Kulturnämndens handlingar

Transkript

1 Kulturnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden (2) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Halmstads Teater, Esaias Thoren salen Sammanträdesdatum Tid: 13:15 Ordförande: Lena Ekman Sekreterare: Marie Järnliden

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information KN 2012/0020 Ekonomisk rapport KN 2012/0159 Delårsbokslut 2, KN 2012/0156 Utredning om fritidsgårdarna inför budget KN 2011/0302 Utredning om Stadsbibliotekets öppettider 8 KN 2012/0104 Ansökan om bidrag ur Tillgänglighetsmiljonen 9 KN 2012/0234 Riktlinjer för parkering i Halmstad 10 KN 2012/0199 Översyn av kommunens näringslivsarbete Kurser och konferenser Anmälningar KN 2012/0001 Redovisning av delegationsbeslut Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att närvara vid sammanträdespunkter utmärkta med 2

4 3 1(1) Information Diarienummer: KN 2012/0015 Version:1,0 Beslutsorgan: KN Staben Marie Järnliden E-post: Telefon: Informationsärenden KN Ärendet 1. Information Skuldsanering Kent Nilsson 2. Rapport - Kulturnatten Hanna Norling, Frida Möller 3. Folkbiblioteken i Hallands län 2011 Regionala förutsättningar för kunskapssamhället Anette Hagberg 4. Ansökan om medel för ökade livschanser för ungdomar Lars Nordvall 5. Verksamhetsplan

5 3 2

6 3 3

7 3 4

8 3 5

9 3 6

10 3 7

11 3 8

12 3 9

13 3 10

14 3 11

15 3 12

16 3 13

17 3 14

18 3 15

19 3 16

20 3 17

21 3 18

22 3 19

23 3 20

24 3 21

25 3 Ansökan om medel för ökade livschanser för ungdomar 1. Övergripande mål Utveckla utbudet av kultur och fritidsaktiviteterna för barn och ungdomar med funktionsnedsättning inom ramen för det ordinarie kultur / fritidsutbudet och föreningslivet i Halmstads kommun, samt få till en kontinuerlig samverkan inom området mellan förvaltningarna. 2. Delmål Kartlägga och inventera möjligheter och resurser i föreningslivet för inkludering av barn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning. Samordnad information på webben ( avseende t.ex. vilka föreningar som erbjuder anpassad verksamhet samt uppgifter till en kontaktperson inom respektive förening. Utreda möjligheterna för tillskapande av databas för information. Verka för ökat fokus på värdegrundsfrågor inom föreningslivet. Tillskapa förutsättningar för en framtida samverkansgrupp inom kommunens förvaltningar. Se över föreningsbidragen inom befintligt regelverk, för inkludering av barn och unga med funktionsnedsättning. 3. Projektidé Vision Halmstad 2020 Vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla Halmstadbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möte kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstad kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. På olika sätt betonar även Sveriges kommuner och landsting SKL behovet av att öka tillgängligheten till föreningsdriven verksamhet för funktionshindrade barn och ungdomar. Det är i dagsläget svårt att säga hur tillgängligheten till kultur / fritidsutbud och föreningsbedriven verksamhet i Halmstads kommun ser ut för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. I kommunen finns det idag handikappidrottsföreningar, men hos målgruppen finns även en efterfrågan att kunna delta i det ordinarie kultur / fritidsutbudet och föreningsverksamheten. Gruppen barn och ungdomar med funktionsnedsättning är inte på något sätt en homogen grupp med likvärdiga behov eller önskemål. Med en ökad tillgänglighet till det ordinarie kultur / fritidsutbudet och föreningslivet skapas förutsättningar till en meningsfull fritid för målgruppen. För att kunna kartlägga och tillskapa en ökad tillgänglighet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning i det ordinarie kultur och fritidsutbudet samt föreningslivet, finns ett 22

26 3 behov av att under projektperioden anställa en projektledare. Projektuppdraget bör bedrivas på olika plan, till exempel: - Kartlägga omfattningen av nuvarande resurser inom ordinarie kultur / fritidsutbudet - Kartlägga omfattningen av nuvarande resurser inom föreningslivet (t.ex. vilka föreningar som redan idag har god tillgänglighet, vilka som redan har investerat i eventuella hjälpmedel). - Inventera önskemålen hos målgruppen. - Inventera behovet hos föreningarna i Halmstads kommun, dvs. vad krävs för att deras verksamhet ska bli tillgänglig även för barn och ungdomar med funktionshinder. - Se över möjligheten till samordnad information om föreningar som är öppna och tillgängliga även för barn och ungdomar med funktionshinder och respektive förenings kontaktperson på Halmstad kommuns hemsida. - Anordna relevanta föreläsningar för föreningslivet. - Stötta och bistå med kunskap och råd till de föreningar som vill arbeta för en ökad tillgänglighet för funktionshindrade barn och ungdomar till deras förenings verksamhet. - Hantera ansökningar om ekonomiskt bidrag till föreningar som eventuellt behöver investera i hjälpmedel eller anpassade redskap. Beslut om tilldelning av bidrag bör ske hos projektgruppen. - Hur gör andra, se på goda exempel från andra kommuner. 4. Målgrupper Barn och ungdomar med funktionsnedsättning. 5. Uppföljning En rapport tas fram där det skall framgå antalet föreningar som uttryckligen tar emot barn och ungdomar med funktionshinder i sin verksamhet och hur det är upplagt. Ordinarie kultur / fritidsutbudets verksamhet och hur det är upplagt. Redovisning andra aktiviteter inom ramen för projektet. Underlag för en databas med information. Sammanställning över befintliga hjälpmedel/redskap som finns hos föreningar i kommunen. 6. Långsiktighet Projektet bör kunna fortleva även efter projektanställningens slut då projektet handlar om att sätta fokus på frågan och öppna upp verksamhet som redan bedrivs för en bredare målgrupp. När det gäller föreningsverksamhet, sker det på ideell grund, varför det troligtvis kommer att vara viktigt att även i fortsättningen arbeta med värderingsfrågor och stöttning på olika sätt gentemot föreningarna. 7. Vilka står bakom ansökan? Socialnämnden, Teknik- och Fritidsnämnden och Kulturnämnden. 23

27 3 8. Arbetsfördelning Det praktiska arbetet utförs av en projektledare. Arbetet ska ske i nära samverkan med en projektgrupp. I projektgruppen ingår medsökande förvaltningars kontaktpersoner. Projektledaren har möjlighet att därutöver skapa en referensgrupp av personer från exempelvis föreningar och handikappråd. Socialförvaltningen ansvarar för projektanställningen. 9. Tidplan Finansiering Personalkostnader (heltid, helår, inkl OH) tkr Materialkostnader, studieresor etc kr Föreläsararvode kr Investeringsbidrag hjälpmedel/anpassade redskap kr Per år tkr Totalt tkr 24

28 4 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0020 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningen Maria Gellert E-post: Telefon: Delårsbokslut 2012 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna och fastställa ekonomisk Delårsbokslut Sammanfattning Delårsbokslut 2012 har upprättats enligt anvisningar från Stadskontoret och kommunens riktlinjer för ekonomistyrning. Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med cheferna. Prognosen visar på ett beräknat överskott av driftsmedel med tkr och med 560 tkr avseende investeringsmedel. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att lägga ekonomisk Delårsbokslut 2012 till handlingarna. Ärendet Uppdrag Delårsbokslut 2012 upprättas enligt anvisningar från Stadskontoret och kommunens riktlinjer för ekonomistyrning. Rapporten informerar om periodutfallet och jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Syftet är att ge information om prognosen per den 31 december 2012, samt om det förväntas några större budgetavvikelser. Kommentarer till utfall, prognos och avvikelser ges enligt fastställd mall. I samband med delårsbokslut görs även avstämning av koncerninterna poster, så kallade mellanhavanden 25 1

29 4 Bakgrund Ekonomisk rapport (KF.xls och KF.doc) lämnas in åtta gånger per år till Stadskontoret för vidare handläggning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fem av dessa kallas ekonomisk rapport. Övriga rapporter är delårsrapport 1, delårsbokslut och årsbokslut. Rapporten redovisas på anslagsnivå, 460 Kulturförvaltningen. Till delårsbokslut ska ett antal rapporter skickas till Stadskontoret, som samtliga redovisas som bilagor till detta ärende. Analys, förslag och motivering Budgeten är justerad med resultatbalansering (605 tkr) och ombudgetering (776 tkr) från år 2011, enligt bokslutshandlingarna. Budgetramen är minskad med 733 tkr avseende medel för drama- och teaterverksamhet, som enligt KF beslut (KF 11 KS2011/0429), överförts till anslagsområde 649, kulturskolan. Kulturförvaltningens verksamheter visar ett nettoresultat på tkr för perioden januari-augusti. Kulturnämnden har en nettoram på tkr, vilket innebär att förvaltningen hittills använt 64 procent av den tilldelade budgetramen. Årets delårsbokslut redovisar positiv avvikelse avseende driftmedel med tkr, fördelat på ökade intäkter med 290 tkr och minskade kostnader med 740 tkr gentemot den beviljade budgetramen. Stab, ledning, IT och gemensamt redovisar avvikelse +275 tkr, som består dels av de +164 tkr som avser kapitalkostnader och resterande kommer främst från lägre personalkostnader i väntan på ny förvaltningschef. Biblioteksavdelningens avvikelse +300 tkr kommer från tjänstlediga och ej i tid tillsatta tjänster. Fritidsavdelningen visar avvikelse med +500 tkr avseende personalkostnader, men också för ökade intäkter för Hyddan samt lägre hyreskostnader för Puls. En aktivitetssatsning kommer att göra i höst inom fritidsavdelningen. Konsument Halmstad visar avvikelse med +155 tkr för lägre lönekostnader resten av året. Kulturavdelningen aviserar negativ avvikelse -200 tkr som till del består av högre kostnader för Kulturnatten och Kulturhuset. Positiv avvikelse med 560 tkr redovisas avseende investeringar. 200 tkr för RFID kommer inte att användas under Inte heller de 100 tkr avseende medel för fritidsgård i Oskarström. De 260 tkr avseende medel för offentlig konst sparas till större verk. Konsekvenser Budget för kapitaltjänstkostnader fastställs i planeringsdirektiven, som tas av kommunfullmäktige i juni, och ska respekteras när internbudget läggs. Även nästa år 2 26

30 4 kan kapitaltjänstkostnaderna bli för högt budgeterade, då förvaltningen inte har för avsikt att använda alla de budgeterade investeringsmedlen. Enligt riktlinjer för ekonomistyrning, fastställda av kommunfullmäktige , 108, gäller att budgetmässiga över- eller underskott som understiger 0,5 procent av den i planeringsdirektiv med budget beslutade bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet balanseras regelmässigt. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med cheferna. Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor 1. Ekonomisk rapport, KF.xls 2. Ekonomisk rapport, KF.doc 3. Ekonomisk rapport jan-aug För Kulturförvaltningen Erica Månsson Förvaltningschef Maria Gellert Ekonom 27 3

31 4 Kulturnämndens Ekonomiska rapport januari - aug 2012 DRIFTREDOVISNING jan-aug 2011 jan-aug 2012 Budget 2012 Jmf % (67%) Avvikelse i % Kulturnämnden ,7% - 0,0% Ledning, stab, IT, gem ,7% 275 2,2% Biblioteksavdelningen ,2% 300 0,6% Fritidsavdelningen ,9% 500 3,0% Konsument Halmstad ,2% 155 2,6% Kulturavdelningen ,1% ,7% SUMMA DRIFT: ,9% ,9% Orsak till budgetavvikelse: Avvikelse gentemot budget redovisas med positiva tkr. Ledningens avvikelse +275 tkr består dels av de 164 tkr som avser kapitalkostnader och resterande kommer främst från lägre personalkostnader i väntan på ny förvaltningschef. Biblioteksavdelningens avvikelse +300 tkr kommer från tjänstlediga och ej i tid tillsatta tjänster. Fritidsavdelningen visar avvikelse med +500 tkr avseende personalkostnader, men också för ökade intäkter för Hyddan samt lägre hyreskostnader för Puls. En aktivitetssatsning kommer att göra i höst inom fritidsavdelningen. Konsument Halmstad visar avvikelse med +155 tkr för lägre lönekostnader resten av året. Kulturavdelningen aviserar negativ avvikelse -200 tkr som till del består av högre kostnader för Kulturnatten och Kulturhuset. INVESTERINGAR jan-aug 2011 jan-aug 2012 Budget 2012 Avvikelse i % Ledning, stab, IT, gem ,0% Biblioteksavdelningen ,7% Fritidsavdelningen ,6% Konsument Halmstad ,0% Kulturavdelningen ,8% SUMMA INVESTERINGAR ,9% Orsak till budgetavvikelse: 200 tkr avseende RFID kommer inte att användas under tkr avseende medel för fritidsgård i Oskarström. 260 tkr avseende medel för offentlig konst sparas till större verk. 28

32 Kulturnämnd Verksamhet 460 Kulturförvaltningen 4 Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens utfall ligger på tkr, att jämföra med tkr motsvarande period föregående år. Skillnaden beror dels på lägre lokalkostnader 427 tkr, på grund av att nedläggning av fritidsgård skedde sommaren Förvaltningen har 75 tkr lägre kapitalkostnader jämfört med föregående år. Intäkterna är väsentligt mycket lägre jämfört med föregående år, med hela 957 tkr. Detta beror på att under augusti 2011 fick förvaltningen intäkter för arbetet med The Tall Ships Races. Detta evenemang gjorde även att de övriga kostnaderna låg högre motsvarande period föregående år. Under motsvarande period föregående år hade förvaltningen fler intäkter för böcker/media, samt fakturerade högre belopp avseende fackliga kostnader till Stadskontoret. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna ligger 431 tkr högre än motsvarande period föregående år. Bara fåtal anställda inom förvaltningen har fått 2012 års löneökning, vilket gör att den lilla ökningen i lönekostnader beror fortfarande främst på 2011 års löneavtal. Retroaktiva löner för 2012 års löneavtal, samt lönekompensation i budget förväntas ske först till nästa prognostillfälle eller senare. Personalomkostnadspålägget sänktes från 39,56 % förra året till 39,13% innevarande år. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den av kommunfullmäktige fastställda ram för år 2012, har justerats med ombudgetering på 605 tkr enligt bokslutsberedningens förslag. Överföring av medel motsvarande 733 tkr avseende drama- och teaterverksamhet har gjorts till anslagsområde 649, kulturskolan, enligt KF 11 KS 2011/0429. Förvaltningens nettoram uppgår därmed numera till tkr. På nettonivå redovisas en avvikelse med positiva tkr, fördelat på ökade intäkter med 290 tkr och minskade kostnader med 740 tkr gentemot den beviljade budgetramen. Intäkter avviker från budget med positiva 290 tkr. Summan består bland annat av 250 tkr från det regionala uppdraget att utveckla Mjellby som ett surrealistcentrum. Kulturhuset ser ökad användning av kulturhusets lokaler, vilket i sin tur ger ökade intäkter 45 tkr. Nolltrefen har intäkter för caféverksamheten för 120 tkr, vilka inte var budgeterade. I intäkten finns även med en förskottsbetalning på 200 tkr från BUF avseende skapande skola verksamhet. 29 1

33 Fritidsavdelningen fortsätter att hyra ut Hyddan till BUF på helår vilket genererar ökade intäkter med 150 tkr. Något som drar ner den positiva avvikelsen avseende intäkter, är lägre intäkter hos staben med 220 tkr för fackliga tjänster, då förvaltningen inte längre har fast fackligt anställd personal i samma utsträckning som tidigare. Sänkning av lönebidrag och sponsring för verksamheten på Medborgarservice är inräknad med 220 tkr. Barnkulturen ger lägre intäkter än budgeterat med 35 tkr. Personalkostnaderna prognostiseras avvika med positiva tkr. Frånvaro i form av ledigheter, sjukdom och vakanta tjänster bidrar till avvikelsen, men också att verksamheterna blivit bättre på att planera ersättare vid frånvaro. Flertal tjänstledigheter har inte ersatts. Lokalkostnader avviker med positiva 85 tkr. Detta med anledning av att hyra för nya lokaler för Puls har budgeterats med 250 tkr, medan kostnaden uteblir för den del som startar upp i höst då lokalerna inte är helt klara. Att avvikelsen blir enbart 85 tkr beror på att förvaltningens kostnader för fastighetsskötsel och hyra av teater för bland annat barnverksamheten belastar lokalkostnaderna. Ramavvikelse på 164 tkr genereras av att budget för kapitalkostnaden är för högt satt. Budget baserades på den förväntade investeringsvolymen år 2011, vilket var högre än de faktiska investeringskostnaderna blev enligt bokslut Övriga kostnader beräknas blir 1,3 Mkr mer än budgeterat. Förvaltningen har haft ökade kostnader för köp av tjänster för att klara av tillfälliga toppar och för att ersätta vid frånvaro. Förvaltningen har fått ta kostnader på grund av rekrytering av ny förvaltningschef, dock lägre än vad som aviserades vid förra prognostillfälle. Kulturnatten är beräknad att kosta minst 100 tkr mer än budgeterat. Biblioteken märker en stor efterfrågan på e-böcker, vilket gör att styrningen av e- boksutlåningen inte kan regleras i den omfattning som hänvisas till i budgeten. Verksamheterna har nu möjlighet att disponera om resurser inom ram för att kunna ge mer verksamhet för medborgarna. Fritidsavdelningen har aviserat att göra aktivitetssatsning i höst. Enligt riktlinjer för ekonomistyrning, fastställda av kommunfullmäktige , 108, gäller att budgetmässiga över- eller underskott som understiger 0,5 procent av den i planeringsdirektiv med budget beslutade bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet balanseras regelmässigt. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Med anledning av ledigheter, vakanta tjänster, vikariehantering och frånvaro av ordinarie förvaltningschef, beräknas lönekostnaderna att bli tkr lägre än budgeterat. 4 Jämfört med föregående års helårsutfall, kommer den prognostiserade avvikelsen främst från grundlönekostnader. Lägre grundlönekostnader kompenserar i sin tur de ökade kostnader som förvaltningen har för köp av tjänster för att klara av tillfälliga toppar och för att ersätta vid frånvaro. 30 2

34 Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognosen är kraftigt ökad från tidigare positiva 100 tkr till1 030 tkr, d v s hela 930 tkr mera. Sedan förra prognosen har bland annat följande hänt: Avdelningschefen för Konsument Halmstad sade upp sig och slutade sin tjänst i augusti. Han ersätts enbart delvis av redan befintlig personal. Upphandling av kulturundersökning gjorde att priset halverades. 4 Fritidsavdelningens får inte de kostnader för PULS som förväntats. Avtal är skrivet, men trots det blir inte lokalerna klara och verksamheten besparas hyreskostnaden. BUF fortsätter att hyra Hyddan vilket ger stora intäkter. Avdelningarna lyfter nu fram ökade avvikelser på lönekostnader, när man efter sommaren tydligare ser effekten av tjänstledigheter. Det finns flera ledigheter som visar sig bli längre än tidigare planerat. Förvaltningen fick rätt i att bara behöva betala hälften av rekryteringskostnaderna för ny förvaltningschef, vilket ger lägre kostnader. Kulturavdelningen är den enda avdelning som till denna prognos försämrat sina siffror och aviserat att både kulturhuset och kulturnatten blir dyrare än tidigare beräknat. 31 3

35 4 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Biblioteksavdelningen har investerat 55 tkr i inredningar. Musikinventarier har inhandlats till fritidsverksamheten för 55 tkr. Kulturavdelningen har investerat i musikutrustning till Nolltrefem för 36 tkr, konstinköp för 23 tkr, samt inventarier till konstverksamheten för 157 tkr. Sammanlagt har 326 tkr av investeringsmedlen förbrukats under perioden januari-augusti. Föregående år hade förvaltningen använt 715 tkr, men jämförelsen är inte relevant då anslag beviljats för olika syften. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Det av kommunfullmäktige fastställda investeringsanslaget har justerats med ombudgetering på 776 tkr, enligt bokslutsberedningens förslag. Den sammanlagda investeringsbudgeten för år 2012 är tkr. 200 tkr avseende RFID kommer inte att användas under Fritidsgård i Oskarström kommer inte att färdigställas under 2012, vilket ger en avvikelse med 100 tkr. Förvaltningen kommer att behöva använda en del av investeringsmedlen till oförutsedda behov inom kulturavdelningen. Kulturavdelningen redovisar positiv avvikelse med 260 tkr avseende medel för offentlig konst. Dessa medel särredovisas från övriga investeringsmedel, då de inte genererar några avskrivningskostnader. Medel sparas för kommande år för inköp av större verk. Budgetavvikelse redovisas med sammanlagt 560 tkr. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Avvikelsen är 50 tkr mer jämfört med den vid föregående rapport, då förvaltningen redovisade en avvikelse på 510 tkr. Skillnaden beror på att vi nu med säkerhet vet att fritidsgården i Oskarström inte kommer att vara klar under år Total budgetavvikelse prognostiseras därmed nu till 560 tkr. 32 4

36 Kulturnämnd Uppdaterad: :51:36 Verksamhet: 460 Kulturförvaltning 4 (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Kulturnämnd Verksamhet: 460 Kulturförvaltning (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto

37 Kulturnämnd Verksamhet: 460 Kulturförvaltning 4 Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter högre i relation till budget bland annat på grund av det regionala uppdraget att utveckla Mjellby som ett surrealistcentrum, intäkt för skapande skola, uthyrning av Hyddan och kulturhuset, samt caféintäkter för Nolltrefem. Minskade bidrag och sponsring för verksamheten på Medborgarservice, lägre fackliga intäkter och intäkter barnkultur Lägre personalkostnader pga ledigheter, vakanta tjänster på avdelningarna och frånvaro av ordinarie förvaltningschef, men också att verksamheterna blivit bättre på att planera ersättare vid frånvaro. Flertal tjänstledigheter har inte ersatts. Hyra för nya lokaler för Puls uteblir. Lokalkostnader belastas med kostnader för fastighetsskötsel och hyra av teater för bland annat barnverksamheten. Budget för avskrivningar är baserat på att samtliga 2011 års investeringsmedel skulle förbrukas, vilket inte blev fallet. Ökade kostnader för köp av tjänster för att klara av tillfälliga toppar och för att ersätta vid frånvaro. Kostnader för rekrytering av ny förvaltningschef. Kulturnatten är beräknad att kosta mer än budgeterat. Biblioteken har stor efterfrågan på e-böcker. Verksamheterna ser också möjligheter med att disponera om resurser inom ram för att kunna ge mer verksamhet för medborgarna. Fritidsavdelningen har aviserat att göra aktivitetssatsning i höst. Budgetavvikelse Budgetavvikelse

38 5 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0159 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Delårsbokslut 2012, verksamhetsredovisning Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna Delårsbokslut Kulturnämnden beslutar att godkänna rapportering av nyckeltal och verksamhetsmått för perioden januari augusti Sammanfattning Delårsbokslut 2012 har sammanställts enligt anvisningar från Stadskontoret. Denna innehåller återrapportering av de aktiviteter och nyckeltal som nämnden tagit beslut om i Verksamhetsplan och omfattar perioden januari- augusti Inrapportering av kommenterar till aktiviteter, nyckeltal och verksamhetsmål har gjorts enligt anvisningar från Stadskontoret i verksamhetssystemet Stratsys. Utöver detta görs den månatliga inrapporteringen av nyckeltal, som via länkning i Excel sammanställs till verksamhetsredovisning, övriga nyckeltal. Ekonomisk redovisning är numera inkluderad i den delårsrapport som tas ut från Stratysys, men redovisas i sin helhet under ärende KN 2012/0020. Personalredovisningen för perioden är framtagen av HR. Förvaltningens förslag till beslut är att godkänna Delårsbokslut 2012 och rapportering av övriga nyckeltal. 35 1

39 5 Ärendet Uppdrag Ärendet har initierats av visionsstyrningsmodellen och förvaltningens rutin för verksamhetsplanering med budget. Delårsbokslut är den andra av tertialrapporterna som enligt visionsstyrningsmodellen görs för att följa upp nämndens verksamhetsplan Rapportering görs till stadskontoret, likväl som till kulturnämnden. Delårsbokslut har i syfte att redovisa och kommentera aktiviteter och nyckeltal, som gjorts under årets åtta månader. Rapporten tar sikte på om aktiviteten är påbörjad eller avslutad. Rapporten lägger också fokus på måluppfyllelse av verksamhetsmålen. Personalredovisning ingår i rapporten, med en ögonblicksbild per den 31 augusti. Ekonomisk redovisning är numera också delvis inkluderad i den rapport som görs i Stratsys, men redovisas i sin helhet under ärende KN 2012/0020. Att redovisa nyckeltal utöver de som finns i verksamhetsplan , har initierats av förvaltningen. Det framkom önskemål från politiker inom femklövern om vissa förändringar och mer detaljerade nyckeltal avseende främst bibliotek och fritidsgårdar. Bakgrund Kulturförvaltningen rapporterar månadsvis in övriga detaljerade nyckeltal från verksamheterna till nämnden. Avdelningarna rapporterar in nyckeltal, som via länkning i Excel sammanställs till verksamhetsredovisning, övriga nyckeltal. Tertialrapporterna redovisar förutom dessa nyckeltal, även flera av de nyckeltal och aktiviteter som finns i verksamhetsplan Några av nyckeltalen redovisas årsvis, d v s först vid årsbokslutet. Delårsbokslut 2012 kompletterar informationen som gavs i delårsrapport 1 tidigare i år. Analys, förslag och motivering Uppföljningen i delårsbokslut 2012 tar sikte på att skapa en bedömning av resultat. För analysen av verksamhetsmål besvaras tre frågor: Vilket resultat har vi? Varför har vi detta resultat? Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Mer utförlig redovisning av resultat och analyser finns i bilaga Delårsbokslut Konsekvenser För målen har också en prognos för helår angetts. Grönt anger att målet sannolikt kommer att nås, medan rött anger att målet sannolikt inte kommer att nås. Vid osäkert utfall avseende verksamhetsmål har den gula markeringen använts. I delårsbokslut 2012 har inga av kulturnämndens mål rödmarkerats. 36 2

40 5 Ärendets beredning Inom kommunen Rapportering är gjord av avdelningschefer, förvaltningschefen, HR och ekonomen. Inknappning har sedan gjorts i det kommungemensamma verksamhetssystemet Stratsys och redovisats för stadskontoret den 10 september, då klarmarkering i systemet gjordes enligt anvisningar. Andra grupper - Fackliga organisationer Facklig delaktighet har skett i form av information till samverkansgruppen. Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor 1. Delårsbokslut Övriga nyckeltal jan-aug Verksamhetsmått jan-aug 2012 För Kulturförvaltningen Erica Månsson Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef 37 3

41 5 Delårsbokslut 2012 Kulturnämnden #{enhet}# 38

42 5 1 Inledning Kulturförvaltningen är en väl fungerande förvaltning med stort fokus på kundnyttan och medborgarperspektivet. Förvaltningens lean-arbete har resulterat i väl fungerande arbetsprocesser vilket leder till en ökad måluppfyllelse. Resultaten är i hög grad kopplade till flera undersökningar, kulturundersökningen och LUPP som kommer senare i höst. Därför kan inte nyckeltal rapporteras för en rad mål vid denna tidpunkt. Vi behöver se över målarbetet för att minska antalet mål och fokusera på de viktigaste för att nå bäst effekt. Förvaltningen prognostiserar ett överskott som bl.a. beror på ett visst vakuum i verksamheten i väntan på ny förvaltningschef. Planerade aktiviteter har inte startat. Vidare har det förekommit många vakanser under året i verksamheten. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15) 39

43 5 2 Verksamhetsredovisning Demokrati och dialog Andel Halmstadbor som anser attt de har möjlighet att påverka kulturförvaltningens verksamheter ska öka. 1. Vilket resultat har vi? Fortsatt arbete med smart mot kundnytta, t ex lean-baserad krav- och fakturahantering, utveckling av konceptet Idélådan, medborgarbaserade diskussioner om statsplanering. KulturundersK sökningen som kommer senare i höst visar aktuellt nyckeltal. 2. Varför har vi detta resultat? Ingår i ordinarie verksamhetsledningsprocess. 3. Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Ligger väl i linje med målet. Avvakta kulturundersökningen för tydligaree nyckeltal. Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Andel Halmstadbor (18-74 år) som anser att de har möjlighet att påverka kulturförvaltningens verksamheter. (Kulturundersökning) Direktupphandling av Kulturundersökningen genomförd. Undersökningen genomförs senare i år. Aktiviteter Kommentar Öka kundvärdet för medborgarna genom ett leanbaserat arbetssätt Använda ny teknik för dialog och medborgarinflytande Utveckla metoder för dialog och medborgarinflytande Förvaltningenn fortsätter med smartarbetet, där ytterligare en ny enhet påbörjat sitt smartarbete och en till är på gång. För de tre övriga enheter, som redan är i gång, har avslut av utbildningen inplanerats. Bibliotekens administrationn av krav- och fakturahantering har genomgått en leanprocess som resulterat i att processen hanteras på halva tiden jämfört med tidigare, försenade media återlämnas tidigare och i högre grad, vilket ger ett ökat kundvärde för alla som lånar bibliotekens medier. Biblioteken arbetar med att på bibliotekswebben och sociala medier lyfta fram förslag, synpunkter och frågor som medborgarna ställer vid sidan om Åsikten. Vidareutveckling av konceptet är på gång under namnet Idélådan Fram till och med augusti har det inkommit 28 Åsikter från medborgarna. Vilka eventuella förbättringar som åsikterna har lett till, redovisas för nämnden i december. Biblioteken har genomfört diskussionsaftnar kring delaktighet i stadsplaneringen och varit värdar för utställningen kring Framtidsvision Halmstad 2030 med tillhörande förslagslådor. Stadsbiblioteket har öppnat för aktiviteter som stödjer medborgarengagemang kring dagsaktuella frågor, exempelvis namninsamling för bevarandet av Najaden i regi av föreningen Gamlaa Halmstad. Stadsbiblioteket har arbete med en förslagslåda under begränsad tid, där barnen har fått tycka om stadsbiblioteket. I flertalet av biblioteksarrangemang för unga u vuxna, ärr målgruppen med i såväl planering som genomförande. Biblioteken har väl utvecklade system för att samla in och hantera inköpsförslagg på media från medborgarna. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

44 5 Ökad möjlighet till delaktighet genom att fler Halmstadbor använderr Internet regelbundet. 1. Vilket resultat har vi? God tillgångg till publika datorer, breddad målgrupp i Ord- och bildverkstaden, sammanträdeshandlingar till kulturnämnden via ipad och samarbete med studieförbundenn för att öka den d digitala delaktigheten på närbiblioteken. Kulturundersökningen som kommerr senare i höst visar aktuellt nyckeltal. 2. Varför har vi detta resultat? Ingår i ordinarie verksamhetsledningsprocess. 3. Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Ligger väl i linje med målet. Avvakta kulturundersökningen för tydligaree nyckeltal. Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Andel Halmstadbor (18-74 år) som använder Internet varje vecka. (år 2010: 90%) Kulturundersökningen genomförs senare i år. 93% % Aktiviteter Kommentar Tillgång till publika datorer Introduktion och stöd i Internetanvändning Utveckla förvaltningens utbud på halmstad.se med fokus på delaktighet och kommunikation Samverka med studieförbunden Till hösten kommer förvaltningen att analysera syftet med publika datorer, säkra nätet så att inga större driftsstörningar ska ske i det publika nätet, samt analysera flytt till IT-service. Tillgången till t publika datorer förväntass vara oförändrat, d v s ingen minskning av datorer kommer att ske. Bibliotekens aktivitetet med internetintroduktion har till syfte att öka möjligheten till delaktighet. Introduktionen är i workshopform och har skett vid 18 tillfällen genom programserien Tisdagssurf. Ord- och bildverkstadens har utökade öppettider, vilket ökat antalett besök i verkstaden. Bibliotekspersonalen har deltagit i Clavismässan för attt nå nya användargrupper i Ord- och bildverkstaden. Vid fyra tillfällen har Släktforskahjälpen i samarbete med Hallands släktforskarförening, gett introduktion till internet och annan digital teknik t vid släktforskning. Till hösten är r en TÄT-utbildning, kommunikation på mottagarens villkor, inplanerad och genomförs på personaldagen i oktober. (TÄT=Tydlig Ärlig Trovärdig) Bibliotekens nya webbplattform Arena är under implementering. Plattformen, som ska samverka med halmstad.se, ger bättre tekniska förutsättningar för ökad delaktighet och kommunikation. Ökad möjlighet till delaktighet genom regelbunden Internetanvändning förväntas skee genom regelbunden samverkan mellan förvaltningen och studieförbund. Biblioteken samverkar regelbundet med Studieförbundet Vuxenskolan, ABF och Folkuniversitetet. Nya samarbeten är samverkan med Folkuniversitetet för att sprida arbetet med digital delaktighet till närbibliotekens besökare. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

45 5 Uppleva och göra Halmstadbornas kännedom om Halmstad som konstcentrum ska öka. 1. Vilket resultat har vi? Nyckeltal: Antal besök på Mjellby konstmuseum: (2011: ) Antal besök på Halmstad konsthall: (2011: ) Antal besök på Hallands konstmuseum: (2011: , siffran är dock inte helt jämförbar då även Hallandsgårdens besök ingick i siffran från år 2011) Andelen invånare som anser att Halmstad är en konststad: mäts under hösten i kulturundersökningen Nyckeltalen baserade på press är inte tillförlitliga. 2. Varför har vi detta resultat? Antal besök på Mjellby konstmuseum ligger i linje med förra årets siffror men en ökning under senare delen av året kan bli aktuell eftersom man planerar en större höstutställning. 3. Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Ligger väl i linje med målet. Avvakta kulturundersökningen för tydligaree nyckeltal. Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Antal besök på Mjellby konstmuseum. (år 2010: ) Första kvartalets besökssiffror är justerade från till besökare enligt färskaree statistik. För perioden jan-aug har Mjellby konstmuseum haft besök, jämfört med besök föregående år Antal besök på Halmstads konsthall. (år 2010: ) Antal besök på Hallands konstmuseum, (år 2010: ) Andel invånare (18-74 år) som anser att Halmstad är en konststad. Antal artiklar i lokal, nationell och internationell press avseende Mjellby konstmuseum. (år 2010: 54) Antal artiklar i lokal, nationell och internationell press avseende Halmstadss Antal besök jan-aug 2012: , jämfört med år Antal besök jan-aug 2012: , jämfört med år Siffran är dock inte helt jämförbarr då även Hallandsgårdens besök ingick i siffran från år Mäts hösten 2012 i kulturundersökningen Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

46 5 Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde konsthall. Antal artiklar i lokal, nationell och internationell press avseende Hallands konstmuseum. 0 Aktiviteter Kommentar Förankraa konsten bland Halmstadborna Stärka det lokala konstlivet Fortsätta arbetet med att etablera Mjellby konstmuseum som surrealistcentrum Utveckla och synliggöra den offentliga konsten Fortsatt arbete för att 1 % av budgeten vid nybyggnationn av kommunens fastigheter ska avsättas för konstnärlig gestaltning Etablera ett gemensamt budskap om Halmstad som konstcentrum och kommunicera detta Programverksamhet för attt uppmärksamma Konsthallen, evenemanget Kom och kolla konst med öppet hus på konstinstitutionerna, samt medverkan i Halmstadsgillet. Fortsatt arbete med Söndrums bibliotekss konstprofil. Med utställningar, program och workshops på temat konst. Möten Konstnärsklubben, samt arrangerade samtal och diskussioner med "konstlivet". Ett flertal inköp från det lokala konstlivet. Konstutställningar på Söndrum och Vallås bibliotek med lokala amatörer. Sommarens utställning med surrealistiska ting har rönt stor uppmärksamhet nationellt. Ettt unikt utbud av surrealistlitteratur lanseras i Mjellbys butik och webbshop. Skyltar samt appar till den offentliga konsten, konstpromenader, skulpturkarta och bok för barn om den offentliga konsten. Alla 5 åringar i Halmstads kommun erbjuds att gå med i en visning om offentlig konst samt får en barn bok om Halmstads H skulpturer i gåva av kulturförvaltningen. Förvaltningenn driver frågan genom att haa med 1% satsningen i verksamhetsförändringar inför kommande planeringsdirektiv. Har synliggjorts i pressmeddelande och i utställningsinformation. Utbudet av aktiviteter som ungdomar är intresserade av att göra på sin fritid ska öka. 1. Vilket resultat har vi? Kartläggning av ungdomars fritidsintressen i samverkan med Högskolan genomförd, breddat utbud av scenupplevelser bl.a. på Nolltrefem och i alternativa lokaler i Oskarström/Åled. Stöd till nya former av aktiviteter som Operation Opera och utvecklandet av nya nätverk. LUPP genomförs senare i år visar aktuellt nyckeltal. 2. Varför har vi detta resultat? Ingår i ordinarie verksamhetsledningsprocess. 3. Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Ligger väl i linje med målet. Avvakta LUPP-undersökningenn för nyckeltal. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

47 5 Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Andel ungdomar som anger att det finns "väldigt mycket att göra på sin fritid" ska öka. (år 2009: 22%) LUPP genomförs senare i år. 24% % Aktiviteter Kommentar Kartläggning av ungdomars intresse av vad man vill göra på sin fritid. Bredda och öka antalet scenupplevelser Aktiviteter i ny form och på nya platser Identifiera och skapa nätverk med nya aktörer Kartläggningen genomförd av Halmstadss Högskola. Materialet används i arbete med ungas fritid. Fler publiklockande upplevelser på Nolltrefems scen, så som musik, teater, musikal samtt dansens dag. I ett samarbete mellan fritidsavdelningen och stadsbiblioteket har ungkulturfestivalen Ung U Kultur Möts genomförts. Samarbete mellan Föreningen Jazz i Halmstad, Stureskolan samt Nolltrefem pågår för ett breddat musikutbud. Förvaltningenn har haft verksamhet i alternativa lokalerr både i Oskarström/Åled och på Öster (medborgarservice, ABFs lokal). Aktiviteter i ny form och på nya platser har h fått kulturstöd (Pool Sessions, Operation Opera). Nya nätverk med t ex studieförbund och skolan har skapats. Nolltrefem skapar ständigt nya nätverk senast: s Föreningen Jazz i Halmstad, RFSL, Halmstad Arcade. Fler Halmstadbor ska ta del av kulturutbudet. 1. Vilket resultat har vi? Kulturarrangemang på oväntade platser såsom Musik på Orientpizzan, QR-märkningQ g av konst förr ökad tillgänglighet, samarbetee med sex studieförbund kring kulturnatten, kompetensutbildning kring kommunikation och sociala medier, gerillamarknadsföring. Antal besök på KUFs arrangemang: (2010: ) alltså en ökning. Kulturundersökningen som genomförs senare ger besked om andel invånare som ger kulturutbudet betyg 4 eller Varför har vi detta resultat? Antalet kulturarrangemang har ökat.. 3. Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Ligger väl i linje med målet. Fortsätta arbetet med att utveckla kulturverksamheten. Gå vidare med arbetet med strategisk marknadsföring. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

48 5 Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Antal besök på kulturförvaltningens arrangemang. (år 2010: ) Kultur: Bibliotek: Fritids: Konsument: 665 Totalt: Det som har mätts är antal besök på kulturförvaltningens aktiviteterr och arrangemang januari - augusti Andel invånare (18-74 år) som ger kulturutbudet betyg 4 eller 5. (år 2010: 45%) Kulturundersökningen genomförs senare i år. Aktiviteter Kommentar Kulturarrangemang i kulturförvaltningens egna lokaler och på nya oväntade platser. Följa uppp och utvärdera med tydligt medborgarfokus Använda ny teknologi för interaktivitet, självbetjäning, dialog, brukarinflytande mm Öka och förnya kommunikationsinsatsernaa Utveckla samarbete kring kulturarrangemang både inom och utom kulturförvaltningen, t..ex. Region Halland Stärka samarbetet med studieförbunden Utreda logistiken kring biljetthanteringen Ökat fokus på strategisk marknadsföring genom att tillföra kompetens till respektive avdelning Trevligheter och konstföreläsningar på Konsthallen, K Lunchmusik, Barnvagnsgerilla, samt Musik på Orientpizzan. Genomgång av nyckeltal och kvalitetsäkring av befintliga. Konsten använder sig numera vid lämpliga tillfällen avv QR-koder, vilket underlättar för Halmstadborna att få snabb, rätt och mer lättillgänglig information. T ex märks konstverk i centrum med en QR-kod som slussar s användaren, via deras mobil, till en app med mer information om verket. QR- och koder används på biblioteken i marknadsföringssyfte på bl a broschyrer affischer. Förvaltningenn har påbörjat arbetet med ny n e-tjänst för r FRI, bidrag på nätet. Tjänsten är ute på försök hos föreningarr och rutiner ärr skapade. Kommunikationsutredning genomförd och presenterass för ledningsgrupp i höst. Utredningen belyser nuläget och ger förslag somm ligger som underlag till handlingsplaner för fortsattt arbete med att a öka och förnya kommunikationsinsatserna. Samarbete kring kulturarrangemang sker löpande med verksamheter inom Region Halland, Hallands Bildningsförbu und, föreningar. På biblioteken bland annat: Vetenskapscaféet i samarbete med Hallands bildningsförbund, Öppen scen med visklubben Skeppet, Kultursoppa med Teaterföreningen, Barn och babyrytmik i samarbete med ABF. Sex av åtta studieförbund med verksamhet i Halmstadd deltar i Kulturnatten. Utvecklingssamtal genomförda med fyraa studieförbundd under våren. Handläggare deltar regelbundet på studieförbundens LFS-möten. Dessutom samarbeten gällande läsecirklar, internetutbildning, vetenskapscaféer, kultursoppa och andra arrangemang. Förvaltningenn har undersökt FRI:s möjligheter för biljetthantering, men ingen åtgärd är inplanerad i dagsläget. Förvaltningen kommer därmed under hösten att kartlägga hur biljetthanteringen sköts i nuläget. Kompetensutveckling genom arrangemangsutbildning, projektledarutbildning, LEAN kommunikation och sociala medier, Facebook. Gerillamarknadsföringsföreläsning inbokad till den 10 oktober. Biblioteken har under våren haft fokus på bemötandefrågor genom föreläsning och diskussionsklubbar, vilket är tänkt att resultera i verktygslåda med riktlinjer. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

49 5 Utbudet av kulturella upplevelser och skapande arrangemang för barn och familjer ska öka. 1. Vilket resultat har vi? Nya program med fokus på barn och familj har utvecklats, t ex Bokhyllann får liv, Skapa i sommarr och barnens Mjellby. Höstlovet ska bli ett kulturlov fyllt med barn- och familjeaktiviteter. I konstprojektet Kotten och Nolltrefems workshops och i idépengen är aktiviteter där unga ges möjlighet till delaktighet och eget skapande. Nyckeltal: Antal arrangemang för barn och familjer: Varför har vi detta resultat? Ingår i ordinarie verksamhetsledningsprocess. 3. Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Ligger väl i linje med målet. Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Antal arrangemang för barn och familjer. Biblioteksarrangemangg för barn och familj, f janaugusti: 2012: 335 st (128 arrangemang, 207 aktiviteter). Kulturavdelningen har ordnat 179 st. 514 Aktiviteter Kommentar Satsning på barn- och familjearrangemang Arrangemang som ger möjlighet till eget skapande och delaktighet Arbetet att satsa på barn- och familjearrangemang pågår fortlöpande. Brett och varierat utbud av familjearrangemang på biblioteken på helger, lov och vardagar t exx Bokhyllan får liv, Skapa i sommar, s Barn och babyrytmik, sagostunder och barnteater. Exempel på scenkonstföreställningar på Halmstads teater är bland annat Spöksonaten, Stick och virk. Arbete har påbörjats med att omprofileraa höstlovet till kulturlov fyllt med barnoch familjeaktiviteter. Samarbete med föreningar i ytterområden (Getinge, Oskarström) för genomförande av familjeföreställningar. Arbetet att erbjuda arrangemang som ger möjlighet tilll eget skapande och delaktighet pågår fortlöpande på Barnens Mjellby och på Nolltrefem med Workshops inom bland annat studioinspelning, foto, dans, serieteckning och vidare arbetee med idépengen. I konstprojektet Kotten involveras barnen och deras föräldrar i att hitta konst i sitt närområde. Flertalet av de barnprogram som anordnas på biblioteken kopplas till t eget skapande: Skapa saga, Färg&Form, Babyrytmik och olika former avv workshops och pyssel. Barnens vår- och höstsalonger sker genom samarbete med förskolornas skapande. Vl utvecklat samarbete med KomTek. Skrivarklubben Pennan glöder för barnn år startar i höst. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

50 5 Andelen Halmstadbor som läser böcker ska öka. 1. Vilket resultat har vi? Läsfrämjande arbete inom bland annat Skapandee skola, läsecirkel Bokbullen för barnn från 10 år, två t läsbloggar är under uppbyggnad. Nyckeltal: Andelen invånare som läst/lyssnat påå en bok under året: (2010: 83%) Kulturundersökningen genomför senare under hösten. 2. Varför har vi detta resultat? Ingår i ordinarie verksamhetsledningsprocess. 3. Vad bör vi göra med anledning av resultatet? Ligger väl i linje med målet. Avvakta kulturundersökningen för tydligaree nyckeltal. Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Andel invånare (18-74 år) som har läst, eller lyssnat på en bok under året, inkl. e-bok, tryckt bok, ljudbok etc. ( år 2010: 83% ) Kulturundersökningen genomförs senare i år. 83% % Aktiviteter Kommentar Läsfrämjande arbete bland barn och ungdom Erbjuda plattformar för att dela läsupplevelser Läsfrämjandee arbetet inom Skapande skola med författarbesök som följs upp av egen skapande och boksamtal på biblioteken Läsecirkel "Bokbullen" för barn från 10 år, å startades under våren på stadsbiblioteket och följs upp på närbibliotek under hösten. Sommarlovsboken har ett utvidgat koncept och startades i år med fest f på flera av biblioteken. Två läsbloggar är under uppbyggnad en e för vuxna och en för barn. Flera befintliga läsecirklar och engångsträffar pågår. En temakväll för unga vuxna genomförd och ytterligare två planerass under hösten. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

51 5 Nämndens/styrelsens mål År 2014 ska en ökad andel av kommuninvånarna känna till Konsument Halmstads verksamhet. 1. Villket resultat har vi? Kännedomsundersökning genomförs senare i år.. Målet är på lång sikt, d v s sista mätningen ska göras år Nyckeltal Kommentar Utfall Målvärde Andel Halmstadbor (18-74 år) som känner till Konsument Halmstads verksamhet. Direktupphandling av kännedomsundersökning är klar och resultat förväntas senare i år. Aktiviteter Kommentar Utökad marknadsföring Utveckla webbsidorna Kulturnämnden, Delårsbokslut (15)

52 5 3 Personalredovisning Antal tillsvidareanställda Antal kvinnor Antal män Totalt Antal tillsvidareanställda i personalredovisning var 132 personer. Sedan dess har personal tillkommit p g a ny tjänst och omvandling av tjänst från visstid till tillsvidare. Antal visstidsanställda Antal kvinnor 17 9 Antal män 3 3 Totalt Totala antalet anställda, tillsvidare och visstid, har minskat från 148 personer till 147 personer Timavlönad personal fördelat på årsarbetare Antal årsarbetare 6 5 Timmar Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställd personal) Kvinnor Män Totalt Andel medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro - frisktal (tillsvidareanställd personal) Kvinnor Män Totalt Andelen medarbetare utan registrerad sjukfrånvaro har minskat med 37 procentenheter från föregående år, från 79 procent till 42 procent. Frisktalet vid årsskiftet 2011/2012 var 43 procent och vid 1:a tertialen i år var det den 49 procent. Jämförelsetalet från kan därför räknas vara högt. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15) 49

53 5 Genomsnittliga antalet sjukdagar har inte ökat i samma omfattning. Totala antalet sjukdagar per tillsvidareanställd (nästkommande punkt) har stigit från 8,16 dagar till 9,68 dagar. Antal sjukdagar per tillsvidareanställd Kvinnor Män Totalt 8,16 9,68 Sjuklönekostnader exklusive po-pålägg Sjuklönekostnader Kulturnämnden, Delårsbokslut (15) 50

54 5 4 Ekonomisk redovisning Driftredovisning DRIFTREDOVISNING jan-aug 2011 jan-aug 2012 Budget 2012 Jmf % (67%) Budgetavvikelse i % Kulturnämnden ,7% - 0,0% Ledning, stab, IT, gem ,7% 275 2,2% Biblioteksavdelningen ,2% 300 0,6% Fritidsavdelningen ,9% 500 3,0% Konsument Halmstad ,2% 155 2,6% Kulturavdelningen ,1% ,7% SUMMA DRIFT: ,9% ,9% Kulturförvaltningens verksamheter visar ett nettoresultat på tkr för perioden januari-augusti. Kulturnämnden har en nettoram på tkr, vilket innebär att förvaltningen hittills använt 64% av den tilldelade budgetramen. Budgetavvikelser redovisas och prognosen för helåret är att det vid årets slut återstår tkr av budgetmedel för driften. Ledningens avvikelse +275 tkr består dels av de 164 tkr som avser kapitalkostnader och resterande kommer främst från lägre personalkostnader i väntan på ny förvaltningschef. Biblioteksavdelningens avvikelse +300 tkr kommer från tjänstlediga och ej i tid tillsatta tjänster. Fritidsavdelningen visar avvikelse med +500 tkr avseende personalkostnader, men också för ökade intäkter för Hyddan samt lägre hyreskostnader för Puls. En aktivitetssatsning kommer att göras i höst inom fritidsavdelningen. Konsument Halmstad visar avvikelse med +155 tkr för lägre lönekostnader resten av året. Kulturavdelningen aviserar negativ avvikelse -200 tkr som till del består av högre kostnader för Kulturnatten och Kulturhuset. Verksamhet: 460 Kulturförvaltning Verksamhetens Intäkter Helårsutfall 2011 Utfall janaug 2011 Utfall janaug 2012 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Periodens resultat Verksamhet 460, Kulturförvaltningen, redovisar en positiv budgetavvikelse med tkr fördelat på ökade intäkter med 290 tkr och minskade kostnader med 740 tkr gentemot den beviljade budgetramen. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15) 51

55 5 Intäkter beräknas bli högre än budgeterat bland annat på grund av det regionala uppdraget att utveckla Mjellby som ett surrealistcentrum, intäkt för skapande skola, uthyrning av Hyddan och kulturhuset, samt caféintäkter för Nolltrefem. Minskade bidrag och sponsring för verksamheten på Medborgarservice, samt lägre fackliga intäkter och intäkter barnkultur minskar den positiva avvikelsen. Personalkostnaderna blir lägre på grund av ledigheter och vakanta tjänster på avdelningarna, samt frånvaro av ordinarie förvaltningschef. Flera tjänstledigheter har inte ersatts. Kostnaderna blir också lägre med anledning av att verksamheterna blivit bättre på att planera ersättare vid frånvaro. Hyra för nya lokaler för Puls uteblir i år. Lokalkostnader belastas i övrigt med kostnader för fastighetsskötsel och hyra av teater för bland annat barnverksamheten. En positiv avvikelse redovisas. Budget för avskrivningar är baserat på att samtliga 2011 års investeringsmedel skulle förbrukas, vilket inte blev fallet och positiv avvikelse redovisas avseende kapitalkostnader. Förvaltningen har ökade övriga kostnader för köp av tjänster för att klara av tillfälliga toppar och för att ersätta vid frånvaro. Engångskostnader i form av kostnader för rekrytering av ny förvaltningschef. Kulturnatten är beräknad att kosta mer än budgeterat. Biblioteken har stor efterfrågan på e-böcker. Verksamheterna ser också möjligheter med att disponera om resurser inom ram för att kunna ge mer verksamhet för medborgarna. Fritidsavdelningen har aviserat att göra aktivitetssatsning i höst. Enligt riktlinjer för ekonomistyrning, fastställda av kommunfullmäktige , 108, gäller att budgetmässiga över- eller underskott som understiger 0,5 procent av den i planeringsdirektiv med budget beslutade bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet balanseras regelmässigt. Investeringsredovisning INVESTERINGAR jan-aug 2011 jan-aug 2012 Budget 2012 Avvikelse i % Ledning, stab, IT, gem ,0% Biblioteksavdelningen ,7% Fritidsavdelningen ,6% Konsument Halmstad ,0% Kulturavdelningen ,8% SUMMA INVESTERINGAR ,9% De av kommunfullmäktige fastställda investeringsanslag har justerats med ombudgetering på 776 tkr, enligt bokslutsberedningens förslag. Den sammanlagda investeringsbudgeten för år 2012 är tkr. Biblioteksavdelningen har investerat 55 tkr i inredningar. Musikinventarier har inhandlats till fritidsverksamheten för 55 tkr. Kulturavdelningen har investerat i musikutrustning till Nolltrefem för 36 tkr, konstinköp för 23 tkr, samt inventarier till konstverksamheten för 157 tkr. Under perioden januari - augusti har förvaltningen använt sammanlagt 326 tkr av investeringsmedlen. 200 tkr avseende RFID kommer inte att användas under Fritidsgård i Oskarström kommer inte att färdigställas under 2012, vilket ger en avvikelse med 100 tkr. Förvaltningen kommer att behöva använda en del av investeringsmedlen till oförutsedda behov inom kulturavdelningen. Kulturavdelningen redovisar positiv avvikelse med 260 tkr avseende medel för offentlig konst. Dessa medel särredovisas från övriga investeringsmedel, då de inte genererar några avskrivningskostnader. Medel sparas för kommande år för inköp av större verk. Budgetavvikelse redovisas med sammanlagt 560 tkr. Kulturnämnden, Delårsbokslut (15) 52

56 5 Övriga Nyckeltal Verksamhetsrapport till kulturnämnden 2012 OBS! uppdaterad: kl. 15:37 Utlån och omlån, biblioteken A-berg Fyllinge Getinge Buss SB Harplinge O-ström S-dalen Söndrum Vallås Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt (Libra) Fjärrlån Vuxna Summa för perioden, år Summa helår Besök, biblioteken A-berg Fyllinge Getinge Buss SB Harplinge O-ström S-dalen Söndrum Vallås Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår Besök, fritidsgårdar Oskarström Vallås Fyllinge MB-hus PULS Pålsbo Summa Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår 2011 (Hyddan 1466) margel2 Sida

57 5 Övriga Nyckeltal Ärende Konsument Halmstad Konsument Energi/klimat Budget/skuld Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår Besök kulturavdelningen Mjellby Konsthall Nolltrefem Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa för perioden, år Summa helår Antal arrangemang och aktiviteter Arrangemang Besök Bibliotek Fritidsgårdar Kulturavdelningen Medborgarservice Andersberg Summa för perioden, år Summa helår 2011 (egen regi, Källa: verksamhetsredovisning 2011) margel2 Sida

58 5 Verksamhetsmått Kulturnämnden Antal besök Plan Utfall jan-aug Bibliotek Fritidsgårdar Konstverksamhet Nolltrefem Medborgarservice Andersberg Totalt Besök / öppettimme Plan Utfall jan-aug Bibliotek Fritidsgårdar 6 3 Konstverksamhet* 18 9 Nolltrefem Medborgarservice Andersberg Totalt *) Besök och besök per öppettimme avser Mjellby konstmuseum och Halmstad konsthall Nettokostnad/invånare Plan Utfall jan-dec Bibliotek 539 Fritidsgårdar 177 Konstverksamhet* 124 Nolltrefem 55 Medborgarservice Andersberg 33 Kulturförvaltningen totalt Totalt *) I konstverksamheten inräknas 2012 Mjellby konstmuseum, Halmstads konsthall, offentlig konst samt bidrag till Hallands konstmuseum och Beartlingprojektet Verksamhetsspecifika mått Plan Utfall jan-aug Antal bibliotekslån Antal arrangemang och aktiviteter Antal besök arrangemang Antal sökta kulturbidrag Antal medlemmar i fritidsverksamhet tjejer killar Antal besök på fritidsgårdarna tjejer killar Antal ärenden energi- och klimatrådgivning Antal ärenden budget- och skuldrådgivning Antal ärenden konsumentrådgivning

59 6 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0156 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Lars Nordvall E-post: Telefon: Utredning om fritidsgårdarna inför budget 2013 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna rapporten. Sammanfattning Ärendet Uppdrag Femklöverns representanter i kulturnämnden (M, FP, C, KD, MP) har tagit initiativ till uppdraget. Kulturnämnden har beslutat att uppdra åt kulturförvaltningen att genomföra utredning om fritidsgårdarna inför budget Uppdrag från KN 36, KN 2012/0156. Utredningen bör vara klar senast så att eventuella förändringar kan tas med i internbudget för Bakgrund Femklövern i kulturnämnden konstaterar att besöken på fritidsgårdarna har minskat från år 2009 till år Detta bör rimligen medföra att personalkostnaderna kan sänkas vid oförändrad verksamhet. Samtidigt har avdelningschefen för fritidsavdelningen aviserat möjligheter till utveckling av verksamheten. Femklövern föreslår därför att förvaltningen får i uppdrag att: 56 1

60 6 Nulägesbeskrivning Föreslå möjligheter till utveckling av verksamheten Beräkna vad det medför i kostnader Utredningen ska vara ett underlag för beslut om budget Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Samverkan Lista över bilagor Rapport om fritidsverksamheten För Kulturförvaltningen Erica Månsson Förvaltningschef Lars Nordvall Avdelningschefchef 2 57

61 6 KULTURFÖRVALTNINGEN Rapport om fritidsverksamheten 2012 Innehållsförteckning: 1 Fritidsavdelningens reglemente, uppdrag och mål Reglemente Uppdraget Verksamhetsmål Nulägesbeskrivning Personal och organisation Beskrivning av verksamheten Fritidsgårdar Föreningsdrivna gårdar Ekonomi Besöksstatistik Möjligheter till utveckling av verksamheten Politisk vilja Verksamhetsutveckling Beräknade kostnader

62 6 1 Fritidsavdelningens reglemente, uppdrag och mål 1.1 Reglemente Kulturnämndens ansvarsområde 2: Kulturnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ramar. - Kommunens fritidsgårdar och därmed sammanhängande verksamhet 1.2 Uppdraget Verksamheten ska i första hand vända sig till ungdomar år - Uppdraget innebär att alla ungdomar mellan år som vill/behöver stöd i sin fritidsverksamhet ska kunna erbjudas sådan. Fritidsledarna ska skapa positiva möten med ungdomar på olika mötesplatser - Möten med ungdomar kan ske på många olika platser. Fritidsledarna ska ha god kännedom om vilka olika mötesplatser som finns i kommunen. Fritidsledarna ska söka upp, lotsa och coacha barn och ungdomar så att de har en meningsfull och stimulerande fritid i en drogfri miljö. - Fritidsledarna ska ha kunskap om vad ungdomarna vill göra på sin fritid. Detta för att kunna lotsa ungdomarna till stimulerande aktiviteter. Fritidsledarna ska samverka med andra organisationer, skola, föreningsliv och studieförbund - För att kunna lotsa och hjälpa ungdomar till en bra fritid måste vi samverka med andra. Fritidsledarna ska medverka i och skapa olika typer av aktiviteter, arrangemang och sommarverksamheter för ungdomar. - Fritidsledarna ska se till att det finns ett brett utbud av verksamhet, som ungdomar vill ha, spritt över hela året Verksamheten ska präglas av respekt, gott bemötande, ungdomars inflytande och jämställdhet. - Ungdomar önskemål om sin fritids ska vara grunden för vår verksamhet. Verksamheten ska planeras så att ungdomars synpunkter om verksamheten tas till vara. Våra aktiviteter ska ha ett tydligt genusperspektiv. 1.3 Verksamhetsmål Utifrån visionsstyrningen har kulturnämnden fastställt verksamhetsmål för förvaltningens verksamheter. Följande mål har direkt bärighet på fritidsverksamheten i 2012 år verksamhetsplan. Andel Halmstadbor som anser att de har möjlighet att påverka kulturförvaltningens verksamheter ska öka. Utbudet av aktiviteter som ungdomar är intresserade av att göra på sin fritid ska öka. 2 59

63 6 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Personal och organisation Fritidsavdelningens personal Tjänster per 31/ budget Kvinnor Män Summa tjänster 29,75 Personalen är uppdelad i två geografiska enheter. Öster och Väster. På Öster jobbar 16 personer och på Väster jobbar 11 personer. 18 personer i personalen har genomgått fritidsledarutbildning. Den vanligaste formen för detta är tvåårig folkhögskoleutbildning. Övriga har ingen formell kompetens men flera i denna grupp har ledarutbildning från olika delar av föreningslivet. Flera har enstaka högskolekurser i t.ex. psykologi. Arbetet innefattar ansvar för 11 mötesplatser. 6 st kommunalt drivna fritidsgårdar och 5 st föreningsdrivna. Dessutom ingår ansvar för att hålla sig uppdaterade över vad ungdomarna vill göra och vilket fritidsutbud som erbjuds i de geografiska områden som tillhör enheten. I uppdraget ingår också att regelbundet vistas på de olika skolorna i området. Detta för att skaffa sig kunskap om vad ungdomarna vill göra på sin fritid. Väster Öster Fritidsgårdar Föreningsgårdar Fritidsgårdar Föreningsgårdar Citygården, MB-huset, Pålsbo Slättåkra, Gullbrandstorp Puls, Vallås, Fyllinge Trönninge, Eldsberga, Gullbranna Verksamhetsområden Skolenheter Verksamhetsområden Skolenheter Söndrum, Tylösand, Frösakull, Getinge, Harplinge, Haverdal, Gullbrandstorp, Vilshärad Oskarström, Åled, Sennan Slättåkra, Kvibille, Holm Kärleken, Centrum, Söder, Rotorp, Mickedala Hallägra, Brunnsåker, Stenstorp, Gullbrandstorp, Getinge, Österled, Kattegatt Eketånga montessori, Vittra, Wallbergska, Ljud o Bild skolan, John Bauer Vallås, Snöstorp, Brogård, Simlångsdalen, Nyhem, Linehed, Andersberg Frennarp, Furet Östergård, Furulund, Fyllinge, Trönninge, Vallås Sannarp, Sture Aspero, Drottning Blanka 3 60

64 6 2.2 Beskrivning av verksamheten Verksamheten på fritidsgårdarna i Halmstad vänder sig till barn och ungdomar mellan år. Det är ett brett åldersspektra och intressen och förmåga skiljer mycket från de yngsta till de äldsta. Därför delas ungdomarna upp i det som kallas eftermiddagsverksamhet, som är öppen för åldrarna år, och kvällsverksamhet för de övriga. Trots uppdelningen måste ändå verksamheten ta stor hänsyn till vad de olika besökargrupperna själva förväntar eller önskar sig av utbudet. Till detta kan sedan också läggas fritidsledarnas egna kompetenser och intressen som på olika sätt påverkar verksamhetens innehåll. Med detta som bakgrund är det naturligt att verksamheten ser olika ut på olika fritidsgårdar. Vilken åldersgrupp som är mest representerad och vilka kompetenser och intressen som finns hos personalen skiljer från gård till gård. Olikheter mellan bostadsområdena, som t ex kulturell mångfald och etnisk sammansättning av befolkningen spelar naturligtvis också in liksom förekomst av andra verksamheter inom föreningslivet eller andra organisationer. Vissa aktiviteter kan bara finnas på ett ställe medan andra finns överallt. För att skapa en någorlunda sammanhållen överblick av utbud och aktiviteter har vi sorterat in dessa i underrubriker samt också försökt ange om den aktuella aktiviteten är specifik för en enskild fritidsgård. Två grundläggande förutsättningar gäller för all fritidsgårdsverksamhet: Verksamheten är öppen för alla inom åldersspannet år och all verksamhet är drogfri. Öppen verksamhet Inom fritidsgårdarna brukar man tala om två former av verksamhet: Öppen verksamhet och/eller Aktiviteter. Enkelt kan skillnaden beskrivas med att det i den öppna verksamheten inte anordnas några fasta aktiviteter vid regelbundna fixerade tidpunkter, medan verksamheten med aktiviteter är planerad. Detta betyder inte att den öppna verksamheten är oplanerad och helt utan aktiviteter. Ungdomarna kan själva välja om de bara vill hänga, eller om de vill ta sig för saker som skulle kunna beskrivas som aktiviteter. Gårdarna erbjuder olika former av sådan verksamhet, naturligtvis styrd av tillgång till utrustning och utformning av lokaler. För många ungdomar är fritidsgården en fristad där man blir accepterad som den man är och där kraven på prestation är starkt nedtonad. Att bara få hänga i caféet kan därför vara av stor betydelse för vissa ungdomar. Alla fritidsgårdar har också någon form av caféverksamhet. Ofta sköter ungdomarna serveringen själva och tränar på så sätt ansvarstagande och bemötande. Andra exempel på vad som erbjuds i den öppna verksamheten är bordtennis, biljard, musiklyssning, data- och TV-spel samt vanliga sällskapsspel. I mån av tillgång på utrustning och lokaler erbjuds också på flera håll möjligheter att spela innebandy eller ägna sig åt andra former av spontanidrott. Aktiviteter Den planerade verksamheten erbjuder sysselsättning inom många olika intresseområden. Utbudet av aktiviteter skiftar från gård till gård och till stor del styrs det naturligtvis av de kompetenser som gårdspersonalen själva besitter. Även i den här verksamhetsformen är utrustning och lokaler av betydelse. Det finns också exempel på aktiviteter som utvecklats på en enskild gård och därefter exporterats till andra. Oftast förflyttar sig då personalen tillfälligt mellan gårdarna. Exempel på annan planerad gruppaktivitet är matlagning, bakning, dans, musik, idrott m.m. En annan viktig aktivitet är de tjej- och killgrupper som organiseras regelbundet. Arrangemang Fritidsavdelningen har under 2012 i samarbete med Trygga Halmstad arrangerat valborgs- och skolavslutningsfirande. Vi har också genomfört ett disco på sportlovet. För dessa arrangemang krävs inget medlemskap. Flera fritidsgårdar har genomfört egna discon på sin gård. 4 61

65 6 Samverkan med skolan och föreningar Fritidsgårdarna och fritidsledarna samverkar med skolan i olika omfattning beroende på område. Viss personal uppdrag att vara på skolan för att skapa kontakter och bygga relationer med ungdomarna, för att sedan, tillsammans med ungdomarna, skapa bra aktiviteter. Ungdomarna får, med stöd från personalen, ta eget ansvar och fixa en del aktiviteter själva. Man lotsar ungdomarna till tex föreningslivet. I ett område har en personal tillsammans med föräldraföreningen, ansvar för öppethållande i lokaler på skolan. Det förekommer också, åtminstone i vissa fall, att fritidsledare medverkar i olika grupparbetsformer med eleverna i skolan. Generellt kan dock sägas att samarbetet med skolan kunde vara bättre och förekomma i större omfattning än idag. Som redan nämnts förekommer en del samverkan med föreningslivet. Försök har gjorts, och görs fortfarande, för att utöka samarbetet ytterligare. Det är dock en allmän uppfattning att det inte finns något starkt uttalat intresse i föreningslivet att komma in med ytterligare verksamhet på fritidsgårdarna. I nuläget finns samarbete med ett fåtal föreningar, som dels medverkar i öppethållandet mot en mindre ersättning samt i vissa fall förevisar sin egen verksamhet. Dessutom finns det ett antal fritidsgårdar vars verksamhet helt bedrivs i föreningsregi. Den formen av verksamhet redovisas under rubriken 2.5 Föreningsdrivna gårdar. Medbestämmande och jämställdhet Även om formaliserat medbestämmande förekommer i liten omfattning anser fritidsledarna att mycket av verksamheten styrs av besökarna. Fritidsledarrollen handlar i stor utsträckning om att vara lyhörd för vad ungdomarna uttrycker. Gårdsråd eller andra liknande mötesformer har prövats på olika sätt, men ungdomarna visar litet eller inget intresse för den formen av påverkansmöjlighet. Försöken blir oftast resultatlösa. Det är i stället i den dagliga dialogen som synpunkter och idéer förs fram, och det är också genom den som medbestämmandet i första hand kanaliseras. Pojkarna är oftast i majoritet bland de regelbundna besökarna. Detta har fått till följd att fritidsgårdarna ofta kritiseras för att inte ha verksamhet som intresserar flickor. Men eftersom besökarnas synpunkter och önskemål i stor utsträckning styr verksamhetsinnehållet blir det utbud som erbjuds en naturlig följd av pojkarnas majoritet. Frågan som måste ställas är om det nuvarande utbudet är tillräckligt ur ett jämställdhetsperspektiv? Under 2011 har fördelningen mellan flickor och pojkar jämnats ut så att vi närmar oss jämn fördelning (45% flickor och 55% pojkar). 2.3 Fritidsgårdar Kvm Besök Öppettimmar Medlemmar Utfall 2011 Budget 2012 Puls Andersberg 660 kvm tkr tkr Fyllinge 300 kvm tkr tkr MB-huset Getinge 438 kvm tkr tkr Oskarström 350 kvm tkr tkr Pålsbo 349 kvm tkr tkr Vallåsgården 267 kvm tkr tkr * siffrorna är från 2011 Öppettider Den egna verksamheten omfattde 2011 ca 150 öppettimmar/vecka fördelat på sex gårdar, under tiden från mitten av augusti till mitten av juni Det föreligger skillnader i antalet öppettimmar mellan de olika gårdarna. Förklaringen till skillnaden i öppettiderna kan sökas i hur behovet av fritidsgårdsverksamhet ser ut i olika 5 62

66 6 områden. En annan anledning är personalantal, samverkan med föreningar och hur arbetstiden schemaläggs. Även detta skiftar mellan gårdarna. Samtliga fritidsgårdar har öppen verksamhet från klockan Genomsnittligt har en fritidsgård öppet två till fem kvällar per vecka mellan En fritidsgård med två anställda har i regel öppet en helg per månad, alternativt varannan fredag eller lördag. Helgöppet är som regel mellan Gårdar med fler anställda har öppet mer. Öppettiderna varierar mellan timmar per vecka. Förskolans och skolans nyttjande av lokalerna Förskolan och skolan utnyttjar våra lokaler till egen verksamhet på Pålsbo till öppen förskola tre förmiddagar i veckan och Puls till fiolundervisning tre eftermiddagar i veckan. Övrigt externt nyttjande av fritidsgårdslokaler Förutom de regelbundna och relativt fasta användare som redovisats ovan finns ett stort antal personer och organisationer som hyr/lånar lokaler t ex till lägerverksamhet, barnkalas etc. Här innefattas både privatpersoner och föreningar. Denna uthyrning administreras av respektive fritidsgård och varierar från år till år. 2.4 Föreningsdrivna gårdar Besök Öppettimmar Medlemmar Gullbranna Trönninge Gullbrandstorp* Slättåkra Eldsberga * enbart ht 2011 Föreningsdriven fritidsgårdsverksamhet bedrivs idag på sex olika platser i kommunen, företrädesvis i kommunens ytterområden. Verksamheten bedrivs av olika organisationer som erhåller ett kommunalt driftsbidrag för öppethållande. Verksamheten har oftast öppet en kväll per vecka och då vanligtvis på fredagskvällar. 2.5 Ekonomi Fritidsavdelningens ekonomi totalt i tkr i tkr utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 budget 2012 Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat: Kommentar: De höga intäkterna och kostnader 2011 beror på uppdraget att genomföra Youth Area på Tall Ships Races. 6 63

67 6 2.6 Besöksstatistik Sedan 2009 har vi sett vikande besökstal i den traditionella fritidsgårdsverksamheten. Det finns flera förklaringar till detta. Mellan 2005 och 2009 hade vi ett ökat antal besök i verksamheten 1. Antalet ungdomar i målgruppen har minskat 2. Ungdomar har idag andra mötesplatser, framförallt virtuella 3. Vi har avvecklat ett antal fritidsgårdar för att frigöra resurser till ett förändrat arbetssätt. 4. Vi har tvingats att stänga två gårdar (Hyddan och Citygården) Den besöksstatistik som redovisas här grundar sig på två olika redovisningssätt. Det första är verksamhetens egen statistik som utgår från antal medlemmar (se nedan). Medlemskortet, som är gratis sedan 2011, måste alla besökare ha. Kortet berättigar till aktivitetsdeltagande och används bl a som pant då man lånar bordtennisrack eller annan utrustning. Samtidigt vet man, genom antalet medlemskort, hur många fasta besökare man har och vilka de är. Totalt kan man konstatera att av kommunens 8696 ungdomar i åldern år är det 724 som regelbundet besöker fritidsgårdarna. Detta motsvarar ca 10 % av ungdomarna i målgruppen. Jämförelse antal medlemmar mellan 2009 och Diff MB-huset Fyllinge Puls Pålsbo Vallåsgården Citygården Hyddan Andersberg Harplingegården Kärleken Totalt Det andra sättet att se på besöksstatistiken är att mäta antalet besök. Utöver de som regelbundet besöker fritidsgården och innehar medlemskort genomförs ett antal discon och andra arrangemang där krav på gårdskort inte finns. Dessutom möter fritidsledarna ungdomar på skolraster, olika arrangemang och i andra ungdomsmiljöer. Besökare på discon eller de ungdomar fritidsledarna möter i andra aktiviteter på andra platser än fritidsgården är inte inräknade i besökstalen nedan. Dessutom finns den verksamhet, som startade under hösten 2011, med utgångspunkt på Östergårdsskolan inte med i siffrorna. Detta sätt att mäta resultatet av verksamheten är inte relevant i förhållande till det av kulturnämnden fastställda uppdraget, som på ett tydligt säät pratar om möten mellan ungdomar och fritidsledare, där platsen är av underordnad betydelse. 7 64

68 6 Jämförelse antal besök mellan 2009 och Diff MB-huset Fyllinge Puls Pålsbo Vallåsgården Citygården * Hyddan ** Andersberg Harplingegården Kärleken Totalt *Citygården lämnade sina lokaler i juni 2011 **Hyddan stängde i februari 2011 Av minskningen på ca besök mellan 2009 och 2011 står stängningen av Hyddan och Citygården för mer Övrig nedgång beror på generationsväxlingar Man kan konstatera att antalet medlemmar är relativt stabilt medan antalet besök som dessa medlemmar gör i den traditionella fritidsgårdsverksamheten minskar. 3 Möjligheter till utveckling av verksamheten 3.1 Politisk vilja Vilken effekt vill man ha ut av verksamheten och vem/vilka är vi till för? Vilket perspektiv ska vi ha i arbetet med ungdomarna? Dessa frågor är grundläggande för hur fritidsverksamheten ska bedrivas i framtiden. Vilka ungdomar ska vi jobba med? Åldersspannet år är ett stort spann. Risken finns att ungdomarna väljer bort oss därför att åldergruppen inte är homogen och att enskilda gårdar och personal fokuserar på den grupp som tilltalare dem själva. Viktigt att definiera vilka man i första hand ska fokusera på. De som vill komma till oss? Eller ska vi erbjuda även de som inte vill gå till en fritidsgård våra tjänster? Vilket perspektiv ska vi ha i arbetet med ungdomarna? Förebyggande hindra att något oönskat eller dåligt som redan inträffat ska hända igen Främjande utgå från ungdomarnas resurser, vilja och intressen, för att förstärka det positiva. Mätetal. Det finns anledning att fundera på om antalet besök är ett viktigt mätetal eller om det finns andra tal som bättre beskriver verksamheten. Är det inte viktigare att vi når fler, än att de som besöker våra verksamheter gör det fler gånger? 8 65

69 6 3.2 Verksamhetsutveckling Fasta lokaler eller rörlig och flexibel personal? Även om antalet besök har minskat mellan 2009 och 2011, så har antalet medlemmar samtidigt varit relativt konstant eller tom ökat något. Minskningen av besök beror till stor del på stängningen av Hyddans fritidsgård och av Citygården. (se tabell sid 8) Är målet att ha många besök i en fast lokal eller ska vi se till att vi når de ungdomar som vill/behöver vårt stöd i sin fritidsverksamhet? Som ett led i att möta ett vikande besökstal, har uppdraget till fritidsverksamheten omformulerats sedan 2011 och har idag fokus på positiva möten mellan fritidsledare och ungdomar (se fritidsavdelningens uppdrag på sid 2). Platsen för dess möten behöver nödvändigtvis inte vara fritidsgården, utan kan mycket väl ska på andra platser. Den avvecklig av fritidsgårdar vi genomfört de senaste åren har inneburit att vi frigjort både fasta kostnader, verksamhetspengar och personalresurs. Personalresursen som tidigare arbetade på de nedlagda gårdarna jobbar idag med fritidsaktiviteter i områden där vi tidigare ej varit verksamma. Tex centrala Halmstad och Gullbrandstorp. Vi har också förstärkt personalstyrkan på några gårdar för att ge dem möjlighet att jobba mer utåtriktat och därigenom nå fler ungdomar. LUPP (lokaluppföljning av ungdomspolitiken) som genomfördes 2009 visade att merparten av ungdomarna i Halmstad var nöjda eller mycket nöjda med sin fritid. LUPP i Halmstad är indelat i 20 geografiska områden. Varje område har idag en ansvarig fritidsledare, som har till uppgift att hålla sig uppdaterad över vad det finns för fritidsmöjligheter i området och på vad ungdomarna vill göra. För att klara detta måste personalen möta många ungdomar. Detta gör man bäst på skolenheter. Vi har fokuserat på åk 6-9skolor. Vi möter idag fler ungdomar på fler platser än tidigare, när vi hade fler fasta mötesplatser (fritidsgårdar) Detta ger också fler ungdomar möjligheten att få stöd i sin fritidsverksamhet samt att ta del av fritidsledarens kunskap och erfarenheter. Personalen är flexiblare och möter upp ungdomar på många fler platser än tidigare, man hittar samverkan med andra tex föreningar Utveckling mot ett mer områdesbaserat arbetssätt ser man på flera platser i landet. Vi måste också fokusera på andra mätetal än antal besök för att beskriva verksamhetens resultat. 4 Beräknade kostnader Den totala kostnaden för den framtida fritidsverksamheten behöver inte vara större än idag. Normal uppräkning av hyror, löner och övriga kostnader är nödvändiga. Antalet tjänster måste bibehållas på minst den nivå som är idag. De fasta kostnaderna som hyror, lokalvård, el, m.m kommer sannolikt att minska. Minskningen av de fasta kostnader bör överföras till rörliga verksamhetspengar. Allt för att tillskapa ett större utrymme till fler och attraktivare aktiviteter. Kompetenshöjande insatser i det nya arbetssättet behövs. Kostnaderna för att tillfälligt hyra lokaler kommer att öka. Liksom kostnaderna för transporter. Avdelningen kommer att behöva ytterligare minst två minibussar. Kostnaden för dessa kommer att kunna täckas i befintlig ram, om effekten av den lokaleffektiviseringen som genomförts och kommer att genomföras, tillfaller fritidsavdelningen. 9 66

70 6 HALMSTADS KOMMUN Kulturnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KN 36 KN 2012/0156 Utredning om fritidsgårdarna inför budget 2013 Beslut 1. Kulturnämnden beslutar att uppdra åt kulturförvaltningen att presentera en nulägesbeskrivning av fritidsgårdsverksamheten avseende, personal, lokaler, ekonomi m.m. inför budget Kulturnämnden beslutar att stryka första och andra punktsatsen och behålla tredje och fjärde punktsatsen under rubriken "Uppdrag". Ärendet Femklöverns representanter i kulturnämnden (M, FP, C, KD, MP) har tagit initiativ till uppdraget. Uppdrag Femklövern i kulturnämnden konstaterar att besöken på fritidsgårdarna har minskat från år 2009 till år Detta bör rimligen medföra att personalkostnaderna kan sänkas vid oförändrad verksamhet. Samtidigt har avdelningschefen för fritidsavdelningen aviserat möjligheter till utveckling av verksamheten. Femklövern föreslår därför att förvaltningen får i uppdrag att: Utreda minibemanningen på de kommunala fritidsgårdarna Beräkna hur stor kostnadsminskning detta innebär Föreslå möjligheter till utveckling av verksamheten Beräkna vad det medför i kostnader Syfte Utredningen ska vara ett underlag för beslut om budget Tidplan Utredningen bör vara klar senast så att eventuella förändringar kan tas med i internbudget för Uppdragstagare Kulturförvaltningen Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att uppdra åt kulturförvaltningen att genomföra utredning om fritidsgårdarna inför budget

71 6 Yrkanden Lena Ekman (M) yrkar att omformulera beslutssatsen i "Förslag till beslut" till följande lydelse: Kulturnämnden beslutar att uppdra åt kulturförvaltningen att presentera en nulägesbeskrivning av fritidsgårdsverksamheten avseende, personal, lokaler, ekonomi m.m. inför budget Lena Ekman (M) yrkar vidare att stryka första och andra punktsatsen och behålla tredje och fjärde punktsatsen under rubriken "Uppdrag". Eva-Marie Paulsson (S) ställer sig bakom de båda yrkandena. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på de båda yrkandena och finner att kulturnämnden beslutar enligt dessa och i övrigt enligt föreliggande uppdrag. Vid protokollet Marie Järnliden Justerat Ordförande Justerare Lena Ekman Eva-Marie Paulsson 68

72 7 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2011/0302 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Biblioteksavdelningen Anette Hagberg E-post: Telefon: Stadsbibliotekets öppettider Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner förstudien och ger förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare för att göra Stadsbiblioteket mera tillgängligt för allmänheten genom åtgärder i linje med biblioteksplanen. Aktiviteterna preciseras i verksamhetsplan Sammanfattning Kulturnämnden har tagit initiativ till en utredning om stadsbibliotekets öppettider där utgångspunkten är en önskan om att stadsbiblioteket ska ha följande öppettider: Måndag till fredag kl 8 till 20 Lördag och söndag kl 10 till 17 Samma öppettider året om, men med begränsat öppethållande storhelger Uppdraget innebär att presentera 2 förslag på genomförande, en inom ram och en med ökat anslag. I uppdraget ingår också möjligheten att föreslå ett alternativ till önskemålet om utökade öppettider. Uppdragets omfattning har under arbetets gång visat sig vara omfattande, komplext och tidskrävande. En förstudie föreligger härmed som pekar på behov som bara en större utredning kan besvara för att uppfylla uppdraget från kulturnämnden. Förvaltningen föreslår att ingen vidare utredning görs i nuläget utan förbättra stadsbibliotekets tillgänglighet genom att utvärdera befintliga öppettider samt pröva nya former utifrån befintliga styrdokument (folkbiblioteksuppdrag, biblioteksplan, verksamhetsplan) 1 69

73 7 Ärendet Uppdrag Genom beslut i Kulturnämnden , tog nämnden initiativ till en utredning om stadsbibliotekets öppettider där utgångspunkten är en önskan om att stadsbiblioteket ska ha följande öppettider: Måndag till fredag kl 8 till 20 Lördag och söndag kl 10 till 17 Samma öppettider året om, men med begränsat öppethållande storhelger Uppdraget innebär att presentera 2 förslag på genomförande, en inom ram och en med ökat anslag. I uppdraget ingår också möjligheten att föreslå ett alternativ till önskemålet om utökade öppettider. Utredningens syfte är att presentera ett underlag för eventuellt beslut om en utökning av öppettiderna på stadsbiblioteket. Syftet med utredningen förtydligas ytterligare i april 2012 till att öppettiderna ska ha en regelbundenhet, vilket ska underlätta för besökarna att komma ihåg. Genom att ha besökstider som ska vara enkla att minnas, är tanken att tillgängligheten ökar och konsekvensen kan bli fler besök, fler utlån. Uppdraget avser enbart stadsbibliotekets öppettider. Närbiblioteken och bokbussens öppethållande ingår inte i utredningsuppdraget Bakgrund Se bilaga 1, Utredning om stadsbibliotekets öppettider Analys, förslag och motivering Frågan om ökade öppettider på Stadsbiblioteket är komplex. Nästa fråga blir genast vilken effekt efterfrågas med de ökade öppettiderna? Bilagda förstudie presenterar en del av förutsättningarna för ett ökat öppethållande. Några frågor är ännu obesvarade, t.ex. finns ett behov av ökade öppettider från allmänheten? Kan man lösa ett ökat öppethållande schematekniskt? Vad blir kostnaden för ett ökat öppethållande? En ungefärlig beräkning är gjord av antalet extra arbetstimmar för de föreslagna öppettiderna men frågan kompliceras av schemaläggningen. Det handlar dock allra minst om två extra tjänster. 70 2

74 7 Bedömningen är att ett ökat öppethållande enligt förslaget inte leder till en större tillgänglighet för medborgarna. Man kan tydligt se att antalet besökare på Stadsbiblioteket ökar i samband med aktiviteter. Förvaltningen anser att ett fortsatt arbete med en bred programverksamhet för en bred målgrupp ger bättre effekt för tillgängligheten på Stadsbiblioteket än ett utökat öppethållande. Fokus på öppethållande istället för aktiviteter kan komma att minska tillgängligheten till Stadsbiblioteket för medborgarna. I förstudien presenteras nuläget. En bättre väg att gå är att fortsätta de aktiviteter för ökad tillgänglighet i linje med biblioteksplanen som är påbörjade. Flera åtgärder är redan planerade för att öka stadsbibliotekets tillgänglighet. Vi står vid ett vägval med två förslag till beslut: 1. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att gå vidare med ytterligare utredningsarbete. Beräknad kostnad för en utredning av extern utredare är Kulturnämnden godkänner förstudien och ger förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare för att göra Stadsbiblioteket mera tillgängligt för allmänheten genom åtgärder i linje med biblioteksplanen och folkbiblioteksuppdraget. Aktiviteterna preciseras i verksamhetsplan Kulturförvaltningen förordar det andra alternativet. Konsekvenser Konsekvenser av en fördjupad utredning är en beräknad kostnad på Beroende på vad utredningen kommer fram till, kan äskanden om eventuell ramökning bli aktuell. Konsekvensen av att arbete utifrån bibloteksplanen innebär inte någon kostnad i nuläget. Beroende på vilka åtgärder som behövs för att nå resultat, kan eventuellt äskanden om ramökning bli aktuella i framtiden Ärendets beredning Inom kommunen Räddningstjänst har bedömt personalens funktion vid en utrymningssituation. 71 3

75 7 Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Ärendet har föredragits i samverkan Lista över bilagor 1. Utredning om Stadsbibliotekets öppettider. Förstudie För Kulturförvaltningen Erica Månsson Förvaltningschef Anette Hagberg Bibliotekschef 4 72

76 7 1(16) Bilaga nr Diarienummer: KN 2011/0302 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Biblioteksavdelningen, Anette Hagberg E-post: anette.hagberg@halmstad.se Telefon: Utredning om Stadsbibliotekets öppettider Förstudie Uppdrag Femklöverna har tagit initiativ till en utredning om stadsbibliotekets öppettider där utgångspunkten är en önskan om att stadsbiblioteket ska ha följande öppettider: Måndag till fredag kl 8 till 20 Lördag och söndag kl 10 till 17 Samma öppettider året om, men med begränsat öppethållande storhelger Uppdraget innebär att presentera 2 förslag på genomförande, en inom ram och en med ökat anslag. I uppdraget ingår också möjligheten att föreslå ett alternativ till önskemålet om utökade öppettider. Bakgrund beslutade Kulturnämnden om ett utredningsuppdrag avseende stadsbibliotekets öppettider. Syfte Utredningens syfte är att presentera ett underlag för eventuellt beslut om en utökning av öppettiderna på stadsbiblioteket. Syftet med utredningen förtydligas ytterligare i april 2012 till att öppettiderna ska ha en regelbundenhet, vilket ska underlätta för besökarna att komma ihåg. Genom att ha besökstider som ska vara enkla att minnas, är tanken att tillgängligheten ökar och konsekvensen kan bli fler besök, fler utlån. 73 1

77 7 Avgränsningar Uppdraget avser enbart stadsbibliotekets öppettider. Närbiblioteken och bokbussens öppethållande ingår inte i utredningsuppdraget Tidigare utredningar i ärendet inkom till kommunstyrelsen en motion från folkpartiet om att utöka öppettiderna på det nya biblioteket inom nuvarande ram. Konkret föreslog motionsställarna att: -Kommunfullmäktige ger Kulturförvaltningen i uppdrag att skapa möjligheter och förutsättningar, inom nuvarande ram, att öppettiderna på det nya huvudbiblioteket bör vara enligt följande förslag: måndag t o m fredag , lördag , söndag slopa sommartiderna och hålla öppet lika året om. -bättre variera bemanningsnivån efter besöksfrekvensen. Kulturnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att överlämna beslutet om öppethållande vid det nya huvudbiblioteket till kulturnämnden och därmed förklara motionen besvarad. Samtidigt beslutades om att utreda ett förslag till öppettider för det nya stadsbiblioteket Diskussion om öppettider fördes i kulturnämnden Utredning gjordes I den redogjordes för dåvarande öppettider och bemanning i utlånings-/och informationsdiskar. I förslaget till öppettider för det nya biblioteket ökades öppettider med 10 timmar i den del av biblioteket som rymmer tidningar, datorer för samt bokåterlämning, söndagsöppet även under månaderna april och september samt en utökning med en timme på fredagar och en timme på lördagar under sommaren. Förslaget innebar att stadsbiblioteket skulle ha öppet som tidigare på onsdagar samt särskilda öppettider på sommaren med kortare öppethållande på fredagar, lördagar och söndagsstängt. Klass SP 04 D på Sannarpsgymnasiet lämnade synpunkter på förslaget och framhöll att öppethållandet borde vara längre på lördagarna. Kulturnämnden beslutade (KN 125) följande: Öppettiderna i det nya stadsbiblioteket ska vara måndag-fredag med full service. I övrigt fastställs öppettiderna enligt förvaltningens förslag dvs följande: Måndag till fredag kl 10 till 20 Lördag kl 10 till 16 Söndag kl Sommartider maj augusti Måndag till torsdag kl 10 till 20 Fredag kl 10 till 18 Lördag kl 10 till 15 Söndagsstängt maj till augusti samt 15 december till 15 januari. 74 2

78 7 Dag före helgdag stänger stadsbiblioteket kl 16 Stängt alla helgdagar Om uppdraget I uppdraget finns en otydlighet av vilken effekt som ska uppnås. Uppdraget är i nuläget en utredning kring en åtgärd, ett hur en effekt ska uppnås. Det är inte tydligt exakt vad det är som ska uppnås. Uppdragets omfattning har under arbetets gång visat sig vara omfattande, komplext och tidskrävande. En förstudie föreligger härmed som pekar på behov som bara en större utredning kan besvara för att uppfylla uppdraget från kulturnämnden. Med utgångspunkt av förstudien, finns möjlighet att omformulera uppdraget och syftet om en extern utredare tillsätts. Nuläget Biblioteksverksamheten i Halmstad har sedan stadsbiblioteket öppnade, utvecklat verksamheten för att locka både nya och återkommande besökare. Arbetet har haft fokus på pro-aktiv, utåtriktad och förmedlande verksamhet. Att ha öppettider som i så hög grad som möjligt motsvarar medborgarnas behov är en viktig förutsättning för att stadsbiblioteket ska uppfylla sitt uppdrag. Öppettiderna justerades 2009, bland annat efter önskemål från besökare om öppet på påskafton och pingstafton samt ett behov av att förlänga lördagsöppet under sommaren. Samtidigt förlängdes öppethållandet dag före helgdag från kl 16 till kl 18 och öppettider på fredagar kortades till kl 18. Anledningen till fredagens ändring var att besöksstatistiken visade att antalet besökare jämfört med de övriga vardagkvällarna var färre. De nya öppettiderna skulle vara på prov under 2 år och förankrades i presidiet av kulturchef Sigge Ohlsson. Med de nya öppettiderna är det, med undantag av söndagstiderna, samma öppettider året om. Att stänga kl 18 dag före helgdag blir konsekvent med fredagens öppettid. Stadsbibliotekets nuvarande öppettider Måndag till torsdag kl 10 till 20 Fredag kl 10 till 18 Lördag kl 10 till 16 Söndag kl 12 till 16 Söndagsstängt maj till augusti samt 15 december till 15 januari. Dag före helgdag stänger stadsbiblioteket kl 18 Öppet påskafton och pingstafton. Stadsbiblioteket har öppet foajé, tidningsrum, studierum och öppet magasin kl 8-10 och full service från kl 10 på vardagar. Det innebär att besökaren har tillgång till datorer och nätverk, studeplatser, tidningsläsning, hämta reserverade media i reservationshyllan, återlämning. Sedan mars 2012 är även nedre plan med studierum och öppet magasin inkl studieplatser öppet från kl

79 7 Andra stadsbiblioteks öppettider Stadsbiblioteket i Halmstad har generösa öppettider som står sig väl i jämförelse med andra stora och mellanstora kommuner, möjligtvis med undantag av Stockholms stadsbibliotek. Sommartider, som bland annat innebär att stadsbiblioteken är stängda på söndagar, förekommer på flertalet bibliotek i Sverige. Sammanställning, se sidan 13 Synpunkter från medborgarna SKL genomför varje år medborgareundersökning av kvalitet ur 5 perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. År 2011 deltog 161 kommuner i undersökningen. En av frågorna är nöjdhetsgrad med huvudbibliotekets öppettider. I Halmstad får nuvarande öppettider högsta möjliga betyg av medborgare i denna undersökning. Via Åsikten, kommunens klagomålshanteringssystem, har 4 i diariet registrerade klagomål på öppettiderna fångats upp under tiden Synpunkter som framkommit är följande: Jag besöker biblioteket på helger och skulle gärna även besöka biblioteket vid jul och klämdagar (2011) I torsdags lånade jag filmer.och gick för att lämna dem i lördags. Då var det dessutom mycket som hände i stan då...döm om min förvåning när biblioteket visade sig vara stängt (2007, med anledning av pingstafton) Det är dålig service och tillgänglighet att det är stängt på söndagar så lång tid under året som det är (2006) men önskar att ni har öppet på söndagar på sommartid. Många arbetslösa kan studera och utveckla sig, pensionärer, barnfamiljer kan komma en söndag. Vi ska inte glömma turisterna (2011) Utöver detta har politiker i Kulturnämnden mottagit synpunkter på stadsbibliotekets öppettider. Synpunkter på att söndagar inte är öppet på sommaren har också kommit som kommentarer på Facebook från 2 personer.. Besöksstatistik och cirkulationsfrekvens Besöksantalet ökade med 123 % när det nya stadsbiblioteket öppnade En stor del av halmstadsborna är idag folkbiblioteksbesökare (2010: 90 %, samtliga folkbibliotek) och en stor del besöker stadsbiblioteket eller kombinerar stadsbibliotek/närbibliotek. Besöksstatistik/år: År Besök på stadsbiblioteket

80 7 Minskningen i besöksstatistiken de senaste 2 åren kan ha ett samband med ett mindre utbud av programverksamhet efter besparing som genomfördes Av den dagliga besöksstatistiken kan följande utläsas: Måndagar är det dag som det är flest besök, antalet besök minskar därefter för varje vardag. Strömmen är ganska jämn under tiden då nya besök registreras per timme. Antalet besök blir färre närmre stängningsdags på vardagar, mellan 19 och 20 ca 40 nya besök i genomsnitt. På lördagar strax över 200 nya besök per timme mellan 11 och 14 på lördagar, sedan avtar det till i genomsnitt 120 de sista öppettimmen På söndagar varierar besöksantalet till per timme, de flesta under de första timmarna. sedan avtar det till i genomsnitt 120 nya besök de sista öppettimmen Besöksfrekvensen påverkas av affärernas öppettider i Halmstad City. De ordinarie öppettiderna för affärerna är måndag till fredag (Åhléns, Claes Ohlsson och Apoteket Vakteln stänger kl 19), lördagar Cirkulationsfrekvensen stödjer ovanstående resonemang: från en topp mitt på dagen sker en utplaning som är tydligare måndag till torsdag än på lördagar och söndagar. Personal och bemanning Personal Arbetstid per vecka 16 bibliotekarier 15,25 årsverken 610 timmar 9 biblioteksassistenter 7,25 årsverken 290 timmar 900 timmar totalt Utöver detta finns vaktmästare, IT-bibliotekarie, teknisk biblioteksassistent, EUinformatör och schemaläggare samt enhetschefer och avdelningschef, som bemannar i liten eller ingen omfattning alls. Ytterligare anställda är lönebidragsanställd personal med särskilt anpassade arbetsuppgifter och som inte bemannar reception och informationspunkter. Uppskattning av personalresursers fördelning Öppethållande Möten med besöksgrupper Morgonförberedelse dagstidningar, teknik samt begränsat öppethållande 8-10 med bemanning i receptionen Bemanning av reception och informationspunkter, inkl uppstart teknik och avslut vid stängning Visningar, inbokade grupper & klasser, ungdomsgrupper Genomförande av övriga arrangemang och aktiviteter: Exempel (Tidsexempel mars 2012): Läscaféer, läsgrupper, föreläsningar, konserter, internetintroduktioner, barnteatrar, sagostunder, Övrigt Direkt berör besökarna: Planering av aktiviteter, arrangemang, utställningsarbete. Kontakter, marknadsföring Cirkulation: förseningspåminnelser, fakturering Mediearbete Medieinköp: urval, 5 77

81 7 TOTALT, timmar skapa saga etc Boken Kommerverksamhet: kontakt och besök hos medborgare som inte kan ta sig själv till biblioteket. Talbokskontakter för skicka talböcker eller utbilda för egen nerladdning Arbete i referensgrupper t ex ungdomsgrupper. Webb: bloggar, facebook, Utställningsarbete tills. med utställare, vernissage Efterkontakter i samband med öppethållande inköp, katalogarbete Mediehantering: plocka och packa media, viss bokuppsättning Tidnings- och tidskriftshantering Annat Planerings- och utvecklingsmöten, arbetsplatsträffar egen fortbildning och fortbildning av kollegor Hålla sig informerad, mail, intranät Administration: kassaredovisning, fakturahantering, personaladministration Övergripande webbplaneringsarbete Idag har stadsbiblioteket öppet delar av biblioteket mellan kl 8-10 enbart med bemanning av en person i receptionen. Vanligaste besökarna vid denna tidpunkt är tidningsläsare och studerande. Receptionen på stadsbiblioteket är övriga tider alltid bemannade med 2 personer under öppethållande. Antal personer som bemannar i övriga informationspunkter växlar beroende av besöksströmmarnas variation under dagen, 3-5 tjänstgör i biblioteket utöver de 2 i receptionen. Stadsbibliotekets personal är schemalagd i informationsdiskar och reception ca % av sin tjänstgöringstid. Mer tid för tillkommer i samband med vakanser pga sjukdom, fortbildning samt för att följa upp frågor som uppkommit i informationspunkterna. Normalt tjänstgör stadsbibliotekets personal var fjärde lördag och är kompensationslediga följande fredag, vilket innebär att 25 % av personalen är ledig på fredagar. Varje lördag tjänstgör 6 personer, 5 i receptionen och informationsdiskarna samt en avlösare för kortare pauser för tjänstgörande personal. Alla har enligt lag rätt till minst en halv timmes lunchrast efter 5 timmars arbete, en rast när man ska kunna lämna sin arbetsplats. Stadsbiblioteket har ett avtal om måltidsuppehåll som ersatt denna rast eftersom den totala arbetstiden är max 6,5 timmar. Söndagstjänstgöringen är 4,5 timmar och utan avlösare. 5 personer tjänstgör totalt. Söndagsöppet genomförs inte enbart med stadsbibliotekets personal, hälften är personal som normalt har sin tjänstgöring på något närbibliotek. För stadsbiblioteket personal tas kompensationsledigheter måndagen innan en söndagstjänstgöring för stadsbibliotekets personal för att lag om veckovila ska följas. Även måndagar är därmed en dag med 78 6

82 7 reducerad personalstyrka. Närbibliotekens personal är kompensationsledig när det passar med hänsyn till närbibliotekens verksamhet och lag om veckovila. Under sommaren har den tjänstgörande närbibliotekspersonalen fokus på öppethållande och ersätter semesterledig personal på ordinarie eller begränsad öppettider på närbiblioteken. Stadsbibliotekets personal delas upp i 2 semesterperioder vilket innebär att hälften av den ordinarie personalen har semester och resterande har fokus på öppethållande och mediearbete. Möjligheter att ta ut kompensationsledigt för helgtjänstgöring är begränsad. Enbart 4 författarbesök genomförs och inga andra aktiviteter och arrangemang. Ytterligare 3-4 vikarier (deltid) anställs varje sommar. Både lördags- och söndagstjänstgöring styrs av lagrum kring dygns- och veckovila. Biblioteken följer avtal om 40 timmars veckoarbetstid på heltid. Framtiden Styrande dokument kring biblioteksverksamheten i Halmstad Biblioteken i Halmstad arbetar med det uppdrag som Kulturnämnden antog Det visar att bibliotekens uppgift är att vara mötesplatser för medborgarna, kunskapscentra som stimulerar till att lära hela livet och till delaktighet och upplevelserum för kultur och läsning. Det underliggande syftet är att det tillgängliga fysiska rummet tillsammans med arrangemang och aktiviteter ska välkomna så många Halmstadbor som möjligt, både nya och återkommande besökare. Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan är antagen av Kulturnämnden i april Den antogs av kommunstyrelsen 4 september 2012 och behandlas av kommunfullmäktige 25 september. Biblioteksplanen pekar på utmaningar för biblioteksverksamheten och hur dessa ska mötas. En pro-aktiv väg med utvecklingsfokus för att stimulera medborgarna i Halmstad att ta del av bibliotekens utbud. Där bibliotekets roll går utöver de traditionella värden som bokmagasin och där biblioteken som utvecklingsfaktor lyfts fram inom andra sfärer: kultur, lärande, utbildning, demokrati. Både uppdrag och biblioteksplan ställer krav på personalresurser som kan arbeta med innehållet utöver bemanning och öppethållande av stadsbiblioteket. Öppettider är en av flera viktiga tillgänglighetsfaktorer, men mer öppet är inte det samma som ökad tillgänglighet. Ökade öppettider innebär inte en garanti för att andelen halmstadbor som besöker biblioteken ökar eller att antalet besök ökar. Risken finns för en motsatt effekt om stadsbiblioteket i högre grad inväntar besökare än att aktivt genomföra verksamhet i form av arrangemang och aktiviteter som lockar besökargrupper. För att göra biblioteket mer tillgängligt för besökare, krävs flera insatser, strategier finns i Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan Utredningsbehov 7 79

83 7 För att kunna uppfylla uppdraget, finns det flera delmoment som behöver utredas vidare. En bedömning är att utredningen omfattar 2-3 månaders arbete och med en beräknad kostnad på kr. 1. Medborgarnas behov En bedömning av effekten av föreslagna öppettider och som bygger på erfarenhet i biblioteksledningen. Öppet 8-10 skulle troligen attrahera studenter som skulle uppleva en bättre service att ha hela biblioteket till sitt förfogande och kunna välja studieplats friare än med de möjligheter som finns idag. Skolklasser och förskoleklasser skulle möjligen uppleva att öppettiderna är mer flexibla för att samordna med övrig skol- och förskoleverksamhet. Öppet fredagar 18-20, lördagar 16-17, söndagar skulle erbjuda befintliga besökare möjligheten att dröja kvar en stund. Mindre troligt att tiden attraherar nya besöksgrupper eller besökare som väljer att vistas på biblioteket just dessa tider. Öppet söndagar skulle möjligen uppskattas av tidningsläsare. Söndagsöppet hela året skulle troligen uppskattas av både nya och befintliga besöksgrupper eftersom det finns medborgare som enbart är söndagsbesökare. Besöksfrekvensen skulle troligen inte bli lika hög som på vinterhalvåret. Medborgarnas önskemål motsvaras inte alltid av det faktiska behovet. Vilka behov grupper av medborgare har, kan endast besvaras genom att ställa frågor i intervju- och enkätundersökningar samt dra slutsatser av tillgänglig statistik. Att utreda vidare: Kartlägga medborgarnas behov av öppettider, särskilt behov av de öppettider som föreslås i utredningen 2. Bemanning Bibliotekspersonalens betydelse lyfts fram i flera undersökningar bland annat i SOMinstitutets undersökning Bibliotekens tjänster idag och i morgon?, utgiven av SOMinstitutet Enligt den var det viktigaste skälet att besöka bibliotek att låna skönlitteratur respektive facklitteratur. På tredje plats kom att få sakkunnig hjälp Mer varierad bemanningstäthet Bemanningsgraden i stadsbiblioteket varierar, men med undantag av vardagar kl 8-10, är antal personer som bemannar alltid minst 5 personer: 2 i receptionen och en i vardera informationspunkt: 1 på övre plan, 1 på barnavdelningen och 1 på skönavdelningen. Under vissa tider på dagen och i veckan dubbelbemannas informationspunkterna, tidpunkterna bygger på tidigare undersökningar och erfarenhet. Under perioden juni till augusti är det inte dubbelbemannat, inte heller lördagar och söndagar. Genom kartläggning av arbetsbelastningen i reception- och informationspunkter under året, är det möjligt att avgöra om bemanningstätheten skulle kunna variera i ännu högre grad än hittills. 80 8

84 7 Öppet med receptionsbemanning, minibemanning Det finns det en trend på bibliotek att arbeta med obemannade bibliotek. I Danmark finns exempel på bibliotek som arbetar med meröppet dvs obemannade bibliotek. Även i Veberöd i Skåne har man gjort det sedan ett par år och Kävlinge har påbörjat ett arbete kring detta. Obemannade bibliotek ställer stora krav på fastighet, säkerhet och larm, men själva utlåningen fungerar med RFID-teknik och självbetjäning. Växjö stadsbibliotek har öppet hela stadsbiblioteket från klockan 8 på morgonen med mindre bemanning än senare under dagen. Genom studiebesök och att dra slutsatser från andra biblioteks erfarenhet, är det möjligt att fastställa om det är möjligt med enbart receptionsbemanning och under vilka tider i så fall. Att utreda vidare: Kartlägga arbetsbelastning i reception- och informationspunkter vid flera tidpunkter under året Utreda om bemanningstätheten idag stämmer med besökarnas behov och föreslå konkreta möjligheter för stadsbiblioteket när det gäller bemanningsnivåer Studera och följa upp utvecklingen av meröppna bibliotek och andra biblioteks erfarenhet av öppet med receptionsbemanning. Göra risk- och konsekvensanalys för personal och besökare med utgångspunkt av sammanställning sidan Schema för bemanning Stadsbibliotekets schema för yttre tjänst är komplicerat med många variabler. Eftersom söndagsöppet även involverar närbibliotekens personal, blir samtliga bibliotek berörda. Utökning av öppettiderna på lördagar och söndagar innebär att måltidsuppehåll ska ersätts med lunchuppehåll, vilket medför att fler ska tjänstgöra varje helg. På lördagar behövs ytterligare en person och på söndagar ytterligare 2 personer. Detta påverkar övriga dagars schema eftersom kompensationsledighet ska tas ut och med hänsyn till veckovila. Det kan i sin tur innebära att de öppettider som idag finns på stadsbibliotek och närbibliotek behöver omarbetas eftersom det saknas personalresurser för bemanning alternativ att bemanningen får vara konstant på en minsta möjliga nivå oavsett besöksfrekvens och medborgarnas behov. För att dra slutsatser, se konsekvenser och bedöma om utökade öppettider är möjligt schematekniskt, behöver ett nytt schema provläggas, vilket är ett omfattande arbete eftersom det berör både sommar- som vinterschema och även närbiblioteken pga söndagsbemanningen. Att utreda vidare: Schematekniska möjligheter, dvs provlägga ett nytt schema med hänsyn till dygnsvila, veckovila, möjlighet att ta ut lagstadgad semester. Även närbibliotekens schema. 81 9

85 7 4. Konsekvenser och kostnadsberäkningar Folkbiblioteksuppdrag och biblioteksplan Utökning av öppettiderna inom ram innebär att personalresurser koncentreras på bemanning och öppethållande. Det i sin tur kan få konsekvensen att stadsbiblioteket prioriterar bort åtaganden enligt folkbiblioteksuppdraget samt riskerar brist på personalresurser för att utvecklas enligt biblioteksplanens intentioner. Utökning av öppettider med utökad ram innebär att personalresurserna utökas för att kunna bemanna i större utsträckning, men eftersom personalen inte kan anställas enbart för bemanning, innebär det samtidigt en möjlighet till förstärkning av resurser som kan arbeta med utvecklingsfrågor enligt biblioteksplanen. Ökad arbetsbelastning Ökade öppettider inom ram innebär att mediearbete, planering och genomförande av aktiviteter kan bli lidande. Arbetsplatsmöten samt övriga möten för planering och förnyelsearbete förläggs före kl 10 för att alla medarbetare ska ges möjlighet att delta. Utökning av öppettiderna inom ram kan innebära att delaktighet i verksamhetsplanering, utvecklingsarbete, fortbildning och avtalsenliga arbetsplatsträffar begränsas. Före kl 10 sker en del bokuppsättning liksom arbete på plats i biblioteket (omflyttningar, skyltningar, iordningställande). Att samtidigt ge service till besökare kan ge en ökad arbetsbelastning. Slutsatser kring detta kan dras genom att studera och jämföra med bland annat Växjö stadsbibliotek. Kostnader Utökade öppettider enligt förslag skulle innebära följande ökning i personaltimmar utöver dagens bemanning: Tim/v Tim/år Månd till fred Fred Lörd (inkl extra personal för lunchupphåll) September till april Sönd 10-12, (inkl avlösare och extra personal för lunchuppehåll) 21,5 (31 veckor) 403 Maj till augusti, 15 dec till 15 jan Söndagar (21 veckor) 630 Totalt antal timmar per år timmar Antalet timmar motsvarar ca 2 tjänster. En kostnadsökning som enbart beaktar kostnader för arbetstimmar, inkl PO för att utöka öppethållande, är SEK

86 7 Genom att öka personalresurser för att täcka det faktiska antalet timmar som utökningen av öppettiderna innebär, löser man inte önskemålet om öppethållandet i sig eftersom det finns hänsyn att ta till i schemaläggning och inom lagrum som dygnsvila och veckovila samt arbetsmiljömässiga hänsyn. Det tillkommer även kostnader för arbetsplatser, dator, telefon, nätverk för nya medarbetare samt vikariekostnader vid sjukdom. Personal kan inte enbart anställas för bemanning. I Riktlinje för Halmstad Kommuns personalpolitik slår bland annat fast att medarbetare ska kunna delta i mötesforum som uppmuntrar till delaktighet, möjlighet att lyfta fram förbättringsförslag, tar del av information och annat som måste ske under tider då personal inte är uppbundna vid bemanning. Att utreda vidare: Konsekvenser för folkbiblioteketsuppdraget och biblioteksplanens genomförande Riskanalys för befintlig personalen för ökad arbetsbelastning, även administrativ personal och chefer Fördjupa kostnadsberäkningar för utökad ram Konsekvenser för bibliotekscafé och Konsthall Konsekvenser för lokalvård- och städkostnader Möjlighet Flexibilitet och förbättrad service Med utgångspunkt av medborgare som är nöjda med stadsbibliotekets öppettider, ett tydligt folkbiblioteksuppdrag samt en biblioteksplan som båda strävar efter hög tillgänglighet och att stimulera medborgarna i Halmstad att ta del av bibliotekens utbud och där bibliotekets roll går utöver de traditionella värden som bokmagasin, är en möjlighet att genom nöjdhetsundersökningar och medborgarundersökningar följa medborgarnas behov av öppettider. Från politiskt håll kan dessa följas upp och tillsammans med nyckeltal bli underlag för mål- och resursfördelningsbeslut i verksamhetsplaner. Att ha öppet på tider som motsvarar medborgarnas behov, är en viktig förutsättning för biblioteksverksamheten och dess utveckling. Stadsbibliotekets öppettider bör vara flexibla och anpassa sig till medborgarnas behov. Att ha möjlighet att utöka öppettider tillfälligt när behov uppstår eller för enskilda arrangemang samtidigt som det finns möjligheter att väga personalinsatser för öppethållande mot andra insatser för att öka tillgängligheten. Allt för att på bästa sätt uppfylla såväl folkbiblioteksuppdrag som biblioteksplan och för att nå så många medborgare som möjligt. Av samma skäl har stadsbiblioteket behov av att kunna prova och utvärdera olika lösningar på öppettider och bemanning, att kunna dra slutsatser och att kunna flytta och flytta tillbaka enstaka öppettimmar utan det blir ett politiskt ärende. Samtidigt säger erfarenheten att öppettider bör vara relativt konstanta för att medborgarna ska kunna lära sig dem, särskilt om biblioteket har stängt vid en viss tidpunkt som tidigare var öppet

87 7 Enligt befintlig delegationsplan, antagen av kulturnämnden, är det avdelningschefen som beslutar om öppettider. Stadsbiblioteket har hittills visat en god vilja till anpassning av öppettider för att uppfylla medborgarnas önskemål och folkbiblioteksuppdraget t ex genom att anpassa vilka delar av biblioteket som är öppet (utvidgad del fr o m 2012), öppet på påsk och pingstafton, längre öppettider dag före helgdag, öppet vid större evenemang i biblioteket samt söndagsöppet under sommaren när större arrangemang ägt rum i centrum. Anpassningen har hittills skett inom ram genom att flytta öppettider från tider med låg besöksfrekvens eller med tillfällig personalutökning. Biblioteksavdelningen har redan nu planer för att förbättra tillgängligheten för medborgarna. Genom att stadsbiblioteket har utvecklar servicen att besökarna själv kan hämta reserverade böcker samt inom kort införa reservationer av innestående media, innebär det att medborgare kan hämta böcker redan från kl 8 på morgonen i entréområdet. Genomförande: sommaren Genom att utveckla det virtuella biblioteket, kommer framtiden att erbjuda biblioteksservice 24 timmar per dygn med möjlighet till nerladdning, tidningsläsning, cirkulationshantering. Ny webbplats: sommaren Undersöka möjligheten att på försök öppna fler delar av stadsbiblioteket kl 8-10 på vardagar med nuvarande receptionsbemanning. Undersöka möjligheten med söndagsöppet även 15/12 till 15/1. Sammanfattning En förstudie föreligger. Förstudien beskriver uppdraget, visar bakgrund, resonerar om uppdragets önskade effekt och beskriver nuläget. Den visar på två vägar att vidare hantera utredningsuppdraget: Uppdraget att presentera 3 förslag på genomförande av utökning av öppettider förutsätter bland annat förtydligande kring önskad effekt av åtgärden samt en större utredning. Vad som behövs utredas beskrivs i förstudien. Beräknad kostnad för en utredning av extern utredare är Utifrån de styrdokument som finns kring biblioteksverksamheten, (folkbiblioteksuppdraget, biblioteksplan, verksamhetsplan) pröva nya former för ökad tillgänglighet med stegvisa förändringar och förbättringar som utvärderas efterhand

88 7 Exempel på öppettider, stadsbibliotek Vintertider Sommartider 3 största kommunerna Stockholm Malmö Göteborg 3KHV Karlskrona Kristianstad Kalmar Måndag torsdag 9 21 (Barnavdelningen 9-20) Fredag 9 19 Lördag Söndag Från 8.30 mån-fre öppet för återlämning och tidningsläsning. 1/1 30/4 Måndag - torsdag Fredag Lördag Söndag Stadsbiblioteket stängt för ombyggnation/tillbyggnad Entrén med dagstidningar öppnar kl. 9 måndag-fredag. Vuxenavdelningen Måndag torsdag Fredag Lördag Barnavdelningen Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag STÄNGT 1/9 30 /4 Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag /9 30 /4 Måndag onsdag 9 20 Torsdag Fredag 9 18 Lördag Måndag torsdag 9 21 (Barnavdelningen 9-20) Fredag 9 19 Lördag Söndag Från 8.30 mån-fre öppet för återlämning och tidningsläsning. 1/5-31/8 Måndag - torsdag Fredag Lördag Söndag STÄNGT (Öppnar sommaren 2013) Entrén med dagstidningar öppnar kl. 9 måndag-fredag. Vuxenavdelningen Måndag torsdag Fredag Lördag Barnavdelningen Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag STÄNGT 2/5 31/8 Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag STÄNGT 2/5 31/8 Måndag onsdag 9 19 Torsdag Fredag 9 18 Lördag

89 7 Växjö Urval övriga Umeå Helsingborg Kungsbacka Norrköping Västerås Visby Karlstad Söndag /9 30 /4 Måndag torsdag 8 20 Fredag 8 18 Lördag Söndag Måndag torsdag 9 20 Fredag 9 18 Lördag Söndag STÄNGT Måndag fredag 9 19 Lördag Söndag Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag Måndag torsdag 8 20 Fredag 8 18 Lördag Söndag Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag Foajén öppen för tidningsläsning från kl Dörrarna till biblioteket öppnar Självservice fram till kl 10 Måndag fredag Lördag Söndag med självservice Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag Söndag STÄNGT 2/5 31/8 Måndag torsdag 8 19 Fredag 8 18 Lördag Söndag STÄNGT Måndag torsdag 9 20 Fredag 9 18 Lördag Söndag STÄNGT Måndag fredag 9 19 Lördag Söndag STÄNGT Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag STÄNGT Måndag torsdag 8 19 Fredag 8 18 Lördag Söndag Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag STÄNGT Foajén öppen för tidningsläsning från kl Dörrarna till biblioteket öppnar Självservice fram till kl 10 Måndag fredag Lördag Söndag STÄNGT Måndag torsdag Fredag Lördag Söndag

90 7 Öppet med receptionsbemanning, minibemanning Trygghet Stadsbiblioteket har periodvis haft problem med störande besökare. Under åren har stadsbiblioteks personal bistått med hjälp vid polisanmälningar vid blottning och slagsmål. På toaletter har det hittats sprutor och intag av alkohol förekommer. Personalens närvaro har en lugnade och störande effekt på dessa företeelser. Under en normal biblioteksdag uppstår situationer som hanteras av personalen t ex överenergiska barn, funktionsnedsatta som behöver hjälp att kommunicera, konflikter och trakasserier mellan olika besöksgrupper och besökare. Skadegörelsen på biblioteken är idag begränsad, vilket beror på närvaro av personal- en vanlig skadegörelse är anlagda bränder, vilket stadsbiblioteket hittills inte har blivit utsatt för. Att biblioteket upplevs som tryggt, vilket närvarande personal medverkar till, är viktigt för den bild av biblioteket bland medborgarna har och som medverkar till att många väljer att besöka biblioteket. Arbetsmiljö Stadsbiblioteket har noterar en ökning av incidenter som innebär att personal utsätts för risker vid möten med besökare. Ordväxling, diskussioner och ifrågasättanden som kräver förklaringar och resonemang är en växande del av vardagens möte. Ibland finns tendenser till hot om våld. Hamnar någon i personalen i en sådan situation, är det viktigt att uppbackning kan ske av andra, ingen ska bli lämnad ensam. Idag har stadsbiblioteket öppet delar av biblioteket mellan kl 8-10 enbart med bemanning av en person i receptionen. Dock finns det annan personal i byggnaden bl a städpersonal, cafépersonal och annan bibliotekspersonal den som bemannar receptionen är aldrig utan möjlighet att tillkalla hjälp vid en incident. Säkerhet Vid utrymning av stadsbiblioteket finns en väl inarbetad arbetsordning. 5 personer som bemannar reception och informationspunkter intar bestämda positioner och uppmanar besökare att utrymma biblioteket för att sedan, när räddningstjänst kommer, lätt kunna avrapportera läget och överlämna ansvaret. Ur säkerhetssynpunkt finns det inget lagstöd att bibliotekspersonalen har en utrymningsskyldighet vid brand. Forskning visar däremot att personalen kan påverka tiden för utrymning genom att uppmana besökarna att ta beslut om att lämna byggnaden. Genom att personalen kan avrapportera utrymningsläget till räddningstjänst, kan också räddningsinsatsen fokusera på att begränsa branden egendomsmässigt istället för att fokusera på personsäkerheten, vilket i förlängningen innebär minskade kostnader för återställande. Service Behovet att låna media fler tider kan organiseras med en lägre bemanningsgrad och självbetjäning. Det kan bli en pedagogisk utmaning att förklara varför besökare inte kan få likvärdig service alla tider som biblioteket är öppet, särskilt för barn. Det kan finnas en risk för att vissa besöksgrupper som förskoleklasser, skolklasser och besökare med särskilda behov upplever det som en brist att det inte finns tillgänglig personal. Med minibemanning är personalen inte tillgänglig för besökarens frågor utöver de som relaterade till cirkulation. Receptionens personal kan inte lämna receptionen obemannad med hänsyn till larm, kassa, telefonservice

91 7 HALMSTADS KOMMUN Kulturnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KN 137 KN 2011/0302 Utredning om Stadsbibliotekets öppettider Beslut Kulturnämnden beslutar att fastställa uppdragsbeskrivning avseende utredning om stadsbibliotekets öppettider. Uppdragets/projektets tillkomst Femklövern (M, FP, C, KD och MP) har tagit initiativ till uppdraget/projektet. Uppdrag Utgångspunkten är följande öppettider av hela biblioteket: Måndag - fredag kl Lördag - söndag kl Samma öppettider året om. Begränsat öppethållande storhelger. Utredningen skall presentera två alternativ till genomförande, förvaltningen har dessutom rätt att lägga till ytterligare ett förslag. Alternativ 1 Ökat öppethållande inom ram. Närbiblioteken skall inte påverkas. Vilka konsekvenser medför förslaget? Alternativ 2 Ökat öppethållande enligt förslaget. Vad krävs i ökat anslag? Alternativ 3 Förvaltningen har rätt att lägga ett annat förslag till öppettider om man så önskar. Utredningen skall dessutom insamla statistik under en normalvecka timme för timme hur besöksantalet ser ut. Syfte Utredningens syfte är att presentera ett underlag för eventuellt beslut om en utökning av öppettiderna på stadsbiblioteket. 88

92 7 Avgränsningar Utredningen avser enbart stadsbiblioteket. Närbibliotekens och bokbussens öppethållande ingår inte i utredningsuppdraget. Tidplan Utredningen bör vara färdigställd senast Beslut i kulturnämnden juni Uppdragstagare Utredningsuppdraget ges till kulturförvaltningen. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att fastställa uppdragsbeskrivning avseende utredning om stadsbibliotekets öppettider. Beslutsgång Kulturnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Marie Järnliden Justerat Ordförande Justerare Lena Ekman Eva-Marie Paulsson 89

93 8 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0104 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningen Maria Gellert E-post: Telefon: Ansökan ur Tillgänglighetsmiljonen Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar ansöka om bidrag på kr ur tillgänglighetsmiljonen för familjeaktivitet på stadsbiblioteket för barn med autism och asperger. Sammanfattning Ärendet har initierats genom en påminnelse från Socialförvaltningens handikappkonsulent om att det ännu finns kr kvar att ansöka inom "tillgänglighetsmiljonen". Ansökan ska vara Kommunstyrelsen tillhanda senast den 30 september. Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden ansöker om bidrag på kr ur tillgänglighetsmiljonen för familjeaktivitet på stadsbiblioteket för barn med autism och asperger. Ärendet Uppdrag Ärendet har initierats genom en påminnelse från Socialförvaltningens handikappkonsulent om att det ännu finns kr kvar att ansöka inom "tillgänglighetsmiljonen". 1 90

94 8 Ansökan under ett år göras i två omgångar. Nu återstår det 500 tkr att söka senast den 30 september. Enligt "Anvisningar för ansökan om bidrag ur den s.k. tillgänglighetsmiljonen" (Dnr KS 2009/0034) gäller följande: Alla nämnder är välkomna att söka och kan gärna samarbeta om ett projekt. Nämnden beslutar att lämna in en projektansökan till kommunstyrelsen. Ansökan skall innehålla beskrivning av projektet samt kalkylerad kostnad. Ansökan bereds av kommunstyrelsen efter rekommendation av det kommunala handikapprådet. Kommunstyrelsen godkänner projekt och tilldelar medel. Projektet skall inte inrymmas i nämndernas ordinarie budget. Projektet skall tillföra kommunen nya erfarenheter och kunskaper när det gäller tillgängligheten för funktionshindrade. Projekt som visar ny praktiska lösningar på konkreta tillgänglighetsproblem kommer att prioriteras vid urvalet. Ansökan skall avse projekt som behöver genomföras med kortare handläggningstid än den sedvanliga budgetprocessen. Bakgrund Kulturnämnden har tidigare sökt medel ur den s.k. tillgänglighetsmiljonen för att tillgänglighetsanpassa informations- och utlåningsdiskarna på Söndrums och Vallås Bibliotek. Nämnden har fått avslag på ansökan och även i samband med detta råd om att vara mera kreativ och tänka utanför de traditionella ramarna vid nästa ansökan. Analys, förslag och motivering Stadsbibliotekets barnavdelning är en välbesökt plats som ofta är fylld av liv och rörelse. Många barn med autism och asperger har svårigheter med det sociala samspelet och kan därför ha svårt för att vistas i denna typ av miljö. Genom hålla biblioteket öppet enbart för målgruppen ökar vi möjligheten för dessa barn att kunna ta del av det folkbiblioteket har att erbjuda. Projektbeskrivningen återfinns som bilaga. Konsekvenser Kostnader för extrainsatt personal och föreställningar beräknas uppgå till kr. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom, som via ledningsgrupp efterlyst idéer från verksamheterna. 91 2

95 8 Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Projektbeskrivning För Kulturförvaltningen Erica Månsson Förvaltningschef Maria Gellert Ekonom 3 92

96 Kulturförvaltningen Ansökan om medel från tillgänglighetsmiljonen Projektbeskrivning: Familjeaktivitet på stadsbiblioteket för barn med autism och asperger Målgrupp: Barn med autism och asperger, samt deras familjer. Syfte: När: Aktivitet: Personal: Stadsbibliotekets barnavdelning är en välbesökt plats som ofta är fylld av liv och rörelse. Många barn med autism och asperger har svårigheter med det sociala samspelet och kan därför ha svårt för att vistas i denna typ av miljö. Genom hålla biblioteket öppet enbart för målgruppen ökar vi möjligheten för dessa barn att kunna ta del av det folkbiblioteket har att erbjuda. Stadsbiblioteket håller extra öppet kl två söndagar under våren 2013 och en söndag under hösten 2013 för enbart målgruppen. Biblioteket öppnar för allmänheten som vanligt kl.12. Stadsbibliotekets barnavdelning är öppen för målgruppen. De kan låna böcker, läsa, spela spel, använda datorerna mm i en lugn miljö. Rokka Dokka teatern håller två teckenföreställningar anpassade för målgruppen. Ika Nord kika på Ika håller två föreställningar en för barn och ungdomar på särskolan (grun/gymn) och en föreställning på helgen En person i receptionsområdet, två personer på barnavdelningen. Samarbete: Aktiviteten är ett samarbete med Autism & aspergerföreningen Halland. Kostnad: Föreställning med Rokka Dokka kr per gång = kr x 2 = kr Två föreställningar med Ika Nord kr + resa/logi kr = kr. 10 personaltimmar à 270 kr per gång = kr x 3 = kr Marknadsföring = kr Total beräknad kostnad: kr 93

97 9 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0234 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Lars Nordvall E-post: Telefon: Riktlinjer för parkering i Halmstad Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att anta yttrandet om Riktlinjer för parkering i Halmstad Sammanfattning Riktlinjer för parkering initieras i första hand av stadsutveckling, konkurrens om mark och miljöpåverkan. Riktlinjer för parkering ses som en naturlig del av Halmstad kommuns arbete med hållbar stadsutveckling och arbetet sker nära kopplat till arbetet med Halmstads framtida markanvändning, bebyggelseutveckling och transportsystem. Syftet med riktlinjer för parkering är att klargöra hur styrningen av parkeringsfrågorna ska användas för att stödja Halmstads utveckling. För att uppnå syftet utgår riktlinjer för parkering från samma synsätt som etablerats i Handlingsprogrammet för hållbara transporter i Halmstad, ett brett synsätt där olika transportslag analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv i samhällsplaneringen. Arbetet sker därför kopplat till uppdraget från kommunstyrelsen att ta fram Handlingsprogram för hållbara transporter och den Fördjupade översiktsplanen för staden och omfattar geografiskt hela Halmstads tätort. Beslut om riktlinjer för parkering fattas av Kommunfullmäktige. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen har beslutat att sända föreliggande förslag till riktlinjer för parkering på remiss. 94 1

98 9. Bakgrund Som en följd av arbetet med handlingsprogram för hållbara transporter (antaget mars 2012 av kommunfullmäktige), fördjupad översiktsplan för staden samt det av kommunfullmäktige antagna stadsmiljöprogrammet för den historiska stadskärnan (2009) har det funnits behov av att ta fram riktlinjer för parkering i Halmstad. De riktlinjer som nu föreligger för samråd har tagits fram av stadskontoret samhällsbyggnadsenheten, numera samhällsbyggnadskontoret, med stöd av konsultfirman SWECO och en arbetsgrupp bestående av av representanter från Teknikoch fritidsförvaltningen, Mark och exploatering inom Samhällsbyggnadskontoret och Miljö- och hälsoskyddskontoret. Som grund för riktlinjerna har SWECO även tagit fram en nulägesbeskrivning som beskriver parkeringssituationen i Halmstad idag Syftet med riktlinjerna för parkering är att klargöra hur styrningen av parkeringsfrågorna ska användas för att understödja Halmstads utveckling Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Samverkan Lista över bilagor Yttrande över Riktlinjer för parkering i Halmstad För Kulturförvaltningen Erica Månsson Förvaltningschef 95 2

99 9 Lars Nordvall Avdelningschef 3 96

100 9 1(1) Yttrande Diarienummer: KN 2012/0234 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Lars Nordvall E-post: Telefon: Riktlinjer för parkering i Halmstad(KS 2010/0457) Kulturnämnden har givits möjlighet att yttra sig över Riktlinjer för parkering i Halmstad. De områden som riktlinjerna tar upp, som berör kulturnämnden verksamhetsområde är framförallt tillgänglighet. Vår bedömning är att tillgängligheten till våra verksamheter i centrala Halmstad är beaktade under rubriken 2.4 Tillgänglighet. Det man bör beakta är möjligheten till trygga, säkra parkeringsplatser i nära anslutning till kommunala verksamheter och arrangemang, för personer med funktionsnedsättning. Ur miljö och energisynpunkt är det nämndens uppfattning att riktlinjerna tar hänsyn till dessa viktiga aspekter. I övrigt har är det kulturnämndens uppfattning att Riktlinjerna för parkering i Halmstad är väl genomarbetade och kommer att fungera bra i arbetet med en hållbar stadsutveckling. För kulturnämnden Lena Ekman Ordförande Erica Månsson Förvaltningschef 97 1

101 9 Riktlinjer för parkering i Halmstad Samrådshandling 98

102 9 Gullbergs Strandgata 3 Box Göteborg Telefon Telefax Projektnummer: Dokumentversion: 1,0 Författare: Roger Johansson, SWECO, rev av Mattias Bjellvi och Sabina Andersson, Halmstads kommun , Dokumenthistorik Version Datum Dokument status Distribution 0.1 Förslag till rapportstruktur 0.3 Påbörjad text och beskrivning Delvis färdig text och beskrivning Beställaren Mera färdig text och beskrivning Beställaren Huvuddelen av texten är färdig Beställaren 0.8 Granskningshandling, intern Granskningshandling, extern Beställaren Inlaga färdigställd Beställaren 99

103 9 Förord Riktlinjer för parkering initieras i första hand av stadsutveckling, konkurrens om mark och miljöpåverkan. Riktlinjer för parkering ses som en naturlig del av Halmstad kommuns arbete med hållbar stadsutveckling och arbetet sker nära kopplat till arbetet med Halmstads framtida markanvändning, bebyggelseutveckling och transportsystem. Riktlinjer för parkering har tagits fram av Roger Johansson SWECO, Göteborg, på uppdrag av Mattias Bjellvi, arkitekt på Samhällsbyggnadskontoret. Arbetet har skett i samarbete med en arbetsgrupp bestående av Ulf Holm, gatuchef, Teknik- och fritidsförvaltningen, Ulf Boberg, parkeringschef, Teknik och fritidsförvaltningen Sabina Andersson, trafikstrateg, Samhällsbyggnadskontoret, Jonas Orring, 1:e exploateringsingenjör, Samhällsbyggnadskontoret och Arne Hansson, avdelningschef Miljö- och hälsoskyddskontoret. 100

104 9 Innehåll 1 Utgångspunkter Varför riktlinjer för parkering i Halmstad? Syfte och avgränsning Arbetsprocess... 2 Vad är en riktlinjer för parkering? Parkeringsgrupper Riktlinjer för parkering i Halmstad Stadens karaktär Transportsystemet Trafikens omfattning Tillgänglighet Trafiksäkerhet Trygghet Trafikens miljöpåverkan

105 9 1 Utgångspunkter 1.1 Varför riktlinjer för parkering i Halmstad? Parkering har hittills till stor del behandlats skild från trafiksystemet, dels som en bygglovsfråga och dels som en gatuteknisk fråga. Styrande dokument som rör parkeringen har dock tagits fram tidigare. De senast framtagna är parkeringsplanen från 1990 och parkeringsnormen från I Handlingsprogrammet för hållbara transporter i Halmstad, som är under utarbetande, beskrivs hur Halmstads kommun vill förändra trafiksystemet. Trafiksystemet förutsätts bli en integrerad del i stadens struktur. Integrationen innebär att Halmstad får den transportförsörjning som staden behöver och tål. Arbetet med Handlingsprogram för hållbara transporter har skett parallellt (antaget mars 2012 av kommunfullmäktige) och integrerat med arbetet med den Fördjupade översiktsplanen för staden som ger inriktningen för mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen som helhet i staden. Inriktningen är att bebyggelse och trafiksystem planeras till en helhet som understödjer hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Handlingsprogrammet för hållbara transporter är också nära kopplat till Stadsmiljöprogrammet ett handlingsprogram för den historiska stadskärnan i Halmstad, antaget av kommunfullmäktige december 2009, där bl.a. ambitioner om att skapa en attraktiv stadskärna behandlas. Att gående, cyklande och kollektivtrafik prioriteras i nämnd ordning för att skapa trivsamma och bra stadsrum är en viktig faktor för centrumutvecklingen. Parkeringslösningar som understödjer denna inriktning måste därför tas fram. Handlingsprogrammet för hållbara transporter pekar på behovet av tydliga avvägningar mellan olika intressen. Alla transportslag behövs för att stödja stadens utveckling, men en medveten prioritering bör ske. Parkering tas upp övergripande i handlingsprogrammet, men det finns behov av att ytterligare förtydliga ställningstagandena kring parkeringsfrågorna. För enskilda platser och i trånga miljöer där konkurrensen är stark finns det exempel sedan länge på prioriteringar mellan olika parkeringsgrupper. Generellt för stadsmiljö är traditionen svagare. I praktisk handling har prioritering skett, men ofta utan att det finns en tydlig och väl förankrad inriktning som styr. Prioriteringarna har skett som en del av en kontinuerlig förändring. I denna strategi för parkering formuleras vilka de olika parkeringsgrupperna är, hur de ska prioriteras inbördes och hur denna prioritering skiljer sig mellan stadskärnan och området kring stadskärnan. Riktlinjer för parkering för Halmstad 1 102

106 9 1.2 Syfte och avgränsning Syftet med riktlinjer för parkering är att klargöra hur styrningen av parkeringsfrågorna ska användas för att stödja Halmstads utveckling. För att uppnå syftet utgår riktlinjer för parkering från samma synsätt som etablerats i Handlingsprogrammet för hållbara transporter i Halmstad, ett brett synsätt där olika transportslag analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv i samhällsplaneringen. Arbetet sker därför kopplat till uppdraget från kommunstyrelsen att ta fram Handlingsprogram för hållbara transporter och den Fördjupade översiktsplanen för staden och omfattar geografiskt hela Halmstads tätort. Beslut om riktlinjer för parkering fattas av Kommunfullmäktige. Riktlinjer för parkering ligger till grund för nämndernas och bolagens verksamheter inom parkeringsområdet. Riktlinjerna är också nära kopplade till Handlingsprogram för hållbara transporter vilket är ett handlingsprogram enligt kommunens visionsstyrningsmodell och ligger till grund för bl.a. planeringsdirektiv, budget och nämndernas affärs- och verksamhetsplaner. 1.3 Arbetsprocess Riktlinjer för parkering har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från teknik- och fritidsförvaltningen, miljö- och hälsoskyddskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadskontoret har också varit projektledare. Som stöd i processen har konsultföretaget SWECO använts. Riktlinjer för parkering påverkar boende, verksamma och besökare till Halmstad. Det är viktigt med en god förankring inte bara hos kommunala aktörer utan också hos medborgare och näringsliv m.fl. En sådan förankring är inte vanlig vad gäller parkeringsfrågor. Förankring av en så publik och massmedialt intressant nytta som parkering fordrar en noggrann och lyhörd handläggning. Strategi för parkering ger såväl vinnare som förlorare. En prioritering måste med nödvändighet medföra detta. Vinnarna är lätta att kommunicera med. Förlorarna måste kompenseras. Kompensationen kan ske genom att ta tillvara de successiva förbättringar av alternativa transportsätt som sker och i takt med dem omprioritera tillgängligheten mellan olika kundgrupper. Riktlinjer för parkering kommer efter beslut i kommunstyrelsen remitteras till interna och externa intressenter. Det är viktigt att en kommunikationsstrategi tas fram när dokumentet är antaget så att det får en bred spridning. Strategi för parkering för Halmstad 2 103

107 9 Vad är riktlinjer för parkering? Riktlinjer för parkering kan finnas outtalade men tillämpade eller väl formulerade och beslutade. Hur parkering behandlas och inriktas är beroende av i vilket skede kommunen är i sin planering. Parkering kan hanteras utifrån en enskild aspekt tex tillgången på parkering eller miljöaspekten. Parkeringsfrågorna är dock mer komplexa än så, de är en stadsbyggnadsfråga. Parkering påverkar och påverkas av resvanor, val av färdmedel och effektiviteten i transportsystemet. Parkering kan behandlas både som ett styrmedel för att undvika negativ miljöpåverkan och samtidigt påverka de sociala aspekterna, t.ex. tillgänglighet för funktionshindrade och trygghetsfrågor. Riktlinjer för parkering kan formuleras på flera olika sätt. Oftast kan de dock beskrivas med stöd av fyra principiella modeller för strategier; Behov, när parkeringsplats finns nära den plats som önskas, på villkor som inte påverkar efterfrågan. Lokalisering, när behoven tillgodoses, men tillfredsställs på olika avstånd till målpunkten, alla behov tillfredställs dock inom acceptabla gångavstånd. Efterfrågan, när parkeringen lokaliseras, prissätts och regleras så att efterfrågan inte är större än tillgången. Balanserad, när parkeringen avvägs mot människors och verksamheters villkor och värderingar, andra transportlösningar och till ett stadsbyggnadsdirektiv om lokalisering av verksamhet. Parkering har blivit en del av en integrerad stadsbyggnadsprocess och alla verktyg används för att medverka till ett gott stadsbyggande. I detta skede kan ex.vis. maxnorm vara ett aktuellt verktyg. De fyra modellerna ovan är teoretiskt renodlade. I realiteten befinner sig en stad i utveckling från 1 till 4 och kommer att använda alla modellerna, vilket också är det angreppssätt har Halmstads kommun valt att tillämpa. Det finns också en stor skillnad mellan stadskärnan och området utanför stadskärnan. I Halmstad föreslås därför att riktlinjer för parkering delas upp på stadskärnan och området utanför. Riktlinjer för parkering för Halmstad 3 104

108 9 1.4 Parkeringsgrupper Konkurrens om begränsade markresurser innebär att en prioritering bör ske. Att ordna parkering är ytkrävande. Dessutom är reglering av parkering en av de starkaste påverkansfaktorer som finns i staden, för att påverka transportsystemet användning. En prioritering som stöd för stadens utveckling och kopplad till de övergripande målen är därför viktig. Prioritering av parkering kan ske på olika sätt. Instrumenten för att prioritera är olika trubbiga. Genom att koppla tillgängligheten genom parkering till olika kundgrupper så ökas tydligheten i sambanden mellan de övergripande målen och de åtgärder som föreslås. Uppdelning följer ett mönster där de olika grupperna spelar olika roll i stadens transportsystem. Därmed finns förutsättningar för att prioritera mellan dem och att ge de olika grupperna villkor som är väl avpassade till stadens ambition att utvecklas och de individuella anspråken från individer i resp. grupp. Parkering för angöring omfattar såväl av- och påstigning som av- och pålastning. Till varje fastighet måste angöringsbehovet tillgodoses. Beroende av hur angöringsbehovet ser ut och kan lösas kan det dock lösas på olika sätt till varje fastighet. Färdtjänst har starka anspråk på korta avstånd, värdetransporter likaså. Parkering för ärende- och besöksparkering, ger möjlighet att besöka sina nära och kära samt att uträtta ärenden, en del av den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppställningstiden är som regel inte särskilt lång, från några minuter till några timmar. Beroende av ärendets längd accepteras ett gångavstånd mellan parkering och målpunkt som är proportionellt mot ärendets längd. Detta ger möjlighet till anpassning av utbud, placering och reglering av parkering. Parkering för de som arbetar, är en långtidsuppställning, parkering sker 8-10 tim i sträck. De som parkerar för att arbeta och som betalar för detta ur egen ficka är som regel priskänsliga. Priskänsligheten och anspråket på att parkera under lång tid ger möjligheter att påverka var denna uppställning sker. Dessutom ger kombinationen av priskänslighet och gångavstånd en möjlighet att påverka färdmedelsvalet. Parkering för boende, är en långtidsuppställning. De boende efterfrågar möjligheter att stå uppställd under lång tid. Parkering över natten efterfrågas av dem som använder bilen i/till jobbet. Parkering under ett helt eller flera dygn efterfrågas då arbetsresan sker på annat sätt eller och livssituationen inte innehåller en arbetsresa. Möjligheten att ha kvar bilen vid bostaden efterfrågas av de boende och är också positivt för staden, inget tvång finns att ta med bilen till arbetsplatsen. De boende har anspråk att parkera som under måndag till fredag ligger i motsatt fas till verksamma, detta ger stora möjligheter till samnyttjande. Samnyttjande med ärende är möjligt under måndag till fredag men är inte lika lämpligt under lördag och söndag. Helgdagar är numer betydande handelsdagar med åtföljande ärendeparkering. Strategi för parkering för Halmstad 4 105

109 9 De flesta betalar själv för sin parkeringsplats vid bostaden. Anspråket på lång eller mycket lång uppställningstid och kostnadsansvaret ger tillsammans grundläggande förutsättningar för antal, placering och villkor för boendes parkering. Så länge parkeringsbehovet löses inom den egna fastigheten eller i en gemensam anläggning som byggts för ändamålet, blir det oftast inga allvarliga konflikter med andra stadsbyggnadskvaliteter. En förtätning av stadskärnan innebär dock en nödvändighet att använda marken effektivare. Den egna platsen i den egna fastigheten bör ersättas av ett tillstånd att parkera i en gemensam, flexibel anläggning. Om de boende parkerar på allmänna ytor eller i små avskilda anläggningar uppstår konkurrens. Likaså om de boende inte kan erbjudas plats under hela dygnet, de tar då bilen till jobbet och medverkar till trängsel, luftföroreningar och anspråk på tillgänglighet vid arbetsplatsen. Parkering med tillstånd, ger tillståndsinnehavaren rätt att använda mer tillgänglighet än vad andra trafikanter får göra. Tillstånd kan bland annat ges till rörelsehindrade, boende i ett visst område och yrkesgrupper som har behov av nyttoparkeringstillstånd. En särskild typ av parkeringstillstånd kan miljöfordonsägare få. Miljöfordonsägaren premieras för sitt fordonsval genom att erbjudas ökad tillgänglighet. Premieringen motverkar en del av sitt syfte. Miljöfordonsägaren lockas att förändra sina resvanor till ett större bilberoende. Riktlinjer för parkering för Halmstad 5 106

110 9 2 Riktlinjer för parkering i Halmstad I Handlingsprogrammet för hållbara transporter i Halmstad formuleras huvudstrategier för hur trafiksystemet bör utvecklas. Dessa huvudstrategier anger också inriktningen för parkering. De delstrategier för parkering som formuleras är direkt kopplade till huvudstrategierna i handlingsprogrammet. Avsikten med detta är att kopplingen mellan förändringen för den rörliga trafiken ska kunna kopplas samman med förändringarna för parkering. Genom denna sammankoppling bör avvägningar som gjorts i programmet kunna föras vidare till parkeringsområdet. Strategier för parkering blir därmed en integrerad del av Handlingsprogrammet för hållbara transporter och väl länkad till kommunens vision, värdegrund och Halmstads övergripande mål. 2.1 Stadens karaktär Huvudstrategi Staden och tätorterna planeras så att de stödjer resurssnåla och alternativa resor och transporter. Utmaning I förhållande till andra transportslag tar bilen stor plats i samhället och påverkar stadens karaktär. Många övergivna ytor eller ytor som kan användas för lek, fritid eller rekreation har blivit grusade, asfalterade eller hårdgjorda på annat sätt. Viktiga platser som kan användas för stadsliv har tagits i anspråk för parkering. Utmaningen är att påverka stadens karaktär genom att erbjuda andra alternativ för bilparkering och transport. Delstrategi hela staden Parkering som trängt undan markbehov för lek och vistelse tas bort. Nya parkeringsplatser utformas vårdat och väl infogad i stadsrummet. Regelsystemet för parkeringsköp, friköp och samnyttjande uppdateras så att samnyttjande underlättas. Gatumarken används i första hand för angöring och ärende. Där gatumark används för boende eller arbetandes parkering prissätts den så att en övergång till nybyggda parkeringsanläggningar underlättas. Samnyttjande av platser är huvudregeln. Delstrategi stadskärnan Torg, gröna platser, förgårdar, gator mm behöver frigöras från parkering för att de som lever, arbetar och vistas i staden ska ges möjligheter till en sund situation och för att Halmstad ska kunna utvecklas som en attraktiv stad. Strategi för parkering för Halmstad 6 107

111 9 Gångavståndet till parkeringsplats kan användas för påverka efterfrågan på parkering och alternativa transporter. Ett längre eller kortare avstånd ger ökad eller minskat efterfrågan. Angöring och ärenden till stadskärnan prioriteras med korta gångavstånd och låga avgifter. Boende och arbetande i stadskärnan får tillgång till parkering på längre avstånd och till avgifter som medverkar till att de överväger andra alternativ. Delstrategi utanför stadskärnan Angöring och ärendeparkering löses i nära anslutning till resp. målpunkt. Parkering för boende och verksamma placeras i anläggningar som ligger lika långt från resp. målpunkt som kollektivtrafikhållplats. 2.2 Transportsystemet Huvudstrategi De olika transportslagen knyts samman och resurssnåla resor och effektiva transporter prioriteras. Utmaning Den enskildes val av transportlösning är en utgångspunkt för hur transporterna i Halmstad utvecklas. Den enskilde kan välja mellan de alternativ som står till buds och som han har möjlighet att utnyttja. Utmaningen är att ge Halmstad den mix av transporter som staden behöver och tål. Parkering kan stödja en positiv utveckling av de kollektiva transporterna, gång och cykel samt göra dem till ett attraktivt val för den enskilde. Framförallt är detta viktigt i bytespunkter. Parkering ger tillgänglighet i skiftet mellan transportslag, tex mellan gång- och biltrafik eller tåg- och biltrafiken. Bytespunkterna mellan de olika transportslagen är därför strategiskt viktiga för att hela resan ska bli attraktiv. Delstrategi hela staden Utmed regionbusslinjerna och vid resecentrum bör det vara lätt att parkera sin bil eller cykel. Utmed stadsbusslinjerna bör det vara lätt att parkera sin cykel. All parkering vid bytespunkterna bör vara ordnad på ett säkert och tryggt sätt, cykelgarderober bör prövas. Riktlinjer för parkering för Halmstad 7 108

112 9 Delstrategi stadskärnan Den parkering som prioriteras och byggs i stadskärnan bör vara väl sammanlänkad med stadskärnan så att dess attraktion stärks. 2.3 Trafikens omfattning Huvudstrategi Andelen resor med resurssnåla transportslag ska stödja en hållbar utveckling av hela kommunen. Utmaning Halmstad ger fördelar för den som köper en bil som klassas som miljöbil enligt kommunens/statens regler. Förmånen att parkera gratis i 2 eller 4 timmar, beroende av vilken zon det gäller, ger förändrade beteenden. De som har en bil som ger gratis parkering kommer att använda den till resor som tidigare löstes på annat sätt. Erfarenheter finns från andra kommuner där förändrade resvanor har medfört att centrala parkeringsplatser används av miljöfordon i så hög grad att de prioriterade parkeringsbehoven trängts undan. Ökad resurseffektivitet kan uppnås med bilpooler. En bilpool kan ersätta mycket av användningen av privata bilar vid tjänsteresa och medverkar därmed till flexiblare arbetsresor. Utmaningen är att medverka till att bilpooler introduceras och utvecklas. Delstrategi hela staden Kraven på miljöbilar bör skärpas. I ett första steg bör definitionen för en miljöbil skärpas. Miljöbilstillstånden bör successivt avvecklas. Skapa gynnsammare förutsättningar för introduktion av bilpooler genom att underlätta i resans startpunkt men inte i dess målpunkt. Om målpunkten prioriteras kommer beteendet att påverkas i icke avsedd riktning. Strategi för parkering för Halmstad 8 109

113 9 2.4 Tillgänglighet Huvudstrategi Tillgängligheten till de olika transportslagen ska öka för samtliga grupper och utsatta grupper ska särskilt beaktas. Utmaning Parkering ger Halmstad en del av dess tillgänglighet och attraktivitet. Utmaningen är att erbjuda tillänglighet genom parkering på attraktiva villkor och korta gångavstånd för de grupper som har särskilda behov och grupper som är viktiga för stadens attraktion. Utmaningen är också att medverka till att övriga grupper löser sin tillgänglighet genom andra transportlösningar, t.ex. gång, cykel och kollektivtrafik. Delstrategi hela staden Alla transportslag ska bidra till tillgängligheten. Den totala tillgängligheten i ett område och för en kundgrupp ska avvägas så att det är lätt för den enskilde att välja transportlösningar som är till fördel för den enskilde och för helheten. Gångavstånden till olika transportlösningar utjämnas så att konkurrensen mellan dem likställs. Angöring och Ärende Fordonsförare som vill angöra eller göra besök hos boende och verksamma upplever att det är lätt att få en angörings- eller parkeringsplats inom acceptabelt gångavstånd till målpunkten. Tillstånd för de grupper som har tillstånd att nyttja mer tillgänglighet än andra finns tillräckliga ytor avsatta. De prioriterade upplever att de tagits om hand och att deras behov har tillgodosetts på ett rimligt sätt. Delstrategi stadskärnan Boende och verksamma De boende och verksamma i stadskärnan visas till samnyttjade parkeringsanläggningar på avstånd till stadskärnan. De boende och verksamma är väl informerade om varför olika parkeringslösningar används för olika kundgrupper. Parkeringsnormen justeras stegvis i takt med att bilinnehav och bilanvändning sjunker i stadskärnan. Delstrategi utanför stadskärnan Boende De boende i småhusområden får sitt parkeringsbehov tillgodosett, i regel på den egna tomten. För boende i större och tätare exploateringar eftersträvas gemensamma samnyttjade parkeringslösningar. Riktlinjer för parkering för Halmstad 9 110

114 9 Verksamma De som arbetar i verksamheter placerade utanför stadskärnan får en parkeringslösning som står i balans med vad andra transportlösningar erbjuder. En bedömning av total tillgänglighet görs. 2.5 Trafiksäkerhet Huvudstrategi Arbetet med trafiksäkerhet ska bedrivas i enlighet med nollvisionens mål. Utmaning Parkeringsanläggningar placeras ibland på avstånd till målpunkten. Ny etablering av anläggningar kommer troligen att ske så. Bilisten är en skyddad trafikant och har som regel god trafiksäkerhet i tätbebyggelse. Då parkering sker i gemensamma parkeringsanläggningar på avstånd till målpunkten kommer bilisten att bli en oskyddad trafikant på väg till och från parkeringsanläggningen. Delstrategi hela staden Gångpassager över gatunätet hastighetssäkras till 30 km/tim, i likhet med vad som görs vid andra gångpassager i Halmstad. 2.6 Trygghet Huvudstrategi Tryggheten i hela transportsystemet ska öka för samtliga brukare. Utmaning Trygghet är ett villkor för att vilja och våga vara en del av stadens liv. Parkeringsplatser har ofta hittills utformats och placerats med fokus på bilens funktion. Utmaningen ligger i att utvidga synsättet och tillföra bl.a. trygghetsaspekten. Delstrategi hela staden Parkeringsanläggningar ska förändras och utformas så att de upplevs så trygga att människor vågar använda dem alla tider på dygnet. De ska utforma så att de kan få fem stjärnor i Svenska Parkeringsföreningens trygghetsrevision. Strategi för parkering för Halmstad

115 9 2.7 Trafikens miljöpåverkan Huvudstrategi Den totala energianvändningen i transportsystemet ska minska liksom utsläppen av skadliga ämnen och negativ påverkan i form av buller och störningar. Utmaning Parkerade bilar utgör som regel inget miljöproblem, men biltrafik kan göra det. Parkering är en starkt beteendepåverkande faktor för val av färdmedel och också på antal transporter. Utmaningen ligger i att använda parkeringsregleringar som medel för att medverka till ett hållbart transportsystem samtidigt som tillgängligheten till Halmstad ska förbättras. Delstrategi hela staden Prioriterad parkering tydliggörs och tillgodoses. Mängden parkeringsplatser förändras försiktigt. Lägre prioriterad parkering flyttas längre från målpunkten. Villkoren för parkering differentieras så att prioriteringen blir tydlig. Parkering i lägen som stödjer staden är prisvärd, parkering för andra ändamål på dessa platser är dyr eller begränsad. Parkering vid kollektiva bytespunkter prioriteras. Arbetsplatsparkeringen är reducerad där den samlade transportlösningen ger de verksamma en acceptabel alternativ arbetsresa med cykel eller med kollektivtrafik. Stadskärnan kompletteras med ett parkeringsinformationssystem så att lediga platser lätt kan hittas utan att söka länge. Riktlinjer för parkering för Halmstad

116 10 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2012/0199 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturförvaltningen Erica Månsson E-post: Telefon: Remiss Näringslivsutredningen Förslag till beslut Kulturnämnden yttrar sig enligt bilaga 1. Sammanfattning Kulturnämnden har av stadskontoret ombetts lämna synpunkter Näringslivsutredningen. En omfattande översyn av Halmstad kommuns näringslivsverksamhet har genomförts utifrån KS direktiv Arbetet har bedrivits i sex arbetsgrupper och nu har kommunchefen gjort en bedömning av hela materialet och drar då bl.a. följande slutsatser: En tillstånds- och etableringslots behövs för att tillgodose behovet av samordning Ansvarsfördelningen måste förtydligas KS bör stärka sin strategiska och samordnande roll Dialogen med näringslivet bör utvecklas Halmstad som handelsstad bör utvecklas Kontakterna mellan ungdomsutbildningen och näringslivet ska fördjupas En riktlinje för service och bemötande arbetas fram och antas av fullmäktige Yttrandet fokuserar på de delar som berör kulturnämndens område, bl.a. behovet av att undersöka historiska värderingar kring entreprenörskap, utvecklingen av kulturella och kreativa näringar och kulturnämndes roll i gestaltning av nya handelsområden och centrumutveckling

117 10 Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar at följande punkter i ärendet remitteras till samtliga nämnder och bolag: - att uppdra åt kommunstyrelsen och berörda nämnder att skapa en tillstånds- och etableringslots, - att överföra 850 kkr från Halmstads Näringslivs AB till kommunstyrelsen, - att bedriva näringslivsarbetet i enlighet med bilaga 1, - att uppmuntra utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att genomföra i bilaga 4 föreslagna åtgärader, - att remittera förslaget till riktlinjer för service och bemötande (bilaga 5) till samtliga nämnder och bolag, Remisstiden är till och med 30 september Ambitionen är att kommunfullmäktige ska behandla ärendet senast november Bakgrund En översyn av kommunens näringslivsarbete har gjorts utifrån kommunstyrelsens direktiv Utredningen visade att kommunens näringslivs- och marknadsföringsarbete är fördelat på olika organ. Resultuaten från Svenskt Näringslivs rankning, från undersökningen Insikten och från de intervjuer som genomfördes i utredningen visade på ett antal utvecklingsområden, bl.a.: - förtydliga mål, ambitioner och strategier - förtydliga organisation och uppgiftsfördelning - samordna verksamheten - mötesplatser och kommunikation - service och bemötande Utredningen har genomförts under ledning av kommunchefen och bestått av sex delprojekt samt en separat utredning om kommunikation. Ärendets beredning Inom kommunen Diskussioner har förts bl.a. med företrädare för kulturverksamhet, bibliotek och fritidsverksamhet. Andra grupper Samtal har förts bl.a. med företrädare för SKL, och Malmö stad

118 10 Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förvaltningens förslag till yttrande För Kulturförvaltningen Erica Månsson Förvaltningschef 3 115

119 10 1(2) Yttrande Diarienummer: KN 2012/0199 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturförvaltningen Erica Månsson E-post: Telefon: Yttrande över remiss - Näringslivsutredningen Kulturnämnden är imponerad av det ambitiösa arbetet med näringslivsutredningen. Den modell för arbetet som tecknas i Näringslivsutredning Delprojekt 1 och 2 är genomarbetad och inkluderar värden som inte alltid tillvaratas i diskussioner kring näringslivspolitik såsom innovation och kreativitet. De tre perspektiven med prägel, jordmån speglar väl den komplexitet som frågorna omfattar. Vi vill från kulturnämndes sida särskilt betona vikten av att, liksom i det så kallade kulturprojektet tillsammans med SKL, synliggöra och ta hänsyn till de sega strukturerna eller av historiska faktorer präglade grundvärderingarna på platsen. Vi föreslår att man undersöker hur värderingarna till företagande/näringsliv ser ut i ett historiskt perspektiv i Halmstad. Utan kunskap om sådana grundläggande fakta riskerar åtgärder att inte riktas mot de egentliga problemen. När man beslutar att Staden ska präglas av entreprenöriellt företagande och nytänkande i en framåtsträvande anda är det av stor vikt att känna till de historiska förutsättningarna för detta. En sådan undersökning kan t.ex. genomföras i samarbete med det kulturhistoriska museet i Varberg eller Linnéuniversitetets centrum för kulturinnovation. När det gäller attraktiv livsmiljö är den kulturella infrastrukturen avgörande och ett rikt, utmanande och mångfacetterat kulturliv skapar en attraktivare arbetsmarknad. Vi efterlyser större kunskap om hur de kulturella och kreativa näringarna ser ut i kommunen och vill betona vikten av att kommunen engagerar sig i de aktiviteter som pågår på regional nivå, bl.a. i samarbete med prof. Sacco från Milano. Den omdiskuterade amerikanske ekonomen Richard Florida har betonat betydelsen av att attrahera personer med konstnärliga yrken för att ge grogrund för kreativitet. I dagsläget saknas i Halmstad en speciell företagsmiljö för kreativa och kulturella näringar. För att utveckla en attraktiv livsmiljö kan man med fördel använda den urbana utvecklingsmetoden cultural planning som innebär stadsutveckling med kulturell aspekt, här kan kulturförvaltningen vara behjälplig med kompetens. När det gäller inrättandet av en tillstånds- och etableringslots (Delprojekt 3) vill vi från kulturnämndes sida betona att behoven från kreativa och kulturella näringar också ska beaktas

120 10 I delprojekt 5, Handla i Halmstad, föreslås utveckling av handelsområden. Vi vill från kulturnämndens sida påpeka att vi, enligt reglementet ansvarar för den offentliga miljön. Här bör man beakta möjligheten att använda konst i arbetet med att utveckla handelsområdena. I sammanhanget bör man också fundera på våra fritidsgårdar och deras funktion som mötesplatser, kanske ibland i nya miljöer såsom handelsplatser. Vidare till Näringslivsutredning delprojekt 4, Riktlinjer för service och bemötande. Kulturnämnden anser att förslaget till riktlinjer är väl genomarbetat och kopplingen till kultur och -värderingsprojektet är mycket intressant. Service och bemötande är nära anknytet till våra grundläggande värderingar. Vi vill från kulturnämndes sida påpeka att vi inom förvaltningen har hög kompetens när det gäller service och bemötande inom t.ex. bibliotek och fritidsgårdar och vi ställer oss gärna till förfogande för insatser i utvecklingsprogrammet. Kommunikation är givetvis en väsentlig del av Halmstad kommuns näringslivsarbete. Många av delområdena är har starkt fokus på kommunikation. Utredningen om kommunens kommunikation greppar ett bredare perspektiv än bara näringslivsfrågorna. Kulturnämndens verksamhet är i hög grad präglad av kommunikation i alla verksamheter, t.ex. bibliotek, konsumentupplysning, kulturarrangemang. Därför har förvaltningen valt att ha två informatörstjänster (som kan/bör omvandlas till kommunikatörer). Förvaltningen har just genomfört en utredning för att belysa kommunikationsbehovet inom organisationen och slutsatserna tangerar ovanstående utredning. Det är av högsta vikt att kommunikation kring kommunens/förvaltningens mål sker på bästa sätt både internt och externt. För detta krävs att man (som de flesta andra organisationer) inrättar en strategisk kommunikationstjänst. Vi ställer oss mera tveksamma till idén om centralisering av kommunikationsfunktionerna då personerna kommer verkligt långt från verksamheten. Idén om att inrätta en inhousebyrå ställer vi oss positiva till då det skulle innebära att vi kan frigöra resurser från det dryga produktionsarbetet till mera strategiska kommunikationsinsatser. Den föreslagna ansvarsfördelningen för frågorna förefaller möta de behov som finns om renodling och tydlighet. Vi vill från kulturnämndes sida betona vårt ansvar gällande gestaltning i offentliga miljöer (t.ex. stadsutveckling och handelsplatser). Vidare är nämnden beredd att ta på sig ett utökat uppdrag för frågan kring kulturella och kreativa näringar, i samarbete med Region Halland. För kulturnämnden Lena Ekman Ordförande Erica Månsson Förvaltningschef 117 2

121 Näringslivsutredning Halmstads kommun, 2012 Sida 1 10 STADSKONTORET I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft Syftet med kommunens näringslivsarbete Syftet för hela kommunens näringslivsarbete är att skapa förutsättningar och underlätta för företag att starta, etablera och utvecklas. Denna ambition formuleras som: I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft. På följande sida redogörs modellen för hela kommunens näringslivsarbete. Det strategiska arbetet, Jordmånen, beskrivs som tvärfunktionella miljöer som ger långsiktiga strategiska förutsättningar för företag att starta, attraheras och utvecklas. Det operativa arbetet, Näringarna, beskrivs av arbetet som genomförs i anslutning till företagen. Vem som gör vad beskrivs här i förhållande till strategiskt, taktiskt och operativt arbete för hela kommunens näringslivsarbete. Kommunstyrelsen Stadskontoret Strategiskt arbete För det strategiska arbetet ansvarar kommunstyrelsen och det verkställs av stadskontoret genom en strategisk funktion. Arbetet handlar om att påverka och säkerställa kommunens arbete inom alla funktioner så att det främjar utvecklingen av näringslivet. Det görs med stöd av delstrategierna företagsmiljö, kunskapsmiljö och livsmiljö. Arbetet med de strategiska förutsättningarna tar stöd av de kunskaper som kommer ur det operativa arbetet i förvaltningar/bolag genom samverkan. (t.ex. säkra översiktsplanen för intressen av näringslivet; finna och bearbeta strategiska internationella orter för etablering; finna och bearbeta nya tillväxtområden; säkra arbetet ur perspektivet Kunskapsintensiva företag ; målsamordning mm). Taktiskt arbete Det taktiska arbetet leds av kommunstyrelsen/ stadskontoret. Arbetet utgörs av rummet där strategiskt och operativt arbete kopplas ihop. Det innebär att på strukturerade sätt mötas och säkerställa att kommunen representeras i rätt forum av rätt personer i interna och externa forum, att kommunens ståndpunkt och intressen kommuniceras och att information sprid och återkopplas. (t.ex. samverkansforum med region/kommuner; interna samverkansforum, nätverk mm) Strategiskt arbete Taktiskt arbete Operativt arbete Nämnder / Förvaltningar Bolagsstyrelser / Bolag Operativt arbete I det operativa arbetet inräknas nämnder/ förvaltningar/ bolagsstyrelser/ bolag som utför aktiviteter. Arbetet omfattar bland annat företagslots, utbildning, företagsbesök, etablering och information. Förvaltningar och bolag utvecklar strategier för att på bästa sätt genomföra aktiviteter för befintligt och presumtivt lokalt näringsliv inom ramarna för ägardirektiv och förvaltningsdirektiv. (t.ex. Halmstads Näringsliv AB arbetar med och utvecklar aktiviteter för starta, etablera och driva företag; Science Park Halmstad ska verka som inkubator mm inom ramen för kunskapsintensiva företag; byggnadskontoret verkställer företagslotsen mm). 118

122 Innovation Kreativitet Näringslivsutredning Halmstads kommun, 2012 Sida 2 10 STADSKONTORET I Halmstad ska det vara lätt att driva och utveckla företag genom entreprenöriella miljöer, god tillgänglighet och kvalificerad arbetskraft Modell för näringslivsarbete Hela kommunens näringslivsarbete förenas i nedanstående modell. Modellen används internt och beskrivs i tre huvudsakliga delar som alla hänger ihop: Prägeln, Jordmånen och Näringarna. Näringslivsarbetets syfte och vem som ansvarar och utför vad, är närmare beskrivet på föregående sida. 1. Prägeln handlar om norm för värderingar, d.v.s. den genomsyrande framtoning både politiker och tjänstemän har vid bemötande och beslut, för såväl strategiskt som operativt arbete. Det innebär mod att ta utmanande beslut, öppet förhållningssätt, gränsöverskridande arbete, kreativa arbetssätt, öppenhet för nya utmaningar och nya idéer. Skapa Kreativt företagshotell vid vatten Besluta om Innovativt kvarter 2. Jordmånen handlar om det helhetliga strategiska arbete kommunen bedriver för att uppnå goda förutsättningar och underlättanden för företag och arbetsliv att växa upp, attraheras och utvecklas samt förutsättningar för nämnder/ bolag att genomföra aktiviteter. Kommunstyrelsen/ stadskontoret ansvarar för arbetet. Arbetet struktureras i tre miljöer:» Företagsmiljö: De förutsättningar företagen har för att kunna verka. (t.ex. logistik, mötesarenor för idéer och klusterutveckling)» Kunskapsmiljö: De förutsättningar företagen ges avseende kompetent arbetskraftsförsörjning och utveckling. (t.ex. gymnasieutbildning och forskningsbaserad utveckling)» Livsmiljö: De förutsättningar staden ger för att attrahera och ta hand om kvalificerad arbetskraft och kreativa människor: Talent attraction & Talent care. (t.ex. inspirerande bostadsområden, mötesplatser) 3. Näringarna handlar om det operativa arbete som utförs i anslutning till företagen inom kommunen. Arbete sker för hela näringslivet, men med fokus på tillväxtområden som kommunstyrelsen pekar ut. Strategier utvecklas för de operativa aktiviteterna. För detta arbete ansvarar nämnder/ förvaltningar/ bolagsstyrelser/ bolag. Det operativa arbetet rör aktiviteter som kommunen utför i direkt anslutning till nuvarande företag i kommunen, potentiella företag som avser att etablera sig i kommunen och för nya företag som är i startfasen. Förvaltningar och bolag arbetar bl.a. med aktiviteter som företagslots, utbildning, företagsbesök, etablering och information som sker via förvaltningar och bolag. Operativa aktiviteter Ansvar: nämnder/ förvaltningar/ bolagsstyrelser/ bolag Mogna tillväxtområden Framtida tillväxtområden Norm för värderingar Diversifierade näringar Företagsmiljö Kunskapsmiljö Livsmiljö 119 Strategiska förutsättningar Ansvar: kommunstyrelsen/ stadskontoret