Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan Budget 2016

2 Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsstyrning Bolagets verksamhetsplan Affärsidé Omvärldsanalys Uppdrag och verksamhet Organisation Verksamhetsmål Aktivitetsplan Resultatplan Kassaflödesanalys Investeringsplan Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Styrande nyckeltal Bilaga 1 - Prisjämförelser

3 Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige fastställer årligen den strategiska planen, verksamhetsplaner, skattesats och bolagens borgensramar i november. Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning, drift- och investeringsramar samt räkenskaper, som utgör underlag för styrning av verksamheterna. Verksamhetsplaner arbetas fram parallellt med den Strategiska planen och processen startas upp under våren efter att budgetberedningen lämnat förslag om preliminära ramar och målförändringar. Verksamhetsplanerna är en nedbrytning av den Strategiska planen och utgör verksamheternas budgetdokument. Bolagens verksamhetsplaner baseras på den Strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kommunfullmäktige i samband med Strategisk plan och övriga verksamhetsplaner. Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: Delårsrapport för perioden januariapril, delårsbokslut för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. erings- och uppföljningsprocessen Styrelsen faställer verksamhetsplan Strategisk plan och Verksamhetsplaner Budgetramar NOVEMBER Årsstämmor Oktober Delårsbokslut TB2 Beslutsgång i kommunfullmäktige Årsredovisning April Delårsrapport TB1 Allmänpolitisk debatt Juni Maj Kommentar: Bolagens interna uppföljningsrutiner utformas efter styrelsens och moderbolagets behov. 3

4 Verksamhetsstyrning Vision Arvika med verksamhetsidé, strategiska mål och strategier beskriver kommunens övergripande långsiktiga inriktning och politiska vilja. Även kommunens bolag omfattas av den övergripande verksamhetsstyrningen som utgör en plattform för utformningen av bolagens verksamhetsplaner. Kommunens vision är: Arvika En attraktivare kommun Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Visionen konkretiseras i strategiska mål för invånare och kunder, medarbetare, tillväxt och utveckling, miljö samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Våra strategiska mål är: Vi är en attraktiv kommun, där invånare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald Vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. Våra strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande 4

5 Vi är en hållbar kommun som skapar förutsättningar för en positiv utveckling. Våra strategier för att uppnå målet Vi arbetar för ett hållbart samhälle med miljö- och klimatfrågorna i fokus Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden och verksamhetsutveckling. Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel UPP- FÖLJNING Styrmodell Verksamhetsidé Strategiska mål Strategier Verksamhetsmål PERSPEKTIV: Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Miljö och klimat Ekonomi Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild. 5

6 Bolagets verksamhetsplan Affärsidé Arvika Teknik AB skapar förutsättningar för god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare, genom att tillhandahålla hållbara tjänster med stort kundvärde och hög driftsäkerhet. VD s mål Mitt mål är att ägare, styrelse och personal ska känna stolthet över att arbeta med och för Arvika Teknik och att bolaget ska uppfattas som ett effektivt och modernt företag med hög leveranssäkerhet, hög kvalitet och stort miljöansvar. Anders Norrby Omvärldsanalys Händelser och trender Omvärlden påverkar Arvika Teknik på många sätt och på olika sätt beroende på vilken av verksamheterna som avses. Huvudverksamheterna är Elnät, Vattenoch avlopp (VA) och Renhållning. Verksamheterna Kommunnät, Fjärrvärme, Kraft och Gata avser uppdragsverksamhet åt respektive ägarorganisation och det är endast personalrelaterade frågor som får bäring på de verksamheterna i denna omvärldsanalys, övriga händelser och trender för dessa verksamheter behandlas under respektive ägarorganisation. När det gäller allmänna händelser och trender, känner vi att miljörelaterade frågor får större och större påverkan på våra verksamheter liksom frågor som rör digital teknik i olika gränssnitt. Vi kommer allt oftare i kontakt med begrepp som smarta hem och smarta elnät, appar, timmätning etc. Av våra elnätsabonnenter är det fler och fler som via solceller också vill producera el och bli prosumenter. Klimatförändringen är också ett fenomen som påverkar våra verksamheter vad avser ändrade mönster för energidistribution och kapacitetsproblematik i VA-näten. Det just nu låga elpriset innebär ökning av energiåtgången och större effektbehov i elnätet. Utbyggnad av laddningsställen för eldrivna fordon är ytterligare ett behov som ökar. Vi ser också att intresset för kommunal VA-försörjning ökar i tätorternas randområden. Att teknisk infrastruktur, är viktig för utvecklingen i samhället, blir alltmer tydligt i takt med höjda miljö- och kvalitetskrav och införandet av komplexa system med anledning av energiomställningen. Nya lagar och regelverk Elnät; Inom Elnät är det i första hand den nya förhandsregleringsperioden för elnätsavgifter , som påverkar versamheten. Energimarknadsinspektionen (EI) har, genom olika ändringar i beräkningssättet för intäktsramen, för avsikt att ytterligare begränsa möjligheterna att ta ut avgifter i framtiden. Vi har ännu inte fått beslut om intäktsram för Arvika Teknik, men redan färdiga beslut om intäktsram för andra nätbolag indikerar att vi kommer kunna anpassa våra avgifter till de kostnadsökningar som kan falla ut. EI har sedan några år också aviserat reformen Enklare för kunden som om den genomförs innebär att alla kundkontakter ska ske via elhandlaren. Arvika Teknik som elnätsägare blir då helt beroende av respektive elhandlare när det gäller kundkontakter. Här bör övervägas om vi ska börja bedriva elhandel igen, för att kunna säkerställa en god servicenivå till våra abonnenter, men även för att kunna erbjuda ett komplett paket energitjänster och däri- 6

7 genom också kunna erbjuda ursprungsmärkt el från koncernens egen produktion. VA; Naturvårdsverket aviserar krav på förnyade tillstånd för avloppsreningsverk som kan innebära skärpta reningskrav och kostsamma utbyggnader av anläggningarna, detta kan komma att innebära behov av höjda VA-avgifter. Vattentjänstlagen som trädde i kraft år 2007 innehåller utökat krav på kommuner att ordna kommunalt VA för mindre bebyggelsesamlingar som kan komma att påverka finansieringsbehov och avgiftsnivåer. Vattenmyndighetens åtgärdsplan för god vattenstatus som bland annat innebär högre krav på rening av dagvatten kan innebära att anläggningar för dagvattenrening måste byggas vilket i så fall också påverkar finansieringsbehov och avgiftsnivåer. Renhållning; Ökade krav på utsortering av olika avfalls- och återvinningsfraktioner ställer nya krav på verksamheten, det som är mest aktuellt idag är projektet med utsortering av matavfall som planeras att påbörjas januari 2016, Fastighetsnära insamling av övriga återvinningsmaterial är ett kommande behov och kräver en ändrad syn på renhållningsverksamhet. Regeringens utredning om ansvaret för återvinningsprodukter och insamlingssystem kommer att klargöra frågan men kan komma att få stor påverkan på renhållningsverksamhetens organisation. Vi väntar beslut i denna fråga under år Systemet för tömning och avvattning av slam från enskilda brunnar bör utvärderas och bedömas så att vi kan skapa ett hållbart system för ändamålet i framtiden. En ny avfallsplanför kommunen är under framtagande, där kommer nya regler och förhållanden att implementeras. Demografi Mindre variationer i befolkningsutvecklingen i Arvika får bara marginell påverkan på den verksamhet Arvika Teknik bedriver. Elnät, VA och Renhållning finansieras till hundra procent av abonnenter i respektive avgiftskollektiv och det är först, vid exempelvis, en större industrinedläggning, med stor avflyttning som följd, som problem uppstår. Om Arvika kan behålla sin befolkning ser läget ljust ut för våra verksamheter, vi har förhållandevis låga avgiftsnivåer och vi bedriver sedan några år ett planerat utvecklings- och underhållsarbete av våra anläggningar. Under förutsättning att vi kan fortsätta så, borgar det för en stabil verksamhet och en god förmåga att nå kvalitets- och tillgänglighetsmålen. Ekonomi Om ovan beskrivna händelser utvecklar sig som vi idag bedömer, kommer inte ekonomin för verksamheterna att påverkas i någon dramatisk omfattning. Vi har idag en god förmåga att täcka verksamheternas kostnader med avgifter och avgifterna ligger på en låg nivå i ett Värmlandsperspektiv. Reinvesteringstakten måste hållas på en rimlig nivå, för att inte orsaka kapitalförstöring och höjda driftkostnader som följd. Idag är målet att reinvestera en procent av nuanskaffningsvärdet, vilket innebär årliga reinvesteringar på ca 25 mnkr inom verksamheterna. Finansieringsplanering för investeringar och reinvesteringar måste ges hög prioritet för att skapa långsiktighet och stabilitet. Personal De tekniska systemen blir alltmer sofistikerade, det kräver ständigt nya kompetenser som måste rekryteras på en konkurrensutsatt marknad vilket är en stor utmaning och kräver att vi fokuserat arbetar med att vara en attraktiv arbetsgivare med markandsmässiga anställningsvillkor. Vi kan konstatera hög frisknärvaro inom Arvika Teknik. Under 2014 låg sjukfrånvaron på 2,9 % vilket indikerar att vi bedriver ett bra arbetsmiljöarbete och erbjuder intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och att våra medarbetare tar stort ansvar för driften av våra egna och våra uppdragsgivares verksamheter. Vi ser en möj- 7

8 lighet i samverkan med andra teknikorganisationer när det gäller resurser för drift och skötsel av vissa specifika system som är svåra, för en liten organisation, att hålla kompetens för. Övrigt Sammanfattningsvis är de tekniska verksamheterna väl fungerande och om underhålls- och reinvesteringsinsatser kan fortsätta på dagens nivå har vi goda möjligheter att även i framtiden leverera högkvalitativa tjänster med stor tillgänglighet till våra kunder och invånare. Arvika Teknik bör i planeringen väga in ett större samhällsbyggnadsperspektiv i syfte att i en bredare mening bidra till attraktiva bebyggelsemiljöer genom att till exempel väga in arkitektoniska värden i utformningen av våra anläggningar. Samverkan pågår idag inom Elnät i den så kallade Värmlandsgruppen, inom VA samarbetar alla Värmlandskommuner i olika frågor. På renhållningssidan samverkar Värmlandskommunerna inom Avfall Värmland med bland annat utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyte. Utvecklad samverkan med andra kommuner och teknikorganisationer tror vi är en strategisk viktig väg att gå när det gäller såväl personella resurser som samverkan kring system, inköp och maskinförsörjning. Uppdrag och verksamhet Bolaget har till uppgift att inom Arvika kommun driva elnätverksamhet, producera och distribuera vatten, samt hantera avloppsvatten. Bolaget ska också samla in, sortera och hantera avfall. Därutöver ska bolaget bedriva skötsel av gator och vägar, bygga ut och underhålla ett fibernät för Arvika Kommunnät AB, bedriva produktion och distribution av fjärrvärme i de anläggningar som finns inom Arvika Fjärrvärme AB, samt bedriva produktion av elkraft i de anläggningar som finns inom Arvika Kraft AB. Bolaget stödjer Arvika kommun med teknisk kompetens och resurser för genomförande av olika drift- och investeringsprojekt. Teknisk stab Teknisk stab stödjer de olika avdelningarna inom Arvika Teknik och även Arvika kommun med projektledning, utredningar, projektering, mätning och miljöfrågor i såväl avdelningarnas drift som i investeringsprojekt. Inom Teknisk stab finns bolagets miljösamordnare, merparten av bolagets ingenjörer, utredare samt VA- och karttekniker. Administrativ stab Den administrativa staben arbetar med företagets ekonomiska redovisning, service mot företagets kunder, samt information och kommunikation både internt och externt. Inom avdelningen hanteras frågor inom finansiering, ekonomisk planering och uppföljning, samt löpande redovisning och bokslut. Vi hanterar företagets kundregister, sköter fakturering och möter kundernas olika frågor i telefon. Avdelningen ansvarar även för bolagets information på hemsidan och intranätet, samt marknadsaktiviteter för våra kunder. 8

9 Elnät Avdelning elnät bedriver i huvudsak elnätverksamhet, en verksamhet som är ett legalt monopol. På grund av monopolsituationen finns en statlig myndighet, Energimarknadsinspektionen (EI), som utövar tillsyn på verksamheten. EI skall se till att nätverksamheten bedrivs effektivt och säkerställa att tarifferna som kunderna betalar är skäliga. Elnätsverksamheten bedrivs inom bolagets koncessionsområde, vilket omfattar Arvika tätort samt landsbygden fram till Ingestrand i söder, Jössefors i väster, Furtan i öster och Sälboda, Årbotten i norr. Inom området, som omfattar drygt 8 % av kommunens yta finns ca 57 % av kommunens totala antal elkunder. Ledningsnätet inom området omfattar i stort följande delar: 10 km isolerad HSP-luftledning 200 km HSP-jordkabel 208 nätstationer i byggnad 3 stolpstationer 44,1 km isolerad LSP-luftledning 451 km LSP-jordkabel kabelskåp. Sammantaget ger detta ca 70 m ledning/ kund. Elnät-avgifter Avgifterna består av två huvudgrupper, anslutningsavgifter och elnätavgifter. Anslutningsavgiften är en engångsavgift som betalas vid anslutning till elnätet. Elnätavgiften består av två delar, en fast avgift och en överföringsavgift. Den fasta avgiften beror av storlek på huvudsäkring (A), som kunden har eller hur stor effekt, (kw), som kunden abonnerar på. Den andra delen av avgiften är överföringsavgiften eller energiavgiften vars storlek är direkt relaterad till kundens energianvändning i kwh (kilowattimmar). Detta är en rörlig avgift som räknas i öre/kwh. Vatten och avlopp Vattenverk Avdelning vattenverk producerar och distribuerar dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30, med däri angivna kontrollprogram för såväl råvatten som dricksvatten. På samtliga vattenverk där kemiska tillsatsmedel används, finns automatisk driftövervakning kopplat till vattenverket i Segerfors och dygnetruntbemannad Larmcentral. Beredskapsstyrkan är ständigt i tjänst. I Arvika och Edane används ytvatten som råvatten. Övriga är grundvattentäkter. Produktionskapaciteten är vid normal grundvattennivå tillfredsställande vid de flesta vattenverken. Via en sjövattenledning förses Berg med Jösseforsen och Sulvik med vatten från Racken. Pumpstationer Avloppspumpstationer är en del i ledningsnätet. Flertalet pumpstationer är i behov av renovering och ett omfattande renoveringsprogram pågår. Ledningar Till VA-nätet hör även tryckstegringsstationer och högreservoarer. Anläggningarna, som i betydande omfattning byggdes ut under 60- och 70-talet, kräver både akutinsatser och kontinuerlig förnyelse. Ledningsnätet kräver kontinuerliga förnyelseåtgärder så att inte kapitalförstöring uppstår. Beredskapsstyrkan är ständigt i tjänst. Avloppsreningsverk Verksamheten vid Vik bedrivs enligt Statens Naturvårdsverks och Länsstyrelsens föreskrifter och gällande tillståndsbeslut och därmed fastställda kontrollprogram. Övriga avloppsreningsanläggningar är anmälda enligt gällande miljöskyddsbestämmelser och därmed ålagda kontinuerlig provtagning. Detta utförs av en laboratorieingenjör vid kommunens ackrediterade laboratorium. Provresultaten redovisas till Länsstyrelsen och den lokala Myndighetsnämnden. 9

10 Anläggningarna slits hårt på grund av aggressivt vatten och omfattande förebyggande underhåll måste prioriteras inom driftbudgeten. Våtslam från slutna tankar och yttre reningsverk förs till reningsverket Vik. Avvattnat slam från avloppsreningsverk och enskilda slamavskiljare förs till Mossebergs avfallscentral och används för sluttäckning av deponeringsområdet. Arbete bedrivs för att finna alternativa användningsområden för slammet. Beredskapsstyrkan är ständigt i tjänst. Laboratorium Kommunens laboratorium är ackrediterat av Swedac och uppfyller därmed relevanta krav enligt SS-ISO Här utförs provtagning och analys av råvatten, dricks-, avlopps-, lak- och recipientvatten. Laboratoriearbetet utgör en viktig del i driftoptimering och processkontroll av avloppsreningsanläggningarna. Besiktning och avläsning För debitering av VA-brukningsavgifter installeras numera nästan undantagslöst vattenmätare. I före detta kranskommunerna finns fortfarande fastigheter som saknar mätare, främst fritidshus. Dessa fastigheter debiteras VA-avgift efter en ackordstaxa. För ett fåtal industrier sker avläsning en gång/månad och för större hyresfastigheter tre ggr/år, medan fastighetsägare i småhus själva läser av sina mätare en gång/år. VA-avgifter Avgifterna består av två huvudgrupper, anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som erläggs vid inkoppling av vatten och avlopp till fastighet, samt vid om- eller tillbyggnad av fastighet. Brukningsavgift är en periodisk avgift baserad på vattenförbrukning och storlek på fastighets lokaleller tomtyta. Renhållning Sophämtning Sopor från hushåll samlas in både i egen regi med tre fordon och av en entreprenör med två fordon. Insamling sker normalt en gång/14 dagar, men det finns även möjlighet att välja hämtning varje vecka eller var fjärde vecka och att välja storlek på kärl. Med start under 2016 införs successivt möjligheten till utsortering av matavfall i hushåll och verksamheter. Det insamlade matavfallet transporteras till en rötningsanläggning där avfallet genererar biogas och biogödsel. Hushållens och verksamheternas restavfall transporteras till en förbränningsanläggning där el och värme produceras. Latrin komposteras på Mosseberg. På 15 återvinningsstationer kan man lämna förpackningar av plast, metall, glas och papper. Återvinningsstationerna är utplacerade för att täcka hela kommunens behov. Huvudman för återvinningsstationerna är FTI (Förpacknings och tidningsinsamlingen), men ett regeringsbeslut väntas om att ansvaret för insamlingen ska föras över i kommunal regi. Avfallsanläggning Avfall mottas och omhändertas enbart vid Mossebergs avfallscentral. Nytt tillstånd för verksamheten erhölls under Tillståndsgivande myndighet är Länsstyrelsen i Värmlands län och tillsynen utförs av kommunens Miljöstab. Vid avfallscentralen finns förutom personallokaler även garage för maskiner och renhållningsfordon samt smärre förrådsutrymmen. Vid Mossebergs avfallscentral finns en sorteringsramp för utsortering av allt återvinningsbart material från hushållets grovsopor samt även en mottagningsstation för saker som kan återbrukas. Grovsophämtning sker efter budning. Kylenheter och hushållens elektronikavfall ingår i producentansvaret såsom förpackningar och skickas iväg för slutligt omhändertagande. På Mossebergs avfallscentral finns en deponigasanläggning som utvinner metangas ur avfallsupplaget. Gasen 10

11 används kommersiellt för energiutvinning till fjärrvärmenätet. Slamhämtning Privata slambrunnar töms enligt schema, oftast en gång var tolfte månad, med mobilt avvattningsfordon. Det avvattnade slammet används som sluttäckningsmaterial på deponin. Slutna tankar töms med slamsugningsfordon och slammet behandlas i avloppsreningsverket, Vik. Renhållningsavgifter Sop-, latrin- och slamhämtning liksom tippning är avgiftsbelagt. Avgiften är beroende av storlekar och hämtningsperioder etc. I samband med införande av utsortering av matavfall kommer avgiften att anpassas till nya abonnemangsformer. Gator och vägar Avdelningen svarar för drift, underhåll och förnyelse av gator, vägar, gång- och cykelvägar i detaljplanelagda områden, samt ca 55 mil enskild väg inom kommunen. Driftoch underhållsåtgärder kan i huvudsak delas in i beläggningsunderhåll, vinterväghållning, renhållning, gatubelysning och övrigt. Gatu- och vägbelysningsentreprenaden omfattar ca ljuspunkter. Största delen av Gatuavdelningens verksamhet är baserad på uppdrag från Förvaltningen, det är Arvika kommun som äger gatuanläggningen och administrerar enskilda vägar. Utöver gatudriften bedrivs även drift och underhåll av torgplatser, hamn och parkeringsplatser. Verksamheten inrymmer också andra externa arbeten, såsom asfaltering för bland andra Telia. Kraft Kraftavdelningen svarar för drift, skötsel och underhåll av de vattenkraftstationer som finns inom Arvika Kraft AB, för mer information se Verksamhetsplan för Arvika Kraft AB. Kommunnät Kommunnätavdelningen arbetar med utbyggnaden av fibernätet i Arvika kommun på uppdrag av Arvika Kommunnät AB. Avdelningen svarar även för drift, skötsel och underhåll av nätet, för mer information se Verksamhetsplan för Arvika Kommunnät AB. Fjärrvärme Fjärrvärmeavdelningen svarar för drift, skötsel och underhåll av Arvika Fjärrvärmes panncentraler och fjärrvärmeledningar, för mer information se Verksamhetsplan för Arvika Fjärrvärme AB. 11

12 Organisation På bilden illustreras att avdelningarna Kommunnät, Gata, Fjärrvärme och Kraft arbetar på uppdrag av respektive ägarorganisation inom kommunkoncernen. Organisationen av bolaget utgår från de sju avdelningarna som ansvarar för respektive verksamheter, verksamheterna stöds av staber för teknik och administration. De tre verksamheterna Elnät, Vatten och avlopp och Renhållning är huvudverksamheterna och redovisas fullt ut med resultat och balansräkning. Teknisk stab organiserar ingenjörer, tekniker och projektledare som utgör resurs för alla sju verksamheter. Administrativ stab sköter kundtjänst, ekonomi, kommunikation och allmän administration även för systerbolagen. Verksamheterna Kommunnät, Gata, Fjärrvärme och Kraft är entreprenadverksamheter som håller personal och sköter planering, ledning, drift och underhåll på uppdrag av respektive ägarorganisation. Bolagets 105 anställda utgår från sex arbetsställen, de är stadshuset, Rosendalsanläggningen, Lyckeverket, avloppsreningsverket Vik, vattenverket Segerfors och Mossebergs avfallscentral. I Rosendalsanläggningen samordnas verksamheter för elnät, kommunnät, vatten och avlopp samt gator och vägar. Ledning och administration sker i stadshuset. Organisationen arbetar ständigt för att optimera samordning och använda de möjligheter till synergier som finns inom alla delar av verksamheten. 12

13 Verksamhetsmål Invånare och kunder Mål Invånare och kunder är nöjda med verksamheterna inom Arvika Teknik. Vi har hög tillgänglighet i våra tjänsteleveranser. Vi har en konkurrenskraftig prisnivå. Indikatorer och mättillfällen Nöjd kundindex Gata ska uppgå till 62 % enligt SCBs medborgarundersökning. Nöjd kundindex GC-väg (SCB), 62 %. Nöjd kundindex VA (SCB), 84 %. Nöjd kundindex Renhållning (SCB), 74 %. Delmål under planperioden Nöjd kundindex Elnät*. * * * Oplanerade avbrott i eldistributionen ska uppgå till maximalt 20 minuter. Antal vattenläckor ska uppgå till maximalt 10 stycken. Prisnivå inom Elnät ska ligga på samma nivå som jämförbara bolag, 100 %. Prisnivå VA typhus A jämförbara bolag, 100 % Prisnivå Renhållning jämförbara bolag, 100 % < 22 < 21 < 20 <10 <10 < * Genomföra en första kundundersökning för Elnät i egen regi eftersom det inte ingår i SCBs medborgarundersökning, efter undersökningen ska ett index för framtida mål sättas. 13

14 Medarbetare Mål Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Vi har engagerade och nöjda medarbetare. Vi har hälsofrämjande arbetsplatser och en stor andel friska medarbetare. Minst 75 % känner sig engagerade och nöjda enligt medarbetarundersökningen Sjukfrånvaron understiger 3 % Vi har ett välfungerande och nära ledarskap. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. Ledarskapsindex uppgår till minst 80 % enligt medarbetarunder-sökningen. Minst 75 % kan tänka sig att rekommendera bolaget som arbetsgivare enligt medarbetarundersökningen (svarsskala 4-5)

15 Tillväxt och utveckling Mål Vi ska avsätta tid för utveckling av våra verksamheter och arbetssätt. Indikatorer och mättillfällen Lägga ner kostnader motsvarande 1 % av arbetad tid. Delmål under planperioden Vi arbetar för att ständigt förbättra och utveckla infrastrukturen. Reinvesteringar i förhållande till Nuanskaffningsvärdet (NUAK) ska uppgå till minst 1 %. Vid investeringar i offentlig miljö ska konstnärlig utformning/ formspråk vägas in. Genomförda insatser redovisas årligen. Genomföra en utredning som syftar till att ge fler hushåll möjligheten att ansluta till kommunalt VA. Genomföra en utredning som syftar till att införa effekttariffer Införa effekttariffer för fler kundgrupper Vi ska öka användningen av digital teknik. Vi ska arbeta med ökad samverkan inom Arvika Teknik. Ge alla medarbetare möjlighet att använda våra digitala arbetsverktyg även mobilt, 100 %. Antalet E- och fakturor ska öka till 30 %. Använda elektroniska körjournaler i alla våra fordon, 100 %. Genomföra en analys och planera för ökad resurssamordning och samverkan

16 Miljö och klimat Mål Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Vi ska ha en avfallshantering i linje med de nationella målen. Vi ska använda miljövänliga fordon i våra verksamheter. Andelen hushåll som beretts möjlighet att utsortera matavfall uppgår till 100 % Andelen förnyelsebart bränsle ska uppgå till 97% Vi ska bidra till att förbättra Kyrkvikens vattenkvalitét. Energianvändningen i våra verksamheter ska minska med 15 % från 2014 till och med Bräddningarna i avloppsreningsverk och pumpstationer ska uppgå till max 400 m3. Total årlig minskning fram till och med Årlig avstämning i samband med bokslut

17 Ekonomi Mål Avkastningen på bolagets justerade eget kapital ska följa ägardirektivet. Vi ska ha en bra likviditetsplanering. Vi ska ha en hög kalkylsäkerhet. Bolaget ska ha en bra långsiktig finansiell ställning. Indikatorer och mättillfällen Avkastningen ska uppgå till minst 12 %. Avstämning vid årsbokslut. Likviditeten ska uppgå till 100 %. Avstämning vid årsbokslut. Kalkylsäkerheten ska vara bättre än +/-10 %. Avstämning vid årsbokslut. Soliditeten ska uppgå till minst 20 %. Avstämning vid årsbokslut. Delmål under planperioden /-10 +/-10 +/

18 Aktivitetsplan Perspektiv Invånare och kunder Aktivitet och genomförande 1. Visa vår verksamhet genom mässor, öppet hus, kundträffar, kundtidning, sociala medier etc. 2. Arbeta med utveckling av vår information och våra tjänster på webben. 3. Genomföra en första kundundersökning för Elnät-verksamheten. 4. Implementera felanmälansystemet. 5. Utveckla webtjänsten att omfatta även Renhållningsabonnemang. 6. Upprätta kommunikationsplaner för varje avdelning. 7. Jämföra priser med motsvarande verksamheter på andra orter. Medarbetare Tillväxt och utveckling 1. Utveckla våra medarbetare kontinuerligt genom utbildning, varje medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. 2. Genomföra skyddsronder enligt överenskommen regelbundenhet. Staber, en gång per år och övriga enheter minst två gånger per år. 3. Säkerställa att all personal har genomgått grundläggande arbetsmiljöutbildning. 4. Genomföra bolagsgemensamma aktiviteter, minst två gånger per år. 5. Anordna en motionsaktivitet för personalen. 6. Arbeta med att förbättra den interna kommunikationen bl.a. genom vårt intranät. 7. Jobba aktivt med verksamhetsplanen i respektive enhet och utifrån verksamhetsplanen definiera mål på enhetsnivå. 8. Delta i kommunpraon för årskurs Genomföra utvecklingsprojekt 3V, Vision, Varumärke och Värdegrund för ökad tydlighet och samverkan. 2. Genomföra aktiviteter för att utveckla bolaget inom effektivitet och kvalitet. Redovisa till styrelsen. 3. Analysera och planera för ökad resurssamordning och samverkan mellan avdelningarna inom Arvika Teknik. 4. Utreda vilken typ av kvalité- och miljöledningssystem som är mest aktuellt för Arvika Teknik. 5. Utarbeta detaljerade underhållsplaner för våra anläggningar. 6. Föra in frågan om utformning av våra anläggningar i offentlig miljö på agendan i stadsbyggnadsdiskussionen. 7. Utreda möjligheten till utbyggnad av VA på fler områden. 8. Utreda effekttariffer inom Elnät. 9. Marknadsföra möjligheten till e-postfaktura och e-faktura. 18

19 Miljö och klimat Ekonomi 1. Starta utsortering av matavfall. 2. Utreda var vi kan minska energianvändningen för att nå det långsiktiga målet i linje med kommunens miljöstrategi. 3. Öka användningen av förnyelsebara bränslen. 4. Uppmuntra miljövänliga transportmedel, t.ex. cykel, tåg och elbil. 5. Erbjuda alla nyanställda grundläggande miljöutbildning. 1. Hålla hög kvalitet i den ekonomiska planeringen i budget och verksamhetsplan. 2. Arbeta kontinuerligt med likviditetsplanering. 3. Hålla hög kvalitet i den ekonomiska rapporteringen. 19

20 Resultatplan Nettoomsättning Övriga intäkter Förinbetalda avgifter Intäkter Material och entreprenörer Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Avskrivningar Förändring avsättningar Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Bruttoinvesteringar Anslutningsavgifter Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

21 Elnät Nettoomsättning Övriga intäkter Intäkter Material och entreprenörer Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster VA Nettoomsättning Övriga intäkter Förinbetalda avgifter Intäkter Material och entreprenörer Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Balanserade medel

22 Renhållning & Slam Nettoomsättning Övriga intäkter Förinbetalda avgifter Intäkter Material och entreprenörer Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Balanserade medel Gator & Vägar Nettoomsättning Övriga intäkter Intäkter Material och entreprenörer Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster

23 Entreprenader och Solcellspark Nettoomsättning Övriga intäkter Intäkter Material och entreprenörer Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster - - Resultat efter finansiella poster

24 Investeringsplan Projekt Elnät nyanslutningar Utökningar Mätsystem Nätstationer Transformatorer Ställverk Mellanspänningställverk Rosendal Ombyggnad lågspänningområden Kabelskåp Reaktor Brytare (20/30/130 KV) HSP Kabel Nya serviser Optoanslutning av stationer Felindikatorer Elnät Västra Sund Elnät Jonsbol Elnät Hamnområdet Summa Elnät Vattenförsörjning Glava/Hillringsberg Edane VV Elsanering Styckåsen högreservoar Delsumma Vattenverk Byte av PLC system Byte luftare Vik Renovering Spaanpumpar Vik Renstvätt Gunnarskog Avloppsrening Åkersberg och Ottebol Pumpstation Klässbol Pumpstation Tivoliplatsen Luftavfuktare Vik Markbädd Furtan Pumpstation Västergatan Avloppsrening Årnäs Delsumma Reningsverk Nya serviser VA VA Västra Sund VA Jonsbol VA Hamnområdet Reinvestering Björkfallsgatan Reinvestering ledningar Thermofrost Överföringsledning Ottebol Dagvatten Frykdalsvägen Reinvestering VA Edane Reinvestering Boställsåsen Reinvestering Holmströms väg

25 Reinvestering Murargatan Reinvestering Fyrklövervägen Reinvestering Kvarngatan Reinvestering Berg m Jösseforsen Dagvatten Edgrensgatan Delsumma Ledningsnät Summa VA Hantering lakvatten deponi, Mosseberg Beredning verksamhetsytor Reinvestering avfallslager/spolplatta Utbyte fordon Garage fordon Släp till fordon Avfallskärl Taggning av kärl Containers Lokaler Reinvestering pumpstationer Reinvestering gasanläggning Mindre utrustning Summa Renhållning Utbyte fordon Sandupptagare Mindre utrustning Plogar Snölastare Summa Gata O-ringen Summa Entreprenader Summa

26 Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Elnät Högre investeringstakt de kommande åren för att möta Energimarknadsinspektionens krav på förnyelse och effektivisering. Arbete med att införa effekttariffer för att styra abonnenterna till bättre utjämning av effektuttag över dygnet. VA Fortsatt hög investeringstakt på grund av VA-utbyggnad till Västra Sund och vattenförsörjning Hillringsberg-Glava. Sänkta kapitaltjänstkostnader innebär möjlighet till sänkta VA-avgifter för år Renhållning Förändringar och anpassning av verksamheten på grund av matavfallsinsamling, framtagande av ny avfallsplan och anpassning till det kommande större ansvaret för insamling av tidningar, återvinningsprodukter och förpackningar. Nytt system för tömning enskilda brunnar utreds. Entreprenader/Gata Fortsatt risk för högre vinterväghållningskostnader än budget. 26

27 Styrande nyckeltal Nyckeltal Enhet Utfall 2013 Utfall 2014 Mål Invånare och Kunder Nöjd kundindex, kundenkät Gata index Nöjd kundindex, kundenkät GC-väg index Nöjd kundindex, kundenkät VA index Nöjd kundindex, kundenkät RH index Nöjd kundindex, kundenkät Elnät index Oplanerade avbrott i eldistributionen* min/kund < 20 Antal vattenläckor st < 10 Antal källaröversvämningar st Antal avloppsstopp st < 15 Andel godkända prov dricksvatten % Andel godkända prov avloppsvatten % Andel godkända prov dricksvatten % Andel godkända prov avloppsvatten % Prisnivå, Elnät jämförbara bolag % Prisnivå, VA jämf. Verksamheter Typhus A Typhus B % Prisnivå, Renh. jämf. verksamheter % Medarbetare Närvaro % Nöjd medarbetarindex, enkät index Ledarskapsindex, enkät index Motivationsindex, enkät index Styrningsindex, enkät index Andel anställda med grundläggande arbetsmiljöutbildning % Tillväxt och utveckling Andel utläckage i vattennätet % < 25 Andel inläckage i spillvattennätet % < 60 Reinvesteringar VA i förhållande till NUAK (exklusive fordonspark) % 2,2** 1 Reinvesteringar Elnät i förhållande till NUAK (exklusive fordonspark) % - - 2,5 Andel e-fakturor till kund % > 25 Andel e-fakturor från leverantör % > 50 Miljö Andel hushåll som erbjudits möjlighet att sortera ut matavfall % Andel förnyelsebart bränsle % - - > 97 Bräddningar i reningsverk m < 400 Andel anställda med grundläggande % miljöutbildning Andel anställda med eco-driving kurs %

28 Ekonomi Likviditet % 43,2 32,5 100 Soliditet % 22,6 24,3 22 Avkastning på justerat eget kapital % 13,6 17,5 12 Kalkylsäkerhet % -11,7-0,4 +/-10 * Analys ska göras av de myndighetskrav som ställs i beslutet av intäktsramen för ** Avser utfall hela Arvika Teknik AB. 28

29 Bilaga 1 Jämförelsetal Elnät Medelvärde Typ av kund Arvika Jämförbara Nätbolag i Fortum nätbolag Värmland Värmland Lägenhet 16A Årskostnad kwh/år Inkl.moms Villa 16A Årskostnad kwh/år Inkl.moms Villa 20A Årskostnad kwh/år Inkl.moms Jord el. skogsbruk 35A Årskostnad kwh/år Inkl.moms Industri 63A Årskostnad kWh/år Exkl.moms Småindustri 100kW Årskostnad kwh/år Exkl.moms Mellanstor industri 1MW Årskostnad kwh/år Exkl.moms Jämförbara nätbolag är Härryda Energi AB, Oskarshamn Energi Nät AB, Ronneby Miljö & Teknik AB, Vetlanda Energi & Teknik AB och Värnamo Elnät AB. Nätbolag i Värmland är Bengtsfors Energi Nät AB, Degerfors Energi AB, Filipstad Energinät AB, Karlskoga Elnät AB, Karlstads Elnät AB, Kristinehamns Elnät AB, Näckåns Elnät AB, Vattenfall Eldistribution AB. 29

30 Jämförelsetal Vatten och avlopp Medelvärde Typ av kund Arvika Jämförbara Kommuner i verksamheter Värmland Villa Årskostnad Typhus A Inkl.moms Jämförbara verksamheter inom Vatten och Avlopp är Ljungby, Söderhamn, Ludvika, Köping och Vetlanda. Jämförelsetal Renhållning Medelvärde Typ av kund Arvika Jämförbara Kommuner i verksamheter Värmland Villa Årskostnad liter kärl Inkl. moms Jämförbara verksamheter inom Renhållningen är Härnösand, Oskarshamn, Mariestad och Ljungby. 30