Erektil dysfunktion kartläggning av läkemedelsanvändande hos diabetiker i Stenstorp och Skara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erektil dysfunktion kartläggning av läkemedelsanvändande hos diabetiker i Stenstorp och Skara"

Transkript

1 Erektil dysfunktion kartläggning av läkemedelsanvändande hos diabetiker i Stenstorp och Skara Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg Författare: Anders Claeson, ST-läkare Närhälsan Stenstorp vårdcentral

2 Rapport 2013:3 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Skaraborg Primärvård och Tandvård i samverkan Handledare: Per Hjerpe, distriktsläkare, med.dr Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde Hans Hedelin, överläkare, professor Urologkliniken, Skaraborgs sjukhus, Skövde

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Erektil dysfunktion (ED) definieras som oförmåga att få eller bibehålla erektion tillräcklig för en tillfredsställande sexuell aktivitet. ED är en vanligt förekommande diagnos hos män i olika åldrar världen över. Orsakerna till ED är flera, där diabetes är en. Man har beräknat att så många som en tredje del till hälften av alla män med diabetes även lider av ED. Trots att behandlingen idag är effektiv och enkel, finns dock misstankar om underbehandling. Syfte Att kartlägga hur vanligt förekommande farmakologisk behandling och diagnostisering av ED är hos diabetiker vid Skaras respektive Stenstorps vårdcentraler. Metod Alla män, 30 år och äldre, som under året 2011 haft kontakt med Stenstorp eller Skara vårdcentral inkluderades. För dessa extraherades från vårdcentralernas datoriserade patientjournaler alla registrerade diabetes- och/eller ED-diagnoser samt eventuell förskrivning av läkemedel mot ED. Resultat Sammanlagt sökte män Stenstorp vårdcentral och män Skara vårdcentral under Sjutton av 162 diabetiker i Stenstorp hade fått läkemedel mot ED, det vill säga cirka 10,5%, men bara 10 av dessa hade också fått diagnosen erektil dysfunktion/impotens. På Skara vårdcentral visar motsvarande siffror att 26 av 457 diabetiker erhöll läkemedel mot ED, cirka 5,7%, och 10 stycken fick läkemedel utan att diagnos satts. Skillnaden i förskrivningsfrekvens mellan Stenstorps och Skaras vårdcentraler är signifikant (p=0,039). Konklusion Studiens resultat visar att erektil dysfunktion är ett underdiagnosticerat och därmed underbehandlat tillstånd hos diabetiker i både Stenstorp och Skara. Det finns således potential till förbättring av omhändertagandet av denna patientgrupp. Med tanke på den höga prevalensen och förekomsten av effektiv behandling bör potensfrågan lyftas hos alla män med diabetessjukdom, men även hos män med andra riskfaktorer. Nyckelord Erektil dysfunktion, Diabetes mellitus, Primärvård, Läkemedelsbehandling

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 ORSAKER TILL ED HOS PATIENTER MED DIABETES... 1 LIVSKVALITET OCH BEHANDLING... 2 SYFTE... 3 METOD... 3 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 6 SLUTSATS... 7 REFERENSLISTA... 8

5 BAKGRUND Erektil dysfunktion (ED) är en vanligt förekommande diagnos hos män i olika åldrar världen över uppskattades det att 152 miljoner män globalt led av ED [1]. Ett flertal studier avseende prevalens har gjorts som bekräftar detta [2 4]. Ayta et al. kalkylerar med en ökning till 322 miljoner år 2025, där ökningen förväntas bli som störst i utvecklingsregionerna [1]. Erektil dysfunktion definieras som oförmåga att få eller bibehålla erektion tillräcklig för en tillfredsställande sexuell aktivitet. Erektion innebär en neurovaskulär händelse som styrs av psykologiska och hormonella faktorer. Vid sexuell stimulering sker en ökning av det parasympatiska nervsystemets aktivitet. Detta medför frisättning av neurotransmittorer och relaxerande faktorer från endotheliala celler i penis. Följden blir en relaxation av glatta muskelceller i artärer och arterioler, varvid blodflödet till penis ökar flerfalt. Samtidigt sker också en ocklusion av det venösa avflödet från penis och erektion uppstår och bibehålls [5]. Orsakerna till ED är flera. Det kan röra sig om psykogena orsaker, till exempel depression eller ångestproblematik [6]. Det är också noterat att ED synes korrelera till fysisk aktivitet, där en man med högre fysisk aktivitet har mindre besvär med ED än en som är fysiskt inaktiv [7]. Det kan också vara en del av naturligt åldrande, där stigande ålder generellt ökar risken [8]. Vissa läkemedel kan också ge biverkningar i form av ED, men en av de viktigaste orsakerna är ett flertal somatiska sjukdomar. Studier visar att män med bland annat diabetes, hjärt/kärlsjukdom, hypertoni, tidigare genomgången prostatakirurgi och neurologiska sjukdomar i högre grad utvecklar ED än friska män [2, 8]. Förhöjda blodsockervärden ger också i högre utsträckning ED, liksom diagnostiserat metabolt syndrom [4]. Inom primärvården är en av de vanligaste orsakerna till ED en samtidig diabetes mellitus, vilket också globalt sett är en mycket vanlig sjukdom. Enlig World Health Organization (WHO), har 346 miljoner människor världen över diabetes, där typ 2 utgör cirka 90%. Diabetesinsjuknandet anses öka världen över. En undersökning estimerar att 366 miljoner människor kommer att vara drabbade år 2030 [9]. Orsaker till ED hos patienter med diabetes Bakgrunden till ED kan även för en patient med diabetes vara multifaktoriell. Diabetiker med sämre glykemisk kontroll än de som är välinställda, löper 2 5 gånger högre risk att drabbas av ED [10]. HbA1c över 8,1% har visat sig öka incidensen av ED trefalt [10]. Erektil dysfunktion debuterar tidigare hos diabetiker jämfört med generell population. Den tenderar också att vara av svårare karaktär samt mer terapiresistent än ED hos icke-diabetiker [8]. Enligt Massachusetts Male Aging Study drabbades 28% av diabetikerna av total/ komplett ED (ingen erektion alls), jämfört med 10% hos övriga i studien [2, 8]. Det har också noterats att diabetiker på grund av hyperglykemi, bildar mer så kallade Advanced glycation end-products (AGEs), vilket leder till ökad vaskulär permeabilitet och bidrar till accelererande vaskulär patologi och en försämrad 1

6 glattmuskelrelaxation i corpus cavernosum [11, 12]. Autonom neuropati hos diabetiker har också ett starkt samband med utvecklandet av ED [13]. Mekanismen bakom detta är försämrad eller utebliven parasympatisk aktivitet som är helt nödvändig för upprätthållandet av erektionen [14]. Samsjuklighet i form av hyperlipidemi, hypertoni, kardiovaskulär sjukdom och obesitas är också vanligt hos diabetiker, där varje tillstånd i sig, är en oberoende riskfaktor för ED [3, 15 19]. Sambandet mellan ED och kardiovaskulär sjukdom är till exempel belyst tidigare där flera studier tyder på ett starkt samband mellan ED och framtida kardiovaskulära händelser [20 22]. Hos typ 2-diabetiker har en signifikant skillnad i ED-prevalensen noterats mellan dem med respektive utan allvarlig hjärtsjukdom (61,2% respektive 36,4%) [23]. Vidare ses ett samband mellan ED och endothelial dysfunktion [11, 24]. Denna dysfunktion innebär att den glatta muskulaturen som bekläder arteriolerna inte kan relaxera adekvat på grund av att kväveoxid (NO)-produktionen i endothelet är nedsatt. Följden blir att vasodilatationen, som är nödvändig för erektionen, störs. Dessutom är hypogonadism (som också kan generera ED), vanligare hos diabetiker [25, 26]. Patienter med diabetes använder ofta läkemedel som kan ge biverkningar i form av ED, till exempel blodtrycksmediciner (betablockerare, alfa-adrenerga agonister, kalciumkanalblockerare) och diuretika (tiazider och aldosteronantagonister) [27]. Livskvalitet och behandling ED är således ett vanligt problem hos män med diabetes. Man har tidigare visat att ED leder till bland annat försämrad psykisk och fysisk hälsa, sämre sexliv, sämre social funktion, frustration och modlöshet. Man noterade även en lägre acceptans av diabetessjukdomen som i sin tur leder till försämrad metabol kontroll. Vidare sågs en kraftigt ökad risk för depression [28, 29]. Det är därför viktigt att även diskutera ED med diabetespatienter med tanke på den höga förekomsten. Få studier har gjorts avseende i vilken utsträckning typ 2- diabetiker får möjlighet att diskutera problem med ED med vederbörande vårdgivare (diabetessköterska eller läkare), antingen på vårdgivares eller eget initiativ. En italiensk studie visade att 63% av manliga typ 2-diabetiker uppgav att deras läkare aldrig undersökt deras eventuella sexuella dysfunktion (där bland annat ED ingår) [28]. Problemet är extra viktigt att ta upp då det idag finns effektiv behandling att tillgå. För det första bör man sträva efter att optimera behandlingen av individens eventuella grundsjukdom. I de fall där övervikt förekommer bör viktminskning rekommenderas, likaså fysisk aktivitet. Rekommendation avseende rökstopp är självklart. Om alkoholkonsumtionen är hög bör denna minskas. För det andra rekommenderas läkemedelsbehandling. Idag är den enkel, företrädesvis PDE-5-hämmare i tablettform (sildenafil, tadalafil och vardenafil) och tämligen biverkningsfri. Andra alternativ såsom alprostadil uretralstift samt intrakavernös injektion finns, om PDE-5-hämmare är kontraindicerade, vilket är fallet vid samtida användande av nitratpreparat. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp utföras, så kallad erektionsprotes. Vakuumpump kan i vissa fall prövas. 2

7 De allra flesta typ 2-diabetiker sköts idag inom primärvården. På de flesta vårdcentraler finns idag en väl uppbyggd teamverksamhet för kontroll och uppföljning av dessa patienter. Teamet består av flera aktörer (dietist, läkare, fotterapeut, kurator, psykolog, sjukgymnast), med diabetessjuksköterskan som bas. Vanligtvis träffar patienten läkare och sköterska en gång om året, med cirka sex månaders mellanrum. Tätare besök hos sköterska kan ibland behövas, till exempel vid inställning av insulin. Dietist- och fotterapeutkontakt sker vid behov, vilket även gäller de andra yrkeskategorierna. ED är således ett hos diabetiker vanligt förekommande problem där det dessutom finns en enkel, effektiv och förhållandevis biverkningsfri behandling. Vår hypotes är emellertid att problemet med ED inte uppmärksammas på det sätt det borde. I en belgisk studie kom man fram till att bara 18% av läkarna (allmänmedicinare och urologer) frågade patienterna om ED [30]. En del patienter kanske avstår att själva ta upp problemet, då de tänker att ED är ett normalt tillstånd, vissa kanske tänker att det går över. Andra kanske inte känner till att det finns ett samband mellan diabetes och ED, eller att det är ett behandlingsbart tillstånd. I en fransk studie framkom det att män ansåg att ED inte var så vanligt i jämförelse med andra sjukdomar, utan mer relaterade besvären till stress och trötthet [31]. En studie från Holland påvisar att endast en fjärdedel av männen med ED konsulterade läkare för sina besvär [32]. Vidare visar en studie från Taiwan att bara drygt 14% av männen sökt västerländsk läkarhjälp. Över hälften av männen som i studien hade ED önskade diskutera sina problem med läkare, och över 90% ville att läkaren skulle ta initiativet till diskussionen [33]. Man har också visat att flera faktorer spelar roll när det gäller läkares initiativtagande till diskussion kring ED, till exempel läkarens kön och ålder samt konsultationstidens längd [34]. Det finns således flera orsaker till att ED ofta är underbehandlat. För att se om vår hypotes om underbehandling stämmer valde vi att studera behandling och diagnosregistrering av ED på två vårdcentraler i Skaraborg. SYFTE Projektets syfte är att kartlägga hur vanligt förekommande farmakologisk behandling och diagnostisering av ED är hos diabetiker vid Skaras respektive Stenstorps vårdcentraler. Frågeställningar Hur stor andel av män med diabetes har en diagnostiserad ED? Hur stor andel av män med diabetes har behandling mot ED? Skiljer behandlingsgraden mellan Skaras och Stenstorps vårdcentral? Framkommer indirekta tecken på att ED är underdiagnostiserat? METOD Vi extraherade data gällande diagnoser och läkemedelsförskrivningar från datajournalerna från två vårdcentraler, Skara (knappt listade patienter) och Stenstorp (cirka listade patienter). Alla män som var 30 år eller äldre, och som under året 2011 haft kontakt med någon av dessa vårdcentraler inkluderades. 3

8 För dessa individer noterades om de under de senaste tre åren fått någon diagnoskod registrerad enligt Primärvårdsklassifikationen av ICD10 (KSHP97) [35] gällande diabetes mellitus (E10-P, E109, E118-P, E119 samt E14-P) eller erektil dysfunktion (N484). Både patienter med typ 1- och typ 2-diabetes inkluderades eftersom det tidigare visat sig svårt att skilja grupperna åt via diagnoskodningen. Eventuell förekomst av förskrivning av något läkemedel avseende ED noterades också (ATC-koder G04BE01, G04BE03, G04BE08 och G04BE09). Resultatet redovisas med deskriptiv statistik. Chi2-test har använts för signifikanstestning. Beräkningar har utförts med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences, IBM Corp, version 21 för PC). RESULTAT Sammanlagt sökte Stenstorp vårdcentral och män Skara vårdcentral under I Stenstorp fanns 162 manliga diabetiker, medan Skara hade 457 stycken. Totalt erhöll 61 patienter i Stenstorp och 107 i Skara, läkemedel mot erektil dysfunktion. Av dessa hade 28 stycken fått diagnosen erektil dysfunktion registrerad i Stenstorp (45,9%) och 44 stycken (41,1%) i Skara. Sjutton av 162 diabetiker i Stenstorp hade fått läkemedel mot ED, det vill säga cirka 10,5%, men bara 10 av dessa hade också fått diagnosen erektil dysfunktion/impotens. På Skara vårdcentral visar motsvarande siffror att 26 av 457 diabetiker erhöll läkemedel mot ED, cirka 5,7%, och 10 stycken fick läkemedel utan att diagnos satts. Skillnaden i förskrivningsfrekvens mellan Stenstorps och Skaras vårdcentraler är signifikant (p=0,039). Av ickediabetikerna var det i Stenstorp 4,6% som fick läkemedel mot ED, i Skara var motsvarande siffra 2,7%. Av manliga diabetiker på Stenstorps vårdcentral var det 10 stycken (6,2%) som hade diagnosen erektil dysfunktion. Åtta hade läkemedelsbehandling mot ED. Vid Skara vårdcentral ses att 16 stycken av manliga diabetiker (3,5%) också hade EDdiagnos där samtliga erhöll läkemedel mot ED. Förhållandet mellan diagnosregistrering och förskrivning för alla manliga diabetiker i materialet ses i figur 1. 4

9 Figur 1. Förhållandet mellan förskrivning av ED-läkemedel och diagnossättning vid ED hos manliga diabetiker för hela materialet Det fanns också skillnader i preparatval mellan vårdcentralerna där Cialis var vanligast i Stenstorp och Viagra vanligast i Skara, se figur 2. Figur 2. Förskrivningsmönstret för ED-läkemedel för respektive vårdcentral 5

10 Fördelningen av förskrivningar mellan olika åldersgrupper är likvärdig på båda vårdcentralerna, se figur 3. Figur 3. Åldersfördelningen hos patienter med förskrivning DISKUSSION Huvudfynden i studien är att behandlingsgraden av ED hos diabetespatienter är låg. Dessutom ser vi en signifikant skillnad i behandlingsgrad mellan Skara och Stenstorp. Graden av diagnosregistrering är också låg i förhållande till läkemedelsförskrivningen. Tidigare studier har visat att ungefär 60% av diabetikerna också lider av ED [3, 15 19]. Diagnossiffrorna för Stenstorp och Skara ligger således långt under detta. Beträffande ickediabetiker som erhållit läkemedel via Stenstorp och Skara vårdcentraler, är också dessa siffror låga jämfört med prevalensberäkningar enligt Massachusetts Male Aging Study (MMAS). Vad skillnaderna beror på kan ju givetvis diskuteras. Sannolikt är det inte så att Stenstorps och Skaras patienter lider mindre av erektil dysfunktion än män i allmänhet. Möjligen kan en bidragande orsak vara att intresset för ED och diabetes är olika från läkare till läkare. Därtill kommer också det faktum att Skara haft en låg läkarbemanning med en hel del bemanningsläkare de senaste åren. Dessa deltar oftast inte i läkarmöten där information och uppdatering kring olika tillstånd och rutiner behandlas. Detta skulle också kunna vara en del av förklaringarna till den noterade skillnaden i läkemedelsförskrivning mellan Stenstorps och Skaras vårdcentraler. Noterbart är också att det även finns en skillnad i preparatval där det i Skara förskrivs mest Viagra, medans Cialis synes vara mest förskrivet i Stenstorp. Denna skillnad kan inte förklaras på annat sätt än av lokala terapitraditioner. 6

11 Flest män med ED behandling återfanns i åldersgrupperna år och år. Detta stämmer väl med Cologne Male Survey, där män i åldersgruppen år var de som mest önskade behandling mot ED. Där fann man också en högre prevalens av ED hos männen i åldersgruppen år, men dessa önskade inte behandling i lika stor utsträckning som männen i den något yngre åldersgruppen [3]. Detta stämmer väl överens med resultaten från både Stenstorps och Skaras vårdcentraler. Av alla som erhöll läkemedel mot ED hade knappt hälften fått en diagnos registrerad. Orsaken till att ED-diagnos inte finns registrerad kan vara att recept på läkemedel mot ED är itererade utan läkarbesök, och att diagnosen finns, men är äldre än tre år och därför inte kom med i datauttaget. Läkare kan också ha avstått från att sätta diagnos, på grund av att det i den diagnosklassifikation som användes endast finns diagnosen Impotens N 484 och inte Erektil dysfunktion, vilket kanske inte är korrekt eller passande i det enskilda patientfallet. Orsaken till det låga antalet manliga diabetiker med ED-diagnos och behandling i vår studie är oklar. Man kan självklart fundera på om begreppet erektil dysfunktion överhuvudtaget tas upp vid till exempel årskontroll av diabetiker. Tar patienten upp denna fråga själv? Säkerligen finns det en stor variation, både bland läkare och patienter. Orsaken till att inte ta upp frågan för en läkare, kan till exempel vara osäkerhet och okunskap i ämnet, eller för att man helt enkelt glömmer av detta. För patienternas del kan det röra sig om att det till exempel är ett känsligt ämne som kan vara svårt att ta upp. Möjligen är det också så att man som patient avstår att ta upp problematiken då man vet att behandlingen är dyr (PDE-5 hämmare i tablettform ingår inte i läkemedelsförmånen). Vidare finns ju numera möjlighet att beställa läkemedel mot ED via Internet, utan läkarkontakt. Detta kanske utnyttjas av några män, som tycker att det är olustigt att ta upp ämnet vid diabeteskontroller, och kanske sålunda nekar till att ha erektionsproblematik på eventuell förfrågan. Denna studie visar enbart handläggningen av ED på två av Skaraborgs vårdcentraler. Det som gäller i Skara och Stenstorp, kan per automatik inte överföras till övriga Skaraborg eller Västra Götalandsregionen. Även om vi misstänker att siffrorna ser likartade ut på andra vårdcentraler skulle en mer generaliserbar undersökning kräva ett klart större patient- och vårdcentralsunderlag. SLUTSATS Studiens resultat visar att erektil dysfunktion är ett underdiagnosticerat och därmed underbehandlat tillstånd hos diabetiker i både Stenstorp och Skara. Det finns således potential till förbättring av omhändertagandet av denna patientgrupp. Med tanke på den höga prevalensen och förekomsten av effektiv behandling bör potensfrågan lyftas hos alla män med diabetessjukdom, men även hos män med andra riskfaktorer. Därför: Våga fråga! 7

12 REFERENSLISTA 1. Ayta IA, McKinlay, Krane RJ. The likely worldwide increase in erectile dysfunction between 1995 and 2025 and some possible policy consequences. BJU Int 1999, Jul;84(1): Henry A. Feldman, Irwin Goldstein, Dimitrios G. Hatzichrisou et al. Impotence and its medical and psychosocial correlates: results of the Massachusetts Male Aging Study. J Urol Jan; 151(1): M Braun, G Wassmer, T Klotz et al. Epidemiology of erectile dysfunction: results of the Cologne Male Survey. Int J Impot Res (2000) 12, Steven A. Grover, Ilka Lowensteyn, Mohammed Kaouache et al. The prevalence of erectile dysfunction in the primary care setting. Arch Intern Med. 2006;166: Lue TF. Erectile dysfunction. N Engl J Med 2000 Jun 15;342(24): Weber MF, Smith DP, O Connell DL et al. Risk factors for erectile dysfunction in a cohort of Australian men. Med J Aust. 2013;199(2): Bacon CG, Mittleman MA, Kawachi I et al. Sexual function in men older than 50 years of age: results from the health professionals follow-up study. Ann Intern Med Aug 5;139(3): Christopher S. Saigal, Hunter Wessels, Jennifer Pace et al. Predictors and prevalence of erectile dysfunction in a racially diverse population. Arch Inter Med. 2006; 166: Wild S, Roglic G, Green A et al. Global prevalence of diabetes: estimates for the year 2000 and projections for Diabetes Care 2004 May;27(5): Al-Hunayan A, Al-Mutar M, Kehinde EO et al The prevalence and predictors of erectile dysfunction in men with newly diagnosed with type 2 diabetes mellitus. BJU Int 2007;99: Solomon H, Man JW, Jackson G. Erectile dysfunction and the cardiovascular patient: endothelial dysfunction is the common denominator. Heart 2003;89: Wen Y, Skidmore JC, Porter-Turner MM et al. Relationship of glycation, antioxidant status and oxidative stress to vascular endothelial damage in diabetes. Diabetes Obes Metab 2002;14: Hecht MJ, Neundörfer B, Kiesewetter F et al. Neuropathy is a major contributing factor to diabetic erectile dysfunction. Neurol Res 2001;23: Pegge NC, Twomey AM, Vaughton K et al. The role of endothelial dysfunction in the pathophysiology of erectile dysfunction in diabetes and in determining response to treatment. Diabet Med 2006;23:

13 15. Burchardt M, Burchardt T, Baer L et al. Hypertension is associated with severe erectile dysfunction. J Urol oct;164(4): Levine L, Kloner RA. Importance of asking questions about erectile dysfunction. Am J Cardiol 2000 Dec 1;86(11):1210-3, A5 17. Seftel AD, Sun P, Swindel R. The prevalence of hypertension, hyperlipidemia, diabetes mellitus and depression in men with erectile dysfunction. J Urol 2004;171: Lewis RW, Fugl-Meyer KS, Bosch R et al. Epidemiology/risk factors of sexual dysfunction. J Sex Med 2004 Jul 1;(1): Rosen RC, Fisher WA, Eardley I et al. The multinational Men s Attitudes to Life Events and Sexuality (MALES) study: I. Prevalence of erectile dysfunction and related health concerns in the general population. Curr Med Res Opin May;20(5): Thompson IM, Tangen CM, Goodman PJ et al. Erectile dysfunction and subsequent cardiovascular disease. JAMA 2005;294: Inman BA, Sauver JLS, Jacobson DJ et al. A population-based, longitudinal study of erectile dysfunction and future coronary artery disease. Mayo Clin Proc 2009;84: Chew KK, Finn J, Stuckey B et al. Erectile dysfunction as a predictor for subsequent atherosclerotic cardiovascular events: findings from a linkeddata study. J Sex Med 2010;7(1 Pt 1): Gazzaruso C, Solerte SB, Pujia A et al. Erectile dysfunction as a predictor of cardiovascular events and death in diabetic patients with angiographically proven asymptomatic coronary artery disease: a potential protective role for statins and 5-phosphodiesterase inhibitors. J Am Coll Cardiol 2008;51: Vlachopoulos C, Rokkas K, Ioakeimidis N et al. Inflammation, metabolic syndrome, erectile dysfunction, and coronary artery disease: common links. Eur Urol 2007;52: Tamler R, Deveney T. Hypogonadism, erectile dysfunction and type 2 diabetes mellitus: what the clinician needs to know. Postgrad Med Nov;122(6): doi: /pgm Corona G, Mannucci E, Petrone L et al. Association of hypogonadism and type II diabetes in men attending an outpatient erectile dysfunction clinic. Int J Impot Res Mar-Apr;18(2): W A Blumentals, R R Brown and A Gomez-Caminero. Antihypertensive treatment and erectile dysfunction in a cohort of type II diabetes patients. Int J Impot Res (2003) 15, doi: /sj.ijir De Berardis, Giorgia; Franciosi, Monica; Belfiglio, Maurizio et al. Erectile dysfunction and quality of life in type 2 diabetic patients. Diabetes Care; Feb 2002; 25, 2 9

14 29. De Berardis Giorgia; Pellegrini, Fabio; Franciosi, Monica et al. Longitudinal assessment of quality of life in patients with type 2 diabetes and self-reported erectile dysfunction. Diabetes Care; 2005 Nov; 28(11): Claes H, Opsomer RJ, Andrianne R et al. Characteristics and expectations of patients with erectile dysfunction: results of the SCORED study. Int J Impot Res Jul-Aug;20(4): Costa P, Avances C, Wagner L. Erectile dysfunction: knowledge, wishes and attitudes. Results of a French study of 5,099 men aged 17 to 70. Prog Urol Feb;13(1): Meuleman EJ, Donkers LH, Robertson C et al. Erectile dysfunction: prevalence and effect on the quality of life; Boxmeer study. Ned Tijdschr Geneeskd Mar 24;145(12): Jiann BP, Lu CC, Lam HC et al. Patterns and their correlates of seeking treatment for erectile dysfunction in type 2 diabetic patients. J Sex Med Jul;6(7): Low WY, Ng CJ, Tan NC et al. Management of erectile dysfunction: barriers faced by general practitioners. Asian J Androl Jun;6(2): Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Primärvård (KSHP -97). Stockholm: Socialstyrelsen, ISBN:

15 FoU-centrum Skaraborg, Storgatan 18, Skövde E-post: Hemsida:

Viagra vid impotens. Alerts bedömning

Viagra vid impotens. Alerts bedömning Viagra vid impotens Publicerad 98-10-20 Reviderad 00-03-28 Version 3 Alerts bedömning Kunskapen rörande de kortsiktiga effekterna av perorala läkemedel (sildenafil, Viagra ) vid behandling av impotens

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Patientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil)

Patientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Patientinformation till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Nästan alla män har varit med om sviktande erektion någon gång. För de flesta män handlar det då om prestationsångest och kan bli en psykologisk

Läs mer

DEL VI: SAMMANFATTNING AV UPPDATERINGAR I RISKHANTERINGSPLANEN ENLIGT PRODUKT

DEL VI: SAMMANFATTNING AV UPPDATERINGAR I RISKHANTERINGSPLANEN ENLIGT PRODUKT DEL VI: SAMMANFATTNING AV UPPDATERINGAR I RISKHANTERINGSPLANEN ENLIGT PRODUKT VI1 Delområden av EPAR-sammanfattningstabeller VI1.1 Sammanfattningstabell av säkerhetsfrågor Sammanfattning av säkerhetsfrågor

Läs mer

Våga prata med din man om erektions problem

Våga prata med din man om erektions problem Våga prata med din man om erektions problem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men kanske du och din partner är ett av de många par som inte har ett bra sexliv beroende

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2015-10-23 Vår beteckning SÖKANDE Evolan Pharma AB Box 120 182 12 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Erektil dysfunktion. Tematimme - Erektil dysfunktion

Erektil dysfunktion. Tematimme - Erektil dysfunktion Erektil dysfunktion Impotens Vad är det och går det att bota? EREKTIONSSTÖRNING Oförmåga att få och bibehålla tillräcklig erektion för att fullborda ett tillfredsställande samlag 1 1 NIH Consensus Statement.

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010

VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010 VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010 SVENSKA KVINNOR OM SEX, ÖNSKEMÅL OCH ERFARENHETER Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontakt: Annelie Barkelund, Informationschef, Tel: 08 550 529 75, Mobil: 076 889 29 75, Mail:

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Bayer AB Kontaktperson: Niclas Ringberg Box 5237 402 24 GÖTEBORG

Bayer AB Kontaktperson: Niclas Ringberg Box 5237 402 24 GÖTEBORG BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-04-06 Vår beteckning SÖKANDE Bayer AB Kontaktperson: Niclas Ringberg Box 5237 402 24 GÖTEBORG SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Resultat från Läkemedelsverkets analys av potensmedel från Internet

Resultat från Läkemedelsverkets analys av potensmedel från Internet Resultat från Läkemedelsverkets analys av potensmedel från Internet Inledning Tio av de 28 potensmedel som Läkemedelsverket analyserade innehöll inte vad som utlovades på förpackningen. I flera fall var

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,

EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala, EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral Uppsala, 2012-2014 Mohammadreza Shojaeddin, ST-läkare Samariterhemmets vårdcentral

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Förekomsten av ED ökar med stigande ålder. Prevalensen i åldrarna 50-64 år är 7% och i åldrarna 65-74 år har ca 25% av männen ED.

Förekomsten av ED ökar med stigande ålder. Prevalensen i åldrarna 50-64 år är 7% och i åldrarna 65-74 år har ca 25% av männen ED. Behandlingsekommendation Behandling av erektil dysfunktion Den 9 februari 1999 anordnade LV ett expertmöte (deltagare se bilaga 1) där nedanstående behandlingsrekommendation utarbetades. Ytterligare information

Läs mer

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) Viktig aspekt vid val av behandling Ingen tydlig skillnad i livskvantitet mellan olika behandlingar för lokaliserad prostatacancer

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos

Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Katharina Verheijen, ST-läkare Vårdcentralen Oden, Falköping

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes

188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-1651-8 188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer: LS-LED15-1651 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Gastropares, erfarenhet av gruppundervisning. Bodil Ohlsson Professor, Överläkare Skånes Universitetssjukhus Malmö

Gastropares, erfarenhet av gruppundervisning. Bodil Ohlsson Professor, Överläkare Skånes Universitetssjukhus Malmö Gastropares, erfarenhet av gruppundervisning Bodil Ohlsson Professor, Överläkare Skånes Universitetssjukhus Malmö Magtarmproblem i vardagen Man pratar inte vid middagsbjudningen om sin mage Patienterna

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding

Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding E Vad är det som inte fungerar? Sexuell lust - motivation, intresse, drömmar, fantasier Kroppens sexuella gensvar bli tänd, bli blöt, få stånd Orgasm, utlösning

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté LUTS (lower urinary tract symptoms) och symtom av godartad prostataförstoring I första hand ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Sexuella möjligheter trots MS

Sexuella möjligheter trots MS Sexuella möjligheter trots MS MS-forum 2009 Birgitta Hulter Doktor, auktoriserad klinisk sexolog (NACS) Råd- och stödenheten, Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm birgitta@sexolog.se

Läs mer