ELBRANSCHEN URANRUSCHEN HAR BÖRJAT! Besök Elbranschens webbplats:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELBRANSCHEN URANRUSCHEN HAR BÖRJAT! Besök Elbranschens webbplats: www.elbranschen.nu"

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 79 NR URANRUSCHEN HAR BÖRJAT! Besök Elbranschens webbplats: BASINDUSTRIN VILL BYGGA EGEN KÄRNKRAFT HAPARANDA VÄLKOMNAR FINSKT KÄRNKRAFTVERK DEBATT: MASSMEDIA SVIKER, MEN INTE ELBRANSCHEN MFK: RÄDSLAN FÖR REAKTOROLYCKOR ÄR OBEFOGAD

2 Originalet! Klämmor från Marknadsledaren Nyhet! 30 år med WAGOs toppklämmor. Miljarder klämmor har med tillförlitlighet och säkerhet använts över hela världen. 222 serien för alla typer av ledare, flexibel, solid eller fåtrådig. Från 0,08 mm 2 till 4 mm serien speciellt för fåtrådiga och solida ledare, finns för 2-, 4-, 6- och 8-ledare upp till 6 mm 2. WAGO Sverige Box Järfälla Tel Fax Beställ svensk katalog från eller hämta din information på:

3 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Ur innehållet i nr. 4/2008 Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Rolf Oward Årgång 79 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Forsmark får öka effekten Kjell Jansson ny vd för Svensk Energi Världens längsta sjökabel klar Basindustrin vill bygga egen kärnkraft Haparanda välkomnar finskt kärnkraftverk JAKTEN PÅ DET STRÅLANDE GULDET Nu har den stora uranruschen dragit igång Fransk jätteanläggning för anrikning av uran Nytt bolag ger tysk-nordisk marknadskoppling Sjökabel ska rädda vindkraftsexploatörer FIE: Ny utbildning ska underlätta rekrytering HANS JELBRING: Strålningsmodell på lösan grund DEBATT: Den obekväma verkligheten klimatet har alltid varierat Massmedia sviker, men inte Elbranschen Klimathysteri även i Finland ELBRUK: Hur används egentligen elproduktionsresurserna? MFK: Rädslan för reaktorolyckor är obefogad Elbranschens blå-gula sidor Omslagsfoto: P. Lesage/Areva

4 Ansökan om effekthöjning lämnades in till miljödomstolen i september 2005 och i oktober i fjol hölls huvudförhandlingar i Forsmark. Den 21 augusti i år meddelade miljödomstolen sin dom. Forsmarks Kraftgrupp AB ges nu tillstånd att enligt miljöbalken bedriva verksamhet vid Forsmarks kärnkraftverk vid en termisk effekt i reaktor Forsmark 1 och Forsmark 2 om vardera MW och i reaktor Forsmark 3 om MW samt vidta de åtgärder som behövs för att höja effekten i reaktorerna upp till angivna nivåer. Domen lämnar även tillstånd för uppförande och drift av ett mellanlager för radioaktivt kontaminerade interndelar samt tillstånd att utöka och driva det befintliga markförvaret vid Svalören. Elbranschen 4/2008 AKTUELLT I ELBRANSCHEN Forsmark får öka effekten Nära tre år efter att Forsmarks verksledning lämnat in ansökan om miljöprövning för att få höja effekten i de tre reaktorerna har nu den godkännande domen offentliggjorts. Vi är nöjda med domen, kommenterar Forsmarks miljöchef Eva Hydén. Bo Källstrand har jobbat med teknik hela sitt liv men nu blir han statens förlängda arm i Västernorrlands län mitt i Sverige. Efter civilingenjörsexamen på KTH arbetade han i olika befattningar inom ASEA/ABB, bl.a. som divisionschef i Brasilien och som vd för ABB Switchgear i Ludvika. Till kraftbranschen kom han via Graninge AB där han under åren var vd och koncernchef innan han flyttade över till EDF, Electricité de France, som vice vd och vd i EDF International, ett holdingbolag för utlandsverksamheten. När Bo Källstrand ser tillbaka 2 Av de villkor som ställts i domarna har arbetet med att följa dem i vissa fall redan startat, till exempel kontroll och behandling av avloppsvatten som släpps ut till Bottenhavet. Några av villkoren måste vi utreda vidare. Vi ska ha i åtanke att hela vår verksamhet har varit föremål för omprövning och den granskning som miljödomstolen har gjort är jämförbar med den Bo Källstrand lämnar Svensk Energi... Svensk Energis vd Bo Källstrand har utsetts till landshövding i Västernorrland och lämnar därmed sin befattning i Svensk Energi. Han tillträdde som vd i föreningen Kjell Jansson har bred erfarenhet av energifrågor, exempelvis var han Svenska Kraftnäts förste generaldirektör. Svensk Energis styrelseordförande Anders Hedenstedt uttrycker sin tillfredsställelse över att Kjell Jansson velat acceptera erbjudandet från branschföreningen. Diskussionerna med Kjell Jansson inleddes redan när det blev känt att Bo Källstrand blir landshövding i Härnösand. Vi anser att Kjell Jansson passar utmärkt för uppgiften eftersom han har bred kunskap och erfarenhet i energifrågor och dessutom breda kontakter i samhället och i politiken. Kjell Jansson verkade under 1980-talet inom finansdepartementet, industridepartementet och miljödepartementet. Därefter har han innehaft fyra generaldirektörsposter: Svenska Kraftnät åren , Tull- på åren inom Svensk Energi är det två frågor han vill framhålla, nämligen den ökade kundorienteringen och arbetet för att på nätsidan öka leveranssäkerheten. Den månadsvisa avläsningen av elmätarna som från den 1 juli nästa år ska vara genomförd i hela landet är en milstolpe, en branschinvestering som gör det möjligt för elleverantören att för första gången i historien kunna debitera kunderna för den elförbrukning de faktiskt har. När det gäller kraftföretagens och Kjell Jansson tillträder Ny vd för Svensk Energi blir Kjell Jansson, 59 år. Han kommer närmast från befattningen som generaldirektör för Statistiska Centralbyrån. verket , NUTEK och sedan i fjol på SCB. Kjell Jansson har även ansvarat för flera statliga utredningar på energiområdet. MONICA HOLMBERG, SCB ULF LONÄS miljöprövning som ett helt nytt kärnkraftverk skulle behöva genomgå, säger Forsmarks miljöchef Eva Hydén. image tycker Källstrand att debatten har nyanserats något. Kraftproducenterna betraktas inte längre som miljöbovar. Som en viktig framtidsfråga ser han den fortsatta utvecklingen av elmarknaden i ett europeiskt perspektiv och att den utvecklingen är i fas med vår egen. I Sverige finns i dag drygt 160 elnätsföretag och 120 elhandelsföretag som på ett eller annat sätt kommer att påverkas av att en större elmarknad bildas men Bo Källstrand är inte direkt orolig för branschens utveckling i Sverige. Den nordiska elmarknaden är snarast en förebild för europeisk marknadsutveckling.

5 Elbranschen 4/2008 AKTUELLT I ELBRANSCHEN Världens längsta sjökabel klar Den 58 mil långa undervattensförbindelsen Nordned går genom Nordsjön från Feda på Norges sydkust till Eemshaven i Holland. Detta är världens hittills längsta likströmskabel under vattenytan och den har en kapacitet på 700 MW med möjlighet att kunna överföra högre effekter under kortare perioder. Det innebär teoretiskt att 6 TWh årligen ska kunna transporteras via länken. Totalt har projektet kostat över fem miljarder svenska kronor. Förlusterna uppges, tack vare HVDC-tekniken, vara mycket små, ca 3,7 procent. Den nya länken innebär att norsk vattenkraft kan användas för att kapa toppar och fylla svackor dagtid i det holländska nätet. Europas energimotorväg Norned är den senaste och hittills längsta delen i det system av energimotorvägar som politiker och kraftbolag vill bygga över hela Europa. Från öster löper redan likströmslänkarna Estlink (mellan Estland och Finland) och Fenno-Skan 1 och 2 (mellan Finland-Sverige). Söderut löper flera mindre likströmslänkar från Norge och Sverige till Danmark, Tyskland och Polen. Om några år förstärker Sverige sitt stamnät med Sydvästlänken där den västra delen kommer att gå från Jönköping till Oslofjorden. Uppskjuten modernisering i Oskarshamn OKG AB stänger reaktorn Oskarshamn 3 för en 14 dagars revision nu i oktober. Men vi tvingas att senarelägga den planerade stora moderniseringen av reaktorn till nästa år vid lämplig tidpunkt, meddelade vd Lars Thuring i början av september. Det är svårigheter att få fram material till investeringen som ligger bakom. Samtidigt måste vi också ta hänsyn till anläggningens leveransförmåga under kommande vinter. Vi hade planerat att vara färdiga med investeringsarbetet i början av januari och då hade vi klarat av våra åtaganden men i och med det spräckta tidsschemat får vi skjuta på investeringen. Investeringen görs för att höja reaktorns effekt med 20 procent och samtidigt säkras anläggningens säkerhetsnivå och dess 60-åriga leveransförmåga. Enligt OKG den gamla tidplanen skulle arbetet ha påbörjats i oktober och avslutats i början av januari. Den tid som reaktorn måste vara avställd har förlängts med drygt en månad på grund av det omfattande säkerhetsarbete som pågår under processens gång. Höjda avgifter för kärnkraften Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, föreslår i ett yttrande till regeringen att avgiften för rivning och återställande av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kärnkraftsindustrin ska höjas med 0,6 öre per kwh, från 0,3 till 0,9 öre. Avgiften ska användas för att finansiera kostnaderna för omhändertagande av de kärntekniska anläggningarna i Studsvik, kraftvärmereaktorn i Ågesta, industriområdet i Ranstad samt för hantering och slutförvaring av de restprodukter som uppstått vid verksamheterna. SSM ser att fonden måste få ett tillskott på cirka 600 miljoner kronor under 2009 för att finansiera de åtaganden och aktiviteter som fonden ansvarar för. Inbetalningarna till fonden upphör den 31 december Behovet av höjda avgifter grundas på ökade förväntade framtida kostnader för: återställning av industriområdet i Ranstad sanering och rivning av den permanent avställda värmekraftsreaktorn i Ågesta hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle från forskningsreaktorer. SvK köper förlorad el Årligen förlorar Svenska Kraftnät el motsvarande produktion från nästan en halv mindre kärnkraftsreaktor i samband med distributionen på stamnätet. Detta måste SvK som nätägare kompensera genom att köpa in motsvarande mängd el så att man ska kunna leverera lika mycket som man tagit emot. Under åren uppgick de årliga förlusterna till 2,5-3,2 TWh per år. Nu i höst upphandlar Svenska Kraftnät el för att kompensera för kommande förluster under åren

6 Elbranschen 4/2008 Basindustrin vill ha egen kärnkraft fem storföretag bildar konsortium En grupp storföretag med gruvbolaget Boliden och skogsbolagen Stora Enso och SCA i spetsen planerar sedan ett par år tillbaka för fortsatt utbyggnad av svensk kärnkraft. Industrin kan inte längre vänta ut den politiska osäkerheten kring svensk elförsörjning, kommenterar Magnus Hall, ordförande i BasEl och vd för Holmen. De svenska basindustrierna behöver en långsiktig och pålitlig elleverantör. Den rollen ska den nordiska elmarknaden ha men storföretagen litar inte på den politiska viljan att skapa en leveranskraftig marknad som fungerar året runt. Därför har man bestämt sig för att producera kärnkraftsel i egen regi! Enligt Magnus Hall förbereder sig storföretagen för ändrad lagstiftning som ska göra det möjligt för dem att bygga egen kärnkraftsproduktion. I mitten av augusti tvingades jag som vd i Holmen medverka i beslutet att inleda förhandlingar om nedläggning av Wargöns bruk och varsla 340 anställda. Detta var bara ett i raden av varsel och nedskärningar i min bransch och mycket tyder på att vi bara har sett början. Är det så vi vill ha det? Industrins betydelse borde vara uppenbar Om Sverige ska kunna vända trenden måste förtroendet för svensk elförsörjning återskapas. Det var också anledningen till att Basindustrins elektricitetsaktiebolag, BasEl, bildades 2005 med elintensiva företag som delägare. Företagen inom BasEl BasEl har noterat att man i Finland bygger ny kärnkraft i samarbete mellan konsumenter och energibolag (Olkiluoto 3 nedan). Den modellen borde vi även kunna använda oss av i Sverige, inte minst med tanke på att Finland är ett av våra stora konkurrentländer för basindustriprodukter, säger Magnus Hall, ordförande i BasEl och vd för Holmen. Delägare i BasEl är AB Sandvik Materials Technology, AGA AB, Air Liquide Gas AB, Arctic Paper AB, Billerud AB, Boliden AB, Borealis AB, Cementa AB, Eka Chemicals AB, Holmen AB, Hydro Polymers AB, Korsnäs AB, Kubikenborg Aluminium AB, LKAB, M-Real Nordic AB, Preem AB, Outokumpu Stainless AB, Ovako Steel AB, Rottneros AB, SCA Forest Products AB, SSAB Svenskt Stål AB, Stora Enso AB och Vargön Alloys AB. använder årligen ca 32 TWh el och runt personer i Sverige är direkt eller indirekt verksamma i denna sektor. Inom BasEl arbetar vi med konkreta projekt som har till syfte att öka tillgången till el till konkurrenskraftiga priser på NordPools marknader. Vi följer och studerar många olika energislag och energiprojekt och vi har även etablerat oss inom vindkraft genom företaget Vind In, som samägs av ägarföretagen i BasEl. Vår ambition är att inom fem år kunna förse ägarföretagen med närmare 1 TWh vindkraftsel. Vi undersöker också förutsättningarna för elproduktion med andra processer, t.ex. i gaskombi- och bioenergianläggningar. Vimsig energipolitik Men framför allt vill BasEl i framtiden kunna producera el med kärnkraft. Och det vill vi göra i egen regi. Tyvärr tillåter inte dagens lagstiftning nybyggnad men vi anser att kärnkraften som produktionsprocess har stora effektivitetsmässiga och miljömässiga fördelar. Magnus Hall menar att det är glädjande att den s.k. klimatdebatten har satt fokus på kärnkraften som ett av få potenta alternativ för att fasa ut fossila bränslen. Han och BasEl har noterat att man i Finland bygger ny kärnkraft i samarbete mellan konsumenter och energibolag. Den modellen borde vi även kunna använda oss av i Sverige, inte minst med tanke på att Finland är ett av våra stora konkurrentländer när det gäller basindustriprodukter. På det sättet gör vi oss mer konkurrensneutrala på marknaden ur energisynpunkt. Magnus Hall anser att trots allt prat om att energipolitiken ska göras långsiktig så råder det fortfarande alltför stor osäkerhet och ingen kan i dag säga var framtida politiska processer kommer att landa. Konsortium som vill bygga kärnkraft Det är anställda och ägare som får betala ett högt pris för den här osäkerheten. Vi från den elintensiva industrin kan inte stillasittande åse vad som händer utan vi har nu beslutat oss för att själva ta ansvar och ha beredskap för industriella initiativ som säkrar framtidens elproduktion. 4

7 Ny rekommendation i elsäkerhet! Nya ESA Industri innehåller allt Nu finns en ny ESA Industri som harmoniserar med ESA Kraft och den kommande ESA Installation (ISA). Med ESA som hjälpmedel arbetar du och dina medarbetare elsäkert. EUU kan redan nu erbjuda kurser i den nya ESA Industri 08. NYHET! ESA Industri 1 dag Mer information: Vi är specialister på fortbildning för elteknikbranschen och erbjuder ytterligare kurser inom området elsäkerhet: Elsäkerhet Elsäkerhet 2004 Kontrollansvar Ledningsdimensionering- & Utlösningsvillkoret Potentialutjämning Maskinsäkerhet EL Skötsel av elanläggningar Elarbetsansvar Arbete nära och med spänning Arbete med spänning - Repetition Tillsyn av elanläggningar Erforderlig kännedom ESA 05 ESA - ISA Elsäkerhet Högspänning Elsäkerhet är branschens ledord i alla situationer. Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter Box 545, Nyköping Tel utb avd Fax Välkommen till

8 DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION! Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information:

9 Elbranschen 4/2008 Jan Johansson, SCA, Lennart Evrell, Boliden, och Jouko Karvinen, Stora Enso, som representerar de svenska storföretagen har deklarerat att de är positiva till ny kärnkraft i Sverige men Ola Alterå (längst t.h.), statssekreterare hos näringsminister Maud Olofsson, anser att Sverige får svårt att klara åtagandena mot EU när det gäller s.k. förnybar energi om vi samtidigt bygger ny kärnkraft före Både Lars G Josefsson, Vattenfall, och Mikael Lillius, Fortum, har visat intresse för fortsatt utbyggnad av den svenska kärnkraften men de har ännu inte tagit öppet ställning till aktivt deltagande. Håkan Buskhe, vd för Eon Sverige, är klart intresserad av att delta i ett nytt svenskt kärnkraftsbygge men man vill avvakta utvecklingen i Finland där Eon är tredjedelsägare i ett konsortium som vill bygga den sjätte finska reaktorn. Irene Wennemo, näringspolitisk chef på LO, är däremot tveksam till mer kärnkraft. Hon tycker det är viktigare att hushållen får ett långsiktigt lägre elpris, hur det nu ska gå ihop. Svensk industri vill ta ansvar för jobb och välfärd. I ett försök att trycka på regeringen planerar fem elintensiva storföretag att under hösten bilda ett konsortium för att ansöka om att få bygga ny kärnkraft i Sverige. Initiativet leds av BasEls vd Mats Gustavsson. Vargön Alloys tecknar elavtal Vattenfall har tecknat avtal med Vargön Alloys om leverans av drygt 5 TWh el under tio år. Affärsuppgörelsen är en fortsättning på ett nära hundraårigt samarbete mellan företagen. Samtidigt tecknades avtal om balanskraft och elleveranser till spotpris under en femårsperiod, om värmeleveranser till Vänersborgs fjärrvärme under tio år samt om portföljförvaltning, d.v.s. att Vattenfall kommer att hantera Vargön Alloys handel på elmarknaden. Det långsiktiga avtalet är viktigt för att vi ska kunna ligga långt framme i den hårda globala konkurrensen. Vi måste ha säker tillgång till elkraft, säger Mikael Norrman, vd vid Vargön Alloys som är en av Europas största tillverkare av ferrokrom och andra legeringar. Av BasEls 23 delägare har 14 redan satsat pengar i vindkraftsprojektet Vind In och nu öppnar fem storföretag börsen för att satsa betydligt mer pengar på kärnkraft. Konsortiet bildas efter finsk förebild där industrinätverket Industrins Kraft och skogsenergikoncernen TVO med gemensamma krafter bygger kärnkraftverket Olkiluoto 3 och där nya projekt diskuteras med likartade ägarintressen. Ska politiker avgöra frågan om ny kärnkraft? För att få till ett starkt svenskt konsortium lär krävas att en av de tre stora kraftkoncernerna Vattenfall, Eon eller Fortum deltar i projektet. Detta gör det även möjligt att bygga en ny reaktor i anslutning till ett av de befintliga kärnkraftverken Forsmark, Ringhals eller Oskarshamn. En sådan samlokalisering skulle underlätta en nyetablering. Enligt Håkan Buskhe, vd för Eon i Sverige, är företaget delägare till 34 procent i ett konsortium för att få bygga Finlands sjätte reaktor. Förfrågningar ligger ute hos de nämnda kraftföretagen och frågan är vilket de svenska basindustrierna väljer som samarbetspartner. Varken Vattenfall eller Fortum, där svenska respektive finländska staten har huvudintressen, anses vara bäst lämpade. Återstår då Eon men om det bolaget får ja till investeringen i Finland är det knappast troligt att bolaget har finansiella muskler att också investera i Sverige. Blir det svenska konsortiet verklighet hamnar regeringen under press. Frågan är om de enskilda politikerna och partierna klarar detta. Både allianspartierna och oppositionen framstår som djupt splittrade i frågan. Frågan är också om det är politikerna eller marknaden som ska avgöra om det ska byggas ny kärnkraft. 7

10 Elbranschen 4/2008 Haparanda välkomnar finskt kärnkraftverk Blir det ett kärnkraftverk i Simo söder om Kemi kan det komma att värma Haparanda. Det är fullt möjligt, tror kommunalrådet Sven-Erik Bucht. Kärnkraftverket skulle säkra eltillgången i regionen och dessutom kunna förse oss med billig energi för uppvärmning av våra bostäder, säger han. med el till självkostnadspris. Sven- Erik Bucht är mycket positiv till planerna på ett kärnkraftverk i Simo. Det skulle få enormt stor betydelse för näringslivet och tillväxten i regionen på båda sidor om gränsen om vi fick en så stor energiproducent här. Och finnarna använder den absolut säkraste och modernaste tekniken, säger han. Nu verkar det dessutom finnas andra vinster för Haparandas vidkommande med ett kärnkraftverk i närområdet, nämligen billigare bostadsuppvärmning. Längst uppe runt Bottenviken bor drygt en halv miljon människor och här finns många tunga industrier som är beroende av säker och billig elkraft för sin exportinriktade produktion. Sven-Erik Bucht, kommunalråd i Haparanda, välkomnar ett finskt kärnkraftverk nära svenska gränsen och han är övertygad om att Fennovoima kommer att använda den modernaste och säkraste tekniken. Det finska industrikonsortiet Fennovoima har med jämna mellanrum informerat ortsbefolkningen och det regionala näringslivet, både på finsk och svensk sida, om de långt framskridna planerna på ett kärnkraftverk. Så sent som i våras fanns det fyra alternativ till placering varav det nordligaste var i Simo, 15 kilometer söder om Kemi och bara 50 kilometer från Haparanda. I dagsläget återstår endast två (se separat ruta), varav Simo är ett. Ett argument som talar för Simo är närheten till Outokumpu, säger Sven-Erik Bucht som växt upp med den finska stålindustrin på armlängds avstånd. Outokumpu ligger mindre än en mil från Haparanda centrum och här har flera hundra svenska medborgare sin dagliga utkomst. Stålverket är sedan ett par år inne i ett intensivt investeringsskede med moderniseringar för cirka sju miljarder kronor och verksledningen vill för den framtida produktionen säkra tillgången till säker och billig energi. Elenergi till självkostnadspris Det kärnkraftverk som Fennovoima planerar att bygga får en Striden om var Fennovoima kan få bygga det nya kärnkraftverket ser ut att stå mellan Simo och Pyhäjoki. Landskapsstyrelsen i Östra Nyland har sagt nej till en etablering i Strömfors vid Finska viken men vi har inte gett upp, säger Patrik Hellman, Fennovoima. Simo ligger bara 15 km från svenska gränsen längst uppe vid Bottenviken medan Pyhäjoki ligger 130 km in i landet i jämnhöjd med Skellefteå. Planerna på ett kärnkraftverk i Strömfors stötte på en rejäl 8 kapacitet på maximalt MW, det ska börja byggas 2012 och vara i produktion Totalt handlar det om en investering på minst 20 miljarder kronor och målet är inte att energibolaget ska gå med vinst utan att det ska försörja främst industrin motgång när landskapsstyrelsen i Östra Nyland inte tog med ett eventuellt kärnkraftverk i sin nyligen uppdaterade markplan, vilket är ett måste för en etablering. Det är ett bakslag men vi fortsätter som planerat och kommer att genomföra miljökonsekvensbeskrivningar för samtliga tre orter, säger Patrik Hellman, sambandschef för Fennovoima i Strömfors. Mycket talar dock för att Fennovoima måste föreslå Simo eller Pyhäjoki men först måste den finska regeringen Kylvattnet kan bli till fjärrvärme I våras var Fennovoimas ansökan ute på remiss och länsstyrelsen har uttryckt viss oro för hur Bottenviken kommer att påverkas av stora mängder kylvatten, speciellt vintertid, eftersom havsområdet betecknas som unikt och skyddsvärt i ett globalt perspektiv. Sven-Erik Bucht menar att man i stället för att pumpa ut kylvattnet i Bottenviken skulle kunna använda det för fjärrvärme via värmeväxlare. Kylvattnet skulle på så vis kunna värma bostäder i Simo, Torneå, Kemi och Haparanda. Fennovoima anser också att fjärrvärmespåret är intressant, bättre än att bara låta kylvattnet rinna ut i havet. Under hösten ska Fennovoima presentera en miljökonsekvensbeskrivning och under 2009 kommer de finska riksdagspolitikerna att fatta beslut i frågan och vilken ort som i så fall väljs för etablering. Strömfors säger nej till kärnkraftverk och riksdagen godkänna Fennovoima som entreprenör för nästa kärnkraftverk i Finland. Fortum planerar fortfarande för en tredje reaktor i Lovisa och pappersindustriägda TVO vill bygga en fjärde reaktor i Olkiluoto. Finland har i dag fyra kärnkraftsreaktorer i drift. Den femte är snart färdig och regeringen, med Matti Vanhanen i spetsen, är positiv till ytterligare minst en, kanske två eller till och med tre reaktorer för att i första hand göra landet självförsörjande på elenergi.

11 Transformatorer Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax Specialkabel Robotkabel Elektronikkabel Koaxialkabel Halogenfri kabel Värmetålig kabel Högfrekvenskabel Gummikabel Datakabel Servokabel Tel Fax Fråga oss om specialkabel - vår specialitet Utbilda dig! Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi. Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare

12

13 Elbranschen 4/2008 Jakten på det strålande guldet P. LESAGE/AREVA Uranmalm i bearbetad form, så kallad yellowcake. Nu har den stora uranruschen dragit igång Hur länge räcker urantillgångarna? Utan tvekan i 100 år. Förmodligen i 300 år. Och i flera tusen år om kärnkraftstekniken utvecklas. Detta enligt Nuclear Energy Agency (NEA). Vartannat år publicerar OECDorganet NEA en rapport om de kända och förmodade tillgångarna på uran. Den går allmänt under beteckningen The Red Book. Enligt 2008 års version av rapporten uppgår de kända tillgångarna av uran till 5,5 miljoner ton. Med kända menas då tillgångar som kan brytas till ett rimligt pris. Uran finns lite varstans. Till och med i havsvatten. Men det RAPPORT: STEFAN ANDERSSON PARIS är inte på så många ställen som uranet finns i sådana koncentrationer att det är lönsamt med utvinning. Allmänt brukar man säga att det lönar sig om kostnaden för utvinningen inte överstiger 130 dollar per kilo. Det är också utifrån den definitionen som de globala tillgångarna värderas. I dag uppskattas alltså kända tillgångar till 5,5 miljoner ton. Därutöver har NEA också uppskattat de tillgångar som man på goda grunder kan räkna med att finna utifrån de förvärvade kunskaperna om var uran brukar finnas. Dessa förmodade tillgångar anses nu uppgå till 10,5 miljoner ton. Det här betyder att de utvinningsbara uranfyndigheterna i dag bedöms kunna ge 1,3 miljoner ton mer än vad man trodde för bara två år sedan. Vad kan det bero på? Högre pris sätter fart på prospektering Enligt NEA har det förmodligen att göra med den ekonomiska expansionen i framför allt Kina och Indien med åtföljande ut- MAURICE ASCAN/AREVA Ett dagbrott i Nigeria, ett av de länder som har omfattande produktion av uran. Till höger: Uranprospektering i Kanada. Kanada bedöms ha cirka tio procent av utvinningsvärda tillgångar. BLACK BOX IMAGES/AREVA 11

14 Elbranschen 4/2008 Anrikningsverket vid den franska kärnkraftsanläggningen Tricastin. byggnad av kärnkraften. Därigenom har priserna på uran börjat stiga, vilket i sin tur har satt fart på såväl brytning som prospektering. I själva verket har något av en uranrusch dragit igång. I Australien, som har världens största tillgångar på uran, har investeringarna i utvinning och prospektering ökat från 3 till 60 miljoner dollar på fyra år. Totalt i världen ökade investeringarna i enbart prospektering med 250 procent åren Och den ökningen fortsatte under 2007, även om det ännu inte finns några siffror. Till och med i Sverige, där man inte kan räkna med jättelika fyndigheter, pågår sedan några år tillbaka omfattande prospektering. Det är alltså denna ökade aktivitet som har lett till en uppvärdering av de tillgängliga reserverna av uran. Hur länge kommer då dessa reserver att räcka? Resurserna räcker i 300 år I dag används ton uran per år i de 435 reaktorer som är i drift runt om i världen. Med fortsatt förbrukning på den nivån kommer de kända resurserna att räcka i ett sekel. Och om man även inräknar de på goda grunder förmodade tillgångarna, kommer resurserna att räcka i 300 år. Men nu pågår ju också kraftig utbyggnad av kärnkraften. År 2030 kommer den globala kärnkraftsparken enligt det maximala scenariot att producera 80 procent mer el än i dag. Det betyder i så fall att den årliga förbrukningen av uran kommer att uppgå till ton. De hittills identifierade tillgångarna räcker för att tillgodose en sådan expansion. Men att förutse behoven i ett ännu längre perspektiv är svårare. Efter år 2030 kan man räkna med att fjärde generationen reaktorer tas i drift. I dessa kan man också bränna isotopen U238, som utgör procent av det klyvbara uranet. Och i ett ännu längre perspektiv finns visionen om bridreaktorer som framställer mer bränsle än de förbrukar. Men om alla dessa utvecklingsförhoppningar slår fel vad händer då? Enligt NEA kommer man då att börja utvinna uran med helt nya metoder framför allt utvinning ur fosfatavlagringar. Det är en hittills outnyttjad resurs, som beräknas kunna ge 22 miljoner ton uran alltså betydligt mer än de i dag kända och förmodade tillgångarna. Utbilda dig! Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi. Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare

15 Elbranschen 4/2008 FRANSK JÄTTEANLÄGGNING FÖR ANRIKNING AV URAN En ny fabrik för anrikning av uran byggs för närvarande i Frankrike. Det är ett av de större byggprojekten i Europa just nu. Redan i början av nästa år startar produktionen i den första enheten. Ingen som har kört bil eller åkt tåg mellan Lyon och Marseille lär ha missat den stora kärnkraftsanläggningen invid floden Rhône. Den har fått namn av regionen Tricastin som närmast är känd för stora vinodlingar på sluttningarna ner mot floden. Vid Tricastinverket produceras el i tre reaktorer. Men denna anläggning är långt mer än ett kärnkraftverk. Det är ett gigantiskt komplex, unikt i Europa, som samlar de flesta av de aktiviteter som hör samman med kärnenergi, allt från grundforskning till avfallshantering. Anrikning med hjälp av förgasning Här finns också sedan 30 år tillbaka Arevas fabrik för anrikning av uran. Tekniken går ut på att öka halten av den klyvbara uranisotopen U235 med hjälp av förgasning. Uranet, som först har omvandlats till uranhexafluorid, förgasas och får passera ett RAPPORT: STEFAN ANDERSSON PARIS membran. U235, som är lättast, har högre sannolikhet att passera. Följaktligen får man på andra sidan en gas med högre halt av klyvbart uran. Men denna teknik börjar bli gammalmodig. Det är därför Areva har beslutat att satsa på en helt ny anläggning. Bygget påbörjades 2006 och ska vara klart år Kostnaden är beräknad till 28 miljarder kronor. Den nya fabriken, som har fått namnet George Besse II, kommer att utnyttja centrifugering vid anrikningen. I cylindrar NICOLAS PETITOT, AREVA Den nya fabriken för anrikning av uran kommer att bestå av två enheter, en i norra och en i södra delen av Tricastinanläggningen. Bilden visar bygget av den norra enheten. 13

16 Elbranschen 4/2008 Fyrahundra personer arbetar med bygget av den nya fabriken som ska vara helt klar år NICOLAS PETITOT, AREVA som snurrar med extremt hög hastighet pressas de tyngre isotoperna mot kanterna, medan den lättare isotopen U235 anrikas i mitten. Denna teknik utnyttjar 50 gånger mindre elektricitet än den tidigare och kräver inget flodvatten för nedkylning av processen. Dessutom ökar säkerheten genom att anrikningen sker under ett tryck som är lägre än atmosfärens. Tas i drift redan nästa år De första centrifugerna kommer att tas i drift redan under första halvåret Därmed inleds också en successiv avveckling av den gamla fabriken. Fullt utbyggd kommer den nya fabriken att producera cirka 10 miljoner ton anrikat uran per år. Areva behåller därmed sin ställning som ett av de världsledande företagen inom denna extremt koncentrerade verksamhet. I hela världen finns bara fyra stora producenter av anrikat uran. Areva har för sin del 25 procent av världsmarknaden. Kunderna utgörs av 30 kärnkraftsföretag i Europa, USA och Asien.

17 dgw21 Ex-Twin När man behöver larma i industrimiljöer kan man behöva ta till både ljud och ljus för att påkalla uppmärksamhet. Vi har ringklockor, sirener, blixtljus och roterande ljus, både var för sig och i olika kombinationer. I serien ExploLine, signalutrustningar för explosionsklassade områden, har alla komponenter likadan anslutningssockel vilket innebär rationellare tillverkning och därmed snabbare och flexiblare leveranser. I programmet finns bland annat BZ2, en LED signallampa som kan alternera mellan fem olika färger. Den kan blinka, blixtra eller hålla fast sken. Signalutrustningarna finns både för zon 1 och zon 2. dslb21 Behöver du inte explosionsskyddad utrustning finns hela sortimentet också i ett robust industriutförande. Larm via ljus och ljud dslb20 Malux Sweden AB RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING. OMFORMARSTATION, MJÖLBY. BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN. Totalentreprenad med KC Betong KC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering av kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hitta de absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande. Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader, industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markprodukter till tele- och IT-branschen. KC BETONG, BOX 139, KATRINEHOLM. TEL E-POST: WEBB:

18 Elbranschen 4/2008 Nytt bolag ger tysk-nordisk marknadskoppling Ett nybildat bolag ska bygga ihop Europas två största elmarknader, den tyska och den nordiska. Resultatet bör bli att priset alltid bestämmer riktningen på kraftflödet mellan Norden och Tyskland. Det nybildade bolaget European Market Coupling Company, EMCC, har sitt säte i Hamburg. EMCC ägs till lika delar av fem intressenter: de två elbörserna Nord Pool Spot AS och EEX AG i Leipzig, samt de tre TSOerna Energinet.dk, E.ON Netz GmbH, och Vattenfall Europe Transmission GmbH, som är ägare till överföringsförbindelserna mellan Danmark och Tyskland. Naturligtvis är man lite nervös inför den riktiga premiären. Men vi har testkört systemen utan problem och allt ska fungera från och med starten, förutskickar Enno Böttcher, vd för EMCC. RAPPORT: DAG WELLANDER OK från EU-kommissionen Han har lett arbetet med projektet sedan början av april i år. Den 22 augusti fick projektet den avgörande startsignalen genom att det godkändes av EUkommissionens konkurrensdirektorat. Därmed blev det också möjligt att ta det formella steget att registrera bolaget och anställa personal. Vi blir ett litet lågkostnadsbolag med totalt ungefär sex anställda, berättar Enno Böttcher. Nej, betydelsen av EMCC ligger inte i att företaget kommer att bli en framträdande spelare med breda kundkontakter på den nordeuropeiska elmarknaden. Bolagets uppgift är i stället att rationalisera spothandeln genom att slå samman handeln med överföringskapacitet och energihandeln vid elbörserna på den dansk-tyska gränsen. Det viktigaste är att vi får ett effektivt utnyttjande av det nordiska och det tyska systemet och att vi skapar en expanderad, integrerad marknad, som fungerar tillsammans med den vi har i Norden, förklarar Klaus Thostrup, marknadsdirektör och chef för internationell utveckling vid Energinet.dk. Vid ett effektivt nyttjande av systemet går kraftflödet i rätt riktning, det vill säga från lågtill högprisområde. Om kraften går åt rätt håll minskas prisskillnaden mellan låg- och högprisområde genom en prishöjande ökning av efterfrågan i lågprisområdet och en prissänkande ökning av utbudet i högprisområdet. Träffsäker metod Det träffsäkraste sättet att åstadkomma detta är genom ett spotbud i lågprisområdet och ett spotbud i högprisområdet. Volymen på buden ska motsvara den tillgängliga kapaciteten på förbindelserna mellan områdena, och läggs som ett prisoberoende köpbud i lågprisområdet och som ett prisoberoende säljbud i högprisområdet. Det timvis satta marknadsvärdet på flaskhalsen, det vill säga på kapaciteten, blir prisskillnaden mellan hög- och lågprisområdet. Den prisskillnaden är lika med kapacitetsavgiften. Inom Norden fördelas kapacitetsavgiften mellan TSOerna (Energinet.dk, Fingrid, Statnett och Svenska Kraftnät) som äger transmissionskapaciteten mellan de nordiska länderna och som är delägare i Nord Pool Spot AS. EMCC kommer att fördela kapacitetsavgifterna mellan TSOerna (Energinet.dk, E.ON Netz, Vattenfall Transmission Europe och Vattenfall AB) i proportion till den kapacitet som de ställer till förfogande. Tack vare EMCC kommer den dagliga explicita auktionen av kapacitet timme för timme kommande dygn mellan Tyskland och Väst-Danmark att upp- Miljardinvestering ska rädda vindkraften Vindkraftsprojektören wpd Scandinavia AB planerar att bygga en drygt 700 km lång havsbaserad kabel från Luleå till Gävle för att säkra elleveranserna söderut från de stora vindkraftsprojekt som planeras i övre Norrland de närmaste fem åren. Vindkraftsexploatörerna börjar tydligen bli desperata. Ett flertal stora projekt planeras i Norrland men det saknas kapacitet på befintligt regionoch stamnät för att distribuera den nyproducerade elen söderut. Sjökabeln är ett mångmiljardprojekt och man planerar att använda sig av HVDC-teknik. Kabeln ska läggas på havsbottnen inom den svenska ekonomiska zonen från Luleå till Gävle med möjligheter till finsk anslutning både i norr och längre söderut. Enligt uppgift kommer den att läggas så långt ut från kusten att det inte ska bli några problem för sjöfarten. Att den planeras helt på svenskt vatten förklarar man med att det förenklar och förkortar tillståndsprocessen. Då finns det bara en regering och en lagstiftning att ta hänsyn till. Svenska Kraftnät menar att det blir för dyrt att investera i nya förstärkta elnät och man ser hellre en satsning på vindkraft söderut. Vindkraftsexploatörerna å sin sida behöver mer distributionskapacitet annars stannar utbyggnaden av, hotar man med. Deras argument för att bygga i norr är att det där är bättre vindförhållanden och mindre risk för störningar. Minst MW ny vindkraft planeras norrut, vilket ska jämföras med de ca 800 MW som finns i dag. Då är en sjökabel att föredra, menar man från exploatörshåll, eftersom det är betydligt mindre komplicerat än ledning på land med bl.a. många berörda markägare. Elbranschens förslag är att lägga ner den nyckfulla vindkraften (stolparna kan ju FRA ta över!) och i stället satsa på två moderna kärnkraftsreaktorer i exempelvis Karlshamn. Frågan är om inte det blir billigare än nytt, dyrt distributionsnät och dessutom får vi en pålitlig kraftkälla. Att återstarta Barsebäcks två reaktorer börjar väl bli sent. Men här finns ju trots allt både byggnader och infrastruktur att nyttja. Platsannonsera på Elbranschens webbsida! 16

19 Elbranschen 4/2008 höra. Vid explicit auktion måste aktörerna spekulera i förväg om vilket område som får högpris och vilket som får lågpris. Det misslyckas ungefär tjugo procent av tiden, vilket får flera negativa konsekvenser. Prisskillnaden mellan områdena blir onödigt stor. Spotaktörerna missar möjligheter att handla till bästa pris. TSOerna missar kapacitetsintäkter. Spotbörserna missar handelsintäkter och stabiliteten i systemet blir mindre än den annars skulle vara. Skillnaden mellan den metod som EMCC kommer att nyttja och den som Nord Pool Spot nyttjar inom Norden, är att EMCC beräknar flöden på gränsen mellan Norden och Tyskland, medan Nord Pool Spot beräknar både priser och flöden inom Norden. Något gemensamt systempris för den tysk-nordiska marknaden kommer EMCC alltså inte att räkna fram. Nord Pool Spot förblir den hittills enda flernationella, europeiska spotmarknaden. EMCC innebär ett viktigt steg mot en harmoniserad europeisk elmarknad. Genom sitt godkännande av EMCC har kommissionen givit ett klart stöd för samordning av elmarknaderna, menar Erik Saether, vd för Nord Pool Spot AS. 17

20 Elbranschen 4/2008 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Ny utbildning ska underlätta rekrytering Återigen har Elbranschens utsände besökt en av FIEs styrelseledamöter, den här gången Bo-Göran Ahl, kanslichef vid Brandskyddsföreningen och Elektriska Nämnden (EN). Vid besöket på Sturegatan i Stockholm möts vi av flyttkartonger och Bo-Göran Ahl förklarar stöket med annalkande flyttning. Från den 18 augusti finns nu EN i stället på Årstaängsvägen på Liljeholmen där lokalerna är bättre anpassade till verksamheten. Bo-Göran, 62, är född i Norrköping, där han fortfarande bor, och han pendlar från hemstaden till jobbet i Stockholm Via elektrikerutbildning vid Holmens Bruks Industriskola och Norrköpings Tekniska Aftonskola tog Bo-Göran elingenjörsexamen år Därefter följde jobb hos Vattenfall RAPPORT: RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ och som lärare och även verksamhet i eget företag. Detta ledde 2004 till kanslichefsbefattningen hos EN. Rekrytering stort problem Besiktningsföretagen har i likhet med andra elföretag stora svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt teoretisk kompetens. Motsvarande gäller även för EN och de personer som ansöker om auktorisation. Bo-Görans stora utmaning är just nu planeringen inför den Elkrafttekniska påbyggnadsutbildningen vid Högskolan Väst i Trollhättan som beräknas starta i januari EN-historik 1882 Brandbestämmelser infördes via brandtariff 1883 Elvillkor infördes för försäkringsbolagen 1896 Tarifföreningen (TF) tillsätter inspektörer 1902 Ellagen tillkom 1903 Statens Elektriska Inspektion bildas 1904 Statliga starkströmsföreskrifter 1905 Besiktningsplikt och försäkringsavtal infördes av TF 1925 Brandförsvarsanstalternas Elektriska Nämnd (EN) bildas 1936 EN omorganiseras. Ordförande blir Elsäkerhetsverkets generaldirektör 1965 Överenskommelse om revisionsbesiktning 2004 EN omorganiseras. Auktorisationsutskottet (AU) och Tekniska utskottet (TU) bildas Stora pensionsavgångar kommer att ske de närmaste åren bland ENs besiktningsingenjörer. Därför måste bland annat internutbildningen utökas med ett modernt handledarprogram för samtliga nyauktoriserade besiktningsingenjörer men det krävs också översyn av ENs interna processer för att säkerställa kommande kvalitetskrav. Enligt Bo-Göran Ahl är syftet med den planerade utbildningen att underlätta rekryteringen av besiktningsingenjörer men också att säkerställa framtida utvecklingsmöjligheter för ENs verksamhet. Bo-Göran Ahl, kanslichef vid Elektriska Nämnden. Hans stora utmaning är just nu planeringen inför den elkrafttekniska påbyggnadsutbildningen vid Högskolan Väst i Trollhättan som beräknas starta i januari Nätbaserad distansutbildning Kursen är på 30 hp (d.v.s. 20p enligt gamla systemet) och ska bedrivas som nätbaserad distansutbildning på halvfart under två terminer med startmöte i Trollhättan och vid ett tillfälle per kurs koncentrationsdagar (lördag-söndag) för laborationer och dylikt. Målgruppen är enligt Bo- Göran de redan yrkesverksamma inom elkraftsområdet och utbildningen är bland annat förberedande för auktorisation som Elektriska Nämndens besiktningsingenjör. Behörighetskraven är matematik A och ellära A eller motsvarande kunskaper samt arbetslivserfarenhet inom elteknikområdet omfattande minst tre år. Elbranschen kommer att följa utbildningen som ska ha intagning vid fyra tillfällen per år från år

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven Planeringsrådet 26 juni 2013 Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven > Bakgrund och framtida tidsplan > Effektreservsupphandlingen 2013/2014 > Pågående utvärdering av effektreservens

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer