Studiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 2013-11- 01"

Transkript

1 Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: Foto: SNPF:s tidning Gunnar Hermansson A retrospective 30-year follow-up study of former Swedish-elite male athletes in power sports with a past anabolic androgenic steroids use: a focus on mental health Br J Sports Med 2013;0:1 6. doi: /bjsports Ann-Sophie Lindqvist *, Tommy Moberg, Christer Ehrnborg, Thord Rosén, Claudia Fahlke, Bengt O. Eriksson Corresponding author: Department of Psychology at Gothenburg University Studiematerial ü 1207 idrottare identifieras: ü Brottare 671 ü Tyngdlyftare 287 ü Styrkelyftare 96 ü Friidrottare 153 ü Diskus 30 ü Kula 36 ü Slägga 38 ü Spjut 49 1

2 A retrospective 30-year follow-up study of former Swedish-elite male athletes in power sports with a past anabolic androgenic steroids use: a focus on mental health Br J Sports Med 2013;0:1 6. doi: /bjsports Ann-Sophie Lindqvist *, Tommy Moberg, Christer Ehrnborg, Thord Rosén, Claudia Fahlke, Bengt O. Eriksson * Corresponding researcher Department of Psychology at Gothenburg University Efter justering av materialet bestod populationen av 1199 individer 66 av dessa var försvunna och 20 av dem hade emigrerat Återstående 46 individer var omöjliga att spåra (!) Kvar var 1133 personer och av dessa var 138 avlidna Därmed återstod 995 överlevande elitidrottare som var möjliga att undersöka Hormone doping: Frequency-attitudes in Swedish male elite athletes in power sports, active Ann-Sophie Lindqvist *, Tommy Moberg, Christer Ehrnborg, Thord Rosén, Claudia Fahlke, Bengt O. Eriksson * Corresponding researcher Department of Psychology at Gothenburg University ü Enkät bestående av 66 frågor till 995 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän ü Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar varav 6 inte svarade på frågor om AAS) Har du någon gång använt anabola steroider? (n=683) 21% (n=143) 79% (n=540) Ja (AAS) Nej (Rena) 2

3 AAS-användare vs Rena Sportfördelning antal Brottning 15% Friidrott 30% Tyngdlyftning 50% Styrkelyft 57% Rena AAS AAS-användare Hur mycket anabola steroider använde du? % Enstaka gång En kur Flera kurer Flera kurer under två år eller mer AAS-användare Hur mycket anabola steroider använde du? Enstaka kur Flera kurer Brottning Friidrott Styrkelyft Tyyngdlyftning 3

4 Provat narkotika Normalpopulation (ca 12%) f.d. idrottare Rena (4%) AAS (14%) AAS-användare Har du kombinerat anabola steroider och några andra preparat/droger? % Nej Ja Alla AAS-anv. Provat enstaka gång Flera kurer under 2 år eller mer AAS-användare Har du kombinerat anabola steroider och alkohol? % Nej Ja Alla AAS-anv. Provat enstaka gång Flera kurer under 2 år eller mer 4

5 Ont i magen Ont i huvudet Nedsatt sexuell lust Panikattacker Tvångstankar Tvångssyndrom Minskad matlust AAS-användare vs Rena Har du någon gång sökt hjälp för något av följande besvär? Trötthet Psykos Mani Missbruk % Rena AAS AAS-användare vs Rena Har du någon gång sökt hjälp för något av följande besvär? Ångest, oro Depressioner Oro för psykisk hälsa Självmordstankar Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Irritation, ilska Tungsinthet, nedstämdhet Allmänna oroskänslor % Rena AAS AAS-användare Har du någon gång haft oönskade fysiska eller psykiska besvär av ditt bruk av anabola steroider? 34% 66% Ja Nej, aldrig 5

6 Sammanfattning - psykiska symptom ü Steroidanvändare uppvisar symptom som är associerat med missbruk, ex ångest och depressiva symptom. ü Dessa symptom hjälper till att upprätthålla missbruk samt ger sannolikt en ökad risk för självmord. Increased mortality rate and occurrence of suicide in former elite male Swedish athletes in power sports Scand J Med Sci Sports 2013:doi: /sms Lindqvist Ann-Sophie 2, Moberg Tommy 3, Ehrnborg Christer 1, Eriksson Bengt.O. 4, Fahlke Claudia 5 and Rosén Thord. 6 1 Department of Clinical Pharmacology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden, 2 Section of Forensic Psychiatry, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden, 3 Department of Social Work, University of Gothenburg, Sweden, 4 Department of Pediatrics, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden, 5 Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden, 6 Department of Endocrinology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden Key words: elite athletes, power sports, mortality, suicide, anabolic androgenic steroids Accepterad för publicering 8 augusti 2013 Slutsatser mortalitetsstudien ü Elitkraftsportarna aktiva tycks ha en ökad mortalitet under och strax efter den aktiva karriären, vilket möjligen kan tillskrivas AAS- missbruk under de aktiva idrottsåren? ü Signifikant ökad dödlighet före 60 års ålder (40% högre dödlighet än förväntat under och år efter avslutad karriär. Förväntad dödlighet baseras på registerdata på dödlighet utifrån ålder och kön) ü Dödsorsakerna domineras av kärlsjukdomar, malignitet, olyckshändelser, suicid och leversvikt. ü Idrott utan preparat tycks generera en minskad dödlighet efter avslutad karriär 6

7 Dödspanoramat ü Övervikt för vaskulär sjukdom (66) och tumörsjukdomar (37) rent numerärt. ü Påfallande höga siffror för dramatisk död : Ø Olyckshändelser (20) Ø Singelolyckor med bil (12), drunkning (4) Ø Suicid (21) (4 gånger högre än hos referensgruppen!!) Ø Förgiftning och hängning var de vanligaste dödsorsakerna vid suicid. ü Samt leversvikt (5) och etylbetingad leverskada (7) Resource center for patients with hormone abuse, especially anabolic androgenic steroids - an in-depth study of twenty patients in treatment Tommy Moberg *, Ann-Sophie Lindqvist, Bengt O. Eriksson, Christer Ehrnborg, Claudia Fahlke, Thord Rosén * Corresponding researcher: Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden Psykosocial evaluering AAS missbrukare: En subgrupp bestående av 20 patienter rekryterade från Resurscentrum för Hormonmissbrukare vid Endokrinsektionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, där de sökt vård för förmodade skadeverkningar i samband med AAS missbruk, djupintervjuas med hjälp av en Intervjuarguide med relevanta teman och frågeområden. 7

8 Resultat Arbetet pågår med att analysera materialet. 20 utskrivna djupintervjuer bearbetas och kategoriseras och inga resultat föreligger i dagsläget Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime. Lundholm L, Käll K, Wallin S, Thiblin I 2010;111(3): Department of Surgical Sciences, Forensic Medicine, Uppsala University Lena Lundholm doktorand vid avdelningen för rättsmedicin vid Uppsala universitet och Kriminalvårdens forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholm var ansvarig forskare I en delstudie 2010 inom ramen för det Socialmedicinska häktesprojektet genomfördes strukturerade intervjuer med 3597 drogmissbrukare intagna på häkten i Göteborg och Stockholm under åren Frågor kring vilken typ av brott de häktats för, drogmissbruk och pågående eller tidigare erfarenhet av AAS ställdes. Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime. Lena Lundholm et.al 2010 Var fjärde häktad drogmissbrukare - drygt 25 procent av de intervjuade hade erfarenhet av AAS Av dem var 20 kvinnor Bland dem som var misstänkta för våldsbrott var intag av anabola steroider 65 procent vanligare än bland övriga missbrukare. AAS var kraftigt överrepresenterat bland kvinnor som begår brott 8

9 Use of anabolic androgenic steroids in substance abusers arrested for crime. Lena Lundholm et.al 2010 Våldsbrottsligheten var inte vanligare bland dem med pågående missbruk av anabola steroider än bland dem som tidigare någon gång i livet använt steroider. Anabola steroider kan ge neurala förändringar i hjärnan och därmed göra en person mer lättprovocerad. De personer som någon gång prövar anabola steroider blir troligen mer risktagande och impulsiva. Studien visar att det finns ett starkt samband mellan AAS och våldsbrott Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala Universitet och med i Kriminalvårdens Vetenskapliga råd. Det finns ingen forskning som visar att anabola steroider i sig är en utlösande faktor för ett våldsamt beteende. Men ett missbruk av anabola steroider skapar bestående förändringar i hjärnan som gör att en person blir mer lättstött och lättare provocerad. Därför finns ett klart samband mellan missbruk av anabola steroider och ett våldsamt beteende. Andra droger som exempelvis alkohol eller amfetamin kan också utlösa ett aggressivt beteende hos individer som tar anabola steroider AAS känsliggör hjärnan för bl.a. alkohol, centralstimulerande narkotika och opiater Studien förstärker kopplingen mellan användande av AAS och våldsbrott. Rapport från rättspsykiatriska på Karolinska sjukhuset. Ingemar Thiblin Anabolic Androgenic Steroids and Violence A Medicolegal and Experimental Study fall mellan Gärningsmän ü 6 mord (varav 1 rånmord och 1 mordbrand) ü 7 misshandel/våldtäkt ü 3 väpnade rån 11 avlidna ü 5 suicidfall ü 3 mordoffer ü 1 överdos av heroin i samband med AAS ü 2 trafikoffer 9

10 Tre grupper ROIDRAGE ÖVERMÄNNISKA STÜRMSCHNAPS Plötsligt Viss planering Välplanerat Impulsivt Utlöst av kränkning Många skador Få skador Inga skador Trubbigt Handeldvapen Vapen för hot Skarpt Ej alltid Alltid dödligt Stärka självförtroendet dödligt vid väpnat rån Dagligt bruk sporadiskt bruk AAS - abstinens Höga doser Måttliga doser Strategiskt bruk Pågående Pågående bruk bruk Anabolic-Androgenic Steroid Use and Involvement in Violent Behavior in a Nationally Representative Sample of Young Adult Males in the United States Kevin M. Beaver, PhD; Michael G. Vaughn, PhD; Matt DeLisi, PhD; John Paul Wright,PhD American Journal of Public Health. 2008;98(12): Anabolic-Androgenic Steroid Use by Young Men and Involv... Kevin M. Beaver et al 2008 Data insamlades från mer än ungdomar och unga vuxna (14-21 år) som utgjorde en representativ nationell bild av ungdomar i USA De undersöktes i en nationell studie kring ungas hälsa över en period av sju år Rapporten visar att personer som någon gång, under kanske bara en enda period av livet, använt AAS betydligt oftare uppvisade ett våldsamt beteende än de som aldrig använt AAS Såväl inblandning i slagsmål som att ha använt knivar, skjutvapen eller andra tillhyggen. 10

11 Anabolic-Androgenic Steroid Use by Young Men and Involv... Kevin M. Beaver et al 2008 Sambandet fanns kvar även om man jämförde utifrån tidigare antisocialt beteende och/eller vid pågående eller tidigare blandmissbruk Bland de som använt AAS senaste året var ett våldsamt beteende betydligt vanligare än hos de som inte hade använt alls, men också i jämförelse med de som hade ett tidigare antisocialt beteende och/eller hade pågående eller tidigare blandmissbruk New challenges for agency based syringe exchange schemes: analysis of 11 years of data ( ) in Merseyside and Cheshire, United Kingdom Jim McVeigh, Caryl Beynon, Mark A. Bellis Centre for Public Health, Liverpool John Moores University, 70 Great Crosshall Street, Liverpool L3 2AB, UK Received 1 December 2002; received in revised form 15 March 2003; accepted 20 June 2003 New challenges for agency based syringe exchange schemes: analysis of 11 years of data ( ) in Merseyside and Cheshire, United Kingdom. McVeigh et al 2003 Data insamlades från sprutbytesstationer i Nordvästra England individer som injicerade bytte sprutor under perioden transaktioner genomfördes sprutor lämnades ut och samlades in Under perioden ökade antalet steroidmissbrukare sex gånger och stod för den största ökningen av nya missbrukare som besökte mottagningarna I slutet av perioden var AAS-missbruket det största missbruket i regionen 11

12 New challenges for agency based syringe exchange schemes.. McVeigh et al 2003 Andelen nya heroinmissbrukare på mottagningarna minskade från 55% 1991 till 44% 2001 Andelen nya steroidmissbrukare ökade från 6% 1991 till 44% 2001 Man konstaterar att andelen steroidmissbrukare i England generellt har ökat kraftfullt under perioden och att harm reduction sannolikt inte fungerar för den gruppen missbrukare sökte enbart sex (6) steroidmissbrukare i regionen hjälp på missbruksmottagningar som är kopplade till sprutbytesmottagningarna. Sprutbytesstationerna var den enda kontakt de flesta AAS-missbrukare hade med missbruksvården. 386 AAS-missbrukare intervjuades i ett forskningsprojekt och enbart 43% av dessa hade berättat för sina läkare att de använde steroider (Lenehan, Bellis, & McVeigh, 1996b). Prevalence of, and risk factors for, HIV, hepatitis B and C infections among men who inject image and performanceenhancing drugs: a cross-sectional study Vivian D Hope, Jim McVeigh, Andrea Marongiu, Michael Evans-Brown, Josie Smith, Andreas Kimergård, Sara Croxford, Caryl M Beynon, John V Parry, Mark A Bellis, Fortune Ncube BMJ Open 2013;3: e doi: bmjopen Prevalence of, and risk factors for, HIV, hepatitis B and C infections forts Data från 19 sprutbytesstationer i England och Wales 395 män som injicerade AAS och andra relaterade preparat intramuskulärt Medianålder var 28 år Injicerade bland annat AAS, GH och HcG 47 individer var positiva för HIV, Hepatit C eller Hepatit B 12

13 Nya rön om skadeverkningar vid steroidmissbruk En ny studie visar att personer som injicerar hormoner löper stor risk att infekteras av HIV och hepatitvirus. Tidigare har användarna av steroider och andra hormon betraktats som noggranna individer som använder rena sprutor. Studien, som är hittills den mest omfattande inom området, visar att de som injicerar hormon löper samma risk som de som injicerar psykotropa droger att infekteras av både HIV och hepatitvirus. Studien bekräftar likheten mellan steroidmissbruk och annat drogmissbruk. Man vet till exempel att upp mot 80 procent av de narkomaner som injicerar amfetamin eller heroin är hepatit C-positiva. Tidigare studier har däremot inte kunnat fastställa något sådant hos dem som injicerar hormoner. Increased mortality in patients at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford2*, Ann-Sophie Lindqvist3, Tommy Moberg4, Bengt O. Eriksson1, Eva Edin5, Claudia Fahlke3, Christer Ehrnborg2, Thord Rosén2 1 THE QUEEN SILVIA CHILDREN S HOSPITAL GOTHENBURG, 2 SAHLGRENSKA UNIVERSITY HOSPITAL GOTHENBURG, 3 DEPARTMENT OF PSYCHOLOGY AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 4 DEPARTMENT OF SOCIAL SCIENCE AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 5 JÄRNTORGSMOTTAGNINGEN IN GOTHENBURG * CORRESPONDING AUTHOR ü Samtliga patienter som registrerats som nybesök fram till ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram till ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumtion ü Specifika diagnoser i slutenvård Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al 2010 ü Uppföljning av 102 patienter från starten 2002 till ü Uppgifter om kumulativ dos, antal kurer per år, antalet aktiva år med AAS har beräknats efter anamnetiska ingående uppgifter. ü Den typiske patienten är en ung man som idrottat under barn- ungdomstiden, lämnat sin idrott och startat med AAS innan 20-års ålder. ü 54% av patienterna har också ett annat missbruk av narkotika. ü 39% av patienterna använder dessutom GH och/eller insulin. 13

14 40 Patienter på Resurscentra i Göteborg 38 Ålder vid nybesök på Resurscentra Sara Stanford et al Ålder Ålder för AAS- debut Patienter 45 på Resurscentra i Göteborg 45 Sara Stanford et al antal patienter Ålder Medeldurationen för AAS-missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al Duration of AAS-abuse (years) 1 1,5 5 5, , , , ,5 30 Number of patients 14

15 Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al 2010 ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall utifrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga patienter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning till vårdtillfällen ü Antidepressiv medicinering står för den största läkemedelskostnaden. Patienter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak AAS- utredning Sara Stanford et al 2010 Hypogonadism (testosteronbrist) Subjektiva hjärtbesvär Gynekomasti Psykiska besvär Patienter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al 2010 Via UCG och kardiologkontakter har patienter med hjärtproblem omhändertagits. Direktremiss till hud och plastikkirurgi för behandling av svår acne och gynecomasti Vid hypogonada problem inkluderat infertilitet sker behandling ej innan patienten slutat med AAS och den sociala situationen stabiliserats. Behandling av svår depression med vidhängande suicidrisk. Remitteras till Järntorgsmottagningen. (Narkotikapolikliniken) 15

16 Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård i Göteborg Eva Edin Specialistläkare Järntorgsmottagningen/ narkotikapolikliniken ü Åldersmässigt mellan ü Bara män ü Flertalet har haft en ganska ordnad uppväxt ü Ofta skött skolan, utbildat sig, haft jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ofta anabola från 16/18 års ålder Två grupper Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkotika som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt efter att ha slutat med AAS. Ofta egen kriminalitet och dragning till kriminella gäng Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Samtliga är kraftfullt depressiva ü Deras kognitiva funktionerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü Negativa tankemönster, bristande hopp, intresseförlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar 16

17 Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har haft en psykotisk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funktioner som avspeglas och uttrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt aktiva i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potensmedel trots att de generellt anger ett stort ointresse för sex. Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. En typisk AAS-användare i behandling En ung man som idrottat under barn och ungdomstiden ofta med lagidrott Han har lämnat idrotten när elitsatsningen startat i års ålder Har börjat med AAS innan 20 års ålder ofta första eller andra ring i Gymnasieskolan. Har avgångsbetyg från grundskolan och ibland från gymnasieskolan 17

18 En typisk AAS-användare i behandling I undantagsfall har han högskolestudier Han har många gånger ett blandmissbruk Han har dåligt självförtroende, och har ganska ofta haft en del problem i skolan Han kan uppvisa personlighetsstörningar eller personlighetsdrag som i perioder upplevs som antisociala, inte sällan med tydligt narcissistiska drag En typisk AAS-användare i behandling Han kan pendla väldigt mycket mellan total eufori och djupaste depression Han har inte sällan en låg empatisk förmåga Han använder mycket manliga attribut för att dra uppmärksamheten till sig Han visar gärna upp sin kraft på ett påtagligt sätt, men kan också bete sig förföriskt och charmerande En typisk AAS-användare i behandling Han kräver uppmärksamhet av omgivningen, och saknar ofta förmåga till självobservation Han har svårt att acceptera och hantera sina egna känslor. Han kan aldrig ha fel och det lönar sig inte att debattera eller opponera sig, utan att helt enkelt acceptera beteendet men inom givna gränser! Att avvisa kan leda till dramatiska uppträdanden. 18

19 En typisk AAS-användare i behandling Emellanåt kan dessa klienter upplevas vara i ett gränspsykotiskt tillstånd. Detta kan beskrivas som att de existerar i ett slags mellanland mellan mani och psykos, men tillståndet behöver inte utvecklas till ren psykos. Personen kan också präglas av en stark ångest, av ren skräck, av katastrofkänslor och/eller av övergivenhetskänslor. En typisk AAS-användare i behandling Han kan också uppvisa påträngande misstänksamhet och kan upplevas av omgivningen som lättkränkt och det är inte ovanligt att han också ältar oförrätter. De kan vara socialt tillbakadragna och saknar, inte så sällan, nära vänner. De sysslar ofta med ensamaktiviteter, där manisk träning på udda tider och ibland udda platser kan vara ett uttryck för detta. Klienten kan visa en brist på känslomässiga reaktioner, och kan emellanåt uttrycka avvikande och lite besynnerliga idéer. En typisk AAS-användare i behandling Bakgrundsmässigt i primärfamiljen kan det finnas en övergreppsproblematik och/eller psykisk/fysisk misshandel vi ser inte så sällan att klienten har en otillfredsställande relation med sin biologiska pappa. Andra faktorer som påtagligt spelar in kan vara en uppväxt där familjemedlemmar använde droger, och/ eller hade ett eget självdestruktivt beteende med mycket våld och aggressivitet. Ungefär hälften av de vi mött har varit utsatta för mobbning under skoltiden och den andra hälften har faktiskt själva varit mobbare. 19

20 En typisk AAS-användare i behandling I det direkta mötet kan starka känslor utspela sig i rummet, och det är viktigt att behandlaren undviker all form av provokation. Man måste hålla huvudet kallt, lyssna på och bekräfta de känslor klienten uttrycker. Vänta dig att klienten har en tendens att antigen idealisera, eller helt nedvärdera dig som behandlare. Så länge du bekräftar honom kommer du att bli idealiserad. Om du inte gör det, kommer du sannolikt att spela en tämligen liten roll i samtalsrummet. Låt honom gärna förstå att har haft en fantastisk tur som får träffa just dig i behandlingen. Deras fåfänga och omnipotens gör att de enbart förtjänar det bästa! Tack för idag!!! Kontakt: Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män och Anabola Androgena Steroider eller 20

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09 Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hemsida: www.sportfront.se Foto:

Läs mer

Professionell hållning

Professionell hållning Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt stilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Oslo 2 februar 2015 Om psykosocial, möten, empati och professionell hållning i srummet. Professionell hållning Kunskap

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02%

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02% Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hormone doping: Frequency

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider riskbruk? 2012$10$13&

Studiematerial. Anabola androgena steroider riskbruk? 2012$10$13& Anabola androgena steroider riskbruk? ett Hormone doping: Frequency attitudes in Swedish male elite athletes in power sports, active 1960 1979. A retrospective 30-years follow up study Tommy Moberg PhD

Läs mer

I huvet på en AAS-användare

I huvet på en AAS-användare I huvet på en AAS-användare Om psykosocial behandling, möten, empa6 och professionell hållning i behandlingsrummet. Uppsala den 16 oktober 2014 Metoder a. hantera missbruk av anabola androgena steroider

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk?

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Foto: SNPF:s tidning

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23 Vad gör jag här idag? Förebygg.nu 2009 Folkets Hus 2009-11-12 Thord Rosén Endokrinsektionen Sahlgrenska Blev inbjuden, tack! Hormonläkare, Sahlgrenska. Idrottsintresse. Forskning om tillväxthormon. GH-2000

Läs mer

Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet

Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet Lena Lundholm Psykolog, Doktorand Uppsala Universitet, Rättsmedicin Kriminalvårdens FoU-Stockholmsgruppen Centrum för våldsprevention Agenda Prevalens

Läs mer

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta 1 Innehållsförteckning Sida Fakta om anabola androgena steroider, AAS 3 Vilka använder AAS och varför?

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Varför är jag här? Överläkare, Endokrinsektionen, Sahlgrenska.

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare

- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare - Medlemmar - Seniora forskare Claudia Fahlke sida 2 Jan Balldin sida 2 Ulf Berggren sida 3 Kristina Berglund sida 3 Ann-Sophie Lindqvist sida 4 Solveig Olausson sida 4 Anna Söderpalm Gordh sida 5 Doktorander

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014

Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014 1 Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014 Den nationella GH-rådsgruppen för vuxna bildades på 1990 talet för att främja vetenskaplig forskning och kunskapsutveckling inom området tillväxthormon och tillväxtfaktorer

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

DOPING Ett samhällsproblem

DOPING Ett samhällsproblem Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 51 DOPING Ett samhällsproblem Författare: Jonas Strindberg Mathias Nilsson Sammanfattning Doping är ett

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Information om Anabola Androgena Steroider, kosttillskott och Dopningsmottagningen

Information om Anabola Androgena Steroider, kosttillskott och Dopningsmottagningen Information om Anabola Androgena Steroider, kosttillskott och Dopningsmottagningen 1 Innehållsförteckning sida Anabola androgena steroider (AAS) 2 Spridningen av AAS i samhället 2 Blandmissbruk 3 Kosttillskott

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Doping. Varför ska du INTE dopa dig?

Doping. Varför ska du INTE dopa dig? Doping Varför ska du INTE dopa dig? Doping Fusk Farligt Skadar idrottens trovärdighet Brottsligt WADA = World Anti-Doping Agency Från 1999 Internationell organisation som samordnar antidopingarbete www.wada-ama.org

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Dopning en översikt. Förbjudna preparat: Reflektion kring prevention Örebro 13-14 juni, 2012

Dopning en översikt. Förbjudna preparat: Reflektion kring prevention Örebro 13-14 juni, 2012 Reflektion kring prevention Örebro 13-14 juni, 2012 Dopning en översikt Fred Nyberg Professor Uppsala universitet Förbjudna preparat: Stimulantia Beta-2-agonister Narkotiska analgetika Anabola ämnen Urindrivande

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén

Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén Question to 200 Olympics in 1996: Would you take a banned performanceenhancing substance if it would

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Vad vet vi om anabola androgena steroider och våld?

Vad vet vi om anabola androgena steroider och våld? Ingemar Thiblin 1, Fred Nyberg 2 och Tommy Moberg 3 Vad vet vi om anabola androgena steroider och våld? Antidoping Norge, Ullevaal stadion OSLO Published on the Internet at: www.antidoping.no 2013 1 Professor

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Hormondoping samt Resurscentrum för hormonmissbrukare. Ronneby 2013-03-27 Thord Rosén, Endokrinsekt SS/SU

Hormondoping samt Resurscentrum för hormonmissbrukare. Ronneby 2013-03-27 Thord Rosén, Endokrinsekt SS/SU Hormondoping samt Resurscentrum för hormonmissbrukare. Ronneby 2013-03-27 Thord Rosén, Endokrinsekt SS/SU Varför är jag här? Blev inbjuden, tack! Överläkare, Endokrinsektionen, Sahlgrenska. Avhandling

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer