Studiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober

Transkript

1 Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: Foto: SNPF:s tidning Gunnar Hermansson A retrospective 30-year follow-up study of former Swedish-elite male athletes in power sports with a past anabolic androgenic steroids use: a focus on mental health Br J Sports Med 2013;0:1 6. doi: /bjsports Ann-Sophie Lindqvist *, Tommy Moberg, Christer Ehrnborg, Thord Rosén, Claudia Fahlke, Bengt O. Eriksson Corresponding author: Department of Psychology at Gothenburg University Studiematerial ü 1207 idrottare identifieras: ü Brottare 671 ü Tyngdlyftare 287 ü Styrkelyftare 96 ü Friidrottare 153 ü Diskus 30 ü Kula 36 ü Slägga 38 ü Spjut 49 1

2 A retrospective 30-year follow-up study of former Swedish-elite male athletes in power sports with a past anabolic androgenic steroids use: a focus on mental health Br J Sports Med 2013;0:1 6. doi: /bjsports Ann-Sophie Lindqvist *, Tommy Moberg, Christer Ehrnborg, Thord Rosén, Claudia Fahlke, Bengt O. Eriksson * Corresponding researcher Department of Psychology at Gothenburg University Efter justering av materialet bestod populationen av 1199 individer 66 av dessa var försvunna och 20 av dem hade emigrerat Återstående 46 individer var omöjliga att spåra (!) Kvar var 1133 personer och av dessa var 138 avlidna Därmed återstod 995 överlevande elitidrottare som var möjliga att undersöka Hormone doping: Frequency-attitudes in Swedish male elite athletes in power sports, active Ann-Sophie Lindqvist *, Tommy Moberg, Christer Ehrnborg, Thord Rosén, Claudia Fahlke, Bengt O. Eriksson * Corresponding researcher Department of Psychology at Gothenburg University ü Enkät bestående av 66 frågor till 995 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän ü Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar varav 6 inte svarade på frågor om AAS) Har du någon gång använt anabola steroider? (n=683) 21% (n=143) 79% (n=540) Ja (AAS) Nej (Rena) 2

3 AAS-användare vs Rena Sportfördelning antal Brottning 15% Friidrott 30% Tyngdlyftning 50% Styrkelyft 57% Rena AAS AAS-användare Hur mycket anabola steroider använde du? % Enstaka gång En kur Flera kurer Flera kurer under två år eller mer AAS-användare Hur mycket anabola steroider använde du? Enstaka kur Flera kurer Brottning Friidrott Styrkelyft Tyyngdlyftning 3

4 Provat narkotika Normalpopulation (ca 12%) f.d. idrottare Rena (4%) AAS (14%) AAS-användare Har du kombinerat anabola steroider och några andra preparat/droger? % Nej Ja Alla AAS-anv. Provat enstaka gång Flera kurer under 2 år eller mer AAS-användare Har du kombinerat anabola steroider och alkohol? % Nej Ja Alla AAS-anv. Provat enstaka gång Flera kurer under 2 år eller mer 4

5 Ont i magen Ont i huvudet Nedsatt sexuell lust Panikattacker Tvångstankar Tvångssyndrom Minskad matlust AAS-användare vs Rena Har du någon gång sökt hjälp för något av följande besvär? Trötthet Psykos Mani Missbruk % Rena AAS AAS-användare vs Rena Har du någon gång sökt hjälp för något av följande besvär? Ångest, oro Depressioner Oro för psykisk hälsa Självmordstankar Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Irritation, ilska Tungsinthet, nedstämdhet Allmänna oroskänslor % Rena AAS AAS-användare Har du någon gång haft oönskade fysiska eller psykiska besvär av ditt bruk av anabola steroider? 34% 66% Ja Nej, aldrig 5

6 Sammanfattning - psykiska symptom ü Steroidanvändare uppvisar symptom som är associerat med missbruk, ex ångest och depressiva symptom. ü Dessa symptom hjälper till att upprätthålla missbruk samt ger sannolikt en ökad risk för självmord. Increased mortality rate and occurrence of suicide in former elite male Swedish athletes in power sports Scand J Med Sci Sports 2013:doi: /sms Lindqvist Ann-Sophie 2, Moberg Tommy 3, Ehrnborg Christer 1, Eriksson Bengt.O. 4, Fahlke Claudia 5 and Rosén Thord. 6 1 Department of Clinical Pharmacology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden, 2 Section of Forensic Psychiatry, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden, 3 Department of Social Work, University of Gothenburg, Sweden, 4 Department of Pediatrics, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden, 5 Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden, 6 Department of Endocrinology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden Key words: elite athletes, power sports, mortality, suicide, anabolic androgenic steroids Accepterad för publicering 8 augusti 2013 Slutsatser mortalitetsstudien ü Elitkraftsportarna aktiva tycks ha en ökad mortalitet under och strax efter den aktiva karriären, vilket möjligen kan tillskrivas AAS- missbruk under de aktiva idrottsåren? ü Signifikant ökad dödlighet före 60 års ålder (40% högre dödlighet än förväntat under och år efter avslutad karriär. Förväntad dödlighet baseras på registerdata på dödlighet utifrån ålder och kön) ü Dödsorsakerna domineras av kärlsjukdomar, malignitet, olyckshändelser, suicid och leversvikt. ü Idrott utan preparat tycks generera en minskad dödlighet efter avslutad karriär 6

7 Dödspanoramat ü Övervikt för vaskulär sjukdom (66) och tumörsjukdomar (37) rent numerärt. ü Påfallande höga siffror för dramatisk död : Ø Olyckshändelser (20) Ø Singelolyckor med bil (12), drunkning (4) Ø Suicid (21) (4 gånger högre än hos referensgruppen!!) Ø Förgiftning och hängning var de vanligaste dödsorsakerna vid suicid. ü Samt leversvikt (5) och etylbetingad leverskada (7) Resource center for patients with hormone abuse, especially anabolic androgenic steroids - an in-depth study of twenty patients in treatment Tommy Moberg *, Ann-Sophie Lindqvist, Bengt O. Eriksson, Christer Ehrnborg, Claudia Fahlke, Thord Rosén * Corresponding researcher: Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden tommymoberg@mac.com Psykosocial evaluering AAS missbrukare: En subgrupp bestående av 20 patienter rekryterade från Resurscentrum för Hormonmissbrukare vid Endokrinsektionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, där de sökt vård för förmodade skadeverkningar i samband med AAS missbruk, djupintervjuas med hjälp av en Intervjuarguide med relevanta teman och frågeområden. 7

8 Resultat Arbetet pågår med att analysera materialet. 20 utskrivna djupintervjuer bearbetas och kategoriseras och inga resultat föreligger i dagsläget Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime. Lundholm L, Käll K, Wallin S, Thiblin I 2010;111(3): Department of Surgical Sciences, Forensic Medicine, Uppsala University Lena Lundholm doktorand vid avdelningen för rättsmedicin vid Uppsala universitet och Kriminalvårdens forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholm var ansvarig forskare I en delstudie 2010 inom ramen för det Socialmedicinska häktesprojektet genomfördes strukturerade intervjuer med 3597 drogmissbrukare intagna på häkten i Göteborg och Stockholm under åren Frågor kring vilken typ av brott de häktats för, drogmissbruk och pågående eller tidigare erfarenhet av AAS ställdes. Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime. Lena Lundholm et.al 2010 Var fjärde häktad drogmissbrukare - drygt 25 procent av de intervjuade hade erfarenhet av AAS Av dem var 20 kvinnor Bland dem som var misstänkta för våldsbrott var intag av anabola steroider 65 procent vanligare än bland övriga missbrukare. AAS var kraftigt överrepresenterat bland kvinnor som begår brott 8

9 Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime. Lena Lundholm et.al 2010 Våldsbrottsligheten var inte vanligare bland dem med pågående missbruk av anabola steroider än bland dem som tidigare någon gång i livet använt steroider. Anabola steroider kan ge neurala förändringar i hjärnan och därmed göra en person mer lättprovocerad. De personer som någon gång prövar anabola steroider blir troligen mer risktagande och impulsiva. Studien visar att det finns ett starkt samband mellan AAS och våldsbrott Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala Universitet och med i Kriminalvårdens Vetenskapliga råd. Det finns ingen forskning som visar att anabola steroider i sig är en utlösande faktor för ett våldsamt beteende. Men ett missbruk av anabola steroider skapar bestående förändringar i hjärnan som gör att en person blir mer lättstött och lättare provocerad. Därför finns ett klart samband mellan missbruk av anabola steroider och ett våldsamt beteende. Andra droger som exempelvis alkohol eller amfetamin kan också utlösa ett aggressivt beteende hos individer som tar anabola steroider AAS känsliggör hjärnan för bl.a. alkohol, centralstimulerande narkotika och opiater Studien förstärker kopplingen mellan användande av AAS och våldsbrott. Rapport från rättspsykiatriska på Karolinska sjukhuset. Ingemar Thiblin Anabolic Androgenic Steroids and Violence A Medicolegal and Experimental Study fall mellan Gärningsmän ü 6 mord (varav 1 rånmord och 1 mordbrand) ü 7 misshandel/våldtäkt ü 3 väpnade rån 11 avlidna ü 5 suicidfall ü 3 mordoffer ü 1 överdos av heroin i samband med AAS ü 2 trafikoffer 9

10 Tre grupper ROIDRAGE ÖVERMÄNNISKA STÜRMSCHNAPS Plötsligt Viss planering Välplanerat Impulsivt Utlöst av kränkning Många skador Få skador Inga skador Trubbigt Handeldvapen Vapen för hot Skarpt Ej alltid Alltid dödligt Stärka självförtroendet dödligt vid väpnat rån Dagligt bruk sporadiskt bruk AAS - abstinens Höga doser Måttliga doser Strategiskt bruk Pågående Pågående bruk bruk Anabolic-Androgenic Steroid Use and Involvement in Violent Behavior in a Nationally Representative Sample of Young Adult Males in the United States Kevin M. Beaver, PhD; Michael G. Vaughn, PhD; Matt DeLisi, PhD; John Paul Wright,PhD American Journal of Public Health. 2008;98(12): Anabolic-Androgenic Steroid Use by Young Men and Involv... Kevin M. Beaver et al 2008 Data insamlades från mer än ungdomar och unga vuxna (14-21 år) som utgjorde en representativ nationell bild av ungdomar i USA De undersöktes i en nationell studie kring ungas hälsa över en period av sju år Rapporten visar att personer som någon gång, under kanske bara en enda period av livet, använt AAS betydligt oftare uppvisade ett våldsamt beteende än de som aldrig använt AAS Såväl inblandning i slagsmål som att ha använt knivar, skjutvapen eller andra tillhyggen. 10

11 Anabolic-Androgenic Steroid Use by Young Men and Involv... Kevin M. Beaver et al 2008 Sambandet fanns kvar även om man jämförde utifrån tidigare antisocialt beteende och/eller vid pågående eller tidigare blandmissbruk Bland de som använt AAS senaste året var ett våldsamt beteende betydligt vanligare än hos de som inte hade använt alls, men också i jämförelse med de som hade ett tidigare antisocialt beteende och/eller hade pågående eller tidigare blandmissbruk New challenges for agency based syringe exchange schemes: analysis of 11 years of data ( ) in Merseyside and Cheshire, United Kingdom Jim McVeigh, Caryl Beynon, Mark A. Bellis Centre for Public Health, Liverpool John Moores University, 70 Great Crosshall Street, Liverpool L3 2AB, UK Received 1 December 2002; received in revised form 15 March 2003; accepted 20 June 2003 New challenges for agency based syringe exchange schemes: analysis of 11 years of data ( ) in Merseyside and Cheshire, United Kingdom. McVeigh et al 2003 Data insamlades från sprutbytesstationer i Nordvästra England individer som injicerade bytte sprutor under perioden transaktioner genomfördes sprutor lämnades ut och samlades in Under perioden ökade antalet steroidmissbrukare sex gånger och stod för den största ökningen av nya missbrukare som besökte mottagningarna I slutet av perioden var AAS-missbruket det största missbruket i regionen 11

12 New challenges for agency based syringe exchange schemes.. McVeigh et al 2003 Andelen nya heroinmissbrukare på mottagningarna minskade från 55% 1991 till 44% 2001 Andelen nya steroidmissbrukare ökade från 6% 1991 till 44% 2001 Man konstaterar att andelen steroidmissbrukare i England generellt har ökat kraftfullt under perioden och att harm reduction sannolikt inte fungerar för den gruppen missbrukare sökte enbart sex (6) steroidmissbrukare i regionen hjälp på missbruksmottagningar som är kopplade till sprutbytesmottagningarna. Sprutbytesstationerna var den enda kontakt de flesta AAS-missbrukare hade med missbruksvården. 386 AAS-missbrukare intervjuades i ett forskningsprojekt och enbart 43% av dessa hade berättat för sina läkare att de använde steroider (Lenehan, Bellis, & McVeigh, 1996b). Prevalence of, and risk factors for, HIV, hepatitis B and C infections among men who inject image and performanceenhancing drugs: a cross-sectional study Vivian D Hope, Jim McVeigh, Andrea Marongiu, Michael Evans-Brown, Josie Smith, Andreas Kimergård, Sara Croxford, Caryl M Beynon, John V Parry, Mark A Bellis, Fortune Ncube BMJ Open 2013;3: e doi: bmjopen Prevalence of, and risk factors for, HIV, hepatitis B and C infections forts Data från 19 sprutbytesstationer i England och Wales 395 män som injicerade AAS och andra relaterade preparat intramuskulärt Medianålder var 28 år Injicerade bland annat AAS, GH och HcG 47 individer var positiva för HIV, Hepatit C eller Hepatit B 12

13 Nya rön om skadeverkningar vid steroidmissbruk En ny studie visar att personer som injicerar hormoner löper stor risk att infekteras av HIV och hepatitvirus. Tidigare har användarna av steroider och andra hormon betraktats som noggranna individer som använder rena sprutor. Studien, som är hittills den mest omfattande inom området, visar att de som injicerar hormon löper samma risk som de som injicerar psykotropa droger att infekteras av både HIV och hepatitvirus. Studien bekräftar likheten mellan steroidmissbruk och annat drogmissbruk. Man vet till exempel att upp mot 80 procent av de narkomaner som injicerar amfetamin eller heroin är hepatit C-positiva. Tidigare studier har däremot inte kunnat fastställa något sådant hos dem som injicerar hormoner. Increased mortality in patients at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford2*, Ann-Sophie Lindqvist3, Tommy Moberg4, Bengt O. Eriksson1, Eva Edin5, Claudia Fahlke3, Christer Ehrnborg2, Thord Rosén2 1 THE QUEEN SILVIA CHILDREN S HOSPITAL GOTHENBURG, 2 SAHLGRENSKA UNIVERSITY HOSPITAL GOTHENBURG, 3 DEPARTMENT OF PSYCHOLOGY AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 4 DEPARTMENT OF SOCIAL SCIENCE AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 5 JÄRNTORGSMOTTAGNINGEN IN GOTHENBURG * CORRESPONDING AUTHOR ü Samtliga patienter som registrerats som nybesök fram till ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram till ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumtion ü Specifika diagnoser i slutenvård Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al 2010 ü Uppföljning av 102 patienter från starten 2002 till ü Uppgifter om kumulativ dos, antal kurer per år, antalet aktiva år med AAS har beräknats efter anamnetiska ingående uppgifter. ü Den typiske patienten är en ung man som idrottat under barn- ungdomstiden, lämnat sin idrott och startat med AAS innan 20-års ålder. ü 54% av patienterna har också ett annat missbruk av narkotika. ü 39% av patienterna använder dessutom GH och/eller insulin. 13

14 40 Patienter på Resurscentra i Göteborg 38 Ålder vid nybesök på Resurscentra Sara Stanford et al Ålder Ålder för AAS- debut Patienter 45 på Resurscentra i Göteborg 45 Sara Stanford et al antal patienter Ålder Medeldurationen för AAS-missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al Duration of AAS-abuse (years) 1 1,5 5 5, , , , ,5 30 Number of patients 14

15 Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al 2010 ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall utifrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga patienter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning till vårdtillfällen ü Antidepressiv medicinering står för den största läkemedelskostnaden. Patienter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak AAS- utredning Sara Stanford et al 2010 Hypogonadism (testosteronbrist) Subjektiva hjärtbesvär Gynekomasti Psykiska besvär Patienter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al 2010 Via UCG och kardiologkontakter har patienter med hjärtproblem omhändertagits. Direktremiss till hud och plastikkirurgi för behandling av svår acne och gynecomasti Vid hypogonada problem inkluderat infertilitet sker behandling ej innan patienten slutat med AAS och den sociala situationen stabiliserats. Behandling av svår depression med vidhängande suicidrisk. Remitteras till Järntorgsmottagningen. (Narkotikapolikliniken) 15

16 Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård i Göteborg Eva Edin Specialistläkare Järntorgsmottagningen/ narkotikapolikliniken ü Åldersmässigt mellan ü Bara män ü Flertalet har haft en ganska ordnad uppväxt ü Ofta skött skolan, utbildat sig, haft jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ofta anabola från 16/18 års ålder Två grupper Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkotika som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt efter att ha slutat med AAS. Ofta egen kriminalitet och dragning till kriminella gäng Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Samtliga är kraftfullt depressiva ü Deras kognitiva funktionerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü Negativa tankemönster, bristande hopp, intresseförlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar 16

17 Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har haft en psykotisk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funktioner som avspeglas och uttrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt aktiva i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potensmedel trots att de generellt anger ett stort ointresse för sex. Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. En typisk AAS-användare i behandling En ung man som idrottat under barn och ungdomstiden ofta med lagidrott Han har lämnat idrotten när elitsatsningen startat i års ålder Har börjat med AAS innan 20 års ålder ofta första eller andra ring i Gymnasieskolan. Har avgångsbetyg från grundskolan och ibland från gymnasieskolan 17

18 En typisk AAS-användare i behandling I undantagsfall har han högskolestudier Han har många gånger ett blandmissbruk Han har dåligt självförtroende, och har ganska ofta haft en del problem i skolan Han kan uppvisa personlighetsstörningar eller personlighetsdrag som i perioder upplevs som antisociala, inte sällan med tydligt narcissistiska drag En typisk AAS-användare i behandling Han kan pendla väldigt mycket mellan total eufori och djupaste depression Han har inte sällan en låg empatisk förmåga Han använder mycket manliga attribut för att dra uppmärksamheten till sig Han visar gärna upp sin kraft på ett påtagligt sätt, men kan också bete sig förföriskt och charmerande En typisk AAS-användare i behandling Han kräver uppmärksamhet av omgivningen, och saknar ofta förmåga till självobservation Han har svårt att acceptera och hantera sina egna känslor. Han kan aldrig ha fel och det lönar sig inte att debattera eller opponera sig, utan att helt enkelt acceptera beteendet men inom givna gränser! Att avvisa kan leda till dramatiska uppträdanden. 18

19 En typisk AAS-användare i behandling Emellanåt kan dessa klienter upplevas vara i ett gränspsykotiskt tillstånd. Detta kan beskrivas som att de existerar i ett slags mellanland mellan mani och psykos, men tillståndet behöver inte utvecklas till ren psykos. Personen kan också präglas av en stark ångest, av ren skräck, av katastrofkänslor och/eller av övergivenhetskänslor. En typisk AAS-användare i behandling Han kan också uppvisa påträngande misstänksamhet och kan upplevas av omgivningen som lättkränkt och det är inte ovanligt att han också ältar oförrätter. De kan vara socialt tillbakadragna och saknar, inte så sällan, nära vänner. De sysslar ofta med ensamaktiviteter, där manisk träning på udda tider och ibland udda platser kan vara ett uttryck för detta. Klienten kan visa en brist på känslomässiga reaktioner, och kan emellanåt uttrycka avvikande och lite besynnerliga idéer. En typisk AAS-användare i behandling Bakgrundsmässigt i primärfamiljen kan det finnas en övergreppsproblematik och/eller psykisk/fysisk misshandel vi ser inte så sällan att klienten har en otillfredsställande relation med sin biologiska pappa. Andra faktorer som påtagligt spelar in kan vara en uppväxt där familjemedlemmar använde droger, och/ eller hade ett eget självdestruktivt beteende med mycket våld och aggressivitet. Ungefär hälften av de vi mött har varit utsatta för mobbning under skoltiden och den andra hälften har faktiskt själva varit mobbare. 19

20 En typisk AAS-användare i behandling I det direkta mötet kan starka känslor utspela sig i rummet, och det är viktigt att behandlaren undviker all form av provokation. Man måste hålla huvudet kallt, lyssna på och bekräfta de känslor klienten uttrycker. Vänta dig att klienten har en tendens att antigen idealisera, eller helt nedvärdera dig som behandlare. Så länge du bekräftar honom kommer du att bli idealiserad. Om du inte gör det, kommer du sannolikt att spela en tämligen liten roll i samtalsrummet. Låt honom gärna förstå att har haft en fantastisk tur som får träffa just dig i behandlingen. Deras fåfänga och omnipotens gör att de enbart förtjänar det bästa! Tack för idag!!! Kontakt: tommymoberg@mac.com Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män och Anabola Androgena Steroider eller 20