Kommunhuset, lokal Mellanfryken, onsdag 7 november 2018, PLATS OCH TID BESLUTANDE

Transkript

1 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, onsdag 7 november 2018, BESLUTANDE LEDAMÖTER Björn Tolen (C), ordförande Christina Bertilsson (M), vice ordförande, 81-83, Eilert Karlsson (S) Maj-Britt Pihlström (S) Björn Carlsson (C) Eva Hammar (MP) Adam Maxe (V) TJG ERSÄTTARE Kent Wallin (M), 84 JUSTERING PLATS OCH TID Kommunhuset PARAGRAFER UNDERSKRIFTER SEKRETERARE Helena Olsson ORDFÖRANDE Björn Tolen JUSTERARE Christina Bertilsson 81-83, Kent Wallin 84 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. SAMMANTRÄDE Myndighetsnämnden SÄTTS UPP TAS NED FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret UNDERSKRIFT Malin Vainiokangas Sida 1 av 21

2 ÖVRIGA EJ TJG ERSÄTTARE ÖVR NÄRVARANDE Ronny Johansson (S) Kent Wallin (M), 81-83, Gun-Britt Nilsson (L) Alija Tandirovic, myndighetschef Mari Andersson, samhällsplanerare, Helena Olsson, kommunsekreterare Ordförandens och justerares signaturer Sida 2 av 21

3 ÄRENDEN Information till nämnden Detaljplan för Kils hästcenter, beslut om antagande... 5 Detaljplan för Säbytorp 1:115, 1:116 och 1:123, beslut om antagande... 6 Detaljplan för Runnevåls industriområde - beslut om antagande... 7 Utredning av kommunal samverkan inom livsmedelsområdet... 9 Riktlinjer för oljeavskiljare i Kils kommun Föreläggande med vite om att genomföra obligatorisk ventilationskontroll, OVK på fastigheten Stenåsen 1: Föreläggande med vite om att genomföra obligatorisk ventilationskontroll, OVK på fastigheten Sannerud 1: Föreläggande med vite om att genomföra obligatorisk ventilationskontroll, OVK på fastigheten Sannerud 1: Föreläggande med vite om att genomföra obligatorisk ventilationskontroll, OVK på fastigheten Kilslund 1: Ändring av taxa för Kils kommuns offentliga och extra offentliga kontroll inom livsmedels- och foderområdena Anmälan av delegeringsbeslut Ordförandens och justerares signaturer Sida 3 av 21

4 MN 81 Dnr MN 18/24 INFORMATION TILL NÄMNDEN 2018 SAMMANFATTNING - Månadsrapport "Vi är Kils kommun" oktober - Personalrekrytering S BESLUT Myndighetsnämnden har tagit del av informationen. Ordförandens och justerares signaturer Sida 4 av 21

5 MN 82 Dnr MN 18/25, B DETALJPLAN FÖR KILS HÄSTCENTER, BESLUT OM ANTAGANDE SAMMANFATTNING Syftet med planläggningen är att bekräfta den hästsportverksamhet som, med stöd av ett tidsbegränsat bygglov, redan är etablerad inom området idag. Vidare kommer gällande detaljplan att upphävas för ett markområde i söder utan att denna mark får någon ny användning. Hannäsudden är idag detaljplanelagt för industri- och kontorsändamål. Industriverksamheten är avvecklad och den planerade kontorsparken genomfördes inte som det var tänkt. Inom området finns vissa markföroreningar som begränsar markens användningsmöjligheter. Den nu aktuella planeringen avser den sydvästra delen av udden. Förslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande över denna. Planen upprättas med standardförfarande enligt PBL 2010:900. HANDLINGAR I ÄRENDET Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Myndighetsnämnden beslutar att anta detaljplan för Kils hästcenter enligt PBL 2010:900. Ordförandens och justerares signaturer Sida 5 av 21

6 MN 83 Dnr MN 18/29, B DETALJPLAN FÖR SÄBYTORP 1:115, 1:116 OCH 1:123, BESLUT OM ANTAGANDE SAMMANFATTNING När den gällande detaljplanen för Säbytorps stugområde fastställdes lades tre befintliga fritidshus inom parkmark, med syfte att de skulle avvecklas. Byggnaderna revs dock aldrig utan de kom senare istället att styckas av till separata fastigheter och är idag bebodda. Syftet med denna planläggning är att ge byggrätt, i samma omfattning som för angränsande bostadsbebyggelse, åt de tre fastigheterna, som idag utnyttjas som fritidshus. Detaljplanen har vart ute på samråd och granskning. Planen upprättas med standardförfarande enligt PBL 2010:900. HANDLINGAR I ÄRENDET Planbeskrivning Plankarta Tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Myndighetsnämnden beslutar att anta detaljplan för Säbytorp 1:115, 1:116 och 1:123 enligt PBL 2010:900. BESLUTET SKICKAS TILL Samhällsplanerare Josefin Larsson Länsstyrelsen Lantmäteriet Ordförandens och justerares signaturer Sida 6 av 21

7 MN 84 Dnr MN 18/30, M DETALJPLAN FÖR RUNNEVÅLS INDUSTRIOMRÅDE - BESLUT OM ANTAGANDE SAMMANFATTNING Med bakgrund av bristen på planlagd industrimark i Kils kommun har detaljplan för en utökning av Runnevåls industriområde upprättats. Planen är av sådan karaktär att den upprättats med så kallat utökat förfarande. Kommunen har både i gällande översiktsplan samt i förslag till ny översiktsplan pekat ut det aktuella området för verksamheter. Efter några mindre justeringar kan detaljplanen nu antas. HANDLINGAR I ÄRENDET Planbeskrivning antagandehandling Granskningsutlåtande Plankarta med bestämmelser Tjänsteskrivelse JÄV Christina Bertilsson anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut i ärendet. LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Kent Wallin (M) föreslår myndighetsnämnden föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå förslaget till detaljplan för Runnevåls industriområde. Ordföranden Björn Tolen (C) föreslår myndighetsnämnden besluta enligt förvaltningens förslag. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på Kent Wallins förslag mot Björn Tolens förslag och finner att myndighetsnämnden beslutar enligt Björn Tolens förslag. Omröstning begärs. Ordförandens och justerares signaturer Sida 7 av 21

8 OMRÖSTNING Omröstning genomförs enligt följande. Ordföranden ställer följande omröstningsproposition som läses upp och godkänns av myndighetsnämnden: "Den som stödjer ordförandens förslag röstar ja, den som stödjer Kent Wallins förslag röstar nej." Omröstningen utfaller med 4 ja-röster och 3 nej-röster. Ja röstar: Eilert Karlsson (S), Maj-Britt Philström (S), Björn Carlsson (C) och Björn Tolen (C). Nej röstar: Kent Wallin (M), Eva Hammar (MP) och Adam Maxe (V). S BESLUT Myndighetsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtande för detaljplan för Runnevåls industriområde enligt PBL 2010:900. S FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för Runnevåls industriområde enligt PBL 2010:900. RESERVATIONER Kent Wallin (M), Eva Hammar (MP) och Adam Maxe (V) reserverar sig mot beslutet, se bilagd skriftlig reservation. Ordförandens och justerares signaturer Sida 8 av 21

9 tvd ao(r-ll-d? 9 gå{ Reservation MN 18/30 lnlämnäd av Christina Bertilsson, vice ordf. Resewationens text Reservation angående förslag tilldetaljplan för Runnevåls industriområde, tidigare kallats Humletorps industriområde" Att etablera ett industriområde så nära ett stort bostadsområde anser vi medför stora stömingar som även de boende på Runnevål påpekat i sina yttranden. Vi anser fortfarande att en planläggning utmed riksväg 61 och E18 vore betydligt mer attraktivt och praktiskt för etablering av företag och med mycket bäftre möjligheter till exponering. reserverar Bertilsson, Moderaterna r"ilw* Aprtrt /klqtrt i,^t rö u\\ /].1

10 MN 85 Dnr MN 18/118 UTREDNING AV KOMMUNAL SAMVERKAN INOM LIVSMEDELSOMRÅDET SAMMANFATTNING Från och med den 1 juli 2018 ges kommunerna möjlighet genom ändring i kommunallagen, SFS 2017:725, att ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse OMRÖSTNING Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Myndighetsnämnden uppdrar åt myndighetsstaben att utreda och lämna förslag till kommunal samverkan i myndighetsutövning inom livsmedelsområdet. Ordförandens och justerares signaturer Sida 9 av 21

11 MN 86 Dnr MN 18/119 RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE I KILS KOMMUN SAMMANFATTNING Riktlinjer för oljeavskiljare har arbetats fram av myndighetsstaben i samarbete med sektor samhälle och service. Arbetet har utgått från Riktlinjer för oljeavskiljare i Umeå kommun från Riktlinjerna är tänkta att användas som ett arbetsredskap vid miljötillsynen av oljeavskiljare och ge en samsyn och rättvisare tillsyn. Det gör att alla oljeavskiljare blir bedömda på samma sätt. Riktlinjerna förenklar också tillsynen och effektiviserar därmed myndighetsstabens arbete. Med hjälp av riktlinjerna blir det också en bättre kontroll på oljeavskiljarna vad gäller rutiner, skötsel och hur mycket föroreningar som får släppas ut från en oljeavskiljare. Föroreningar som olja och tungmetaller stör den biologiska reningen i avloppsreningsverket och är giftiga för växt- och djurlivet om de kommer ut i dagvattnet. Syftet är vidare att riktlinjerna ska vara till hjälp för verksamhetsutövare som har en oljeavskiljare i sin verksamhet. Generellt är kunskapsnivån låg vad gäller oljeavskiljare om hur de ska kontrolleras och skötas och i riktlinjerna finns information om bland annat utformning, skötsel, dimensionering, kontroll och besiktning, lagstiftning och standarder. Informationen ska underlätta för verksamhetsutövaren att göra rätt. Förvaltningen anser att det är positivt med riktlinjer för oljeavskiljare då de förbättrar och förenklar tillsynsarbetet och skyddar miljön mot föroreningar. De hjälper också verksamhetsutövare i sitt arbete med att sköta och kontrollera oljeavskiljare. HANDLINGAR I ÄRENDET Riktlinjer för oljeavskiljare i Kils kommun Myndighetsstabens tjänsteskrivelse Ordförandens och justerares signaturer Sida 10 av 21

12 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S BESLUT Myndighetsnämnden antar riktlinjerna. Ordförandens och justerares signaturer Sida 11 av 21

13 Riktlinjer för oljeavskiljare i Kils kommun Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 15

14 Innehållsförteckning Riktlinjer för oljeavskiljare i Kils kommun 1 1. Inledning Riktlinjer för oljeavskiljare När krävs det en oljeavskiljare? Garage och parkeringshus Oljeavskiljare i vattenskyddsområde och utanför kommunalt avloppsnät Anmälningsplikt Ansvar Utformning och skötsel Dimensionering, larm och provtagningsbrunn Kontroll, tömning och besiktning Regelbunden kontroll Tömning Besiktning av oljeavskiljaren Provtagning Avfall Vad gäller? Lagstiftning Standarder Vill du veta mer? Bilaga 1 13 Gränsvärden för utsläpp i den allmänna spillvattenanläggningen i kils kommun Sida 2 av 15

15 1. INLEDNING I Kil har vi skilda system för vårt avloppsvatten. Det avlopp som går till reningsverket kallas spillvatten och det avlopp som leds direkt ut till närmsta vattendrag heter dagvatten och består av regn/smältvatten och dräneringsvatten. Oljeavskiljare kan vara kopplade antingen till spillvattennätet eller till dagvattennätet. En slam- och oljeavskiljaranläggning fungerar på så sätt att slam sjunker till botten och olja stiger till ytan, medan den renare vattenfasen går vidare ut i avloppet. På så sätt kan olja och till viss del metaller avskiljas från utgående avloppsvatten, vilket minskar den negativa påverkan på miljön. Olja och metaller orsakar både akuta gifteffekter och långsiktiga effekter i vattenmiljöer. Dricksvattentäkter kan skadas redan vid små utsläpp. För avloppsreningsverken kan förekomsten av olja leda till störningar i reningsprocessen, vilket i sin tur kan resultera i ett sämre reningsresultat. Utsläpp av metaller till spillvattennätet leder också till försämrad kvalitet på slammet från reningsverket. Enligt Boverkets Byggregler ska avskiljare för spillvatten installeras om vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen. Dessutom har huvudmannen för avloppsanläggningen (Kils kommun) enligt lagen om allmänna vattentjänster rätt att ange vad som får släppas ut till ledningsnätet (se bilaga 1, gränsvärdeslista). Enligt miljöbalken krävs också att en verksamhetsutövare vidtar de skyddsåtgärder som krävs för att motverka negativ påverkan på miljön, vilket i praktiken kan innebära att en oljeavskiljare ska installeras. 1.1 RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE Dessa riktlinjer har tagits fram för att verksamheter ska få en enhetlig bedömning med likartade krav vad gäller oljeavskiljare. Med riktlinjer är det också lättare för verksamhetsutövare, projektörer, konsulter och fastighetsägare att ta reda på vad som gäller i kommunen. För befintliga oljeavskiljare gäller att resthalt olja i utgående vatten inte får överstiga 50 mg/l och att nyinstallerade oljeavskiljare inte får släppa ut mer än 5 mg/l i utgående vatten till spillvattnet. För utsläpp till dagvattnet gäller att resthalten olja i utgående vatten inte får överstiga 5 mg/l Sida 3 av 15

16 Om gränsvärden har överskridits ska verksamhetsansvarig genomföra åtgärder och ett nytt prov ska tas. För att säkerställa åtgärden ska man ta två prov på varandra och dessa ska underskrida gränsvärdena. 2. NÄR KRÄVS DET EN OLJEAVSKILJARE? Avloppsvatten från verksamheter får ledas till kommunala avloppsreningsverk när det uppfyller de utsläppskrav som ställs i ABVA. Ofta krävs en oljeavskiljare för att rena vattnet innan det släpps till spillvattennätet. Även vatten som leds till dagvattennätet behöver renas om det innehåller olja eller andra föroreningar. Verksamheter där det finns risk för utsläpp av olja till spill- eller dagvattennät ska installera oljeavskiljare. Följande verksamheter behöver normalt ha oljeavskiljare installerad (vissa verksamheter behöver dessutom kompletterande rening): Fordonstvättar, bilvårdsanläggningar, Gör-Det-Själv-hallar Bensinstationer/tankstationer Bilskrotar Verkstäder med golvavlopp Garage större än 50 m 2 med golvavlopp Måleri- och lackeringsverkstad Åkerier Andra platser där oljespill kan förekomma, t.ex. maskinrum, maskinhallar, lager och kompressorrum med golvavlopp 2.1 GARAGE OCH PARKERINGSHUS För garage och parkeringshus förordas avloppslösa utrymmen. Smältvatten kan då hanteras genom avdunstning i täta golvrännor. För parkeringshus och garage över 50 m 2 med ledningsanslutet golvavlopp kräver Kils kommun installation av oljeavskiljare. Om ett garage har tappvattenanslutning och bilvård sker i garaget ska oljeavskiljare installeras. Sida 4 av 15

17 2.2 OLJEAVSKILJARE I VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH UTANFÖR KOMMUNALT AVLOPPSNÄT Inom vattenskyddsområden kan andra, strängare krav komma att ställas, till exempel ska vattenskyddsföreskrifterna för Kils kommun alltid beaktas. Oljeavskiljare kan då krävas även för andra typer av verksamheter. Även där det saknas kommunalt avloppsnät kan det krävas oljeavskiljare. I sådana fall ska vattnet från oljeavskiljaren ledas vidare till en separat avloppsanläggning och inte kopplas till anläggningen för hushållets avloppsvatten. Observera att en oljeavskiljaranläggning inte är en komplett reningsanläggning. För vissa verksamheter kan ytterligare reningssteg behövas efter oljeavskiljaren för att klara gällande krav. 2.3 ANMÄLNINGSPLIKT Den som planerar att ändra sin verksamhet på sådant sätt att det kan påverka utsläppet till spill- eller dagvattennätet antingen inom byggnaden eller på fastigheten, ska meddela detta till Kils kommun. Installation av oljeavskiljare utanför kommunens avloppsnät kräver anmälan till myndighetsnämnden. Nya verksamheter och vissa ändringar av befintliga verksamheter kan dessutom kräva en anmälan till myndighetsnämnden enligt miljöbalken (1998:808). Installation av oljeavskiljare kräver bygganmälan och förändring av användning av en byggnad kan kräva bygglov. 3. ANSVAR Enligt hänsynsreglerna i miljöbalken ska en verksamhetsutövare vidta skyddsåtgärder för att motverka negativ påverkan på miljön. Det innebär bland annat att en verksamhetsutövare med utsläpp till en oljeavskiljare alltid måste försäkra sig om att oljeavskiljaren är rätt dimensionerad för verksamheten samt att den kontrolleras och töms vid behov. Verksamhetsutövaren ska kunna visa detta för tillsynsmyndigheten på begäran. I de fall flera verksamheter är kopplade till samma oljeavskiljare är det viktigt att alla som är inkopplade är medvetna om hur deras verksamhet kan påverka oljeavskiljarens funktion. Det ska vara klarlagt vem som är ansvarig för skötsel, Sida 5 av 15

18 kontroll och tömning av oljeavskiljaren samt vem som är ansvarig för kontakten mot Kils kommun och myndighetsstaben. Gentemot Kils kommun är fastighetsägaren alltid den ytterst ansvarige för utsläppen från fastigheten till spillvatten- respektive dagvattennätet. För utsläpp till spillvattennätet finns gränsvärdeslistan (se bilaga 1) som gäller vid förbindelsepunkt. Även vatten som leds till dagvattennätet behöver renas ifall det innehåller olja eller andra föroreningar. Där det saknas kommunalt avloppsnät ska vattnet från oljeavskiljaren ledas vidare till en separat avloppsanläggning. Den ska inte kopplas till anläggningen för hushållets avloppsvatten eftersom dess biologiska funktion kan störas. För denna typ av avloppslösning får en särskild bedömning göras i det enskilda fallet. Enligt miljöbalken är verksamhetsutövaren ansvarig för sina utsläpp. Krav kan dock ställas på fastighetsägaren vad gäller oljeavskiljarens skick och funktion. 4. UTFORMNING OCH SKÖTSEL 4.1 DIMENSIONERING, LARM OCH PROVTAGNINGSBRUNN Att oljeavskiljare har rätt storlek i förhållande till hur de belastas är viktigt för att de ska fungera ordentligt. Det är verksamhetsutövaren som har ansvaret för att oljeavskiljaren är dimensionerad för den verksamhet som bedrivs. Vanligtvis kan verksamhetsutövaren få hjälp med dimensioneringen genom det företag som tillhandahåller oljeavskiljaren. Verksamhetsutövaren har även en skyldighet att samråda med fastighetsägaren så att det avloppsvatten som förs ut på det kommunala nätet inte överskrider gränsvärdeslistan i bilaga 1. Vilken storlek som krävs på en oljeavskiljare är beroende av vilket vattenflöde som ska behandlas, vilka typer av olja som ska avskiljas samt av vilka eventuella andra ämnen spillvattnet kan innehålla. För oljeavskiljare finns en europeisk standard som är antagen som en svensk standard, SSEN 858. Standarden omfattar två klasser av oljeavskiljare, klass 1 och klass 2. Klass 1-avskiljare är utrustade med koalescensfilter som underlättar avskiljningen av olja och har därmed en högre reningsgrad. Därför ska denna typ av avskiljare väljas vid nyinstallation. Sida 6 av 15

19 Klass 2-avskiljare är av så kallad gravimetrisk typ, som saknar filter och förutsätter bland annat att vattenströmningen genom oljeavskiljaren är tillräckligt lugn för att oljan ska kunna avskiljas. Denna typ av avskiljare klarar inte kommunens lokala utsläppskrav och ska därför inte väljas vid nyinstallation. Av standarden framgår bland annat hur oljeavskiljare kan utformas och dimensioneras samt installeras och underhållas. Alla nyinstallationer av oljeavskiljare ska uppfylla standardens krav på funktion och dimensionering. Om oljeavskiljaren belastas av dagvatten kan by pass-funktion krävas. Bypassfunktion innebär att det mest förorenade vattnet vid regn, så kallat first flush, går genom oljeavskiljaren och att resterande del leds förbi oljeavskiljaren för att inte spola ut den tidigare avskilda oljan. Oljeavskiljare som betjänar större parkeringsytor med mer än 100 platser och som är kopplade till dagvattennätet ska alltid ha ett översvämningsskydd så de inte töms vid skyfall. Oljeavskiljare ska normalt vara utrustade med ett larm som varnar vid hög oljenivå. Givaren ska placeras så att den larmar en tid innan avskiljaren är helt full, det vill säga innan den når 80 % av lagringskapaciteten, vilket vanligtvis ligger i intervallet cm under ytan. Det finns även högnivålarm (för oljeavskiljare med automatisk avstängning vid utlopp) och slamlarm (varnar vid för hög slamnivå). Larmskåpet ska placeras där anställda vistas regelbundet. Vid nyinstallation av oljeavskiljare är provtagningsbrunn för kontroll av utgående vatten, larm för hög oljenivå samt avstängningsventil obligatoriskt. 4.2 KONTROLL, TÖMNING OCH BESIKTNING REGELBUNDEN KONTROLL För att försäkra sig om att oljeavskiljaren töms tillräckligt ofta krävs regelbundna kontroller av slam- och oljeskikt. Ett för tjockt slamskikt försämrar avskiljningen eftersom uppehållstiden i oljeavskiljaren minskar. För att säkerställa oljeavskiljarens funktion ska följande kontroller genomföras minst var sjätte månad: Kontroll av tjocklek på slam- och oljeskikt. Se metod nedan. Funktionstest på oljenivålarm. Se metod nedan. Sida 7 av 15

20 Kontroll att vattennivåerna ligger i våg framför och bakom eventuella skärmar. Kontroll av funktionen på den automatiska avstängningsventilen. Rengöring av provtagningsbrunn Kontrollerna ska dokumenteras och journaler ska kunna visas upp på begäran av myndighetsstaben. Eventuella avvikelser ska kommenteras och åtgärd framgå av journalen. I de fall oljeavskiljaren är utrustad med koalescensfilter ska dessa rengöras och bytas enligt tillverkarens rekommendationer. Också detta ska journalföras. Mätning av slamlagrets och oljans tjocklek Slamvolym mäts genom pejling med en graderad sticka som förs ner i slamlagret. Vid pendling av stickan känner man var slamlagret börjar genom att motståndet ökar. Notera nivån på stickan och för sedan ner den till botten av avskiljaren, notera nivån igen. Genom att räkna ut skillnaden mellan de två avläsningarna får man fram tjockleken på slamnivån. Vid kontroll av oljeskiktet kan en speciell vattenpasta, som skiftar färg vid kontakt med vatten, användas. Oljeskiktets tjocklek mäts med en pejlsticka som belagts med pasta. Kontroll av oljenivålarm Kontroll av oljenivålarm görs genom att larmgivaren lyfts upp i luften. Larmet ska då gå igång. När givaren åter placeras i oljeavskiljaren, kontrollera att den sitter på rätt nivå. Denna typ av kontroll förutsätter att larmet är försett med en konduktiv givare som bygger på skillnaden i ledningsförmåga i vatten och olja. I ledande omgivning (vatten) larmar den inte, men i icke-ledande omgivning (olja eller luft) larmar den. Leverantören ska kunna svara på frågor om oljenivålarm och kontroll av detta TÖMNING Typ av oljeavskiljare, storlek och belastning avgör tömningsfrekvensen. Vanligtvis bör tömning ske 1-2 gånger per år. Enligt standarden SS-EN 858 bör tömning av Sida 8 av 15

21 oljeavskiljaren ske när halva slamvolymen eller 80 % av lagringskapaciteten för olja är fylld. Det är viktigt att följa rekommendationerna från tillverkaren. En beställning av tömning ska ske i så god tid att larmet aldrig hinner lösa ut. Larmet är en sista försiktighetsåtgärd. Tömning ska helst ske av hela avskiljaren. Det finns i princip aldrig något skäl att toppsuga eftersom för mycket slam i oljeavskiljaren minskar uppehållstiden och försämrar oljeavskiljningen. För att inte överbelasta oljeavskiljaren med slam ska även golvränna eller golvbrunn med slamfång tömmas. Oljeavskiljaren fungerar bara när den är vattenfylld. Därför ska oljeavskiljaren alltid återfyllas med vatten efter tömning. Slam och olja från oljeavskiljare och golvrännor är farligt avfall och därför ska dokumentation finnas över borttransporterade mängder BESIKTNING AV OLJEAVSKILJAREN Oljeavskiljare som är installerade enligt standard SS-EN 858 från 2003 och framåt ska genomgå en besiktning vart femte år. Vid besiktningen ska följande kontrolleras: Ingående komponenters täthet Att tanken är hel och tät (eventuell sprickbildning och andra skador) Kontroll av eventuell invändig ytbehandling Kontroll av dämpskärmar, rör och liknande avseende fastsättning och funktion Kontroll av elektriska komponenter och larm Resultatet av besiktningen ska dokumenteras och journaler ska kunna visas upp på begäran av myndighetsstaben. Eventuella avvikelser ska kommenteras och åtgärd framgå av journalen. Vad gäller äldre oljeavskiljare kan myndighetsstaben ställa krav på besiktning av bland annat täthet och funktioner. 4.3 PROVTAGNING Vid nyinstallation av oljeavskiljare är provtagningsbrunn för kontroll av utgående vatten samt larm för maximal oljenivå obligatoriskt. Sida 9 av 15

22 För vissa typer av verksamheter kan provtagning av utgående vatten från oljeavskiljare krävas för att undersöka om avskiljningen är tillräcklig och det utgående vattnet uppfyller de krav som finns. Prov ska inte tas direkt efter en tömning av oljeavskiljaren och ska genomföras under normala driftsförhållanden. Provet ska tas av en certifierad provtagare och analyseras av ett ackrediterat laboratorium. 5. AVFALL Avfall som uppkommer från slam- och oljeavskiljare och tillhörande golvrännor ska hanteras som farligt avfall. Den som lämnar ifrån sig farligt avfall ska kontrollera att transportören eller mottagaren har tillstånd för hanteringen. Transportdokument ska också upprättas av lämnaren och mottagaren när farligt avfall transporteras inom Sverige. Dokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag, avfallsmängd, vem som är lämnare och mottagare samt vara undertecknad av lämnaren. För varje slag av farligt avfall ska vidare anteckningar föras om mängd avfall som uppkommer årligen och till vem avfallet lämnas. Anteckningarna ska sparas i minst tre år. Spillolja, glykol, kemikalier och rester från avfettningsbad är farligt avfall och ska samlas upp och lämnas till godkänd mottagare. Farligt avfall får inte hällas i avloppet även om det finns en oljeavskiljare. 6. VAD GÄLLER? 6.1 LAGSTIFTNING Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Kils kommun. Med stöd av lag (2006:412) får huvudmannen ange vad som får släppas ut till ledningsnätet. I Kil finns bestämmelserna om utsläpp i Allmänna bestämmelser för användandet av Kils kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA). I ABVA står att huvudmannen inte är skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvatten. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin- eller annan petroleumprodukt. I bilaga 1 finns de gränsvärden som gäller för utsläpp till spillvattennätet i Kils kommun. Sida 10 av 15

23 Miljöfarliga verksamheter regleras även av miljöbalken (1998:808) och dess förordningar. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att följa. Reglerna ställer bland annat krav på kunskap, produktval, lämplig lokalisering, försiktighetsåtgärder, bästa möjliga teknik samt skälighet. Bestämmelser om avfall finns bland annat i 15 kapitlet miljöbalken och i avfallsförordningen (2011:927). I Boverkets Byggregler 18 (BFS 2011:6), avsnitt 6:641 ställs krav på installation av avskiljare för spillvatten om vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen. Utformningen av avskiljare ska säkerställa att det avskilda inte kan släppas ut okontrollerat eller oavsiktligt. 6.2 STANDARDER För oljeavskiljare finns Svensk Standard SS-EN och Del 1 omfattar produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. Del 2 omfattar principer för dimensionering, drift och underhåll. I standarden delas anläggningarna in i två olika klasser: Klass 1: Oljeavskiljaranläggning som förutom en oljeavskiljardel och en slamavskiljardel är försedd med ett koalescensfilter. Resthalt olja i utgående vatten från avskiljaren får högst vara 5 mg/l. Klass 2: En gravimetrisk oljeavskiljaranläggning som innefattar en oljeavskiljardel och en slamavskiljardel. Resthalt olja i utgående vatten från oljeavskiljaren får högst vara 50 mg/l. Sida 11 av 15

24 VILL DU VETA MER? Faktablad 8283 om oljeavskiljare (2007) Branschfakta Fordonstvättar (2005) Allmänna bestämmelser för användande av Kils kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA pdf STOR - Sveriges Tankrengörings- och Saneringsföretags Riksförening KONTAKTA OSS För mer information, kontakta Kils kommun (vx) Riktlinjerna är framtagna i ett samarbete mellan myndighetsstaben och sektor samhälle och service och antagna av myndighetsnämnden Sida 12 av 15

25 Bilaga 1 GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP I DEN ALLMÄNNA SPILLVATTENANLÄGGNINGEN I KILS KOMMUN I ABVA 2011 (Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Kils kommun) fastslås att fastighetsägare inte får tillföra den allmänna anläggningen vätskor, ämnen eller föremål som kan skada ledningsnätet (lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor), inverka skadligt på ledningsnätets funktion (orsaka stopp, avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion) eller reningsprocessen i avloppsreningsverket, försämra slamkvaliteten eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. För att tydliggöra intentionerna i ABVA 2011 redovisas en lista nedan över gränsvärden omfattande ett antal vanligt förekommande föroreningar i spillvatten. Listan har sitt ursprung i Svenskt Vattens publikation P95 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, mars Parametrar som kan påverka ledningsnät ph 6,5 10 Gränsvärde Risk Korrosionsrisk, frätskador betong Temperatur 50 grader Packningar Konduktivitet 500 ms/m Korrosionsrisk stål Sulfat, sulfit, tiosulfat 400 mg/l Betongkorrosion Magnesium 300 mg/l Betongkorrosion Ammonium 60 mg/l Betongkorrosion Fett avskiljbart 50 mg/l Igensättning Klorid 2500 mg/l Materialskador Sida 13 av 15

26 Parametrar som kan påverka reningsprocess eller slamkvalitet Gränsvärde Bly Kadmium Koppar Krom 0,05 mg/l 0,0002 mg/l 0,2 mg/l Cr 3+ 0,05 mg/l Cr 6+ ska reduceras internt innan utsläpp till avloppsreningsverket Kvicksilver Nickel Zink Mineralolja mätt som oljeindex 0,0002 mg/l 0,05 mg/l 0,2 mg/l Klass 1 avskiljare 5 mg/l Klass 2 avskiljare 50 mg/l Silver Miljöfarliga organiska ämnen Cyanid 0,05 mg/l Bör inte förekomma* 0,5 mg/l *Spillvatten som innehåller miljöfarliga organiska ämnen bör inte släppas till avloppsreningsverket. Kils kommun kan kräva att anslutna verksamheter inventerar sin kemikalieanvändning och byter ut vissa kemikalier (exempel på dessa är PCB, PAH, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, klorparaffiner, perfluoroktansulfonat, alkylfenoletoxylater, biocider, glykol, etanol och klorerade föreningar, se även begränsningslistan på Kemikalier och farligt avfall ska hanteras och lagras på sådant sätt att eventuella haverier inte kan nå det kommunala avloppsnätet. Möjlighet ska finnas att samla upp brandsläckvatten och kemikaliespill och personalen ska känna till vad som ska göras vid ett eventuellt utsläpp av kemikalier. För andra parametrar än de som nämns i tabellen görs en bedömning från fall till fall, Kils kommun bedömer om utsläpp till den allmänna avloppsanläggningen får ske eller inte. Om spillvattnet i ej oväsentlig mån har annan sammansättning än hushållsspillvatten kan motsvarande bedömning ske. Bedömningen ska vara skriftlig och Kils kommun bestämmer därvid villkoren för utsläpp av såväl spillsom dagvatten. Sida 14 av 15

27 Högre krav än vad gränsvärdeslistan anger kan ställas lokalt om recipienten eller annan miljöfaktor kräver det. Om ett företag å andra sidan vidtar åtgärder som innebär att vattenförbrukningen väsentligt minskas kan högre föroreningshalter accepteras, om den totala föroreningsmängden inte ökar. Sida 15 av 15

28 MN 87 Dnr MN 18/99 FÖRELÄGGANDE MED VITE OM ATT GENOMFÖRA OBLIGATORISK VENTILATIONSKONTROLL, OVK PÅ FASTIGHETEN STENÅSEN 1:309 SAMMANFATTNING Myndighetsnämnden har enligt plan- och bygglagen tillsyn av den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, PBF 8 kap. 2 (plan- och byggförordningen). Enligt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:847) och förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (1991:1273) skall ventilationssystem kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat. På fastigheten Stenåsen 1:309 med lokaler för lägenheter har en OVK-besiktning med godkänt resultat inte utförts inom lagstadgat tidsintervall. Den här fastigheten har en FTX-ventilation som innebär att fastigheten ska kontrolleras med 3 års mellanrum. Efter vår kommunicering om beslutsföreläggande kom ett yttrande in, men aldrig något protokoll vilket inte föranleder någon ändring från vår sida. Förra besiktningen gjordes och var giltig till och med HANDLINGAR I ÄRENDET Påminnelse OVK Yttrande, tjänsteanteckning Kommunicering föreläggande Mottagningsbevis Skriftligt yttrande Tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. Ordförandens och justerares signaturer Sida 12 av 21

29 S BESLUT Myndighetsnämnden beslutar att förelägga Profil Invest Kb, med org-nr , vid vite av kronor att komma in med protokoll över utförd ventilationskontroll på fastigheten Stenåsen 1:309, senast 3 månader efter delgivning av beslutet annars utgår föreläggande vid vite. Lagrum 1. Enligt 8 kap. 25 plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och 5 kap. 1 planoch byggförordningen (2011:338) ska byggnadens ägare ansvara för att det görs en funktionskontroll av fastighetens ventilationssystem. 2. Enligt plan- och bygglagen 11 kap. 19 kan byggnadens ägare föreläggas om inte ventilationskontroller utförs eller om fel eller brister har åtgärdats. Föreläggande kan vara förenat med vite enligt plan- och bygglagen 11 kap Enligt 11 kap. 40 (plan- och bygglagen) översända detta beslut till lantmäteriets fastighetsinskrivning. Ordförandens och justerares signaturer Sida 13 av 21

30 MN 88 Dnr MN 18/101 FÖRELÄGGANDE MED VITE OM ATT GENOMFÖRA OBLIGATORISK VENTILATIONSKONTROLL, OVK PÅ FASTIGHETEN SANNERUD 1:289 SAMMANFATTNING Myndighetsnämnden har enligt plan- och bygglagen tillsyn av den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, PBF 8 kap. 2 (plan- och byggförordningen). Enligt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:847) och förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (1991:1273) skall ventilationssystem kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat. På fastigheten Sannerud 1:289 med lokaler för lägenheter har en OVK-besiktning med godkänt resultat inte utförts inom lagstadgat tidsintervall. Den här fastigheten med lägenheter har en mekanisk frånluftsventilation som innebär att fastigheten ska kontrolleras med 6 års mellanrum. Efter vår kommunicering om beslutsföreläggande kom fastighetsägaren in med ett protokoll för periodens besiktning, med en besiktning som gjordes , men med ett resultat som var underkänt och som kunde ha hunnit ombesiktigas till ett godkänt resultat tills tiden vi fått det nyligen. Därför ber vi ägaren att ändå komma in med ett protokoll, den här gången med ett intyg där brister som borde vara åtgärdade är fixade. HANDLINGAR I ÄRENDET Påminnelse OVK Yttrande, tjänsteanteckning Kommunicering föreläggande Mottagningsbevis Skriftligt yttrande Tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. Ordförandens och justerares signaturer Sida 14 av 21

31 S BESLUT Myndighetsnämnden beslutar att förelägga Profil Invest Kb, med org-nr , vid vite av kronor att komma in med protokoll över utförd ventilationskontroll på fastigheten Sannerud 1:289, senast 3 månader efter delgivning av beslutet annars utgår föreläggande vid vite. Lagrum 1. Enligt 8 kap. 25 plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och 5 kap. 1 planoch byggförordningen (2011:338) ska byggnadens ägare ansvara för att det görs en funktionskontroll av fastighetens ventilationssystem. 2. Enligt plan- och bygglagen 11 kap. 19 kan byggnadens ägare föreläggas om inte ventilationskontroller utförs eller om fel eller brister har åtgärdats. Föreläggande kan vara förenat med vite enligt plan- och bygglagen 11 kap Enligt 11 kap. 40 (plan- och bygglagen) översända detta beslut till lantmäteriets fastighetsinskrivning. Ordförandens och justerares signaturer Sida 15 av 21

32 MN 89 Dnr MN 18/100 FÖRELÄGGANDE MED VITE OM ATT GENOMFÖRA OBLIGATORISK VENTILATIONSKONTROLL, OVK PÅ FASTIGHETEN SANNERUD 1:223 SAMMANFATTNING Myndighetsnämnden har enligt plan- och bygglagen tillsyn av den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, PBF 8 kap. 2 (plan- och byggförordningen). Enligt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:847) och förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (1991:1273) skall ventilationssystem kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat. På fastigheten Sannerud 1:223 med lokaler för lägenheter har en OVK-besiktning med godkänt resultat inte utförts inom lagstadgat tidsintervall. Den här fastigheten har en frånluftsventilation som innebär att fastigheten ska kontrolleras med 6 års mellanrum. Efter vår kommunicering om beslutsföreläggande kom fastighetsägaren in med ett protokoll för periodens besiktning, med en besiktning som gjordes , men med ett resultat som var underkänt och som kunde ha hunnit ombesiktigas till ett godkänt resultat tills tiden vi fått det nyligen. Därför ber vi ägaren att ändå komma in med ett protokoll, den här gången med ett intyg där brister som borde vara åtgärdade är fixade. HANDLINGAR I ÄRENDET Påminnelse OVK Yttrande, tjänsteanteckning Kommunicering föreläggande Mottagningsbevis Skriftligt yttrande Tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. Ordförandens och justerares signaturer Sida 16 av 21

33 S BESLUT Myndighetsnämnden beslutar att förelägga Profil Invest Kb, med org-nr , vid vite av kronor att komma in med protokoll över utförd ventilationskontroll på fastigheten Sannerud 1:223, senast 3 månader efter delgivning av beslutet annars utgår föreläggande vid vite. Lagrum 1. Enligt 8 kap. 25 plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och 5 kap. 1 planoch byggförordningen (2011:338) ska byggnadens ägare ansvara för att det görs en funktionskontroll av fastighetens ventilationssystem. 2. Enligt plan- och bygglagen 11 kap. 19 kan byggnadens ägare föreläggas om inte ventilationskontroller utförs eller om fel eller brister har åtgärdats. Föreläggande kan vara förenat med vite enligt plan- och bygglagen 11 kap Enligt 11 kap. 40 (plan- och bygglagen) översända detta beslut till lantmäteriets fastighetsinskrivning. Ordförandens och justerares signaturer Sida 17 av 21

34 MN 90 Dnr MN 18/98 FÖRELÄGGANDE MED VITE OM ATT GENOMFÖRA OBLIGATORISK VENTILATIONSKONTROLL, OVK PÅ FASTIGHETEN KILSLUND 1:29 SAMMANFATTNING Myndighetsnämnden har enligt plan- och bygglagen tillsyn av den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, PBF 8 kap. 2 (plan- och byggförordningen). Enligt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:847) och förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (1991:1273) skall ventilationssystem kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat. På fastigheten Kilslund 1:29 med lokaler för lägenheter har en OVK-besiktning med godkänt resultat inte utförts inom lagstadgat tidsintervall. Den här fastigheten har en FTX-ventilation som innebär att fastigheten ska kontrolleras med 3 års mellanrum. Efter vår kommunicering om beslutsföreläggande kom fastighetsägaren in med ett protokoll för periodens besiktning, med en besiktning som gjordes , men med ett resultat som var underkänt och som endast var giltigt till HANDLINGAR I ÄRENDET Påminnelse OVK Yttrande, tjänsteanteckning Kommunicering föreläggande Mottagningsbevis Skriftligt yttrande Tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. Ordförandens och justerares signaturer Sida 18 av 21

35 S BESLUT Myndighetsnämnden beslutar att förelägga Profil Invest Kb, med org-nr , vid vite av kronor att komma in med protokoll över utförd ventilationskontroll på fastigheten Kilslund 1:29, senast 3 månader efter delgivning av beslutet annars utgår föreläggande vid vite. Lagrum 1. Enligt 8 kap. 25 plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och 5 kap. 1 planoch byggförordningen (2011:338) ska byggnadens ägare ansvara för att det görs en funktionskontroll av fastighetens ventilationssystem. 2. Enligt plan- och bygglagen 11 kap. 19 kan byggnadens ägare föreläggas om inte ventilationskontroller utförs eller om fel eller brister har åtgärdats. Föreläggande kan vara förenat med vite enligt plan- och bygglagen 11 kap Enligt 11 kap. 40 (plan- och bygglagen) översända detta beslut till lantmäteriets fastighetsinskrivning. Ordförandens och justerares signaturer Sida 19 av 21

36 MN 91 Dnr MN 18/120 ÄNDRING AV TAXA FÖR KILS KOMMUNS OFFENTLIGA OCH EXTRA OFFENTLIGA KONTROLL INOM LIVSMEDELS- OCH FODEROMRÅDENA SAMMANFATTNING Kils kommuns taxa för kontroll inom livsmedels- och foderområdena innehåller en formulering som gör att det inte går att ta ut en avgift för den kontroll som sker det år som en anläggning registreras. Enligt förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter är dock kommunen skyldig att ta ut en avgift för sin tillsyn redan från det första året. Myndighetsstaben föreslår därför en ändring av taxan så att den harmoniserar med gällande lagkrav. HANDLINGAR I ÄRENDET Förslag till taxa för Kils kommuns offentliga och extra offentliga kontroll inom livsmedels- och foderområdena daterad Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om myndighetsnämnden kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. S FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige beslutar att taxan för Kils kommuns offentliga och extra offentliga kontroll inom livsmedels- och foderområdena ska ha lydelse enligt förslag i bilagan. Ordförandens och justerares signaturer Sida 20 av 21

37 UPPRÄTTAD BESLUTAD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE [Datum] [Paragraf] Taxa för Kils kommuns offentliga och extra offentliga kontroll inom livsmedels- och foderområdena KIL1000, v1.0, Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Kils kommuns kostnader för offentlig och extra offentlig kontroll enligt livsmedelslagen (2006:804), lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805), de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagarna. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning 2. registrering av anläggning 3. handläggning och andra åtgärder vid offentlig kontroll i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig obefogat. 2. handläggning som föranleds av överklagande av beslut av enligt livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter, de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagarna. 4 Miljö och byggnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) med en procentsats som motsvarar de 12 senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (till en del av 25 %) och lönekostnadsindex (till en del av 75 %) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad Beslut om avgift eller om nedsättning av avgift i enskilda fall fattas av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den offentliga kontroll som medför avgiftsskyldighet. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post mbn@kil.se Org.nr Sida 1 av 4

38 Timtaxa (timavgift) 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan (timavgiften) 1100 kronor per timme kontrolltid Avgiftsuttag sker i förhållande den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. Timtaxa är framtagen med hjälp av SKL-s Beräkning av handläggningskostnader per timme för livsmedelskontroll I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Avgift för prövning 7 Den som ansöker om godkännande av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass A eller B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 8 För godkännande av en anläggning med anledning av byte av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver godkännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare lämnats, betalas halv avgift enligt 7. 9 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 10 Den som anmäler en livsmedelsanläggning för registrering ska betala avgift för en timmes kontrolltid. Årlig kontrollavgift 11 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid som miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden fastställer för anläggningen. För att bestämma den årliga kontrolltiden tillämpas Livsmedelsverkets gällande vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga Sida 2 av 4

39 kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden (timmar) multipliceras med timavgiften. 12 Om en tillämpning av 11 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 13 Om en företagare har flera livsmedelsanläggningar eller foderanläggningar inom samma byggnad eller område, ska företagaren betala full avgift för varje registrerad anläggning/verksamhet. 14 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har upphört. Om anläggningen placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. 15 Den årliga kontrollavgiften ska betalas av den som äger eller innehar anläggningen (livsmedels- eller foderföretagaren) vid kalenderårets början. Avgift för extra offentlig kontroll 16 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid inklusive restid enligt timtaxan för extra offentlig kontroll och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Timavgift för extra offentlig kontroll är 1020 kr/tim. Timtaxa är framtagen med hjälp av SKL-s Beräkning av handläggningskostnader per timme för livsmedelskontroll Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. Sida 3 av 4

40 Höjning eller nedsättning av avgift 17 Om det finns särskilda skäl får miljö- och byggnadsnämnden i ett enskilt ärende besluta att avgift enligt denna taxa ska höjas, sättas ned eller efterges. Avgiftens erläggande m.m. 18 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Kils kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 19 Av 33 livsmedelslagen och 33 lag om foder och animaliska biprodukter, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 20 Enligt 31 livsmedelslagen och 31 lag om foder och animaliska biprodukter överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 januari I ärenden som rör godkännanden och registreringar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. Sida 4 av 4