I huvet på en AAS-användare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I huvet på en AAS-användare"

Transkript

1 I huvet på en AAS-användare Om psykosocial behandling, möten, empa6 och professionell hållning i behandlingsrummet. Uppsala den 16 oktober 2014 Metoder a. hantera missbruk av anabola androgena steroider AC upptäcka användare Undervisa poten6ella användare om risker som är förknippade med användandet AC hjälpa missbrukare som vill sluta AC straffa de som hanterar AAS Till E&ertanke Om jag vill lyckas med a. föra en människa mot e. bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när han tror a. han kan hjälpa andra. För a. undervisa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte a. jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på a. jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för a. hjälpa henne. All äkta undervisning börjar med ödmjukhet inför den jag vill lära, och därför måste jag förstå, a. de.a med undervisning inte är a. härska utan a. tjäna, Kan jag inte de.a, så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kirkegaard 1

2 Professionell hållning Kunskap Självkännedom Empa8 KlientperspekNv Respekt för klienten som person Inkännande i klientens situanon Nyfikenhet och öppenhet för a. klienten utvecklas och växer som person Förmåga a. lyssna, se och möta hjälpsökanden Medvetenhet om begränsningen i behandlar- perspeknvet Kunskap och erfarenhet av missbrukare och psykiskt sjuka människors förmåga och utveckling Increased mortality in panents at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford2*, Ann- Sophie Lindqvist3, Tommy Moberg4, Bengt O. Eriksson1, Eva Edin5, Claudia Fahlke3, Christer Ehrnborg2, Thord Rosén2 1 THE QUEEN SILVIA CHILDREN Ś HOSPITAL GOTHENBURG, 2 SAHLGRENSKA UNIVERSITY HOSPITAL GOTHENBURG, 3 DEPARTMENT OF PSYCHOLOGY AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 4 DEPARTMENT OF SOCIAL SCIENCE AT GOTHENBURG UNIVERSITY, 5 JÄRNTORGSMOTTAGNINGEN IN GOTHENBURG * CORRESPONDING AUTHOR ü Samtliga panenter som registrerats som nybesök fram Nll ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram Nll ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumnon ü Specifika diagnoser i slutenvård

3 PaNenter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü Uppföljning av 102 panenter från starten 2002 Nll ü Uppgiler om kumulanv dos, antal kurer per år, antalet aknva år med AAS har beräknats eler anamnenska ingående uppgiler. ü Den typiske panenten är en ung man som idro.at under barn- ungdomsnden, lämnat sin idro. och startat med AAS innan 20- års ålder. ü 54% av panenterna har också e. annat missbruk av narkonka. ü 39% av panenterna använder dessutom GH och/eller insulin. 40 Ålder vid nybesök på Resurscentra PaNenter på i Göteborg 38 Sara Stanford et al Ålder Ålder för AAS- debut PaNenter 45 på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al antal pa6enter Ålder 3

4 Medeldura6onen för AAS- missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al Dura6on of AAS- abuse (years) 1 1,5 5 5, , , , ,5 30 Number of panents PaNenter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall unfrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga panenter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning Nll vårdnllfällen ü AnNdepressiv medicinering står för den största läkemedels- kostnaden. PaNenter på Resurscentra i Göteborg Remisskällor Sara Stanford et al Primärvården Psykiatrin Kriminalvården Skolhälsovården, som via föreläsningar blivit upp- märksamma på problemet bland elever på såväl gymnasie- som grundskolenivå Egenremisser då panenter eller närstående vill reda ut det allmänna hälsoläget eler flera års AAS- missbruk 4

5 PaNenter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak Sara Stanford et al AAS- utredning Hypogonadism (testosteronbrist) SubjekNva hjärtbesvär GynekomasN Psykiska besvär Besöksorsker Urologiska symtom Muskeltrö.het Uppgil saknas Symtom från hjärtat Hjälp/terapi/missbruk Hypogonadism Nedsa. sexuell funknon Depression/sömnbesvär GynekomasN AAS- utredning Orsaker 6ll nybesök på Resurscentrum Orsaker Nll nybesök 1 Sara Stanford et al Antal besöksorsaker (n=102) ibland flera orsaker per pa6ent Men regret anabolic steroid use due to a lack of comprehension regarding the consequences on future fer6lity J. R. Kovac et al. Studien är genomförd på panenter vid en urologisk klinik i USA och publicerad i Ndskrilen Andrologia ,8 % av de (382 män, medelåldern 40 år) som sökte behandling för hypogonadism, hade Ndigare i livet använt AAS. En majoritet av dessa (84,8%) ångrade inte a. de använt AAS. De som ångrade sig (15,2%) hade inte förstå. a. AAS användandet kunde påverka fernliteten och det var också en högre andel i den gruppen som var barnlösa. De här männen är sannolikt en av de första generanonerna AAS - användare som nu nå. medelåldern/övre medelåldern, och det öppnar nya möjligheter a. överblicka en del av de sannolika långndseffekterna som e. AAS användande kan orsaka. 5

6 PaNenter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al Via UCG och kardiologkontakter har panenter med hjärtproblem omhändertagits. Direktremiss Nll hud och plasnkkirurgi för behandling av svår acne och gynecomasn Vid hypogonada problem inkluderat infernlitet sker behandling ej innan panenten slutat med AAS och den sociala situanonen stabiliserats. Behandling av svår depression med vidhängande suicid- risk. Remi.eras Nll Järntorgsmo.agningen. (NarkoNkapolikliniken) Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård i Göteborg Eva Edin Specialistläkare JärntorgsmoCagningen/ narko8kapolikliniken ü Åldersmässigt mellan ü Bara män ü Flertalet har hal en ganska ordnad uppväxt ü Inte sällan har de skö. skolan hyggligt, utbildat sig, hal jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ola anabola från 16/18 års ålder Två grupper Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkonka som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt eler a. ha slutat med AAS. Ola egen kriminalitet och dragning Nll kriminella gäng 6

7 Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü Samtliga är kralfullt depressiva ü Deras kogninva funknonerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü NegaNva tankemönster, bristande hopp, intresse- förlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har ha& en psyko8sk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funk8oner som avspeglas och ucrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt ak8va i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potens- medel trots ac de generellt anger ec stort ointresse för sex. Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narko8kapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. 7

8 Behandling av steroidmissbrukare ü SymptomaNsk behandling inkluderat hjärta kärl, smärvllstånd, akne, sexualitet mm. ü Psykoterapi och/eller samtalsbehandling med inslag av KBT för a. lära sig undvika triggersituanoner ü Läkemedelsbehandling med olika typer av farmaka. SSRI (SelecNve Serotonine Reuptake Inhibitor) fungerar dåligt. (hormonterapi och/eller annan subsntunonsbehandling???) ü Behandling av steroidinducerad hjärnskada? Steroidmissbrukets tre faser Fas 1 ü Hypomani ü Mani ü Dåligt omdöme ü Rastlöshet ü Provoka8vt beteende ü Förnekande av egna fel ü Kra&fullt ökad sexlust ü Patologisk omnipotens Steroidmissbrukets tre faser Fas 2 ü Tappar omdömet ü Aggressivt beteende ü Förlust av överjaget ü Förlust av den empa8ska förmågan 8

9 Steroidmissbrukets tre faser Fas 3 ü Depression ü Självmordstankar ü Hög suicidrisk ü Apa8 ü Energilöshet ü Indolens kännetecknas av såväl passivitet och oföretagsamhet, som av förlust av smärwörnimmelser ü Avsaknad av sexuell lust En typisk AAS-användare i behandling En ung man som idro.at under barn och ungdomsnden ola med lagidro. Han har lämnat idro.en när elitsatsningen startat i års ålder Har börjat med AAS innan 20 års ålder ola första eller andra ring i Gymnasieskolan. Har avgångsbetyg från grundskolan och ibland från gymnasieskolan En typisk AAS-användare i behandling I undantagsfall har han högskolestudier Han har många gånger e. blandmissbruk Han har dåligt självförtroende, och har ganska ola hal en del problem i skolan Han kan uppvisa personlighetsstörningar eller personlighetsdrag som i perioder upplevs som annsociala, inte sällan med tydligt narcissisnska drag 9

10 En typisk AAS-användare i behandling Han kan pendla väldigt mycket mellan total eufori och djupaste depression Han har inte sällan en låg empansk förmåga Han använder mycket manliga a.ribut för a. dra uppmärksamheten Nll sig Han visar gärna upp sin kral på e. påtagligt sä., men kan också bete sig förföriskt och charmerande En typisk AAS-användare i behandling Han kräver uppmärksamhet av omgivningen, och saknar ola förmåga Nll självobservanon Han har svårt a. acceptera och hantera sina egna känslor. Han kan aldrig ha fel och det lönar sig inte a. deba.era eller opponera sig, utan a. helt enkelt acceptera beteendet men inom givna gränser! A. avvisa kan leda Nll dramanska uppträdanden. En typisk AAS-användare i behandling Emellanåt kan dessa klienter upplevas vara i e. gränspsykonskt Nllstånd. De.a kan beskrivas som a. de existerar i e. slags mellanland mellan mani och psykos, men Nllståndet behöver inte utvecklas Nll ren psykos. Personen kan också präglas av en stark ångest, av ren skräck, av katastroxänslor och/ eller av övergivenhetskänslor. 10

11 En typisk AAS-användare i behandling Han kan också uppvisa påträngande misstänksamhet och kan upplevas av omgivningen som lä.kränkt och det är inte ovanligt a. han också ältar oförrä.er. Han kan vara socialt Nllbakadragen och saknar, inte så sällan, nära vänner. Han sysslar ola med ensamaknviteter, där manisk träning på udda Nder och ibland udda platser kan vara e. u.ryck för de.a. Klienten kan visa en brist på känslomässiga reaknoner, och kan emellanåt u.rycka avvikande och lite besynnerliga idéer. En typisk AAS-användare i behandling Bakgrundsmässigt i primärfamiljen kan det finnas en övergreppsproblemank och/eller psykisk/fysisk misshandel Inte så sällan har klienten en onllfredsställande relanon med sin biologiska pappa. Andra faktorer som påtagligt spelar in kan vara en uppväxt där familjemedlemmar använde droger, och/ eller hade e. eget självdestruknvt beteende med mycket våld och aggressivitet. Ungefär hällen av de vi mö. har varit utsa.a för mobbning under skolnden medan den andra hällen har faknskt själva varit mobbare. Män med ett pågående AAS missbruk karaktäriseras av en högre grad av somansk ångest som sve.ning, panikkänslor, hjärtklappning och muskelspänningar i käkar och axlar. en högre grad av psykoasteni d.v.s. en variant av neuronsk störning som gör dem mer u.rö.bara; och ger en lägre Nllgång Nll psykisk energi, vilket i sin tur orsakar en bristande jämvikt i olika känslolägen. Kan ibland u.rycka sig som tvångstankar. e. kralfullt ökat självförtroende under pågående kur och a. de kan beskriva e. sug eler preparaten, som gör det svårt sluta och som tycks kunna leda Nll snabba återfall. 11

12 Män med ett pågående AAS missbruk karaktäriseras av a. de mår bra av preparaten, men a. de i sig inte ger någon direkt berusningseffekt (jmf: amfetamin) a. de utvecklar depressioner, framförallt vid uppehåll i kurandet. I vissa fall blir depressionerna mycket djupgående och kan leda Nll apan, och en kralfullt ökad suicidrisk a. de får en upplevd ökning av muskelmassan, även om de emellanåt kan ta de vätskeansamlingar som steroiderna orsakar för ren muskelmassa. Män med ett pågående AAS missbruk karaktäriseras av a. de vanligen använder såväl table. som injeknoner, olast kombinanoner för a. få bä.re effekt och minskade biverkningar på grund av a. de slipper den första leverpassagen. Tar aldrig enstaka table.er utan enbart som kurer a. de uppvisar en överdriven kroppsfixering, träning, speciellt mathållning och frekvent användande av kosvllsko. a. de upplever Ndiga bieffekter som akne, vätskeansamlingar, först ökad, sedan minskad och vid uppehåll ola en helt utsläckt sexlust. Psykosocial ohälsa Handlar om sociala och psykosociala riskfaktorer i form av vissa problem och livssituanoner E. urval av symtom i form av såväl psykiska som somanska besvär. Missbruk av olika slag är en del av den psykosociala ohälsan 12

13 Psykosocial behandling SystemaNska och teorenskt grundade tekniker eller metoder som används för a. hjälpa enskilda individer a. komma ifrån si. missbruk och förhindra återfall Sådan behandling ska utövas av behandlare med adekvat utbildning och kompetens Behandlingen skall bygga på systemanska, teorenska metoder med stöd i forskning och praxis. Behandlingen skall också utövas inom en för terapeunska och behandlande aknviteter anpassad verksamhet. Psykosocial behandling Den terapeunska intervennonen riktar in sig på den enskildes psykologiska och sociala (psykosociala) livssituanon med u.alat fokus på missbruket eller beroendet, och sylar Nll a. påverka monvanon, beteende, avtyder, känslor och tankar med fokus på den enskildes missbruk, beroende och livssituanon. Vården skall vara resultannriktad, praknskt inriktad och realisnsk Hos behandlaren 2-3 bedömningssamtal där man systemanskt beskriver klientens bakgrund, missbrukshistoria och drogmönster. Punkter i Psykisk bedömning gås igenom vid dessa bedömningssamtal Slut avtal med klienten - Om du ber mig om hjälp skall jag göra allt jag kan för ac hjälpa dig. Men, tänk e&er innan du bestämmer dig. När vi har ec avtal släpper jag inte taget om dig innan du mår bra. Vi gör det här på rik8gt eller inte alls. 13

14 Hos behandlaren forts Kombinera e. terapeunskt förhållningssä. och en långvarig behandlingsrelanon med en variant av fokuserad psykodynamisk korvdsterapi, som erbjuder en fokuserad behandling under en i förväg begränsad Ndsperiod; där man byter fokus eller tema i 10- veckorsintervall. Arbeta inom ramen för e. klart avgränsat symtom eller problemområde som man nöjer sig med a. fokusera på. Kom överens med klienten om ämne för fokus Var flexibel i ämnesvalet och ändra vid behov under resans gång Fokus används för a. kunna ringa in den komplexa problemanken som AAS missbrukaren har. Exempel på tema Manligt kvinnligt Kroppen inkapslad vrede konsekvenser av aggressivitet svartsjuka våld i parrelanonen sexualitet lust och olust. Hos behandlaren forts Kristerapi elersom klienten ola befinner sig i en akut krissituanon som faknskt var den som fört honom Nll behandlingen från början. Det inledande fokus eller temat bör därför allnd handla om den omedelbara stressen med syle a. återställa jämvikten och möjliggöra för klienten a. handskas med problemet. Tekniken är stödjande och mycket sällan tolkande. Strukturen i behandlingen, bör vara flexibel med en snabb start av fokus på det som är mest angeläget.(det akuta krisläget flickvän som lämnat, poliskontakt etc.) 14

15 Hos behandlaren forts Behandlaren bygger ola en bra behandlingsrelanon unfrån dessa inledande krissamtal, där man sällan eller aldrig skall tolka överföringen. Denna relanon är avgörande för framgången i behandlingen. Utan den här relanonen kommer men aldrig sin klient nära nog för a. det nödvändiga förtroendet skall kunna skapas. Byt fokus när den akuta krisen är löst Ha e. oändligt NdsperspekNv. Avslut diskuteras långt senare Hos behandlaren forts Eler första krishanteringen förändras behandlingen och blir mer strukturerad. Tekniken kan varvas från stödjande Nll konfronterande där fokus skall ligga mycket mera kring grundkonflikten. Här kan man också använda sig betydligt mera av överföringstolkningar. A. arbeta med klientens personlighet kan leda Nll en djupare insikt överväg a. arbeta med relanoner och parsamtal, då Nllsammans med en kollega. Arbetet bör inriktas på a. minska panentens egocentriska drag Nll förmån för e. sunt relaterande Nll andra på en känslomässig nivå. Hos behandlaren forts I stödjande terapi försöker man i allmänhet lindra och röja undan de tydliga tecken på klientens ångest Insiktsterapi däremot förvärrar ångesten när man närmar sig klientens okända konflikter. Vid valet av terapimetod är det därför vikngt a. få en uppfa.ning om vilken form ångesten ser ut a. få hos just den här klienten, och hur han hivlls kommit Nll rä.a med den. Ju lägre klientens ånges.olerans verkar vara, desto rimligare är stödjande åtgärder. 15

16 Bakgrundsfaktorer vid AAS- missbruk GeneNsk vulnerabilitet Känslighet i de egna målorganen Uppväxtvillkor inkluderat olika trauman och umgänge - Det man inte har fåc kan man inte ge?! Tillgängligheten av preparat Begreppet Hörstyrka Från Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi Ann Åberg si.er med en pojke som är 5 år, och som är intresserad av saltva.ensfiskar och kan en hel del om de.a. Hon är djupt imponerad av hans kunskaper. Följande dialog får vi läsare ta del av: A: Vad mycket du vet, hur har du lärt dig allt det där? Pojken: Man måste ha bra hörstyrka förstår du. A: Hörstyrka, vad är det? Pojken: Jo, man måste lyssna hela Nden på vad alla pratar om, noga måste man lyssna. Det är bara så man kan få en bra hörstyrka. Att lyssna När jag ber dig lyssna på mig, och du börjar ge mig råd, då har du inte gjort det jag bad dig om. När jag ber dig lyssna på mig, och du börjar berätta för mig varför jag inte borde känna så, då trampar du på mina känslor. När jag ber dig lyssna på mig, och du känner att du måste göra något för att lösa mina problem, då har du svikit mig, hur konstigt det än kan verka. Och jag klarar mig själv. Jag är inte hjälplös. Kanske modfälld och bristfällig, men inte hjälplös. Lyssna! Allt jag bad om var att du lyssnar, inte pratar eller gör bara hör på mig. När du gör något för mig, som jag kan och behöver göra själv, så bidrar du till min ångest och svaghet. Men när du accepterar som ett faktum, att jag känner vad jag känner, oavsett hur irrationellt det är, så kan jag sluta försöka övertyga dig, och kan börja arbeta med att förstå vad som ligger bakom denna irrationella känsla. Och när det är klart, då är svaren uppenbara och jag behöver inga råd. Irrationella känslor är meningsfulla när vi förstår vad som ligger bakom dem. Kanske är det därför böner fungerar ibland för en del människor. därför att Gud är stum och han ger inte råd eller försöker ordna saker. Dom bara lyssnar och låter dig klara ut det själv. Så var snäll och lyssna och bara hör på mig. Och om du vill prata, vänta en minut på din tur, så skall jag lyssna på dig. 16

17 Tack för idag!!! Kontakt: Hemsida: Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män, Anabola Androgena Steroider och I huvet på en steroidanvändare eller 17

Professionell hållning

Professionell hållning Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt stilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Oslo 2 februar 2015 Om psykosocial, möten, empati och professionell hållning i srummet. Professionell hållning Kunskap

Läs mer

2009-11-23. Enkät till 996 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar)

2009-11-23. Enkät till 996 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar) ANABOLA STEROIDER IDROTT SAMHÄLLS ELLER HÄLSOPROBLEM FÖREBYGG.NU DEN 12 NOVEMBER 2009 Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:

Läs mer

Professionell hållning

Professionell hållning Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt behandlingstilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Om psykosocial behandling, möten, empati och professionell hållning i behandlingsrummet. Professionell hållning

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider Idrotts- samhälls- eller hälsoproblem? Vänersborg 14 december 2015 15-12-14

Studiematerial. Anabola androgena steroider Idrotts- samhälls- eller hälsoproblem? Vänersborg 14 december 2015 15-12-14 Anabola androgena steroider Idrotts- samhälls- eller hälsoproblem? Vänersborg 14 december 2015 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02%

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2012$11$02% Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hormone doping: Frequency

Läs mer

Studiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 2013-11- 01

Studiematerial. Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 2013-11- 01 Anabole androgene steroider ett risikobruk? Seminar om psykisk helse og rus Bergen 31. oktober 2013 Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? 2014-10- 09 Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Hemsida: www.sportfront.se Foto:

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23 Vad gör jag här idag? Förebygg.nu 2009 Folkets Hus 2009-11-12 Thord Rosén Endokrinsektionen Sahlgrenska Blev inbjuden, tack! Hormonläkare, Sahlgrenska. Idrottsintresse. Forskning om tillväxthormon. GH-2000

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia

Läs mer

Anabola Androgena Steroider

Anabola Androgena Steroider Anabola Androgena Steroider PRODIS GBG 7 december 2012 Joel Lundholm Dopingjourens verksamhet Medicinsk rådgivning www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projektarbeten Nätverk Jag har en kur i bagaget

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta

Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta 1 Innehållsförteckning Sida Fakta om anabola androgena steroider, AAS 3 Vilka använder AAS och varför?

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk?

Studiematerial. Anabola androgena steroider ett riskbruk? Anabola androgena steroider ett riskbruk? Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post: tommymoberg@mac.com Foto: SNPF:s tidning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se

Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se Doping eller dopning Med doping avses inom idrottsrörelsen fusk genom tillsatser

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Innehåll i olika delmoment i utbildningsdagen 100 % ren hårdträning för personal på träningsanläggningar

Innehåll i olika delmoment i utbildningsdagen 100 % ren hårdträning för personal på träningsanläggningar Innehåll i olika delmoment i utbildningsdagen 100 % ren hårdträning för personal på träningsanläggningar Delmoment: Inledning Tidsåtgång: 20-30 min Syfte med momentet: Att ge deltagarna förståelse för

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna att stoppa i tid. Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 3-20 år Flickor och pojkar Mot barn, jämnåriga,

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer