Professionell hållning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Professionell hållning"

Transkript

1 Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt stilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Oslo 2 februar 2015 Om psykosocial, möten, empati och professionell hållning i srummet. Professionell hållning Kunskap Självkännedom Empati Increased mortality in patients at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford, Ann- Sophie Lindqvist, Tommy Moberg, Bengt O. Eriksson, Eva Edin, Claudia Fahlke, Christer Ehrnborg, Thord Rosén ü Samtliga patienter som registrerats som nybesök fram till ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram till ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumtion ü Specifika diagnoser i slutenvård

2 Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü Uppföljning av 102 patienter från starten 2002 till ü Uppgifter om kumulativ dos, antal kurer per år, antalet aktiva år med AAS har beräknats efter anamnetiska ingående uppgifter. ü Den typiske patienten är en ung man som idrottat under barn- ungdomstiden, lämnat sin idrott och startat med AAS innan 20-års ålder. ü 54% av patienterna har också ett annat missbruk av narkotika. ü 39% av patienterna använder dessutom GH och/eller insulin. 40 Patienter på Resurscentra i Göteborg Ålder vid nybesök på Resurscentra 38 Sara Stanford et al Ålder Patienter på Ålder Resurscentra för AAS- debut i Göteborg Sara Stanford et al antal patienter Ålder 2

3 Medeldurationen för AAS- missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al Duration of AAS- abuse (years) 1 1,5 5 5, , , , ,5 30 Number of patients Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall utifrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga patienter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning till vårdtillfällen ü Antidepressiv medicinering står för den största läkemedelskostnaden. Patienter på Resurscentra i Göteborg Remisskällor Sara Stanford et al Primärvården Psykiatrin Kriminalvården Skolhälsovården, som via föreläsningar blivit uppmärksamma på problemet bland elever på såväl gymnasie- som grundskolenivå Egenremisser då patienter eller närstående vill reda ut det allmänna hälsoläget efter flera års AAS- missbruk 3

4 Patienter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak Sara Stanford et al AAS- utredning Hypogonadism (testosteronbrist) Subjektiva hjärtbesvär Gynekomasti Psykiska besvär Besöksorsker Urologiska symtom Muskeltrö^het Uppgift saknas Symtom från hjärtat Hjälp/terapi/missbruk Hypogonadism Nedsa^ sexuell funktion Depression/sömnbesvär Gynekomasti AAS- utredning Orsaker till nybesök på Resurscentrum Orsaker till nybesök 1 Sara Stanford et al Antal besöksorsaker (n=102) ibland flera orsaker per patient Patienter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al Via UCG och kardiologkontakter har patienter med hjärtproblem omhändertagits. Direktremiss till hud och plastikkirurgi för av svår acne och gynecomasti Vid hypogonada problem inkluderat infertilitet sker ej innan patienten slutat med AAS och den sociala situationen stabiliserats. Behandling av svår depression med vidhängande suicidrisk. Remitteras till Järntorgsmottagningen. (Narkotikapolikliniken) 4

5 Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård remi7erade från RC i Göteborg Eva Edin Specialistläkare Järntorgsmo7agningen/narkotikapolikliniken ü Åldersmässigt mellan ü Bara män ü Flertalet har haft en ganska ordnad uppväxt ü Ofta skött skolan, utbildat sig, haft jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ofta anabola från 16/18 års ålder Två grupper Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkotika som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt efter att ha slutat med AAS. Ofta egen kriminalitet och dragning till kriminella gäng Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Samtliga är kraftfullt depressiva ü Deras kognitiva funktionerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü Kognitiva funktioner handlar om: tidsuppfattning, beslutsfattande, flexibelt beteende, uppmärksamhet, arbetsminne, planering, att kunna bromsa upp en pågående handling och vara flexibel i tanken. ü Negativa tankemönster, bristande hopp, intresseförlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar 5

6 Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har haft en psykotisk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funktioner som avspeglas och uttrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt aktiva i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potensmedel trots att de generellt anger ett stort ointresse för sex. Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. Steroidmissbrukets tre faser Fas 1 ü Hypomani ü Mani ü Dåligt omdöme ü Rastlöshet ü Provokativt beteende ü Förnekande av egna fel ü Kraftfullt ökad sexlust ü Patologisk omnipotens 6

7 Steroidmissbrukets tre faser Fas 2 ü Tappar omdömet ü Aggressivt beteende ü Förlust av överjaget ü Förlust av den empatiska förmågan Steroidmissbrukets tre faser Fas 3 ü Depression ü Självmordstankar ü Hög suicidrisk ü Apati ü Energilöshet ü Indolens kännetecknas av såväl passivitet och oföretagsamhet, som av förlust av smärtförnimmelser ü Avsaknad av sexuell lust Hjärnans utsa7het vid AAS missbruk ü Många androgenreceptorer i hjärnan ü Obalans i belöningssystemet ü Obalans i centrum för aggression ü AAS binder till och påverkar signalsubstansen GABA vilket ökar risken för kraftfull aggressivitet (liknar effekten som bl.a. Rohypnol har på GABA) ü Hjärnan känsliggörs för opiater, centralstimulerande narkotika och alkohol ü Ökad risk för blandmissbruk och/eller övergång till annat missbruk ü Förändringar i serotoninnivåerna ü Förändringar i dopaminnivåerna 7

8 AAS och hjärnan ü Steensland, Pia: Anabolic Androgenic Steroids and the Brain : Studies of Neurochemical and Behavioural Changes Using an Animal Model. - Uppsala, p. - (Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Pharmacy, ISSN ; 261) ISBN Nedladdning: h\p://www.uu.se/ ü Lindqvist Ann- Sophie nandrolone Decanoate, behaviour and Brain: Animal Experimental Studies Göteborgs Universitet inst. För psykologi. Doktorsavhandling 2004 En ung man som idrottat under barn och ungdomstiden ofta med lagidrott Han har lämnat idrotten när elitsatsningen startat i års ålder Har börjat med AAS innan 20 års ålder ofta första eller andra ring i Gymnasieskolan. Har avgångsbetyg från grundskolan och ibland från gymnasieskolan I undantagsfall har han högskolestudier Han har många gånger ett blandmissbruk Han har dåligt självförtroende, och har ganska ofta haft en del problem i skolan Han kan uppvisa personlighetsstörningar eller personlighetsdrag som i perioder upplevs som antisociala, inte sällan med tydligt narcissistiska drag 8

9 Han kan pendla väldigt mycket mellan total eufori och djupaste depression Han har inte sällan en låg empatisk förmåga Han använder mycket manliga attribut för att dra uppmärksamheten till sig Han visar gärna upp sin kraft på ett påtagligt sätt, men kan också bete sig förföriskt och charmerande Han kräver uppmärksamhet av omgivningen, och saknar ofta förmåga till självobservation Han har svårt att acceptera och hantera sina egna känslor. Han kan aldrig ha fel och det lönar sig inte att debattera eller opponera sig, utan att helt enkelt acceptera beteendet men inom givna gränser! Att avvisa kan leda till dramatiska uppträdanden. Emellanåt kan dessa klienter upplevas vara i ett gränspsykotiskt tillstånd. Detta kan beskrivas som att de existerar i ett slags mellanland mellan mani och psykos, men tillståndet behöver inte utvecklas till ren psykos. Personen kan också präglas av en stark ångest, av ren skräck, av katastrofkänslor och/eller av övergivenhetskänslor. 9

10 Han kan också uppvisa påträngande misstänksamhet och kan upplevas av omgivningen som lättkränkt och det är inte ovanligt att han också ältar oförrätter. Han kan vara socialt tillbakadragen och saknar, inte så sällan, nära vänner. Han sysslar ofta med ensamaktiviteter, där manisk träning på udda tider och ibland udda platser kan vara ett uttryck för detta. Klienten kan visa en brist på känslomässiga reaktioner, och kan emellanåt uttrycka avvikande och lite besynnerliga idéer. Bakgrundsmässigt i primärfamiljen kan det finnas en övergreppsproblematik och/eller psykisk/fysisk misshandel Inte sällan har klienten en otillfredsställande relation med sin biologiska pappa. Andra faktorer som påtagligt spelar in kan vara en uppväxt där familjemedlemmar använde droger, och/ eller hade ett eget självdestruktivt beteende med mycket våld och aggressivitet. Ungefär hälften av de vi mött har varit utsatta för mobbning under skoltiden och den andra hälften har faktiskt själva varit mobbare. Starka känslor kan utspela sig i rummet, och det är viktigt att behandlaren undviker all form av provokation. Man måste hålla huvudet kallt, lyssna på och bekräfta de känslor klienten uttrycker. Vänta dig att klienten har en tendens att antigen idealisera, eller helt nedvärdera dig som behandlare. Låt honom gärna förstå att har haft en fantastisk tur som får träffa just dig i en. Fåfänga och omnipotens gör att de enbart förtjänar det bästa! 10

11 Hos behandlaren 2-3 bedömningssamtal där man systematiskt beskriver klientens bakgrund, missbrukshistoria och drogmönster. Punkter i Psykisk bedömning gås igenom vid dessa bedömningssamtal Slut avtal med klienten - Om du ber mig om hjälp skall jag göra allt jag kan för att hjälpa dig. Men, tänk efter innan du bestämmer dig. När vi har ett avtal släpper jag inte taget om dig innan du mår bra. Vi gör det här på riktigt eller inte alls. Hos behandlaren forts Kombinera ett terapeutiskt förhållningssätt och en långvarig srelation med fokuserad psykodynamisk korttidsterapi, som erbjuder en fokuserad under en i förväg begränsad tidsperiod; där man byter fokus eller tema i 10-veckorsintervall. Arbeta inom ramen för ett klart avgränsat symtom eller problemområde som man nöjer sig med att fokusera på. Kom överens med klienten om ämne för fokus Var flexibel i ämnesvalet och ändra vid behov under resans gång Fokus används för att kunna ringa in den komplexa problematiken som AAS missbrukaren har. Exempel på tema Manligt kvinnligt Kroppen inkapslad vrede konsekvenser av aggressivitet svartsjuka våld i parrelationen sexualitet lust och olust. 11

12 Hos behandlaren forts Kristerapi eftersom klienten ofta befinner sig i en akut krissituation som faktiskt var den som fört honom till en från början. Det inledande fokus eller temat bör därför alltid handla om den omedelbara stressen med syfte att återställa jämvikten och möjliggöra för klienten att handskas med problemet. Tekniken är stödjande och mycket sällan tolkande. Strukturen i en, bör vara flexibel med en snabb start av fokus på det som är mest angeläget.(det akuta krisläget flickvän som lämnat, poliskontakt etc.) Hos behandlaren forts Behandlaren bygger ofta en bra srelation utifrån dessa inledande krissamtal, där man sällan eller aldrig skall tolka överföringen. Denna relation är avgörande för framgången i en. Utan den här relationen kommer men aldrig sin klient nära nog för att det nödvändiga förtroendet skall kunna skapas. Byt fokus när den akuta krisen är löst Ha ett oändligt tidsperspektiv. Avslut diskuteras långt senare Hos behandlaren forts Efter första krishanteringen förändras en och blir mer strukturerad. Tekniken kan varvas från stödjande till konfronterande där fokus skall ligga mycket mera kring grundkonflikten. Här kan man också använda sig betydligt mera av överföringstolkningar. Att arbeta med klientens personlighet kan leda till en djupare insikt överväg att arbeta med relationer Arbetet bör inriktas på att minska patientens egocentriska drag till förmån för ett sunt relaterande till andra på en känslomässig nivå. 12

13 Hos behandlaren forts I stödjande terapi försöker man i allmänhet lindra och röja undan de tydliga tecken på klientens ångest Insiktsterapi däremot förvärrar ångesten när man närmar sig klientens okända konflikter. Vid valet av terapimetod är det därför viktigt att få en uppfattning om vilken form ångesten ser ut att få hos just den här klienten, och hur han hittills kommit till rätta med den. Ju lägre klientens ångesttolerans verkar vara, desto rimligare är stödjande åtgärder. Bakgrundsfaktorer vid AAS- missbruk Genetisk vulnerabilitet Känslighet i de egna målorganen Uppväxtvillkor inkluderat olika trauman och umgänge - Det man inte har fått kan man inte ge?! Tillgängligheten av preparat Tack för idag!!! Kontakt: Hemsida: Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män, Anabola Androgena Steroider och I huvet på en steroidanvändare eller 13

I huvet på en AAS-användare

I huvet på en AAS-användare I huvet på en AAS-användare Om psykosocial behandling, möten, empa6 och professionell hållning i behandlingsrummet. Uppsala den 16 oktober 2014 Metoder a. hantera missbruk av anabola androgena steroider

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02%

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02% Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hormone doping: Frequency

Läs mer

Studiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 2013-11- 01

Studiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 2013-11- 01 Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09 Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hemsida: www.sportfront.se Foto:

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23 Vad gör jag här idag? Förebygg.nu 2009 Folkets Hus 2009-11-12 Thord Rosén Endokrinsektionen Sahlgrenska Blev inbjuden, tack! Hormonläkare, Sahlgrenska. Idrottsintresse. Forskning om tillväxthormon. GH-2000

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet

Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet Lena Lundholm Psykolog, Doktorand Uppsala Universitet, Rättsmedicin Kriminalvårdens FoU-Stockholmsgruppen Centrum för våldsprevention Agenda Prevalens

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Varför är jag här? Överläkare, Endokrinsektionen, Sahlgrenska.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta 1 Innehållsförteckning Sida Fakta om anabola androgena steroider, AAS 3 Vilka använder AAS och varför?

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Doping. Varför ska du INTE dopa dig?

Doping. Varför ska du INTE dopa dig? Doping Varför ska du INTE dopa dig? Doping Fusk Farligt Skadar idrottens trovärdighet Brottsligt WADA = World Anti-Doping Agency Från 1999 Internationell organisation som samordnar antidopingarbete www.wada-ama.org

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk?

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Foto: SNPF:s tidning

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000 Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? Daniel Frydman Psykiater Leg psykoterapeut Projektledare Noll självmord i Stockholms län 1:10:100:1000 När =inns

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider riskbruk? 2012$10$13&

Studiematerial. Anabola androgena steroider riskbruk? 2012$10$13& Anabola androgena steroider riskbruk? ett Hormone doping: Frequency attitudes in Swedish male elite athletes in power sports, active 1960 1979. A retrospective 30-years follow up study Tommy Moberg PhD

Läs mer

- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare

- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare - Medlemmar - Seniora forskare Claudia Fahlke sida 2 Jan Balldin sida 2 Ulf Berggren sida 3 Kristina Berglund sida 3 Ann-Sophie Lindqvist sida 4 Solveig Olausson sida 4 Anna Söderpalm Gordh sida 5 Doktorander

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer