I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av"

Transkript

1 1 MATEMATIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i matematik har som uppgift att utveckla elevens logiska, exakta och kreativa matematiska tänkande. Undervisningen skapar en grund för att förstå matematiska begrepp och strukturer samt utveckla elevens förmåga att behandla information och lösa problem. På grund av matematikens kumulativa natur framskrider undervisningen systematiskt. Konkretisering och funktionalitet är en central del av matematikundervisningen och -studierna. Inlärningen stöds genom att man utnyttjar informationsoch kommunikationsteknologi. Matematikundervisningen stöder elevens positiva attityd gentemot matematik och positiva självbild som inlärare av matematik. Den utvecklar också färdigheterna i kommunikation, växelverkan och samarbete. Att studera matematik är en målinriktad och långsiktig aktivitet där eleven ansvarar för sitt eget lärande. Undervisningen vägleder eleven att förstå nyttan med matematik i sitt eget liv och i hela samhället. Undervisningen utvecklar elevens förmåga att använda och tillämpa matematik på ett mångsidigt sätt. MATEMATIK PÅ ÅRSKURSERNA 7-9 Uppgiften för matematikundervisningen på årskurserna 7-9 är att fördjupa förståelsen och sammankopplingen av matematiska begrepp samt stärka den matematiska allmänbildningen. Undervisningen ger tillräckliga matematiska färdigheter och inspirerar eleverna att hitta och använda matematiken som en del i sitt liv. Till elevens färdigheter hör att lösa problem med hjälp av matematisk modellering. Matematikundervisningen vägleder eleverna till målinriktad, koncentrerad och långsiktig verksamhet. Att uttrycka sig exakt är en nyttig färdighet som lärs ut i matematiken. Eleven uppmuntras att presentera sina lösningar och diskutera dem. I undervisningen utvecklar man elevens samarbetsförmåga. Mål för undervisningen i läroämnet i årskurserna 7-9 Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Mångsidig kompetens som målet anknyter till Betydelse, värden och attityder M27 Stärka elevens motivation, positiva K1-K7 jagbild och självkänsla som inlärare av matematik. M28 Uppmuntra eleven att ta ansvar för att K1-K7 lära sig matematik både ensam och i grupp. Arbetsfärdigheter M29 Utveckla elevens förmåga att lösa matematiska problem som kräver logiskt K1, K2, K4, K5, och kreativt tänkande. M30 Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av K1, K4, K5, det han eller hon lärt sig. M31 Förkovra eleven i att uttrycka sig på ett K1, K2, K4,

2 2 M32 M33 M34 M35 M36 M37 M38 M39 M40 M41 M42 M43 T44 M45 exakt och matematiskt sätt både muntligt och i skrift. Vägleda eleven till att utvärdera matematiska lösningar, förbättra lösningarna och kritiskt granska resultatet. Uppmuntra eleven att tillämpa matematik i övriga läroämnen och det omgivande samhället. Utveckla elevens informationsbehandlings- och analysfärdigheter samt vägleda honom eller henne till kritisk granskning av information. Stärka slutlednings- och huvudräkningsförmågan samt motivera eleven att använda sin räkneförmåga i olika sammanhang. Tillämpa informations- och kommunikationsteknologi i matematikundervisningen samt vid problemlösning av olika slag. Begreppsliga och ämnesspecifika mål Stärka elevens förmåga att genomföra grundläggande räkneoperationer med rationella tal. Öka elevens förståelse om procenträkning. Vägleda eleven att förstå begreppet variabel och utveckla elevens förmåga att lösa ekvationer. Göra eleven bekant med funktionsbegreppet och öva på att tolka och producera grafer. Fördjupa elevens förståelse om geometriska grundbegrepp och sambandet mellan geometriska kroppar och polygoner. Vägleda eleven att använda satser och räkneoperationer gällande rätvinkliga trianglar och till cirklar. Stärka elevens förmåga att beräkna ytor och volymer. Vägleda eleven att definiera statistika och sannolikheter. Öva elevens algoritmiska tänkande och förmåga att tillämpa grundprinciperna i programmering., K7 K1, K4, K5, K1, K2, K4, K5, I13, I15 K1, K4, K5,, K7 I10, I11, K1, K3, K4, K1, K4, K5, I10 I12 K1, K3, K4, I10, I11, I15 K1, K4, K3, I10, I12, i13, L1, L4, L5, L6 I10, I12, I13, L1, L3, L4, L5, L6 I14 K1, K2, K4, K5, I14 K1, K2, K4, K5, I14 K1, K2, K4, K5, I15 K1, K4 K7 I10 K1, K4, K5,

3 3 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7-9 I10 Tankeförmåga och -metoder Öva funktioner som kräver logiskt tänkande såsom att leta efter regler och beroendesamband och presentera dem på ett exakt sätt. Stärka elevens förmåga att motivera och slutleda på ett logiskt sätt. Öva att tolka och producera matematisk text. Bekanta sig med bevisföringens grunder. Uppmuntra eleverna att använda figurer och redskap som stöder tänkandet. Öva på att härleda sanningsvärdet hos enkla påståenden. Öva sig i programmeringens grunder. I11 Tal och räkneoperationer: Talområdet utvidgas och man övar räkneoperationer med reella tal. Stärka förståelsen om grundläggande räkneoperationer för heltal. Fördjupa begreppet motsatt tal och lära sig inversen till ett tal. Göra sig förtrogen med tals delbarhet och primtalsfaktorer. Stärka räkneförmågan när det gäller bråk och lära sig multiplikation och division med bråk. Fördjupa räkneoperationer med decimaltal. Stärka förståelsen för skillnaden mellan exakt värde och närmevärde, samt för avrundningsregler. Försäkra sig om att eleven förstått begreppet procent. Lära sig att beräkna procentandelar och den mängd som procenttalet anger av en helhet. Därtill lära sig att räkna förändrat värde, basvärde samt förändrings- och jämförelseprocent. Öva på potensräkning med heltal som exponent. Begreppet rot och räkneoperationer med kvadratrot. I12 Algebra: Göra sig förtrogen med begreppet variabel och räkna ut funktionsvärden. Öva på att faktorisera potensfunktioner. Bekanta sig med polynombegreppet och öva polynomaddition, -subtraktion och -multiplikation. Öva på att bilda uttryck och förenkla dem. Bilda och lösa förstagradsekvationer och ofullständiga andragradsekvationer. Lösa ekvationspar algebraiskt och grafiskt. Bekanta sig med och lösa olikheter. Analogi används vid lösning av uppgifter. Undersöka och bilda talföljder. I13 Funktioner: Lära sig att beskriva samband både algebraiskt och grafiskt. Bekanta sig med direkt och omvänd proportionalitet. Bli förtrogen med begreppet funktion. Rita räta linjer och parabler i ett koordinatsystem. Lära sig begreppen riktningskoefficient och konstant. Tolka olika sorters grafer till exempel genom att studera hur en funktion växer och avtar. Bestämning av nollställen till funktioner. I14 Geometri: Stärka förståelsen om geometriska grundbegrepp. Egenskaper som anknyter till vinklar och polygoner. Öva sig i geometriska konstruktioner. Beräkna omkrets och yta för olika polygoner. Tillämpa Pythagoras sats, Pythagoras inverterade sats och trigonometriska funktioner på rätvinkliga trianglar. Bekanta sig med Thales sats. Lära sig att beräkna en cirkels omkrets och yta. Därtill lära sig att beräkna en sektors båglängd och yta. Stärka förståelsen om begreppen kongruens och likformighet. Undersöka tredimensionella objekt med hjälp av konkreta modeller och informations- och kommunikationsteknologi. Lära sig att beräkna ytan och volymen av en sfär, cylinder och kon. I15 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet; Öva på insamling, strukturering och analys av data. Stärka förståelsen av medeltal och typvärde samt lära sig att definiera frekvens och relativ frekvens samt median. Bekanta sig med begreppet spridning. Lära sig att tolka och producera olika sorters grafer. Utnyttja egenskaper hos kalkylprogram. Lära sig klassisk och statistisk sannolikhetskalkyl och fördjupa förmågan att beräkna antalet olika alternativ. Mål med anknytning till läroämnets inlärningsmiljöer och arbetssätt på årskurs 7-9 Undervisningens utgångspunkter väljs utifrån ämnen, fenomen och tillhörande problem som intresserar eleverna. De här problem matematiseras, löses och tolkas genom individuella studier och i samverkan med andra. I det kooperativa arbetssättet arbetar var och en för sitt eget och för gruppens bästa. Som en del av undervisningen uppmuntras eleven att undersöka hur väl lösningarna lämpar sig för andra sammanhang och problem. När man studerar matematik och dess begrepp fungerar påtagligheten fortfarande som ett viktigt hjälpmedel då man kombinerar matematikens abstrakta system med elevens erfarenhet och

4 4 tänkesätt. Informations- och kommunikationsteknologi används som hjälpmedel i undervisningen, för inlärningen, produktionen, kreativiteten och bedömningen av arbetet. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 På grund av matematikens kumulativa natur ska eleven ha möjlighet att få undervisning även i de mest centrala innehållen i tidigare årskurser, ifall eleven inte behärskar dem tillräckligt väl. Man betonar betydelsen av att förstå och stöder eleven i att gestalta större sakhelheter och samband. Man stödjer särskilt matematiskt tänkande och därigenom utvecklingen av tänkande i allmänhet. Vid differentiering används övningar som siktar mot olika abstraktionsnivåer och beaktar elevens kunskapsnivå, vilket möjliggör upplevelser om att lyckas. En matematiskt skicklig elev kan stödas genom att man ger honom eller henne möjlighet till alternativa arbetsmetoder. Sådana kan vara t.ex. projekt-, problem- eller planeringsbaserade undersökningar inom områden som intresserar eleven. Innehållet kan berikas genom att fördjupa det område som behandlas gemensamt enligt elevens intresse och nivå. Bedömning av elevens inlärning i läroämnet i årskurs 7-9 Bedömningen bör vara uppmuntrande och spegla elevens kunnande enligt slutbedömningens kriterier. Responsen och bedömningen bör stöda bildandet av en positiv jagbild. Responsen vägleder eleven framåt i lärandet, betonar förståelsen av sakinnehåll och vägleder till ett långsiktigt arbetssätt. Uppmuntrande respons innehåller ett specificerat utvecklingsobjekt och tips eller anvisning om hur prestationen kan förbättras i fortsättningen. Responsen vägleder till kontroll och kritisk granskning av de egna lösningarna. Att ge respons sker i båda riktningarna och läraren får också respons på sin undervisning. Eleven utvecklar sina styrkor och utvecklingsområden samt lär sig att ställa upp mål för sitt kunnande med hjälp av självbedömning. Responsen vägleder eleven till att uppnå sina mål. I bedömningen uppmärksammas elevens förmåga till matematiskt tänkande och att åskådliggöra det, samt förmåga att kombinera olika matematikkunskaper för att lösa problem. Vid bedömningen av kunnandet fästs uppmärksamhet vid prestationssättet, hur lösningarna motiveras, hur de är strukturerade och hur korrekta de är samt till användandet av teknisk utrustning inklusive informations- och kommunikationsteknologi. I det kollaborativa arbetssättet bedöms varje gruppmedlems arbetsinsats i det planerade slutresultatet. Varje elevs framsteg i det egna lärandet, samt hur framstegen gynnar övriga gruppmedlemmar, uppmärksammas. Gruppens arbete och produktion presenteras och bedöms. I bedömningen fästs uppmärksamhet både vid det matematiska innehållet och en tydlig och strukturerad presentation. I slutbedömningen definieras hur väl eleven har uppnått målen för matematiken när undervisningen upphör. Slutvitsordet bildas genom att man relaterar elevens kunskapsnivå till de nationella kriterierna för slutbedömning av matematik. Slutvitsordet bygger på slutbedömningens samtliga kriterier. Kunskapsnivån på årskurs åtta beaktas med avseende på de mål, som inte förekommer på årskurs nio i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde

5 5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Målet med matematiku ndervisninge n är M27 Innehåll Betydelse, värden och attityder Stärka elevens motivation, positiva jagbild och självkänsla som inlärare av matematik. Innehåll som anknyter till målen Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Kunskap som ger vitsord åtta Inverkar inte på hur vitsordet bildas Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta M28 M29 M30 Uppmuntra eleven att ta ansvar för att lära sig matematik både ensam och i grupp. Arbetsfärdigheter Utveckla elevens förmåga att lösa matematiska problem som kräver logiskt och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av det han eller hon lärt sig. Ta ansvar för sitt lärande Lösa matematiska problem Att koppla samman inlärda saker Eleven tar huvudsakligen ansvar för sitt eget lärande och kan arbeta i grupp. Eleven gestaltar problem och kan lösa dem ensam eller under handledning. Eleven märker och kan koppla samman inlärda saker. Eleven tar ansvar för sitt eget lärande och deltar aktivt i gruppens verksamhet. sig på problem och kan lösa dem. sambanden mellan inlärda saker. Eleven tar ansvar för sitt eget lärande och främjar med sin aktiva verksamhet hela gruppens framskridande. lösa problem som kräver logiskt och kreativt tänkande och kan generalisera sin lösningsmodell. tillämpa inlärda saker.

6 6 M31 M32 M33 M34 M35 M36 Förkovra eleven i ett exakt matematiskt uttryckssätt, både muntligt och i skrift. Vägleder eleven till att utvärdera matematiska lösningar, förbättra lösningarna och kritiskt granska resultatet. Uppmuntra eleven att tillämpa matematik i övriga läroämnen och det omgivande samhället. Utveckla elevens informationsbehandlingsoch analysfärdigheter samt vägleda eleven till kritisk granskning av information. Stärka slutlednings- och huvudräkningsförmågan samt motivera eleven att använda sin räkneförmåga i olika sammanhang. Tillämpa informations- och kommunikationsteknologi i matematikundervisningen samt vid problemlösning av olika slag. Uttrycka sig Att eleven kan uttrycka sitt matematiska tänkande muntligt och i regel även i skrift. Begrunda resultaten Tillämpa matematik I10, I13, I15 Data-analys, användning av informationsoch kommunikatio nsteknologi I10, I11 Användning av slutledningsoch räkneförmåga Användning av informationsoch kommunikatio nsteknologi i matematiken begrunda sin matematiska lösning och resultatets lämplighet. Eleven använder matematik i olika miljöer. planera insamling av material, samla in material och presentera det. Eleven använder sin slutlednings- och räkneförmåga i olika sammanhang. utnyttja kalkylprogram och rita enkla diagram och grafer uttrycka sitt matematiska tänkande både muntligt och i skrift. Eleven utvärderar sin matematiska lösning och granskar kritiskt resultatets lämplighet. Eleven tillämpar matematik i olika miljöer. själv hämta, behandla och presentera statistisk data. Eleven använder sin slutlednings- och räkneförmåga aktivt i olika sammanhang. Eleven tillämpar informations- och kommunikationstek nologi i matematikstudier och -inlärning. uttrycka sitt matematiska tänkande på ett exakt sätt både muntligt och i skrift. utvärdera olika matematiska lösningar och kan förbättra sin egen lösning. Eleven tillämpar matematik mångsidigt i olika miljöer. analysera insamlad data på ett mångsidigt sätt. Eleven granskar kritiskt slutsatser och tolkningar som gjorts på basis av data. Eleven använder sin slutlednings- och räkneförmåga flytande i olika sammanhang. Eleven tillämpar informations- och kommunikationstek nologi på ett mångsidigt sätt i matematikstudierna

7 7 M37 Begreppsliga och ämnesspecifika mål Stärka elevens förmåga att genomföra grundläggande räkneoperationer med rationella tal. I10 I12 Att behärska grundläggande räkneoperatio ner med rationella tal M38 Öka elevens förståelse om procenträkning I10, I13, I15 Förstå begreppet procent och procenträknin g M39 M40 Vägleda eleven att förstå begreppet variabel och utveckla elevens förmåga att lösa ekvationer. Göra eleven bekant med funktionsbegreppet och öva på att tolka och producera grafer. I10, I13, I15 Förstå begreppet variabel, lösa förstagradsekv ationer och ofullständiga andragradsekv ationer I10, I13, I15 Att förstå begreppet funktion, att producera och räkna med heltal och positiva bråktal. begreppet procent och kan räkna procentuella andelar. beräkna en mängd ur en helhet enligt en angiven procentuell andel. begreppet variabel och kan lösa en förstagradsekvation till exempel genom slutledning eller med konkreta redskap. lösa en ofullständig andragradsekvation till exempel genom slutledning. funktionsbeteckning en och kan rita en graf till en de grundläggande räkneoperationerna med bråktal. beräkna förändrings- och jämförelseprocent. använda sina kunskaper i olika situationer. lösa en förstagradsekvation symboliskt. Eleven kan lösa en ofullständig andragradsekvation till exempel genom slutledning eller symboliskt. begreppet funktion och kan rita grafen till en och vid lösning av olika problem de grundläggande räkneoperationerna med bråk och tillämpar sitt kunnande i problemlösning. Eleven behärskar procenträkning och kan utnyttja sina kunskaper i olika situationer. lösa en förstagradsekvation och en ofullständig andragradsekvation symboliskt. Eleven tillämpar sina färdigheter i ekvationslösning för att lösa andra matematiska problem. Eleven upptäcker samband mellan saker och kan beskriva dem med

8 8 M41 M42 M43 M44 Fördjupa elevens förståelse om geometriska grundbegrepp samt samband mellan geometriska kroppar och polygoner. M42 Vägleda eleven att använda satser och räkneoperationer gällande rätvinkliga trianglar och till cirklar Stärka elevens förmåga att beräkna ytor och volymer. Vägleda eleven att definiera statistika och sannolikheter. I14 I14 I14 I15 tolka grafer Förstå geometriska begrepp samt sambandet mellan kroppar och polygoner Pythagoras och Thales sats och användningen av trigonometrisk a funktioner Förmåga att beräkna ytor och volymer Förstår och kan definiera statistika samt kunskap i sannolikhetska lkyl förstagradsfunktion. tolka grafer. de geometriska grundbegreppen. Eleven känner igen geometriska kroppar och polygoner och sambanden mellan dem. Eleven känner igen delarna i en rätvinklig triangel och kan använda Pythagoras sats för att räkna ut sidornas längd i en triangel. beräkna polygoners ytor och en cylinders volym. konvertera längdenheter. definiera statistika och beräkna sannolikheter. andragradsfunktion, till exempel på dator. tolka grafer på ett mångsidigt sätt. de geometriska grundbegreppen. sambanden mellan geometriska kroppar och polygoner. använda Pythagoras och Thales sats samt trigonometrisk funktioner. beräkna polygoners ytor och geometriska kroppars volym. konvertera yt- och volymenheter. betydelsen av statistika. bestämma både klassiska och statistiska hjälp av funktioner tillämpa sambanden mellan geometriska kroppar och polygoner använda Pythagoras sats, Pythagoras omvända sats och Thales sats samt trigonometriska funktioner i problemlösning. tillämpa beräkning av ytor och volymer på ett mångsidigt sätt vid problemlösning. Eleven behärskar konvertering av enheter. tillämpa sannolikhetskalkyl på ett mångsidigt sätt och förstår begreppet spridning.

9 9 M45 Övar elevens algoritmiska tänkande och förmåga att tillämpa grundprinciperna i programmering. I10 Algoritmiskt tänkande och programmerin gsförmåga det algoritmiska tänkandets principer och programmeringens grundprinciper. sannolikheter. producera enkla program, till exempel i en grafisk programmeringsmiljö. planera och producera program i en programmeringsmiljö.

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal -  -  -  -  - -  -  -  -  - År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Delkursplanering MA Matematik A - 100p Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Studiehandledning. kurs Matematik 1b Studiehandledning kurs Matematik 1b Innehållsförteckning Inledning och Syfte... 1 Ämnesplan för ämnet matematik... 1 Ämnets syfte... 1 Centralt innehåll... 2 Problemlösning... 2 Taluppfattning, aritmetik

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock Geometri Matematik åk 4-6 - Centralt innehåll Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock Konstruktion av geometriska objekt Skala Symmetri

Läs mer

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

FYSIK. Läroämnets uppdrag

FYSIK. Läroämnets uppdrag FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av

Läs mer

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Kristian Smedlund LP2016: Utdrag ur matematiken M9 vägleda eleven att tillämpa informations- och kommunikationsteknik i matematikstudierna

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren. Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I Ma 4-6 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 4hp Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12-08-16 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

Matematik. Ämnets syfte

Matematik. Ämnets syfte Matematik MAT Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik "Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor

Läs mer

Matematik 1A 4 Potenser

Matematik 1A 4 Potenser Matematik 1A 4 Potenser förklara begrepp t ex. potens, bas, exponent och grundpotensform (Nivå E C) tolka, skriva och räkna med tal i grundpotensform (Nivå E A) helst kunna redogöra för räkneregler för

Läs mer

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATEMATIK Ämnet matematik behandlar begrepp, metoder och strategier för att kunna lösa matematiska problem i vardags- och yrkeslivet. I ämnet ingår att föra och följa matematiska resonemang samt att arbeta

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013 DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område

Läs mer

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

5.6 Matematik. Bedömning

5.6 Matematik. Bedömning 5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande

Läs mer

Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer

Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer Repetera grunderna i ekvationslösning Lära dig parentesmultiplikation, kvadreringsreglerna och konjugatregeln Lära dig lösa fullständiga andragradsekvationer Få en

Läs mer

Algebra & Ekvationer. Svar: Sammanfattning Matematik 2

Algebra & Ekvationer. Svar: Sammanfattning Matematik 2 Algebra & Ekvationer Algebra & Ekvationer Parenteser En parentes När man multiplicerar en term med en parentes måste man multiplicera båda talen i parentesen. Förenkla uttrycket 42 9. 42 9 4 2 4 9 8 36

Läs mer

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON MÅL Grundkurs Mäta (med gradskiva) och beräkna vinklar Känna till triangelns vinkelsumma och använda den för att räkna ut vinklar Kunna namnen på några

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8 Arbetsområde Geometri kap. 3 PRIO Syfte http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/sameskola/matematik#anchor2 formulera och

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11 Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till! Matematik 4-6 II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 4 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-01-15 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Lgr 11,

Läs mer