Erektil dysfunktion kartläggning av läkemedelsanvändande hos diabetiker i Stenstorp och Skara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erektil dysfunktion kartläggning av läkemedelsanvändande hos diabetiker i Stenstorp och Skara"

Transkript

1 Erektil dysfunktion kartläggning av läkemedelsanvändande hos diabetiker i Stenstorp och Skara Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg Författare: Anders Claeson, ST-läkare Närhälsan Stenstorp vårdcentral

2 Rapport 2013:3 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Skaraborg Primärvård och Tandvård i samverkan Handledare: Per Hjerpe, distriktsläkare, med.dr Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde Hans Hedelin, överläkare, professor Urologkliniken, Skaraborgs sjukhus, Skövde

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Erektil dysfunktion (ED) definieras som oförmåga att få eller bibehålla erektion tillräcklig för en tillfredsställande sexuell aktivitet. ED är en vanligt förekommande diagnos hos män i olika åldrar världen över. Orsakerna till ED är flera, där diabetes är en. Man har beräknat att så många som en tredje del till hälften av alla män med diabetes även lider av ED. Trots att behandlingen idag är effektiv och enkel, finns dock misstankar om underbehandling. Syfte Att kartlägga hur vanligt förekommande farmakologisk behandling och diagnostisering av ED är hos diabetiker vid Skaras respektive Stenstorps vårdcentraler. Metod Alla män, 30 år och äldre, som under året 2011 haft kontakt med Stenstorp eller Skara vårdcentral inkluderades. För dessa extraherades från vårdcentralernas datoriserade patientjournaler alla registrerade diabetes- och/eller ED-diagnoser samt eventuell förskrivning av läkemedel mot ED. Resultat Sammanlagt sökte män Stenstorp vårdcentral och män Skara vårdcentral under Sjutton av 162 diabetiker i Stenstorp hade fått läkemedel mot ED, det vill säga cirka 10,5%, men bara 10 av dessa hade också fått diagnosen erektil dysfunktion/impotens. På Skara vårdcentral visar motsvarande siffror att 26 av 457 diabetiker erhöll läkemedel mot ED, cirka 5,7%, och 10 stycken fick läkemedel utan att diagnos satts. Skillnaden i förskrivningsfrekvens mellan Stenstorps och Skaras vårdcentraler är signifikant (p=0,039). Konklusion Studiens resultat visar att erektil dysfunktion är ett underdiagnosticerat och därmed underbehandlat tillstånd hos diabetiker i både Stenstorp och Skara. Det finns således potential till förbättring av omhändertagandet av denna patientgrupp. Med tanke på den höga prevalensen och förekomsten av effektiv behandling bör potensfrågan lyftas hos alla män med diabetessjukdom, men även hos män med andra riskfaktorer. Nyckelord Erektil dysfunktion, Diabetes mellitus, Primärvård, Läkemedelsbehandling

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 ORSAKER TILL ED HOS PATIENTER MED DIABETES... 1 LIVSKVALITET OCH BEHANDLING... 2 SYFTE... 3 METOD... 3 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 6 SLUTSATS... 7 REFERENSLISTA... 8

5 BAKGRUND Erektil dysfunktion (ED) är en vanligt förekommande diagnos hos män i olika åldrar världen över uppskattades det att 152 miljoner män globalt led av ED [1]. Ett flertal studier avseende prevalens har gjorts som bekräftar detta [2 4]. Ayta et al. kalkylerar med en ökning till 322 miljoner år 2025, där ökningen förväntas bli som störst i utvecklingsregionerna [1]. Erektil dysfunktion definieras som oförmåga att få eller bibehålla erektion tillräcklig för en tillfredsställande sexuell aktivitet. Erektion innebär en neurovaskulär händelse som styrs av psykologiska och hormonella faktorer. Vid sexuell stimulering sker en ökning av det parasympatiska nervsystemets aktivitet. Detta medför frisättning av neurotransmittorer och relaxerande faktorer från endotheliala celler i penis. Följden blir en relaxation av glatta muskelceller i artärer och arterioler, varvid blodflödet till penis ökar flerfalt. Samtidigt sker också en ocklusion av det venösa avflödet från penis och erektion uppstår och bibehålls [5]. Orsakerna till ED är flera. Det kan röra sig om psykogena orsaker, till exempel depression eller ångestproblematik [6]. Det är också noterat att ED synes korrelera till fysisk aktivitet, där en man med högre fysisk aktivitet har mindre besvär med ED än en som är fysiskt inaktiv [7]. Det kan också vara en del av naturligt åldrande, där stigande ålder generellt ökar risken [8]. Vissa läkemedel kan också ge biverkningar i form av ED, men en av de viktigaste orsakerna är ett flertal somatiska sjukdomar. Studier visar att män med bland annat diabetes, hjärt/kärlsjukdom, hypertoni, tidigare genomgången prostatakirurgi och neurologiska sjukdomar i högre grad utvecklar ED än friska män [2, 8]. Förhöjda blodsockervärden ger också i högre utsträckning ED, liksom diagnostiserat metabolt syndrom [4]. Inom primärvården är en av de vanligaste orsakerna till ED en samtidig diabetes mellitus, vilket också globalt sett är en mycket vanlig sjukdom. Enlig World Health Organization (WHO), har 346 miljoner människor världen över diabetes, där typ 2 utgör cirka 90%. Diabetesinsjuknandet anses öka världen över. En undersökning estimerar att 366 miljoner människor kommer att vara drabbade år 2030 [9]. Orsaker till ED hos patienter med diabetes Bakgrunden till ED kan även för en patient med diabetes vara multifaktoriell. Diabetiker med sämre glykemisk kontroll än de som är välinställda, löper 2 5 gånger högre risk att drabbas av ED [10]. HbA1c över 8,1% har visat sig öka incidensen av ED trefalt [10]. Erektil dysfunktion debuterar tidigare hos diabetiker jämfört med generell population. Den tenderar också att vara av svårare karaktär samt mer terapiresistent än ED hos icke-diabetiker [8]. Enligt Massachusetts Male Aging Study drabbades 28% av diabetikerna av total/ komplett ED (ingen erektion alls), jämfört med 10% hos övriga i studien [2, 8]. Det har också noterats att diabetiker på grund av hyperglykemi, bildar mer så kallade Advanced glycation end-products (AGEs), vilket leder till ökad vaskulär permeabilitet och bidrar till accelererande vaskulär patologi och en försämrad 1

6 glattmuskelrelaxation i corpus cavernosum [11, 12]. Autonom neuropati hos diabetiker har också ett starkt samband med utvecklandet av ED [13]. Mekanismen bakom detta är försämrad eller utebliven parasympatisk aktivitet som är helt nödvändig för upprätthållandet av erektionen [14]. Samsjuklighet i form av hyperlipidemi, hypertoni, kardiovaskulär sjukdom och obesitas är också vanligt hos diabetiker, där varje tillstånd i sig, är en oberoende riskfaktor för ED [3, 15 19]. Sambandet mellan ED och kardiovaskulär sjukdom är till exempel belyst tidigare där flera studier tyder på ett starkt samband mellan ED och framtida kardiovaskulära händelser [20 22]. Hos typ 2-diabetiker har en signifikant skillnad i ED-prevalensen noterats mellan dem med respektive utan allvarlig hjärtsjukdom (61,2% respektive 36,4%) [23]. Vidare ses ett samband mellan ED och endothelial dysfunktion [11, 24]. Denna dysfunktion innebär att den glatta muskulaturen som bekläder arteriolerna inte kan relaxera adekvat på grund av att kväveoxid (NO)-produktionen i endothelet är nedsatt. Följden blir att vasodilatationen, som är nödvändig för erektionen, störs. Dessutom är hypogonadism (som också kan generera ED), vanligare hos diabetiker [25, 26]. Patienter med diabetes använder ofta läkemedel som kan ge biverkningar i form av ED, till exempel blodtrycksmediciner (betablockerare, alfa-adrenerga agonister, kalciumkanalblockerare) och diuretika (tiazider och aldosteronantagonister) [27]. Livskvalitet och behandling ED är således ett vanligt problem hos män med diabetes. Man har tidigare visat att ED leder till bland annat försämrad psykisk och fysisk hälsa, sämre sexliv, sämre social funktion, frustration och modlöshet. Man noterade även en lägre acceptans av diabetessjukdomen som i sin tur leder till försämrad metabol kontroll. Vidare sågs en kraftigt ökad risk för depression [28, 29]. Det är därför viktigt att även diskutera ED med diabetespatienter med tanke på den höga förekomsten. Få studier har gjorts avseende i vilken utsträckning typ 2- diabetiker får möjlighet att diskutera problem med ED med vederbörande vårdgivare (diabetessköterska eller läkare), antingen på vårdgivares eller eget initiativ. En italiensk studie visade att 63% av manliga typ 2-diabetiker uppgav att deras läkare aldrig undersökt deras eventuella sexuella dysfunktion (där bland annat ED ingår) [28]. Problemet är extra viktigt att ta upp då det idag finns effektiv behandling att tillgå. För det första bör man sträva efter att optimera behandlingen av individens eventuella grundsjukdom. I de fall där övervikt förekommer bör viktminskning rekommenderas, likaså fysisk aktivitet. Rekommendation avseende rökstopp är självklart. Om alkoholkonsumtionen är hög bör denna minskas. För det andra rekommenderas läkemedelsbehandling. Idag är den enkel, företrädesvis PDE-5-hämmare i tablettform (sildenafil, tadalafil och vardenafil) och tämligen biverkningsfri. Andra alternativ såsom alprostadil uretralstift samt intrakavernös injektion finns, om PDE-5-hämmare är kontraindicerade, vilket är fallet vid samtida användande av nitratpreparat. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp utföras, så kallad erektionsprotes. Vakuumpump kan i vissa fall prövas. 2

7 De allra flesta typ 2-diabetiker sköts idag inom primärvården. På de flesta vårdcentraler finns idag en väl uppbyggd teamverksamhet för kontroll och uppföljning av dessa patienter. Teamet består av flera aktörer (dietist, läkare, fotterapeut, kurator, psykolog, sjukgymnast), med diabetessjuksköterskan som bas. Vanligtvis träffar patienten läkare och sköterska en gång om året, med cirka sex månaders mellanrum. Tätare besök hos sköterska kan ibland behövas, till exempel vid inställning av insulin. Dietist- och fotterapeutkontakt sker vid behov, vilket även gäller de andra yrkeskategorierna. ED är således ett hos diabetiker vanligt förekommande problem där det dessutom finns en enkel, effektiv och förhållandevis biverkningsfri behandling. Vår hypotes är emellertid att problemet med ED inte uppmärksammas på det sätt det borde. I en belgisk studie kom man fram till att bara 18% av läkarna (allmänmedicinare och urologer) frågade patienterna om ED [30]. En del patienter kanske avstår att själva ta upp problemet, då de tänker att ED är ett normalt tillstånd, vissa kanske tänker att det går över. Andra kanske inte känner till att det finns ett samband mellan diabetes och ED, eller att det är ett behandlingsbart tillstånd. I en fransk studie framkom det att män ansåg att ED inte var så vanligt i jämförelse med andra sjukdomar, utan mer relaterade besvären till stress och trötthet [31]. En studie från Holland påvisar att endast en fjärdedel av männen med ED konsulterade läkare för sina besvär [32]. Vidare visar en studie från Taiwan att bara drygt 14% av männen sökt västerländsk läkarhjälp. Över hälften av männen som i studien hade ED önskade diskutera sina problem med läkare, och över 90% ville att läkaren skulle ta initiativet till diskussionen [33]. Man har också visat att flera faktorer spelar roll när det gäller läkares initiativtagande till diskussion kring ED, till exempel läkarens kön och ålder samt konsultationstidens längd [34]. Det finns således flera orsaker till att ED ofta är underbehandlat. För att se om vår hypotes om underbehandling stämmer valde vi att studera behandling och diagnosregistrering av ED på två vårdcentraler i Skaraborg. SYFTE Projektets syfte är att kartlägga hur vanligt förekommande farmakologisk behandling och diagnostisering av ED är hos diabetiker vid Skaras respektive Stenstorps vårdcentraler. Frågeställningar Hur stor andel av män med diabetes har en diagnostiserad ED? Hur stor andel av män med diabetes har behandling mot ED? Skiljer behandlingsgraden mellan Skaras och Stenstorps vårdcentral? Framkommer indirekta tecken på att ED är underdiagnostiserat? METOD Vi extraherade data gällande diagnoser och läkemedelsförskrivningar från datajournalerna från två vårdcentraler, Skara (knappt listade patienter) och Stenstorp (cirka listade patienter). Alla män som var 30 år eller äldre, och som under året 2011 haft kontakt med någon av dessa vårdcentraler inkluderades. 3

8 För dessa individer noterades om de under de senaste tre åren fått någon diagnoskod registrerad enligt Primärvårdsklassifikationen av ICD10 (KSHP97) [35] gällande diabetes mellitus (E10-P, E109, E118-P, E119 samt E14-P) eller erektil dysfunktion (N484). Både patienter med typ 1- och typ 2-diabetes inkluderades eftersom det tidigare visat sig svårt att skilja grupperna åt via diagnoskodningen. Eventuell förekomst av förskrivning av något läkemedel avseende ED noterades också (ATC-koder G04BE01, G04BE03, G04BE08 och G04BE09). Resultatet redovisas med deskriptiv statistik. Chi2-test har använts för signifikanstestning. Beräkningar har utförts med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences, IBM Corp, version 21 för PC). RESULTAT Sammanlagt sökte Stenstorp vårdcentral och män Skara vårdcentral under I Stenstorp fanns 162 manliga diabetiker, medan Skara hade 457 stycken. Totalt erhöll 61 patienter i Stenstorp och 107 i Skara, läkemedel mot erektil dysfunktion. Av dessa hade 28 stycken fått diagnosen erektil dysfunktion registrerad i Stenstorp (45,9%) och 44 stycken (41,1%) i Skara. Sjutton av 162 diabetiker i Stenstorp hade fått läkemedel mot ED, det vill säga cirka 10,5%, men bara 10 av dessa hade också fått diagnosen erektil dysfunktion/impotens. På Skara vårdcentral visar motsvarande siffror att 26 av 457 diabetiker erhöll läkemedel mot ED, cirka 5,7%, och 10 stycken fick läkemedel utan att diagnos satts. Skillnaden i förskrivningsfrekvens mellan Stenstorps och Skaras vårdcentraler är signifikant (p=0,039). Av ickediabetikerna var det i Stenstorp 4,6% som fick läkemedel mot ED, i Skara var motsvarande siffra 2,7%. Av manliga diabetiker på Stenstorps vårdcentral var det 10 stycken (6,2%) som hade diagnosen erektil dysfunktion. Åtta hade läkemedelsbehandling mot ED. Vid Skara vårdcentral ses att 16 stycken av manliga diabetiker (3,5%) också hade EDdiagnos där samtliga erhöll läkemedel mot ED. Förhållandet mellan diagnosregistrering och förskrivning för alla manliga diabetiker i materialet ses i figur 1. 4

9 Figur 1. Förhållandet mellan förskrivning av ED-läkemedel och diagnossättning vid ED hos manliga diabetiker för hela materialet Det fanns också skillnader i preparatval mellan vårdcentralerna där Cialis var vanligast i Stenstorp och Viagra vanligast i Skara, se figur 2. Figur 2. Förskrivningsmönstret för ED-läkemedel för respektive vårdcentral 5

10 Fördelningen av förskrivningar mellan olika åldersgrupper är likvärdig på båda vårdcentralerna, se figur 3. Figur 3. Åldersfördelningen hos patienter med förskrivning DISKUSSION Huvudfynden i studien är att behandlingsgraden av ED hos diabetespatienter är låg. Dessutom ser vi en signifikant skillnad i behandlingsgrad mellan Skara och Stenstorp. Graden av diagnosregistrering är också låg i förhållande till läkemedelsförskrivningen. Tidigare studier har visat att ungefär 60% av diabetikerna också lider av ED [3, 15 19]. Diagnossiffrorna för Stenstorp och Skara ligger således långt under detta. Beträffande ickediabetiker som erhållit läkemedel via Stenstorp och Skara vårdcentraler, är också dessa siffror låga jämfört med prevalensberäkningar enligt Massachusetts Male Aging Study (MMAS). Vad skillnaderna beror på kan ju givetvis diskuteras. Sannolikt är det inte så att Stenstorps och Skaras patienter lider mindre av erektil dysfunktion än män i allmänhet. Möjligen kan en bidragande orsak vara att intresset för ED och diabetes är olika från läkare till läkare. Därtill kommer också det faktum att Skara haft en låg läkarbemanning med en hel del bemanningsläkare de senaste åren. Dessa deltar oftast inte i läkarmöten där information och uppdatering kring olika tillstånd och rutiner behandlas. Detta skulle också kunna vara en del av förklaringarna till den noterade skillnaden i läkemedelsförskrivning mellan Stenstorps och Skaras vårdcentraler. Noterbart är också att det även finns en skillnad i preparatval där det i Skara förskrivs mest Viagra, medans Cialis synes vara mest förskrivet i Stenstorp. Denna skillnad kan inte förklaras på annat sätt än av lokala terapitraditioner. 6

11 Flest män med ED behandling återfanns i åldersgrupperna år och år. Detta stämmer väl med Cologne Male Survey, där män i åldersgruppen år var de som mest önskade behandling mot ED. Där fann man också en högre prevalens av ED hos männen i åldersgruppen år, men dessa önskade inte behandling i lika stor utsträckning som männen i den något yngre åldersgruppen [3]. Detta stämmer väl överens med resultaten från både Stenstorps och Skaras vårdcentraler. Av alla som erhöll läkemedel mot ED hade knappt hälften fått en diagnos registrerad. Orsaken till att ED-diagnos inte finns registrerad kan vara att recept på läkemedel mot ED är itererade utan läkarbesök, och att diagnosen finns, men är äldre än tre år och därför inte kom med i datauttaget. Läkare kan också ha avstått från att sätta diagnos, på grund av att det i den diagnosklassifikation som användes endast finns diagnosen Impotens N 484 och inte Erektil dysfunktion, vilket kanske inte är korrekt eller passande i det enskilda patientfallet. Orsaken till det låga antalet manliga diabetiker med ED-diagnos och behandling i vår studie är oklar. Man kan självklart fundera på om begreppet erektil dysfunktion överhuvudtaget tas upp vid till exempel årskontroll av diabetiker. Tar patienten upp denna fråga själv? Säkerligen finns det en stor variation, både bland läkare och patienter. Orsaken till att inte ta upp frågan för en läkare, kan till exempel vara osäkerhet och okunskap i ämnet, eller för att man helt enkelt glömmer av detta. För patienternas del kan det röra sig om att det till exempel är ett känsligt ämne som kan vara svårt att ta upp. Möjligen är det också så att man som patient avstår att ta upp problematiken då man vet att behandlingen är dyr (PDE-5 hämmare i tablettform ingår inte i läkemedelsförmånen). Vidare finns ju numera möjlighet att beställa läkemedel mot ED via Internet, utan läkarkontakt. Detta kanske utnyttjas av några män, som tycker att det är olustigt att ta upp ämnet vid diabeteskontroller, och kanske sålunda nekar till att ha erektionsproblematik på eventuell förfrågan. Denna studie visar enbart handläggningen av ED på två av Skaraborgs vårdcentraler. Det som gäller i Skara och Stenstorp, kan per automatik inte överföras till övriga Skaraborg eller Västra Götalandsregionen. Även om vi misstänker att siffrorna ser likartade ut på andra vårdcentraler skulle en mer generaliserbar undersökning kräva ett klart större patient- och vårdcentralsunderlag. SLUTSATS Studiens resultat visar att erektil dysfunktion är ett underdiagnosticerat och därmed underbehandlat tillstånd hos diabetiker i både Stenstorp och Skara. Det finns således potential till förbättring av omhändertagandet av denna patientgrupp. Med tanke på den höga prevalensen och förekomsten av effektiv behandling bör potensfrågan lyftas hos alla män med diabetessjukdom, men även hos män med andra riskfaktorer. Därför: Våga fråga! 7

12 REFERENSLISTA 1. Ayta IA, McKinlay, Krane RJ. The likely worldwide increase in erectile dysfunction between 1995 and 2025 and some possible policy consequences. BJU Int 1999, Jul;84(1): Henry A. Feldman, Irwin Goldstein, Dimitrios G. Hatzichrisou et al. Impotence and its medical and psychosocial correlates: results of the Massachusetts Male Aging Study. J Urol Jan; 151(1): M Braun, G Wassmer, T Klotz et al. Epidemiology of erectile dysfunction: results of the Cologne Male Survey. Int J Impot Res (2000) 12, Steven A. Grover, Ilka Lowensteyn, Mohammed Kaouache et al. The prevalence of erectile dysfunction in the primary care setting. Arch Intern Med. 2006;166: Lue TF. Erectile dysfunction. N Engl J Med 2000 Jun 15;342(24): Weber MF, Smith DP, O Connell DL et al. Risk factors for erectile dysfunction in a cohort of Australian men. Med J Aust. 2013;199(2): Bacon CG, Mittleman MA, Kawachi I et al. Sexual function in men older than 50 years of age: results from the health professionals follow-up study. Ann Intern Med Aug 5;139(3): Christopher S. Saigal, Hunter Wessels, Jennifer Pace et al. Predictors and prevalence of erectile dysfunction in a racially diverse population. Arch Inter Med. 2006; 166: Wild S, Roglic G, Green A et al. Global prevalence of diabetes: estimates for the year 2000 and projections for Diabetes Care 2004 May;27(5): Al-Hunayan A, Al-Mutar M, Kehinde EO et al The prevalence and predictors of erectile dysfunction in men with newly diagnosed with type 2 diabetes mellitus. BJU Int 2007;99: Solomon H, Man JW, Jackson G. Erectile dysfunction and the cardiovascular patient: endothelial dysfunction is the common denominator. Heart 2003;89: Wen Y, Skidmore JC, Porter-Turner MM et al. Relationship of glycation, antioxidant status and oxidative stress to vascular endothelial damage in diabetes. Diabetes Obes Metab 2002;14: Hecht MJ, Neundörfer B, Kiesewetter F et al. Neuropathy is a major contributing factor to diabetic erectile dysfunction. Neurol Res 2001;23: Pegge NC, Twomey AM, Vaughton K et al. The role of endothelial dysfunction in the pathophysiology of erectile dysfunction in diabetes and in determining response to treatment. Diabet Med 2006;23:

13 15. Burchardt M, Burchardt T, Baer L et al. Hypertension is associated with severe erectile dysfunction. J Urol oct;164(4): Levine L, Kloner RA. Importance of asking questions about erectile dysfunction. Am J Cardiol 2000 Dec 1;86(11):1210-3, A5 17. Seftel AD, Sun P, Swindel R. The prevalence of hypertension, hyperlipidemia, diabetes mellitus and depression in men with erectile dysfunction. J Urol 2004;171: Lewis RW, Fugl-Meyer KS, Bosch R et al. Epidemiology/risk factors of sexual dysfunction. J Sex Med 2004 Jul 1;(1): Rosen RC, Fisher WA, Eardley I et al. The multinational Men s Attitudes to Life Events and Sexuality (MALES) study: I. Prevalence of erectile dysfunction and related health concerns in the general population. Curr Med Res Opin May;20(5): Thompson IM, Tangen CM, Goodman PJ et al. Erectile dysfunction and subsequent cardiovascular disease. JAMA 2005;294: Inman BA, Sauver JLS, Jacobson DJ et al. A population-based, longitudinal study of erectile dysfunction and future coronary artery disease. Mayo Clin Proc 2009;84: Chew KK, Finn J, Stuckey B et al. Erectile dysfunction as a predictor for subsequent atherosclerotic cardiovascular events: findings from a linkeddata study. J Sex Med 2010;7(1 Pt 1): Gazzaruso C, Solerte SB, Pujia A et al. Erectile dysfunction as a predictor of cardiovascular events and death in diabetic patients with angiographically proven asymptomatic coronary artery disease: a potential protective role for statins and 5-phosphodiesterase inhibitors. J Am Coll Cardiol 2008;51: Vlachopoulos C, Rokkas K, Ioakeimidis N et al. Inflammation, metabolic syndrome, erectile dysfunction, and coronary artery disease: common links. Eur Urol 2007;52: Tamler R, Deveney T. Hypogonadism, erectile dysfunction and type 2 diabetes mellitus: what the clinician needs to know. Postgrad Med Nov;122(6): doi: /pgm Corona G, Mannucci E, Petrone L et al. Association of hypogonadism and type II diabetes in men attending an outpatient erectile dysfunction clinic. Int J Impot Res Mar-Apr;18(2): W A Blumentals, R R Brown and A Gomez-Caminero. Antihypertensive treatment and erectile dysfunction in a cohort of type II diabetes patients. Int J Impot Res (2003) 15, doi: /sj.ijir De Berardis, Giorgia; Franciosi, Monica; Belfiglio, Maurizio et al. Erectile dysfunction and quality of life in type 2 diabetic patients. Diabetes Care; Feb 2002; 25, 2 9

14 29. De Berardis Giorgia; Pellegrini, Fabio; Franciosi, Monica et al. Longitudinal assessment of quality of life in patients with type 2 diabetes and self-reported erectile dysfunction. Diabetes Care; 2005 Nov; 28(11): Claes H, Opsomer RJ, Andrianne R et al. Characteristics and expectations of patients with erectile dysfunction: results of the SCORED study. Int J Impot Res Jul-Aug;20(4): Costa P, Avances C, Wagner L. Erectile dysfunction: knowledge, wishes and attitudes. Results of a French study of 5,099 men aged 17 to 70. Prog Urol Feb;13(1): Meuleman EJ, Donkers LH, Robertson C et al. Erectile dysfunction: prevalence and effect on the quality of life; Boxmeer study. Ned Tijdschr Geneeskd Mar 24;145(12): Jiann BP, Lu CC, Lam HC et al. Patterns and their correlates of seeking treatment for erectile dysfunction in type 2 diabetic patients. J Sex Med Jul;6(7): Low WY, Ng CJ, Tan NC et al. Management of erectile dysfunction: barriers faced by general practitioners. Asian J Androl Jun;6(2): Socialstyrelsen. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Primärvård (KSHP -97). Stockholm: Socialstyrelsen, ISBN:

15 FoU-centrum Skaraborg, Storgatan 18, Skövde E-post: Hemsida:

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010

VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010 VIAGRARAPPORTEN KVINNA 2010 SVENSKA KVINNOR OM SEX, ÖNSKEMÅL OCH ERFARENHETER Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontakt: Annelie Barkelund, Informationschef, Tel: 08 550 529 75, Mobil: 076 889 29 75, Mail:

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?

Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Sexuella möjligheter trots MS

Sexuella möjligheter trots MS Sexuella möjligheter trots MS MS-forum 2009 Birgitta Hulter Doktor, auktoriserad klinisk sexolog (NACS) Råd- och stödenheten, Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm birgitta@sexolog.se

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård

Läs mer

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System

Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Indata- och tabellspecifikation ACG Case-Mix System Författare Andreas Johansson, Ensolution AB E-post andreas.johansson@ensolution.se Mobil 0709 90 00 30 Version 1.1 Datum 2009-10-18 INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Carl von Linné, år 1733:

Carl von Linné, år 1733: Carl von Linné, år 1733: Hwad är kiärare än lifwet, liufware än hälsan Kunglig macht och konst äro intet mot hälsan Skaparen har intet fehl, han har gifwit meniskian en kropp, som lefwa kan längre än något

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser?

Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Öppen mottagning god tillgänglighet eller slöseri med läkarresurser? Jämförelse mellan mottagningsmodeller på två vårdcentraler i Skövde FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare:

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Erektionsakuten Allt du vill veta men inte vågat fråga

Erektionsakuten Allt du vill veta men inte vågat fråga BAY/LEV/020/04/S Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Att förstå och behandla erektil dysfunktion. www.potenslinjen.se

Att förstå och behandla erektil dysfunktion. www.potenslinjen.se via20131219pse01 Vi på Pfizer vill skapa fler år till livet och mer liv till åren. Pfizer är världens ledande läkemedelsföretag och erbjuder vaccin samt läkemedel inom hjärta-kärl, centrala nervsystemets

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården

Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården Uppföljning av gastric bypassopererade patienter inom primärvården En kartläggning på Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde Närhälsan FoU primärvård FoU-centrum Skaraborg Författare: Sara Orrsjö, ST-läkare

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Ann Christin Lindgren, MD, PhD Enheten för Pediatrisk Endokrinolog, Institutionen för Kvinnor och Barn hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!

Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Minskad vårdtid riskfaktor för återinläggning? Kvalitetsarbete i ST internmedicin för ST-läkare Jenny Klintman 2012-11-26 Bakgrund I dagens

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

NÄR EREKTIONEN FÖRSVINNER Mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. En litteraturöversikt.

NÄR EREKTIONEN FÖRSVINNER Mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. En litteraturöversikt. NÄR EREKTIONEN FÖRSVINNER Mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. En litteraturöversikt. WHEN ERECTION IS LOST Men s expreiences of erectile dysfunction caused by

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 )

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) FoU- arbete 2004-06-09 Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) Atefa Zarin ST- läkare Nordmanna Vårdcentral 442 37 Kungälv atefa.zarin@vgregion.se

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral

Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Författare: Johanna Nilsson, ST-läkare Närhälsan Hentorp vårdcentral Rapport 2015:11 Författare: Mattias Davidsson,

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy

Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64

Läs mer

Läkemedel nytta och risker hos äldre

Läkemedel nytta och risker hos äldre Läkemedel nytta och risker hos äldre Arne Melander Professor emeritus Klinisk Farmakologi och Läkemedelsepidemiologi, Lunds universitet Läkemedelssakkunnig SPF (F d Överläkare Klinisk farmakologi, Malmö

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Utredning av IBS inom primärvården

Utredning av IBS inom primärvården 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Manligt klimakterium finns det? Mikael Lehtihet Endokrin och diabetessektionen, Vo Internmedicin

Manligt klimakterium finns det? Mikael Lehtihet Endokrin och diabetessektionen, Vo Internmedicin Manligt klimakterium finns det? Mikael Lehtihet Endokrin och diabetessektionen, Vo Internmedicin Utveckling till man en resa med Mr T Hypogonadism Symtom och tecken på otillräcklig androgen effekt = Lågt

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322 Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns

Läs mer