Professionell hållning
|
|
- Ludvig Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt stilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Oslo 2 februar 2015 Om psykosocial, möten, empati och professionell hållning i srummet. Professionell hållning Kunskap Självkännedom Empati Increased mortality in patients at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford, Ann- Sophie Lindqvist, Tommy Moberg, Bengt O. Eriksson, Eva Edin, Claudia Fahlke, Christer Ehrnborg, Thord Rosén ü Samtliga patienter som registrerats som nybesök fram till ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram till ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumtion ü Specifika diagnoser i slutenvård
2 Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü Uppföljning av 102 patienter från starten 2002 till ü Uppgifter om kumulativ dos, antal kurer per år, antalet aktiva år med AAS har beräknats efter anamnetiska ingående uppgifter. ü Den typiske patienten är en ung man som idrottat under barn- ungdomstiden, lämnat sin idrott och startat med AAS innan 20-års ålder. ü 54% av patienterna har också ett annat missbruk av narkotika. ü 39% av patienterna använder dessutom GH och/eller insulin. 40 Patienter på Resurscentra i Göteborg Ålder vid nybesök på Resurscentra 38 Sara Stanford et al Ålder Patienter på Ålder Resurscentra för AAS- debut i Göteborg Sara Stanford et al antal patienter Ålder 2
3 Medeldurationen för AAS- missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al Duration of AAS- abuse (years) 1 1,5 5 5, , , , ,5 30 Number of patients Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall utifrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga patienter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning till vårdtillfällen ü Antidepressiv medicinering står för den största läkemedelskostnaden. Patienter på Resurscentra i Göteborg Remisskällor Sara Stanford et al Primärvården Psykiatrin Kriminalvården Skolhälsovården, som via föreläsningar blivit uppmärksamma på problemet bland elever på såväl gymnasie- som grundskolenivå Egenremisser då patienter eller närstående vill reda ut det allmänna hälsoläget efter flera års AAS- missbruk 3
4 Patienter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak Sara Stanford et al AAS- utredning Hypogonadism (testosteronbrist) Subjektiva hjärtbesvär Gynekomasti Psykiska besvär Besöksorsker Urologiska symtom Muskeltrö^het Uppgift saknas Symtom från hjärtat Hjälp/terapi/missbruk Hypogonadism Nedsa^ sexuell funktion Depression/sömnbesvär Gynekomasti AAS- utredning Orsaker till nybesök på Resurscentrum Orsaker till nybesök 1 Sara Stanford et al Antal besöksorsaker (n=102) ibland flera orsaker per patient Patienter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al Via UCG och kardiologkontakter har patienter med hjärtproblem omhändertagits. Direktremiss till hud och plastikkirurgi för av svår acne och gynecomasti Vid hypogonada problem inkluderat infertilitet sker ej innan patienten slutat med AAS och den sociala situationen stabiliserats. Behandling av svår depression med vidhängande suicidrisk. Remitteras till Järntorgsmottagningen. (Narkotikapolikliniken) 4
5 Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård remi7erade från RC i Göteborg Eva Edin Specialistläkare Järntorgsmo7agningen/narkotikapolikliniken ü Åldersmässigt mellan ü Bara män ü Flertalet har haft en ganska ordnad uppväxt ü Ofta skött skolan, utbildat sig, haft jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ofta anabola från 16/18 års ålder Två grupper Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkotika som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt efter att ha slutat med AAS. Ofta egen kriminalitet och dragning till kriminella gäng Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Samtliga är kraftfullt depressiva ü Deras kognitiva funktionerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü Kognitiva funktioner handlar om: tidsuppfattning, beslutsfattande, flexibelt beteende, uppmärksamhet, arbetsminne, planering, att kunna bromsa upp en pågående handling och vara flexibel i tanken. ü Negativa tankemönster, bristande hopp, intresseförlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar 5
6 Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har haft en psykotisk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funktioner som avspeglas och uttrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt aktiva i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potensmedel trots att de generellt anger ett stort ointresse för sex. Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. Steroidmissbrukets tre faser Fas 1 ü Hypomani ü Mani ü Dåligt omdöme ü Rastlöshet ü Provokativt beteende ü Förnekande av egna fel ü Kraftfullt ökad sexlust ü Patologisk omnipotens 6
7 Steroidmissbrukets tre faser Fas 2 ü Tappar omdömet ü Aggressivt beteende ü Förlust av överjaget ü Förlust av den empatiska förmågan Steroidmissbrukets tre faser Fas 3 ü Depression ü Självmordstankar ü Hög suicidrisk ü Apati ü Energilöshet ü Indolens kännetecknas av såväl passivitet och oföretagsamhet, som av förlust av smärtförnimmelser ü Avsaknad av sexuell lust Hjärnans utsa7het vid AAS missbruk ü Många androgenreceptorer i hjärnan ü Obalans i belöningssystemet ü Obalans i centrum för aggression ü AAS binder till och påverkar signalsubstansen GABA vilket ökar risken för kraftfull aggressivitet (liknar effekten som bl.a. Rohypnol har på GABA) ü Hjärnan känsliggörs för opiater, centralstimulerande narkotika och alkohol ü Ökad risk för blandmissbruk och/eller övergång till annat missbruk ü Förändringar i serotoninnivåerna ü Förändringar i dopaminnivåerna 7
8 AAS och hjärnan ü Steensland, Pia: Anabolic Androgenic Steroids and the Brain : Studies of Neurochemical and Behavioural Changes Using an Animal Model. - Uppsala, p. - (Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Pharmacy, ISSN ; 261) ISBN Nedladdning: h\p:// ü Lindqvist Ann- Sophie nandrolone Decanoate, behaviour and Brain: Animal Experimental Studies Göteborgs Universitet inst. För psykologi. Doktorsavhandling 2004 En ung man som idrottat under barn och ungdomstiden ofta med lagidrott Han har lämnat idrotten när elitsatsningen startat i års ålder Har börjat med AAS innan 20 års ålder ofta första eller andra ring i Gymnasieskolan. Har avgångsbetyg från grundskolan och ibland från gymnasieskolan I undantagsfall har han högskolestudier Han har många gånger ett blandmissbruk Han har dåligt självförtroende, och har ganska ofta haft en del problem i skolan Han kan uppvisa personlighetsstörningar eller personlighetsdrag som i perioder upplevs som antisociala, inte sällan med tydligt narcissistiska drag 8
9 Han kan pendla väldigt mycket mellan total eufori och djupaste depression Han har inte sällan en låg empatisk förmåga Han använder mycket manliga attribut för att dra uppmärksamheten till sig Han visar gärna upp sin kraft på ett påtagligt sätt, men kan också bete sig förföriskt och charmerande Han kräver uppmärksamhet av omgivningen, och saknar ofta förmåga till självobservation Han har svårt att acceptera och hantera sina egna känslor. Han kan aldrig ha fel och det lönar sig inte att debattera eller opponera sig, utan att helt enkelt acceptera beteendet men inom givna gränser! Att avvisa kan leda till dramatiska uppträdanden. Emellanåt kan dessa klienter upplevas vara i ett gränspsykotiskt tillstånd. Detta kan beskrivas som att de existerar i ett slags mellanland mellan mani och psykos, men tillståndet behöver inte utvecklas till ren psykos. Personen kan också präglas av en stark ångest, av ren skräck, av katastrofkänslor och/eller av övergivenhetskänslor. 9
10 Han kan också uppvisa påträngande misstänksamhet och kan upplevas av omgivningen som lättkränkt och det är inte ovanligt att han också ältar oförrätter. Han kan vara socialt tillbakadragen och saknar, inte så sällan, nära vänner. Han sysslar ofta med ensamaktiviteter, där manisk träning på udda tider och ibland udda platser kan vara ett uttryck för detta. Klienten kan visa en brist på känslomässiga reaktioner, och kan emellanåt uttrycka avvikande och lite besynnerliga idéer. Bakgrundsmässigt i primärfamiljen kan det finnas en övergreppsproblematik och/eller psykisk/fysisk misshandel Inte sällan har klienten en otillfredsställande relation med sin biologiska pappa. Andra faktorer som påtagligt spelar in kan vara en uppväxt där familjemedlemmar använde droger, och/ eller hade ett eget självdestruktivt beteende med mycket våld och aggressivitet. Ungefär hälften av de vi mött har varit utsatta för mobbning under skoltiden och den andra hälften har faktiskt själva varit mobbare. Starka känslor kan utspela sig i rummet, och det är viktigt att behandlaren undviker all form av provokation. Man måste hålla huvudet kallt, lyssna på och bekräfta de känslor klienten uttrycker. Vänta dig att klienten har en tendens att antigen idealisera, eller helt nedvärdera dig som behandlare. Låt honom gärna förstå att har haft en fantastisk tur som får träffa just dig i en. Fåfänga och omnipotens gör att de enbart förtjänar det bästa! 10
11 Hos behandlaren 2-3 bedömningssamtal där man systematiskt beskriver klientens bakgrund, missbrukshistoria och drogmönster. Punkter i Psykisk bedömning gås igenom vid dessa bedömningssamtal Slut avtal med klienten - Om du ber mig om hjälp skall jag göra allt jag kan för att hjälpa dig. Men, tänk efter innan du bestämmer dig. När vi har ett avtal släpper jag inte taget om dig innan du mår bra. Vi gör det här på riktigt eller inte alls. Hos behandlaren forts Kombinera ett terapeutiskt förhållningssätt och en långvarig srelation med fokuserad psykodynamisk korttidsterapi, som erbjuder en fokuserad under en i förväg begränsad tidsperiod; där man byter fokus eller tema i 10-veckorsintervall. Arbeta inom ramen för ett klart avgränsat symtom eller problemområde som man nöjer sig med att fokusera på. Kom överens med klienten om ämne för fokus Var flexibel i ämnesvalet och ändra vid behov under resans gång Fokus används för att kunna ringa in den komplexa problematiken som AAS missbrukaren har. Exempel på tema Manligt kvinnligt Kroppen inkapslad vrede konsekvenser av aggressivitet svartsjuka våld i parrelationen sexualitet lust och olust. 11
12 Hos behandlaren forts Kristerapi eftersom klienten ofta befinner sig i en akut krissituation som faktiskt var den som fört honom till en från början. Det inledande fokus eller temat bör därför alltid handla om den omedelbara stressen med syfte att återställa jämvikten och möjliggöra för klienten att handskas med problemet. Tekniken är stödjande och mycket sällan tolkande. Strukturen i en, bör vara flexibel med en snabb start av fokus på det som är mest angeläget.(det akuta krisläget flickvän som lämnat, poliskontakt etc.) Hos behandlaren forts Behandlaren bygger ofta en bra srelation utifrån dessa inledande krissamtal, där man sällan eller aldrig skall tolka överföringen. Denna relation är avgörande för framgången i en. Utan den här relationen kommer men aldrig sin klient nära nog för att det nödvändiga förtroendet skall kunna skapas. Byt fokus när den akuta krisen är löst Ha ett oändligt tidsperspektiv. Avslut diskuteras långt senare Hos behandlaren forts Efter första krishanteringen förändras en och blir mer strukturerad. Tekniken kan varvas från stödjande till konfronterande där fokus skall ligga mycket mera kring grundkonflikten. Här kan man också använda sig betydligt mera av överföringstolkningar. Att arbeta med klientens personlighet kan leda till en djupare insikt överväg att arbeta med relationer Arbetet bör inriktas på att minska patientens egocentriska drag till förmån för ett sunt relaterande till andra på en känslomässig nivå. 12
13 Hos behandlaren forts I stödjande terapi försöker man i allmänhet lindra och röja undan de tydliga tecken på klientens ångest Insiktsterapi däremot förvärrar ångesten när man närmar sig klientens okända konflikter. Vid valet av terapimetod är det därför viktigt att få en uppfattning om vilken form ångesten ser ut att få hos just den här klienten, och hur han hittills kommit till rätta med den. Ju lägre klientens ångesttolerans verkar vara, desto rimligare är stödjande åtgärder. Bakgrundsfaktorer vid AAS- missbruk Genetisk vulnerabilitet Känslighet i de egna målorganen Uppväxtvillkor inkluderat olika trauman och umgänge - Det man inte har fått kan man inte ge?! Tillgängligheten av preparat Tack för idag!!! Kontakt: tommymoberg@mac.com Hemsida: Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män, Anabola Androgena Steroider och I huvet på en steroidanvändare eller 13
2009-11-23. Enkät till 996 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar)
ANABOLA STEROIDER IDROTT SAMHÄLLS ELLER HÄLSOPROBLEM FÖREBYGG.NU DEN 12 NOVEMBER 2009 Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:
Läs merI huvet på en AAS-användare
I huvet på en AAS-användare Om psykosocial behandling, möten, empa6 och professionell hållning i behandlingsrummet. Uppsala den 16 oktober 2014 Metoder a. hantera missbruk av anabola androgena steroider
Läs merProfessionell hållning
Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt behandlingstilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Om psykosocial behandling, möten, empati och professionell hållning i behandlingsrummet. Professionell hållning
Läs merStudiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02%
Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hormone doping: Frequency
Läs merStudiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 2013-11- 01
Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:
Läs merStudiematerial. Anabola androgena steroider Idrotts- samhälls- eller hälsoproblem? Vänersborg 14 december 2015 15-12-14
Anabola androgena steroider Idrotts- samhälls- eller hälsoproblem? Vänersborg 14 december 2015 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:
Läs merStudiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09
Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hemsida: www.sportfront.se Foto:
Läs merAnabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska
Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter
Läs merAnvändning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt
Läs merAnabola androgena steroider en psykoaktiv drog? Uppsala 3 april 2013
Anabola androgena steroider en psykoaktiv drog? Uppsala 3 april 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Foto:
Läs merAnabola Androgena Steroider
Anabola Androgena Steroider PRODIS GBG 7 december 2012 Joel Lundholm Dopingjourens verksamhet Medicinsk rådgivning www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projektarbeten Nätverk Jag har en kur i bagaget
Läs merVad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23
Vad gör jag här idag? Förebygg.nu 2009 Folkets Hus 2009-11-12 Thord Rosén Endokrinsektionen Sahlgrenska Blev inbjuden, tack! Hormonläkare, Sahlgrenska. Idrottsintresse. Forskning om tillväxthormon. GH-2000
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merStefan Sandström,
Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merFörövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merMissbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren
Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merÄtstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merEtt existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016
Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merVarför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR
Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merMissbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs mer13.03.13. och hur man kan bemöta dem
och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merVad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta
Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta 1 Innehållsförteckning Sida Fakta om anabola androgena steroider, AAS 3 Vilka använder AAS och varför?
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merPersonnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3
Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merDepression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.
Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merErfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Varför är jag här? Överläkare, Endokrinsektionen, Sahlgrenska.
Läs merSkyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merAnabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet
Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet Lena Lundholm Psykolog, Doktorand Uppsala Universitet, Rättsmedicin Kriminalvårdens FoU-Stockholmsgruppen Centrum för våldsprevention Agenda Prevalens
Läs mer2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merHäremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi
Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merImplementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merDoping. Varför ska du INTE dopa dig?
Doping Varför ska du INTE dopa dig? Doping Fusk Farligt Skadar idrottens trovärdighet Brottsligt WADA = World Anti-Doping Agency Från 1999 Internationell organisation som samordnar antidopingarbete www.wada-ama.org
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merInnehåll i olika delmoment i utbildningsdagen 100 % ren hårdträning för personal på träningsanläggningar
Innehåll i olika delmoment i utbildningsdagen 100 % ren hårdträning för personal på träningsanläggningar Delmoment: Inledning Tidsåtgång: 20-30 min Syfte med momentet: Att ge deltagarna förståelse för
Läs merUtvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.
Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merDopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se
Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se Doping eller dopning Med doping avses inom idrottsrörelsen fusk genom tillsatser
Läs merFakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merCannabis och syntetiska preparat
Cannabis och syntetiska preparat Sunne, 22 oktober 2014 Leif Martinsson leif.martinsson@liv.se Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se Värmlänningen 16-84 år Komplexa vårdbehov i Värmland
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merResultat från Apotekets kundpanel
Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs mer