Basutredning. Ärendegång vid. Grundskola och grundsärskola Uddevalla kommun (13)

Transkript

1 (13) STÖDENHETEN Ärendegång vid Basutredning Grundskola och grundsärskola Uddevalla kommun Ärendegång vid basutredningar, Barn och utbildning, Uddevalla kommun, revideras januari 2012.

2 2 (13) Ärendegång vid basutredningar i Uddevalla kommuns grundskola och grundsärskola Innehållsförteckning: Inledning sid 3 Definition av begreppet basutredning och dess innehåll sid 3 Basutredningens syfte sid 4 Initiering och beslut om basutredning sid 4 Genomförande, återkoppling, implementering, uppföljning och utvärdering sid 5 Dokumentation och arkivering sid 6 Ärendegång vid basutredning en översiktsbild sid 6-7 Specialpedagogisk utredning sid 8 Talpedagogisk utredning sid 9 Psykologisk utredning sid 10 Skolsocial utredning sid 11 Medicinsk utredning sid 12 Information till vårdnadshavare inför basutredning sid 13

3 3 (13) Ärendegång vid basutredningar i Uddevalla kommuns grundskola och grundsärskola. Inledning Denna ärendegång har kommit till för att förtydliga begreppet basutredning utifrån skolans pedagogiska uppdrag och ansvar, samt för att göra begreppet basutredning till skolans verktyg i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att all personal som arbetar inom skolans elevhälsoteam har kunskap om vad en basutredning är, när den ska initieras och vad den ska bestå av, för att på så sätt veta vad som förväntas av varje profession i teamet vid en basutredning. Ärendegången har arbetats fram utifrån Västbus riktlinjer och råd. Ansvaret för pedagogiska insatser för elever i behov av stöd ligger hos rektor och lärare/arbetslag. Innan ett ärende blir föremål för en basutredning har ansvariga lärare/arbetslag, ev med stöd från specialpedagog/elevhälsoteam, gjort en pedagogisk kartläggning och upprättat åtgärdsprogram utifrån denna. Åtgärderna har prövats under en tid och återkommande uppföljningar/utvärderingar har gjorts med vårdnadshavare och elev. Om utvärdering av dessa åtgärder visar att insatserna inte räcker för att ge adekvat stöd till eleven, kontaktar lärare/arbetslag skolans rektor och elevhälsoteam och en specialpedagogisk utredning initieras. Innan den specialpedagogiska utredningen påbörjas måste vårdnadshavare informeras och ge sitt samtycke. Resultatet av den specialpedagogiska utredningen tillsammans med övriga kartläggningar och åtgärder ligger till grund för en basutredning. Definition av begreppet basutredning och dess innehåll En basutredning görs utifrån skolans behov av att få fördjupad förståelse och kunskap om elevens inlärningssituation och behov. Basutredningen har ett pedagogiskt syfte och en frågeställning rörande elevens utveckling, hälsa, inlärning och kognitiva förmågor/svårigheter. När det efter en specialpedagogisk utredning bedöms finnas behov av fördjupad utredning utifrån en pedagogisk frågeställning, initieras och genomförs en basutredning. En basutredning består alltid av fyra delar; en pedagogisk, en psykologisk, en social och en medicinsk del. Om inte alla dessa fyra delar finns med, är det inte en basutredning. Den innehåller en genomlysning av individens egna förmågor och svårigheter, lärandemiljöns resurser och begränsningar, det sociala nätverk som finns runt individen, samt en medicinsk analys och beskrivning. Elevhälsoteamets olika aktörer ansvarar för sin del i basutredningen. Basutredningens frågeställning och elevens situation avgör hur djup analys varje del i basutredningen behöver vara, samt vilka metoder och verktyg som behövs för att svara på frågeställningen. De olika delarna i en basutredning

4 4 (13) kan med andra ord ha olika tyngd och omfattning beroende på frågeställningen. Basutredningens resultat analyseras och beskrivs i ett gemensamt dokument. En basutredning ska alltid utmynna i pedagogiska åtgärder och tillrättalägganden på organisations-, grupp- och individnivå. Implementeringsarbetet av basutredningens resultat är det viktigaste arbetet. Sammanfattningsvis: Det som skiljer en basutredning från skolans övriga utredningar, kartläggningar och bedömningar är att den alltid innefattar de fyra delarna, att den är en mer fördjupad utredning kring en elevs situation utifrån ett skolperspektiv, samt att den innehåller en kvalitativ analys av varje del för sig och en sammanfattande analys av all insamlad information. Resultatet används i det fortsatta pedagogiska arbetet kring eleven. Det är viktigt att komma ihåg att endast ett fåtal av skolans utredningar och kartläggningar leder till en basutredning. Skolhälsovården kan fortfarande genomföra medicinska utredningar som är frikopplade från det pedagogiska systemet. Basutredningens syfte Basutredning är främst ett pedagogiskt verktyg ämnat skolans egna frågeställningar kring enskilda elevers utveckling, behov och tillrättalägganden. Basutredningen kan ha olika syften: Ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov som underlag för åtgärder i lärandemiljön. Underlag för beslut vid ansökan om plats i särskolan eller specialstödskola. Underlag för remiss till andra vård- och utredningsinstanser (såsom BUP, logoped, barnhabilitering, barnmedicinsk mottagning). Initiering och beslut om basutredning Vårdnadshavares delaktighet och samtycke är en grundförutsättning för att initiera och genomföra en basutredning kring en enskild elev. Inför en basutredning bör ett dokumenterat samtycke av vårdnadshavare finnas. Basutredningen initieras när den specialpedagogiska utredningen visar att det finns behov av en fördjupad utredning. Basutredning kan initieras av följande personer i skolan: Rektor Personal i elevhälsoteamet En basutredning kan inte initieras av enbart lärare/arbetslag, vårdnadshavare eller annan myndighet. Vid önskemål om basutredning från vårdnadshavare eller annan myndighet, måste skolan bedöma denna förfrågan utifrån den pedagogiska situation som råder kring eleven och själv se att behov av basutredning finns. Om skolan bedömer att det inte finns behov av en basutredning utifrån en

5 5 (13) pedagogisk frågeställning, bör skolan dock vara behjälplig med insamling av befintlig dokumentation kring elevens skolsituation. Den specialpedagogiska utredningen ska ligga till grund för en diskussion och analys i skolans elevhälsoteam inför ett gemensamt ställningstagande om en basutredning ska påbörjas eller inte. Rektor tillsammans med elevhälsoteamet tar ett gemensamt beslut om att en basutredning ska genomföras. Elevhälsoteamet formulerar utredningens syfte och frågeställning samt kommer gemensamt fram till vem som gör vad och i vilken omfattning. Genomförande, återgivning, implementering, uppföljning och utvärdering Inför varje basutredning utses en samordnare från skolans elevhälsoteam som ansvarar för: Att vara kontaktperson mellan hem och skola. Att informera vad basutredningen innebär, vad den innehåller, tillvägagångssätt tidsplan, och vad den kan ge svar på. Utredningens logistik och planering. Att vara sammankallande inför avstämnings- och planeringsmöten. Sammanställning av utredningens resultat. Efter beslut om basutredning informeras vårdnadshavare om basutredningens tillvägagångssätt, tidsplan och vad den kan ge svar på av rektor och samordnare. Det är viktigt att samordna mötena med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt för att bespara dem alltför många mötestillfällen. Vid inhämtning av information från vårdnadshavare som ska ligga till grund för basutredningens olika delar, bör man utifrån varje enskilt ärende ta ställning till vilka som ska vara med vid samma möten. Varje profession i elevhälsoteamet ansvarar för att samla in relevant information utifrån deras specifika kompetens. Efter insamlad information samlas elevhälsoteamet för en gemensam analys av materialet/resultatet. Samordnaren ansvarar för att basutredningens resultat sammanställs i ett samlat dokument. Det samlade resultatet presenteras för vårdnadshavare och i vissa fall för eleven av samordnaren tillsammans med rektor och relevanta representanter från skolans elevhälsoteam. Specialpedagogen har en central roll som stöd till lärare/arbetslag i arbetet med att omsätta/implementera basutredningens resultat till pedagogiska åtgärder på organisations-, gruppoch individnivå bland annat genom att vara delaktig i upprättande av åtgärdsprogram. Samordnaren ansvarar för att följa upp ärendet och kontinuerligt informera rektor, elevhälsoteam och vårdnadshavare. Utvärdering av basutredningen och dess åtgärder sker regelbundet.

6 6 (13) Dokumentation och arkivering Den gemensamma analysen ska sammanställas i ett dokument/utlåtande och besvara utredningens frågeställning kring eleven. Respektive profession som deltagit i en basutredning ansvarar för att dokumentation och kontakter i elevärendet registreras i journalföringssystemet Asynja. Rektor är ytterst ansvarig. Ärendegång vid basutredning en översiktsbild På följande sida presenteras en schematisk bild som beskriver ärendegång och ansvarsfördelning vid basutredning. Det är viktigt att komma ihåg att arbetet före en basutredning är omfattande och pågående över en längre tid, vilket inte närmare beskrivs här. Varje skolas rektor ansvarar för att lokala elevhälsoplaner och ärendegångar tas fram för detta arbete. Det är av stor betydelse att dessa planer är väl kända av all berörd personal samt att de används aktivt i det dagliga elevhälsoarbetet.

7 7 (13) Ärendegång vid basutredning Före basutredning Elevhälsoarbete kring elev i behov av stöd sker utifrån skolans lokala elevhälsoplan (IUP, kartläggning, åtgärdsprogram, uppföljning och utvärdering). Ansvar: Lärare/arbetslag och Rektor. Om svårigheter kvarstår trots insatser kontaktar lärare/arbetslag rektor och EHT. Efter analys av gjorda insatser och ÅP initieras en specialpedagogisk utredning. Samtycke med vårdnadshavare. Ansvar för utredning: Specialpedagog Initiering av basutredning och Samtycke Rektor och EHT analyserar de pedagogiska insatser och den specialpedagogiska utredningen som gjorts. Rektor i samråd med EHT beslutar om basutredning ska påbörjas. Initiering kan ske av rektor eller EHT. En samordnare utses. Samtycke från vårdnadshavare om att påbörja en basutredning och att basutredningens resultat kommer att presenteras och användas i det fortsatta pedagogiska arbetet kring eleven. Ansvar: Rektor eller samordnare. Basutredning genomförs En basutredning består alltid av fyra delar. Varje profession i EHT ansvarar för sin del. Pedagogisk utredning Psykologisk utredning Social utredning Medicinsk utredning Analys EHT gör en gemensam analys av resultatet, sammanfattar detta i ett gemensamt dokument med rekommendationer om åtgärder. Ansvar: Samordnaren Återgivning av resultat Vårdnadshavare informeras först om resultatet. Därefter informeras rektor och arbetslag. Vårdnadshavare erbjuds då att vara med. Ev. remiss eller ansökan om rektor och EHT tillsammans med vårdnadshavare kommer fram till det. Ansvar: Samordnaren Implementering Åtgärder i lärandemiljön, uppföljning och utvärdering. EHT, främst specialpedagog, finns som stöd i implementeringsarbetet. Ansvar: Lärare/Arbetslag med stöd från EHT. Remiss/ Ansökan BUP Soc Hab Särskola Specstöd Etc Ansvar: Rektor

8 8 (13) Specialpedagogisk utredning Utredningen ska ge en fördjupad kunskap kring elevens lärandemiljö samt belysa elevens förmågor i ett pedagogiskt perspektiv. Utredningen innefattar en beskrivning av elevens lärandemiljö på organisations-, grupp- och individnivå och utgör underlag för diskussion av stödinsatser och ev. basutredning som kan vara eleven behjälpliga i den fortsatta skolgången. Specialpedagogisk utredning är ett första steg för en ev. basutredning. Ärendegång: 1. Beslut om specialpedagogisk utredning av elevhälsan/rektor 2. Information till vårdnadshavare att specialpedagogisk utredning initieras 3. Samtal med elev/lärare/arbetslag 4. Deltagande observation under skoldagen 5. Insamling och analys av IUP, åtgärdsprogram, NP prov, EVK, annan relevant dokumentation 6. Vid behov läs-, skriv- och matematikkartläggning/test 7. Sammanställning av resultat 8. Återkoppling till elevhälsan/rektor 9. Åtgärder/stödinsatser beslutas 10. Återgivning av resultat till vårdnadshavare/elev Observationsexempel: Organisationsnivå Grupperingar, schema, stöd, lokaler, lärarkompetens, arbetslag mm Gruppnivå Socialt samspel, arbetssätt, arbetsform, anpassningar, delaktighet mm Individnivå Självtillit, inlärningsstrategi, arbetstempo, kunskapsinhämtning, initiativförmåga, språkutveckling, motorik mm Frågeställningar utifrån utredningens resultat: Hur kan elevens situation tolkas och förstås? Hur kan elevens behov tydliggöras? Finns det arbetssätt och arbetsformer som är kritiska/stödjande? Hur kan skolans organisation svara upp mot elevens förutsättningar och stödbehov? Andra frågeställningar som kan vara av betydelse?

9 9 (13) Talpedagogisk utredning - tal, språk och kommunikation Språket är en grundförutsättning för elevens lärande, utveckling och identitet. Att kunna uttrycka sig själv och förstå andra är kärnan i begreppet språkutveckling. En viktig utgångspunkt är att språket utvecklas och används i alla de miljöer där eleven vistas. Observationer måste därför göras i många olika sammanhang. Ärendegång: Ärendet behandlas på ett elevhälsomöte Information inhämtas från berörda pedagoger, specialpedagog samt vårdnadshavare Relevanta tester/bedömningar utförs Sammanställning och analys av samtlig information Återgivning av resultat till vårdnadshavare och i vissa fall även elev Återgivning av resultat till EHT Nedanstående delar kan ingå i den språkliga bedömningen: Fonologi; munmotorik, uttal och artikulation Grammatik; uttrycksförmåga Språkförståelse; förstå ord, begrepp och verbala instruktioner, individuellt och i grupp Kommunikation; har vilja och behov till språkligt samspel och kan tolka kroppsspråk, mimik och tonfall. Förmågan att använda språket relevant i förhållande till olika situationer Modersmål; inhämta information från modersmålslärare/vårdnadshavare ang. ovanstående Språklig medvetenhet; inhämta information från pedagog/specialpedagog

10 10 (13) Psykologisk utredning En psykologisk utredning initieras efter analys av frågeställning och beslut om basutredning i EHT. Vårdnadshavare ska även ha gett sitt samtycke till utredningen. Basutredningens frågeställning avgör den psykologiska utredningens innehåll, metoder, verktyg och omfång. Valet av metod ska, liksom basutredningen i sin helhet, utgå ifrån hur man bäst skapar kunskap och förståelse kring den enskilde elevens svårigheter och behov. Den psykologiska utredningen består av fyra delar; frågeställning, informationsinsamling, sammanfattning av utredningens resultat och återrapportering. Frågeställningar inför utredning: Vad är syftet med utredningen? Vad ska utredningen ge svar på? Informationsinsamling: Samtal med pedagogisk personal, skattningsformulär Ta del av pedagogisk utredning, åtgärdsprogram, ev tidigare utredningar Anamnes samtal med vårdnadshavare och ev elev, skattningsformulär Observation i skolmiljö (individ, grupp, organisation) Genomförande av relevanta testmaterial Analys/bedömning av utredningens resultat: Analys av testsituationen: samspel, kontakt, hur hanterar eleven situationen och uppgifterna Analys av all övrig insamlad information Bedömning utifrån aktuell frågeställning Rekommendation av åtgärd Sammanfattning av utredningen i ett skriftligt dokument Återgivning av resultat: Psykologen återger utredningens resultat först till vårdnadshavare och ev elev Därefter återrapporteras resultatet till EHT och lärare/arbetslag Gemensam analys av hela basutredningen tillsammans med EHT för implementering och ev remiss till annan utredningsinstans

11 11 (13) Skolsocial utredning Den sociala utredningen ska utföras av skolkurator. Syftet med utredningen är att se vad i elevens skol- och hemsituation som utgör hinder för inlärning, social och emotionell utveckling. Utredningen sker i form av samtal med eleven, vårdnadshavare och skolpersonal samt genom inhämtning av dokumentation som gjorts inom skolan såsom t.ex åtgärdsprogram och dokumentation vid kränkande behandling. Så långt som möjligt sker samtalen tillsammans med övriga professioner inom elevhälsan för att undvika många möten för eleven och vårdnadshavarna. Utredningen ska innehålla: Hur mår eleven känslomässigt? (självuppfattning, självtillit, självkännedom, självbild, identitet) Trivsel i skolan (skolarbete, lektioner, raster, relation till lärare/elever) Hur fungerar eleven socialt i skolan, i klassrummet och på raster i förhållande till skolkamrater (kommunikation, samspel och sammanhang) Hur ser elevens hemsituation ut, hemförhållanden, nätverk och fritid? Ytterligare punkter finns på Västbus checklista under social skolutredning på basnivån där man kan hitta fler punkter som stöd i sin utredning. Bedömning och analys av kuratorns utredning: Sammanfattning av elevens styrkor och svagheter Sammanfattning av skolans psykosociala insatser Behov av psykosociala insatser inom och utanför skolan Behov av samverkan med andra myndigheter Återgivning av resultat till elev och vårdnadshavare sker i samverkan med övriga inom elevhälsan.

12 12 (13) Medicinsk utredning Skolsköterska och skolläkare tillhör skolhälsovården och skolans elevhälsoteam. Skolhälsovårdens främsta uppgift i basutredningen är att belysa elevens svårigheter utifrån ett medicinskt perspektiv. Den medicinska utredningen är ett instrument för att få fördjupad kunskap om elevens hälsotillstånd i syfte att förbättra elevens skolsituation, och kan delas in i fyra delar: Informationsinhämtning inför besök, Anamnes, Somatisk undersökning samt Bedömning/Dokumentation. Informationsinhämtning inför besök: Journalgenomgång skolhälsovård, BVC-journal, förlossningsjournal, förskolans bedömningar osv Tillväxt/utvecklingsavvikelser Visus/audiometri Genomgång av pedagogisk utredning, åtgärdsprogram samt frågeställning Anamnes: Intervju med vårdnadshavare och ev elev (även skolpsykologen kan vara med) för genomgång av: graviditet, förlossning, ärftlighet, allmän utveckling, tidigare sjukdomar, CNS-trauma, socialt samspel, minne, inlärning osv 5-15 anamnesformulär vid neuropsykiatrisk frågeställning Somatisk undersökning: Längd, vikt Hjärta, cirkulation, BT Neurologi/motorik Bedömning/Dokumentation: Analys av insamlad information och medicinsk bedömning Bedömningen dokumenteras i elevens journal Vid behov formuleras en kortare medicinsk beskrivning som underlag för pedagogiska tillrättalägganden Vid behov formuleras remiss till annan vård- eller utredningsinstans Återgivning av resultat till EHT via skolsköterska och vid behov även skolläkare.

13 13 (13) Information till vårdnadshavare inför basutredning Till vårdnadshavare för (elevens namn): Samordnare: Tel: Denna basutredning görs för att skolan ska få fördjupad förståelse och kunskap om elevens inlärningssituation och behov, för att kunna möta eleven och ge stöd. Basutredningen ska ge svar på följande frågeställning: En basutredning består av fyra delar: En pedagogisk del - genomförs av skolans specialpedagog, vid behov även talpedagog En psykologisk del - genomförs av skolans psykolog En social del - genomförs av skolans kurator En medicinsk del - genomförs av skolsköterska och skolläkare Varje profession använder sig av olika material/verktyg för att hjälpa till att svara på frågeställningen. Varje profession informerar vårdnadshavare om dessa material/verktyg samt vilket resultat de kommit fram till. Samordnaren ansvarar för att vara kontaktperson mellan hem och skola, att informera vad basutredningen innebär, vad den innehåller, tillvägagångssätt, tidsplan, och vad den kan ge svar på. Basutredningens resultat sammanställs i ett dokument som svarar på frågeställningen. Detta dokument kommer vårdnadshavare att få ta del av. När basutredningen är klar, kommer samordnaren kalla vårdnadshavare till ett möte där skolan presenterar resultatet och där hem och skola gemensamt diskuterar hur man bäst använder basutredningens resultat i det fortsatta skolarbetet. Härmed ger jag/vi vårt samtycke till denna basutredning samt sekretesslättnad mellan professioner i skolans elevhälsoteam och berörd pedagogisk personal: Datum: Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2