Svenska testikelcancerregistret-swenoteca, Q

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska testikelcancerregistret-swenoteca, Q2-15-138"

Transkript

1 Svenska testikelcancerregistret-swenoteca, Q Svenska testikelcancerregistret-swenoteca Steg 1 - Återkoppling till deltagande verksamheter Finns webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst? Svar: Ja Om ja, vilka av följande funktioner finns i registrets webbmodul: Hämta hem egna data ex som Excel-fil: Ja Ta ut standardrapporter: Ja Färdig översiktsida med urval av resultat: Ja Dynamiskt välja urval och göra egna analyser: Ja Följa resultat över tid löpande (tidstrender månadsvis el motsvarande): Ja Jämföra sin enhet/klink med riksgenomsnittet: Ja Jämföra sin enhet/klinik med andra jämförbara enheter: Ja Jämföra mellan landsting och region: Ja Jämföra sin enhet/klinik med de bästa enheterna: Ja Skickar registret ut resultatrapporter frekvent till deltagande kliniker, dvs. minst kvartalsvis? Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Alla kliniker som diagnosticerar, behandlar och följer upp patienter med testikelcancer inbjuds till årligt nationellt (höst) stormöte med enbart svenska registerdata och dessutom ett årligt binationellt (vår) stormöte där binationella data presenteras, och nya riktlinjer presenteras och diskuteras. Resultaten diskuteras även på regionala möten samt inom respektive specialitets årliga möte, till exempel Urologidagarna och Onkologidagarna samt SFUO (Svensk förening för uro-onkologi). Dessutom sker diskussioner angående handläggning av "svåra" patientfall kontinuerligt inom det nationella nätverket. Vid dessa diskussioner deltar onkologer och/eller urologer från samtliga regioner. De professionella diskussionerna sker även i europeiska (EAU-guidelines group- European association of Urology) och internationella samarbetsgrupper (Global Germ Cell Cancer Group) där registeransvarig är medlem. Data från registret redovisas inom dessa grupper och eftersom SWENOTECAS data är populationsbaserade har de stor betydelse även för hur riktlinjerna utformas i Europa och internationellt. Professionella diskussioner förs även i samband med att data från registret presenteras vid internationella konferenser, till exempel vid American Society of Clinical Oncology, Chicago. Även vid samma möte i juni 2014 har vi fått antaget att presentera data från registret. Kommentarer till ovanstående frågor eller beskrivning av övrig rapportering/återföring av resultat till deltagande verksamheter. Testikelcancer är en fåtalsdiagnos och utgör en liten andel, cirka 1 %, av manlig cancer, men drabbar framför allt unga män. Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män mellan år med cirka fall i

2 Sverige varje år. Incidensen har ökat över tiden sedan 1960 talet med en incidensökning på cirka 2 % över varje tioårsperiod och varierar geografiskt. Prevalensen långtidsöverlevare ökar och uppgick till mer än 7000 män år enligt Socialstyrelsen. Sverige har sedan 1981 ett samarbetsprojekt, SWENOTECA-Swedish Norweigan testicular cancer project mellan samtliga sjukvårdsregioner i Sverige och Norge. Initialt omfattade SWENOTECA enbart testikelcancer av typen nonseminom men sedan 1 april 2000 även seminom. En omfattande datainsamling har under denna tidsperiod skett kontinuerligt och 2009 överfördes alla data från 1995 och framåt till INCAdatabasen. Utredning, behandling och uppföljning av vuxna patienter styrs strikt av nationella vårdprogram som även inkluderar kliniska studier. Dessa vårdprogram utvecklas kontinuerligt baserat på data från registret. Registret är väl förankrat bland kliniskt verksamma onkologer och urologer i respektive sjukvårdsregion. Då testikelcancer är en fåtalsdiagnos och varje klinik har få fall per kvartal och år är det inte meningsfullt att skicka ut kvartalsrapporter. Däremot skickas årsrapporten ut till deltagande kliniker och verksamheter, och rapporten finns även på SWENOTECAS hemsida och på INCA-portalen. Steg 2 - Öppenhet Redovisas resultatdata öppet med identifierbara enheter/kliniker i årsrapporteringen? Svar: Ja Har registret det senaste året bidragit med data till Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården? Redovisas registerdata för jämförelser i realtid mellan landsting eller verksamheter öppet för alla på nätet? Finns resultat från registret anpassat till patienter (och närstående) på webben? Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet? Svar: Ja Kommentarer Vårt register har inte blivit inbjuden till att deltaga i "Öppna jämförelser" tidigare och ej heller i år. Man har i öppna jämförelser koncentrerat sig på de stora tumörgrupperna såsom prostata, bröst och lungcancer. Funktionaliteten för realtidsjämförelser finns på INCA men bedöms ej användbart vid denna fåtalsdiagnos med 300 patienter per år i hela Sverige. Eftersom endast 300 patienter per år inkluderas kan realtidsrapportering bli helt missvisande. Patientanpassad resultatredovisning finns i årsrapporten som är tillgänglig på SWENOTECAs hemsida och på INCAportalen. På 1177 finns patientanpassad information med resultat och information om behandling enligt gällande vårdprogram.

3 Utförlig information rörande behandlingar och förklaring till varför just denna behandling valts (resultatbaserad) finns för alla behandlingsalternativ. Dessa delas ut till varje patient och förmedlas även muntligt vid vårdmötet. Dessa dokument finns även tillgängliga på hemsidan och utgör basen för omhändertagandet av patienten. Steg 3 - Identifierade indikatorer, mål och förbättringsområden Vilka är de viktigaste kvalitetsindikatorerna i registret? Att korrekt utredning utförts Att underlag för korrekt stadieindelning finns Att underlag för korrekt prognosgruppering finns Att ledtiden från diagnos till behandling är tillfredsställande i relation till tumörstadium och prognosgrupp Att ledtiderna inte skiljer sig över landet Att patienterna behandlas vid enhet som har rätt kompetens Att senbiverkningar rapporteras Att överlevnaden är lika med eller bättre än rapporter från övriga västvärlden. Korrekt behandling av testikelcancer är helt beroende av vilken stadium patienten har och vilken prognosgrupp patienten tillhör. Därför är en adekvat utredning en förutsättning för att patienten skall få rätt behandling. All utredning, behandling och uppföljning är i detalj styrt av de nationella vårdprogrammen. Varje enhet som behandlar dessa patienter har ett begränsat antal patienter med skiftande klinisk situation och därmed blir erfarenheten vid respektive enhet begränsad olika primära behandlingsalternativ kan vara aktuella. Därför är följsamheten till vårdprogrammen oerhört viktig Korrekt underlag för utredning, stadieindelning och för prognosgruppering: Följsamheten till vårdprogrammen är god. I senaste årsrapporten finns det inrapporterat korrekt underlag för: Stadieindelning (99.4 %), prognosgruppering (99 %), andel patienter med angivande av riskfaktorer vid stadium I såsom kärlinväxt (97 %), tumörstorlek (98.9 %) och inväxt i rete testis (98.4 %). Ledtider: Tid från orchiektomi till start av cytostatikabehandling - ledtiden är beroende av hur lång tid det tar att få svar på den patologiska undersökningen, fullfölja den radiologiska utredningen, överremittering till onkologisk klinik, omhändertagande på onkologmottagning, eventuell extra utredning inför cytostatikabehandlingen och tid till behandlingsstart. Inom 2 månader från orchiektomin har 80% av patienterna påbörjat cytostatikabehandling för spridd sjukdom. Hälften av patienterna har påbörjat behandling inom 35 dagar från orchiektomi. För nonseminom har tiden minskat från 43 dagar 2007 till 32 dagar Tiden till start av behandling var generellt längre på mindre sjukhus jämfört med de sjukhus som har fler patienter. Att undersöka ledtid i relation till prognosgrupp är av stor vikt. Med tillfredsställelse noteras att tid till behandlingsstart är kortare ju allvarligare prognos patienten har. För de med dålig prognos är ledtiden till behandlingsstart median 10 dagar och75 % har startat behandling inom 2 veckor. Att patienterna behandlas vid enhet som har rätt kompetens: 80% av alla patienter som erhöll cytostatika behandlades på regionsjukhus och 20% på länssjukhus. Endast ett fåtal patienter behandlas på mindre sjukhus än länssjukhus. En del länssjukhus har onkologkonsult från regionsjukhus som sköter cytostatikabehandlingen. Det finns rekommendation om att de svårast sjuka (dålig prognos) bör omhändertas på regionsjukhus. Det rör sig om få fall per sjukhus per år varför det är önskvärt med en centralisering för ett så optimalt omhändertagande som möjligt och med tillgång till all den multiprofessionella expertis som kan behövas i vården av de svårast sjuka. Mer än 90 % av alla med dålig prognos behandlades på regionsjukhus och 9.7% (3 patienter) på länssjukhus. Inrapportering av senbiverkningar: För 75% av patienterna finns uppgifter om senbiverkningar. Uppgiften skall fyllas i vid 1, 3 och 5-årskontrollen för alla patienter oavsett om de erhållit behandling efter orchiektomin eller ej. Överlevnad: Totalöverlevnaden för nonseminom och seminom 5 år efter diagnos var >97%. Detta är överlevnadssiffror i absolut toppklass i världen. För de med nonseminom-god prognos är 5-årsöverlevnaden nästan 98%, för de med intermediär prognos 89% och för de patienter som tillhör dålig prognosgrupp är 5-årsöverlevnaden 80%. Överlevnaden för patienter med nonseminom och dålig prognos behandlade inom SWENOTECA var 67%. Överlevnaden har förbättrats för patienter tillhörande god prognosgrupp, från 95 till 98%.

4 Är de kopplade till nationella riktlinjer eller motsvarande? Om ja beskriv på vilket sätt. All utredning, behandling och uppföljning av patienter med testikelcancer är strikt styrt av nationella vårdprogram som baseras på systematisk uppföljning, en nationell databas med omfattande registrering av viktiga uppgifter och kontinuerlig analys av data inom nätverket för testikelcancer- SWENOTECA som har funnits sedan För ytterligare information och kommentarer, se ovan Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Om ja ange vilka dessa är, om inte ange varför och beskriv eventuella planer eller hänvisa till andra aktörer. Centralisera vården av testikelcancer mera: Vid en fåtalsdiagnos som testikelcancer är det av stor vikt att de rätta förutsättningarna finns för att bedriva utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av denna unga patientgrupp på bästa sätt. Förutsättningar för detta är att den patientomhändertagande enheten är av tillräcklig storlek och att patientunderlaget är tillräckligt stort så att adekvat kompetens och hög kvalité kan erbjudas dessa patienter. Begränsa antalet enheter för primärt omhändertagande av patienten: Länsdelssjukhus bör inte omhänderta patienter med suspekt testikelcancer. På länssjukhus kan patienter med suspekt testikelcancer utredas och omhändertas med ablatio testis förutsatt att: Utredning och primärt omhändertagande görs inom 1-2 veckor. Tillgång till radiologer med vana att bedöma datortomografibilder och retroperitoneala strukturer finns. Tillgång till spermiefrysning preoperativt kan ordnas. Tillgång till laboratorium med tumörmarköranalyser dit prover kan skickas och svar levereras inom några dagar. Vana och kunskap om hur ablatio testis och testisbiopsering skall utföras vid testikelcancermisstanke. Det skall finnas tillgång till testikelprotes i rätt storlek och patienten skall erbjudas sådan. Dessutom krävs att det för diagnostik finns: Möjlighet till fryssnittsbedömning Preparatet skall kunna bedömas färskt Patologer med tumördiagnostisk (testikelcancer) erfarenhet och kunskap om vilka faktorer som skall bedömas Patologer med vana att bedöma förstadium av testikelcancer (CIS) Om någon av dessa ovan nämnda förutsättningar ej finns skall patienten skickas till närmsta regionsjukhus som uppfyller dessa krav. Onkologisk behandling: Patienter utan spridning, kliniskt stadium I: i vissa situationer skall dessa patienter erhålla en kort cytostatikabehandling. Förutsatt att specialkunnig onkolog med erfarenhet av testikelcancerbehandling och god kännedom om SWENOTECAs vårdprogram finns kan denna behandling ske på länssjukhus. Behandling av patienter med begränsad spridning av testikelcancer bör ske på regionsjukhus. Patienter med avancerad spridning skall behandlas på någon av de sex stora regionsjukhusen med erfarenhet och kunskap om behandling av avancerad testikelcancer, och tillgång till alla de kringresurser och den kompetens som

5 kan behövas under vårdförloppet. Detta omfattar intensivvårdsavdelning, infektionskonsulter, koagulationsspecialister, hematologi med leukaferesenhet och högdoskemoterapi med stamcellsåtergivningsmöjlighet. Även strålbehandling blir aktuell i vissa fall. För den för den kirurgiska behandlingen, oftast efter kemoterapin, behövs specialkunniga urologer, kärlkirurger, neurokirurger och tillgång till thoraxkirurger med tumörverksamhet. De retroperitoneala lymfkörtelutrymningarna bör utföras vid regionsjukhus som uppnår en volym på cirka 10 fall per år vilket innebär att den bör utföras på 3-5 sjukhus i landet med ett upptagningsområde på > 2 miljoner innevånare. Uppföljning av tungt behandlade patienter skall ske på regionsjukhus. Patienter som inte behövt genomgå onkologisk behandling kan följas på länssjukhus förutsatt att specialkunnig onkolog/urolog finns med kännedom om SWENOTECAs nationella vårdprogram. Under uppföljningen erfordras tillgång till MR för upprepade undersökningar av framförallt retroperitoneum. Denna diagnostik måste utföras på standardiserat sätt enligt särskilt protokoll fastslaget av SWENOTECA och bedömas av radiologer med vana att bedöma ur ett specifikt tumördiagnostiskt perspektiv. Ytterligare korta ledtiderna från diagnos till start cytostatika särskilt för patienter med spridd sjukdom: Utredningen skall genomföras akut och målet är att minst hälften av patienterna skall ha startat behandlingen inom 7 dagar och 75 % inom 10 dagar och ingen skall ha en längre ledtid än 14 dagar. Utifrån aktuella registerdata, vilka är de viktigaste förbättringsområdena i vården under kommande år? Lista de fem viktigaste förbättringsområdena. Centralisering av primär kirurgi Centralisering av primärt omhändertagande Centralisering av patienter med poor prognosis, se ovan Centralisering av behandling med kemoterapi även för patienter med spridd sjukdom tillhörande intermediär prognosgrupp Mätning av patienttillfredsställelse Kommentarer till ovanstående Patienterna opereras och omhändertas vid allför många små enheter primärt, utan den kompetens som beskrivs ovan. Information om detta kommer att föras ut på regionala möten, specialitetsföreningar mm. En andel av patienterna med dålig prognos har omhändertagits på för liten enhet, vilket vi påtalat på möten och i årsrapporter, och dessutom hav i de senaste vårdprogrammen skrivit in tydligare var patienterna skall omhändertas. PROM har införts januari 2014 och kommer skickas till alla patienter 1, 5 och 10 år efter avslutad behandling. De instrument vi använder är EORTC QLQ TC-26, som är en specifik testikelcancermodul att användas parallellt med EORTC QLQ C-30. Dessa båda enkäter innehåller såväl livskvalitetsfrågor som frågor om funktion och patienttillfredsställelse. Dessutom efterhör och rapporterar läkaren vid 1, 3 och 5-årskontrollen biverkningar av given behandling, sexuell funktion, retrograd ejakulation, libido, impotens eller förekomst av andra senbiverkningar av behandling såsom tinnitus, hörselpåverkan eller neuropatier. Dessa besvär och symptom kan i vissa fall avhjälpas med mediciner eller andra hjälpmedel. Steg 4 - Användning och förbättringsresultat På vilket sätt har registerdata använts för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling.

6 För patienter med testikelcancer har registerdata använts ända sedan 1981 för utveckling och förbättring av vårdprogram. Detta arbete har medfört en successiv överlevnadsförbättring för patienter med testikelcancer i Sverige. Utan denna systematiska datainsamling och analys av resultat vid denna fåtalsdiagnos hade detta inte varit möjligt. Eftersom vårdprogrammen är nationella har de återverkningar såväl på lokala, regionala och nationella planet. Exempel på väsentliga förbättringar av vården som skett med hjälp av registerdata: 1. Data för kliniskt stadium I patienter visade tidigt att en särskild grupp patienter (de som har kärlinväxt i tumören) har ökad risk för återfall. Denna grupp behandlas sedan dess med tilläggsbehandling med cytostatika. 2. För kliniskt stadium I har den tilläggsbehandling som givits kunnat reduceras från 2 till 1 cykel cytostatika med bibehållet gott resultat. Dessa resultat har rapporterats i vetenskaplig litteratur och rönt mycket stor uppmärksamhet och kommer sannolikt bli rutinbehandling även i andra länder. Risken för senbiverkningar har med detta minimerats. 3. Behandlingsintensiteten har kunnat reduceras för vissa patientkategorier (spridd sjukdom med god prognos), vilket medfört minskad risk för senbiverkningar och minskad frånvaro från arbete och kortad återhämtningsperiod. 4. Behandlingsintensiteten har ökat för de allvarligast sjuka med dålig prognos medförande en förbättrad överlevnad för denna patientgrupp. 5. Data angående operation av lymfkörtlar i buken visade att operationen utfördes på olika sätt på olika enheter i landet. Detta har lett till fram en prospektiv nationell studie (RETROP) för att kartlägga operationsteknikerna och resultatet av operationen och kommer att leda till detaljerade instruktioner om hur operationerna skall genomföras. 6. Analys av registerdata angående tidpunkt och lokalisation av återfall har lett till att kontrollerna har blivit färre, vissa läkarbesök har kunnat ersättas av provtagning samt telefonkontakt och röntgenundersökningarna har glesats ut. Dessutom har den totala uppföljningstiden för vissa patientgrupper kunnat halveras. Detta sammantaget har väsentligen minskat belastningen på sjukvården för denna patientgrupp. Vilka resultat av registerbaserat förbättringsarbete har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Eftersom behandlingsprogrammen är nationella så gäller ovanstående förbättringar på lokal, regional och nationell nivå. Vissa enheter med långa ledtider har själva analyserat var i behandlingskedjan fördröjningen uppstod och kunnat åtgärda dessa med kortare ledtid som följd, och en enhet har skrivit ett handlingsprogram för hur patienterna skall tas om hand lokalt. Gör registret någon användarundersökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Enkät framtagen av kansliet: Ja Annan: Nej Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Ange mätmetod Beskriv hur ni har mätt för att få fram andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet.

7 Enkäten har nyligen skickats ut varför svar ej föreligger än. Hur har de patientrapporterade måtten använts för att förbättra vården? PROM har införts januari 2014 varför resultat inte ännu föreligger. Se steg 3.

8 Svenska testikelcancerregistret-swenoteca, STD Svenska testikelcancerregistret-swenoteca Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om registret Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska testikelcancerregistret-swenoteca Registrets kortnamn STCR-SWENOTECA Nummer 138 Startår 1995 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret Telefonnummer till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Karolinska Universitetssjukhuset Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Daniel Håkansson Certifieringsnivå 3 Kategori Cancer Kontaktperson Eva Cavallin-Ståhl Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter för registerhållare Förnamn Gabriella Efternamn Cohn Cedermark Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post Sjukhus/Vårdcentral Karolinska Universitetssjukhuset Arbetsplats (klinik) Radiumhemmet, Onkologiska kliniken Adress (till arbetsplatsen) - Postnummer Stad Stockholm Steg 2 - Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med

9 Bakgrund, problemområde och relevans: Testikelcancer (TC) är en fåtalsdiagnos, ca 1%, av manlig cancer, men drabbar unga män. Med hänsyn till antal vunna levnadsår, år per botad patient och livskvaliteten under dessa år, får betydelsen av ett optimalt omhändertagande en stor tyngd. Detta innebär korrekt diagnos, seminom eller nonseminom, korrekt och snabb kartläggning av tumörutbredning, korrekt bedömning av prognos och en till prognos relaterad adekvat behandling med minsta möjliga biverkningar, ffa allvarliga bestående senbiverkningar. Det är viktigt att t undvika såväl "överbehandling" av patient med god prognos som "underbehandling" av patient med dålig prognos. I optimalt omhändertagande ingår också en, efter sjukdomsprognos och given behandling, skräddarsydd uppföljning för att upptäcka återfall och, om möjligt, åtgärda eventuella biverkningar. Registrets syfte: huvudsyftet är att ge underlag för optimalt omhändertagande av patienter med TC. Data är tillgängliga och kan analyseras av behandlande läkare on-line i realtid, och presenteras i årsrapport ned på sjukhusnivå om möjligt. Sverige är ett av de fåtal länder i världen som kan bidra med populationsbaserade studier för TC med hjälp av data från registret. Viktigaste process och resultatmått: Ledtider från diagnos till behandlingsstart. Överlevnad och återfallsfrekvens. Följsamhet till gällande vårdprogram betr: handläggning, utredning, behandling samt uppföljning av TC. Seneffekter (patientrapporterade sexuella problem, hormonstatus, fertilitet). Uppgifter om diagnostik, tumördata, operationstyp, behandling, biverkningar, uppföljning. Patientrapporterad livskvalitet och tillfredsställelse med vården (PROM). Täckningsgrad: för STCR-SWENOTECA är 97% i snitt vid matchning mot cancerregistret. Regionala skillnader föreligger. Analys/återkoppling: På (årsrapport), redovisas data på sjukhusnivå bla för antal behandlade patienter och ledtider. Registret ligger på INCA-plattformen som bygger på webbaserad registrering till nationell databas med användarstyrd behörighet till del av, eller beroende på behörighet, hela databasen, och på ärendehantering, dvs inkommande information monitoreras på RCC och vb återsänds till inrapportör för korrigering innan lagring i databasen. Användarna har online-tillgång till sina egna patienter och avidentifierade data för resten av landet. Resultatrapport presenteras även vid SWENOTECAs stormöte, samt på kvalitetsregistermöten och skickas ut till berörda verksamhetschefer. Välfungerande nationellt nätverk finns. Ex på förbättringar som registret bidragit till: förbättrad överlevnad, reducerad behandling till patienter med god prognos, minskad användning av strålbehandling och datortomografi har minskat strålbelastning. Färre uppföljningsbesök har minskat belastning på patient och sjukvård. Registret är en absolut förutsättning för kontinuerlig utveckling av högkvalitativ vård av alla patienter med TC i Sverige. PROM har införts. Steg 3 - Registrets relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? 325 nya tumörer per år, 98% överlever och huvudparten följs 10 år.detta innebär en volym på ca 3000 patienter per år som brukare i vården. Volymen ökar kontinuerligt med 1.9 % per år sedan 1970-talet. Källa NORDCAN, Socialstyrelsen Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Denna fråga synnerligen komplicerad att svara på eftersom det inom patientgruppen finns många olika scenarion och skall en rättvisande bild ges borde en hälsoekonom få detta i uppdrag av SKL. Vi har ingen möjlighet att göra detta inom ramen för denna ansökan. I DRG för Karolinska har jag kunnat återfinna en del av de ersättningsbelopp verksamheten får och jag har approximerat och räknat ut på ca 250 patienter att en typpatient som enbart behöver få testikeln bortopererad i genomsnitt genererar sammanlagt ca kr, en som får tillägsbehandling ca kr, och en med metastaser ca i DRG-ersättning över 10 års tid. Då saknas alla kostnader för nödvändiga radiologiska undersökningar,

10 alla samhällskostnader, sjukskrivning, barnlöshetsproblematik, poliklinisk medicinering, senkomplikationer, rehabkostnader. Exempelvis kostar en magnetkameraundersökning av retroperitoneum idag ca 6000 kr och varje patient genomgår mellan 5 och 10 sådana undersökningar per 10 års kontrollperiod. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Söker på VC eller akutmott. Utreds med UL Remiss urologklinik: vidare utredn (kroppsundersökn, CT, tumörmarkörprover). Remiss androlog: infrysning spermier preop Orchiektomi och kontralateral testisbiopsi Preparatet skall bedömas färskt av patolog med kompetens Multidisciplinär konferens önskvärd härefter Om avancerad tumörspridning skickas patienten omgående, ibland före orchiektomin till närmsta regionsjukhus för onkologisk behandling! Patienter utan spridning: vissa erhåller en kort cytostatika- eller strålbehandling, andra kontrolleras enligt särskilt kontrollschema föreskrivet i gällande vårdprogram. Patienter med avancerad spridning bör behandlas på stort regionsjukhus med alla kringresurser som behövs. Efter cytostatikabehandling behövs ofta kirurgisk behandling av specialkunniga urologer, kärl-, neuro-, thoraxkirurger med tumörverksamhet. Ibland ges mer cytostatika efter kirurgin, och ibland ges högdosbehandling med stamcellsåtergivning på hematologisk klinik Uppföljn 10 år: på onkologklinik oftast. Regelbundna undersökningar för tidigupptäckt av återfall med tumörmarkörprover, MR-retroperitoneum, övrig radiologi CT, lungröntgen. Rehabilitering och psykosocialt stöd vid behov. Onkologen koordinerar, stora multidisciplinära behov! Inrapportering till registret från alla skeden under patientens väg igenom diagnos, behandling och uppföljning. Rapporteringen skall ske från den klinik som handhar patienten. Via registret skall ofullständiga data inhämtas vilket sker via de regionala cancercentra. Nationell monitorering och årsrapportering sker via nationellt ansvarigt centrum, Lund och registeransvariga. Ge argument för behovet av ett Nationellt Kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser. Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Testikelcancer (TC) är den vanligaste cancersjukdomen hos män mellan år med ca 325 fall i Sverige varje år. Prognosen vid TC idag mycket god med överlevnad 98% i Sverige, i topp i Europa.TC är en liten tumörgrupp med mycket skiftande sjukdomspanorama. Inte ens vid ett stort regionsjukhus finns tillräcklig erfarenhet eller möjlighet att samla den kunskap som erfordras för ett optimalt omhändertagande av den enskilde patienten. Ett nationellt samarbete och tillgång till detaljerat kvalitetsregister är nödvändigt. Den goda överlevnaden i Sverige är ett resultat av detaljerade nationella vårdprogram, som kontinuerligt uppdateras och vidareutvecklas på basen av egna vunna resultat, ett väl fungerande nätverk och en högkvalitativ databas, väl förankrat ibland vårdgivare som sköter patienter med TC. Eftersom TC drabbar unga män har en botad patient ett långt liv framför sig varför det är av stor vikt att det fortsatta livet är så opåverkat som möjligt av genomgången sjukdom. Det är angeläget att utveckla behandlingen för att öka överlevnaden för de med sämst prognos; till exempel måste nya metoder utvärderas. Detta görs även i samklang med internationella guidelinesgrupper för TC. Prevalensen långtidsöverlevare ökar; behandlingsprotokoll och studier fokuserar nu på att minimera risker för allvarliga seneffekter utan att försämra behandlingsresultaten. Färre strålbehandlas, antal cytostatikakurer har reducerats, färre opereras med körtelutrymning, allt detta i strävan att minska seneffekterna. Att optimera uppföljning och använda mest lämplig metod (MRI istället för CT av buken), m.a.p. att minimera risker

11 och optimera vinster för pat, är angeläget men skillnader finns ännu inom landet beroende på resursprioritering ifnördes PROM (livskvalitet+patienttillfredsställelse) med hjälp av validerad EORTC enkät. Kvalitetsregisterdata är också basen för vetenskapliga studier inom området, såväl kliniska som prekliniska. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syftet är att att ge underlag för ett optimalt omhändertagande av pat med TC, förbättra behandlingsresultaten och upptäcka klinik och regionavvikelser. Patientens vårdkedja är från diagnos och utredningsmetoder till behandlingsval, behandlingsresultat, ev återfall och återfallsbehandling. Uppföljningsdata, seneffekter, ledtider och följsamhet till gällande vårdprogram kan analyseras. Denna information analyseras för sjukhus/region/nationellt och fungerar som bas för utveckling av nya riktlinjer, studier och framtida utveckling för denna patientgrupp. Registreringen gäller alla vuxna individer som drabbats av TC av typen seminom samt nonseminom. Det finns en registreringsblankett, tre behandlingsblanketter och en uppföljnings- och recidivblankett. Uppföljningsblankett ifylls vid varje läkarbesök. Kontroller av dessa patienter pågår mellan 5 och 10 år, samt i enstaka fall livslångt. I samband med att patienten avskrivs från kontroller får patienten med sig en blankett där det står var, när och hur han behandlats, ang risk för senkomplikationer, vad han bör göra för att minimera dessa risker, och bör vara uppmärksam på. I vissa fall remitteras patienten till primärvården för livslång uppföljning. Registret innehåller uppgifter om preoperativ diagnostik, spermiefrysning, tumördata, operationstyp, behandlingsmodalitet, biverkningar, uppföljning, komplikations- och återfallsfrekvens och dödsdata. Både kirurgisk och onkologisk behandling registreras. Sexualfunktion och sexuell lust efterfrågas, hormonell funktion mäts. PROM mätandes livskvalitet och patienttillfredsställelse med vården har införts Vunna resultat presenteras på internationella fora och med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister kan Sverige bidra till kunskapsläget på ett tillförlitligt sätt pga hög täckningsgrad. Med hjälp av nationella vårdprogram har SWENOTECA alltsedan 1981 systematiskt reglerat utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av patienter med TC. Dessa patienter har därför skötts på samma sätt i hela Sverige och även Norge. Resultaten av dessa vårdprogram och studier har genom åren lett till publikationer i internationella tidskrifter och en ständig vidareutveckling i handhavandet av dessa patienter, inte bara i Sverige utan också internationellt. Vi har påverkan på internationella rekommendationer genom medverkan i författandet av guidelines för testikelcancer internationellt; European Association of Urology s guidelinesgrupp för testikelcancer, European samt International Germ Cell Cancer Consensus Groups och dess skrifter, samt i European Society of Medical Oncology s guidelinesgrupp. Vårdkedjorna fungerar i allmänhet smidigt och utan stora fördröjningar för patientgruppen som helhet. Registret kan dock klarlägga om brister och skillnader föreligger inom landet. Mindre toxisk behandling har utvecklats med lika god överlevnad (nära 100%) för de som har bäst prognos; mer och intensivare behandling har givits till de med sämre prognos med goda resultat som följd. Överlevnaden för patienter som har sämst prognos når cirka 70% inom SWENOTECA jämfört med internationella data på 60%. Det finns fortsatt utvecklingspotential. Större fokus bör läggas på att förebygga eller förhindra sekundära bieffekter som nedsatt fertilitet, nedsatt sexuell funktion, nedsatt kognitiv funktion, metabolt syndrom, sek. maligniteter, och studier pågår inom SWENOTECA. EORTC-formuläret kommer bidra med ytterligare kunskap. Ytterligare variabler kan behöva registreras framöver för att kunna långtidsstuderas, och för att introducera förändringar i handhavandet av patienter med GCT för att ytterligare optimera omhändertagandet. Välkontrollerade data från registret är förutsättningen för alla dessa studier. För mer specifika resultat hänvisas till andra punkter i ansökan. Beskriv avgränsning till närliggande register Det finns egentligen inga närliggande register då Svenska Testikelcancerregistret är det enda som registrerar kliniska data om testikelcancer. Seminom och non-seminomregistret ligger som två underregister till Svenska Testikelcancerregistret men kommer att förenas i ett och samma register under Registren har samma styrgrupp. Vi har inom SWENOTECA-samarbetet även precis motsvarande register i Norge. Patienterna i svenska testikelcancerregistret måste kopplas till cancerregistret vilket numer sker inom ramen för INCA-plattformen. Sökningar mot cancerregistret måste ändock göras för att hitta fall som ej är inrapporterade

12 (missing) samt vid behov justera rapportering av fall som är felrapporterade till cancerregistret. Samkörning inom ett av våra forskningsprojekt görs mot försäkringskassans register, LISA-databasen, patientregistret, läkemedelsregistret, cancerregistret och dödsorsaksregistret. Steg 4 - Samverkan "De Nationella Kvalitetsregistren är utformade så att organisatoriska och professionella gränser överbryggas och patientens samlade hälso- och sjukvård och omsorg kan följas upp." (Från inriktningsmålen för Nationella kvalitetsregister) Hur sker samverkan med andra kvalitetsregister? Täckningsgradsanalyser med cancerregistret, med ömsesidig korrigering av missing data och felaktiga data kan rättas vid behov.. Samverkan sker med SWENOTECA Norge och deras motsvarande register för testikelcancer. Samkörning/matchning inom ett av våra forskningsprojekt görs mot försäkringskassans register, LISA-databasen, patientregistret, läkemedelsregistret, cancerregistret och dödsorsaksregistret. Samverkan med Socialstyrelsens registerservice för hjälp med täckningsgradsberäkningar har gjorts men inte befunnits relevanta då inga personuppgifter var tillgängliga. Vilket/vilka Registercentrum är registret anslutet till? RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland: Nej RC Syd Lund, RC Syd Karlskrona: Nej UCR, Uppsala Clinical Research Center: Nej QRC Stockholm: Planerad anslutning/samverkan RC Norr: Nej RC Sydost: Nej Regionalt cancer centrum: Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående anslutning till Registercentrum eller RCC Registret förs inom ramen för landets regionala cancercentra där all kompetens för registerverksamhet finns och med vilka det nationellt ansvariga RCC SYD här tät och regelbunden kontakt. Regionalt har registerhållaren i Svenska Testikelcancerregistret även samverkan med QRC- Stockh.olm Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Steg 5 - Styrgruppen Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Karin Söderström Onkologklin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Läkare Najme Wall Onkologklin, Universtitetssjukhuset i Linköping Läkare

13 Najme Wall Onkologklin, Universtitetssjukhuset i Linköping Läkare Anna Laurell Med Dr Onkologklin, Akademiska sjukhuset, Uppsala Läkare Ulrika Stierner Med Dr Onkologklin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Läkare Eva Cavallin Ståhl Professor Onkologklin, SUS-Lund Läkare Gabriella Cohn Cedermark Med Dr Onkologklin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Läkare Anders Kjellman Med Dr Urologklin, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Läkare Ulf Håkansson Urologklin, SUS-Malmö Läkare Göran Holmberg Med Dr Urologklin, Sahlgrenska Universitetsssjukhuset, Göteborg Läkare Aleksander Giwercman Professor Reproduktionsmedicinskt centrum, SUS-Malmö Läkare Olof Ståhl Med Dr Onkologklin, SUS-Lund Läkare Erik Sillén Stockholm patientrepresentant Johan Löfgren Malmö patientrepresentant Lennart Blomqvist Professor Klin f Diagnostisk Radiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Läkare Gunilla Chebil Patolog, Unilabs Läkare Birgitta Sundelin Doc Patologklin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Läkare Hanna Åberg RCC Syd Sjuksköterska Mef Nilbert Professor RCC Syd, verksamhetschef Läkare Monika Andersson RCC Syd Nationell monitor Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva Nationella Kvalitetsregister Styrgruppen består av SWENOTECAS arbetsgrupp, svenska delen (onkologer, urologer, androlog), två referenspatologer, varav en är medlem i KVAST-gruppen för testikelcancer, en referensradiolog med hög kompetens, och en utvecklingssjuksköterska samt enhetschefen på RCC i Lund där registren sköts. Två patientrepresentanter, 1 från Malmö och en från Stockholm har anslutits till styrgruppen. SWENOTECA har sedan 1981 drivit detaljerade register för testikelcancer med hög kvalitet och täckningsgrad. Förbättringsmetodik Genom hög kontinuitet och lång erfarenhet av registerarbete samt ett stort kunnande om testikelcancer i styrgrupp och hos registerhållare, samt en kontinuerlig dialog inom SWENOTECA säkerställs att även registret anpassas och utvecklas efter de frågor som bedöms som centrala för denna patientkategori. Förbättringar av INCAplattformen sker i samarbete med ansvariga för detta inom RCC. Genom nyinförd regional registrering har arbete med efterhörning underlättats och processen snabbats upp. Biostatisk och epidemiologi Via RCC i Lund erhåller registret biostatistisk hjälp och kompetens, och via personer som kan adjungeras till registret och ingår i SWENOTECA-nätverket finns även utökad epidemiologisk kompetens att tillgå. Dessa institutioner samt personer har stor erfarenhet och hög kompetens att bistå registret med. Statistikerna har försett de regionala registren med relevanta mallar som underlättar registerarbetet. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Den kompetens som eventuellt skulle saknas adjungeras då behov uppstår enligt ovan. Nätverk för dessa behov finns tillgängliga på samtliga universitetssjukhus och genom flera av de i styrgruppen ingående medlemmarna. Flera personer i SWENOTECAs arbetsgrupp har även uppdrag inom flera internationella samarbetsorganisationer för testikelcancerpatienter, och via dessa kontakter kan ytterligare kompetens inhämtas. Förankring

14 Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Registrets profesionella förankring är SWENOTECA som fungerat som nationellt nätverk sedan SWENOTECA med alla sina aktiviteter (nationella vårdprogram, regelbundna nationella möten, studier och databas), har gedigen förankring i Svensk Onkologisk Förening, Svensk Urologisk Förening, KVAST-(patologernas kvalitetsförening) samt hos alla berörda vårdgivare i Sverige som är involverade i att ta hand om testikelcancerpatienter. Styrgruppen har representanter från sjukvårsregioner och är multidisciplinärt. SWENOTECA fungerar också som förebild för andra tumörgruppsföreträdare eftersom mångårigt, och gediget arbete med nationellt nätverk, vårdprogram, studier och högkvalitativ databas (sedan 2009 av SKL stött register) medfört framgångar för denna unga patientgrupp med en överlevnad för testikelcancerpatienter i Sverige som är ibland den bästa i världen. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Ja Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Kommentar till ovanstående frågor Via patientrepresentanterna har registret samverkan med organisationen Ung Cancer. Registret har samverkan med 1177 och Cancerfondens patientinformation. Har registrets styrgrupp hanterat jäv? Nej Bifoga registrets jävsdeklaration -- Steg 6 - Mått & Design Vilka är inklusionskriterierna för registret? Alla män16 år och äldre, med nydiagnosticerad germinalcellscancer i testikeln (nonseminom från 1995/ seminom från 2000) som erhållit behandling för denna sjukdom i Sverige. ICD0/3 C62, SNOMEDkoder 91013, 91003, 90703, 90853, 90653, 90813,90803,906130, Exklusionskriterier: Diagnos vid obduktion, patienter som behandlats utomlands och kommer till Sverige under uppföljningsperioden. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Täljaren är antal fall i vårt register och i nämnaren antal fall i cancerregistret, selekterade enligt ovanstående inklusionskriterier. Hänsyn tas till felregistreringar i cancerregistret tex seminom som nonseminom, ändrad diagnos vid eftergranskning som ej inrapporterats, fall enbart i vårt register med missad cancerreg. Täckningsgraden delas upp efter diagnosår i regionala cancerregistret. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja

15 Kommentar till ovanstående frågor Fram till 2012 har registret varit begränsat till TC men från 1 juli 2012 har germinalcellcancer med extratestikulärt läge i mediastinum och retropertoneum inkorporerats i registret. Patientdata finns hittills enbart på pappersblanketter har vi för avsikt att få in data på INCA. Patienterna är dock få, uppskattningsvis ca patienter per år. Registrering av ett flertal variabler sker vid diagnos, i anslutning till alla olika typer av behandling med detaljerade uppgifter om dessa, och likaså även vid eventuella återfall, samt lite färre variabler vid varje återbesök eller död. Det finns en mycket stor mängd variabler i registret. Sedan 2014 finns bevakningsmallar för underlätta och säkerställa hög täckningsgrad av alla viktiga variabler. Sverige samarbetar tätt med Norge inom SWENOTECA och register med samma variabler finns i Norge. Då testikelcancer är en fåtalsdiagnos måste man utöka patientunderlaget vid analyser för att få pålitliga data. Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Ålder och bostadsort finns i registret. Deltagande enheter registreras med specifik klinik- och sjukhuskod och kan klassificeras i länsdelssjukhus, länssjukhus och universitetssjukhus. Detta registreras för opererande enhet, onkologiskt behandlande enhet och för patologbedömningen samt för uppföljande enheter. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Att korrekt utredning utförts Att underlag för korrekt stadieindelning finns Att underlag för korrekt prognosgruppering finns Att ledtiden från diagnos till behandling är tillfredsställande i relation till tumörstadium och prognosgrupp Att ledtiderna inte skiljer sig över landet Att patienterna behandlas vid enhet som har rätt kompetens Att senbiverkningar rapporteras Att överlevnaden är lika med eller bättre än rapporter från övriga västvärlden. Korrekt underlag för utredning, stadieindelning och för prognosgruppering: Följsamheten till vårdprogrammen är god. I senaste årsrapporten finns det inrapporterat korrekt underlag för: Stadieindelning (99.4 %), prognosgruppering (99 %), andel patienter med angivande av riskfaktorer vid stadium I såsom kärlinväxt (97 %), tumörstorlek (98.9 %) och inväxt i rete testis (98.4 %). Ledtider: Tid från orchiektomi till start av cytostatikabehandling - ledtiden är beroende av hur lång tid det tar att få svar på den patologiska undersökningen, fullfölja den radiologiska utredningen, överremittering till onkologisk klinik, omhändertagande på onkologmottagning, eventuell extra utredning inför cytostatikabehandlingen och tid till behandlingsstart. Inom 2 månader från orchiektomin har 80% av patienterna påbörjat cytostatikabehandling för spridd sjukdom. Hälften av patienterna har påbörjat behandling inom 35 dagar från orchiektomi. För nonseminom har tiden minskat från 43 dagar 2007 till 32 dagar Tiden till start av behandling var generellt längre på mindre sjukhus jämfört med de sjukhus som har fler patienter. Att undersöka ledtid i relation till prognosgrupp är av stor vikt. Med tillfredsställelse noteras att tid till behandlingsstart är kortare ju allvarligare prognos patienten har. För de med dålig prognos är ledtiden till behandlingsstart median 10 dagar och75 % har startat behandling inom 2 veckor. Att patienterna behandlas vid enhet som har rätt kompetens: 80% av alla patienter som erhöll cytostatika behandlades på regionsjukhus och 20% på länssjukhus. Endast ett fåtal patienter behandlas på mindre sjukhus än länssjukhus. En del länssjukhus har onkologkonsult från regionsjukhus som sköter cytostatikabehandlingen. Det finns rekommendation om att de svårast sjuka (dålig prognos) bör

16 omhändertas på regionsjukhus. Det rör sig om få fall per sjukhus per år varför det är önskvärt med en centralisering för ett så optimalt omhändertagande som möjligt och med tillgång till all den multiprofessionella expertis som kan behövas i vården av de svårast sjuka. Mer än 90 % av alla med dålig prognos behandlades på regionsjukhus och 9.7% (3 patienter) på länssjukhus. Inrapportering av senbiverkningar: För 75% av patienterna finns uppgifter om senbiverkningar. Uppgiften skall fyllas i vid 1, 3 och 5-årskontrollen för alla patienter oavsett om de erhållit behandling efter orchiektomin eller ej. Överlevnad: Totalöverlevnaden för nonseminom och seminom 5 år efter diagnos var >97%. Detta är överlevnadssiffror i absolut toppklass i världen. För de med nonseminom-god prognos är 5-årsöverlevnaden nästan 98%, för de med intermediär prognos 89% och för de patienter som tillhör dålig prognosgrupp är 5-årsöverlevnaden 80%. Överlevnaden för patienter med nonseminom och dålig prognos behandlade inom SWENOTECA var 67%. Överlevnaden har förbättrats för patienter tillhörande god prognosgrupp, från 95 till 98%. Är de kopplade till nationella riktlinjer eller motsvarande? Om ja Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Överlevnad- grundläggande utfallsvariabel vid cancersjukdom. 2. Ledtider i diagnostik och behandling 3. Andel patienter som fått adjuvant behandling, typ av adjuvant behandling, recidivfrekven 4. Andel patienter som fått intensifierad behandling. 5. Andel patienter som fått strålbehandling. 6. Andel patienter som genomgått resttumörkirurgi och utfallet av PAD efter dessa operationer och recidivfrekvens. 7. Andel patienter med akuta komplikationer till cytostatikabehandling, strålbehandling samt kirurgisk behandling. 8. Andel patienter med senkomplikationer (utvecklar hypogonadism, resp sexuell dysfunktion, som får testosteronsubstitution, drabbas av metabolt syndrom) 9. Följsamhet mot de nationella riktlinjerna i förevarande vårdprogram. 10. Seneffekter av sjukdom och behandling: Det är särskilt angeläget att studera seneffekter av sjukdom och behandling eftersom patientgruppen är ung och mer än 95% överlever. Detta utgör också ett incitament för att verkligen ge minsta möjliga effektiva behandling utan att kompromissa med avseende på överlevnaden. Eftersom testikelcancerpatienterna är en grupp av patienter som skiljer sig från andra cancerpatienter med avseende på ålder, överlevnad, påverkan på sexualfunktion tex, använder vi specifik EORTCmodul för testikelcancerpatienter EORTC-TC26 samt EORTC QLQC 30 för allmän hälsorelaterad livskvalitetsbedömning. På grund av den stora variabiliteten i sjukdom och behov av behandling och de få fallen i varje grupp kommer dock vissa delar av data från dessa enkäter att behöva aggregeras över relativt lång tid innan de kan rapporteras på meningsfullt sätt. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Ja beträffande sexuell funktionsförmåga. Eftersom patientgruppen är unga i regel friska män före diagnosen av testikelcancer, som riskerar att få påverkan på sexuell funktion och hormonellt status av sjukdomen och dess behandling så är det dessa funktioner som framförallt mäts. Dessutom registreras förekomst av andra senbiverkningar såsom neuropatier, eventuell njurfunktionsnedsättning, behov av hormonsubstitution och vid behov hörselfunktionsbedömning. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Nej

17 SF36/RAND 36 Nej Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag EORTC QLQC-30 Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag EORTC TC-26 Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Nej Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag EORTCmodul QLQ-TC26. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Ja idag EORTCmodul QLQ-TC26 Annat patientrapporterat mått Nej Beskriv hur patientrapporterade mått mäts och i vilken utsträckning (ex datainsamlingsmetod och svarsfrekvens). Patienten tillfrågas i samband med läkarbesöken år 1, 3 och 5 tillfrågas patienten om sexuell funktion, retrograd ejakulation, libido, impotens eller förekomst av andra senbiverkningar av behandling såsom tinnitus, hörselpåverkan eller neuropatier, och detta registreras vid 1, 3 och 5-årskontrollen. Dessa symptom kan i vissa fall avhjälpas med mediciner eller andra hjälpmedel. PROM i forma av EORTC-modulen QLQ-TC26+ QLQC 30 skickas ut och besvaras elektroniskt vid 1, 5 och 10 år efter diagnos. Patienten själv fyller i svar på 26 frågor varav nio frågor berör fysiska problem relaterade till sjukdom och behandling, två frågor angående tillfredsställelse angående erhållen sjukvård, en fråga om arbetssituationen, tre frågor om oro för framtiden, två frågor rörande familjelivet, åtta frågor rörande sexuell funktion och en fråga rörande eventuellt testikelimplantat samt 30 livskvalitets relaterade frågor. Om svar uteblir skickas påminnelse med pappaersformulär och möjlighet att besavra formuläret antingen elektronisk eller brevledes. Svarsfrekvens kan vi ej redovisas då PROM aktiverades januari Steg 7 - Datafångst Vilka typer av inloggningar finns till registret? SITHS-kort Ja Engångskod via mobil Nej Annan inloggning Nej

18 Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 40% Webb (vissa uppgifter förifyllda automatiskt från journal) 0% Filöverföring 0% Papper 60% Automatisk överföring ( hela registreringar som förs över från journal till register utan dubbelarbete) 0% Annat 0% Kommentar: Beskriv eventuell teknisk integration med journalsystem för datainsamling till registret Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 1% Inom en månad : 10% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Det finns en registreringsblankett, tre behandlingsblanketter och en uppföljnings- och recidivblankett per tumörtyp (seminom och nonseminom). Registreringsblanketten fylls i efter att behandlingsbeslut fattats. Behandlingsblanketterna fylls i efter avslutade behandlingar, en blankett för varje typ av behandling. Uppföljningsblankett ifylls vid varje läkarbesök. Kontroller av dessa patienters pågår mellan 5 och 10 år, samt i enstaka fall livslångt. De första 5 åren sker läkarkontrollerna cirka var tredje till var sjätte månad, därefter årligen. Registering av uppgifter kan ske mellan 12 och cirka 18 gånger per patient. Blanketterna fylls i allmänhet i av läkare enligt ovan och skickas därefter till respektive RCC för inmatning i databasen. I region väst samt Stockholm sker inmatning i databasen från pappersblanketten av specialutbildad personal. För PROM tidigare punkter. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Nationell standard används. INCAplattformen är gemensam för landets cancerregister. Registret använder variabler som är enhetliga med motsvarande register i Norge, och definitioner som är internationellt använda för testikelcancer. Om ja på ovanstående fråga: Har registret tagit fram en så kallad Informationsspecifikation som relaterar alla frågevariabler till Nationellt Fackspråk och Nationell informationsstruktur? Ja Om ja på ovanstående fråga: när? (år) 2012 På vilken plattform körs/driftas registret INCA-plattformen, all RCC, Sverige Beskriv eventuella planer/önskemål om byte av teknisk plattform de närmsta åren

19 Ej aktuellt Vilka klassifikationer finns i registret? KVÅ ICD10 Svar: Ja ICD9 DSM 4 ICF ATC (läkemedel) Använder inte någon klassifikation Ange ett eget värde

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, FAR14-132 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen RIKSHÖFT, FAR14-029 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Svenska Skulder och Armbågs Registret

Svenska Skulder och Armbågs Registret Svenska Skulder och Armbågs Registret, FAR14-055 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Skulder och Armbågs Registret Registrets

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Nationellt lungcancerregister

Nationellt lungcancerregister Nationellt lungcancerregister, FAR14-152 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt lungcancerregister Registrets kortnamn

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Makularegistret, Q2-15-083

Makularegistret, Q2-15-083 Makularegistret, Q2-15-083 Makularegistret Steg 1 - Återkoppling till deltagande verksamheter Finns webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst?

Läs mer

Nationellt register för peniscancer, NKR14-186

Nationellt register för peniscancer, NKR14-186 Nationellt register för peniscancer, NKR14-186 Nationellt register för peniscancer Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik

Läs mer

Nationella prostatacancerregistret

Nationella prostatacancerregistret Nationella prostatacancerregistret, FAR14-003 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella prostatacancerregistret Registrets

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregister ECT Registrets kortnamn ECT Nummer 183

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Svenska Höftprotesregistret

Svenska Höftprotesregistret Svenska Höftprotesregistret, FAR14-030 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Höftprotesregistret Registrets kortnamn SHPR

Läs mer

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets

Läs mer

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi), FAR14-034 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 34 Svenska ryggregistret (tidigare

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

Könsdysforiregistret, NKR14-421

Könsdysforiregistret, NKR14-421 Könsdysforiregistret, NKR14-421 Könsdysforiregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Svenska Multipel Skleros Registret

Svenska Multipel Skleros Registret Svenska Multipel Skleros Registret, FAR14-015 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Multipel Skleros Registret Registrets

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Verksamhetsplan Registercentrumorganisation Uppsala-Örebro

Verksamhetsplan Registercentrumorganisation Uppsala-Örebro Verksamhetsplan Registercentrumorganisation Uppsala-Örebro Inledning och bakgrund RCO Uppsala Örebro utgörs av enheterna UCR och RCC Uppsala Örebro. Redan innan bildandet av RCO, finns sedan flera år tillbaka

Läs mer

INCA användarhandbok för inrapportör. Version 3.2

INCA användarhandbok för inrapportör. Version 3.2 INCA användarhandbok för inrapportör Version 3.2 VERSIONSHANTERING Version/Datum Författare Beskrivning av förändring 1.0/2008-05-20 Vania Godoy, RCC Stockholm/Gotland Första version 2.0/2013-01-30 Vania

Läs mer

Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3)

Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3) Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (3) C E N T R A L ETHICAL REVIEW B O A R D BESLUT 2012-09-21 Dnr O 33-2012 KLAGANDE Region Skåne J A Hedlunds väg 291 89 Kristianstad ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR)

Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR) Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR), FAR14-120 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt NjurRegister/Swedish

Läs mer

Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn)

Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn) Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn), FAR14-079 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut:

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut: Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte Närvarande: Mef Nilbert, Anna-Lena Sunesson, Mona Ridderheim, Srinivas Uppugunduri (sekr.), Lars Holmberg, Nils Conradi, Lena Sharp(punkt 2), Helena

Läs mer

Nationellt centrum för kvalitetsregister

Nationellt centrum för kvalitetsregister Nationellt centrum för kvalitetsregister Registercentrum Syd Registercentrum Syd (RC Syd) är ett resurscentrum för dig som arbetar med nationellt eller regionalt kvalitetsregister, klinisk forskning eller

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Makularegistret. Årsrapport för 2009.

Makularegistret. Årsrapport för 2009. Makularegistret. Årsrapport för 2009. Ingrid Johansson och Per Törnquist september 2010. Bakgrund och syfte: Makularegistret är ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av behandlingen av exsudativa

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Så här använder vi det Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer för verksamhetsstyrning

Så här använder vi det Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer för verksamhetsstyrning Så här använder vi det Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer för verksamhetsstyrning s INCA arbete Gynekologiska cancer processen Syfte: Förbättra & Optimera Gynekologiska cancerprocessen

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2014. Norra regionen

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2014. Norra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 14 Norra regionen Oktober 15 Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 14 Norra

Läs mer

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö

Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö Struktur a. Fysiska resurser Örebro och Malmö har välfungerande urologiska mottagningar,

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012)

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) GALLRIKS Huvudman: Jönköpings läns landsting Uppdragsgivare: SKF, SFÖAK och SIKT Regler för utseende

Läs mer