget befinner sig i ett utanförskap har mycket begränsade kunskaper om det ordinarie utbud som finns att tillgå. I dagsläget har båda stadsdelsförvaltningarna på Järvafältet fältassistenter, ungdomsvärdar och medborgarvärdar som arbetar för att öka tryggheten samt upptäcka och förebygga sociala problem såsom missbruk och mobbing. Dessa yrkesgrupper beskriver att de saknar de rätta verktygen för att möta ungdomar som befinner sig i ett utanförskap vad gäller kopplingen till studier/arbete/sysselsättning. I genomförandet blir en arbetsuppgift att bygga samverkan med dessa aktörer och sprida kunskap om aktuella insatser, samt vägar in till projektets kurser. Samverkan och närvaro från projektets sida på förvaltningarnas befintliga ungdomsverksamheter och mötesplatser där ungdomar vistas är av yttersta vikt då det visat sig under förprojekteringen att det är svårt att få ungdomar att komma till förvaltningens eller JT:s lokaler. En annan lärdom av förprojekteringen är att för att finna dessa ungdomar behöver delar av arbetet bedrivas på kvällstid och helger.

4 Sid 4 (26) Tillsammans med Studiefrämjandet kommer vi i en motiverande och engagerande insats genomföra kurser i projektform utifrån ungdomarnas egna intressen för de ungdomar som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och behöver komma ur sin egen passivitet för att kunna ta nästa steg mot självförsörjning. Sammanfattning Sammantaget är det följande problem vi vill lösa med ovanstående insatser: - De insatser som finns är oftast relevanta, men inte tillräckligt målgruppsanpassade - Ungdomar i målgruppen som går in i dessa verksamheter ges inte tillräckligt eller inte anpassat stöd över tiden. Både samverkanslösningar, strukturer och resurser saknas för detta - Målgruppen har dålig eller obefintlig kunskap om utbudet av befintliga verksamheter och aktiviteter - Målgruppen saknar någon som kan informera om eller hjälpa dem att hitta de olika verksamheterna - Målgruppen har en negativ bild av olika verksamheter och aktiviteter och känner sig främmande inför att delta (Se bilagor för flödesscheman som beskriver respektive insats samt det uppsökande arbetet) Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Jämställdhet råder när kvinnor och män har samma makt att utforma samhället och sina egna liv. För att det ska vara möjligt krävs att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. I förprojekteringen har vi tittat på målgrupperna ur ett jämställdhetsperspektiv för att forma projektet till att möta behoven och så långt det är möjligt utjämna eventuella negativa skillnader på grund av kön. Här följer en kort sammanfattning av SWOT-analysen: Styrkor Det finns stor kompetens i ämnet i projektorganisationen Vi har bred kännedom om målgruppen och dess behov Arbetet i projektet kommer att bygga både på ett grupp- och ett individuellt perspektiv Tillgång till bra verktyg för analyser av könsspecifik statistik, från JT, AF och Utbildningsförvaltningen Databas med information gällande unga i utanförskap i åldern år Svagheter Svårigheter att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden Svårt att nå unga kvinnor i utanförskap I vissa grupper möter vi en dubbel problematik i form av både bristande jämställdhetsintegrering mellan könen och en stark kulturell- och religiös norm och tradition Möjligheter Ett brett utbud av insatser Elevmentorer som inspiration Flexibilitet i upplägg, innehåll och insatser, vilket möjliggör ett möte och ett utbud som kan svara mot många olika behov Genom en genomtänkt rekrytering av representanter med rätt kompetens till styrgruppen, partnerskapet och projektgruppen kan vi få en stark utgångspunkt för detta arbete Genom ett väl utarbetat och jämställt informationsmaterial och en gedigen analys av kommunikationskanaler kan vi tilltala och nå fler Alla projektmedarbetare ska få tillgång till kontinuerlig fortbildning i ämnet Hot Normer, traditioner och tidigare vanor

5 Sid 5 (26) Stereotypa och traditionella yrkesval Svårt att nå unga kvinnor och få dem att lämna hemområdet, dvs majoritet av män i det uppsökande arbetet och dess insatser Svårt att rekrytera jämställt Vid analysen av denna SWOT ser man att jämställdhetsarbetet inom projektet bör pågå på flera plan: i styrgruppen, i projektgruppen, bland deltagare, arbetsgivare och utbildningsanordnare och i en kontinuerlig analys av både omvärlden och projektets resultat. I detta arbete kommer vi att ha stor hjälp av vår lärandeutvärderare som följer projektets arbete. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Projektdeltagare Ungdomar i åldern 16 till 24 år inskrivna på Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen, men där dagens utbud av insatser inte räcker till. Projektet kommer även att omfatta ungdomar år som lever i utanförskap och inte är föremål för några insatser. Med ungdomar i utanförskap menar vi de som inte arbetar eller studerar och som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen, socialtjänst eller Jobbtorg. Det gäller både de som ofrivilligt befinner sig i ett utanförskap och de som själva aktivt ställer sig utanför. Här kan även de ungdomar som har varit aktuella på Jobbtorg Stockholm men som av olika anledningar inte har klarat av kraven som ställs där ingå. Under genomförandeprojektet kommer vi att arbeta uppsökande med ungdomar boende på Järva. Vi ser Järvafältet som ett pilotprojekt, men arbetssättet kan komma att implementeras i fler stadsdelsområden i Stockholm. Deltagarna kan delas in i två gr.: de med avbruten skolgång som antingen vill fullfölja sina gymnasiestudier eller påbörja annan utbildning och de som behöver både förkunskaper och stöd för att knyta arbetsgivarkontakter och nå en anställning. Det är ungdomar som har svårighet att på egen hand ta nästa steg mot jobb eller studier och som har behov av stort individuellt och socialt stöd samt av en brygga som underlättar steget in i studier eller arbete. Projektet erbjuder insatser för 774 ungdomar under de tre åren. Samverkanspartners Jobbtorg Stockholm, Projektägare Jobbtorg Stockholm (JT) är Stockholms stads gemensamma ingång till arbetsmarknadsinsatser för stadens alla arbetssökande bidragstagare. Målet för verksamheten är självförsörjning genom jobb eller studier för alla aspiranter. Arbetsförmedlingen Då Arbetsförmedlingen (AF) och JT i stort sett har samma uppdrag och ofta arbetar parallellt med samma ungdomar är behovet av effektiv och tydlig samverkan självklar även i den ordinarie verksamheten. Än viktigare är den dock i projektet där ungdomarnas planering och delaktighet i projektet inte får hindras av t ex ett deltagande i Ungdomsgarantin. Detta hinder har under förprojekteringen undanröjts, dvs ungdomar i UG:an kan delta i projektet. Formerna för denna samverkan kommer att byggas upp under genomförandeprojektet. Socialtjänsten Alla aspiranter inom JT är bidragsberoende, och remitterade till Jobbtorg Stockholm av sina stadsdelar. Detta leder till att det redan finns ett starkt och tydligt samarbetskrav inom den ordinarie verksamheten, mot det gemensamma målet självförsörjning. I projektet kommer två av stadsdelsförvaltningarna, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, att jobba nära projektledningen, då det uppsökande pilotprojektet genomförs just där. Verksamhetsområdet Förebyggande ungdomsinsatser hos Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning var projektägare under Järva Möter Ungas förprojektering och kommer i ett genomförande att vara tätt involverat i det uppsökande arbetet som skall ske på Järvafältet. De och Spånga-Tenstas ungdomsavdelning har varit involverade från starten av förprojekteringen och bidragit med kunskap och engagemang. Stiftelsen Stockholms Folkhögskola Stiftelsen består av Skarpnäcks Folkhögskola, Södra Stockholms Folkhögskola och Sundbybergs Folkhögskola. Tre folkhögskolor som är geografiskt strategiskt placerade i Stockholm, vana att arbeta med målgruppen och kunniga i deras behov. Dessa skolor kommer i projektet att erbjuda prova-på-kurser för projektets deltagare. Utbildningsförvaltningen

6 Sid 6 (26) Vi kommer även att bygga liknande prova-på-kurser riktade till både vanlig Komvux och Yrkesvux. Vi har även tankar om att på sikt bygga upp prova-på-kurser på gymnasiet för projektets yngre målgrupp. Gymnasieslussen vänder sig till såväl obehöriga sökande som till dem som har en formell behörighet, men som inte har hittat sin plats i gymnasieskolan. Gymnasieslussen har uppföljningsansvaret i Stockholm stad, och arbetar för och med ungdomar i åldrarna år som befinner sig utanför studier eller avbryter gymnasiet under pågående läsår. En lista på dessa ungdomar genereras kontinuerligt den så kallade Walterlistan. Gymnasieslussen försöker kontakta de ungdomar som finns på denna lista via brev för att utröna vad de har för sysselsättning. I genomförandeprojektet kommer vi att arbeta med Walterlistan för Järvafältet och särskilt med dem som Gymnasieslussen inte lyckats nå. Järvalärling Hantverksakademin ska tillsammans med Utbildningsförvaltningen och JT och stadsdelarna på Järvafältet bygga upp en tvåårig verksamhet som ska använda modellen för modern lärlingsutbildning för att passa målgruppen arbetslösa ungdomar i åldrarna år utan färdiga gymnasiestudier. Drygt 50% av deltagarna beräknas ha invandrarbakgrund. Huvuddelen av deltagarna befinner sig i "utanförskap" och står långt från arbetsmarknaden. Projektet kommer i nära samarbete med Järvalärling jobba för inslussning till och prova-på-studier på utbildningen. Svensk Handel och START START är en egenregiverksamhet inom Stockholm stad som erbjuder tjänster gällande arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsförberedande och yrkesinriktade insatser. START har redan påbörjat ett samarbete tillsammans med Svensk Handel för att, med deras unika kompetens och kartläggningsamaterial anpassat till branschen, arbeta för att underlätta vägen in i handel och butik. Tillsammans kommer vi att bygga upp en målgruppsanpassad tremånadersmodell för att underlätta ungdomarnas väg in i servicebranschen. Svenska Bostäder och Rekryteringsprogrammet Rekryteringsprogrammet är en egenregiverksamhet inom Stockholm stad och arbetsmarknadsavdelningen som framgångrikt erbjudit språkstödsutbildningar och yrkeskurser för nyanlända i nära samarbete med näringslivet under cirka tio år. Rekryteringsprogrammet tillsammans med Svenska Bostäder genomfört en mycket intressant och lyckad förprojektering, Arbetslivsintegration Järva, där de utvecklat yrkeskurser inom olika områden inom byggbranschen. Under utveckling är även kurser inom restaurang och service. Dessa yrkeskurser kommer nu att målgruppsanpassas och erbjudas som en insats till deltagarna i vårt projekt. Butiksskolan, ICA Butiksskolan är ett samverkansprojekt mellan ICA och Arbetsforum i Bergsjön, Göteborg, och består av ett sexmånaders traineeprogram i en ICA-butik kombinerat med teoretiska studier inom ordinarie ICA-skolan. Målet är att de ungdomar som genomgått traineeprogrammet ska få jobb inom ICA eller något annat arbete inom handel. Detta projekt har framgångsrikt drivits i Bergsjön i Göteborg i tre år och ska nu inom ramen för detta projekt prövas i Stockholm. Studiefrämjandet Studiefrämjandet, ett politiskt, fackligt och religiöst obundet studieförbund, har med sitt stora utbud och med sin breda kompetens inom folkbildning en mängd valmöjligheter att erbjuda projektets målgrupp. Som ett led i det uppsökande arbetet kommer vi tillsammans med Studiefrämjandet att arbeta i projektform utifrån ungdomarnas egna intresseområden, t ex musik, film, dans, IT osv, för att på detta sätt få ungdomarna att välja ett innanförskap istället för ett utanförskap. Aktiviteterna blir ett medel i relations- och motivationsarbetet. Mottagare och användare av projektresultaten är förutom målgruppen i första hand ovanstående parter. Nyttan med projektet ser olika ut för olika aktörer. De offentliga aktörerna förväntas genom projektet att hitta former för samplanering av insatser och modeller för samverkan med externa och interna kurs- och utbildningsanordnare som är tydligt anpassade till målgruppens behov. Samverkansparterna kommer att erhålla utökad kunskap om målgruppen, vilken är viktig både i utvecklingsarbetet av redan existerande verksamhet men även i konstruerandet av nya kurser och utbildningar. Ytterligare externa mottagare av projektets resultat och lärande kommer att vara t ex Ungdomsstyrelsen, och deras temaprojekt Unga i arbetslivet och projekten involverade i storstadssatsningen, dvs från Malmö och Göteborg. Syfte - avsikten med projektet. Det övergripande syftet med projektet är att utifrån förprojekteringens resultat underlätta ungas etablering i arbetslivet, främja motivationen till studier samt förbygga att unga hamnar i utanförskap, genom att med utgångspunkt i befintliga strukturer och verksamheter utveckla förberedande och komplementära insatser som underlättar inträde i- och förstärker effekterna av

7 Sid 7 (26) befintliga verksamheter och aktiviteter. Vi ska inom projektet erbjuda ungdomar, som trots rätt inställning och motivation, inte klarar av att på egen hand fullfölja nästa steg på vägen mot självförsörjning, en kedja av målgruppsanpassade insatser. Stödet ska finnas med under det förberedande arbetet, in i insatsen och bestå även den första tiden i de reguljära studierna eller i anställning. Detta för att öka möjligheten att ungdomarna klarar att fullfölja sina studier eller behålla sin anställning. Syftet är även att undvika att hela tiden från grunden bygga nya utbildningar etc för att lösa problem eller fylla behov. I detta projekt vill vi istället forma och utveckla en modell för att få unga utanför och arbetssökande ungdomar att våga ta del av de utbildningar, projekt och satsningar som redan finns. Denna modell ska efter projekttiden vidareutvecklas när nya utbildningar och projekt uppstår, för att hela tiden ha ett aktuellt utbud av målgruppsanpassade insatser. Ett sekundärt syfte är även att sammanfoga tre starka förprojekteringar, Stockholms Unga i Jobb, Järva möter Unga och Arbetslivsintegration Järva, till ett och samma genomförandeprojekt för att på så sätt kunna få en för målgruppen både starkare och snabbare kedja av insatser från utanförskap till beprövade insatser och vägar till självförsörjning. Detta för att bli ett större och mer permanent strategiskt projekt med möjlighet till större genomslagskraft. I och med denna sammanslagning fogar vi samman tre kartläggningar, tre styrgrupper och tre projektorganisationers samlade kompetenser, vilket skapar stora förutsättningar för oss projektmedarbetare att lära och utvecklas i projektet. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Mål med projektet utveckla en modell av förberedande och komplementära aktiviteter som möjliggör ungdomars inträde i redan existerande verksamheter utveckla en kedja av socialt och individuellt stöd före, under och efter projektets insatser som stärker ungdomars möjlighet att bli självförsörjande genom jobb eller studier i samverkan med befintliga verksamheter utveckla en modell för ett uppsökande arbete söka upp och erbjuda stöd till ungdomar i utanförskap, erbjuda dem att ta del av projektets olika insatser samt ge dem kunskap om övriga typer av sysselsättningsinsatser sprida information till personal inom staden som möter ungdomar ute på fältet, för att ge en helhetsbild av vilka insatser som finns att tillgå så att de kan hjälpa till att sprida korrekt information vidare Mätbara projektmål: Minst 725 ungdomar deltar i projektet Minst 600 genomgår hela programmet 70% av ungdomarna som fullföljer studie- eller yrkesförberedande insatser är självförsörjande nittio dagar efter avslut. 90% av deltagarna ska efter projektet uppleva att deras möjligheter att få ett arbete eller gå vidare till studier har ökat och att projektet därigenom stärkt deras självkänsla Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Projektuppstart Rekrytering av projektmedarbetare Iordningställande av lokal Informationsmöten till alla berörda parter Planeringsmöten med alla samverkansparter Metodutveckling Utbildning/Fortbildning ELD, tillgänglighets- och jämställdhets

8 Sid 8 (26) Aktivitet Startdatum Slutdatum utbildning för projektgrupp och samverkanspartners Kontakt med ungdomar Roterande besök på möteplatser för ungdomar 2/vecka (Ungdomsgårdar, träfflokaler mm) Tid på yttremöteslokaler för dropinbesök 8 tim/vecka (Husby, Rinkeby samt Tensta) Väglednings- och rekryteringsmöten på Jobbtorg Gruppaktiviteter: studiebesök, jobbskuggning Rapportering till ESF-rådet varannan månad Marknadsföring av projektet, löpande Framtagande av informationsmaterial till alla målgrupper Delta i workshops och nätverksträffar med dem som arbetar med målgruppen Spridningskonferenser en gång per år Pressmeddelanden Kompetensutveckling personal Delta i konferenser, seminarier som är relevanta för projektet Läsa utredningar och prognoser kopplade till målgruppen Åka på studiebesök och ta del av andra projekt och dess resultat och lärande Kontinuerligt erfarenhetsutbyte: Storstadsintegration, tillsammans med Göteborg och Malmös genomförandeansökningar Möten inom projektorganisationen Styrgruppsmöten, 4-6 per år Partnerskapsmöten, 4-6 per år Personalmöten, varje vecka Planeringsdagar, en gång per termin Samverkansmöten med Järvafältets SDF-personal 1/mån (Medborgarvärdar, Ungdomsvärdar, Fältassistenter mm) Samverkansmöte med JärvaAndan 1/mån (150 organisationer, föreningar och myndigheter på Järva) Samverkansmöte med AF-JT-SDF Ledningsgrupp 1/månad (Lokal samverkansgrupp som sammanträder månadsvis) Utvärdering Processutvärderares arbete Resultat- och målfokuserad utvärdering, en gång per år Uppföljning avslut till okänd hos JT-Kista 1/månad (aspiranter som avslutas till okänd följs upp) Uppföljning FLAI och LIS-kuber en gång per månad Kick-Off i kombination med att transnationellt utbyte påbörjas med TAMU-skolorna

9 Sid 9 (26) i Köpenhamn. Utbytet fortsätter kontinuerligt under hela projektet Deltagare: projektmedarbetare, styrgrupp och partnerskap Första ungdomsgrupperna startar Grupper kommer sedan att påbörjas kontinuerligt under året hos alla våra nio samverkanspartners vad gäller studie- och yrkesförberedande insatser Implementeringsarbete Projektslut Slututvärdering och rapportering Slutseminarium Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Målsättningen är att projektets alla aktiviteter ska göras tillgängliga för alla arbetssökande ungdomar inom JT, AF:s Ungdomsgaranti och de ungdomar som befinner sig i utanförskap, i ett första skede på Järvafältet. De åtgärder som behöver vidtas för att uppnå detta är ett ständigt pågående informations- och fortbildningarbete både internt inom JT och AF, men framförallt i kommunikationen och uppbyggnadsarbetet tillsammans med samverkanspartners. Vi behöver även vara trygga i att alla våra samverkanspartners förstår vad de fyra olika tillgänglighetsperspektiven innebär. Detta kommer vi i ett första skede att initiera genom en gemensam orienteringsutbildning via processtödet Handisam. De enklare tillgänglighetsåtgärderna är att säkerställa att så många som möjligt av projektets lokaler är tillgängliga och utrustade med t ex hörslingor och handikapptoaletter och att all information görs tillgänglig så att alla kan tillgodogöra sig den. De svårare åtgärderna är att hela tiden ha en beredskap för att möta olika former av funktionshinder. Detta är dock utmaningar vi gärna antar då detta ska bli ett projekt som vänder sig till alla inom målgruppen. Vid behov kommer vi att använda oss av tolkar för att kunna nå ut till exempelvis föräldrar på Järva som inte har tillägnat sig det svenska språket. Föräldrarna kommer att vara en viktig del i arbetet med att bryta utanförskapet för ungdomar. Föräldrarna måste ha kännedom om vad deras unga erbjuds och vad som förväntas av dem. Tolkar kan också användas för att få hjälp med informationsmaterial och liknande när man vill nå ut till en mer språksvag målgrupp. Det finns också många ungdomar som inte behärskar det svenska språket än. Att kunna erbjuda dem ett möte med tolk är mycket viktigt för projektets tillgänglighet och lika möjlighet för alla. Vi kommer att söka stöd hos AF som har ett flertal specialister riktade mot målgruppen. Spetskompetens finns också i AF:s egen förmedling för funktionshindrade i Stockholm. Vi har även ett stort stöd i vår egenregiverksamhet och samverkanspartner START, som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering för långtidsarbetslösa, människor med nedsatt arbetsförmåga och funktionshindrade och i vår samverkanspartner Stiftelsen Stockholms Folkhögskola och deras tidigare erfarenheter från arbetet med Sff och Minneskursen. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. I förprojekteringen, vid en workshop i jämställdhet och genom projektets egen SWOT-analys, har vi blivit uppmärksamma på vikten av jämställdhetsintegrering av hela projektet. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas så att det inte förekommer någon könsdiskriminering vid fördelning av resurser eller när det gäller tillgänglighet i övrigt i projektet.

10 Sid 10 (26) De slutsatser vi har kommit fram till genom förprojekteringens SWOT är att de ungdomar som finns inskrivna på JT är relativt jämt fördelade över könen, 53% är män och 47% kvinnor. Det är med dessa siffror som grund som vi bestämt könsfördelningen i projektet. I det uppsökande arbetet ser det lite annorlunda ut. Gissningsvis finns det lika många unga män som unga kvinnor i utanförskap. Trots detta är majoriteten av de ungdomar vi har nått under förprojektering män. Det krävs därför att vi hela tiden utmanar oss för att hitta metoder och insatser som gör att vi når även kvinnorna. En styrka är att det för ungdomar år finns ett register, Walterlistan, på de ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. Detta register kan vara en hjälp för att nå de yngre kvinnorna. Tyvärr finns inte samma möjlighet för dem som är äldre än 20 år. Detta gör att vi inte känner till och kan hitta exakt de ungdomar över 20 år som saknar sysselsättning. På grund av detta blir vi hänvisade till de mötesplatser som finns ute, så som ungdomsverksamheter. På dessa platser rör sig mest unga män och det kan därför bli svårare att nå de kvinnorna i det uppsökande arbetet. Vi kommer i ett genomförandeprojekt att arbeta aktivt med att söka upp tjejer på de mötesplatser där vi vet att de finns, till exempel på ungdomsgårdarnas tjejkvällar och på ungdomsaktiviteter som är riktade bara till tjejer. Vi kommer även att arrangera riktade insatser inom projektet som vänder sig specifikt till tjejer, så som workshops och seminarium. När tjejerna ser vad programmet kan erbjuda hoppas vi att de väljer att delta även i de aktiviteter som är öppna för alla. Vi kommer framförallt att fokusera mycket på att nå unga invandrarkvinnor i utanförskap. Här finns det en dubbel problematik att arbeta med, både bristen på jämställdhetsintegrering mellan könen och en bakomliggande kulturelloch religiös tradition och norm. Det finns föreningar på Järva som har en hög andel av unga kvinnor som projektledningen har kommit i kontakt med och särskilt fokus skall läggas på samverkan med dessa för att få en jämnare könsfördelning i kontaktytorna mot ungdomarna (exempelvis Verdandi). Det finns också mötesplatser på Järva som har skapat ett specifikt utrymme för unga kvinnor antingen genom att reservera del av lokal endast för kvinnor eller att vissa kvällar i veckan endast ha öppet för kvinnor. En svaghet som uppmärksammats under förprojektering är att trots kompetens och möjlighet väljer medarbetare på JT, och ungdomarna själva, ofta könstypiska yrkesval. Detta är något vi kommer att medvetandegöra och arbeta aktivt med i projektet. En styrka i projektet är att vi bygger upp en modell med en bred variation av insatser och yrkesval för att öppna upp för möjligheten att göra otraditionella val i fråga om vidarestudier och yrkeskurser. Här kommer vårt förberedande arbete att vara viktigt då vi bör visa på smörgåsbordet av valmöjligheter och använda elevmentorer som inspiratörer till mer otraditionella val. För att under projektets gång kunna upptäcka ev. målavvikelser och styra projektet i önskad riktning ska alla data och redovisningar delas upp på kön. Jämställdhet och tillgänglighet ska vara stående punkter på projektmöten och uppföljningar av resultat. Som metod för det kontinuerliga jämställdhetsarbetet kommer vi i projektgruppen i samarbete med vår lärandeutvärderare att använda oss av 4R-metoden, som täcker in fyra viktiga perspektiv i jämställdhetsarbetet: Representation, dvs hur fördelningen kvinnor och män ser ut i projektets olika delar och på alla nivåer. Resurser, dvs hur de fördelas mellan kvinnor och män. Realia, t ex rådande könsmönster. Realisera, t ex vilka brister som bör åtgärdas. Projektet kommer att rekrytera både deltagare och anställda så att jämställdhet så långt det är möjligt uppnås. Alla projektmedarbetare och samverkanspartners kommer att utbildas inom både jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. En styrka som finns inbyggd i projektet är den oerhört breda kompetens som finns i frågan från alla olika samverkanspartners. Det gäller att tillvarata denna kompetens och använda den i projektet för att utmana alla rådande normer och vanor.

11 Sid 11 (26) Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. JT har ett datasystem FLAI, som används både för kartläggning av aspiranter och för uppföljning, rapporter och statistik. Detta system kommer vi att ha stor nytta av i uppföljnings- och utvärderingsarbetet i ett genomförandeprojekt då alla projektdeltagarnas insatser, aktiviteter, tidsplaner och resultat kan följas och analyseras i FLAI. Denna statistik sammanställs månatligen i ett särskilt uppföljningssystem, Lednings- och Informationssystem, till projektanpassade rapporter som kommer att granskas och analyseras av projektledningen och styrgruppen. Ett stort antal av de 16 till 24 åriga ungdomar som skrivs in på Jobbtorg Stockholm Kista (ungdomar från stadsdelsförvaltningarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista) avslutas till okänd (169 ungdomar avslutades till okänd under 2009 på Jobbtorg Stockholm Kista). Med detta menas att ungdomen inte har hört av sig under minst två veckor eller kommit till Jobbtorg enligt uppgjord jobbplan. Detta registreras i datasystemet FLAI. Avslutsorsaken okänd behöver inte i sig innebära ett negativt resultat, men det finns stor risk att många tillhörande denna kategori av ungdomar går in i eller återinträder i ett utanförskap. Att få fram listor på dessa ungdomar som avslutas till okänd samt deras kontaktuppgifter är något som kommer att vara möjligt från dag ett i genomförande av projektet. I genomförandeprojektet kommer vi att följa upp dessa ungdomar och delvis ställa frågan om vad som gjorde att de släppte kontakten med Jobbtorg Stockholm samt erbjuda dem som inte har någon sysselsättning möjligheter att ingå i projektet eller ge information om andra aktiviteter i Stockholm. Att återföra information om denna grupp av ungdomar både vad gäller aktuell sysselsättning samt vad som gjorde att de föll ifrån kommer att vara vital information för Jobbtorg Stockholms ungdomsarbete så att det kan förändras och förhoppningsvis minska antalet som faller ifrån. Vad gäller deras sysselsättning så kan det visa sig att de har börjat studera eller arbeta och detta är något som skulle välkomnas i statistiken. Statistik förs på personer som slussas genom uppsökandedelen vidare in i projektets förberedande prova-på-studier. Uppföljning görs inom projektets olika delar för att se hur utfallet blivit för de ungdomar som deltagit i projektet. Vi kommer att följa projektets resultat genom obligatoriska och regelbundna utvärderingar. Utvärderaren kommer att upphandlas utifrån stadens ramavtal gällande utvärderingar. För att se till att det hela tiden sker ett lärande och en utveckling inom projektet och att detta lärande lyfts och blir till en utvecklande dialog för alla inblandade ska en lärandeutvärdering genomföras. I korthet innebär förhållningssättet med lärandeutvärdering att man bygger på en kontinuerlig relation mellan utvärderaren och projektledningen. Utvärderarens uppgift blir att kontinuerligt leverera kunskap som genom fördjupade reflektioner, analyser och jämförelser bidrar till handling och strategiska val inom ramen för projektgenomförandet. Lärandeutvärderaren ska löpande dokumentera hur projektet fortskrider, delta vid viktiga aktiviteter, bistå vid sammanställning, redovisning och framtagandet av en plan för spridning av projektet, dess innehåll och erfarenheter. Lärandeutvärderaren kommer att samarbeta med projektledaren i projektet, genom att ge synpunkter och vara ett stöd och ett bollplank, skapa lärande i projektet hos de olika aktörerna och samverkansparterna och kunna återföra iakttagelser och resultat till förvaltningsmyndigheten och till utvärderare/följeforskare på programnivå. Lärandeutvärderingen kommer att upphandlas innan projektstart genom ett specificerat upphandlingsunderlag. Projektet kommer att arbeta med Experience Learning Description, ELD som utvecklats av CIU, Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte, som en samtals- och reflektionsmetod för att kartlägga kompetens. ELD kommer att bli projektets sammanhållande metod för att kommunicera och reflektera kring det icke-formella lärandet som sker hos deltagarna i de olika kurserna. ELD bygger på deltagarnas beskrivningar av situationer som uppstått under ett

12 Sid 12 (26) moment, projekt eller liknande och hjälper deltagaren att synliggöra lärandet som sker. Deltagarna dokumenterar därför kontinuerligt i en dagbok, blogg, fotoalbum eller liknande. Dokumentationen innehåller alltid egna formuleringar och beskrivningar på den kompetens som uppvisades i lärandesituationen. Denna dokumentation leder till regelbundna lärandesamtal. ELD avslutas alltid med ett kompetensbrev som sammanfattar lärandet som projektdeltagaren får ta med sig som ett intyg och referens. Genom ELD får vi i projektgruppen en gemensam metodik att förhålla oss till när det gäller projektdeltagarnas lärande i projektet. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. För att lyckas med projektets marknadsföring är det viktigt att hela tiden ha en tydlig projektidentitet likväl som en tydlig projektimage. Inom detta område kommer vi att anlita adekvat kompetens för stöd i ovanstående och för design av informationsmaterial till alla parter samt för upprättandet av en kommunikations-, spridnings och mediaplan. Vi kommer även att genomföra en direktupphandling av en endags samtalsledarutbildning i ELD-metodiken, utvecklad av Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte. Detta kommer att vara en obligatorisk utbildning för alla i projektgruppen och alla samverkanspartners som arbetar med projektdeltagarnas lärande. Även lärandeutvärderingen kommer att upphandlas innan projektstart. (Läs mer under rubriken Uppföljning, utvärdering och lärande) Allt kommer att upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling under förutsättning att projektet blir beviljat. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Då projektet består av olika delar kommer även samverkansarbetet att pågå på olika plan, med en övergripande och projektgemensam samverkansstruktur i styrgruppen och partnerskapet. Projektets övergripande samverkansarbete gäller främst JT, Socialtjänsten och AF. Detta för att undvika att olika strukturer och uppdrag krockar. Detta samverkansarbete har pågått sedan inrättandet av JT i januari 2008 och man har både hittat strukturer och former som underlättar för målgruppens planering, men även problem där de tre myndigheternas uppdrag krockar. Ett område där uppdragen krockar är när målgruppsungdomarna har blivit aktuella för AF:s Ungdomsgaranti och därför inte kan delta eller ens påbörja en längre insats inom JT. Detta är något vi beaktat i projektet och hittat en lösning på, som redan är testad med AF:s jurister, som inte sett några hinder för att arbeta enligt denna lösning. De ungdomar som deltar i projektet kommer att kunna påbörja en kurs inom projektet under sin tid inom JT. Om de senare under kursens gång blir aktuella för Ungdomsgarantin fortlöper planeringen, men detta skrivs in som en aktivitet inom AF:s UGA. Detta samarbete underlättas då verksamhetsansvarig för ungdomsfrågor inom AF Stockholm sitter med i projektets styrgrupp och av att AF finns representerade även i projektgruppen. Det uppsökande arbetet kräver ett utvidgat och strukturerat samarbete mellan de två stadsdelsförvaltningarna på Järva samt mellan olika grupper och avdelningar inom en och samma stadsdelsförvaltning. Dessutom saknas ett arbetsmarknadstänk där de som träffar ungdomarna kan informera om bland annat aktuella utbildningar och lediga jobb. I ett genomförandeprojekt vill vi agera som en sammanhållande länk mellan de olika aktörer som finns inom Järvas stadsdelsförvaltningar och via dem nå ut till ungdomarna med information och ett samlat budskap om vikten av att de har en meningsfull sysselsättning.

13 Sid 13 (26) Att de olika samverkansparterna, utbildningsanordnarna, är intresserade av att vara en del av projektet ligger delvis i eget intresse i frågorna, dvs att hitta vägar och metoder att få in fler ungdomar till sin utbildning, men även för att både Folkhögskolorna och Utbildningsförvaltningen har fått uppdrag som ligger i linje med projektet. Folkhögskolorna har via ett Regeringsuppdrag fått en förfrågan från Arbetsförmedlingen om att lämna in anbud om en tremånaders studieförberedande utbildning för arbetssökande ungdomar inom Ungdomsgarantin och i Utbildningsförvaltningens uppdrag inför 2010 ligger ett förstärkt ansvar att samarbeta med JT för att på detta sätt underlätta aspiranternas väg in i bl a Yrkvux. Alla parter berörda av detta finns representerade i partnerskapet både för att följa och delvis kunna styra projektets process kring detta, men även för att kunna implementera vårt arbetssätt i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Att en relativt stor del av projektets huvudtankar finns med som nya inslag i de ordinarie uppdragen visar att våra slutsatser från förprojekteringen ligger rätt i tiden, både behovsmässigt, politiskt och strategiskt, vilket ökar förutsättningarna för en samverksansprocess som verkligen behövs, ett lyckat projekt och för en smidig implementering i ordinarie verksamhet. Dock har JT en annorlunda målgrupp än den våra samverkanspartners kanske vanligtvis riktar sina utbildningar till. JT har en djupare kunskap om denna målgrupp och dess unika behov. Denna kompetens behöver spridas till samverkanspartners så att de kan målgruppsanpassa sina insatser. Att samverkan mellan kursanordnare och projektledning är tät och välfungerande är oerhört viktigt för att nå projektmålen. Detta är något vi har sett då vi har analyserat tidigare insatser av liknande karaktär i JT:s uppföljningssystem, FLAI, och när vi tagit del av målgruppsungdomarnas synpunkter vid workshops och djupintervjuer. När det finns tät kontakt mellan kursanordnare och ungdomens kontaktperson blir resultatet bättre, samtidigt som ungdomarna själva uttrycker ett stort behov av individuellt stöd både under och efter insatsen. Stödet ska dock ha en nära koppling till insatsens innehåll och krav, vilket ställer stora krav på samverkan mellan kursanordnare och projektgrupp. Därför bygger vi upp samverkansgrupper kring varje enskild insats där projektets arbetsgrupp hela tiden är en del i den aktuella insatsen. Inom ramen för Storstadsintegrationen planerar vi ett strukturerat samarbete och utbyte med syfte att nå ett erfarenhetsutbyte inom samverkans- och arbetsmarknadsprojekt. Tillsammans ska vi utveckla uppkomna metoder och utveckla ett samarbete inom ramen för lärandeutvärderingen (se bilaga för Letter of intent) Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Det mest strategiska i detta projekt ligger i den enkla men ändå nödvändiga och genialiska idén: att inte bygga något nytt, men att bygga väl fungerande broar, stödstrukturer och introduktionskurser så att målgruppsungdomarna kan ta del av redan existerande verksamheter. Kunskaper om de möjligheter som finns för unga i Stockholm har under förprojekteringens uppsökande del visat sig vara låg och med individanpassad information finns det stora möjligheter att erbjuda attraktiva alternativ till utanförskap. Projektet vänder sig till arbetssökande ungdomar i hela Stockholms stad, både inom JT, AF och bland unga i utanförskap. Detta kräver på grund av storleken och komplexiteten en genomtänkt och tydlig kommunikationsstrategi och medverkan av chefer på alla nivåer, vilket leder till att förutsättningen för stor strategisk betydelse och för fortsatt utvecklingsarbete är stort. I förprojekteringen har vi diskuterat mycket kring samverkan och val av samverkanspartners och vi har varit noga med att hitta engagerade samverkanspartners på många olika nivåer och inom olika områden: offentlig verksamhet, privat verksamhet och obundna organisationer. Detta för att hela tiden kunna arbeta i ett brett fält som täcker hela målgruppens behov av insatser och för att utbyte och ett lärande ska ske för alla parter. Alla deltagande aktörer har på eget initiativ intresserat sig för projektet och alla finns representerade antingen i styrgruppen eller i partnerskapet. Engagemanget ökar också då alla har ett tydligt uppdrag och tydligt ansvarsområde i projektet. JT, Stadsdelsförvaltningarna och AF går samman för att uppnå sitt gemensamma uppdrag: att ungdomarna ska bli självförsörjande genom jobb eller studier. Övriga samverkanspartners,

14 Sid 14 (26) Rekryteringsprogrammet och Svenska Bostäder, START och Svensk Handel, ICA, Stiftelsen Stockholms Folkhögskolor, Utbildningsförvaltningen, Järvalärling/Hantverksakademin och Studiefrämjandet, bedriver redan sina projekt, yrkeskurser eller utbildningar, men behöver anpassa sin verksamhet för att nå alla i målgruppen. Förutsättningar för implementering i den ordinarie verksamheten finns inbyggt i projektidén då det handlar om att ta tillvara på redan existerande utbud och skapa förutsättningar för vår målgrupp att ta del av detta. Att både AF, Utbildningsförvaltningen och Folkhögskolan har ett liknande uppdrag i sin ordinarie verksamhetsplanering bara ytterligare stärker förutsättningarna för både måluppfyllelse och implementering av framgångsrika resultat. Inbyggt i projektidén finns både förutsättningen och målsättningen att vi under projektet ska bygga upp en modell av prova-på-studier och förberedande yrkesutbildningar och även en modell för hur man mäter och kommunicerar lärandet som sker i kursen. Denna modell ska både under projekttiden och efteråt kunna föras över till nya aktörer, nya utbildningar och projekt så att insatserna hela tiden matchar både utbudet och målgruppens behov. Förhoppningen är att detta ska kunna leda till en nationell modell för inslussning av ungdomar till redan existerande utbildningar, projekt och kurser. Stockholms Stadsledningskontor kommer att följa projektet för att slutsatser och resultat ska kunna tas tillvara på en övergripande nivå. Uppsökande arbetsmarknadsinsatser och studieinformation är något som diskuterats inom JT:s organisation, men som i dagsläget inte finns som ordinarie uppdrag. Lyckade insatser i det uppsökande arbetet kan resultera i implementering i JT:s ordinarie verksamhet efter genomförandets slut. Tillvägagångssätt och lyckade insatser ska dokumenteras väl och spridas för att en eventuell implementering ska fungera smidigt. Projektresultaten och projektets utveckling kommer regelbundet att spridas i de nätverk och organisationer vi arbetar i. Vi kommer även att delta i relevanta konferenser och seminarier med anknytning till verksamhetsområdet och även själva bjuda in till ett antal spridningskonferenser. Till exempel har vi haft kontakt med utredaren Oscar Svensson, Ungdomsstyrelsen, vad gäller Ungdomsstyrelsens kartläggningsuppdrag gällande kommunernas arbete kring unga som varken arbetar eller studerar (IJ2009/1243/IU). Undersökningen gäller de kommuner som har tecknat lokala utvecklingsavtal, men kartläggningen kan även innefatta sådant arbete som dessa kommuner bedriver för den aktuella målgruppen också utanför ramen av utvecklingsavtalen. Vi har under förprojekteringstiden varit med och lämnat svar på denna undersökning. Ungdomsstyrelsen kommer att bjuda in till seminarier samt konferenser för att belysa resultatet av studien, samt visa på goda idéer och exempel där vi i planerar att delta. Projektet kommer att upphandla tjänster från en informationsbyrå för att nå ut med tillgängligt och lättöverskådligt informationsmaterial till alla inblandade parter. Via denna informationsbyrå kommer även målgruppens kommunikationskanaler att analyseras så att projektet kan nå rätt ungdomar med anpassad information. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Under uppbyggnaden av projektet och dess grundsyn, människosyn och pedagogik har vi inspirerats av Jens Bays konsekvenspedagogik och den danska arbetsmarknadsutbildningen som influerats av denna, vilket kan ses tydligast i de så kallade TAMU-skolorna. Träningsskolan för Arbetsmarknadsutbildning. En av medlemmarna i styrgruppen, Elisabeth Linderstad verksamhetschef för en av Stockholms egenregiverksamheter KraMiMoa, har under projektet inspirerat och väglett oss i konsekvenspedagogik och social handlingskompetens. KraMiMoa är en verksamhet som är en samverkan mellan Socialtjänsten, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen för att deltagarna skall finna, få och behålla ett arbete och därmed kunna leva ett självstyrande liv. Det finns ett tiotal KraMi-verksamheter i Sverige och alla har sin pedagogiska grund i konsekvenspedagogiken och social handlingskompetens. Vi har bestämt oss för att arbeta vidare med att ha konsekevenspedagogiken som referensram i vårt arbetsmarknadsprojekt riktat till ungdomar, precis som man valt att göra i dansk arbetsmarknadsutbildning och låta samma pedagogiska grundsyn genomsyra vårt projekt. TAMU har en 30 år lång utvecklingshistoria och vi har under förprojekteringen lärt oss att om något ska kunna bli

15 Sid 15 (26) en success story krävs en lång success history, något vi verkligen anammat - och med detta projekt siktar vi på en långsiktig utveckling. TAMU står idag för ett utbildningssystem som är flexibelt både i förhållande till arbetsmarknaden, som hela tiden förändras, samt i förhållande till eleverna som har olika utgångslägen och olika behov, precis så som vi vill att vårt projekt ska beskrivas om några år. TAMU-skolornas målgrupp är unga i åldern år som står till arbetsmarknadens förfogande, men som saknar de nödvändiga utbildnings- och arbetsmarknadskvalifikationer, som behövs för att kunna få ett arbete. Det som utmärker TAMU-skolorna är nära relationer mellan lärare och elever, öppenhet, fokus på vikten av en trivsam och kreativ miljö och att allt arbete som genomförs är verkligt istället för ren sysselsättning. På organisationsnivå är det utmärkande: tydliga mål, gemensamt ansvar och högt ställda krav på medarbetarnas kompetens. På TAMU-skolorna är det eleverna som har det övergripande ansvaret att dokumentera och överblicka sin skolgång i utbildningsboken, vilken kan jämföras med den ELD-metod vi i projektet tänker använda oss av för att mäta elevernas lärande. Då vår målgrupp och dess behov är desamma som TAMU-skolornas målgrupp och dess behov och eftersom det som utmärker TAMU stämmer så väl överens med vad vi vill ska vara utmärkande för vårt projekt vill vi i projektet upprätta ett långsiktigt utbyte med TAMU-skolorna för att få en chans att fördjupa oss i detta och lära från källan. Elisbeth Linderstad har tidigare haft kontakt med Jens Bay i Köpenhamn och vi skulle gärna vilja bygga upp ett mentor-adept förhållande med dem. Den initierande kontakten med Jens Bay är redan tagen och ett ömsesidigt intresse för detta samarbete finns i TAMU-organisationen. Detta kommer naturligtvis att ha stor inverkan på hela det fortsatta projektet i form av grundsyn, förhållningssätt och bemötande, men även på faktiskt innehåll och metodik. Vi tänker påbörja genomförandeprojektet i augusti 2010 med en gemensam studieresa till Köpenhamn och en TAMU-skola tillsammans med både styrgrupp och samverkanspartners. Utbytet och relationen ska sedan kontinuerligt fortsätta under hela projekttiden, med minst ett gemensamt möte per år då gemensamma studiebesök, workshops och dialog kring projektutveckling genomförs. I utbytesprojektet planeras även att under 2011 resa till Köpenhamn med ett antal projektdeltagare. Där ska de delta i en workshop om skillnaden mellan att vara ung och arbetssökande i Stockholm respektive Köpenhamn och även delta en heldag tillsammans med eleverna på en TAMU-skola och vara med i deras verksamhet. Vi vill även i ett senare skede, under 2012, bjuda upp elever från Köpenhamn hit till Stockholm. Samarbetet med Jens Bay och TAMU kommer att ledas i en särskild arbetsgrupp, bestående av intresserade representanter från vår styrgrupp, projektgrupp och samverkanspartners. Under förprojekteringstiden har en av projektledarna haft möjlighet att göra ett organiserat studiebesök till Skottland inom ramen för EU:s Leonardoprogram. Ett av studiebesöken var till en förort till Edinburgh där de tittade på det uppsökande arbete som bedrevs genom bl a dörrknackning och riktade informationsinsatser för ungdomar. De visade att man på ett organiserat och respektfullt sätt från myndighetshåll kunde ta kontakt med målgrupper genom att faktiskt söka kontakt med dem via bostaden och nå goda resultat vad det gäller informationsinhämtande och spridande av information som kunde öka delaktighet och aktivitet från medborgarna. Det anordnades också en workshop i Stockholm efter studiebesöket i Skottland där även personal från de olika studiebesöken i Skottland närvarade och beskrev sina arbetsmetoder för personal från Stadsdelar, Jobbtorg och Arbetsförmedlingar. Stort intresse har visats från kollegor i Skottland att få fortlöpande information om hur vårt projekt tar form och hur arbetet utformas och bedrivs. Vi planerar för ett fortsatt samarbete under genomförandeprojektet. I dagsläget är det inte ännu bestämt hur detta samarbete skall bedrivas och eventuellt kan en kompletterande ansökan om medel för transnationalitet inkomma till ESF-rådet. Detta utbyte gäller endast det uppsökande delprojektet. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt.

16 Sid 16 (26) JT är med start i februari 2010 projektägare till ytterligare ett ungdomsprojekt, FILUR. FILUR vänder sig till de ungdomar som behöver arbeta med sin egen självbild, tilltro till sin egen förmåga och formulerandet av sina egna intressen och mål innan de kan nå en hållbar etablering på arbetsmarknaden eller i studier. Detta är även gränsdragningen mellan de två projekten. FILUR:s ungdomar kan dock vid genomgånget program hos FILUR vara aktuella för merit.nu, varför tät samverkan och gemensamt lärande och utbyte är viktig. Målsättningen är att både FILUR och merit.nu efter projekttiden ska implementeras i ordinarie verksamhet och därför bör former för detta utarbetas och diskuteras redan under pågående projekt. Unga In är ett projekt som ägs av AF och drivs i samarbete med Fryshuset. Projektet vänder sig till Unga utanför, dvs åringar som inte studerar, arbetar eller aktivt söker arbete eller har någon sysselsättning. Detta är en målgrupp som vårt uppsökande arbete på Järvafältet riktar sig till och därför är samverkan mellan dem båda viktig. Våra kurser och prova-på-studier kan även fungera som insatser för ungdomar som deltagit i Unga In. För att underlätta samverkan och samarbete mellan Unga In och merit.nu har vi liksom dem valt att använda metoden Experience Learning Description, ELD, som ett sätt att kommunicera och mäta informella kunskaper hos deltagarna. Genom ELD har vi ett gemensamt kommunikationsverktyg mellan projekten. I projektets styrgrupp finns personer som sitter med i styrgrupperna för båda de ovanstående projekten. Detta för att ytterligare öka möjligheterna till samverkan mellan projekten, möjliggöra synergieffekter och undvika dubbelarbete. Vi har, genom utbytet inom storstadssatsningen, kontakt och dialog med ett projekt i Göteborg, Unga i Jobb. Våra respektive projekt arbetar med samma målgrupp och med att hitta väl fungerande metoder för att mäta det informella lärandet, vilket gör att kunskapsutbytet oss emellan är mycket meningsfullt. Redan under förprojekteringen hade vi ett fruktbart samarbete med Susanne Zander, utredare på Ungdomsstyrelsen och coordinator i temaprojektet Unga i arbetslivet. Detta är en mycket viktig samverkans-och dialogpart både när det gäller spridning av projektets resultat och för att få kontakter och utbyte med andra projekt för fortsatt lärande. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Projektet kommer att ägas av Jobbtorg Stockholm. Projektorganisationen kommer att bestå av en styrgrupp, ett partnerskap bestående av representanter från alla samverkanspartners och en operativ projektpersonal. Styrgruppen har det övergripande ansvaret för ledning och styrning av projektet och är även forum för projektets övergripande beslut. Styrgruppen kommer att sättas samman av representanter med beslutsmandat från JT, AF, Utbildningsförvaltningen och representanter från Rinkeby-Kista och Spånga-Tenska stadsdelsförvaltning. Styrgruppen kommer att ha möten ca 4-6 gånger per år. I partnerskapet kommer projektets alla samverkansparters finnas representerade och det är här samverkan och strukturer, utveckling och implementering diskuteras. Partnerskapet kommer att bestå av: Jobbtorg Stockholm Arbetsförmedlingen Representanter från Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Stadsledningskontoret genom Järvalyftet/Söderortsvisionen Utbildningsförvaltningen Hantverksakademin Stiftelsen Stockholms Folkhögskola

17 Sid 17 (26) START Svensk Handel Rekryteringsprogrammet Svenska Bostäder ICA Studiefrämjandet Det formella partnerskapet kommer att träffas 4-6 gånger per år. Många möten kommer dock att hållas i mindre konstellationer för att underlätta det konkreta samarbetet. Operativ projektpersonal I projektet finns ett delat ledarskap med en projektledare som ansvarar för att projektet löper enligt syfte, mål och tids- och budgetplan och sköter all rapportering och spridning av resultatet och en projektpedagog som ansvarar för samarbetet med projektets samverkanspartners gällande de olika insatserna och innehållet i dessa. En administratör på heltid och en ekonom på halvtid hanterar alla inkommande fakturor och redovisning av tidsrapporter samt ansvarar för att informationsspridningen är ändamålsenlig och att kommunikationsplanen följs. Dessa sköter även all ekonomisk- och deltagarredovisning till ESF-rådet. I den centrala projektgruppen kommer det även att finnas två coacher och två studie- och yrkesvägledare som jobbar aktivt med deltagarna både före, under och efter våra samordningspartners insatser. Studie- och yrkesvägledarna kommer även att, i mindre grad, arbeta uppsökande på Järva. Två coacher kommer att arbeta uppsökande på Järva samt agera samordnare för den personal på stadsdelsförvaltningarna som kommer att hjälpa till med informationsspridning om aktuella kurser, utbildningar och jobb. Fyra fältassistenter från Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning och fyra fältassistenter/ungdomsvärdar från Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning kommer att arbeta på vardera 25 % i projektets uppsökande del. De kommer att delta i regelbundna samverkansmöten med coacherna, sprida kunskap vidare till de ungdomar de möter ute på fältet samt fungera som förmedlare av kontakt mellan ungdomar och coacher för de ungdomar som vill ha ytterligare stöd och hjälp att ta nästa steg. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Stockholm Stad har stor erfarenhet av projektarbete från bland annat satsningen på Kompetensfonden som resulterade i cirka 520 projekt inom stadens alla verksamhetsområden. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen bedriver i dagsläget två ESF-projekt, Etablering Stockholm och FILUR, samt ett Flyktingfondsprojekt och ett Leonardoprojekt, genom vilka detta projekt kan lära mycket. En av de två projektledarna är Åsa Helsing som tidigare har erfarenhet av projektledning från sin roll som projektledare och chef i det uppsökande ungdomsprojektet Navigatorcentrum Syd Navigatorcentrum Syd var en statlig försöksverksamhet som drevs av Ungdomsstyrelsen. Projektet finansierades dock av Stockholm Stad i samarbete med Allmänna Arvsfonden. Projektet ansvarade för det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms tio södra stadsdelar samt för insatser och verksamhet för de ungdomar som ville delta i projektet. I projektet arbetade förutom projektledaren fem medarbetare. Projektbudgeten var fem miljoner per kalenderår. Projektet blev mycket uppmärksammat och resultaten var goda, trots en kort projekttid. Åsa har även arbetat som gruppledare inom Jobbtorg Stockholm, som samordnare mellan två frigymnasiekolor och som arbetslagsledare för ett nystartat gymnasieprogram. Alla dessa tjänster är relativt likvärdiga rollen som projektledare då det handlar om samordning, styrning, utveckling och uppföljning. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster.

18 Sid 18 (26) Vi kommer att beakta Lagen om offentlig upphandling (LOU) inom projektverksamheten. Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd Medlemmarna i styrgruppen har ej rätt mandat. Genomtänkt rekrytering. Projektledare eller projektmedarbetare lämnar uppdraget. Regelbunden kunskapsöverföring om projektet och dess organisation och struktur via dokumentation och möten. Teamarbete så att alla är insatta i alla delar av projektet. Ersättningsrekrytera så snart som möjligt, helst överlappande tjänster. Samverkanspartners tappar intresset under projektets gång. Samverkan inom samordningsgruppen fungerar ej. Stadsdel/JT/AF upplever ett ökat inflöde som de inte kan möta. Vi får inte tillräckligt antal deltagare. Svårigheter att finna ungdomar som ska slussas in/ igenom projektet. Insatserna och aktiviteterna motsvarar inte målgruppens behov. Negativ ryktesspridning gällande projektets arbete. En komplicerad budget och projektadministration. Nya utbildningar uppstår, dvs det uppstår behov av nya insatser inom projektet. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete som matchar alla samverkanspartners aktuella behov. Fortlöpande marknadsföring, projektutveckling och omvärldsanalys kan öppna upp ett behov för och ett intresse hos nya samverkanspartners. Tydlig information till alla parter. Tid och möjlighet till dialog och reflektion finns avsatt på alla möten. Täta kontakter med aktörer på Järva som kan ge signaler om projektets påverkan på verksamheten. Målsiffrorna bygger på aktuella behov och prognoserna tyder på en ökning. Fokus på förarbetet: relationsbyggande, inspirationsarbete och en lång förberedelseprocess. Analys av kommunikationsplan och informationsspridning. Möjliggöra för än mer individanpassning. Vi kommer även att ha ett överintag av ungdomar till alla grupper. Öka kontaktytor till ungdomarna genom de 90-tal föreningar som är knutna till Järva andan. Kontinuerlig avstämning och utvärdering med deltagare och projektmedarbetare och hela tiden utveckla insatsernas innehåll. Att inte förmedla en överdrivet positiv bild av vad projektet och dess samarbetspartners kan erbjuda Genomtänkt rekrytering av kompetent administratör/ ekonom. Projektet riggas med en viss öppning för nya insatser, nya samverkanspartners. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Projektet riktar sig till arbetssökande ungdomar i Stockholm Stad, ungdomar som trots rätt motivation och inställning inte lyckas ta sig vidare mot självförsörjning. Projektet riktar sig även till ungdomar på Järvafältet som befinner sig utanför studier, arbete eller aktiviteter. Projektet kommer i dessa områden att arbeta uppsökande för att kunna erbjuda attraktiva alternativ till utanförskapet. Genom omvärldsanalyser har vi konstaterat att det finns ett stort utbud av resurser som dessa ungdomar skulle kunna ta del av. Steget från arbetslöshet och passivitet till ett heltidsåtagande är dock alltför stort och de behöver både tid

19 Sid 19 (26) och support för att ta förmå sig att ta detta steg. Projektet kommer att bygga upp introduktionskurser, både yrkes- och studieinriktade. Kurserna kommer att innehålla ett förstärkt individuellt och socialt stöd för få ungdomar att våga ta del av de resurser som redan finns för att nå målet: självförsörjning genom fortsatta studier eller anställning. Sammanfattning av projektet på engelska. The target group of the project is job seeking youths in Stockholm city, who, in spite of the right motivation, have not managed to become self-sufficient. A part of the project will work specifically in the area of Järva, seeking out youths who are outside of all social structures in terms of studies, work and other activities, offering them attractive alternatives to their current life in isolation. Through analysis of the surroundings we have concluded that there exists a wide selection of resources that these youths are able to take part of. However, the leap between passivity and a full-time commitment is too great and they need both time and support in order to make this major change. The project will construct introduction courses with aims towards work and studies. The courses will include strong individual support in order to motivate the youths to take part of the resources that already exist to reach the goal of self-sufficiency trough future studies or employment. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Skickas separat: Budgetförtydligande Formulär för offentlig medfinansiering Flödesscheman Letter of intent, som beskriver Storstadsintegrationens samarbete Kopia på avsiktsförklaring, samverkansöverenskommelse mellan JT och samverkanspartners Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Alla deltagande aktörer har på eget initiativ intresserat sig för projektet och alla finns representerade antingen i styrgruppen eller i partnerskapet. Engagemanget ökar också då alla har ett tydligt uppdrag och tydligt ansvarsområde i projektet. JT, Stadsdelsförvaltningarna och AF går samman för att uppnå sitt gemensamma uppdrag: att ungdomarna ska bli självförsörjande genom jobb eller studier. Övriga samverkanspartners, Rekryteringsprogrammet och Svenska Bostäder, START och Svensk Handel, ICA, Stiftelsen Stockholms Folkhögskolor, Utbildningsförvaltningen och Studiefrämjandet, bedriver redan sina projekt, yrkeskurser eller utbildningar, men behöver anpassa sin verksamhet för att nå alla i målgruppen och får genom sitt deltagande i projektet en fördjupad kunskap om målgruppen. Svenska Bostäders, Svensk Handels och ICA:s engagemang i projektet handlar även om att bidra med branschkompetens och utveckla metoder och ingångar för att hela tiden kunna rekrytera kompetent och adekvat personal. Se mer info om respektive samverkanspartner under rubriken Målgrupper som omfattas av projektet. Arbetsförmedlingen Huvudkontoret Arbetsförmedlingen Spånga-Tensta Arbetsförmedlingen Huvudkontoret AMO Sthlm

20 Sid 20 (26) Arbetsförmedlingen Huvudkontoret Arbetsförmedlingen Rinkeby Kista Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen Rekryteringsprogrammet Stockho Sundbybergs Folkhögskola Sundbybergs Folkhögskola STUDIEFRÄMJANDET STUDIEFRÄMJANDET I STOCKHOLM Spånga-Tensta SDF Stadsledningskontoret Sundbybergs Folkhögskola Södra Stockholms Folkhögskola Sundbybergs Folkhögskola Sundbybergs Folkhögskola Svenska Bostäder Norra Järvas områdeskontor Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Medfinansieringen genom deltagarersättning är lågt beräknad, med hänsyn till att ungdomar kan utebli delar av projekttiden. Projektet har även föregåtts av en gedigen förprojektering och är nu väl förankrat i stadsdelsförvaltningarna, både genom muntlig information och genom ett brev som beskriver hur underlaget till medfinansieringen genom deltagarersättning kommer att tas fram. Medfinansieringen i form av löner för medarbetare i det uppsökande arbetet är mycket väl förankrat i projektet då