Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Transkript

1 Radonhalter i bostäder i Upplands-Väsby kommun Göteborg den 16 april 2008 Eva Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Box 414, Göteborg Telefon eva.m.andersson@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Allmänt om radon 4 Radonexponering och hälsorisker 5 Syfte 8 Metoder 8 Urval av försökspersoner 8 Mätmetoder 9 Enkät 11 Statistisk bearbetning 11 Resultat 11 Urvalet 11 Rökvanor 12 Bostäder 12 Radonhalter 13 Tidstrend 17 Diskussion 17 Radonhalterna 17 Risk för lungcancer på grund av radon i Upplands Väsby 18 Miljökvalitetsmål 19 Hur ser det ut i övriga Sverige? 19 Referenser 21 Bilagor 23 Bilaga 1. Radonmätningar 23 Bilaga 2. Bruksanvisning för radonmätning med spårfilm 25 Bilaga 3. Radonprojektet i Upplands Väsby kommun 26 Bilaga 4. Enkät i samband med radonundersökning 27 Bilaga 5. Tabeller 29 2

3 Sammanfattning Omkring 450 lungcancerfall per år i Sverige beräknas vara orsakade av radon i bostäder. Radonet kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Antalet bostäder med höga radonhalter är stort och närmare bostäder bedöms ha radonhalter som överskrider gällande riktvärde på 200 Bq/m 3. För riskbedömning i ett län eller en kommun behövs kunskap om radonhalten i representativa bostäder, men oftast görs endast riktade undersökningar till grupper där höga radonhalter misstänks. Resultaten från dessa kan därför inte användas för att skatta genomsnittsexponeringen i området. Under vintern/våren 2007 mättes radonhalten i bostaden hos 49 av 100 slumpvis utvalda personer i åldern år och boende i Upplands-Väsby kommun. I alla utom en bostad var mätperioden minst 8-9 veckor. Mätningarna utfördes enligt Strålskyddsinstitutets metodbeskrivning (SSI, Uppgifter om antal personer i hushållet, kön, ålder och rökvanor m.m. inhämtades via en enkät. Hos ytterligare 10 av de 100 personerna kunde bostadsradonhalten uppskattas genom mätningar utförda av kommunen. Resultatet för de 59 slumpvis valda bostäderna visar att det geometriska medelvärdet är 78 Bq/m 3 och det aritmetiska medelvärdet var 140 Bq/m 3. Andelen bostäder med halter över riktvärdet på 200 Bq/m 3 var 19 %. Radonhalten i hus byggda efter 1980 var i Upplands-Väsby cirka 30 % av halten i bostäder byggda tidigare. I bostäder byggda efter 1980 förekommer ingen blåbetong. Bland de undersökta bostäderna i Upplands-Väsby är endast 25 % byggda efter 1980 (bland dem som uppgett byggår). Radonhalten var högre i villor/radhus jämfört med flerbostadshus. Vid en tidigare undersökning 1990 erhölls ett aritmetiskt medelvärde (AM) på 194 Bq/m 3 och ett geometriskt medelvärde (GM) på 120. Radonsituationen har således förbättrats betydligt. Minskningen i radonhalt (till AM=140 respektive GM=78) innebär att cirka 1 fall av lungcancer per år kan förhindras, jämfört med om radonhalterna förblivit oförändrade. Nuvarande radonhalter beräknas orsaka knappt 2 fall av lungcancer per år. Enligt delmål 7, inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som Socialstyrelsen har pekat ut, skall radonhalten vara lägre än 200 Bq/m 3 luft i samtliga bostäder år 2020 ( 3

4 Bakgrund Upplands-Väsby kommun hade år 2006 knappt invånare (Statistiska Centralbyrån, och är belägen norr om Stockholm (se figur 1). Enligt information från kommunens miljö- och hälsoskyddskontor ( finns områden med omfattande risk för förhöjda radonhalter i marknära bostäder, exempelvis räknas rullstensåsen i kommunen som högriskområde. Under perioden genomfördes en nationell studie av bostadsradon, då mätningar gjordes i fler än bostäder (Pershagen, Åkerblom et al. (1994)). I Upplands-Väsby mättes radonhalten i 30 bostäder. Det geometriska medelvärdet var 120 Bq/m³ och det aritmetiska medelvärdet var 194 Bq/m³. Liksom andra svenska kommuner arbetar Upplands-Väsby både med förebyggande insatser vid nybyggnation och med åtgärder vid befintliga bostäder. Figur 1: Området nordväst om Stockholm, inklusive Upplands-Väsby. Allmänt om radon Radon (Rn) är en naturligt förekommande lukt- och färglös ädelgas, som ingår i sönderfallskedjan för uran. För en utförlig beskrivning, se t.ex. hemsidan för Statens 4

5 strålskyddsinstitut (SSI, Den viktigaste radonisotopen är 222 Rn, som har en halveringstid på 3.82 dygn och sönderfaller till radioisotoper, s.k. radondöttrar. Radondöttrarna är obundna efter sönderfallet, men har en stor benägenhet att fastna på damm eller andra partiklar. Två av radondöttrarna avger liksom radon α-strålning, som är positivt laddade heliumkärnor som lämnar atomkärnan med hög hastighet. Huden utgör ett utmärkt skydd mot α-strålning, som har mycket kort räckvidd och till största delen stoppas av hudens hornlager, men inandning av radondöttrar kan orsaka cancer, se nedan. Markradon förekommer i högst halter i hus belägna på grusåsar eller uranrik berggrund. Alunskiffer, vissa graniter och pegmatiter innehåller förhöjda uranhalter och avger därför mer radon än annan berggrund. I marken kan radongasen transporteras vidare med luft eller vatten. Normalt råder undertryck i byggnader vilket gör att gasen sugs upp genom sprickor i husgrunden. Det kan räcka med ett litet inläckage för att ge höga radonhalter. Kommuner med alunskiffer eller uranrik granit i berggrunden har högre halter än övriga kommuner. I kallkällor eller bergborrade brunnar, som får sitt vatten från sprickor i berget, kan man få problem med höga radonhalter i hushållsvatten. Radonavgången från vatten till inomhusluft är den största hälsorisken. Vid duschning, tvätt eller disk avges större delen av radongasen till inomhusluften, vilket kan bidra till höga radonhalter. Även intag av dricksvatten ger dock en viss stråldos från radon och det är då magtarmkanalen som får störst dos. Blåbetong, en viss typ av lättbetong eller gasbetong, har sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men också för bjälklag. Kross av blåbetong har också använts som fyllning i bjälklag. Blåbetong tillverkades under åren Blåbetongen är tillverkad av alunskiffer och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Blåbetongen är lätt (den flyter på vatten), kan sågas och har goda värmeisolerande egenskaper men all alunskiffer innehåller betydligt högre halter av uran än andra bergarter. Därför ger blåbetong högre gammastrålning än andra byggnadsmaterial som används i Sverige. Därtill kommer att radon kontinuerligt avgår från blåbetongen. Man uppskattar att blåbetong har använts som byggnadsmaterial i cirka bostäder i Sverige. I storleksordningen människor, en tiondel av alla svenskar, bor i blåbetonghus. I alla dessa hus finns det ett bidrag av radon från blåbetongen (SSI, Radonexponering och hälsorisker Två nationella undersökningar av bostadsradon har gjorts i Sverige. I studien av Pershagen, Åkerblom et al. (1994), var syftet att undersöka sambandet mellan bostadsradon och risk för lungcancer. Man mätte radon i bostäder och i 141 av kommunerna gjordes mätningar i minst 10 bostäder. Bostäderna hade bebotts 5

6 av personer som drabbats av lungcancer eller av friska kontrollpersoner i motsvarande ålder. Radonhalten var approximativt log-normalfördelad med geometriska och aritmetiska medelvärden på 61 respektive 107 Bq/m 3. I en annan nationell studie av Swedjemark, Melander et al. (1993), gjordes fullständiga mätningar av radonhalten i totalt 1360 bostäder varav 714 i småhus och 646 i lägenheter i flerbostadshus. Det aritmetiska medelvärdet för radonhalten i alla bostäder var 108 Bq/m 3, för småhus 141 Bq/m 3 och för lägenheter i flerbostadshus 75 Bq/m 3. Radonhalterna i hus byggda efter 1980 var cirka hälften av nivåerna i hus byggda tidigare. En stor del av denna minskning beror på att blåbetong slutade tillverkas 1975 samt att ett riktvärde för radon i inomhusluften på 400 Bq/m 3 infördes Statens strålskyddsinstitut uppskattar att närmare bostäder har radonhalter över riktvärdet för bostäder (200 Bq/m³). Av dessa är ca identifierade och åtgärdade. Av detta skäl behöver radonhalterna sänkas i ett stort antal befintliga bostäder. Arbetet med radonsanering går dock långsamt. En av svårigheterna ligger i att få fastighetsägarna att mäta radon. Även om de får veta att de har för höga radonhalter är det inte säkert att de verkligen vidtar någon åtgärd. Radonexponering är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Den skattning som görs enligt vetenskapliga studier från senare år innebär att en ökning av radonnivån i bostaden med 100 Bq/m³ motsvarar en ökning av den relativa risken för lungcancer med % (Lagarde, Pershagen et al. (1997), Darby, Hill et al. (2005)). Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 450 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder med nuvarande bostadsradonnivåer, rökvanor och lungcancerincidens (SSI (2007)). Cirka 90 % av dem som drabbas av lungcancer är rökare. Den relativa risken för ickerökare är sannolikt ungefär densamma som för rökare, men då rökarna har en mycket högre bakgrundsrisk att få lungcancer, drabbas framför allt rökarna av den ökade lungcancerrisken vid höga radonhalter. I en studie av Darby, Hill et al. (2005) sammanställs data från 13 länder, däribland Sverige. Här jämförs icke-rökare, nuvarande rökare och före detta rökare med avseende på lungcancerrisk. Den som röker 20 cigaretter per dag har en cirka 25 gånger högre risk att få lungcancer än den som aldrig rökt (Darby, Hill et al. (2005). Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m³ beräknas kunna spara upp till 200 dödsfall i lungcancer per år. För beräkningarna gäller att radonhalten efter åtgärd sänkts till cirka 100 Bq/m³. Närmare 90 % av lungcancerfallen återfinns i gruppen rökare. Rökningen orsakar ca 75 % av det totala antalet lungcancerfall. Rökning och radon orsakar 75 % av de fall där radon är en bidragande orsak. Om rökningen upphörde i Sverige beräknas antalet lungcancerfall sjunka till knappt 800, varav 100 skulle orsakas av radon (SSI (2007)). 6

7 Stråldoserna från radon i bostäder är avsevärt högre än från andra källor. Exponeringen i bostäder beräknas årligen motsvara en dos på 0.8 msv (enhet för effektiv stråldos, millisievert msv) (SSI (2007)). För att kunna skatta lungcancerrisken till följd av radon i ett geografiskt område måste man känna till genomsnittsnivån av radon i bostäderna. Miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands-Väsby bedömer att det finns ca 7500 bostäder med förhöjd risk, t ex räknas rullstensåsen som ett högriskområde. Miljö- och hälsoskyddskontoret hade fram till mätsäsongen 1995 mätt ca 2200 småhus och flerbostadshus, dvs knappt 30 % av behövliga mätningar. Av de mätta småhusen hade drygt 600 (31 %) radonhalt som översteg 400 Bq/m3 och ungefär hälften har åtgärdats. Genom informationsutskick, tidningsannonser och information på kommunens webbsida har man försökt öka medvetenheten om radonfrågan. Kunskapen om bostadsradon i Sverige baseras framför allt på den nationella studien av Pershagen, Åkerblom et al. (1994). I denna gjordes mätningar i de flesta av Sveriges kommuner. Eftersom man mätte i samtliga bostäder där lungcancerfall och kontrollpersoner tidigare bott i minst två år, gjordes även mätningar i kommuner som ej utvalts i undersökningen. Endast i drygt 35 % av kommunerna gjordes mätningar i minst 20 bostäder. Genomsnittligt bostadsradonhalt i några av de kommuner där fler än 20 mätningar gjordes framgår av figur 2. På senare tid har systematiska mätningar gjorts i Lysekil 2001, Skövde 2004, Uddevalla och Norrland 2005, Stockholm och Borås 2006 (se Törnström and Barregård (2004), Ängerheim, Larsson et al. (2005), Larsson, Andersson et al. (2006), Larsson, Andersson et al. (2007), Ängerheim and Barregård (2006) och Andersson (2007). Skövde Åtvidaberg Skara Hallsberg Strängnäs Upplands-Väsby Riket Malmö Burlöv Forshaga Helsingborg Malung Radonhalt (Bq/m3) Figur 2: Genomsnittlig radonhalt 1990 (aritmetiskt medelvärde). I grafen visas de fem kommuner som hade högst radonhalt och de fem kommuner som hade lägst radonhalt samt Upplands-Väsby och riket totalt. Källa: SSI. 7

8 Syfte Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka radonexponeringen hos allmänbefolkningen i Upplands-Väsby kommun genom att mäta radonhalten i slumpvis valda bostäder. Syftet har även varit att bedöma risken för lungcancer orsakad av radon. Metoder Urval av försökspersoner Ett slumpvis urval gjordes av personer boende i Upplands-Väsby kommun i åldern år (födda ), ur ett aktuellt befolkningsregister. Det ursprungliga urvalet av 101 personer gjordes med antagandet att cirka 65 % av de tillfrågade skulle acceptera, vilket var målet. De utvalda personerna tillfrågades om att delta i projektet genom ett brev med information om projektet och svarskuvert (bilaga 1). Av 100 boende i Upplands- Väsby kommun kunde 34 inte nås per post eller telefon, 5 tackade nej och 61 (61 %) tackade ja till att delta i undersökningen. Av dessa genomförde 49 (49 %) godkända 3-månadersmätningar. Bortfallet var stort, men vi kände till att Upplands-Väsby kommun gjort riktade kampanjer i många bostäder. Vi efterforskade därför mätresultat från de andra 51 bostäderna som ingick i vårt urval. I 10 av de 51 bostäderna/fastigheterna fanns mätresultat från 2000-talet och dessa inkluderades därför i våra beräkningar. 8

9 101 Slumpvis utvalda 1 Ej boende på adressen 34 Ej kontakt 100 Kvarvarande 5 Tackat nej 61 Mätningar påbörjades 12 Ej genomförda 3- månadersmätningar 10 Tidigare mätningar från kommunen 49 Godkända 3- månadersmätningar 59 Godkända 3- månadersmätningar Figur 3: Undersökningens urval och bortfall. Mätmetoder SSI har gett ut en metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Av beskrivningen framgår bland annat när, var och hur mätningen skall utföras och hur årsmedelvärdet skall beräknas. Beskrivningen är avsedd för mätningar som kan komma att ligga till grund för myndighetsbeslut. Mätmetoden med spårfilm är den vanligaste och den har använts i denna studie. SSI rekommenderar en mättid på tre månader. För att få ett acceptabelt årsmedelvärde skall mättiden vara minst två månader inom mätsäsong. Normal mätsäsong är från 1 oktober till 30 april. Radonhalterna i en bostad kan variera kraftigt, både under dygnet och med årstiden. Variationen beror på temperatur- och vindförhållanden men också på hur bostaden utnyttjas, hur ventilationssystemet fungerar, hur ofta man fönstervädrar osv. Säkerheten i uppskattningen av årsmedelvärdet ökar när mätperioden blir längre. Radonmätningar har utförts med en spårfilm av typ CR-39 (poly-allyl-diglykol-karbonat) innesluten i en dosa av elektriskt ledande plast. Radongasen diffunderar in i dosan genom den smala springan mellan dosans lock och botten. Springan fungerar som ett filter så att radondöttrarna i luften inte når mätkammaren. När radongasen sönderfaller i dosan avges alfastrålning som kan träffa filmen och orsaka mikroskopiska hål (spår) i den. Efter etsning i NaOH blir spåren synliga och kan 9

10 räknas i mikroskop. Antalet spår per ytenhet är proportionellt mot radongashalten i rummet och exponeringstiden. För en mätperiod på 90 dygn uppskattas den totala mätosäkerheten vid 67 % konfidensnivå till 10 % vid 60 Bq/m 3, 7 % vid 115 Bq/m 3 och 5 % vid 370 Bq/m 3. Utvärderingen av filmerna har gjorts av Gammadata Mätteknik AB i Uppsala som är ackrediterad för mätmetoden av Swedac (styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), för radonundersökningar. Ackrediteringen innebär att laboratoriet utför undersökningar enligt väl dokumenterade standarder och administrativa rutiner samt genomför regelbunden kalibrering av utrustningen. Hög kvalitet på undersökningarna garanteras dels genom egenkontroll och dels genom Swedacs årligen återkommande kontroll. Till de personer som var villiga att delta i undersökningen skickades två dosor med instruktioner (bilaga 2) om att placera dessa i två olika rum i bostaden. Utskicket av dosor gjordes under december 2006 och januari Mätningarna utfördes under tiden december 2006 till maj 2007 (av 49 bostäder var det 44 där hela mätperioden var under tiden 29 december till 30 april, medan i 5 bostäder pågick mätningarna fram till senast 18 maj). Mätperiodernas längd varierade mellan två och tre månader, utom i en bostad där mätningen pågick i 44 dagar. Enligt instruktionerna skall mätning ske i minst två rum, ett sovrum och vardagsrum eller gillestuga. Om bostaden har flera våningsplan som används som bostadsutrymme skall mätning göras i minst ett rum på varje våningsplan. Efter knappt tre månader (i slutet av mars 2007) fick de boende ett brev med en uppmaning att sända in dosorna. Till detta brev bifogades ett portofritt svarskuvert samt ett brev med instruktioner (bilaga 3). Dosorna samlades ihop, registrerades och skickades vidare till Gammadata för analys. Figur 4: Radondosa av den typ som användes vid mätningarna i Upplands-Väsby. 10

11 Enkät Försökspersonerna fick fylla i en enkät (bilaga 4) med uppgifter om antal boende i hushållet, kön och ålder, rökvanor, ventilation i bostaden, ålder på bostaden, vattenförsörjning, blåbetongförekomst, om man sover med öppet fönster, tidigare radonmätningar samt om åtgärder vidtagits mot radon. Statistisk bearbetning Deskriptiv statistik har tagits fram i form av aritmetiska (AM) och geometriska (GM) medelvärden, median samt geometrisk standardavvikelse. För GM har 95 % konfidensintervall beräknats. Skillnader i radonhalter mellan olika grupper har analyserats med variansanalys (F-test) eller Kruskal-Wallis test på log-transformerade radonhalter. Multivariat analys av radonhalter och faktorer som skulle kunna påverka dem har gjorts med multipel linjär regression på log-transformerade radonhalter. Utifrån registerdata över lungcancerincidens i Upplands-Väsby (Onkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjuk-huset, Stockholm, har andel lungcancer som orsakas av radon beräknats. Därvid har antagits att 100 Bq/m 3 ökar den relativa risken för lungcancer med 15 % (Pershagen, Åkerblom et al. (1994), Lagarde, Pershagen et al. (1997), Darby, Hill et al. (2005)). Resultat Urvalet Enkäten har besvarats av 45 av de 49 personer som fullföljt undersökningen och alla har svarat på frågan om åldersfördelning för alla som bor i bostaden. Totalt omfattade frågeunderlaget 130 personer, varav vi vet födelseåret för 125. Urvalet gjordes bland personer år. I de hushåll som undersöktes fanns personer födda mellan år 1922 och Bland de 130 personerna var andelen vuxna kvinnor 38 %, andelen vuxna män var 39 % och andelen barn under 18 år var 23 %. Tabell 1: Åldersfördelning bland dem som bor i de bostäder där mätning skett samt i kommunen som helhet. Åldersintervall Antal personer i mätningen Andel (%) personer i mätningen Antal boende i Upplands-Väsby Andel (%) boende 0-14 år år år år år >75 år

12 Rökvanor Nästan alla har svarat på frågan om antalet rökare i hushållet och sammanlagt ingår 86 vuxna personer i underlaget för denna fråga. Av dessa var 9 (10 %) rökare, 33 (38 %) var tidigare rökare och 44 personer (51 %) hade aldrig rökt. Bostäder Bostadstyp, grund och bostadens ålder Ungefär en tredjedel av respondenterna bor i flerbostadshus och knappt hälften (43 %) har en grund som är platta på mark. De flesta bostäderna (75 %) är byggda innan Tabell 2: Fördelning på bostadstyp, typ av grund och byggår. Bostadstyp Typ av grund i Byggår småhus Flerbostadshus 16 (35%) Platta på mark 15 (54%) T o m (75%) Villa 19 (42%) Källare 4 (14%) Efter (25%) därav suterränghus 5 (11%) Krypgrund 5 (18%) Radhus 10 (22%) Vet ej 4 (14%) Ej svarat 4 Ej svarat 1 Ej svarat 9 Blåbetongförekomst och ventilation Ungefär hälften av respondenternas bostäder ventileras genom självdrag och ganska få sover oftast med öppet fönster. Tabell 3: Fördelning på blåbetongförekomst, typ av ventilation och om man sover med öppet fönster. Blåbetong i huset? Ventilation Sover med öppet fönster? Ja 3 ( 7%) Mekanisk 21 (55%) Ja, oftast 4 ( 9%) Nej 16 (35%) Självdrag 17 (45%) Periodvis under året 23 (51%) Vet ej 26 (58%) Nej sällan 18 (40%) Ej svarat 4 Ej svarat 11 Ej svarat 4 12

13 Övriga enkätuppgifter Den övervägande majoriteten har kommunalt vatten, ungefär en tredjedel har gjort tidigare radonmätningar och väldigt få har gjort åtgärder mot radon i bostaden. Tabell 4: Fördelning på vattenförsörjning, tidigare radonmätningar i bostaden och tidigare åtgärder mot radon i bostaden. Hushållsvatten Tidigare radonmätning Tidigare åtgärd radon Kommunalt 41 (91%) Ja 16 (37%) Ja 2 (5%) Borrad brunn 2 (4.5%) Nej 27 (63%) Nej 38 (95%) Vet ej 2 (4.5%) Ej svarat 4 Ej svarat 6 Ej svarat 9 Radonhalter En sammanfattning av de uppmätta radonhalterna i Upplands-Väsby kommun framgår av tabell 5 och figur 6. Tabell 5: Radonhalter i bostäder i Upplands-Väsby: aritmetiskt medelvärde (AM), median, geometriskt medelvärde (GM), 95 % konfidensintervall för GM och andel bostäder med radonnivå över riktvärdet 200 Bq/m 3. Överst: 49 värden från mätningen 2007, underst: 59 värden där 10 mätningar gjorda år av Upplands-Väsby kommun inkluderats. Antal AM Median GM 95 % KIGM % över 200 Bq/m % Antal AM Median GM 95 % KIGM % över 200 Bq/m % 13

14 Figur 5: Fördelningen på radonhalt i de 59 mätta bostäderna i Upplands-Väsby. Fördelningen för radonnivåerna är ungefär densamma för de 49 och de 59 värdena. Från tabell 5 ser vi att AM skattas något högre utifrån 59 värden, beroende på den största observationen (820). Det geometriska medelvärdet, GM, har nästan samma värde (78 mot 73). Samvariation mellan radonhalt och enskilda bakgrundsvariabler Nedan visas grafer över genomsnittshalterna i bostäder med olika karaktäristika (bostadstyp, byggår, typ av grund, förekomst av blåbetong, ventilationssystem, vattenförsörjning). I dessa analyser används enbart värden från VMCs undersökning (totalt 49 observationer). Sammanfattningsvis visar den statistiska analysen att den genomsnittliga radonhalten (GM) var signifikant lägre i flerbostadshus, jämfört med i villor och suterränghus. Det fanns också en signifikant skillnad mellan de bostäder som var byggda efter 1980 jämfört med tidigare: genomsnittlig radonhalt var lägre i nybyggda bostäder. Vi kunde också konstatera att den genomsnittliga radonhalten i de bostäder där man tidigare hade gjort radonmätningar var högre än i de bostäder som inte undersökt sin radonhalt. Däremot kunde inga signifikanta skillnader påvisas för olika typer av grund (krypgrund, källare, platta på mark). Inte heller kunde vi påvisa några signifikanta skillnader som kan kopplas till blåbetong i huset, typ av vattenförsörjning eller ventilation, eller beroende på hur ofta man sover med öppet fönster. I graferna nedan ingår de bostäder som klassas som småhus (villor, inklusive suterräng, och radhus). Fullständig redovisning ges i tabell A1, A2 och A3 i bilaga 5. 14

15 Figur 6: Vänster: Genomsnittlig radonhalt i flerbostadshus respektive småhus. Höger: Genomsnittlig radonhalt i småhus, beroende på om man sover med öppet fönster. Staplarnas höjd motsvarar det geometriska medelvärdet. Undre och övre gräns i 95 % konfidensintervall är markerade vid respektive stapel. Figur 7: Genomsnittlig radonhalt i småhus med olika typer av grund (vänster) och olika typer av ventilation (höger). Staplarnas höjd motsvarar det geometriska medelvärdet. Undre och övre gräns i 95 % konfidensintervall är markerade vid respektive stapel. 15

16 Figur 8. Genomsnittlig radonhalt i småhus byggda före respektive efter Staplarnas höjd motsvarar det geometriska medelvärdet. Undre och övre gräns i 95 % konfidensintervall är markerade vid respektive stapel. Multivariat analys I avsnittet ovan studerades samvariationen mellan varje bakgrundsvariabel (hustyp, typ av grund, etc) och radonhalten. Som komplement genomförs en multivariat regressionsanalys, där den samtidiga effekten av bakgrundsvariablerna studeras. Radonhalten (log-transformerad) ansätts som en funktion av bostadstyp, byggår, typ av grund, typ av ventilation, tidigare mätningar och huruvida man sover med öppet fönster (vattenförsörjning och blåbetong tas inte med, pga liten variation). Regressionsanalysen visar att variabeln bostadstyp har en signifikant samvariation med radonhalten (p-värde < ). I den multivariata analysen provades två ansatser: att skatta radonnivån hos 4 olika bostadstyper (flerbostadshus, suterränghus, villa, radhus) och att skatta radonnivån bland villa/radhus (inklusive suterräng) och flerbostadshus. Resultatet av analysen visar att villor/radhus har högre halter (GM skattas till 123), medan flerbostadshus har lägre halter (GM skattas till 34). Vid jämförelsen mellan 4 bostadstyper skattas GM till 34 (flerbostadshus), 172 (suterräng), 147 (villa) och 81 (radhus). I den univariata analysen ovan kunde vi påvisa en signifikant samvariation mellan radonhalt och bostadstyp, tidigare mätningar respektive byggår. Men när vi, i den multivariata analysen, kontrollerar för bostadstyp (småhus resp flerbostadshus) så blir inte effekten av tidigare mätningar signifikant. Det finns ett visst samband mellan bostadstyp och byggår: 11 % av villor/radhus är byggda efter 1980 medan motsvarande siffra för flerbostadshus är 54 %. Detta innebär att byggår delvis mäter samma sak som bostadstyp. För flerbostadshus finns ingen effekt av byggår, och för småhus finns en medelvärdesskillnad (dock inte signifikant). 16

17 Tidstrend Tabellen nedan visar en översiktlig jämförelse mellan de nu uppmätta halterna jämfört med dem som mättes upp De nu uppmätta radonhalterna är ca % av dem som uppmättes 1990 och skillnaden är statistiskt signifikant (p=0.03). Tabell 5. En jämförelse mellan uppmätta radonhalter i Upplands-Väsby 1990 och under perioden Antal AM Median GM Max Min 95%KIGM Radonhalt (Bq/m 3 ) Antal Antal mellan Antal Summa < > (63 %) 7 (23 %) 4 (13 %) (81 %) 6 (10 %) 5 ( 9 %) 59 Diskussion Radonhalterna Resultatet från studien visar att bostadsradonhalterna i Upplands-Väsby kommun ligger på ett genomsnitt på 140 Bq/m 3 (aritmetiskt medelvärde), vilket är en minskning sedan mätningen 1990, då genomsnittet var 194. Riksgenomsnittet år 1990 var 107 Bq/m 3. Den nuvarande undersökningen visar att andelen bostäder med radonhalter över 200 Bq/m 3 är 19 % (11 st) och andelen bostäder med halter över 400 Bq/m 3 är 8 % (5 st). I Upplands-Väsby finns, enligt kommunens Miljö- och hälsoskyddskontor, områden med omfattande risk för förhöjda radonhalter, exempelvis rullstensåsen räknas som högriskområde. Att radonhalterna i Upplands-Väsby ligger över riksgenomsnittet beror rimligen på detta. Vår undersökning visar att småhus (villor och radhus) har, i genomsnitt, högre radonhalter jämfört med flerbostadshus. Detta har också påvisats i flera undersökningar, t ex i Uddevalla, Lysekil och Borås (Larsson, Andersson et al. (2006), Törnström and Barregård (2004), Andersson (2007)). När vi jämförde över alla bostadstyper, kunde vi påvisa att den genomsnittliga radonhalten var högre i bostäder byggda innan 1980 jämfört med senare. Denna effekt hänger delvis ihop med att många fler villor/radhus är byggda innan 1980, jämfört med flerbostadshusen. När man gör separata jämförelser för småhus respektive flerfamiljshus, så kan vi inte påvisa skillnader i radonhalt för olika byggperioder. 17

18 För bostäder med olika typer av ventilation (självdrag respektive mekanisk ventilation) kunde vi inte påvisa någon signifikant skillnad i genomsnittlig radonhalt. Inte heller för småhus separat kan vi påvisa någon skillnad i radonhalt för olika typer av ventilation. En ökad ventilation är normalt sett ett effektivt sätt att sänka radonhalterna inomhus. Frågan om det fanns blåbetong i bostaden har bara besvarats av 19 personer (3+16) och här kunde vi inte påvisa något samband med radonhalten i bostaden. För olika typer av grund (platta på mark, källare, krypgrund) kunde vi inte påvisa något samband med radonhalten i bostaden. Inte heller för småhus separat kan vi påvisa någon skillnad i radonhalt för olika typer av grund. Vi fann ingen signifikant skillnad i radonhalter i bostäder där man oftast sover med öppet fönster, jämfört med periodvis och sällan. Inte heller för småhus separat kan vi påvisa någon skillnad i radonhalt beroende på om man sover med öppet fönster eller inte. Tidigare radonmätningar hade gjorts i 16 av bostäderna och för dessa kunde vi påvisa en högre genomsnittlig radonhalt. Detta beror rimligen på att de bostäder som gjort tidigare mätningar är just sådana där kommunen eller den boende har haft misstankar om höga halter. Tidigare åtgärder hade genomförts i 2 av bostäderna. Risk för lungcancer på grund av radon i Upplands-Väsby Sammanlagt ingår 86 vuxna personer i underlaget på frågan om antalet rökare i hushållet. Av dessa är 9 (10 %) rökare och 33 (38 %) har tidigare rökt. År gällde för riket att 18 % av kvinnorna (16-84 år) var dagligrökare och 14% av männen, Socialstyrelsen (2007). Enligt en studie från 13 länder i Europa innebär en ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 en ökning av lungcancerrisken med 16 % och liknande resultat har beräknats för Sverige (Lagarde, Pershagen et al. (1997), Darby, Hill et al. (2005)). Riskuppskattningen är dock komplicerad. Egentligen visar analysen endast en ökning med 8-10 %, men man har justerat upp risken med hänsyn tagen till mätosäkerhet. Man räknar med att de radonhalter som uppmäts ibland kan vara högre och ibland lägre än de sanna genomsnittshalterna under lång tid. Osäkerheten är dock inte symmetrisk utan framför allt höga uppmätta halter kan vara högre än långtidsmedelvärden. Vi har valt att göra ett förenklat antagande där vi räknar med att de uppmätta halterna i Upplands-Väsby ungefärligt speglar befolkningens sanna radonhalter och räknar med att för uppmätta radonhalter ökar lungcancerrisken med 15 % per 100 Bq/m 3. 18

19 I Upplands-Väsby har under de senaste tio åren inträffat i genomsnitt knappt 11 fall av lungcancer per år (10.6). Riskuppskattningen ovan innebär att den uppmätta halten på 140 Bq/m 3 (aritmetiskt medelvärde) kommer att orsaka knappt 2 fall av lungcancer per år i Upplands-Väsby kommun. Vid undersökningen 1990 erhölls ett aritmetiskt medelvärde på 194 Bq/m3. Om radonhalten hade fortsatt att vara 194 under hela perioden fram till 2006, så hade man kunnat räkna med drygt 11 fall av lungcancer per år (11.5). Med den lägre halten på 140, har det blivit 10.6 fall per år, dvs ungefär 1 fall mindre per år. Miljökvalitetsmål Bland de miljökvalitetsmål som Socialstyrelsen har pekat ut finns God bebyggd miljö ( Detta miljömål innebär att städer och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en regionalt och globalt god miljö. Ett viktigt delmål rör minskade radonhalter i inomhusmiljön. Ansvarig myndighet är Boverket, Enligt delmål 7, inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall radonhalten vara lägre än 200 Bq/m 3 luft i alla skolor och förskolor år 2010 och i samtliga bostäder år Trots att problemet med höga radonhalter i bostäder är väl känt och det finns effektiva åtgärder för att minska exponeringen är saneringstakten låg. Boverket har startat informationskampanjer tillsammans med Hyresgästernas riksorganisation som uppmanar de boende att mäta radon i sina bostäder. Hur ser det ut i övriga Sverige? Det finns en besvärande brist på data om hur bostadsradon utvecklats sedan perioden kring 1990 då både den stora epidemiologiska studien (Pershagen, Åkerblom et al. (1994)) och ELIB-studien (Swedjemark, Melander et al. (1993)) genomfördes. De enda tidigare uppföljningarna av slumpmässigt valda bostäder som vi känner till är de som gjordes år 2001 i Lysekil (Törnström and Barregård (2004)) och de mätningar som genomförts i Skövde år 2004, i Uddevalla och Norrland år 2005 samt i Borås och Stockholm år 2006 (Ängerheim, Larsson et al. (2005), Larsson, Andersson et al. (2006), Larsson, Andersson et al. (2007), Andersson (2007), Ängerheim and Barregård (2006)). I Lysekil noterades en relativt begränsad sänkning av geometriskt medelvärde från 100 Bq/m 3 år 1990 till 84 Bq/m 3 år I Skövde noterades en rejäl minskning, från 175 Bq/m 3 år 1990 till 75 Bq/m 3 år I Uddevalla noterades att det geometriska medelvärdet ändrats från 53 år 1990 till 30 år I Västerbotten och Norrbottens län var genomsnittsnivån i de tätbebyggda områdena låga både 1990 och 2005 (befolkningsviktat geometriskt medelvärde hade ändrats från 37 till 40). I Borås kunde ingen tidsjämförelse göras då data från 1990 var otillräckliga. I Stockholm var nivåerna i stort sett oförändrade mellan 1990 och

20 Det är oklart varför radonhalten har sjunkit kraftigt i vissa kommuner men inte i andra. En faktor kan vara att det i vissa kommuner finns större möjligheter att finna mark med lågt markradon än i andra. En annan faktor kan vara kommunernas aktivitet när det gäller att spåra bostäder med höga radonhalter och att uppmuntra till åtgärder i befintliga bostäder med höga radonhalter. På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen och Boverket pågår ett arbete för att följa upp med mätningar i ytterligare svenska kommuner för att kunna bedöma tidstrenden och erhålla data både för miljömålsuppföljning och förnyad riskbedömning vad avser radonets bidrag till lungcancer i Sverige. Under eldningssäsongen genomförde VMC mätningar i bostäder i Partille, förutom i Upplands-Väsby. Projektledare för radonstudierna är Lars Barregård. 20

21 Referenser Andersson, E. (2007). Radonhalter i bostäder i Borås kommun. Rapportserie, Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC). Göteborg. Darby, S., D. Hill, A. Auvinen, J. M. Barros-Dios, H. Baysson, B. F, H. Deo, R. Falk, F. Forastiere, M. Hakama, I. Heid, L. Kreienbrock, M. Kreuzer, F. Lagarde, I. Makelainen, C. Muirhead, W. Oberaigner, P. G, A. Ruano-Ravina, E. Ruosteenoja, A. S. Rosario, M. Tirmache, L. Tomasek, E. Whitley, H. E. Wichmann and R. Doll (2005). Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis o f individual data from 13 European case-control studies. British Medical Journal 330(7485): 223. Lagarde, F., G. Pershagen and G. Åkerblom (1997). Residential radon and lung cancer in Sweden: Risk analysis accounting for random error in the exposure assessment. Health Phys 72: Larsson, E., E. Andersson and L. Barregård (2006). Radonhalter i Uddevalla kommun. Rapportserie, Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC). Göteborg. Larsson, E., E. Andersson and L. Barregård (2007). Radonhalter i bostäder i Västerbottens och Norrbottens län. Rapportserie, Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC). Göteborg. Pershagen, G., G. Åkerblom and O. Axelsson (1994). Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. New England Journal of Medicine 330: Socialstyrelsen (2007). Folkhälsa - Lägesrapport Lägesbeskrivning Socialstyrelsen. Stockholm. SSI (2007). Strålmiljön i Sverige. SSI Rapport (Statens strålskyddsinstitut). Stockholm. Swedjemark, G., H. Melander and L. Mjönes (1993). Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB. I. Norlén and K. Andersson. Gävle. Törnström, G. and L. Barregård (2004). Radonexponering i Lysekil - allmänbefolkningsen exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer - ett miljöövervakningsprojekt. Rapporter Länsstyrelsen Västra Götaland. Göteborg. Ängerheim, P. and L. Barregård (2006). Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Rapportserie, Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC). Göteborg. Ängerheim, P., E. Larsson, K.-Å. Wilhelmsson and L. Barregård (2005). Radonhalter i bostäder i Skövde kommun. Rapportserie, Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC). Göteborg. 21

22 22

23 Bilagor Bilaga 1. Radonmätningar Skulle du vilja delta i ett projekt där vi undersöker förekomsten av radon i cirka 100 bostäder i Upplands-Väsby. Undersökningen görs på uppdrag av Strålskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Projektet genomförs av Miljömedicinskt Centrum i Göteborg. Det kostar ingenting för dig att delta i projektet. Förutom en gratis radonmätning får du två trisslotter för besväret. Bakgrund Radon kan orsaka lungcancer. Kunskapen om radon i landets bostäder är begränsad och vi vill därför undersöka detta närmare. Vi har valt ut ett antal personer slumpmässigt ur befolkningsregistret. Du är en av dessa personer. Undersökningsmetod Undersökningen går till så att du får två små dosor (se bild på baksida). Dosorna ska läggas ut enligt anvisningar i två rum. Närmare instruktioner kommer i ett brev tillsammans med mätdosorna. Du kan leva precis som vanligt under mätperioden som är cirka 3 månader. Du får även fylla i en enkät med bl.a. uppgifter om din bostad. Enkäten kommer samtidigt som mätdosorna. Deltagandet är frivilligt Deltagandet i undersökningen är frivilligt och helt kostnadsfritt. Du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande i undersökningen. Ditt namn och personnummer kommer inte att hamna i något dataregister och mätvärdet kan hållas hemligt för andra än dig själv och VMC. Vi skickar radonvärdet och trisslotterna till dig när resultaten är klara. Det är viktigt för undersökningens statistiska säkerhet att så många som möjligt av de slumpmässigt utvalda deltar. Vi vill därför att du meddelar oss om du vill delta i undersökningen. Detta gör du genom att fylla i uppgifterna på bifogad talong som skickas in till VMC i bifogat svarskuvert, helst inom en vecka. Var god vänd! 23

24 Bild på en radondosa. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Lars Barregård, professor/överläkare Tel , e-post: Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), Göteborg 24

25 Bilaga 2. Bruksanvisning för radonmätning med spårfilm Den spårfilm som används ligger i en plastdosa och är avsedd för mätning av radongas. Plastdosorna är förvarade i aluminiumpåsar som inte får öppnas förrän mätningen påbörjas. Under mätningen kommer radon in i dosorna via en smal luftspalt och orsakar vid sönderfallet spår på filmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i rummet där radonmätaren varit placerad. Mätningen ska göras i två rum och du använder en dosa i varje rum. Du ska välja två olika rum för mätningen. Det ena rummet bör vara ett sovrum och båda rummen ska vara utrymmen där personer normalt vistas. Har bostaden flera våningar bör du placera en dosa på varje plan. Dosorna ska inte placeras i kök eller badrum. När du placerat ut dosorna fyller du i enkäten. Fyll i dosornas nummer, typ av rum som dosan ligger i, våningsplan samt när mätningen påbörjades (dagens datum). Efter 3 månader ska dosorna skickas tillbaka till VMC i ett svarskuvert (kommer senare). Gör så här: 1. Välj rum för mätningen. 2. Klipp upp aluminiumpåsen i ena änden nära svetsfogen och ta ut dosan ur påsen. Nu börjar mätningen! Lägg mätarna på ett bord eller en hylla minst 1,5 meter från närmaste radiator eller annan värmekälla, fönster, ytterdörr, till- eller frånluftsdon samt minst 25 cm från vägg. Dosorna ska inte ligga direkt på golvet. Du kan även hänga dosan med en tråd genom öglan. Spara påsen på lämplig plats så den finns till hands när mätningen avslutas. 3. Fyll i enkäten med uppgifter om ditt boende, dosornas nummer, placering och datum för när mätningen påbörjas. Se till så du noterat vilken dosa som ligger i vilket rum. 4. När det är dags att avsluta mätningen kommer du att få ett brev med instruktioner från oss. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Eva Andersson, statistiker Tel , e-post: eva.m.andersson@amm.gu.se Lars Barregård, professor/överläkare Tel , e-post: lars.barregard@amm.gu.se Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), Göteborg 25

26 Bilaga 3. Radonprojektet i Upplands-Väsby kommun Det har nu gått ungefär 3 månader sedan du fick dina dosor för mätning av radon. Nu är det dags att returnera dosorna (2 st). Instruktioner 1. Samla in de två dosorna. 2. Leta rätt på de aluminiumpåsar som dosorna låg i när de kom. Stoppa rätt dosa i rätt påse (de är försedda med nummer) och notera datum på påsen. 3. Skriv dosans nummer och datum på den enkät du fått tidigare. 4. Vik in kanten på påsen och förslut den med en bit tejp eller ett gem. 5. Lägg de tillslutna påsarna i det portofria svarskuvertet och lägg på brevlåda så snart som möjligt. 6. Om du inte hittar aluminiumpåsarna går det bra med vanligt aluminiumfolie. 7. Hör av dig om du inte hittar enkäten. Vi skickar gärna en ny. Vi skickar två trisslotter när vi fått radondosorna. Tack för din hjälp. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Eva Andersson, Statistiker, VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum). Tel , E-post: eva.m.andersson@amm.gu.se Lars Barregård, Professor, Överläkare, VMC. Tel E-post: lars.barregard@amm.gu.se Peter Molnár, Miljöfysiker, VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum). Tel , E-post: peter.molnar@amm.gu.se 26

27 Bilaga 4. Enkät i samband med radonundersökning Namn Datum: Telefon: E-post Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning: Antal vuxna (över 18 år) män i hush. Antal vuxna kvinnor Antal personer under 18 år Födelseår (för alla i hushållet, stryk under ditt årtal): Antal vuxna rökare Antal vuxna som ej röker men tidigare varit rökare Antal vuxna som aldrig varit rökare Bostadstyp Flerbostadshus Ditt våningsplan Suterränghus Villa Radhus Annat (ange): Byggnaden Byggår: Typ av grund: Platta på mark Källare Krypgrund Vet ej Finns det blåbetong i huset Ja Nej Vet ej Om ja, ange var (väggar, golv, etc.) 27

28 Ventilationssystem Vet du vad du har för ventilation i bostaden Ja Nej Om Ja ange nedan: Mekanisk ventilation Självdragsventilation Annat (ange) Brukar du sova med öppet fönster Ja, oftast Periodvis under året Nej, sällan Har det tidigare gjorts mätningar i bostaden Ja Nej Har det gjorts åtgärder mot radonhalter i bostaden Ja Nej Hushållsvatten Kommunalt vatten Borrad brunn Grävd brunn Vet ej Dosornas nummer Film nr Typ av rum * Våningsplan** - Mätningen påbörjad Mätningen avslutad år mån dag år mån dag - * Sovrum, vardagsrum, hall, gillestuga, kontor etc. ** Suterräng/källarplan=0, markplan=1 etc. 28

29 Bilaga 5. Tabeller Tabell A1. Radonhalter i Upplands-Väsby uppdelat efter hustyp, byggnadsår, blåbetong, typ av grund. Antal AM GM Median 95% KIGM p-värde (test*) Slutsats Typ av hus Flerbostadshus (F) Skillnad Radhus Villa därav suterränghus Ej svarat/annat 4 Byggnadsår T o m (t) Skillnad Efter Ej svarat/vet ej 9 Blåbetong Ja (W) Ej skillnad Nej Ej svarat/vet ej 30 Typ av grund Krypgrund (KW) Ej skillnad Källare Platta på mark Vet ej/ej svarat 15 Hushållsvatten Kommunalt (W) Ej skillnad Borrad brunn Vet ej/ej svarat 6 * Beroende på gruppernas storlek, så används antingen ett parametriskt eller ett icke-parametriskt test. Vid jämförelser av två grupper används t-test (parametriskt) eller Wilcoxon-test (ickeparametriskt) och vid jämförelser av tre eller fler grupper används F-test (parametriskt) eller Kruskal-Wallis-test (ickeparametriskt). I testen ingår inte gruppen som svarat Vet ej, Ej svarat eller Annat. 29

30 Bilaga 5 (forts) Tabell A2. Radonhalter i Upplands-Väsby uppdelat efter typ av ventilation, om man sover med öppet fönster, tidigare genomförda radonåtgärder samt tidigare mätningar Antal AM GM Median 95% KIGM p-värde (test*) Slutsats Typ av ventilation Självdrag (t) Ej skillnad Mekanisk Ej svarat/vet ej 11 Sover med öppet fönster Ja, oftast (F) Ej skillnad Periodvis Nej, sällan Ej svarat 4 Tidigare åtgärder Genomfört (W) Ej skillnad Ej genomfört Ej svarat 9 Tidigare mätningar Genomfört (t) Skillnad Ej genomfört Ej svarat 6 * Beroende på gruppernas storlek, så används antingen ett parametriskt eller ett icke-parametriskt test. Vid jämförelser av två grupper används t-test (parametriskt) eller Wilcoxon-test (ickeparametriskt) och vid jämförelser av tre eller fler grupper används F-test (parametriskt) eller Kruskal-Wallis-test (ickeparametriskt). I testen ingår inte gruppen som svarat Vet ej, Ej svarat eller Annat. 30

31 Bilaga 5 (forts) Tabell A3. Småhus: Radonhalter i Upplands-Väsby, uppdelat efter ventilation, typ av grund, sover med öppet fönster och byggnadsår. Antal AM GM Median 95% KIGM p-värde (test*) Slutsats Typ av ventilation Mekanisk (F) Ej skillnad Självdrag Ej svarat/annat 2 Byggnadsår T o m (KW) Ej skillnad Efter Ej svarat/vet ej 2 Sover med öppet fönster Ja, oftast (KW) Skillnad Periodvis Nej, sällan Typ av grund Platta på mark (KW) Ej skillnad Källare Krypgrund Vet ej/ej svarat * Beroende på gruppernas storlek, så används antingen ett parametriskt eller ett icke-parametriskt test. Vid jämförelser av två grupper används t-test (parametriskt) eller Wilcoxon-test (ickeparametriskt) och vid jämförelser av tre eller fler grupper används F-test (parametriskt) eller Kruskal-Wallis-test (ickeparametriskt). I testen ingår inte gruppen som svarat Vet ej, Ej svarat eller Annat. 31