Utvärdering av de verksamheter som har fått stöd inom Kulturrådets uppdrag Kultur för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av de verksamheter som har fått stöd inom Kulturrådets uppdrag Kultur för äldre"

Transkript

1 Utvärdering av de verksamheter som har fått stöd inom Kulturrådets uppdrag Kultur för äldre

2 Oxford Research är ett skandinaviskt konsultföretag med kontor i Stockholm, Köpenhamn, Bryssel och Kristiansand som arbetar mot både den nordiska och mot den europeiska marknaden. Vi är specialister inom samhällspolitiska analyser, utvärderingar och strategier med fokus på områdena Regional utveckling och nä- ringslivsutveckling samt Välfärd (utbildning, arbetsmarknad, omsorg och hälsa). Kontaktpersoner för rapporten: Ylva Grauers Berggren VD, Oxford Research Caroline Holmgren Utredare, Oxford Research SVERIGE DANMARK FINLAND Oxford Research AB Box 7578 Norrlandsgatan Stockholm Telefon: Oxford Research A/S Falkoner Allé 20, 4. sal 2000 Frederiksberg C Danmark Telefon: Fax: Oxford Research A/S Heikinkatu Kotka Telefon: NORGE Oxford Research AS Østre Strandgate Kristiansand Norge Telefon: BELGIEN Oxford Research c/o ENSR 5, Rue Archimède, Box Brussels Phone Fax Oxford Research AB

3 Sammanfattning Enligt äldreomsorgens nationella värdegrund ska vård- och omsorgsarbete präglas av trygga boendeförhållan- den och en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Värdegrunden stödjer den enskildes rätt självbestämmande och integritet. Regeringens uppdrag till Kulturrådet har syftat till att främja äldre männi- skors delaktighet i kulturlivet genom kulturupplevelser och eget skapande i gemenskap med andra. Med delak- tighet menas att individer ur målgruppen äldre ska delta som utförare eller genom en egen upplevelse i aktivi- teter baserade på ett brett kulturbegrepp. Uppdragets mål om att främja en ökad delaktighet stämmer väl överens med äldreomsorgens nationella värdegrund om en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap som bygger på individens självbestämmande och integritet. Utgångspunkten för satsningen är att kultur och kulturupplevelser har ett egenvärde genom att bidra till den själsliga utvecklingen och ett meningsfullt liv. Omfattande forskning inom medicin, sociologi, socialpsykologi, socialmedicin och humaniora kring kulturens påverkan på människans välmående visar dessutom att kultur- upplevelser kan påverka människan både positivt, både psykiskt och fysiskt. Kulturupplevelser har möjlighet att ge både emotionella och sociala effekter och det finns även forskning som kopplar samman kulturupplevelser med motståndskraft mot sjukdomar och möjligheter till längre liv. Även om forskningsunderlaget är stort och fältet tvärvetenskapligt, är det allmänna kunskapsläget lågt. Därför har denna satsning även syftat till att öka kunskapen och bidra till det pågående utvecklingsarbetet på området. Totalt 24 projekt beviljades stöd under 2012 inom ramen för Kultur för äldre för att bedriva olika former av kulturellt utvecklingsarbete. Projekten har inspirerat professionella kulturskapare att hitta nya miljöer att verka inom, arbetat för ett ökat kulturutbud och spridning av kultur och kulturupplevelser till äldre som har svårt att ta del av det. Projekten har dessutom haft ambitionen att möjliggöra en förbättrad livskvalitet genom kultur- upplevelser. Oxford Research har utvärderat satsningen under 2012 och Syftet med utvärderingen av projekten har varit att utvärdera effekterna av satsningen, men även att identifiera och ta tillvara de funge- rande metoderna och modellerna och på så sätt bidra till det kulturella utvecklingsarbetet. Modellerna, som återfinns i rapportens bilaga 1, syftar till att användas som kunskap och inspiration.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Kapitel 1. Exekutiv sammanfattning med rekommendationer... 7 Kapitel 2. Inledning Kapitel 3. Uppdraget Utvärderingsarbetet Metod Kapitel 4. Värdegrund och kvalitét i äldreomsorgen Kapitel 5. Nordisk utblick Kapitel 6. Vad säger forskningen? Dans Musik Cirkus Animationsterapi och film Teater Intergenerationella möten Berättelser och samtal Konst och estetik Kapitel 7. Utvärderingens slutsatser Kapitel 8. Vilka är barriärerna? Svårt att förändra rutinbunden verksamhet Selektiva urvalsprocesser Så länge de aktiveras Stereotypisering av äldre Kapitel 9. Vilka förutsättningar behövs? Strukturer för kulturaktiviteter i det ordinarie arbetet Finansieringsformer för fortsatt verksamhet Ett utökat samarbete med den ideella sektorn Kapitel 10. Effekter Effekter hos målgruppen äldre Effekter hos målgruppen personal inom äldrevården och äldreomsorgen Oxford Research AB

5 10.3 Effekter hos kulturskapare Effekter för systematik och samverkan Bilaga 1 Exempel på hur kultur kan föras ut i äldrevården och äldreomsorgen Skapande hälsa, Åre kommun Projektorganisation Modell Cirkus Sång och danslek med förskolebarn Dans Berättandestunder med levande musik Generationsmöten mellan unga och äldre, Göteborgs stads centrum Projektorganisation Modell Möte mellan unga och äldre på förskolan Kapellgården och äldreboendet Landala hus Diskussionsgrupper på Träffpunkten Stampen Generationsteater Kultur som minnesmiljö, Forshaga kommun Projektorganisation Modell Aktivitetssamordnare i kommunen Föreställningarna Min Soldat och Leva livet I min lilla stad Seniorkultur, Landstinget Stockholms län Projektorganisation Modell Filmvisning och animationsterapi Dansterapi Min berättelse Kultur 365, Södertälje kommun Projektorganisation Modell Playmäkers IKORO Stäying Alive Bilaga 2 Resultat av utvärderarens enkätundersökningar... 79

6 Enkätundersökning hösten Målgruppen Samverkan Användningen av bidragsmedel Måluppfyllelse Uppföljning Enkätundersökning hösten Måluppfyllelse Effekter Kunskapsuppbyggnad Attitydpåverkan Efter projektavlust Källförteckning Figurförteckning Figur 1 Organisationsschema - Skapande hälsa, Åre kommun Figur 2 Projektflödesschema Skapande hälsa, Åre kommun Figur 3 Organisationsschema - Generationsmöte mellan unga och äldre, Göteborgs stads centrum Figur 4 Projektflödesschema - Generationsmöten mellan unga och äldre, Göteborgs stads centrum Figur 5 Projektorganisation - Kultur som minnesmiljö, Forshaga kommun Figur 6 Projektflödesschema - Kultur som minnesmiljö, Forshaga kommun Figur 7 Organisationsschema - Seniorkultur, Stockholms läns landsting Figur 8 Projektflödesschema, Seniorkultur, SLL Figur 9 Organisationsschema - Kultur 365, Södertälje kommun Figur 10 Projektflödesschema - Kultur 365, Södertälje kommun Figur 11 Målgruppens fysiska och psykiska förutsättningar Figur 12 Målgruppens inflytande över kulturaktiviteterna Figur 13 Projektens främsta intressenter Figur 14 Försvårande omständigheter som påverkat måluppfyllelsen Figur 15 Projektens interna uppföljning Figur 16 Påverkan på systematiken i arbetet för kultur för äldre Figur 17 Identifierade effekter Figur 18 Förekomsten av oförutsedda sidoeffekter Figur 19 Verktyg och stöd för projektgenomförandet Figur 20 Projektens påverkan på attityder Figur 21 Projektverksamhetens långsiktighet Figur 22 Förutsättningar för projektens fortlevnad Oxford Research AB

7 Kapitel 1. Exekutiv sammanfattning med rekommendationer Denna utvärdering har både syftat till att granska projekten och till att bidra till utveckling och förändring. Ut- värderingens mål var att visa på och värdera effekterna som ska styra det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillväga- gångssättet har varit att ta ett samlat grepp kring projektportföljen, och slutsatser och rekommendationer är anpassade för den nationella nivån. Det är emellertid möjligt att läsa denna rapport ur ett lokalt eller regionalt perspektiv, då flera framgångsfaktorer och barriärer återfinns på dessa nivåer. Denna utvärdering har präglats av en rad speciella förutsättningar som inte bara påverkat metodvalet, utan även vilka slutsatser som kan dras av den insamlade informationen. En viktig del av utvärderingen har varit att gå in på djupet och förstå kontexten som projekten verkar i. På så sätt har faktorer som utgör förutsättningar för modellernas genomförande och vilka faktorer som är mindre viktiga eller oväsentliga, kunnat urskiljas. Da- tainsamlingen har därför till stor del skett genom kvalitativa metoder och med ett urval respondenter ur den stora grupp människor som på något sätt bidragit till eller påverkats av projektaktiviteterna. Slutsatser och rekommendationer bör läsas i ljuset av detta förhållande. Utvärderingens förutsättningar bestod i ytterligare ett antal utmaningar. Större delen av projekten påbörjades under 2012 och samtliga projekt var mitt uppe i genomförandet när utvärderingen startade. Enbart fem projekt hade avslutats inom tiden för utvärderingen, 8 projekt kommer att avslutas vid årsskiftet 2013/2014 och 11 projekt avslutas under 2014 och Utvärderingen utmärker sig även genom att flera av projekten har mål som är inriktade på målgruppens upplevelser, såsom skapandelust och känslan av delaktighet. I flera av pro- jekten förväntar man sig resultat i form av ökad livsglädje hos vårdtagare, ett rikare liv eller ökad menings- fullhet i vardagen. Detta är svåra saker att mäta, särskilt i de fall där målgruppen lider av åldersrelaterade sjuk- domar som påverkar språk, tidsuppfattning, orienteringsförmåga och kognitiv förmåga. Riskfaktorer såsom sjukdomar, det allmänna psykiska välbefinnandet i allmänhet och andra vardagshändelser påverkar resultatet. För att på ett ändamålsenligt sätt kunna mäta hälsoeffekter krävs säkra hälsorelaterade data, och uppföljningar före och efter aktiviteterna. Denna typ av information har i regel inte insamlats av projekten. Det är dock klarlagt att hälsan förbättras genom fysisk aktivitet. Men det är komplicerat att mäta de subjektiva upplevelserna av aktivering hos den äldre, även fast många studier kunnat visa att sociala aktiviteter och orga- nisationsengagemang har ett positivt samband med äldres upplevelse av välbefinnande. Men hur aktiva behö- ver de äldre egentligen vara? Vem har rätt att definiera det goda åldrandet? Det saknas entydigt vetenskapligt stöd för att ett gott åldrande är beroende av aktiviteringsgrad. Frågan om vad aktivering och deltagande egent- ligen innebär och vem som vem som har definitionsrätten av vad som är att betrakta som aktivering, är en pågående diskussion inom forskningen och debatten inom socialt arbete. Vidare har formerna för den interna uppföljningen i projekten varit av varierande karaktär och frekvens. Sys- tematisk uppföljning av aktiviteterna har utgjort en brist bland projekten. Bristen på genomtänkt uppföljning, har gett ett svagt underlag för att visa på nytta eller deltagarfrekvens påverkar möjligheten att dra generella slutsatser. Trots dessa utmaningar går det att tala om ett flertal resultat och effekter kring satsningens syfte och mål, att främja äldres delaktighet i kulturlivet, främja större systematik och ökad samverkan samt bidra till det pågående utvecklingsarbetet. Med ökad systematik menas hur arbetet med kultur för äldre organiseras och leds av vårdgivare och äldre- omsorgens huvudmän. Det handlar om att arbeta efter en gemensam målbild, genomföra aktiviteter på ett planmässigt sätt och organisera för lärande på alla nivåer. Även personalens roller och villkor i vården är en del av systematiken i arbetet med kultur för äldre. Projekten har i hög grad arbetat med kunskapsspridning genom förankring av projektet, dess visioner och aktiviteter, och därigenom skapat intresse för denna typ av kulturak- tiviteter. Som nämnts ovan har den systematiska uppföljningen dock varit bristfällig. Detta kan påverka pro- jektens långsiktighet, exempelvis genom att det inte skapats underlag som visar på projektverksamhetens nytta i de enskilda fallen. Oxford Research AB 7

8 Projekten har i regel haft som ambition att ta fram modeller för hur man kan arbeta med kulturaktiviteter som, i förenklad form, kan överföras till ordinarie verksamhet. Då en av de främsta barriärerna mot aktiviteternas långsiktighet är ekonomisk finansiering, har projektledningen instruerat kulturskaparna att handleda personal och ge dem verktyg att utföra aktiviteterna på egen hand. Olika traditioner har gjort avtryck på äldrevården vilket innebär flera normsystem som parallellt ställer villkor för verksamhetens organisering. Personalen förväntas, utifrån en bred kompetens, inta flera roller samtidigt. Styrning av arbetet sker genom att personalen måste följa regler, riktlinjer samt beställningar men de förväntas också själva organisera arbetet utifrån ibland motstridiga regler och värderingar. Kulturens plats i verksamhet- en är i praktiken svår att bestämma, vilket med sannolikhet påverkar systematiken i genomförandet av kultur- aktiviteter. Å andra sidan är en sidoeffekt av projekten de utvecklingsmöjligheter för vård- och omsorgsperso- nal som skapats. Utvecklingsmöjligheter i form av att leda och planera kulturaktiviteter har en koppling till ökat ansvar och förbättrade villkor. Exempelvis arbetar huvudmännen i ett av projekten parallellt med att marknads- föra vård- och omsorgsyrket. Utifrån definitionen att delaktighet utgör deltagande genom en upplevelse, har vi kunnat identifiera att i pro- jekt som varit föremål för fallstudier har projektverksamheten resulterat i att personer ur målgruppen äldre har fått utökade möjligheter att delta regelbundet eller efter förmåga, som utförare eller genom egen upplevelse, i aktiviteter baserade på ett brett kulturbegrepp. Deltagande observationer och intervjuer med deltagare visar tecken på kortsiktiga effekter i form av ökad glädje, delaktighet, brytande av isolering och känsla av samman- hang. Detta gäller såväl äldre inom vård och omsorg som hemmaboende och aktiva seniorer. I de fall aktivite- terna har varit riktade mot svårt dementa personer, uppger vårdpersonalen att målgruppen verkar känna glädje för stunden. Det finns en rad kvalitetsmål som syftar till att säkerställa och utveckla god kvalitet i äldreomsorgen och äldre- vården. Dessa ska ge underlag för effektiv resursanvändning och redovisning till brukare, politiker och medar- betare. Kommunerna har i regel huvudansvaret för kvalitetsuppföljning som huvudmän för verksamheten. Utvärderaren har, i de projekt som utgjort fallstudier, identifierat ett fokus på kvalitet i genomförandet av akti- viteterna, som också finns förankrat i den lokala politiska ledningen. Den politiska nivån arbetar i hög utsträck- ning med att översätta skrivningar i nationella strategier till konkreta handlingsplaner, i regel är projekten ett resultat av detta arbete. På projektledningsnivå finns ett tydligt driv att kontinuerligt identifiera, analysera och åtgärda områden där kvaliteten kan förbättras. Detta sker framförallt genom kontinuerliga samtal med enhets- chefer i äldreomsorgen med ansvar för de verksamheter där kulturaktiviteterna genomförts. Projektledningar- na har vidare haft god kontakt med kulturskaparna som i sin tur informerar om hinder och möjligheter i ge- nomförandet och hur aktiviteterna skulle kunna utvecklas. Samtliga rekommendationer i detta kapitel tar sin grund i den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, stödjande av den enskildes självbestämmande och integritet, samt den nationella kulturpolitikens långsiktiga mål. Rekommendationerna riktas till lokala, regionala som nationella aktörer. Lokal nivå Integrera och stå för värdet av kulturaktiviteter för äldre i kommunala strategier och handlingsplaner som sätter ramarna för övergripande lokala prioriteringar och som styr arbetet för lokal vård och om- sorg. Synliggör redan pågående lokalt arbete med kultur för äldre som en del i attityds- och värderingsar- betet gentemot lokala beslutsfattare samt chefer och personal inom vård och omsorg. Underlätta samverkan och framväxten av hållbara strukturer för samarbete mellan vård- och om- sorgsaktörer, kultursektorn och den civila sektorn. Förslagsvis genom att regelmässigt inbjuda till och inhämta synpunkter från de olika aktörerna i det pågående diskussions- och planeringsarbetet kring prioriteringar inom vård och omsorg på lokal nivå. 8 Oxford Research AB

9 Regional nivå Inkludera kultur för äldre i de strategier och handlingsplaner som styr regionens prioriteringar och målsättningar, även vad gäller vård- och omsorgsarbetet. Synliggör äldre som målgrupp i de strategidokument som styr kulturinstitutioners verksamhet. Utse en aktör till drivande kraft för arbetet med kultur för äldre. Denna aktör ska även utgöra en sammanhållande funktion för det inomregionala samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan kommu- ner och regionala kulturaktörer. Nationell nivå Integrera och stå för värdet av kulturaktiviteter för äldre i förklarande texter till värdegrunden och kvalitetsarbetet inom svensk vård och omsorg. Inkludera tillgång till kultur i de nationella mätinstrument som mäter vården och omsorgens kvalitet. Utveckla och underbygg kunskapen hos framtida personal inom vård och omsorg genom att integrera kunskap kring kultur för äldre i utbildningar inom vård- och omsorg på gymnasienivå. Initiera genomförandet av en forskningsöversikt med syftet att kartlägga genomförd forskning på svenska förhållanden inom ämnet kulturaktiviteter och dess påverkan på äldre de senaste 15 åren. Forskningsöversikten bör även presenteras i en populärversion som gör den tillgänglig för aktörer med olika kunskapsbakgrund intresserade av att initiera och utforma kulturaktiviteter för äldre. Permanentera medfinansieringsmöjligheten via Kulturrådet och avvärj det största hotet mot på- gående aktiviteters kontinuitet och kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad: otillräckliga ekonomiska och personella resurser för att lokalt och regionalt driva utvecklingen inom området. Oxford Research AB 9

10 Kapitel 2. Inledning Hösten 2011 uppdrog Regeringen till Statens kulturråd (Kulturrådet) att fördela särskilda medel för att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet genom kulturupplevelser och eget skapande i gemenskap med andra. 1 Med delaktighet menas att äldre människor inom vård och omsorg ska delta som utförare eller genom egen upplevelse i aktiviteter baserade på ett brett kulturbegrepp. Bakgrunden till uppdraget är att det är sär- skilt utmanande för äldre inom vård och omsorg att ta del av kultur på samma villkor som övriga befolkningen. Därför behövs förbättrade förutsättningar för alla att delta i kulturlivet genom kulturupplevelser, bildning och utveckling av skapande förmågor. Syftet med satsningen var att främja en större systematik, ökad samverkan och höjd kvalitet inom det på- gående utvecklingsarbetet med kulturinsatser inom äldreområdet. Utgångspunkten är att ett aktivt och kultu- rellt rikt liv ger positiva hälsoeffekter, vilket även bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet i vardagen. Syftet med stödet var möjliggöra för stödmottagarna att etablera strukturerade verksamheter som bygger på samverkan mellan kulturlivet, sjukvården och omsorgsverksamheter. Därigenom förbättras förut- sättningarna för utveckling av hållbara metoder och modeller. En ytterligare ambition var att bidra till ett effek- tivt genomförande av Kultursamverkansmodellen, att skapa samverkansformer där kulturinstitutioner, profess- ionella kulturskapare och den civila sektorn ingår. Kulturrådet tilldelades 30 miljoner kr att fördela till projekt över hela Sverige som arbetar med att förbättra förutsättningarna för delaktighet och eget skapande för seniorer. Totalt 24 projekt över hela landet fick del av satsningen Kultur för äldre. Under hösten 2012 avsattes ytterligare 10 miljoner kr till projektens verksamhet för kultur för äldre. 2 I denna rapport sammanfattas utvärderarens arbete och slutsatser av utvärderingen av Kultur för äldre. Utvär- deraren har besökt de fem projekt som valts ut för fallstudier och genomfört uppemot 70 intervjuer med pro- jektmedarbetare, styrgruppsledamöter, personal inom äldreomsorgen, målgruppen äldre och kulturskapare. Dessutom har utvärderaren deltagit som deltagande observatör i flera av projektens aktiviteter. Den samlade datan i kombination med utvärderarens observationer ligger till grund för slutsatser och metodbeskrivningar. 1 Uppdrag till Statens kulturråd att främja kultur för äldre inom sjukvård och omsorgsverksamhet, Ku2011/1551/KV, Kulturdepartementet, Uppdrag till Statens kulturråd att främja kultur för äldre inom sjukvård och omsorgsverksamhet, Ku2012/1538/KO, Kulturdepartementet, Oxford Research AB

11 Kapitel 3. Uppdraget I syfte att säkerställa och öka hållbar kunskap om hur kulturaktiviteter för äldre kan utformas uppdrog Statens kulturråd till Oxford Research i maj 2012 att utvärdera Kultur för äldre. Uppdraget avser en utvärdering av den samlade projektportföljen, d.v.s. samtliga projekt som fått monetärt stöd genom satsningen. Totalt sju frågor som avser projektens metoder, användning av utbetalade medel, resultat och effekter har besvarats av utvär- deraren och slutredovisas genom denna rapport. Slutsatser och rekommendationer är utvärderarens egna. Projekten har bedrivit olika former av kulturellt utvecklingsarbete. Projektverksamheterna, vars resultat, effek- ter, resursutnyttjande etc. har identifieras och analyseras kretsar kring flera områden, hur professionella kul- turskapare kan hitta nya miljöer att verka inom, hur man skapar ett ökat kulturutbud, spridning av kultur och kulturupplevelser till äldre som av olika anledningar har svårt att ta del av kultur och hur man kan arbeta för en förbättrat välmående genom kulturupplevelser. Utvärderingen innehåller även ett metodkartläggningsmo- ment, i syfte att identifiera och ta tillvara fungerande metoder och modeller som ett steg i att skapa strukturer för hållbart kulturellt utvecklingsarbete. Utvärderingen styrs av ett antal av Kulturrådet på förhand bestämda utvärderingsfrågor. Utvärderingsfrågorna har utgjort utgångspunkt genom hela utvärderingen och redovisas nedan; Vad har beviljade bidragsmedel använts till? Vilka mål har insatserna och har dessa mål uppnåtts? Vilka målgrupper har insatserna och har målgrupperna nåtts? Vad kostar de olika insatserna och hur har budgeten fördelats, bland annat mellan olika yrkesgrupper? Vilka samband finns mellan insats, kostnad och effekt? Vilka effekter gav de olika insatserna? Hur har stödet påverkat den ordinarie/ursprungliga verksamheten? Den första fasen av utvärderingen syftade till att kartlägga projekten och analysera deras innehåll och metoder. Resultatet av kartläggningen utmynnade i en digital databas över samtliga projekt. Utifrån databasens samlade information om projekten sammanställdes ett antal urvalskriterier som låg till grund för valet av fem projekt vars verksamhet och metoder granskats närmare. Det viktigaste kriteriet har varit just metod, då syftet är att lyfta fram fungerande metoder. Även samverkan, som är av vikt för kultursamverkansmodellen, och geografisk spridning diskuterades för att få fram urvalet. I samråd med Kulturrådet bestämdes att följande fem projekt skulle bli föremål för fallstudier: Seniorkultur i Stockholms län, (Stockholms läs landsting), Kultur 365 (Södertälje kommun), Kultur som minnesmiljö (Forshaga kommun), Kultur i möten mellan unga och äldre (Göteborgs stads centrum) och Skapande hälsa (Åre kommun). Att granska projekt genom fallstudier har stor betydelse för resultatspridningen och för att dra lärdomar och bevara dessa inför framtiden. Fallstudier kännetecknas av att man går in på djupet på det som ska undersökas på ett sätt som inte är möjligt vid exempelvis enkätundersökningar. Under fallstudierna har vi fördjupat oss på de kvalitativa resonemangen. Även om fokus har legat på de fem presenterade projekten, så innehåller denna rapport exempel från verksamheten i övriga projekt i projektportföljen. Oxford Research AB 11

12 3.1 Utvärderingsarbetet Metod För att besvara utvärderingsfrågorna användes metoden teoribaserad effektutvärdering. Denna metod känne- tecknas av en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder och att man inte bara identifierar sådant som har fungerat bra utan också utreder varför det har fungerat som det har gjort. Oxford Research plan för utvärderingen bestod av fyra steg: Steg 1 - Dokumentstudier av projekten och deras verksamhet. Steg 2 - Webbenkät till projektledningen i samtliga projekt. Fallstudier av utvalda projekt med utgångspunkt i resultatet av dokumentstudierna. Fallstudierna består av personliga intervjuer med exempelvis projektledning, samarbetspartners, målgrupp och chefer på berörda vård- och omsorgsverksamheter. Steg 3 - Insamlad kvantitativ och kvalitativ data bearbetas och analyseras och kopplas till forskningen inom området kultur- och socialpolitiska aspekter på äldrevård och äldreomsorg. Steg 4 - Avslutande analys med besvarande av de sju utvärderingsfrågorna, presentation av modeller och leve- releverans av slutrapport. Enkätundersökningar Utvärderaren har konstruerat och distribuerat två enkäter riktade till projektens kontaktperson, i de flesta fall projektledningen, i samtliga projekt. Syftet med enkäterna var dels att få en statusuppdatering kring genomfö- randet i projekten och dels utvidga kunskapsunderlaget om hur projekten arbetar med vissa frågor; målgruppen och målgruppsanpassning av aktiviteter, hur projekten arbetar med jämställdhet, tillgäng- lighet och mångfald, vilka samverkansaktörer och intressenter projekten har och hur samverkan och andra kontakter är planerade, om användningen av bidragsmedel justerats sedan projektstart, hur arbetsprocessen fortlöper, identifierade framgångsfaktorer eller om försvårande omständigheter inträffat som påverkat projektgenomförandet. Enkätens frågeställningar utgick från de sju frågor som styr utvärderingens inriktning, målgrupp, genomfö- rande, resultat, effekter och resurseffektivitet. Svarsalternativen växlade mellan en kombination av listade förutbestämda svarsalternativ och öppna textrutor för fritextsvar. När svarsalternativen var bestämda fanns en fritextruta för respondentens eventuella kommentarer. Kombinationen bestämda svarsalternativ och fritext- svar möjliggör dels jämförande av svar men öppnar också upp för problematiseringar och djupförståelse. Fallstudier Fallstudier har genomförts med ett urval av de projekt som beviljats stöd. Urvalet baserades på en rad ur- valskriterier: 12 Oxford Research AB

13 Geografisk spridning I enlighet med Kulturdepartementets uppdrag till Kulturrådet ska god geogra- fisk spridning eftersträvas. Vid valet av projekt för fallstudier var ambitionen att få projekt som verkar i både stad och landsbygd, i olika delar av Sverige. Goda och nyskapande metoder Projektens metoder bedömdes utifrån deras arbetssätt, huruvida metoden kunde bedömas ha förutsättningar att skapa ökad delaktighet i kulturlivet, om den är över- förbar eller om den innehåller nya eller innovativa moment. Målgrupp Hur projekten arbetat med målgruppsanpassning av aktiviteterna har varit ett viktigt ur- valskriterium, om aktiviteterna är baserade på en efterfrågan hos målgruppen, om hänsyn tas till fy- siska och psykiska förutsättningar hos målgruppen och om det finns ett välutvecklat jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Samverkan Hur samverkan mellan äldrevården och äldreomsorgen, kulturfunktioner i samhället och andra aktörer som möjliggör ökad tillgång till kultur för äldre fungerar är en nyckelfråga för kultursam- verkansmodellen och för projektens långsiktighet och eventuella framtida finansiering. I urvalet har hänsyn tagits till hur projekten samverkar för att höja kvalitén på aktiviteter, huruvida verksamheten bidragit till ökad samverkan eller nya samverkanskonstellationer. Tillsammans med Kulturrådet valdes fem projekt att bli föremål för djupgående fallstudier. En fallstudie bygger typiskt sett på intervjuer med flera representanter från samma projekt. Projekten har skilda målgrupper och de varierar från vårdtagare, personal som arbetar på vård- och omsorgsinstitutioner till kulturskapare. Det finns även andra yrkesgrupper som berörs av projekten, några exempel är tjänstemän på kultur- och äldreomsorgs- förvaltningar, rehabiliteringspersonal, personal och chefer för hemtjänst, biståndshandläggare på kommuner- na. Vilka av de uppräknade aktörerna som är aktuella att intervjua under en fallstudie beror på projektets or- ganisationsstruktur, ansvarsfördelning och graden av deltagande. Vilka aktörer som blivit aktuella för intervju har bestämts i samråd med projektledaren för vart och ett av projekten. Gemensamt för samtliga projekt är projektledning, styrgrupp, aktivitetsledare och målgrupp har intervjuats. Intervjuerna kombineras sedan med dokument och andra kunskapskällor från det aktuella projektet som blir sammanfattade en fallstudie. Samtliga respondenter har tagit del av referaten från intervjuerna och fått möjlighet att komma med kommentarer eller ändringar. Fallstudierna har genomförts genom att utvärderaren har besökt samtliga fem projekt som blivit utvalda för fallstudier. Den viktigaste datainsamlingsmetoden under fallstudierna har varit personliga intervjuer. Intervjuer har genomförts med projektorganisationen för att kartlägga hur projektet framskrider, hur kulturskapare prak- tiskt arbetar med genomförandet, hur deltagare ur målgruppen uppfattar aktiviteterna, hur personal och en- hetschefer inom äldrevården och äldreomsorgen upplever projektet och slutligen, projektens styrgruppsarbete. Tillsammans ger det en god övergripande bild av projektets verksamhet på alla nivåer. Utvärderaren har under besöken intervjuat deltagare ur målgruppen äldre, en målgrupp med stor spännvidd. Det är viktigt att skilja på äldre med och utan omsorgsbehov. Äldre utan omsorgsbehov har större möjlighet att ta del av kultur än äldre i vård och omsorg. Åldrande är egentligen en faktor som får betydelse när åldersrelate- rade sjukdomar, isolering och ensamhet kommer in i bilden, det är först då äldre begränsas i sin förmåga att ta del av kulturutbudet. Därför är det viktigt att inte rygga för spännvidden mellan åldrarna och förutsättningarna hos målgruppen äldre. De som av olika skäl har svårare att besvara utvärderarens frågor bör inte exkluderas. Även om vissa personer har svårigheter att prata går det att hålla en enklare intervju med dem. Fördelen är att det går att få något litet, även om svarsförmågan inte är optimal. Många av de som bor på äldreboenden, trots att de inte bor på demensboenden, har någon form av lättare demens. Därför är observationstiden kortare, intervjuer ska helst göras i samband med att en aktivitet nyss avslutats. Frågorna ska helst hållas korta och enkla och ett litet antal frågor är att rekommendera. Därför har utvärderaren, i de fall intervjuer med deltagare varit möjliga, i regel genomfört intervjuer precis efter eller i nära anslutning till aktiviteterna. Projektbesöken har även planerats så att utvärderaren i möjlig mån kunnat delta i aktiviteter med målgruppen som deltagande observatör. Med detta menas att man går in i en situation som aktiv deltagare och samspelar Oxford Research AB 13

14 med personerna, samtidigt som observatören är den som ska analysera observationerna och situationen. Fall- studierna har planerats så att utvärderaren skulle kunna besöka och delta i så många aktiviteter för äldre som möjligt. I de fall deltagande observation inte har varit möjligt har utvärderaren tagit del av projektens egen dokumentation i form av filmmaterial. Observationsmomentet har varit betydelsefullt dels för kartläggningen av metoder och dels för att utvärderaren skapar sig en mer objektiv bild av aktiviteternas genomförande och den påverkan aktiviteterna har på involverade personer. Etik Allt arbete med denna rapport har baserats på det grundläggande individskyddskravet som kan konkretiseras i fyra allmänna krav på utvärdering och forskning: Informationskravet innebär att forskaren ska informera undersökningsdeltagaren om syftet med forsknings- uppgiften samt deltagarens uppgift i och vilka villkor som gäller för dennes deltagande i projektet. Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning själva har rätt att bestämma över sin medverkan och ska när som helst kunna välja att avbryta utan att det medför några negativa följder för dem. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagarna i en undersökning skall ges största möjliga konfi- dentialitet och eventuella personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att ingen utomstående ska kunna ta del av dem. Alla respondenter i denna uppsats kommer att hållas anonyma och materialet kommer att skrivas ned så att ingen utomstående kan identifiera personerna. Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter om enskilda individer endast får användas i forskningsända- mål. 14 Oxford Research AB

15 Kapitel 4. Värdegrund och kvalitét i äldreomsorgen Senaste årens strategidokument och handlingsplaner för vård och omsorg av äldre präglas av målsättningar som sammantaget ämnar bidra till en meningsfull tillvaro för äldre. Dessa mål rör dels individen och dels de system som erbjuder vård och omsorg i livets senare skede. De individfokuserade målen handlar om att äldre personer ska ges en röst, en möjlighet till ett livslångt lärande och ett aktivt åldrande. De systeminriktade målen handlar om att rikta tjänster till och undanröja hinder och främja kvaliteten på tjänster. Äldreomsorgens nationella värdegrund kan sammanfattas i att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Detta uppnås genom att äldreomsorgen bland annat värnar och respekterar den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbe- stämmande, delaktighet och individanpassning av vård och aktiviteter. Aktiviteter ska utformas på ett sätt som skapar förtroende och trygghet, säkerställer kontinuitet och socialt innehåll och bidrar till att stärka självkänsla och tilltro till egen förmåga. Själva definitionen av kvalitet är en verksamhet [som] uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktions- hindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter 3. En kvalitativ äldreomsorg bygger på respekt för självbestämmande och integritet, är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, tillgänglig och präglas av rättsäkerhet och kontinuitet i genomförandet. 4 Den som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Evidensbase- rad praktik är ett förhållningssätt för ständigt och systematiskt lärande och betyder att flera kunskapskällor används vid beslut om insatser. 5 Syftet är att beslut om insatser alltid ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, den äldres erfarenheter och den professionelles expertis. Arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik ska ske målinriktat på lokal nivå. Nationella insatser ska präglas av samordning och uppmuntra till dialog mellan lokal, regional och nationell nivå. SKL ansvarar för samordning, koordinering och kontinuerlig uppföljning av arbetet med de olika satsningarna. Statskontoret har sedan maj 2011 regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera i vilken utsträckning överenskommelsen bidrar till att förbättra förutsättningarna för socialtjänsten att arbeta evidensbaserat. Det finns ingen gemensam standard för kvalitet i äldreomsorgen där en basnivå för vad som utgör god kvalitet preciseras. De nuvarande skrivningarna av vad som utgör kvalitet i äldreomsorgen är dessutom brett utfor- made vilket gör att det som utgör kvalitet kan tolkas extensivt, där miniminivån utgör uppfyllande av lagens grundläggande krav. Däremot finns ett flertal instrument som mäter kvalitet inom äldreomsorgen idag. När- mare bestämt Öppna jämförelser, Nationella brukarundersökningen, och Äldreguiden. Dessutom finns s.k. kvalitetsregister; Senior Alert, Svenska Demensregistret, Palliativregistret och BPSD, som bygger på data på individnivå som rapporteras av enheter. Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre lanserades 2007 som ett instrument för att driva kvalitets- utvecklingen och öka insynen i sektorn. Undersökningen, i form av enkätundersökningar, utgör ett underlag för kommunledning och verksamhetschefer för strategiska beslut om vilka förbättringsområden som bör priorite- ras. Enkätundersökningarna riktas till äldre med hemtjänst i ordinärt boende och äldre i särskilt boende. Inför undersökningen 2012 omarbetades enkäterna bl. a i syfte att kunna beskriva vården och omsorgen på ett bättre sätt. Tidigare undersökningar lyfter fram åtta faktorer som skiljer kommuner med höga resultat i Öppna jämförelser från de med låga resultat. Dessa faktorer är individanpassad omsorg, utvecklingsorienterad perso- nalstrategi, god ekonomisk styrning, systematiskt kvalitetsarbete, brukarorienterad organisationskultur, struk- turerat samarbete med landstinget och aktivt samarbete i kommunala nätverk. 6 3 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 4 Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten, God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. 5 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Överenskommelse för år 2013 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. 6 SKL, Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen en analys utifrån kommunernas resultat i ÖJ 2009, Oxford Research AB 15

16 Kapitel 5. Nordisk utblick Under 1987 tog Unesco ett initiativ som skulle komma att förändra synen på äldrevård och kultur i hela Skandi- navien. Initiativet hette Arts in hospital, och sedan dess har en mängd olika satsningar och projekt i de nordiska länderna ökat möjligheten för de äldre att få tillgång till kultur på både nationell och lokal nivå. Bland annat ordnas årliga konferenser genom det nordiska nätverket Kultur och hälsa. I Norge fanns tidigt en medvetenhet kring att den äldre befolkningen kommer att växa stadigt framöver i relat- ion till den övriga befolkningen. Inom 30 år har antalet 80- åringar fördubblats. Projektet Den kulturelle spaser- stokken är ett nationellt initiativ som syftar till att öka närvaron av konst och kultur hos de äldre. Genom pro- jektet vill man skapa ökad samverkan mellan kultursektorn och den sociala sektorn, för att utveckla konstnär- liga och kulturella projekt lokalt i en mängd olika genrer och uttryck. Systemet erbjuder dessutom skräddar- sydda kulturella upplevelser på de platser där de äldre befinner sig. Systemet har funnits sedan 2007 och är en konkretisering av den nationella strategin Vårdplan Även i Danmark pågår en diskussion kring en anpassning av i politiken i och med att andelen äldre förväntas öka. Bland annat Kulturstyrelsen frågar sig vad detta innebär för kulturutbudet, och vilka krav som kommer ställas på de frivilliga insatserna i framtiden. 8 I Danmark finns ännu inga nationella projekt för kultur för äldre. De satsningar som görs handlar istället mycket om att främja forskning inom området hälsa och kultur. Det finns också vissa lokala projekt, där fokus ligger på kultur och hälsa. 9 Det forskningsmässiga intresset är stort i Danmark, även om fokus ligger främst på det övergripande sambandet mellan hälsa och kultur. 10 I Finland är rätten till kultur och konst inskriven i grundlagen. Institutet för hälsa och välfärd är ansvariga för implementeringen av det nationella programmet. Åtgärdsprogrammet för heter Konst och kultur ger välfärd, och syftar, som namnet antyder, på att främja välfärd och hälsa genom satsningar på kultur och konst. I åtgärdsprogrammet anges bland annat uttryckligen att kulturverksamhet ska integreras i äldrevården. 11 Trots detta visar en utredning från Undervisningsministeriet att tillgången till kultur är ojämn i Finland. 12 Kom- mittén uppmanar därför till ökade satsningar på kultur, för människans utveckling och välbefinnande samt för olika ålders- och befolkningsgrupper. 13 Island skiljer sig i ett skandinaviskt sammanhang, eftersom de har en relativt låg andel äldre i jämförelse med sina nordiska grannländer. På Island görs stora satsningar på att öka de äldres möjligheter att bo kvar i sina hem. 14 De isländska myndigheterna har under de senaste åren genomfört ett stort ett antal projekt vars syfte är att minska åldersrelaterade fördomar och överbrygga klyftan mellan generationer. Genom deltagande i Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer, satsar Island framförallt på tre områden: Att ge äldre bättre alternativ på arbetsmarknaden, att se de äldre som aktiva delar av samhället, och att främja de äldres möjlighet till ett självständigt liv. 15 De största satsningarna på kultur för äldre på Island sker ofta genom lokala och nationella intresseorganisationer och idéburen verksamhet. De arbetar för de äldres allmänna in- tressen och lägger tyngdpunkten på sådant som förbättrar deras dagliga liv. Dessa organisationer arrangerar sociala evenemang, fritidsaktiviteter, kurser, och en mängd olika kulturella aktiviteter Kulturdepartementet, Regeringen.no, (19/9 2013) 8 De unga äldre, en tillgång för framtiden? Kulturstyrelsen, 2013/program/kul-paa-kulturen/8-de-unge-aeldre/ 9 Kunsten at leve kultur som sundhedsfremme Informationsbroschyr, 2012/Aaben_dagsorden/Bilag/Punkt_17_Bilag_3_.pdf 10 University College Syddanmark, 11 Liikanen, Hanna-Liisa (2010), Konst och kultur ger välfärd förslag till åtgärdsprogram , Undervisningsministeriets publikationer 2010:17, 12 Jacobsson, Leif, et.al (2010), Kultur Kraft för framtiden, Undervisningsministeriets publikationer 2010:12, 13 Ibid s Norman, T M, Rönning, E & Nörgaard, E (2013), Utfordringer for den nordiske velferdsstaten sammenlignbare indikatorer, Nordisk Socialstatistisk Komité 52:2013, 15 Socialdepartementet, Europeiska året för aktivt åldrande, 16 Se till exempel Félag eldri borgara, 16 Oxford Research AB

17 Kapitel 6. Vad säger forskningen? Ett fåtal projekt har stark anknytning till forskningsvärlden, såsom Musik- och ridterapi för äldre strokedrab- bade som drivits av Göteborgs Universitet eller delaktiviteten Min berättelse i Seniorkultur i Stockholms län där berättandeaktiviteten utgjort en del av forskningen vid institutionen för etnologi vid Stockholms universitet. Majoriteten av projekten i Kultur för äldre karaktäriseras av att de utgör experimenterande verksamheter med utgångspunkt i idén att kultur har ett egenvärde och att kulturaktiviteter, med eller utan inslag av fysiska aktivi- teter, gör målgruppen gott. Detta kapitel utgör en sammanfattande introduktion till forskningsfältet kring kul- turaktiviteter för äldre inom vård och omsorg. Att vissa typer av kultur är mer vanligt förekommande i äldre- omsorgen än andra återspeglas i den forskning som finns. Nedan följer en introduktion till forskningsfältet kring hur äldre påverkas av dans, musik, cirkus, film, teater, intergenerationella möten och berättande. 6.1 Dans Dansterapi har sedan länge använts inom äldreomsorgen både i Sverige och internationellt. Det finns idag rela- tivt omfattande forskning som indikerar att dans kan bidra till att bättre självförtroende och ökat välmående för människor i olika åldrar och i olika sjukdomstillstånd, till exempel för äldre personer (Nyström 2002; Os- good, Smith Meyers och Orchowsky 1990; Caplow Lindner 1982; Zandt och Lorenzen 1985), för personer som lider av psykatriska sjukdomar (Koch, Morlinghaus och Fuchs 2007) och för cancerpatienter (Sandel, Judge, Landry och Faria 2005). I Sverige har forskare bland annat intresserat sig för dansens positiva effekter för äldres välbefinnande. Ett exempel är Palo- Bengtsson och Ekmans (1997) analys av hur dans förbättrade de sociala kontakterna mellan personer boende på ett äldreboende. Ytterligare ett exempel är Nyström och Olin Lauritzen (2005) som visat hur dans fungerar som ett alternativt kommunikationssätt för personer som lider av demenssjukdom. Dementa personer kan ha svårt att uttrycka sig verbalt och studien av Nyström och Olin Lauritzen visar hur dansen kan ge dem nya uttrycksmöjligheter. I en liknande studie från 2012 har brittiska forskare (Hamill, Smith och Röhricht 2012) undersökt hur personer med demenssjukdom påverkas av att delta i dansterapi en gång i veck- an under tio veckors tid. Undersökningen visar att dansen hade en positiv påverkan utifrån flera aspekter, bland annat ökade de äldres välbefinnande och koncentrationsförmåga. Pedagogen och konstvetaren Britt- Maj Wikström (2010) menar att kultur såsom musik, dans, bild och litteratur inte enbart är att betrakta som förströelse, utan är viktiga faktorer för psykisk och fysisk hälsa för äldre perso- ner. Betydelsen av konst och kultur har på senare tid också betona från medicinskt håll. Ett exempel är den ansedda vetenskapliga tidskriften British Medical Journal ledare med titeln Spend (slightly) less on health and more on the arts (2002) där författaren menar för att ökade kultursatsningar kan leda till att människors hälsa förbättras. 6.2 Musik Det finns omfattande forskning som visar att musik kan vara ett effektivt verktyg för att minska depressioner och stress hos äldre personer (Hillman 2002; Hanser och Thompson 1998). Det finns forskning om flera olika inriktningar av musikterapi, till exempel att äldre personer enbart lyssnar till musik (Vink, Bruinsma och Schol- ten 2003), att de är aktiva och medverkar genom att sjunga (Skingley och Bungay 2010; Hillman 2002) eller att de är aktiva genom att själva spela instrument (Taylor och Hallam 2008). Musik har visat sig betydelsefullt i ur flera olika aspekter i äldreomsorgen, allt från att förbättra äldre personers sömn (Lai och Good 2005; Johansson 2003) till att öka deras välbefinnande (Hays och Minichiello 2005) och att minska depressioner (Cooke, Moyle, Shum, Harrison och Murfield 2010) och aggressivitet (Sung och Chang 2005). Oxford Research AB 17

18 Inom vården av demenssjuka har musik sedan många år varit ett etablerat verktyg (Ragneskog och Kihlgren 1997). All musik passar dock inte alla individer, utan det är viktigt att musiken anpassas till den enskilda indivi- dens preferenser (Ragneskog, Asplund, Kihlgren och Norberg 2000). Detta kan dock vara komplicerat att ta reda på, eftersom personer med demenssjukdomar kan ha stora svårigheter att kommunicera sina önskemål till omgivningen. 6.3 Cirkus Sökningar efter forskning om cirkus och äldreomsorg tyder på att detta är ett outforskat område. De få studier som handlar om cirkus handlar om att äldre personer tar del av cirkusframträdande som åskådare (Lambert, Dellmann- Jenkins och Fruit 1990) och inte som utövare. I Sverige har cirkusträning använts inom barn- och ungdomshabilitering i syfte att erbjuda barn och ungdomar en behandlingsmetod inom ramen för lustfyllda aktiviteter. Ett projekt i Regions Skånes regi visade att många av barnen med funktionshinder utvecklades posi- tivt även om det också fanns inslag i träningen som kunde diskuteras, t.ex. den höga kravnivån. Motivationen stärktes hos en del av barnen av att få visa upp sina färdigheter inför publik och att få gå till cirkusträning istäl- let för till sjukgymnastik gav dem en positiv identifikation (Lauruschkus, Wennström och Harrysson 2005). 6.4 Animationsterapi och film Filmvisning förekommer på äldreboenden både i Sverige och andra länder (Van T Leven och Jonsson 2002). Sökningar om animationsterapi och skapande av animerad film visar att det finns ytterst begränsat med forsk- ning om detta område. I Eksjö kommun har äldre personer inom äldreomsorgen gjort animerad film inom ramen för projektet Ani- mera = göra livlig. Projektet startade för att ge ett lyft till målgruppen äldre personer med funktionsnedsätt- ning. Stommen i projektet var den unika produktionen av en animerad film med titeln Dramat på Tuvan där äldre personer med olika former av funktionsnedsättning var delaktiga i hela processen. Filmen hade galapre- miär 2009 på biograf Metropol i Eksjö. Förutom Dramat på Tuvan har äldre personer, med handledning av animatörer, gjort flera kortare animationer och digitala historier med seniorer. Projektet har även inkluderat animation och rörlig bild med demenssjuka äldre (Przybylski och Glad 2009). De äldre som deltagit i filmpro- jektet Dramat på Tuvan uppgav att deltagandet gav dem ökat välmående. Faktorer som lyftes fram var bland annat att arbetet med animationen skapade ett socialt sammanhang som väckte positiva känslor (Andersson och Dahlin 2010). Att skapa animerad film kan ses som en del i utvecklingen att bredda kulturutbudet i äldreomsorgen. Gruppen äldre består av personer med vitt skilda intressen och forskare menar att det därför är viktigt att erbjuda ett brett utbud av olika sorters kulturaktiviteter (Keaney och Oskala 2007). 6.5 Teater I en intervjustudie av Olofsson och Thelander (2002) vid Kompetenscentrum tillfrågades äldre på servicehus om sina intressen. I studien undersöktes vilka intressen som skiljer sig mest mellan vad de äldre har önskemål om att utöva och vad de faktiskt utövade. Det visade sig att många äldre ville dansa, gå på konserter och teater, men att ytterst få hade möjlighet att utöva dessa intressen. Detta är aktiviteter som ställer höga krav på den äldre både när det gäller självständighet och förmåga att förflytta sig. Utifrån detta perspektiv kan föreställ- ningarna i Forshaga ses som ett sätt att göra det möjligt för äldre personer att ta del av teaterföreställningar, även om de inte kan förflytta sig till en traditionell teaterscen. Det finns begränsat med forskning om teaterutövande för personer inom äldreomsorgen. Forskning om teater och äldreomsorg handlar i allmänhet inte om att de äldre själva är aktiva som skådespelare, utan om att teater används som metod för att utbilda omsorgspersonal (Kontos och Naglie, 2007; Kontos, Mitchell, Mistry och Ballon 2010; McKay och Bright 2005). 18 Oxford Research AB

19 6.6 Intergenerationella möten Projekt som syftar till att skapa möten mellan äldre personer och förskolebarn finns både i Sverige och inter- nationellt, men forskare är oeniga om vilka effekter dessa möten får för de som deltar (Middlecamp och Gross 2002; Seefeldt 1987). Tidigare forskning har visat att barn som får träffa äldre personer på äldreboenden är mindre benägna att beskriva äldre utifrån stereotypa bilder och skapar sig mer realistiska uppfattningar om äldre människor (Schwalbach och Kiernan 2002). Det finns dock även studier som visar att barn som får möta personer från äldreboenden tenderar att få en mer negativ bild av sitt eget åldrande (till exempel Seefeldt 1987). I många västerländska samhällen, som till exempel Sverige, där äldre och yngre generationer lever separerade från varandra, saknas också möjligheter för unga att på ett naturligt sätt umgås med äldre personer. En avsak- nad av kontakter mellan äldre och yngre har av vissa forskare lyfts fram som orsak till att unga människors negativa attityder gentemot äldre personer (Gilbert och Ricketts 2008). Utifrån detta perspektiv är det viktigt - inte bara för individen utan för samhället i stort - att skapa fler platser där äldre och yngre kan mötas. Även om intergenerationella möten kan ge både negativa och positiva effekter på individnivå, är det ur ett samhälleligt perspektiv viktigt att barn får möjligheter att träffa äldre personer för att på så sätt minska åldersdiskriminering och stereotypa generaliseringar om äldre (Gilbert och Ricketts 2008). 6.7 Berättelser och samtal Användandet av livsberättelser har blivit allt vanligare i äldreomsorgen både i Sverige och i andra länder. Att berätta sin historia kan vara ett sätt för en äldre person att skapa mening till sitt liv (Kenyon 2003), men också ett sätt för omsorgspersonalen att lära känna personen. Det finns forskare som menar att man genom att använda sig av berättelser kan göra omsorgen mer personcentrerad (Clarke Hanson och Ross 2003). Via berät- tandet blir de detaljer som berörs insatta i ett sammanhang. Något annars sammanhängande ges en logik och någon form av mening eller poäng. Detta kan anses gälla för människor i olika åldrar, men för äldre personer får berättandet dessutom en viktig betydelse när det gäller att behålla och bearbeta minnet av vad som hänt tidigare i livet (Olaison och Cedersund 2009). I en svensk interventionsstudie undersökte Wikström med flera hur äldre personers samtal utvecklades när de fick ta del av olika konstverk. De äldre som fick ta del av konst diskuterade inte bara konstverken i sig, utan också egna personliga erfarenheter i större utsträckning än de äldre ingick i kontrollgruppen. Att ta del av och diskutera konst har även visat sig kunna påverka äldre personers hälsa genom att bidra till smärtlindring och minskad yrsel (Wikström, Theorell och Sandström 1993). 6.8 Konst och estetik Bildkonstens påverkan på människan är ett mycket beforskat område, särskilt användningen av bilder och este- tiska uttryck som pedagogiska verktyg. Omfattande forskning om hur konst och estetik påverkar vår mentala och psykiska hälsa har bedrivits av Britt- Maj Wikström (Wikström, 1993; 2002; 2003; 2004; 2005; 2007). Konst- bilder som dialoggenererande medel har varit föremål för kontrollerade studier (Wikström 2003). Konstbilden kan ge upphov till associationer, stimulera fantasi och inlevelseförmåga och skapa samband till den äldres be- hov av att uttrycka känslor, som skapar nya kontakt- och kommunikationsytor mellan äldre och t.ex. vårdper- sonal. I ett av Wikströms pedagogiska forskningsprojekt har reproduktioner av konstbilder använts för att skapa diskussion kring olika mellanmänskliga fenomen, exempelvis hur empati uttrycks mellan avbildade per- sonerna eller vilken atmosfär som går att utläsa ur bilden (Wikström 2000). Bland de resultat som identifierats av bildsamtal finns både fysiologiska som psykologiska. Samtalen baserade på konstbilder ger både stimulans i den individuella utvecklingen, främst genom social interaktion, kreativitet och deltagarnas syn på sin livssituation. I Wikströms studier har även medicinska resultat visats, såsom påver- kan på blodtryck eller konsumtion av laxermedel. Det allmänna hälsoläget och sinnesstämningen har också Oxford Research AB 19

20 samband med konstsamtalen. De upplever sig efter samtalsperiodens som glada och rofyllda i högre utsträck- ning än personer ur kontrollgruppen. 20 Oxford Research AB

21 Kapitel 7. Utvärderingens slutsatser Slutsatserna i detta avsnitt baseras på utvärderarens samlade analys av enkät- och intervjustudier, observat- ioner och tillgänglig projektdokumentation. Satsningen har främjat ökad delaktighet i kulturlivet Utvärderaren kan konstatera att projektens aktiviteter har resulterat i att personer ur målgruppen äldre inom vård och omsorg har fått utökade möjligheter att delta regelbundet eller efter förmåga, som utförare eller genom egen upplevelse, i aktiviteter baserade på ett brett kulturbegrepp. Projekten har arbetat utifrån princi- pen att delaktighet ska bygga på frivillighet och lust. Aktiviteterna har i regel varit av återkommande karaktär och gett målgruppen en känsla av kontinuitet. Projektaktiviteterna har skapat nya sociala sammanhang i varda- gen och skapat förutsättningar för målgruppen att känna social delaktighet. Kulturaktiviteterna har gett upphov till nya samtalsämnen mellan vårdpersonal och äldre vilket påverkat relationen mellan omsorgstagare och personal positivt. Genomförandet av aktiviteterna har även inneburit en ökad känsla av delaktighet i samhälls- livet i stort, exempelvis genom de många möten och samtal målgruppen har med yrkesverksamma i kulturella och kreativa näringar och barn och unga. Den tänkta målgruppen har nåtts av insatserna Intentionen med Kultur för äldre var att framförallt nå målgruppen äldre inom vård och omsorg. Genomgången av projekten visar att samtliga projekt har arbetat med denna målgrupp, som utgångspunkt, men även inklude- rat andra grupper i samhället. Det rör sig exempelvis om friska seniorer utan vårdbehov, personal inom vård och omsorg och tjänstemän vid kommunala förvaltningar. En ytterligare sekundär målgrupp är barn och unga som deltagit i aktiviteterna. Det totala antalet unika deltagare ur målgruppen i respektive projekt som har del- tagit minst en gång i någon av de aktiviteter projektet erbjudit, har varierat från 20 personer till uppemot 1000 personer. Projektens uppföljning av deltagare har varierat ifråga om noggrannhet, vilket gör att en stor del av de siffror som redovisats utgör uppskattningar baserade på samtal med ansvariga personer i den kontext aktivi- teterna utförts. Små justeringar i användningen av bidragsmedel Det förekom att projekten justerade budgeten och användningen av bidragsmedel under projektgenomföran- det. Några av projekten reviderade sina tidsplaner för genomförande och därmed även budgeten i samband med detta. Förändringar gjordes i regel i liten utsträckning och påverkade inte planeringen eller genomföran- det av insatser i särskilt större mån. Det rörde sig framförallt om förändringar i samband med oförutsedda och försvårande händelser såsom personalbortfall eller svårigheter att rekrytera kulturskapare. Mindre justeringar har även gjorts när det gäller inköp av utrustning och marknadsföringsåtgärder, budgeten har i några fall ökats för dessa poster. Satsningen har bidragit till att öppna upp ett nytt arbetsfält för kulturskapare Professionella kulturskapare som deltagit som utförare av aktiviteterna menar att projekten bidragit till att vidga deras syn på marknaden för deras tjänster. Trots det förhållandet att kulturaktiviteter i olika omfattning, genomförs inom vård och omsorg som en del av ordinarie verksamhet, har projektens nyskapande aktiviteter introducerat en ny grupp utförare inom de kulturella och kreativa näringarna till äldreomsorgen. Majoriteten av de kulturskapare som bidragit till utvärderingen hade ingen eller liten tidigare erfarenhet av äldreomsorgen. Ett resultat av projektdeltagandet är att kulturskapare inspirerats att utveckla sina metoder och koncept för äldre inom vård och omsorg. Projekten har utmanat bilden av äldre som kulturkonsumenter Projekten har utmanat det normativa kulturbegreppet och bilden av målgruppen för kultur. Det finns ett flertal exempel på nyskapande metoder för att sprida kulturformer som vanligtvis inte förknippas med seniorer. Bland de mest framträdande finns nycirkus med äldre som aktörer och filmskapande med hjälp av Ipad. Ett ytterligare exempel är idén att använda nya webbaserade kanaler för kultur och tillgängliggöra dem för en grupp som av språkliga skäl stått utanför det svenska kulturutbudet. Dessa exempel breddar den allmänna bilden av kultur- konsumenter. Ett intressant exempel är ett projekt som erbjudit operaföreställningar med professionella solis- Oxford Research AB 21

22 ter och scenografi skapad av professionella scenografer och museipersonal. Opera är en kulturform som visser- ligen förknippas med äldre generationer men som i detta fall genomförts för en målgrupp äldre som har väldigt små eller inga möjligheter att ta del av en operaföreställning på något annat sätt än att föreställningen besöker dem. Kulturaktiviteterna bryter isolering och skänker glädje Deltagande observationer och intervjuer med deltagare visar på kortsiktiga effekter i form av ökad glädje, del- aktighet, brytande av isolering och känsla av sammanhang. Respondenter ur målgruppen talar om aktiviteterna i termer av positiva avbrott i vardagen. Detta gäller både för äldre inom vård och omsorg som hemmaboende och aktiva seniorer. I de fall aktiviteterna har varit riktade mot svårt dementa personer, menar vårdpersonalen att det är svårt att avläsa individernas reaktioner, men att målgruppen verkar känna glädje för stunden. Där- emot är det svårt att på ett tillfredsställande sätt mäta måluppfyllelsen i de projekt som avsett att förbättra äldres hälsa, exempelvis genom att stimulera målgruppen äldres minneskapacitet. Den vanligaste orsaken är att det saknas ett startvärde i form av en inledande mätning, innan aktiviteten påbörjats. Det är även svårt att veta hur exempelvis förändrad medicinering, eller andra förändringar i den äldres liv påverkar minneskap- aciteten. Dessa förhållanden gör det svårt att dra säkra slutsatser kring hur aktiviteterna påverkat äldres hälso- tillstånd. Projekten drivs av idén att aktivering gör gott Många av projekten har som mål att i breda termer aktivera målgruppen med kulturaktiviteter. Aktiveringsmå- let bygger på en tanke om att aktivitet är bra för målgruppen äldre, både för hälsan och det allmänna välbefin- nandet. Vad aktivering innebär, en problematisering av begreppet, saknas i stor utsträckning, många projekt talar om att alla deltar efter egna förutsättningar. Det är allmänt vedertaget att motion och social samvaro ger positiva hälsoeffekter. Men en föreställning om att alla innerst inne vill delta i en specifik kulturaktivitet, är ett antagande som inte behöver stämma. Utvärderaren har noterat att det förekommer att personal helt en- kelt kör ut seniorer när det är dags för en aktivitet, så länge deras dagsform är god. Under de deltagande observationerna har de individer ur målgruppen äldre som på ett tydligt sätt kunnat klargöra att de inte vill delta, fått återgå till sina rum eller göra det de önskat. Projekten har utvecklat samverkan mellan nya parter Projekten har medfört att samverkan utvecklats mellan kommunala förvaltningar, kulturinstitutioner, kulturella och kreativa näringar och den ideella sektorn. Samarbetet har främst skett på lokal nivå, det finns en märkbar avsaknad av regionala lösningar. Projekten har fungerat som en sammanhållande och styrande kraft för arbetet mellan de involverade aktörerna. Samverkan mellan kultursektorn och vård- och omsorgssektorn har inneburit ett ömsesidigt utbyte och resulterat i nya erfarenheter och praktiska modeller för kultur för äldre. Samverkan har fungerat väl och har i liten utsträckning påverkats negativt av vanligt förekommande begränsningar, såsom samverkansparternas olika organisatoriska struktur, de regelverk myndigheter är underkastade och befintliga synsätt och perspektiv som dominerar hos respektive samverkansaktör. Den mest angivna framgångsfaktorn är engagemang på chefs- och ledningsnivå Den framgångsfaktor respondenterna talat mest kring som en förutsättning för aktiviteternas genomförande, är engagemang på ledningsnivå. Vad som menas med engagemang är mångtydigt och innebörden varierar något mellan respondentgrupperna. Den röda tråden i uttrycket är emellertid vård- och omsorgsorganisation- ernas förmåga att planera och avsätta resurser för kulturaktiviteter. Eftersom kulturaktiviteterna har varit kostnadsfria, har den avgörande förutsättningen för att de ska genomföras, på exempelvis ett äldreboende, varit att ledningen visar vilja och entusiasm för att avsätta tid till att planera inför aktiviteten och planera per- sonalens arbete så att de på bästa sätt kan bidra till genomförandet. Detta bekräftas av vårdpersonalen, som menar att den viktigaste framgångsfaktorn är att deras scheman och arbetsuppgifter anpassas efter aktivite- ternas genomförande, och att aktiviteterna inte bara läggs på ordinarie uppgifter. Kulturskapare, som oftast utgör aktivitetsledare, menar att den viktigaste framgångsfaktorn är att äldreomsorgspersonal är närvarande under genomförandet och visar intresse och engagemang. Detta påverkar målgruppen äldres inställning till aktiviteten såväl som dynamiken i gruppen. Motsatsvis, om personalen är närvarande men uppvisar en negativ inställning, har det lett till konsekvenser i form av att genomförandet försvårats. 22 Oxford Research AB

23 Projekten utmanar rutinartade strukturer i äldreomsorgen Projektaktiviteterna har utgjort nya inslag i förhållande till de arbetsformer och strukturer som dominerar i äldreomsorgen. Flertalet projektledare och kulturskapare har uppmanat personal inom äldrevården och äldre- omsorgen att delta i aktiviteterna, dels för att engagera målgruppen äldre och dels för att de ska lära sig meto- den och därmed kunna genomföra aktiviteterna på egen hand. Mötet mellan de två yrkesgruppernas sätt att arbeta med vårdtagarna har givit en ömsesidig påverkan på deras rutiner och arbetsmetoder. Kulturaktiviteter- na har varit experimenterande och spontana i kontrast till traditionellt omsorgsarbete, vilket inspirerat vård- personal att utveckla rådande arbetsrutiner. Denna effekt har dock inte uppnåtts i alla projekt, kulturskapare vittnar om att personal i vården prioriterar städning och andra sysslor under aktiviteternas genomförande, både när personal utgör en del av målgruppen av aktiviteterna och när de enbart är nödvändiga för att behålla den goda dynamiken i gruppen. Samarbete med ideella sektorn ger nödvändig medfinansiering och stöd Samtliga projekt som varit föremål för fallstudier har ett välutvecklat samarbete med föreningslivet, frivilligsek- torn eller annan idéburen verksamhet. Samarbetet har framförallt varit viktigt för kompetensförsörjningen i projekten, i form av kulturskapare, men också i form av nödvändig medfinansiering av insatserna, kanaler för marknadsföring och tillgång till lokaler. Volontärer har bidragit med enklare praktiska uppgifter som förbere- delse av fika, iordningsställande av lokaler och marknadsföring i form av uppsättande av affischer. Samarbete med ideella sektorn har i hög grad underlättat genomförandet av aktiviteterna. Personalen väljer vilka som får delta Utgångspunkten för de flesta projekt är att deltagande i kulturaktiviteterna är frivilligt och att aktiviteterna är öppna för alla som vill delta. Utvärderaren har identifierat att urvalsprocesser förekommer i viss utsträckning där de friskaste och mest entusiastiska väljs ut för deltagande i aktiviteterna av äldreomsorgspersonalen. Ur- valsprocessen påverkar framförallt deltagandet för äldre inom vård och omsorg som är beroende av att perso- nal informerar dem, påminner dem eller bistår med transport till aktiviteten. Urvalsprocessen baseras i sådana fall på individens dagsform och personalens kunskap om individernas intressen, humör och inställning till soci- ala aktiviteter. Aktivitetsledaren, i de flesta fall en kulturskapare, har inget eller mycket litet inflytande över vilka äldre som deltar i aktiviteten. Urvalsprocessen är både medveten och omedveten och förklaras med att den är en förutsättning för att gruppdynamiken och stämningen ska vara god. Behov av ett tydligare individperspektiv Utvärderaren har noterat att målgruppen äldre sällan problematiseras på huvudprojektnivå, det talas om äldre i breda termer och variationer i målgruppen p.g.a. ålder, hälsotillstånd, social bakgrund, yrkesbakgrund, intres- sen etc. kommer sällan på tal när aktiviteter diskuteras. Flera av projekten arbetar med friska och aktiva senio- rer, d.v.s. inte enbart med äldre inom vård och omsorg. I samtliga projekt som varit föremål för fallstudier har målgruppen för aktiviteterna varit såväl hemmaboende, friska och aktiva seniorer som seniorer inom äldrevår- den och äldreomsorgen. Vissa projekt har ett tydligt individperspektiv i planeringen av aktiviteter. Projekt som fokuserat på en undergrupp till målgruppen äldre inom vård och omsorg har i större utsträckning analyserat målgruppen och sett till individuella skillnader, detta är särskilt tydligt i exempelvis de projekt som utformat aktiviteter för äldre med annan etnisk bakgrund än svensk. Även projekt som arbetat med ambitionen att sti- mulera minnesförmågan har lagt mycket arbete på att analysera målgruppens bakgrund. Få systematiska behovsanalyser De äldre får möjlighet att komma till tals under och efter genomförandet av aktiviteterna. Detta uttrycker sig i en vilja att delta eller ej, spontana kommentarer och diskussioner kring det man varit med om. Huruvida mål- gruppen äldres perspektiv tas hänsyn till i utformningen varierar i hög grad mellan projekten, men även mellan aktiviteter inom ett och samma projekt. I vissa fall är det uteslutande på huvudprojektnivå som utformning av aktiviteter sker. I de fall en dialog funnits kring behov har den framförallt skett mellan projektledare, styrgrupp och kulturfunktioner. I nästa steg är det projektledning och chefer och personal inom äldrevården som fått medverka i de inledande tankeprocesserna kring aktiviteternas innehåll och utformning. Detta medför inte att målgruppen äldres behov och önskemål helt förbises, utan att sådan hänsyn kan tillgodoses på genomförande- nivå, av delprojektledare, aktivitetsledare och andra som arbetar nära de äldre med det praktiska genomföran- det. Oxford Research AB 23

24 Projekten bedriver nyskapande och experimenterande verksamhet Bland fallstudieprojekten har kulturskapare som arbetat med utförandet av aktiviteterna haft liten eller ingen erfarenhet av att arbeta med äldre inom vård och omsorg som målgrupp. Därför har aktiviteterna i någon mån experimenterats fram genom att aktivitetsledare och kulturskapare testat olika koncept på målgruppen och justerat dem i enlighet med målgruppens reaktioner, tycke och smak. Dessa utvecklingsprocesser utmynnar i de modeller som dokumenterats genom denna rapport. Det har även förekommit att färdiga kulturkoncept för äldre har använts, främst av kulturskapare med tidigare erfarenhet av att arbeta med äldre som målgrupp. Kulturskapare menar att koncepten går att utveckla, men att kunskapsunderlaget kring hur de inom sin konst- form utför aktiviteter för personer inom vård och omsorg, är bristfälligt. 24 Oxford Research AB

25 Kapitel 8. Vilka är barriärerna? I reformskapande och utvecklande arbete kan hinder uppstå i implementeringen. I detta avsnitt har utvärdera- ren de omständigheter som kan försvåra genomförandet av kulturaktiviteter för äldre. Fokus ligger på omstän- digheter som har eller skulle kunna ge en begränsande effekt för uppnåendet av målen för bidraget Svårt att förändra rutinbunden verksamhet Svagt stöd från organisationsledningen och ett begränsat rutinartat verksamhetsorganisatoriskt utrymme för kulturfrämjande aktiviteter är två omständigheter som utgjort begränsande faktorer. En central framgångsfak- tor för att främja ökad systematik och utforma metoder som är långsiktigt hållbara i en organisation är att man lyckas skapa rutin och förståelse kring en ny metod eller modell som också är förankrad hos både personal och ledning. Ansvariga utförare för kulturaktiviteterna i projekten upplever att strukturerna inom vården och om- sorgen är noga planerade och ofta saknar flexibilitet. Dessa detaljerade strukturer och arbetssätt har i vissa fall haft en begränsande effekt för kulturskaparnas möjligheter att testa olika vägar för att nå det önskade utfallet med sin aktivitet. Äldreomsorgspersonal som utvärderaren intervjuat lyfter fram sin tunga arbetsbörda som en begränsande förutsättning för att lyckas skapa en långsiktig rutin med utrymme för kulturskapande aktiviteter. Intervjuad vårdpersonal anger ofta att de upplever att det inte finns tillräckligt med tid avsatt för planering och genomförande av aktiviteter i ordinarie arbetsschema. Kulturskapare bekräftar bilden och menar att personal prioriterar städning och andra sysslor under aktiviteternas genomförande, både när personal utgör en del av målgruppen av aktiviteterna och när de enbart är nödvändiga för att behålla dynamiken i gruppen. På de vård- och omsorgsboenden utvärderaren besökt där det inte funnits en organisationsledning som tydligt markerat att kulturella aktiviteter är något eftersträvansvärt och centralt i omvårdnadsarbetet, är det vanligare att kulturskapare, projektledare och äldreomsorgspersonal menar att förutsättningarna är dåliga för att inför- liva nya rutiner i den ordinarie verksamhetsstrukturen. Sjukvård och omsorgsverksamhet är ett område som i hög grad präglas av rutiner av praktisk omvårdnadska- raktär, äldreboenden kan liknas vid institutionella miljöer som kräver rutiner för att verksamheten ska fungera optimalt. 17 Rutiner styr omsorgsgivaren och omsorgstagarens beteende och systematiserar omsorgsarbetet på ett specifikt sätt. Tidigare studier visar att rutinmässiga praktiska sysslor, t.ex. städning och tvättning, tenderar att betraktas som prioriterade sysslor när rutiner värderas högt i en verksamhet. Det kan vara svårare att införa och implementera förändringar som etablerar nya strukturer i rutinbunden verksamhet eftersom arbetet präglas av specifika och etablerade rutiner som anses överordnade. Aktiviteter av social karaktär har inte ruti- nerats i samma utsträckning inom äldrevården, till förmån för de praktiska sysslorna. Att bryta personalgrup- pens vanor kan kräva känsliga diskussioner eftersom det fysiska arbetet är mer synligt och påtagligt än det sociala vilket medför att praktiska rutiner ges företräde. Enligt respondenterna inom äldreomsorgen är de främsta orsakerna till att socialt omsorgsarbete underordnas praktiska rutiner ett resultat av underbemanning och resursbrist. Forskningen visar att det också kan vara så att rutinerna erbjuder äldreomsorgspersonalen utrymme för ett slags mental vila. Praktiska rutiner som en flykt från direkta möten är särskilt relevant inom äldreomsorgen för individer med demenssjukdom. Eftersom äldre med denna sjukdomsbild sällan ger återkoppling på omsorgsgivarens insatser kan vara förståeligt att söka efter pauser för att undgå känslomässig avtrubbning. Fenomenet benämns smälttid eller Wettex- syndrom där vårdgivaren genom praktiska göromål får tid till egen reflektion och tid för återhämtning. 18 Som omsorgsgivare präglas arbetssituationen ofta av otydliga gränser för hur mycket socialt samspel personalen förväntas orka med. 17 Harnett mfl, Harnett mfl, Oxford Research AB 25

26 Ytterligare en barriär avser de fall då kulturskaparen och/eller verksamhetsledningen inte lyckats engagera och involvera personal på ett praktiskt plan i den utsträckning som krävs för att de ska hinna lära sig och känna sig bekväma med en ny metod eller modell. Därigenom reduceras förutsättningarna för personalen att kunna genomföra aktiviteterna självständigt. Utvärderaren har noterat att personalen i regel har fått god information om vilken typ aktiviteter som ska genomföras och att de även fått information om bakgrunden till aktiviteten. Samtidigt förekommer en uppfattning om att aktiviteterna är av tillfällig karaktär vilket påverkar graden av intresse och viljan att själva bli utförare av aktiviteterna. Det faktum att externa kulturskapare har drivit ge- nomförandet av aktiviteterna har i hög grad bidragit till ett intresse och engagemang. Dock riskerar insatsen att bli kontraproduktiv om kulturskaparen och/eller organisationsledningen inte uppmuntrar eller skapar förut- sättningar för personalen att ta eget ansvar för att skapa en långsiktig struktur. I flertalet projekt har sådana barriärer som riskerar att underminera en ökad systematik uppmärksammats av projektledningen. Både pro- jektledare och kulturskapare har i motverkande syfte i stor utsträckning uppmanat personal inom äldrevården och äldreomsorgen att delta i aktiviteterna, dels för att engagera målgruppen äldre och dels för att de själva ska lära sig metoden och därmed kunna genomföra aktiviteterna på egen hand Selektiva urvalsprocesser Utvärderaren kan konstatera att majoriteten av projekten utgår från att deltagande i kulturaktiviteterna ska bygga på frivilligt deltagande och vara öppna för alla som vill delta. På genomförandenivå har det emellertid gått att urskilja selektiva urvalsprocesser där de äldre som är mest högfunktionella, i termer av friska och entu- siastiska omsorgstagare, väljs ut för deltagande i aktiviteterna av äldreomsorgspersonalen. Utvärderaren har under de deltagande observationerna noterat att det förekommer medvetna och omedvetna urvalsprocesser av vilka äldre som ska delta i kulturaktiviteterna. Projektpersonalen har i regel lämnat över till vården och om- sorgen att bestämma vilka personer som ska delta i aktiviteterna, Vi vill inte välja ut vilka som ska delta. (Projektledning) Projektpersonalen och kulturskaparna har självständigt noterat att det kan finnas olika idéer bland personalen kring vilka ur målgruppen som ska delta och ej. Som exempel nämns att vårdpersonal ibland inte vill ha de- menta äldre tillsammans med friska äldre. Detta är ett tecken på att det förekommer ett urval av deltagare på äldreboenden utifrån de boendes fysiska och psykiska förutsättningar. De som är sängliggande och som inte kan flyttas deltar exempelvis i regel inte. Andra skäl för selektion som nämns är att det ligger stor tankeverk- samhet bakom gruppsammansättningen, det är förutsättning för att gruppdynamiken och stämningen ska vara god. Utvärderaren har emellertid under observationer noterat att gruppaktiviteter präglas av deltagare med mycket olika fysiska möjligheter och begränsningar. Personal som är positiva till att blanda deltagare utifrån fysisk förmåga och lätt eller svår demens menar att det även kan finnas positiva aspekter av detta. Det möjlig- gör ett gemensamt utbyte mellan deltagarna, någon minns och någon minns inte. Deltagarna valdes ut på frivillig basis av äldreboendets personal vilket indirekt resulterade i att aktiviteten tenderade att inkludera redan duktiga berättare. (Kulturskapare) Den målgrupp som främst drabbas av en urvalsprocess som utesluter en viss grupp från aktiviteter är äldre med stort vårdbehov och som är beroende av att personal informerar, påminner och bistår med transport till aktiviteten. Det har även visat sig att individens dagsform och personalens kunskap om individens inställning och intresse för sociala aktiviteter avgör omsorgstagarens möjlighet till deltagande, något som nödvändigtvis inte bygger på omsorgstagarens egen vilja. Aktivitetsledare, kulturskapare och äldreboendens verksamhetsled- ning i flertalet av projekten saknar ofta inflytande eller är omedvetna om förekomsten av urvalsprocesser. Selektionen är därigenom både av medveten och omedveten karaktär. Det är vanligt förekommande att kollektiva miljöer, såsom äldreboenden, riskerar att förstärka en målgrupps- konstruktion där individuella skillnader dämpas och där individer kategoriseras i specifika grupper såsom de 26 Oxford Research AB

27 dementa och de friskare. 19 En kategorisering av denna karaktär riskerar att cementera föreställningar om de olika gruppernas förutsättningar och behov. Föreställningarna påverkar i sin tur hur de äldre ser på sig själva. En fara med detta är att det sker en successiv anpassning i enlighet med dessa uppfattningar med resultatet att personal blir ställföreträdare för äldre och fungerar som en slags vikarierande röster. En vikarierande röst för den äldres talan genom att exempelvis anse sig veta vilka aktiviteter som fungerar och är önskvärda. Samtidigt bör poängteras att omsorgspersonalen är en kompetent yrkesgrupp som bör betraktas som de som känner omsorgstagaren bäst och har yrkeskunnighet att genomföra välavvägda urval för delta- gande baserat på individens självbestämmande och integritet. Däremot bör diskuteras huruvida premisserna för deltagande och aktivering bygger på den äldres fria val Så länge de aktiveras Projekten har till stor del utgått från och genomförts i en kontext som i stor utsträckning präglas av ett social- gerontologiskt aktivitetsperspektiv som bygger på en grundtanke om att aktivering och deltagande i sociala sammanhang är förutsättningar för det goda åldrandet. Detta synsätt präglas av en tanke om att det är bra att den äldre aktiveras och deltar i en social aktivitet, oavsett vad aktiviteten består i. Passivitet betraktas i enlighet med detta perspektiv som en indikator på bristande omsorg. Ett exempel på detta aktivitets- och deltagande- perspektiv är de verkstäder samt terapiverksamheter som infördes under 80- talet och idag är schemalagda sociala aktiviteter av traditionell karaktär, t.ex. bingo och musikstunder, centrala i det kvalitativa omsorgsar- betet. Tidigare genomförda intervjustudier med omsorgschefer och personal inom äldreomsorgen visar att dagens omsorgstagare tenderar att betraktas som en grupp passiva, beroende och ensamma individer som har svårt att ta egna initiativ och att tillgodogöra sig sina egna sociala behov. 20 Om passivitet anses karaktärisera grup- pen omsorgstagare blir det naturligt att det anses vara äldreomsorgens ansvar att sysselsätta dem, oavsett om dessa individer själva ser ett behov av aktivering. 21 Situationen kan illustreras med citat från vårdbiträden som deltagit i projektaktiviteterna, Aktiviteten annonseras inte i förväg; de boende blir stressade av att få information som de sedan ändå glöm- mer av. Den bästa strategin är bara att hämta deltagarna när det är dags för aktivitet. Man får lura dit dem helt enkelt. Vissa deltagare kör man bara in till aktiviteten men skulle han eller hon inte vilja delta så kör man givetvis tillbaka personen till sitt rum. En risk med aktivitetsperspektivet är att individuella behov och skillnader ifråga om behov av aktiviteter bland omsorgstagarna förbises. En onyanserad tilltro till aktivering riskerar att sysselsätta omsorgstagaren med aktivi- teter som han/hon finner innehållslösa. En ofrivillig aktivering, bör enligt Harnett m.fl. (2012) betraktas som både kränkande och påfrestande för den enskilde individen. Det är också synnerligen vanligt att äldreomsorgen inte tar hänsyn till vilken typ av aktiviteter som de äldre är intresserade av, för att citera Harnett m.fl. (2012): det är inte självklart att alla äldre personer är intresserade av bingo. Utgångspunkten i ett sådant resonemang indikerar ett synsätt där den åldrande individen anses ha samma behov som och önskningar som han/hon hade i medelåldern. 22 Intervjuer med vårdpersonal visar att beslut om valet av typ av kulturaktivitet som den äldre ska delta i kan baseras på personens tidigare yrke, anhö- rigas intressen eller berättelser om de äldre eller annan information om den äldres liv. Därigenom legitimeras specifika ageranden genom vilken omsorgspersonalen antingen ofrivilligt passiviserar eller påtvingat aktiverar omsorgstagaren. 19 Harnett mfl, Harnett mfl, Harnett mfl, Harnett mfl, Oxford Research AB 27

28 8.1.4 Stereotypisering av äldre Utvärderaren har noterat att det är vanligt förekommande att målgruppen äldre betraktas som en homogen grupp av projektpersonal och andra utanför vård- och omsorgsvardagen och som berörs av projektverksam- heten. Det är rimligt att anta att förutsättningarna för och behov av deltagande skiljer sig från individ till individ inom den aktuella målgrupp äldre. Dessutom riktar sig flera av projekten till aktiva seniorer som också utan uppdraget skulle haft stor möjlighet att delta i det ordinarie kulturlivet. Samtliga fallstudieprojekt som utvärde- raren studerat närmare har riktat sig till såväl hemmaboende, friska seniorer som till seniorer inom äldrevården och äldreomsorgen varav endast den sistnämnda är den målgrupp som är uppdragets egentliga mottagare. Individperspektivet har varit svagt till förmån för den kollektiva bilden av vad som karakteriserar gruppen äldre. Målgruppen problematiseras vanligtvis inte på projektledningsnivå. Målgruppen äldre definieras i breda all- männa termer trots en enorm spännvidd i termer av ålder, social bakgrund, intressen, social bakgrund, hälso- tillstånd och yrkesbakgrund. Däremot är det vanligare att kulturskaparna som leder utförandet av aktiviteterna tar hänsyn till målgruppens bredd och mångfald i planering och genomförande. Vårdpersonalen bidrar vidare med ett strategiskt och praktiskt tänk i att kontextanpassa aktiviteterna efter de äldres förutsättningar och individuella förutsättningar. Sammantaget präglas en stor del av projekten av sporadiskt förekommande behovsanalyser hos målgruppen äldre vars förekomst också skiljer sig mellan aktiviteter inom ett och samma projekt. Utvärderaren har noterat att det förekommer dialog både på huvudprojektnivå och verksamhetsnivå vad gäller utformning och innehåll i aktiviteterna som förutsättning för att alla ska kunna delta efter de egna förutsättningarna. En sådan dialog har dock sällan inkluderat någon ur målgruppen. Det betyder inte att målgruppens behov och önskemål förbises, men däremot att det förekommer uttolkare som avgör de äldres behov av deltagande. Sammantaget medför det att projekten sannolikt ökat delaktigheten men att förutsättningarna för deltagande inte alltid utgår från deltagarnas syn på deltagande och aktivering. Ett sätt att komma ifrån stereotypa tankesätt är att utveckla arbetet med behovs- och intressekartläggningar hos målgruppen äldre. För en äldreomsorg av god kvalitet behövs metoder och arbetssätt som ger både hand- läggare och utförare stöd i att arbeta behovsinriktat och systematiskt. Ett behovsorienterat arbetssätt är nära sammankopplat med äldreomsorgens nationella värdegrund, och hänger ihop med att äldre människor ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Genom individanpassning och ett delaktighetsperspek- tiv redan i planeringsprocessen kan man frånkomma stereotypiska uppfattningar och standardiserade tjänste- utbud. 28 Oxford Research AB

29 Kapitel 9. Vilka förutsättningar behövs? Det handlar om hur projektet implementeras i ordinarie verksamhet, hur det ska finansieras och vilka aktörer man ska samarbeta med för att få goda resultat. Nedan har vi samlat de förutsättningar vi menar är elementära för att säkra äldre människors delaktighet i kulturlivet och utveckla systematik och samverkan Strukturer för kulturaktiviteter i det ordinarie arbetet Det långsiktiga målet med Kultur för äldre är att integrera kultur med högkvalitativt utförande i den ordinarie vården och omsorgen av äldre. Det finns inga enkla framgångsrecept för att integrera nya moment och arbets- sätt i organisationer. Förändrings- och utvecklingsarbete är en utmaning i de flesta organisationer och kräver vissa förutsättningar. Enligt klassisk organisationsteori är organisationer, generellt sett, motståndskraftiga till snabba och omfattande förändringar. Nyheter i arbetssätt och organisation kan uppfattas som komplexa, kon- textlösa och svårgenomförliga. Offentligt finansierade verksamheter karaktäriseras dessutom av att arbeta utifrån flera och ibland motstridiga mål på olika nivåer. Vård- och omsorgsverksamheter är vidare kända för att vara starkt rutinbundna, både när det gäller personalens omsorgsarbete, de boendes makt och institutionen som helhet. 23 Exempelvis visar tidigare studier att socialt umgänge och annan omsorg värderas lägre än rutin- bundna praktiska sysslor. 24 Att integrera kultur i det ordinarie vård- och omsorgsarbetet bör ses mot denna bakgrund. Intresset och kunskapen om kulturaktiviteter i vård och omsorg för äldre varierar. Även om flera vård- och omsorgsaktörer har ett intresse av att utveckla sin verksamhet till att erbjuda ett större kulturinnehåll före- kommer även ett allmänt ointresse. Det har förekommit att projekten erbjudit aktiviteter till samtliga vård- och omsorgsaktörer inom en kommun eller region men att endast en bråkdel visat intresse och deltagit i projektens aktiviteter. Om kultur ska bli en integrerad del i äldrevården och äldreomsorgen krävs att det etableras en känsla av nödvändighet som genomsyrar såväl enskilda vård- och omsorgsorganisationer som den allmänna debatten. På lokal nivå kan ett inledande steg vara att arbeta på ett formaliserat sätt med att integrera kultur i exempelvis i en kommuns prioriteringar. En metod för att förankra de positiva visioner och värderingar som ligger bakom en förändring är att utveckla en vision och en strategi. Genom visionen formuleras ett mål för vad organisationen vill uppnå, vilken också kan användas för att motivera personalen. Strategin konkretiserar sedan hur visionen ska uppnås. Förändringar i verksamheten kan uppfattas mycket olika från individ till individ. Mottagandet av kulturaktivite- terna hos vårdpersonalen som berörts av projekten har varit blandat. Intervjuade vårdbiträden berättar att majoriteten är positiva till kulturaktiviteterna som nya inslag i arbetet, medan vissa tycker att det är trams. Ett sätt att som kan underlätta mottagandet av nya arbetsuppgifter är Region Skånes modell. I Skåne har man valt att organisera arbetet så att vården äger de kultur för äldre- aktiviteter som genomförs. Vård och omsorgs- givare har möjlighet att ansöka om medel från projektgruppen. I ansökan beskrivs projektidén och hur den ordinarie personalen kommer att involveras i aktiviteterna. Modellen är utarbetad under ett flertal år. Tidigare gavs medel till andra aktörer, exempelvis bildningsförbund. Även om resultaten var goda, fanns en upplevelse om att aktiviteterna blev enstaka nedslag utan tillräcklig förankring eller kontinuitet. Detta kunde leda till att vårdpersonalen ifrågasatte meningen med aktiviteterna, överraskades av genomförandet och uppvisade bris- tande engagemang. Genom att låta vården äga projektet och ansvara för medel för finansiering och planering undveks dessa barriärer. Att införa en ny aktivitet kräver generellt att ansvariga utses, planering och schemaläggande av genomförandet och även att det nya momentet förankras socialt och marknadsförs. I intervjuer med personal inom äldrevår- den återkommer upplevelsen att det saknas förutsättningar för att på bästa sätt arbeta med kulturaktiviteter. 23 Harnett mfl, Harnett mfl, Oxford Research AB 29

30 Den huvudsakliga bristen utgörs av dålig planering, det finns inte tillräckligt med schemalagd tid att avsätta till aktiviteterna. Hur ledningen beskriver och prioriterar aktiviteter har betydelse för personalens engagemang och prioriteringsvilja i det löpande arbetet. En metod, som många vård- och omsorgsboenden använder sig av, är kulturombud. Kulturombuden utgörs av ordinarie personal inom vården som verkar som kulturambassadörer genom att uppmuntra till, planera och genomföra kulturaktiviteter. Kulturombuden ingår i regel i ett nätverk av kulturombud i kommunen som ger tillfälle att diskutera och sprida erfarenheter om kulturaktiviteter. Kulturombuden har haft en viktig roll i ge- nomförandet av projektaktiviteterna genom att fungera som kontaktpersoner för projektledare och kultur- skapare och ansvara för intern informationsspridning, förankring och resultat av genomförda aktiviteter. Kul- turombuden har dessutom en viktig roll för att motverka hinder och socialt motstånd. Kommunalt anställda aktivitetssamordnare har spelat en viktig roll för genomförandet av det värmländska projektet Kultur som Minnesmiljö. Aktivitetssamordnarna fungerar som serviceorgan för kommunens äldrevård och äldreomsorg och arbetar med att ge vårdpersonalen inspiration och idéer till att genomföra egna aktivite- ter på sina arbetsplatser. Samarbete är en väsentlig del av aktivitetssamordnarnas verksamhet. Enligt aktivi- tetssamordnarna är det viktigt med en personlig kontakt med enhetscheferna. Arbetet med att sprida inform- ation och förankra aktiviteterna ger utdelning i form av att rätt personer är med på tåget för att skapa förut- sättningar för att arbeta vidare med kultur i äldrevården efter projektavslut. Ett ändamålsenligt och hållbart införande av nya arbetsmetoder förutsätter även rutiner kring uppföljning och dokumentation. Projekten har i regel genomfört enkla enkäter som riktats till målgruppen äldre, och i undan- tagsfall intervjuer. De flesta projekt har inhämtat information från vårdpersonal kring aktiviteternas framgång. Viktigaste lärdomarna i projektet som vi tar med oss in i framtiden är vikten av information, uppföljning och kvalitetssäkring. (Projektledare) De finns flera brister i projektens uppföljning och dokumentation i den praktiska kontext de genomförts. Om erfarenheter och resultat inte dokumenteras riskerar lärdomar och kunskap att gå förlorad. Dokumentationen kan dessutom användas till att befästa fördelarna med aktiviteterna och på det sättet bidra till att stimulera till nya aktiviteter Finansieringsformer för fortsatt verksamhet Att finna modeller för långsiktig finansiering av projektbaserad verksamhet är en utmaning. Flera respondenter menar att det finns en risk att projektverksamheten inte kommer att fortsätta i den mån som det var tänkt vid projektstart p.g.a. finansieringsproblematik. Även om det finns en plan för hur projektverksamheten ska fort- sätta efter projekttidens slut garanterar det inte att projekten lever vidare. Finansiering och annan resursallo- kering är i regel avgörande för projektaktiviteternas fortlevnad. Exempelvis efterlyser kulturskapare en kontinu- itet i arbetet, något de befarar kommer att gå förlorad, om finansieringsfrågan inte är löst. Finansiering av kultur för äldre berör inte enbart vård- och omsorgsaktörer som inköpare utan också kulturin- stitutionerna. Det finns flera exempel på samarbeten där inga medel gått via projekten till kulturinstitutioner- na, deras arbetsinsats har många fall baserats på en egen satsning i form av arbetstimmar. En förutsättning för detta var att projektaktiviteterna ingick i kulturinstitutionens verksamhetsbeskrivning. Trots frågans betydelse, upplever utvärderaren att frågan kring framtida finansiering inte ägnats särskilt stor uppmärksamhet under själva projektgenomförandet. Respondenter som nämnt finansieringsproblematiken har i regel nöjt sig med att konstatera att det sannolikt kommer att utgöra ett problem vid projektavslutet. Pro- jekten har betraktats som just projekt, vilket gjort att arbetet med att ta fram en långsiktig finansieringsplan inte prioriterats. Det finns planer på att bevara enskilda delar av ett projekt. Aktiviteterna har setts som expe- rimenterande verksamheter där de mest framgångsrika aktiviteterna blir aktuella att bevara eller vidareut- veckla. Eller som en områdeschef för kommunala äldreboenden uttrycker det, 30 Oxford Research AB

31 En realistisk fortsättning av projektet är att antalet projekt troligen reduceras; ett delmål i projektet är just utrymmet att pröva vilka aktiviteter som har mest positivt utfall. Efterdyningarna av projektet kommer att in- nebära att det finns ett fåtal kulturfrämjande aktiviteter kvar men att dessa är högkvalitativa. Ett annat exempel är Göteborgsprojektet, Generationsmöten mellan unga och äldre, där åtgärder vidtagits för att integrera projektet i den ordinarie verksamheten från start. I likhet med de andra projekten behövs ny finansiering för projektaktiviteternas fortlevnad. En central faktor här var att finansieringen skulle vara långsik- tigt löst och inte beroende av Kulturrådets projektanslag redan innan projektaktiviteterna startade. Bland de lösningar som presenterats av detta projekt återfinns ett bildningsförbund som beslutat att delfinansiera en teaterverksamhet och en kör kommer att i framtiden finansieras via en medlemsavgift. Ett urval av de samar- beten som skett med skolan kommer att finansieras via skolans reguljära budget Ett utökat samarbete med den ideella sektorn En förutsättning för att den lokala kulturen ska utvecklas är att utnyttja den ideella sektorn som utvecklingsre- surs. 25 Samarbete med den civila sektorn är en viktig del av Kultursamverkansmodellen och sägs kunna inne- bära dels ett resurstillskott och dels ge stimulans för volontären. Samtliga projekt som varit föremål för fallstu- dier har under genomförandet utvecklat ett samarbete med föreningslivet, frivilligsektorn eller annan idéburen verksamhet. Samarbetet har framförallt varit viktigt för kompetensförsörjningen i projekten, i form av kultur- skapare, men också i form av nödvändig medfinansiering av insatserna, kanaler för marknadsföring, tillgång till lokaler och frivilliga som bidragit med enklare praktiska uppgifter som förberedelse av fika, iordningsställande av lokaler och marknadsföring i form av uppsättande av affischer. Samarbete med ideella sektorn har i hög grad underlättat genomförandet av aktiviteterna. Intervjustudierna ger vid handen att samarbete med den civila sektorn har uppstått på basis av respektive aktörs egna drivkrafter och önskemål. Samarbetet med den ideella sektorn ligger på annan grund är ekonomi. (Projektledare) Tidigare studier har pekat på faror med en utökad samverkan med den ideella sektorn på kulturområdet, vo- lontärarbete kan innebära ett hot mot professionellt avlönat arbete i kultursektorn. 26 I de projekt som utgjort fallstudier har utvärderaren inte identifierat en sådan konkurrens. Det har funnits en tydlig arbets- och rollför- delning där kulturskaparna ansvarat för planering och utförande av de kulturella inslagen. Den ideella sektorns insats har främst bestått i att skapa praktiska förutsättningar och att bidra till att främja den sociala interakt- ionen. Ett viktigt mervärde med att inkludera den ideella sektorn i större utsträckning är att det ideella arbetet erbju- der en vardaglig kontakt som ligger utanför rollen vårdare och vårdtagare. Frivilliga i föreningarna har erbjudit en social samvaro som kan fungera som ett viktigt komplement till vård och omsorg. Därför är det viktigt att skapa en dialog om kvalitet och med ett utbyte som vilar på en ömsesidig vilja och överenskommelse. 25 Kulturinstitutionerna och det civila samhället, Rapport 2012:1. 26 Kulturinstitutionerna och det civila samhället, Rapport 2012:1. Oxford Research AB 31

32 Kapitel 10. Effekter I syfte att undersöka effekterna av Kultur för äldre har utvärderaren besökt ett urval av de platser där aktivite- ter har skett och mött deltagare ur målgruppen, personal inom vård och omsorg, utförare av aktiviteter, pro- jektledningsmedlemmar och styrgrupper. Intervjuer har genomförts med hjälp av strukturerade frågeformulär med semistrukturerade frågor och öppna följdfrågor. När det har varit möjligt har utvärderaren deltagit som observatör i aktiviteterna. Detta avsnitt beskriver de effekter vi har kunnat identifiera mot bakgrund av obser- vationer, intervjuer och annan skriftlig dokumentation Effekter hos målgruppen äldre De äldre som utvärderaren har varit i kontakt med har uttryckt en positiv påverkan på sitt välbefinnande som de menar är en följd av aktiviteten. Vi har identifierat effekter i form av positiva relationer till andra individer och ett allmänt psykologiskt välbefinnande i form av ökad glädje, pigghet och känslor av gemenskap och delak- tighet. Det är vanligt att efterfråga nyttomätningar av olika insatser inom vård och omsorg i termer av förbättrad hälsa. Det finns en rad olika hälsoekonomiska mått som mäter funktionsförmåga, välbefinnande och livskvali- tet. Majoriteten av projekten har inte använt någon av de kända metoderna eller på annat, systematiskt, sätt dokumenterat hälsorelaterade effekter hos målgruppen äldre. Ett lysande undantag i projektportföljen är Gö- teborgs Universitets projekt Musik- och ridterapi för strokedrabbade. Den huvudsakliga målsättningen med projektet var att visa att man med kulturaktiviteter innefattande sensorisk, fysisk, psykisk och social stimulans i berikad miljö kan förbättra strokedrabbade individers livssituation och känsla av sammanhang. Förväntade effekter var dels psykosociala effekter som att självkänslan och självförtroendet ökar, och en medvetenhet om sin egen förmåga till förändring. Väntade effekter var även att deltagarnas förmåga till interaktion och initia- tivtagande ökar samt deras delaktighet i sociala sammanhang och i samhällets utbud av kulturaktiviteter. Flera respondenter, både vårdpersonal och kulturskapare uppger att sammanhållningen förbättrats bland de boende som en följd av aktiviteterna genom att alla deltagare får möjlighet att interagera kring ett nytt ämne där alla får chans att synas och bli bekräftade. Som exempel kan filmaktiviteterna i projektet Seniorkultur i Stockholms län nämnas. I detta projekt menar kulturskapare att de noterat att gruppdynamiken förbättras och att de kan se förändringar på individnivå, t.ex. att slutna individer öppnar upp socialt mer än tidigare. Det vik- tiga har varit att se till att de som vill kommer till tals och diskussionen baseras på filmen, en gemensam upple- velse. Vilka filmer som väljs och hur de sedan valt att lägga upp diskussionen har stor betydelse för deltagarnas välmående i gruppen. När en aktivitet har schemalagts strax innan eftermiddagsfikat har de äldre poängterat att de uppskattar att gruppen fikar tillsammans efter aktiviteten och därmed får chans att varva ner och diskutera intryck. Möjlig- heten till gemenskap har varit särskilt framträdande för de äldre med syriskortodox bakgrund som deltagit i aktiviteten IKORO i Södertäljeprojektet Kultur 365. Samtliga intervjuade deltagare menar att de skulle spendera sin tid ensamma och isolerade hemma om aktiviteten inte funnits. För denna grupp har möjligheten till aktivi- teten utgjort det enda reella alternativet till social samvaro utanför familjen. Projekt som utförts tillsammans med hemtjänsten visar på liknande effekter. Äldre som tagit del av levande musik via projektet i sitt hem upp- ger de uppskattade både musiken och samtalen eftersom de har svårt att ta sig ut. En hemmaboende respon- dent med hemtjänst, behöver skjuts för att komma ut, och värderade berättande- och musikstunderna som sker i hemmet särskilt högt, det är roligt att komma ut och träffa andra, det bryter isoleringen i vardagen. Många äldre uppger att deltagande i aktiviteterna har varit lustfyllda upplevelser. Flera av respondenterna talar om aktiviteterna som spännande och utmanande att delta för att de får möjlighet lära sig nya saker eller upp- manas att gå utanför sin comfort zone, exempelvis har cirkusaktiviteterna betraktats av de äldre som en utveckling av traditionella dans- och musikaktiviteter. En av slutsatserna i rapporteringen från Region Skånes 32 Oxford Research AB

33 cirkusprojekt var att när träningen upplevs lustfylld så ökar motivationen att delta och därmed blir också resul- taten av insatsen effektivare. Om de äldre personer som deltar i cirkusworkshopen upplever cirkusaktiviteten som lustfylld är det möjligt att deras motivation att träna ökar. Ett annat exempel är användningen av ny teknik, Projektet har skapat nya intressen bland de äldre; många har blivit nyfikna på det här med IPad vilket troligen också är ett resultat av att det finns en samhällelig trend där de äldre gärna vill hänga med i vad deras barn och barnbarn sysselsätter sig med. (Kulturskapare) De projekt som sammanfört äldre med barn och ungdomar har uppskattats för sin förmåga att utmana upp- fattningar och fördomar som unga och äldre har gentemot varandra. Interaktionen mellan unga och äldre har särskilt uppskattas då deltagarna upplevt att det finns få övriga naturliga kontaktytor i det vardagliga livet. De äldre menar att de ofta har fått en helt ny inblick i hur ungdomar fungerar och lever idag och att man kan prata med ungdomar på ett normalt sätt. Respondenter ur både gruppen unga och äldre erkänner att de kände en viss tveksamhet till aktiviteterna inledningsvis, men sedan överraskades av hur lätt det är att hitta gemensamma referenspunkter. Både unga och äldre menar att mötet över generationsgränser också har med- fört att den lokala gemenskapen har stärkts, barn/ungdomar och äldre lär känna varandra och barnen hälsar när de är tillsammans med sina föräldrar. De äldre talar sällan om aktiviteterna i termer om kvalitet utan de menar att de är glada att det händer nå- got. Däremot uttrycker respondenterna i regel uppskattning för aktivitetsledarna och berömmer ledarskap och utförande. Exempelvis har teaterföreställningarna inom projektet Kultur som minnesmiljö i Forshaga kom- mun fått kommentarer om att föreställningarna håller en professionell nivå som är högre än vad de äldre är vana vid Effekter hos målgruppen personal inom äldrevården och äldreomsorgen Utvärderaren har intervjuat vård- och omsorgspersonal som ansvarar för den dagliga skötseln av de äldre och lokaler, arbetsterapeuter, enhetschefer och verksamhetschefer. Syftet har dels varit att undersöka insatsernas resultat men också vilken effekt projektverksamheten har haft för personalens vardag och verksamhetens fort- satta arbete med kultur i vård och omsorg. I detta avsnitt talas således om effekter utifrån ett individperspektiv och ur verksamhetsperspektiv. Sammantaget har utvärderaren identifierat att projektverksamheten har skapat utvecklingsmöjligheter för medarbetare, att den psykosociala arbetsmiljön har påverkats positivt och att pro- jekten uppmuntrat och värnat kreativitet och initiativ hos personalen, eller som en äldreomsorgschef beskriver det, Intresset för kulturfrämjande aktiviteter har förändrats; för 5 år sedan var kulturen inte något fint men idag betraktas det som något positivt och värdefullt. Då fanns ingen personal engagerad i denna typ av aktivitet och nu har jag säkert 15 engagerade medarbetare och det är något naturligt. Personal inom vården och omsorgen uppger att de uppskattar aktiviteterna men tycker att det är svårt att tiden att räcka till eftersom de ordinarie omsorgssysslorna är omfattande. Kulturskapare vittnar om att det förekommer att personal i vården prioriterar städning och andra sysslor under aktiviteternas genomförande, både när personal utgör en del av målgruppen av aktiviteterna och när de enbart är nödvändiga för att behålla dynamiken i gruppen. Att kulturaktiviteterna underordnas praktiska rutiner kan vara ett resultat av underbe- manning och resursbrist men det kan även vara en effekt av att dessa rutiner erbjuder vård- och omsorgsper- sonalen utrymme för mental vila. Om en krock mellan arbetsuppgifter och aktiviteter skulle uppstå, menar vårdpersonal i regel att ordinarie arbetsuppgifter nedprioriteras. Respondenterna uppger att de skulle vilja arbeta med kulturaktiviteter i större utsträckning an vad som sker i dagsläget. Samtidigt framhåller de att det är en tidskrävande uppgift eftersom det stundtals arbetar i en händelserik och svårplanerad miljö. En respondent som arbetar som vårdbiträde uttrycker ett drömscenario i form av att de skulle ha möjlighet att dagligen sjunga och läsa för de som är intresserade och på så sätt integrera kultur i vardagen. Oxford Research AB 33

34 Flera ur personalen menar att en positiv inställning från ledningen och en ökad flexibilitet kring ordinarie syss- lor har varit viktiga förutsättningar inte bara för aktiviteternas genomförande utan också för deras egen inställ- ning och möjlighet att medverka och därmed bidra. Personalen uppger att projekten bidragit till att de lärt känna de äldre bättre men också att de lär sig nya saker om hur de själva kan utforma liknande verksamhet. Personalen deltar i hög grad i planeringen, exempelvis identifiering av lämpliga deltagare, val av lokal, sche- maläggning och även utformning av koncept. De menar att aktiviteterna kräver ett gediget förarbete för att få gruppdynamiken att fungera, något som ofta inte märks när utomstående är på besök. Projekten har i vissa fall också bidragit till ett nytt tänk kring kulturaktiviteter för en äldre. Vårdpersonal vittnar om att man på de olika avdelningarna pratar mer om kultur än tidigare. Det har lett till en trendbrytning där fokus på ensidigt omsorgsarbete har luckrats upp till förmån för social samvaro. Personalen menar att utveckl- ingen kan vara ett led i en övergripande trend i samhället i stort, att verka för att skapa en modern äldre- omsorg vilket också gör äldreomsorgen till en spännande arbetsplats och kommunen till en intressant arbets- givare. På en del vård- och omsorgsboenden används kulturombud. Kulturombudet utgörs av en person ur den ordina- rie arbetsstyrkan som ansvarar för att initiera och utveckla användningen av kulturaktiviteter på ett vård- eller omsorgsboende. Kulturombuden är samordnarnas och kulturförvaltningens kontaktpersoner på träffpunkter och boenden. I de fall kulturombud existerade, fanns en naturlig kontaktperson för projektledning och utförare som ansvarat för att skapa förutsättningar för genomförandet och tillvarata metod och resultat. I dessa fall har personalgruppen i större utsträckning tagit del av ett formellt lärande. Aktiviteterna har även bidragit till att skapa nya naturliga sociala kontaktytor mellan äldre och personal. Det leder inte bara till nya inslag i konversationerna, genom att utföra en övning tillsammans, som både personal och äldre kan finna nöje i att utföra, utvecklas känslan av likaställning och gemenskap. Det utmanar den tradit- ionella vårdgivar- vårdtagar- relationen Effekter hos kulturskapare Projekten har gett de deltagande kulturskaparna tillfälle att utveckla sina arbetsmetoder inom den konstnärliga och kreativa sektorn. Metodutvecklingen har skett i nära samarbete med vårdbiträden och verksamhetschefer. Processen har sett olika ut, vissa äldreboenden har en lång tradition av kulturarbetare i verksamheten medan andra för första gången fick besök av professionella kulturarbetare i och med projekten. För flera av kulturs- kaparna var det första gången de arbetade med målgruppen äldre på ett systematiskt sätt. Flera respondenter menar att de genom deltagande i projekten fått nya idéer om hur de kan utveckla sitt skapande. Avsaknaden av praxis på området har i två fall inspirerat två utförare att skriva egna metodhandböcker. För vissa kulturskapare har majoriteten av de löpande justeringarna varit ett resultat av att de äldre inte var lika psykiskt och fysiskt friska som man först antagit. Exempelvis har aktiviteten reducerats tidsmässigt eller så har den tekniska nivån sänkts. Kommunikation och god kontakt med vårdpersonalen har varit viktigt för de flesta kulturskapare då personalen känner de äldre väl och därmed även har kunskap om deras intressen och begränsningar. En kulturskapare som arbetat med sång- och danslekar tillsammans med barn och äldre berät- tar, Arbetsmetoden har vuxit fram genom att jag prövat olika aktivitetsinnehåll och justerat detta kontinuerligt. Det finns en ram men den måste vara dynamisk eftersom man aldrig kan förutspå vad som händer i gruppen vid det specifika tillfället. Det är också en framgångsmekanism att vara lyhörd och svara på deltagarnas signaler. Mötet över professionsgränser har utmanat det i allmänhet rutinartade arbetet i äldrevården och äldreomsor- gen, något som påpekats av både personal inom vård och omsorg och kulturskapare. Flertalet kulturskapare har uppmanat personal inom äldrevården och äldreomsorgen att delta i aktiviteterna, dels för att engagera målgruppen äldre och dels för att de ska lära sig metoden och därmed kunna genomföra aktiviteterna på egen hand. En del kulturskapare har fört loggbok eller sparat anteckningar kring metoden som sedan överlämnats till ordinarie personal. 34 Oxford Research AB

35 Majoriteten av de intervjuade kulturskaparna upplever även att projekten bidrar till att vidga marknaden för deras tjänster. Samarbetet med äldrevården och äldreomsorgen betraktas som en affärsmöjlighet med pot- ential att utvecklas. I dagsläget är kunskapen låg i den kreativa sektorn för hur man arbetar med kultur för äldre menar flera respondenter. De tror att intresset finns, men att denna marknad hittills varit dold för dem. Kultur- skaparna ser bristen på stabil finansiering av aktiviteterna som det största hotet mot aktiviteternas fortlevnad Effekter för systematik och samverkan Ett syfte med Kultur för äldre var att skapa en större systematik inom det pågående utvecklingsarbetet med kulturinsatser för äldre. En ökad systematik definieras i denna kontext som etablerandet av hållbara modeller och metoder för att främja kultur för äldre inom sjukvård och omsorgsverksamhet som blir en del av den ordi- narie organisationsstrukturen. 27 Grundläggande förutsättningar för fungerande samverkan är styrning, struktur och samsyn. I idealfallet ska styrningen vara tydlig på alla ledningsnivåer, exempelvis genom att ledningen för de samverkande organisationerna aktivt legitimerar samverkan och att den efterfrågar uppföljning och utvär- dering av samverkansarbetet. Samverkan behöver dessutom en struktur för beslutsfattande, avtal, allmänna riktlinjer, handlingsplaner och myndighetsövergripande möten. Den tredje grundläggande förutsättningen, samsyn, är att det råder enighet om grundläggande förhållanden om hur ett problem ska uppfattas och angri- pas. Projektens styrgrupper präglas av en blandning av aktörer: kommunala förvaltningar, kulturinstitutioner, ideell sektor och privat och offentlig äldreomsorg. I några projekt är även skolvärlden involverad, från grundskola till högskola och universitet. Samverkansformerna är formella såväl som informella. Flera respondenter hänvisar till löpande samtal och kontakt med nyckelpersoner, som ger intryck av att ligga i projekt-, och styrgruppsmö- ten och andra formaliserade möten. Exempel på formella samverkansformer är ett projekts medverkan i fram- tagande av kommunala riktlinjer för kultur i äldreomsorgen och skriftliga överenskommelser om samarbete under projekttiden. I många fall har projekten bidragit till att nya samarbeten har kommit till stånd mellan aktörer som aldrig tidigare samverkat, Projektet har medfört att det skapats nya kommunikationskanaler och att det därigenom etablerats en sam- syn. Flera projekt sker just i samverkan mellan aktörer som normalt inte hade samarbetat. En illustration över nya samverkansmodeller är t.ex. att tidigare så kunde ett generationsmöte ske när yngre barn hade luciatåg för seniorer men i och med projektet är delaktighet i fokus där olika generationer fikar, sjunger i kör och spelar teater tillsammans. (Styrgruppsledamot) Det finns även exempel på projekt där samverkan inte har prioriterats eller åtminstone inte haft en framträ- dande plats, Går ej svara på ännu, det är något som kommer kunna utrönas längre fram. För att åstadkomma gränsöverskridande engagemang i samverkan måste det dessutom upprätthållas en re- spekt för varandras roller, kunskap och erfarenheter och det bör finnas en gemensam uppfattning om värdet med samarbetet mellan olika yrkesföreträdare. Det har generellt sett funnits ett stort intresse för att utveckla befintliga samverkansformer mellan vården och kulturella och kreativa näringar men också mellan offentliga aktörer som normalt sett inte samarbetar. En styrgruppsledamot i ett projekt menar att, Projektet har haft en synergieffekt i att skapa ett systematiskt samarbete på ledningsnivå med exempelvis utbildningsområdet vilket skapat en förståelse för varandras verksamheter och insikten om att samverkan kan generera oanade möjligheter. 27 Kulturdepartementet, Ku2012/1538/KO:Uppdrag till Statens Kulturråd att främja kultur för äldre inom sjukvård och omsorgsverksamhet Oxford Research AB 35

36 Ett fåtal av projekten har gett samverkanseffekter inom forskningsvärlden. Projektet Musik- och Ridterapi för strokedrabbade (Göteborgs Universitet) krävde tvärvetenskapliga samverkansformer varför såväl kulturskap- are, utövare av den s.k. RGRM metoden 28 samt behandlingspersonal med lång erfarenhet av ridterapi deltog i planeringen av projektet och bidrog till genomförandet av terapiformerna. Kopplade till projektet var även personer med lång erfarenhet av intervjumetodik och logopedi som genomförde djupintervjuer med deltagar- na inklusive de med språkstörning. Stroke Centrum Väst placerat vid Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska verkar för att forskningsresultat publiceras genom årligen återkommande öppna hel- dagsseminarier och på nationella och internationella möten. Ytterligare exempel projekt som bedrivit samar- bete med forskningsvärlden är Seniorkultur i Stockholms län som utfört en berättandeaktivitet tillsammans med en forskare vid etnologiska institutionen vid Stockholms universitet, samt Skapande hälsa i Åre kommun som samarbetat med den kommunala forsknings- och utvecklingsenheten FoU Jämt. 28 RGRM står för the Ronny-Gardiner-Rythm & Music method, efter grundaren Ronny Gardiner och är en musikterapi-metod. 36 Oxford Research AB

37 Bilaga 1 Oxford Research AB 37

38 Exempel på hur kultur kan föras ut i äldrevården och äldreomsorgen Skapande hälsa, Åre kommun Projektets Skapande hälsa riktade sig mot äldre inom vård och omsorg på Åre kommuns vård- och omsorgsbo- enden. En sekundär målgrupp var personal som arbetar med de äldre. Projektets aktiviteter för äldre var fyra till antalet, cirkus, sång och danslek med förskolebarn, sittdans och berättandestunder med levande musik. Bakgrunden till projektet var Åre kommuns erfarenhet av att arbeta med kulturaktiviteter och eget skapande inom vård och omsorg. Projektet har sitt ursprung i idén om den positiva korrelationen mellan hälsa och kultur. Ett mål har därigenom varit att visa på kulturens betydelse för hälsan, både för äldre och personal inom vård och omsorg. En av projektets utgångspunkter var att bidra till att kulturfrämjande aktiviteter betraktas som lika viktiga som ordinärt omsorgsarbete. Projektet bedrevs i en kontext där vård- och omsorgspersonal i Åre kommun uppvisat höga ohälsotal. Därför fanns en tydlig ambition att skapa en bättre gruppdynamik bland personalgrupper då det skulle kunna ge möj- lighet att upptäcka nya sidor hos varandra genom diverse kulturaktiviteter. Projektet syftade också till att för- ankra idén om kultur som en friskvårdfaktor på ledningsnivå inom kommunens vård och omsorg. Skapande Hälsa betraktades därför också som ett friskvårdskoncept för personalen och ett försök att förändra en ohälso- sam arbetskultur inom vården. Tanken var att om personalen mår bättre på sin arbetsplats kommer det indi- rekt de äldre till del eftersom man blir en bättre vårdgivare om man trivs på sitt arbete, som en respondent ur personalstyrkan uttryckte det. Äldreomsorgschefer fick möjlighet att lära sig att kultur är ett lika viktigt mo- ment som andra traditionella moment i äldrevården och äldreomsorgen. Ett av de långsiktiga målen var att projektverksamheten skulle bidra till att profilera Åre kommun som en god arbetsgivare. Målen på individnivå, d.v.s. målen för målgrupperna, bestod i en ökad tillgång till kulturupplevelser och möjlig- heter till eget skapande för alla deltagande äldre och personal. Dessutom skulle kulturmöten över generationer skapas. Målgruppen var 160 seniorer på Åre kommuns äldreboenden samt 100 seniorer som hade ordinärt boende med stöd av hemtjänst. En sekundär målgrupp var personal på sex äldreboenden samt hemtjänstper- sonal. Därtill riktade sig projektet särskilt till att involvera individer med funktionsnedsättning. Projektorganisation Projektorganisationen bestod av en projektledare som arbetade operativt och en styrgrupp med representan- ter från ett flertal kommunala förvaltningar; Studieförbundet Vuxenskolan, en enhetschef vid ett deltagande äldreboende och en kulturskapare som arbetade som aktivitetsledare för kulturaktiviteterna, se figur 1. Även projektledaren ingick i styrgruppen. Kommunens hemvårdschef och kulturchef sågs som naturliga representan- ter i styrgruppen. Hemvårdschefen hade kontinuerlig kontakt med kommunens äldreomsorgschefer vilket un- derlättade förankringen av projektet och kommunikationen med involverade äldreboenden. Representanten från kommunens verksamhetsförvaltning arbetar med frågor kring kvalitét och uppföljning i kommunen och var delaktig i ansökan om bidrag från Kulturrådet, främst genom att avgränsa projektets aktivitetsområden. Repre- sentanten från ett av kommunens äldreboenden beskrevs ha haft en central roll för att nå en lyckad implemen- tering av projektets aktiviteter. Styrgruppens sammansättning präglades av ambitionen att inkludera samtliga de aktörer som behövs för att skapa långsiktig samverkan; kommunens vård och omsorgsaktörer, kulturskap- are, föreningsliv och äldrevården. Syftet med styrgruppen var att bistå projektledaren under genomförandet, ansvara för en fortlöpande kontakt med projektledaren, lyfta styrkor och svagheter med projektet i syfte att korrigera detta vid behov samt an- ordna regelbundna möten med kulturombuden. Styrgruppen var också ytterst ansvarig för att projektaktivite- 38 Oxford Research AB

39 terna faktiskt genomförs av vård- och omsorgspersonal. Kulturombuden skötte i stor utsträckning aktiviteterna och kontakten med kulturskaparen självständigt men fick tydliga handlingsramar. Figur 1 Organisationsschema - Skapande hälsa, Åre kommun PROJEKTÄGARE STYRGRUPP Kultur- och fritidschef, Kulturförvaltningen, Åre kommun Hemvårdschef, Socialförvaltningen, Åre kommun Utredare, Verksamhetsförvaltningen Åre kommun Enhetschef, Fjällvinden äldreboende Verksamhetsutvecklare, Studieförbundet Vuxenskolan Aktivitetsledare (cirkus) och Verksamhetsledare, Davsjö Vård Utveckling AB Projektledning Studieförbundet Vuxenskolan Nätverket Kultur i vården NÄTVERK AKTIVITETSLEDARE Cirkusartist Dansare Musiker och journalist Musiker och pedagog Kulturombud KULTUROMBUD Kulturombud Kulturombud Äldreboende 1 Äldreboende 2 Äldreboende 3 Inledningsvis sammanstrålade styrgruppen med täta intervaller, dess arbete sägs ha haft störst betydelse under projektets initiala skede. I takt med att projektets aktiviteter påbörjades sjönk mötesfrekvensen, men kontak- ten mellan ledamöterna och projektledaren fortgick. Inför projektets avslutningsfas väntades ett mer intensivt styrgruppsarbete med avseende på mötesfrekvens. Modell Projektet inleddes med en planeringsfas och ett nära samarbete mellan projektledaren och styrgruppen. Styr- gruppen samordnades med syfte att förankra projektets utvecklingsplan och beslut togs om att förankra pro- jektidén på kommunens äldreboenden. Metoden för förankring var att projektledaren besökte äldreboendens enhetschefssammankomster och presenterade projektidén och aktiviteterna genom powerpoint- presentationer. Presentationsmaterialet distribuerades sedan till enhetscheferna som i sin tur kunde använda det för förankring av kulturaktiviteterna ute på sina arbetsplatser. En viktig del i projektets informations- och förankringsarbete var arrangerande av inspirationsdagar för samt- liga anställda inom äldrevården och äldreomsorgen i kommunen. Inspirationsdagarna syftade till att personal inom vård och omsorg samt länskulturfunktionerna ska få ta del av projektet och prova de olika aktiviteterna som skulle komma att ingå i projektet. Inspirationsdagarna erbjöd tre workshops: Berättande- workshop: En berättare och dramapedagog med erfarenhet att arbeta med olika ålders- gruppers berättande arrangerade övningar i hur eget och andras muntliga berättande etableras och utvecklas. Cirkus- workshop: En cirkusartist och utbildad pedagog gav prov på cirkusinspirerade aktiviteter som utmanar kropp och fantasi och fungerar för alla åldrar. Dans och rörelse- workshop: En rytmik- och danslärare visade hur man i vården kan arbeta med musik, lekfullhet, rörelseimprovisation och dans. Deltagandet i inspirationsdagarnas workshops krävde ingen förkunskap eller erfarenhet. Inspirationsdagsdelta- garna hade möjlighet att anmäla sig till maximalt 2 workshops. Syftet med att prova på aktiviteterna var att Oxford Research AB 39

40 Figur 2 Projektflödesschema Skapande hälsa, Åre kommun genom en egen upplevelse förstå vad skapande hälsa för äldre kan innebära och samtidigt förankra aktiviteten hos personalen eftersom deras deltagande är centralt när aktiviteten sedan praktiseras på äldreboendet. Bakgrunden till användandet av workshopformatet var projektledarens egen erfarenhet, införande av nya ini- tiativ kan medföra vissa trösklar vilka kan reduceras om man praktiskt får pröva på aktiviteter. Utöver workshops an- ordnades föreläsningar och en teaterföreställning, Bemötande i vården. Teaterföreställningen gestaltade främst relationen mellan personal och vårdtagare. Det fanns vissa farhågor kring att igenkänningsfaktorn bland åskådarna skulle vara för hög och att vissa frågor skulle kunna upplevas som stötande. Föreställningen visade sig falla väl ut och det fanns ett igenkännande bland åskådarna som bidrog till diskussioner kring roller och förväntningar i äldrevården och äldreomsorgen. Efter inspirationsdagarna fick varje avdelning på äldreboendena diskutera och planera vilka aktiviteter de ville beställa och vilken aktivitet som skulle påbörjas först. Därefter ringde projektledaren runt till äldreboendets kulturombud, vilka utgjorde ingången till äldreboendet i sin roll som ansvariga för kulturfrämjande aktiviteter på avdelningarna. När projektledaren och kulturombuden planerat aktiviteten lämnas ansvaret för aktiviteten över till kulturombud och ansvarig aktivitetsledare. Projektledaren fungerade som stöd för parterna, men un- der genomförandet sköttes de praktiska detaljerna direkt mellan aktivitetsledare och äldreboendets enhet. Cirkus Cirkusaktiviteten beskrivs bäst som sittcirkus eftersom deltagarna är sittandes under hela aktiviteten. Cirkus- aktiviteten pågick i min. Aktivitetsledaren utformade arbetsmetoden på egen hand, den var ett resultat av hans egna studier i cirkuspedagogik och anatomi. Arbetsmetoden byggde på en övertygelse om att de äldre kan mer än vad man tror och att det gäller att testa sig fram för att hitta en modell som passar den aktuella gruppen. Fungerade inte ett moment prövade aktivitetsledaren ett annat. Deltagarna i cirkusaktiviteten var äldre boende på Åre kommuns äldreomsorgsboenden. Deltagargrupperna var blandade, ofta kom deltagare från olika enheter vilket innebar att gruppen hade skilda fysiska och psykiska förutsättningar att delta. Det kunde även innebära att samtliga deltagare inte kände igen varandra sedan tidigare. Personalen vid ett av om- sorgshemmen aktiviteten ägde rum menade att vissa inte kunde kommunicera överhuvudtaget och saknade kontroll över sin motorik medan andra deltagare var relativt friska. 40 Oxford Research AB

41 Cirkusaktiviteten hade en repetitiv karaktär med syfte att deltagarna skulle bli bekväma med rörelserna. Enligt aktivitetsledaren krävdes både träning och repetition för att klara av specifika rörelser. Under cirkusen genom- förs följande moment: Samla deltagare: Flertalet deltagare är med i aktiviteten på frivillig basis. Informationen om att aktivi- teten kommer att äga rum går genom personalen men eftersom flertalet har svagt närminne händer det att personalen hämtar dem när det är dags. Vissa deltagare körs bara in till aktiviteten men skulle personen inte vilja delta så leds personen till sitt rum. För att alla boende ska kunna delta på egna villkor ser aktivitetsledare och enhetschef till att personal är närvarande vid aktivitetstillfället som kan pusha, stimulera och hjälpa deltagarna vid behov. När det kommer nya deltagare finns ett extra behov av personal som styr upp gruppdynamiken så att aktivitetsledaren enbart kan koncentrera sig på att leda aktiviteten. Introduktion: Aktivitetsledaren presenterar sig själv och berättar om vad som kommer att hända den närmaste timmen. Finns frågor besvaras dessa innan aktiviteten sätter igång. Jonglering med bollar. Alla deltagare tilldelas var sin boll fylld med sand. Deltagarna uppmanas börja med att kasta en boll upp i luften och fånga den med en hand. När deltagarna klarat detta får varje deltagare en ytterligare boll. Balans med bollar. Deltagarna ställer bollen på handens ovansida och sträcker ut handen i luften. Därefter uppmanas deltagarna att ställa bollen mitt på huvudet och balansera den utan att hålla den. Det tredje steget är att hålla fast bollen med hakan mot bröstet, sedan släppa den och fånga den med handen. Balans med stor påfågelfjäder. Alla deltagare får en varsin påfågelfjäder, ca 1 m lång. Deltagarna in- strueras i hur de balanserar fjädern mitt på handen. När de klarat det, ska de balansera fjädern på sin fingertopp. De som klarar detta får två fjädrar att balansera på vardera handens fingertoppar. Tallriksjonglering. Alla deltagare får en varsin plasttallrik med en pinne. Först får de hålla i pinnen och enbart balansera tallriken på den. När alla klarat detta hjälper aktivitetsledaren till med att sätta snurr på tallriken och uppmana dem att börja snurra tallriken på pinnen. De som klarar momentet får ytter- ligare en tallrik att snurra. De som inte klarar att snurra tallriken håller pinnen still medan aktivitetsle- daren sätter snurr på tallriken. Avslutning: Aktivitetsledaren avslutar med att visa de äldre några avancerade konster som bygger vi- dare på de moment de just genomfört. Därefter bryter man upp till en gemensam fika. Övningarna justerades under genomförandets gång, något var nödvändigt för att passa varje grupps unika förutsättningar. Aktiviteten fungerade optimalt med maximalt 7-8 deltagande äldre tillsammans med personal. Aktivitetsledaren har upplevt att det lätt blir oroligt i gruppen om deltagarantalet överskrider denna gräns. Problemet med alltför många deltagare uppstår framförallt efter att gruppen upplöses, förvirring och stress har uppstått om personalen inte hunnit med att fånga upp reflektioner och avsluta. Aktivitetsledaren hade konti- nuerlig kontakt med personalen för att justera arbetsmetoden vid behov eftersom det är personalen som kän- ner de äldre bäst. Framgångsfaktorer för arbetsmetoden var enligt aktivitetsledaren att det fanns en basal tilltro bland personal och chefer till cirkusens kraft och till människans potential. Det var dessutom viktigt att alla moment var lustbe- tonade och byggde på frivillighet. Aktivitetsledaren upplevde att det var nyttigt för personalen att det kommer en extern person som kan ge dem ny inspiration. Den som är aktivitetsansvarig måste också ha en förmåga att läsa av individen så att han/hon ges förutsättningar att lyckas, äldre kan mycket mer än vad man kanske tror; därför är det viktigt att inte falla för sina fördomar om äldres eventuella begräsningar. Oxford Research AB 41

42 Aktivitetsledaren hade flera idéer kring hur aktiviteten skulle kunna utvecklas; en tanke var att i framtiden arrangera en föreställning, om gruppens förutsättningar tillåter ett sådant arrangemang. Ett annat projekt i kommunen som involverar barn i åldern 2-5 år genomförde också liknande cirkusaktiviteter. Barnen skulle genom en egen föreställning visa vad de lärt sig för de äldre. Aktivitetsledaren hoppas att de äldre kommer att känna igen rörelserna från sina egna aktiviteter. Målgruppens reflektioner Utvärderaren har deltagit i ett tillfälle då cirkusaktiviteten genomfördes på äldreboendet Duved Hamregården i Åre kommun. Det var tredje gången aktiviteten genomfördes och totalt 9 boende deltog tillsammans 4 medar- betare ur personalstyrkan. Efter aktiviteten intervjuades en av deltagarna i cirkusaktiviteten, boende på äldre- boendet Duved Hamregården. Respondenten beskriver sig själv som aktiv och pigg och en frekvent besökare på boendets gym. Förutom cirkusaktiviteten deltar hon också på gymnastik två gånger i veckan. Deltagandet i cirkusaktiviteten har skett på inbjudan av personalen, respondenten är den enda från sin avdelning som deltar. Respondenten uppskattar aktiviteten, det är spännande och utmanande att delta och gör att hon känner sig glad efteråt. Särskilt uppskattas möjligheten att träna balans. Hon uttrycker också en förhoppning om att aktivi- teten ska fortsätta och att det är synd att inte fler på boendet kan delta på aktiviteten men det skulle naturligt- vis kräva en större lokal. Det är också trevligt att man sitter ned tillsammans och fikar efter cirkusaktiviteten. Respondenten berättar att det roligaste momentet i aktiviteten är när deltagarna får snurra tallrikar på en träpinne. Hon kan inte identifiera någon del av aktiviteten som hon tycker är mindre bra men om hon skulle tycka att något moment skulle kunna förändras finns utrymme att framföra det till personalen. En ytterligare målgrupp för aktiviteten är personalen vid de boenden aktiviteten genomförs på. Målet är att inspirera dem, skapa en bättre arbetsmiljö och ge dem verktyg att själva genomföra liknande aktiviteter. Ut- värderaren har intervjuat två personer ur personalstyrkan som deltagit i 2 av 3 cirkustillfällen på äldreboendet. Samtliga medarbetare på förevarande äldreboende fick dessutom möjlighet att delta på projektets inspirat- ionsdagar där flera provade på just cirkus. Personalen är framförallt fokuserade på de äldres upplevelser, de tror att de äldre har roligt under aktiviteten och med tanke på gruppens förutsättningar, menar de att det är särskilt inspirerande att aktiviteten fallit väl ut. Det är fint att se hur glada deltagarna blir när de klarar av en uppgift som de inte trodde att de skulle klara av. Värdet av aktiviteten är också att det blir ett naturligt avbrott i vardagen. Cirkus är särskilt bra eftersom det kräver delaktighet från de äldre på ett annat sätt än sång- och musikstunder. Det är sällan som någon deltagare inte vill vara med men det har hänt vid ett tillfälle. Ibland tenderar de äldre att vara självsanerande i bemärkel- sen att de inte vill delta i aktiviteter som de känner att de inte bemästrar. En av respondenterna menar att det är förvånande att upptäcka hur lång tid det tar för de äldre att blotta sina svagheter. Ett exempel är en episod där en av deras boende skulle besöka ett annat äldreboende där friskare seniorer bor och därför vägrade an- vända den filt som vanligen täcker hans ben i rullstolen i syfte att verka piggare. Båda respondenterna tror att äldreboendet skulle kunna genomföra aktiviteten på egen hand, kanske inte så frekvent som nu med hjälp av projektet. En tanke de har är att kunna bli mer flexibla vid genomförandet ge- nom att passa på att ha cirkus närhelst de boende bedöms vara tillräckligt pigga. Personalen har många idéer kring hur kulturaktiviteterna på boendet skulle kunna utvecklas, det finns tankar kring måleri, sittgymnastik och utklädningskläder för spontanteater. Aktiviteterna måste ta lite planeringstid i anspråk och därför vara lätta att dra igång för att de ska kunna passa in i äldreboendets omsorgskoncept. 42 Oxford Research AB

43 Sång och danslek med förskolebarn Sång- och dansleken med förskolebarn var ett resultat av ett framgångsrikt samarbete med en närliggande förskola. Aktivitetsledaren hade med sig enkla instrument, sjalar och en gitarr för att ackompanjera sången. Sång- och dansleken var uppdelad i 3 faser och pågick i totalt ca 45 min. Deltagarna i sång- och dansleken led av svår demens. Genomförandet beskrivs genom punkterna nedan. Introduktionsfas - Aktivitetsledaren sjunger enbart med de äldre där deltagarna får komma med för- slag på sånger. Ofta blir det klassiska folkvisor där de äldre får klappa takten. Här menar aktivitetsleda- ren att de finns ett deltagande- och skapandemoment i det faktum att de äldre får ge förslag på låtar att sjunga. Aktivitetsfas - Barnen ansluter till gruppen äldre och tillsammans sjunger man en inledande namn- sång där var och en i rummet presenterar sig. Därefter initierar aktivitetsledaren till rytmiska sånger som associerar till barnens och de äldres verklighet. Sångerna ska vara så konkreta som möjligt, t.ex. kan man sjunga om det deltagarna har med sig/har på sig/namn samt sånger som har temposkillnad så att de äldre orkar vara vakna och aktiva. När gruppen kommit igång ökas graden av interaktion mellan barnen och de äldre. Exempelvis tillde- las en av de äldre en tamburin. Olika slag på tamburinen symboliserar olika steg och rörelser för bar- nen. När den äldre slår på tamburinen följer barnen instruktionerna. De äldre turas sedan om med att slå på tamburinen. I sjaldansen tilldelas alla varsin tunn sjal. Aktivitetsledaren ger alla likadana instruktioner, exempelvis att kasta upp sjalen i luften med en hand och fånga den med den andra, eller att fånga sjalen med hu- vudet. Barnen och de äldre kan också få kasta sjalar till varandra. Avslutningsfas - Som avslutning leder aktivitetsledaren en avslutningssång där deltagarna säger hejdå till varandra. Efter att barnen har gått sitter gruppen kvar en stund och pratar några minuter innan den upplöses. Aktivitetsledaren hade fria händer att utforma aktiviteten och upplevde att hennes bakgrund inom förskolepe- dagogik har fungerade bra på individer med demenssjukdom eftersom de går igång på samma stimuli. Meto- den har vuxit fram genom att pröva olika aktivitetsinnehåll och att innehållet justerats kontinuerligt. Aktivitets- ledaren menade att det krävs en ram för aktiviteten men den ska vara dynamisk eftersom man aldrig kan förut- spå vad som händer i gruppen vid det specifika tillfället. Arbetsmetoden byggde på att det är samma barngrupp som deltar; helst ska denna barngrupp inte överstiga 8 barn. En utmaning var att hitta en tid för aktiviteten som passar både barnen och de äldre. Både barnen och de äldre är i regel trötta på eftermiddagen, vilket gjorde att en förmiddagstid var att föredra. Som aktiviteten är utformad på förevarande äldreboende genomfördes aktiviteten direkt efter frukosten. Personal var med från både förskolan och äldreboendet, vilket beskrevs som arbetsmetodens styrka eftersom de kan fånga upp gruppdynamiken. Senare kom två förskolepedagoger att medverka, till en början deltog endast en person från barnomsorgen. Ibland var det en utmaning att se till att alla deltagare var aktiva och att det var svårt att se till att alla gruppmedlemmar fick lika mycket energi och uppmärksamhet. Aktivitetsledaren betonade att aktiviteten måste bygga på frivillighet och att personalen måste vara lyhörd för eventuella konflikter som kan uppstå, då individer med demenssjukdom kan vara lynniga i humöret. Lyhördhet handlar även om att släppa fram personer som har något att berätta. Ett exempel på detta var ett samtal om en skata som resulterade i diskussioner kring en gemensam upplevelse mellan barnen och de äldre. Arbetsmetodens framgång, om den tillämpas gentemot individer med demenssjukdom, beskrevs vara delta- garnas dagsform. Där har personalen varit en stor tillgång eftersom de anpassat omsorgsaktiviteter (t.ex. dusch) för att uppnå optimalt deltagande bland de äldre. Oxford Research AB 43

44 Målgruppens reflektioner Utvärderaren har deltagit som deltagande observatör i sång och dansleken när den genomfördes på Notvallen äldreboende i Åre kommun. Det gavs inte tillfälle att intervjua någon av de deltagande äldre. Däremot har två personer ur personalstyrkan som deltagit i sång och dansleken vid upprepade tillfällen intervjuats. Personalen menar att de boende uppskattar aktiviteten, de är tokglada över aktiviteten. Samtidigt är det svårt för dem att avgöra hur den påverkar de äldre, eftersom deltagarna är svårt demenssjuka. De konstaterar att de boende åtminstone har kul för stunden. Ingen deltagare har blivit mer orolig som en följd av aktiviteten och det får betraktas som ett gott tecken menar personalen. När aktiviteter äger rum på kvällen däremot händer det ibland att de boende kan bli oroliga. En av respondenterna framhåller namnsångerna, som gör att de äldre blir sedda och bekräftade. Deltagarna är duktiga på att komma ihåg sångtexter trots att några av dem normalt sett inte kan prata. Respondenterna tycker att det är kul med sång- och dansleken men det är svårt att få tid över utöver ordinarie omsorgssysslor. Som tur är får man täckning från andra avdelningar, exempelvis blir städning just på aktivitetsdagen en nedprioriterad sysselsättning. Alla aktiviteter som man kan få till ett boende välkomnas av respondenterna. Det upplever att det är bra med aktiviteter som söker upp avdelningar eftersom äldre med demenssjukdom kan bli oroliga i miljöer som inte är trygga för dem. Respondenterna uppger att personalgruppen skulle vilja genomföra kulturaktiviteter i större utsträckning men det samtidigt är en tidskrävande uppgift eftersom det kan vara rätt så oroligt på boendet. Drömscenariot är att ha fler medarbetare som kan sjunga eller läsa för de äldre som är intresserade, gärna på daglig basis. Alla bo- ende behöver nödvändigtvis inte vara med på varenda aktivitet, menar de, men att det i alla fall skulle finnas ett utbud på en aktivitet varje dag som möjliggör deltagande. På så sätt skulle kultur bli mer integrerat i verk- samheten tror respondenterna. Tillgången på kulturaktiviteter har ökat över tid, särskilt sådana aktiviteter som bygger på att man inte behöver ta med de boende till andra avdelningar. Dans Arbetsmetoden kan beskrivas som sittdans där deltagarna sitter på stolar eller i sina rullstolar och där aktivi- tetsledaren genom hela aktiviteten försöker aktivera olika kroppsdelar utefter varje individs specifika förutsätt- ningar. Uppvärmning - Aktivitetsledaren inleder med några övningar som mjukar upp nacke, rygg armar och ben. Deltagarna stretchar tillsammans i ca 5-7 min. Dans - Dansen inleds med en klassisk polska där deltagarna klappar rytmen på olika sätt. Gungdansen, till En sjöman älskar havets våg går ut på att alla tar varandra i hand och gungar åt höger och väns- ter, fram och tillbaka, på aktivitetsledarens uppmaning. Deltagarna får dessutom ett stort blått tyg där som de fattar med båda händerna och lyfter upp och ner för att skapa vågor. Genom att sänka tyget och peka med fötterna under det simulerar de fiskar. Övningen är bra för de med begränsad rörelse- förmåga, alla kan vara delaktiga genom att enbart hålla i tyget, även om man själv inte kan röra hän- derna kan man se tyget och händerna röra sig med hjälp av de andra deltagarnas rörelser. En annan övning är spegeldans som utförs i par, där den ena personen utför olika rörelser som per- sonen mittemot härmar. En liknande övning utförs i grupp, var och en av gruppmedlemmarna får i tur och ordning komma på en egen rörelse till musik som samtliga härmar. Indisk dans är ett moment som innehåller flera rörelser för händer och fingrar. Aktivitetsledaren be- rättar en indisk barnsaga om ett bi och samtliga rörelser utgör händelser i sagan. 44 Oxford Research AB

45 Avslutning - Gruppen varvar ner med stretchande övningar till musik. Efter avslut sitter deltagarna kvar tillsammans med personal och aktivitetsledare och pratar en stund. Aktivitetsledaren försöker tillmötesgå deltagarnas musiksmak genom att ta reda på vilken typ av musik de fö- redrar. När det gäller valet av rörelser ser aktivitetsledaren inga begränsningar, deltagandet bygger på den egna förmågan och alla arbetar utifrån sin närmaste utvecklingszon. Målgruppens reflektioner Utvärderaren deltog i dansaktiviteten på äldreboendet Notvallen i Åre kommun. Efter aktiviteten fanns möjlig- het att intervjua såväl deltagande äldre som personal. Utvärderaren har intervjuat tre deltagare i dansaktivite- ten boende på äldreboendet Notvallen. Respondenterna lider av demens i olika grad. Respondenterna var aktiva deltagare i andra aktiviteter såsom filmvisning, dragspelsstämmor, pizzabakning, vin- och ostkväll, pizza- kväll, allsång och tygtryckarverkstad. Samtliga har deltagit i dansaktiviteten vid tre tillfällen. De har fått inform- ation om aktiviteten genom att personalen informerat dem personligen. De uppger att de ibland blir de häm- tade från sina rum om de råkar ha glömt bort aktiviteten. Dansen bygger på frivilligt deltagande och de uppger att de får delta på de delar som intresserar en. Respondenterna hoppas på att dansaktiviteten får leva vidare. Om de får drömma fritt angående vilka aktiviteter som skulle drivas på äldreboendet skulle det vara riktig dans, samtidigt de reserverar sig för att de kanske inte har fysiken för det, det bygger såklart på att ens kropp fortfarande klarar av det. En av respondenterna är särskilt dansintresserad och berättar om frekventa danstillfällen i folkparker eller egna spontant arrangerade danstillställningar. De menar att det bästa med dansaktiviteten är att de får röra på sig. Alla tycker att musiken är bra eftersom de känner igen den och kan sjunga med om de vill. Utvärderaren har även intervjuat två personer ur personalstyrkan som deltar i dansaktiviteten tillsammans med de äldre. De har deltagit i Skapande hälsas inspirationsdagar och deltagit i workshopen om dans och ryt- mik. Ordinarie personal på äldreboendet med den särskilda funktionen kulturombud såg till att aktiviteten blev av genom att ansvara för planering och genomförande. En av respondenterna berättar att någon deltagare inledningsvis var skeptisk och kallade aktiviteten för trams. Dock uttrycker båda vikten av att just tramsa eftersom det är så kreativitet föds. En svårighet som respondenterna identifierat är att utomstående kulturskapare kan tendera att tala med de äldre på dagisspråk. Efter att detta påtalats under det tidigt blev bemötandet bättre i det avseendet. Re- spondenterna menar dock att de flesta aktiviteter som anordnas faller väl ut direkt; vad man än gör så är de äldre nöjda. De tror att det troligen beror det på att de får möjlighet att pröva något nytt och att det händer något på äldreboendet som gör avsteg från vardagen och rutinen. Berättandestunder med levande musik Aktiviteten hade två mål, att ge de äldre en stund där någon som har förmåga att plocka fram berättandelust lyfter fram just deras berättelser, samt att pedagogiskt handleda personalen så att aktiviteten kan inkorporeras i den ordinarie verksamheten. Berättandet varvades med att aktivitetsledaren sjöng och spelade gitarr. Aktivi- teten baserades på idén att genom musiken kan individer som inte känner varandra få en speciell kontakt. Berättandestunderna är upplagda enligt följande modell: Introduktion: Aktivitetsledaren kommer till äldreboendet i god tid innan aktiviteten startar och skro- tar runt vid borden med syfte att försöka få till enskilda samtal. En fungerande strategi är att sitta på huk så att de äldre får beröra honom om de vill, om de inte tar initiativet är han ganska formell och tar enbart i hand. Mötet ska ske på de äldres villkor. Dessa samtal är av formell karaktär och kretsar kring frågor som hur man mår och om de kommer ihåg honom. Oxford Research AB 45

46 Samling: Aktivitetsledaren samlar samtliga deltagare runt stora bordet eller inne i vardagsrummet på äldreboendet och placerar sig själv i mitten. Vanligen är äldreboendets personal med. Personalen deltar ofta genom att vara med och spela rytminstrument, exempelvis munspel. Sång: Aktiviteten startar med den egenproducerade sången Årependeln som handlar om en buss- resa som inkluderar kända ortsnamn i trakten som de äldre kan relatera till. Berättande: Sångerna varvas med omvärldsorienterande samtal av karaktären: att utröna var aktivite- ten sker, var äldreboendet är lokaliserat, hur vädret var igår, om de känner sig friska, om de ätit något gott till lunch samt om det händer något spännande i byn. Det går relativt snabbt för de äldre att komma in på ett ämne och berätta om ett minne. Sång: Harry Brandelius (Barndomshemmet, Ljus och Värme), och Eva Dahlgren. Valet av sånger beror på att Brandelius- sångerna är omtyckta men spelas sällan på radion och Eva Dahlgren har väckt intres- santa berättelser om HBT- frågor. Berättande: Aktivitetsledaren har med sig några föremål som delas ut i gruppen. De får undersöka dem och känna på dem samtidigt som aktivitetsledaren ställer frågor kring föremålen, när de använde föremålet senast, om de har sett något liknande i andra sammanhang etc. Sång/berättande: Metoden fortsätter med sång varvat med diskussioner och pågår i ungefär 45 min. Avslutning: Som avslutning får deltagarna önska en sång eller två. Därefter sitter gruppen kvar och pratar eller dricker kaffe, tillsammans med aktivitetsledaren och personalen. Arbetsmetoden byggde på en hel del förberedelse där aktivitetsledaren tagit reda på vilka sånger som delta- garna gillar. Helst skulle musiktexterna vara på svenska eftersom de äldre vanligtvis ville förstå texten. Arbets- metoden rymde möjligheter för inflytande men deltagarna hade i regel inte särskilt mycket synpunkter. En vattendelare var däremot andliga sånger eftersom det uppfattades som känsligt av vissa deltagare. Aktivitets- ledaren diskuterade med deltagarna kring att man inte behöver vara religiös för att lyssna på religiös musik och tog ofta reda på fakta om berättelsen bakom en sång av religiös karaktär. Arbetsmetoden justerades under genomförandeperioden. Aktivitetsledaren menade att musiker generellt sett gärna vill framföra traditionella framträdanden med målet att skapa en härlig musikupplevelse. I det här pro- jektet blev det med tiden viktigare med deltagande; de äldre ska veta att aktivitetsledaren med all säkerhet kommer att ställa frågor och samtala med dem i anslutning till låtvalen. Aktivitetsledaren menade att en framgångsfaktor var att projekt som inkluderar berättande behöver tid; fokus ska vara kvalitet snarare än kvantitet. Färre antal deltagare kan generera högre kvalitet för de som har ett definierat stort behov. En tröskel var att få personalen att förstå att de kan vara med och spela och sjunga; ibland hämmas personalen av oförtjänt osäkerhet när det kommer till kulturaktiviteter upplevde aktivitetsleda- ren. Aktivitetsledaren genomförde berättande- och sångstunderna även för äldre med hemtjänst. Arbetsmetoden gick under namnet Kulturen knackar på och liknade upplägget som beskrivits ovan. Skillnaden var att mål- gruppen var hemmaboende med hemtjänst och bestod i stor utsträckning av personer med liten social sam- varo. I några fall hade aktivitetsledaren och hemtjänsten lyckats få till en grupp. Det kunde vara lite svårt ibland att skapa grupper, alla som besöktes har inte riktigt känt att de orkat med sällskap. När deltagarna var lite pig- gare kunde det bli konstellationer som blev mer varaktiga att de fortsatte träffas i andra sammanhang efter aktivitetsledarens besök. Kulturen knackar på gick till så att aktivitetsledaren helt enkelt åkte hem till individer och sjöng, spelade och pratade om livets väl och ve. Arbetsmetoden rymde till viss del terapeutiska inslag och utgick från ett medmänniskaperspektiv. Berättaraktiviteten ställer krav på den som ska vara ute i de äldres hem och samtala om livet; man bör själv ha något i bagaget, menade aktivitetsledaren. 46 Oxford Research AB

47 En utmaning med den hembesökande arbetsmetoden var att nå ut till målgruppen. Hemtjänsten kunde inte kommunicera namn på individer som skulle kunna ta emot ett hembesök i önskad utsträckning. Ibland fick aktivitetsledaren namn på äldre som var i så dåligt skick att de inte orkade ta emot besök. En annan utmaning var att det finns delikata integritetsfrågor. När människor är måna om att berätta om sina erfarenheter och minnen och projektet går ut på att få individer att berätta sina livshistorier; vad gör man om man har demens- sjuk berättar en historia, hur förvaltas denna? Projektet verkade i en liten bygd och det är lätt att knyta histo- rier till specifika individer. Hur integritetsfrågan ska lösas var vid intervjutillfället fortfarande under diskussion. Målgruppens reflektioner Utvärderaren har deltagit i en berättande- och musikstund på Fjällvinden äldreboende i Hallen samt under ett Kulturen knackar på - besök i Backe. Kulturen knackar på- besöket genomfördes hos en hemmaboende med hemtjänst i Backe. På aktiviteten deltog även två äldre grannar. Utvärderaren samtalade med deltagarna under aktiviteten men ingen formaliserad intervju genomfördes. Deltagarna uppgav att de uppskattade både musiken och samtalen eftersom de har svårt att ta sig ut. Den hemmaboende respondenten med hemtjänst, i vars hem aktiviteten tog plats, behöver skjuts för att komma ut, därför värderades berättande- och musikstunderna som sker i hemmet särskilt högt, det är roligt att komma ut och träffa andra, det bryter isoleringen i vardagen. En av aktivitetsledarna som har besökt äldre menar att samtalen som Kulturen knackar på genererar är det viktigaste momentet i aktiviteten, Efter musiken satt vi kvar och pratade. Det var nog den delen av hembesöken, generellt sett, som jag upplevde som mest berikande för alla parter. Inga och Conrad talade om hur det var att växa upp i fjällen. Det var som att få en inblick in i en annan värld. Bertil berättade om hur de fick ro över två sjöar för att handla mat och båda fick cykla flera mil för att gå på dans i Undersåker eller Edsåsen. Oxford Research AB 47

48 Generationsmöten mellan unga och äldre, Göteborgs stads centrum Projektet Generationsmöten mellan unga och äldre byggde på erfarenheterna av Göteborgs stads Centrums mångåriga arbete med stadens kulturfestival, Kulturfestival i Centrum, samt tidigare projekt med äldre som målgrupp. Målen för projektet var att överbrygga gränser mellan generationer, att skapa möten för att ömsesi- digt ta vara på varandras kunskaper och erfarenheter, att utveckla och berika samt att erbjuda aktiviteter för möten mellan generationer som är hållbara över tid och blir integrerade i stadsförvaltningens verksamheter. Detta skulle ske genom att använda olika kulturformer i de möten som skapades. Bakgrunden till projektet var den senaste tidens diskussioner om generationsmöten mellan unga och äldre som förts i Västragötalandsregionen och i Göteborgs stad. Under våren 2012 hölls ett större seminarium på temat generationsmöten där kulturförvaltningen i Göteborgs stad bjöd in övriga förvaltningar och kulturombud. Se- minariet resulterade i ett intresse att arbeta vidare med generationsmöten. Projektet Generationsmöten mellan unga och äldre innehåller ett 20- tal delprojekt. Utvärderaren har valt att titta närmare på 3 delprojekt, vars innehåll presenteras i följande avsnitt. Samtliga delprojekt fokuserar på mötet mellan seniorer och unga i skolan, från förskola till högskola. Delprojekten utgörs av ett samarbete mel- lan ett äldreboende och en förskola, diskussionsgrupper på en träffpunkt för seniorer och s.k. generations- teater. Projektorganisation Projektet drevs av Göteborg stads stadsdelsförvaltning centrum och leddes av en styrgrupp bestående av om- rådeschefen för stadens äldreboenden, hemtjänstchefen, enhetschefen för Förebyggande och hälsofrämjande enheten, områdeschefen för Sektor utbildning och enhetschefen för fritidsverksamheten samt en representant från Röhsska museet. Röhsska museet var den enda kulturfunktionen i styrgruppen. Deltagandet byggde på ett mångårigt samarbete. Syftet med Röhsskas deltagande var att bygga broar mellan kulturlivet och skolan för att skapa förutsättningar för generationsmöten. Göteborgs stads centrum har ett mångårigt samarbete med kulturförvaltningen i form av anlitande av kultur- skapare och genom tidigare utvecklingsarbete med kultur inom äldreomsorgenen. Det finns även ett samar- bete med en rad kulturfunktioner såsom Stadsbiblioteket, Stadsmuseet, Stadsteatern, Stadsdelsbiblioteket, Konserthuset, Röhsska museet och Musikhögskolan. Inom ramen för kulturfunktionernas verksamheter har de tidigare arbetat med att skapa möten mellan unga och äldre genom att anlita professionella kulturutövare. Därutöver har centrums stadsdelsförvaltning ett brett kontaktnät med stadens frivilligorganisationer. Andra aktörer som involverats i olika grad i projektet är skolor, förskolor, äldreomsorg, ABF och Folkuniversite- tet. ABF har varit viktig samarbetspartner ur ett ekonomiskt perspektiv, men också ett innovationsperspektiv i utformandet av aktiviteter. Folkuniversitetet har bidragit med kulturskapare till delprojekten. Därutöver finns ett samarbete med miljöförvaltningen i vissa delprojekt. Slutligen finns samarbete med föreningslivet; SPF och PRO bidrar med att sprida information om projekten för att locka volontärer och bidrar även med fysiska mö- tesplatser för seniorer där projektledaren kunnat presentera projektet och också rekrytera frivilliga seniorer som har intresse för att hjälpa till i genomförandet. Projektets löpande arbete leddes av en projektledare och en projektkoordinator med en arbetstid motsvarande en halvtidstjänst. Projektledaren var anställd under Göteborgs stads sektor Kultur och fritid. Projektledningens huvuduppgift var att bygga broar mellan aktörer, att fånga upp och stimulera till idéer om möjliga generat- ionsmöten där unga och äldre har ömsesidig glädje och nytta av varandra. Projektledaren arbetade även med att utveckla, stödja och se till att idéerna genomförs. Arbetet skedde tillsammans med befintliga samarbets- partners och nya nätverk som skapats genom projektet. Under våren 2013 tillkom ytterligare en projektkoordi- nator projektet på halvtid. Kulturaktiviteterna bedrevs som delprojekt med en ansvarig aktivitetsledare. För varje delprojekt utsågs ansva- riga personer. Inför starten av ett delprojekt togs kontakt med de aktörer som bedömdes som kandidater att leda delprojektet. Samarbetet påbörjades genom ett möte med tänkta aktören där aktivitetsinnehållet analyse- 48 Oxford Research AB

49 rades och diskuterades. Delprojektledarna ansvarade för delprojektet inför sina chefer och inför projektled- ningen. Tanken var att projektledningen succesivt skulle reducera sin egen roll och möjliggöra för de involve- rade aktörerna att själva ta hand om de igångsatta aktiviteterna. Varje delprojekt hade en handlingsplan som utformades av projektutförarna. Projektledaren styrde delpro- jekten övergripande enligt målen som angivits i handlingsplanen och målen för huvudprojektet. Om genomfö- randet skulle halta bistod projektledaren med stöd. Projektledaren hade kontinuerlig telefonkontakt och orga- niserar möten med delprojektens utförarorganisationer. Figur 3 Organisationsschema - Generationsmöte mellan unga och äldre, Göteborgs stads centrum STYRGRUPP PROJEKTÄGARE Områdeschef, Sektor äldreomsorg Områdeschef, Sektor utbildning Enhetschef, Förebyggande och hälsofrämjande enheten Göteborgs stads stadsdelsförvaltningen centrum Områdeschef, Sektor äldreomsorg Enhetschef, Sektor fritid Projektkoordinator, Sektor Fritid Röhsska museet Projektledning Göteborgs stads centrum, Sektor fritid DELPROJEKTLEDARE Träffpunkten Stampen Äldreboendet Landala hus & Förskolan Kapellgården Aktivitetsledare Verksamhetsledare Regissör Musiker och dramapedagog Styrgruppsmöten ägde rum vid 2 tillfällen per termin. Flera av styrgruppsledamötena hade tidigare varit delakt- iga i arbetet med Kulturfestivalen i Centrum och hade erfarenhet av att utforma kulturaktiviteter för målgrupp- en äldre. Alla medlemmar i styrgruppen hade samma typ av beslutsmandat, det vill säga har samma manöver- utrymme i den egna organisationen, med undantag för ledamoten från Röhsska museet. Museets representant tilldelades så småningom beslutsmandat från museets styrgrupp. Arbetet i styrgruppen utgick i stor utsträck- ning från att styrelsemedlemmarna skapade strukturer genom att återkoppla resultatet av styrgruppsmötet till sina egna enheter och enheter inom äldrevården och äldreomsorgen och vice versa. Det fanns en handlings- plan för styrgruppens arbete. Samarbeten med kulturfunktioner, ideella föreningar och studieförbund initierades i samband med att en idé om en kulturaktivitet började bearbetas. Ibland kunde projektidén komma från någon av de samarbetsparter som kontaktar projektledningen. Inget av delprojekten var i slutfasen vid tiden för fallstudien, men det var inte heller tänkt att något projekt skulle avslutas helt. Projektledaren uppgav att de eftersträvade att följa upp och utvärdera delprojekten en gång per år. Vid dessa tillfällen ska personal och äldre som deltar i projektet vara med. Även kulturskapare som deltar i projektet kan vid behov vara med vid dessa tillfällen. Medsponsorer såsom ABF deltar även på uppfölj- Oxford Research AB 49

50 ningsmötena. Däremot har det varit en svårighet att få med chefer inom äldreomsorgen som menar att de inte har möjlighet p.g.a. tidsbrist. Modell Projektledningens arbetsmetod kan förenklat sammanfattas i följande faser: Idéutkast - Ett delprojekt tar form vilket kan ske på initiativ av projektledare, projektkoordinator eller från andra aktörer, såsom ideella sektorn, intresseorganisationer eller studieförbund. Rekryteringsfas delprojektledare/kulturskapare - Finns det personer att rekrytera till ansvariga för projektidén, finns engagerad personal? Emellanåt finns inte den perfekta kandidaten att rekrytera men då söker projektledaren vidare tills att den rätta kandidaten dyker upp. Det är viktigt att hitta personer som tycker att det är viktigt med generationsmöten och ser möjligheter i projektet. Projekt- ledaren menar att det inte spelar någon roll om personen är utbildad eller ej eftersom det inte är nå- gon absolut garant för att projektet blir bra. Engagemang är en nyckelfaktor vid rekrytering och lyck- ade projekt. Rekryteringsfas seniorer - Vilka intresserade seniorer finns att rekrytera? Projektledaren har tillgång till en databas som byggts upp för detta ändamål där det finns en kader av äldre som vill delta. Ibland söker de äldre aktivt upp projektledaren. Uppstartsmöte En personlig inbjudan till frivilliga seniorer och delprojektmedarbetare. Mötet kret- sar kring tankar om projektidén. Syftet är att få till ett konstruktivt möte kring genomförandet. Mötet utmynnar i ett antal konkreta aktivitetsidéer vilka skrivs ned i en handlingsplan. Aktivitetsfas - Aktiviteten/aktiviteterna startas upp och präglas i denna av fas av en särskilt intensiv uppföljning. Projektet justeras kontinuerligt i syfte att nå optimering av aktiviteten. Varje delprojekt hade en tidsplan men i övrigt gavs projektutförarna fria händer. Projektledaren styrde väldigt lite så länge projektet nådde målen som angivits i handlingsplanen. Projektledaren hade kontinuerlig telefon- kontakt och möten med delprojektledare eller utförarorganisationen och ingrep när genomförandet haltade eller motgångar uppstod. Styrningen byggde i stor utsträckning på tanken om att delprojektledare eller dennes utförarorganisation skulle kontakta projektledaren vid problem. Erfarenheter från samarbete med förskolan visade att det krävdes en tydlig rollfördelning. Projektmedarbetare menar att det finns ett behov av att i större utsträckning bjuda in chefer från förskolan för att tydliggöra just rollfördelning, exempelvis för att bestämma vilket ansvar förskollärare har under genomförande av aktiviteten. Planeringstiden var begränsad om aktiviteten låg utanför ordinarie planerings- och arbetstid. Det blev således avgörande att avsätta projektmedel för denna typ av fortbildningstillfällen i kommande satsningar, särskilt för att undvika brister i ansvar och rollfördelning. 50 Oxford Research AB

51 Figur 4 Projektflödesschema - Generationsmöten mellan unga och äldre, Göteborgs stads centrum Möte mellan unga och äldre på förskolan Kapellgården och äldreboendet Landala hus Delprojektet Möte mellan unga och äldre på förskolan Kapellgården och Landalahus bestod i gemensamma sång- och danslekar med seniorer på ett äldreboende och barn på en intilliggande förskola. Aktiviteten innebar att barnen och seniorerna lekte och sjöng tillsammans under organiserade former. Aktivitetssamordnaren på äldreboendet Landala hus organiserade arbetet med stöd av en förskollärare på förskolan Kapellgården. Det praktiska genomförandet av aktiviteterna leddes av externt rekryterade musiker och dramapedagoger och pågick i 45 min och genomfördes varannan vecka. Vissa aktiviteter ägde rum på förskolan och andra på äldre- boendet. Delprojektledarnas arbete sammanfattas i nedanstående punkter; Planering - Aktivitetssamordnaren och förskolläraren planerar aktivitetens upplägg och genomförande gemensamt. Under den inledande fasen träffades delprojektledaren och förskolläraren för planering varannan till var tredje vecka. Numera har de båda aktivitetsledarna fått rutin på planeringstillfällena och mötesfrekvensen beror på aktivitetens karaktär. Inbjudan - Information till alla berörda parter går ut i god tid, delprojektledaren ansvarar för att se till att samtliga boende på äldreboendet blir personligt inbjudna och sätter även upp affischer i sällskaps- utrymmena. Rekrytering av musiker/dramapedagog - Externa kulturskapare rekryteras från ABF eller Folkuniversi- tetet och knyts till projektet via projektledaren för huvudprojektet. Introducera kulturskaparen - Delprojektledaren lämnar över ansvaret för det praktiska genomföran- det till den externa kulturskaparen som närmare presenterar projektet. Delprojektledaren anordnar ett förberedelsemöte med den specifika kulturarbetaren för att denna ska få en kontextförståelse. Det praktiska genomförandet av sång och dansleken leds av en extern rekryterad musiker eller pedagog och innehåller vanligtvis följande moment: Oxford Research AB 51

52 o o o Förberedelsefas: Musikern/pedagogen kommer till äldreboendet i god tid innan aktiviteten startar och förbereder sällskapsrummet genom att ställa samman stolar i en ring. Tanken är att barnen ska sitta på golvet i mitten av ringen. Det kan betyda att vissa barn sitter med ryg- gen mot de äldre. Allteftersom aktiviteten kommer igång blir barnen allt rörligare och mö- ter alla äldre. Aktivitetsfas: Aktivitetsledaren sitter på en stol tillsammans med de äldre i ringen och hälsar alla välkomna. Aktiviteten består av ett antal sånger som inleds med en hej- sång i syfte att lära känna varandra, som åtföljs av namnsånger och rörelsesånger. Det finns utrymme för deltagarna att önska sånger som ska sjungas. Exempel på aktiviteter är spelträffar, ballonglek, fika våfflor, se teater Gubben och blomman, stafflimålning (barn/senior målar på varsin sida om ett staffli vilket resulterat i en utställning), spela inomhus- boule samt sångsamlingar med rörelseövningar (anpassas efter de äldre, t.ex. huvud- axlar- knä och lår istället för tå ). Avslutning: Aktiviteten avslutas med en gemensam avslutningssång för att samla ihop del- tagarna. Barnen säger hej då ordentligt till de vuxna så att de knyter ihop säcken efter varje aktivitetstillfälle. Personal från äldreboendet och förskolan var närvarande vid samtliga aktivitetstillfällen. Aktivitetsledaren hade fått fria händer att utforma aktiviteten självständigt och den har planerats utan särskild stor kommunikation med förskolan och äldreboendet. Arbetsmetoden för aktivitetens praktiska genomförande byggde i stor ut- sträckning på de externa kulturskaparnas tidigare erfarenhet. Aktivitetsledaren beskriver arbetsmetodens mer- värde som att den inkluderar ett deltagande som gör att de äldre lever upp. En av utmaningarna beskrevs vara skapandet av en bra gruppdynamik, barnen kan vara blyga och vissa äldre, främst de rullstolsbundna och de med avsaknad av talförmåga, hade en tendens att hamna utanför. Det visade sig svårt att skapa en bra sammanhållning i en grupp om gruppen endast möttes vid ett fåtal tillfällen och gruppmedlemmarna inte hann prata med varandra och lära känna varandra. För att stärka sammanhållningen och skapa trygghet i gruppen krävdes kontinuitet genom att samma deltagare var med på aktiviteten och att den fick fortgå över tid. Aktivitetsledarna upplevde även att personalens stöd, både vid det praktiska utföran- det och under planeringsfasen, var en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande. Barnen som deltar bör inte vara alltför små, den optimala åldern är 5-6- åringar, enligt genomförarna. Det var bra att vara två projektledare med olika expertisområden, eftersom det gav en nyanserad och fräsch ny in- put. Förskolläraren menade att det stora mervärdet med projektet var att externa kulturarbetare hade knutits till aktiviteten eftersom en verksamhet behöver nya och utifrån kommande perspektiv för att utvecklas. De menade även att kvaliteten på kulturaktiviteten ökade om det var någon med spetskompetens som höll i aktivi- teten, det ger ny inspiration till aktivitetssamordnaren och förskolläraren. Barnen beter sig också annorlunda, mer städat, om det är en person som de inte känner som är aktivitetsansvarig. I övrigt experimenterar aktivi- tetsledaren sig fram för att hitta aktiviteter som de tror passar gruppen och deltagares preferenser. Barnen har också fått önska aktiviteter. De aktiviteter som har fungerat väl har återupprepats. Däremot har de inte använt sig av teman som återkommer och kräver deltagande i flera träffar i rad eftersom de äldres deltagande är dags- formsberoende och därmed deltar sällan samma seniorer vid alla aktivitetstillfällen. Målgruppens reflektioner Utvärderaren har intervjuat två boende på äldreboendet Landala hus som deltagit i aktiviteten på regelbunden basis. Båda respondenterna har informerats personligen om sång- och dansleken och tar sig på egen hand till träffarna. De valde att delta i aktiviteten p.g.a. nyfikenhet samt att de gillar att umgås med barn. Båda uppger att de finner aktivitetstillfällena med barnen fantastiska och präglade av spontanitet. Ett exempel på ett mo- ment som uppskattades av båda respondenterna är en gemensam lek med en ballong som inte fick nudda 52 Oxford Research AB

53 golvet. De uppskattar även möjligheten att leka fritt med barnen, medan en av respondenterna uppger att organiserade teaterlekar har varit minst roliga. Barnen är härliga att träffa och påminner om de äldres egen barndom och den återupplevs genom samvaron med de yngre. En av respondenterna påpekar att genom att göra saker tillsammans skapas också en bra sammanhållning bland de boende. Atmosfären är tillåtande och deltagarna har rätt att föra fram sin åsikt om aktivitetens utformning. En av respondenterna beskriver aktivite- ten som det roligaste man har. De deltagande äldre har även förslag på hur aktiviteten skulle kunna utvecklas. En av respondenterna framhöll att när aktiviteten ägt rum i förskolans lokaler blev det särskilt bra eftersom barnen kände sig mer bekväma i den miljö de är vana vid och där de har sina leksaker. Den andra respondenten skulle vilja utöka utbudet av aktiviteter som kan utföras tillsammans med barnen; t.ex. arrangera blomstergrupper, där barnen skulle få välja färger. En annan arbetsmetod som kom på förslag var att ungdomar som mår dåligt ska träffa äldre män- niskor för fika och samtal. Att skapa möten mellan unga och äldre kan på så sätt förbättra den sociala samman- hållningen i samhället tror en av respondenterna. En av respondenterna uppger som exempel att aktiviteten med förskolan skapat ett bättre klimat i området eftersom förskolan och äldreboendet delar utemiljö. Barnen hälsar när de är ute med sina föräldrar osv. Den andra respondenten ondgör sig även över att det är alltför många av de boende som inte kan delta i aktiviteten eftersom de inte är i tillräckligt god form. Därför skulle aktiviteten kunna ske oftare än var 14:e dag, att en veckas intervall skulle vara lagom. Diskussionsgrupper på Träffpunkten Stampen Diskussionsgruppsträffar har funnits på seniorträffpunkten Stampen redan innan projektet Generationsmöten mellan unga och äldre startades upp. Diskussionsträffarna har haft olika teman, exempelvis årtionden, köns- roller och religion. Gymnasieungdomars deltagande har tillkommit genom projektet, i oktober 2012 introduce- rades modellen med att inkludera gymnasieungdomar i samband med den årliga Kulturfestivalen i Centrum, arrangerad av Göteborgs stads centrum. Aktiviteten består i att en externt rekryterad historiker håller en före- läsning på 45 min på ett tema för en grupp gymnasieungdomar och seniorer. Efter föreläsningen leder histori- kern en diskussion. Aktivitetens omfattning är ca 1-2 timmar. Delprojektledare för diskussionsgrupperna är verksamhetsledaren för träffpunkten Stampen, med stöd av övrig personal. Det praktiska genomförandet av diskussionsgrupperna leddes av en extern person, en historiker som anlitats för uppdraget. Aktiviteten bestod av följande faser: Förberedelse: Historikern förbereder föreläsning och diskussionsunderlag väl. Förberedelse är centralt för att föra samtalet framåt. Ofta flyter diskussionerna på av sig själva men ibland behöver historikern komma med följdfrågor för att väcka samtal eller driva diskussionen vidare. Valet av ämne har utarbe- tats av historikern, verksamhetsledaren på träffpunkten och dess personal gemensamt. Fokus är på äldres historia med syfte att locka fram de äldres egna berättelser. Det har visat sig viktigt att välja ämnen som de äldre kan relatera till för att få igång en diskussion. Exempel på teman är humor, skräck, myter och aktuella händelser. Verksamhetsledaren för träffpunkten uppger att de försöker lyssna av vad de äldre talar om på fikapauser och låter sådana ämnen vara inspiration för framtida dis- kussionsteman. Genomförande: Historikern håller en föreläsning i 45 minuter på det valda temat och sedan följer ef- terföljande spontana samtal. Det är frivilligt att stanna kvar efter föreläsningen. Exempel på tema som har genomförts är talet, där varje föreläsning kretsade kring ett årtionde. För varje årtionde be- rättades om samhället, dåtidens aktuella nyheter och sporthändelser genom att visa filmklipp och bil- der. En tanke bakom att visa filmklipp var att göra de äldre intresserade av internet. Aktiviteten hade en optimal gruppstorlek på högst 15 personer. En större grupp visade sig medföra att det kunde bli alltför stimmigt och att diskussioner utbryter i smågrupper istället. En grupp på 15 personer var också Oxford Research AB 53

54 en bra gruppstorlek för att skapa en trygg miljö i gruppen enligt träffpunktens erfarenheter. Historikern uppgav att det var viktigt att se till att deltagarna satt blandat, unga och äldre bredvid varandra, för att skapa samtal över generationsgränser. När gruppen blev trygg tillsammans kunde de diskutera ämnen av mer känslig karaktär t.ex. politik. Det var enligt historikern viktigt att alla får chans att prata samtidigt som att det måste finnas utrymme också för dem som kanske inte vill ta så stor plats. Målet behöver inte vara att alla ska prata; aktiviteten innehåller inte något moment som är prestationsbaserat eller som ska värderas. Istället var målet att samtliga deltagare ska känna en grundtrygghet och därmed känna sig delaktiga i aktiviteten. Målgruppens reflektioner Utvärderaren har intervjuat ungdomar och seniorer som deltagit i diskussionsträffarna genom en fokusgrupps- intervju med tre ungdomar och tre seniorer. Flera av respondenterna, både ungdomar och seniorer uppgav att det var nyfikenhet som gjorde att de valde att delta i aktiviteten, en förväntan om att det skulle vara spän- nande att träffas eftersom sådana möten inte sker särskilt ofta i vardagen. Ungdomarna informerades om akti- viteten genom skolan och seniorerna via träffpunkten. Ungdomarna framhävde att arbetsmetoden skapade viktiga kontaktytor med äldre vilka i stor utsträckning saknas i dagens samhälle. Dessa kontaktytor genererar ett erfarenhetsutbyte. En av ungdomarna minns särskilt ett möte med en av seniorerna där det gick upp för honom att de två var ganska lika och hade gemensamma referensramar trots att den ena personen hade enormt mycket mer livserfarenhet. En av seniorerna påpekade vidare att seniorerna generellt är sämre på att lyssna in ungdomarna och acceptera en viss talordning, t.ex. en utarbetad turordning där man ska räcka upp handen, något seniorerna inte trodde om sig själva innan. Respondenterna ansåg att arbetsmetoden hade ett välgenomtänkt upplägg genom att utgå från ett förberett tema och som skapar ett naturligt avstamp för diskussion. Ett tema är en språngbräda för diskussioner och viktigt för att skapa och bevara väl sammanhållna samtal. Respondenterna menade att en framgångsfaktor för metoden var att deltagarantalet är begränsat eftersom gruppdynamiken kan rubbas vid alltför stora grupper där vissa individer tar över samtalen. I programbladet för diskussionsgruppen angavs att deltagarna har en timma till förfogande men det hände p.g.a. att många vill dröja sig kvar på Stampen för att fortsätta samtalen och då kan aktivitetens omfattning öka till ett antal timmar. En av ungdomarna tyckte särskilt om ett tema som handlade om gammal ungdomskultur eftersom det blev spännande och bra diskussioner. Seniorerna håller med och inflikar att det skulle vara intres- sant att applicera ett varför- perspektiv, varför ser och såg ungdomskulturen ut som den gör? En av ungdomarna menade att en utveckling av arbetsmetoden skulle kunna vara att ungdomarna i större utsträckning involveras i utformningen av diskussionsteman. Samma respondent lyfter fram att en sådan juste- ring i viss mån redan ägt rum eftersom ungdomarna har varit med i att utarbeta ett filmprojekt där seniorer och ungdomar ska se gammal och nyproducerad film tillsammans. Generationsteater Generationsteatern var en amatörteatergrupp bestående av ungdomar från en folkhögskola i Göteborg och seniorer. Projektets kärnverksamhet bestod helt enkelt i att ett antal ungdomar och ett antal seniorer möttes under organiserade former, spelade teater tillsammans och satte upp en humoristisk föreställning kring temat generationsfördomar. Ansvarig person för aktivitetens genomförande var tillika manusförfattare och produ- cent. Teatergruppens regissör var anställd vid Folkhögskolan i Göteborg. Ungdomarna hade informerats om aktiviteten via regissören och seniorerna via träffpunkten. Syftet med generationsteatern var att bryta isen kring vanligt förekommande fördomar om hur olika generat- ioner förväntas vara. Genom sina föreställningar hoppades man driva och förmedla ett sådant budskap till det omgivande samhället. Spänningen mellan generationer är främst etablerade mellan ungdomar och äldre. Pro- 54 Oxford Research AB

55 jektet ville luckra upp denna generationsgräns och fylla en lucka som tidigare projekt inte lyckats fylla och uppmärksamma. Internt hade projektet ett syfte att slå hål på fördomar som finns hos deltagarna. Genom den interaktion över generationsgränser som projektet innehåller har ålderns betydelse helt raderats. Arbetsmetoden sammanfattas i ett antal faser: Förberedelse: Regissören skrev manus och är ensam regissör men utkastet läses och korrigeras delvis av delprojektledaren eftersom denne kände deltagande seniorer och vet vilka delar i manus som fun- gerar och inte fungerar för dem. Introduktion: Båda grupperna, unga och äldre, får manus beskrivet separat var för sig och de inle- dande repetitionstillfällena äger rum med grupperna åtskilda. Regissören repeterade med de unga och delprojektledaren med de äldre. Generationerna möts: Grupperna möts för första gången och i syfte att skapa en bra gruppdynamik genomförs ett antal aktiviteter såsom presentationsrundor och lekar. Repetitionsfas: Gruppen läser manus och börjar därefter agera försiktigt. En extern koreograf koppla- des till projektet (3 aktivitetstillfällen) för dansmomenten i föreställningen. Premiär och turné: Delprojektledaren bokar och organiserar premiär och föreställningar. Delprojektledaren menar att det krävdes tydliga ramar att förhålla sig till för alla involverade. Det handlade helt enkelt om att förmedla till deltagarna vad som förväntas av dem, att deltagande förutsätter engagemang, vilket skapar ett tydligt fokus och disciplin i gruppen. Generationsteaterns föreställning har visats för allmänheten ett flertal gånger och för projektets styrgrupp. Styrgruppen ordnade så att föreställningen även visades för stadens samtliga kulturombud, som en arbetsmetod att sprida och inspirera andra med. Målgruppens reflektioner Utvärderaren har genomfört en fokusgruppsintervju med 4 deltagande ungdomar och 4 seniorer som ingår i delprojektet Generationsteater. Samtliga i gruppen uppgav att de är intresserade av teater och att konceptet att spela teater över generationsgränser är en spännande utmaning. Respondenterna var överens om att Generationsteatern är en banbrytande plattform där äldre och ungdomar kan mötas och utbyta erfarenheter. En av ungdomarna menade att upplevda skillnader mellan generationer elimineras. En senior uppgav att Generationsteatern också kan betraktas som en utgångspunkt för att slå hål på myter om vilken typ av kulturella aktiviteter som äldre är intresserade av att utöva, äldre som målgrupp bör inte klumpas samman, ofta uppstår situationer där människor antar att bara för att man är gammal så förväntas man gilla en viss kultur. Flera av respondenterna var överens om att projektet tillfört dem alla mycket glädje, teatern hade tack vare interaktionen med ungdomarna, blivit en lustfylld upplevelse. En av seniorerna framhöll att det varit enormt spännande att arbeta så nära ungdomar eftersom det finns få övriga naturliga kontaktytor med den gruppen i det vardagliga livet utöver de barnbarn som man tillbringar tid med. Mötet med ungdomar medförde en helt ny inblick i hur ungdomar fungerar och att de kanske inte är så konstiga ; man kan prata med unga på ett nor- malt sätt. Tidigare uppfattningar om att alla ungdomar är stökiga ifrågasätts. En annan respondent spann vi- dare på samma tanke och menade att projektet resulterat i att ålder fått allt mindre betydelse eftersom vi är alla människor oavsett ålder och där finns en stark gemenskap. En av ungdomarna lyfte fram att det egentlig- en inte är någon skillnad mellan unga och gamla och det har detta projekt bevisat. Han uppgav vidare att in- tresse inte behöver vara en ålder utan att det är lätt att hitta gemensamma referenspunkter, Lasse Dahlqvist kan man också lyssna på som ung. Oxford Research AB 55

56 Arbetsmetodens utmaningar uppgavs av samtliga i fokusgruppen främst vara av praktisk karaktär. Det var svårt att hitta aktivitetstider som passade alla deltagare samt att vissa moment (t.ex. koreografi) kan vara en utma- ning att lära in. Dessutom var det svårt att få samtliga deltagare att kunna spela teaterföreställningar på dagtid, eftersom ungdomar inte kan gå ifrån arbetet eller skola. Även pensionärer är upptagna individer med späckade dagar. Slutligen uppgav en senior att det är Generationsteaterns utmaning att för en bredare allmänhet bevisa att det inte är något skrämmande med generationsöverskridande kulturaktiviteter. 56 Oxford Research AB

57 Kultur som minnesmiljö, Forshaga kommun Idén till projektet Kultur som minnesmiljö kom till under Kulturkonferensen i Visby, i ett möte mellan den bli- vande projektledaren och styrelseordföranden för Wermland Opera och Värmlands museum. Projektidén var att åstadkomma ett samarbete mellan Wermland Opera och Värmlands Museum, i skapandet av föreställning- ar på ca 40 min med scenografi i form av ett rum som kan flyttas. Föreställningen spelades sedan på äldrebo- enden och men också på en offentlig lokal på orten för dem som var lite friskare och kan ta sig dit själva. Två föreställningar sattes upp, Min soldat, som utspelade sig i Värmland under krigstiden, och Leva livet, en före- ställning om det glada 60- talet. Idén presenterades för äldreboenden som en turnerande föreställning men där hela scenografin stod kvar på äldreboendet i en vecka efter föreställningen. Tanken var att personalen ska genomföra egna aktiviteter på scenen efter att föreställningen är slut. Värmlands Museum har dessutom tillsammans med Wermland Operas tekniska personal producerat ett antal mindre tittskåp med miljöer från förr. Runt tittskåpen fanns en samtalsmall och materialet skickas på turné i form av en enmansföreställning med sång och musik och tittskåp med kända miljöer från trakten, I min lilla stad. Syftet med Kultur som minnesmiljö var att skapa en känsla av igenkännande, att väcka minnen till liv som inte alltid ligger på ytan. Efter föreställningen satt artisterna tillsammans med vårdtagarna och drack kaffe. Det blev stund för samtal och minnen. Utgångspunkten för projektet var att kulturupplevelser har en läkande och he- lande kraft, i enlighet med Gunnar Bjursells (professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet) teorier om att intellektuell aktivitet stimulerar hjärnan och leder till ett längre och friskare liv. Projektorganisation Projektledaren för Kultur som minnesmiljö var länken mellan styrgrupp, samordnare och utförare. Projektleda- ren utgör den sammanhållande kraften i projektet, den som ledde och samordnade all verksamhet, uppföljning och kompetensutveckling. Projektledaren ansvarade för turnén och därmed även för scenografi och material i samtliga föreställningar, genom att köra materialet till platsen föreställningen skulle framföras och bygga upp miljön. Projektledaren säkerställde även att kommunikation och informationsutbyte mellan aktivitetssamord- nare, kulturskapare och äldreboenden fungerade. I styrgruppen för projektet satt representanter från kultur- och omsorgsförvaltningar från de involverade kommunerna, samt ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Sammanlagt ingick 10 ledamöter i styrgruppen. Vid projektets start var kommunerna Forshaga, Sunne, Säffle och Karlstad kommun involverade i projektet och representerade i styrgruppen. Efterhand hade fler kommuner tillkommit i projektet som mottagare av aktivite- ter då projektet, genom tilläggsansökan, fått utökad budget. De nytillkomna kommunerna ingick inte i styr- gruppen. Forshaga kommun var projektägare. Projektet hade också knutit till sig professor Töres Theorell (Professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet) för vetenskaplig dokumentation och för att öka kunskapen om projektets betydelse. Theorell skulle kontaktas i slutfasen av projektet och ge sina kommentarer under projektets slutpresentation. Oxford Research AB 57

58 Figur 5 Projektorganisation - Kultur som minnesmiljö, Forshaga kommun PROJEKTÄGARE STYRGRUPP Kulturchef, Kulturförvaltningen, Förshaga kommun Enhetschef, äldreomsorg, Forshaga kommun Enhetschef, kulturförvaltningen, Karlstad kommun Enhetschef, aktivitetssamordning, Karlstad kommun Kulturchef, Kulturförvaltningen, Sunne kommun Studieförbundet Vuxenskolan, Värmland Kulturchef, Kulturförvaltningen, Sunne kommun Verksamhetschef, Vård och omsorg, Sunne kommun Kulturschef, Kulturförvaltningen, Säffle kommun Enhetschef, äldreomsorg, Säffle kommun Verksamhetsledare, ABF Värmland Projektledning AKTIVITETSSAMORDNARE KULTURSKAPARE Aktivitetssamordnare, Karlstad kommun Aktivitetssamordnare, Karlstad kommun Aktivitetssamordnare, Karlstad kommun Ensemble Min soldat Ensemble Leva Livet Solist I min lilla stad ÄLDREBOENDEN Aktivitetssamordnare, Karlstad kommun Aktivitetssamordnare, Karlstad kommun Aktivitetssamordnare, Karlstad kommun Modell Under projektets inledningsfas inbjöds personal och chefer inom vård och omsorg till föreställningen Evigt Ung, en humoristisk uppsättning som utspelar sig i framtiden, då Wermland Opera är nedlagd och solisterna bor på traktens äldreboenden. Evigt ung var en av Wermland Operas ordinarie produktioner. Föreställningens bud- skap var att ha respekt för äldre, försöka förstå dem och inte se dem som en onyttig grupp i ett effektivt sam- hälle. Sammanlagt spelades Evigt Ung 6 gånger med 240 åskådare per föreställning. Parallellt med förankringen av projektidén genom föreställningen Evigt ung arbetade projektet med strukturer- na till föreställningarna Min soldat, Leva livet och I min lilla stad: Byggande av två rumsmiljöer: Rumsmiljöerna, max 25 kvm stora, gjordes mobila för att kunna turnera i kommunerna. Rummen inreddes med möbler, föremål och rekvisita från Värmlands Museum och Wermland Opera. Valet av teman (40-, 50- och 60- tal) och föremål gjordes utifrån att åskådarna ska kunna relatera till föremålen och föreställningen. Manus: Två manus med utgångspunkt i 40- tals och 60- talsmiljöerna skrevs av en professionell manus- författare. Manuset omfattar 3-4 roller och tar ca 45 min att spela upp. Även I min lilla stad får ett manus med samtalsanvisningar och sånger. Ensemble: En grupp solister och musiker rekryteras och börjar repetera manuset. 58 Oxford Research AB

59 Beredskapstiden var väldigt väsentlig i Värmland. Som research inför projektet besökte projektledaren och medarbetare från Wermland Opera ett beredskapsmuseum och hittade där en privat brevväxling från den tiden. Brevväxlingen fungerade som utgångspunkt för föreställningen till vilken en professionell manusförfat- tare, kom att skriva manus. Stor hänsyn togs till när målgruppen är född och inredningen i rummen justerades flera gånger innan det slutliga valet av föremål var klart. Det var viktigt att det inte skulle se ut som en inred- ningskatalog utan som ett verkligt hem, bestående av arvegods och föremål från olika tidsåldrar. I 60- talsmiljön har projektet valt att lyfta fram människors möjlighet att köpa ett eget hus och att Tv:n dominerar rummet. Scenografin för 40- talsföreställningen samt tittskåpen för 50- talet, byggdes av Wermland Operas personal i deras lokaler. Värmlands Museums personal var behjälplig med måleri- och tapetseringsarbete. 60- talsscenografin är däremot byggd på Värmlands Museum med museets personal. Inredningen med lösa inven- tarier är resultatet av ett nära samarbete mellan operan och museet. Förutom att hela scenen skulle vara enkel att ta isär, var det viktigt att det sammantaget inte fick bli för tungt. Alla föremål står lösa i minnesmiljöerna, bara tittskåpen är limmade. Få saker från museet användes i utförandet eftersom tanken är att de deltagande ska kunna känna på föremålen, vilket ger en risk att föremålen går sönder eller försvinner. För att hitta tidsty- piska saker dammsögs secondhandbutiker, loppisar och Blocket.se. Bilder från museets samling har bland an- nat använts till tittskåpen och till kulissernas fönster. Föreställningen Min Soldat innehåller dessutom auten- tiska radioinspelningar från 40- talet. Aktivitetssamordnare i kommunen De av Karlstad kommun anställda aktivitetssamordnarna har spelat en nyckelroll i projektet genom att sam- ordna genomförandet av föreställningarna på äldreboenden och träffpunkter. Aktivitetssamordnarnas arbete kan delas upp i följande moment: Upprättande av tidschema - Aktivitetssamordnarnas arbete med Kultur som minnesmiljö inleddes med att de lade upp en plan för var föreställningar ska hållas och när, så att föreställningarna inte krockar med andra aktiviteter. Föreställningen kan spelas upp flera gånger på samma boende och flytta mellan avdelningar. Hitta rätt lokaler - En nyckeluppgift var att hitta en bra lokal, det ska vara lätt att ta sig till föreställ- ningarna, det ska finnas plats för både scen och publik och lokalen ska vara tillgänglig. Scenen är 4,5 m bred vilket ofta kräver ett större sällskapsrum eller en matsal. Det är viktigt att lokalen är anpassad med hörslingor etc. om det är möjligt. Ofta hålls föreställningarna i en matsal eller sällskapsrum. Finns det inte plats för kulisserna som används i föreställningarna Min Soldat och Leva Livet så placeras istäl- let tittskåpsföreställningen I min lilla stad från 50- talet på boendet. Information till äldreomsorgschefer, personal och målgruppen äldre - Efter att en aktivitetsplan hade lagts upp informerades äldreomsorgschefer genom möten. Projektledaren informerade även så små- ningom äldreboendena i skriftlig form. Aktivitetsombuden på äldreboendena ansvarar för att infor- mera de äldre och personal på boendet om aktiviteternas genomförande. Aktivitetssamordnarna bju- der in till samarbetsmöten med personal på boenden, hemtjänst, kyrkan och frivilligorganisationer några gånger varje år, då aktivitetssamordnarna informerar om och förankrar aktiviteter med berörda. Engagera frivilliga - Många frivilliga, från till exempel PRO, var med och satte upp affischer, ställde i ordning lokaler och serverade kaffe inför föreställningarna. Äldreomsorgens budget för kulturaktivite- ter är vanligtvis mycket liten. Därför är frivilligarbetares insats väldigt viktig för den praktiska förbere- delsen av aktiviteterna. Frivilliga återfinns framför allt inom PRO, kyrkan och olika lokala föreningar. Aktivitetssamordnarnas arbete med bokning av varje föreställning, från planering till genomförande, tar van- ligtvis ett halvår i omfattning. I Karlstad har 11 äldreboenden genomfört sammanlagt 17 föreställningar. Fyra Oxford Research AB 59

60 kommuner var med i projektet från början men projektet har genom ytterligare anslag fått möjlighet att sätta upp föreställningar i fyra kommuner till. Ibland har aktivitetssamordnare noterat att personal inte bjudit in eller hämtat äldre som varit nyinflyttade med motiveringen att de bör bo in sig innan de deltar i gemensamma aktiviteter. Aktivitetssamordnarna menar att de arbetat för att samtliga som vill ska få vara med. Ut med dem och var med direkt! Vadå bo in sig, det hinner de gott och väl. Figur 6 Projektflödesschema - Kultur som minnesmiljö, Forshaga kommun Föreställningarna Min Soldat och Leva livet Genomförandet av föreställningarna innehåller följande moment: Marknadsföring: Affischer sätts upp på boendet med information om föreställningen i god tid. En- hetschefer och personal informeras av aktivitetssamordnare och projektledare. Montering: Rumsmiljöerna packas upp och monteras på äldreboendet där föreställningen ska hållas, vanligtvis i en matsal eller ett sällskapsrum. Kulisserna sätts upp på äldreboendena innan föreställning av nuvarande projektledare och två medarbetare, som använder sig av foton för att komma ihåg hur föremålen ska stå. Monteringen av rummen sker vanligtvis 1-3 dagar innan föreställningen går av sta- peln. Förberedelse: Solister och musiker i föreställningen anländer tillsammans med projektledaren 1-2 timmar innan föreställningen startar. Tillsammans ställs lokalen iordning. Solister och musiker byter om till sina scenkläder och sminkar sig på plats och får tillfälle att samtala lite med de äldre och med personalen innan förställningen startar. 60 Oxford Research AB

61 Föreställning: Personalen hämtar eller kallar på de äldre och hjälper dem att sätta sig tillrätta. När alla åskådare är på plats startar föreställningen som pågår i ca 45 min utan paus. Rumsmiljöerna står kvar: Minnesmiljön står kvar på uppställningsplatsen i minst 1 vecka. Därefter kan äldre boende komma tillbaka så ofta man vill under en vecka för att titta, känna och lyssna på auten- tiska radioklipp från tidsperioden. En CD- skiva med den inspelade musiken och fotoböcker med lokala bilder från den tidsperiod föreställningen behandlar lämnas kvar så att det går att lyssna när som helst. Föreställningen Min Soldat gjordes i två versioner: en kortare på cirka 60 minuter och en längre på cirka 80 minuter exklusive paus. Den kortare versionen fick nytt liv då projektägaren sökte pengar från Kulturrådet en andra gång för att kunna spela ute i glesbygdskommunerna. Få justeringar har gjorts under föreställningarnas gång. Leva livet omfattar ca 50 min utan paus. Bild 1 Affisch - Min soldat, Kultur som minnesmiljö Målgruppens reflektioner Utvärderaren har haft möjlighet att genomföra en intervju med en av åskådarna till föreställningen Min soldat i samband med en föreställning. Respondenten valde att delta i aktiviteten efter att ha sett en affisch om före- ställningen, hon är kulturintresserad och deltar i de fåtal kulturaktiviteter som arrangeras på boendet. Innan föreställningen drog igång bad hon skådespelarna att tala högt och artikulera tydligt. Efter att ha sett Min Soldat gick hon fram för att tacka skådespelarna för en fantastisk föreställning. Hon uppgav att hon Oxford Research AB 61

62 kände igen sig och levde sig in i föreställningen. Framförallt hade radioinslaget som kungjorde krigets slut en stor effekt på henne, eftersom hon var på Kungsgatan den dagen när freden kom. Respondenten blev rörd och kände sig levande av aktiviteten. Hon menar att ingenting var särskilt dåligt eller bra med aktiviteten utan hon att det höll en hög nivå hela vägen. Respondenten menade att det inte finns så mycket kulturutbud på boendet och att det är dåligt med aktivite- ter. Det fattas en samhörighet med livet utanför och hon eftersöker fler föreställningar som denna. Hon längtar ut och att vill att det ska vara mer liv på boendet, men förstår samtidigt att det är svårt eftersom de är en sådan bred blandning av äldre på boendet. Det borde finnas fler sådana här möjligheter att få komma ut i livet igen. I min lilla stad Föreställningen I min lilla stad är en enmansföreställning med sång och musik, tittskåp och föremål. Föreställ- ningen sattes upp på äldreboenden i de kommuner som är involverade i projektet. Men hjälp av föremålen, bilder och tittskåp sjöng och berättade solisten om 50- talet. Syftet var att väcka minnen till liv hos åhörarna. Målgruppen var främst demenssjuka äldre som bor på äldreboenden, men också friska äldre. Föreställningen hade 50- talstema och var cirka 45 minuter lång. Inledningsvis hälsade solisten åskådarna välkomna och pratade med de boende innan föreställningen satte igång. Solisten var klädd i tidstypiska kläder under framförandet. Tittskåp, roll- ups och bord med föremål sattes upp i förväg av projektledaren. Föreställningen flyttade mellan olika äldreboenden och avdelningar. Kulisserna bestod av ett tittskåp som vi- sade hur det såg ut i Värmland på 50- talet och en samling tidstypiska saker från 50- talet, som fick stå kvar efter föreställningen så att de äldre på boendet kunde komma fram och känna på sakerna. Metoden för genomförande bestod av ett antal steg: Montera miljön: Värmlands Museum tillsammans med Wermland Opera producerar ett antal, men minst två gånger tre stycken, tittskåp med ute- och innemiljöer från olika tidsperioder. Projektledaren fraktar och monterar roll- ups och ställer upp bord och föremål som ska användas i föreställningen. Presentation - När föreställningen börjar presenterar solisten sig själv och vad som kommer att hända under föreställningen, att tillsammans ska de förflytta sig i fantasin tillbaka till 50- talet. Inledningsvis berättas om dåtidens kläder och vad hon själv har på sig. Med sig har hon andra klädesplagg som var vanliga, exempelvis korsetter. De två roll- upsen visar bilder med både mäns och kvinnors kläder. Sång: Sjung och le Tittskåp - Därefter presenteras tittskåpen med miljöer från Karlstad under talet. I tittskåpen finns välkända byggnader, exempelvis handlare. Solisten börjar prata om mat och matvanor. Sång: Mjölnarens Irene Sport Tillsammans lyssnar de på gamla fotbollsreferat. Enbart autentiska klipp från 50- talet används. En diskussion inleds om Lennart Nacka Skoglund, en av dåtidens bästa fotbollsspelare. Sång: Häng med! Bilkultur Med utgångspunkt i de autentiska radioklippen leds diskussionen in på C G Hammarlund, en av radions största profiler. Radio lyssnade man mycket på i bilen och man börjar prata om bilse- mestrar och picknicks. Sång: Flickor bak i bilen 62 Oxford Research AB

63 Snoddas Från diskussionen kring bilande och resande kommer solisten in på att resa över havet och Snoddas, som ibland sägs ha varit flottare till yrket. Sång: Flottarkärlek Barn och lek Under talet började barn att drömma om köpeleksaker och man lekte indian och cowboy. Bland de medtagna föremålen finns en knallpulverpistol som hon skjuter med och de äldre får känna lukten av knallpulver. Cafékultur Att gå på café utvecklade sig under denna tidsperiod och allt fler öppnade upp i städerna. Att promenera på stan och titta på julskyltning var ett uppskattat spektakel. På vissa ställen fanns det jukebox och där kunde man lyssna på valfri sång. Sång: Är du kär i mig ännu Klas- Göran? Avslutning Sång: Nu tändas åter ljusen i min lilla stad Oxford Research AB 63

64 Seniorkultur, Landstinget Stockholms län Bakgrunden till projektet Seniorkultur är Stockholms Län var Stockholms Läns Landstings (SLL) erfarenhet av att arbeta med professionell kultur inom vård och omsorg. Projektet har arbetat med att vidareutveckla en kultur- satsning som tagits fram av Stockholms läns landsting, Kultur i vårdens programkatalog. Programkatalogen är en fysisk katalog med kulturaktiviteter ( program ) som kan beställas av vårdgivare. I Seniorkultur har lands- tinget och länsfunktioner samarbetat för att vidareutveckla konceptet och erbjuda en ny typ av kulturaktivite- ter till länets vård- och omsorgsboenden. Målet med den projektbaserade verksamheten var att utöka utbudet av kulturaktiviteter, konstarter och for- mer för genomförande inom Kultur i Vården. Fler äldre ska bli delaktiga och aktiva i sitt boende, och personalen inom vården ska få en bättre förståelse för välbefinnande och kvalitet i vardagen. Det regionala kulturlivets aktörer ska vara tydliga och synliga för vårdgivarna och vårdmottagarna. Målgruppen var alla äldre i Stock- holms län i vård och omsorg, en ytterligare målgrupp var vårdpersonal. Utvärderarens nedslag i Seniorkultur var avgränsat till tre delprojekt, Film- och animationsterapi, Dansterapi och Min berättelse. I dansterapin utgjorde dans en konstnärlig terapiform där dans och rörelse användes i tera- peutiskt syfte. Film- och animationsterapin innehöll både filmvisning och eget skapande av animerade filmer. Filmvisningen inkluderade organiserade diskussioner baserade på filmens tema. Animationsterapin utgjordes av skapande av kortfilmer där handlingen baserades på målgruppen äldres egna berättelser. Min berättelse handlade om att utveckla och ta tillvara målgruppen äldres berättarteknik och berättelser. Aktiviteten har ge- nomförts under ledning av en lektor i etnologi vid Stockholms Universitet. Projektorganisation Projektets övergripande leding bestod av en styrgrupp med representanter från Stockholms läns landstings olika förvaltningar. Styrgruppen sammanträdde upp till 4-5 ggr per år. För uppdraget att operativt leda pro- jektet knöt styrgruppen till sig en extern projektledare. Det kontinuerliga samarbetet skedde mellan projektle- daren och styrgruppens ordförande (förvaltningschefen för kulturförvaltningen på SLL). Styrgruppens ledamö- ter bestod av en kommunikatör, en medarbetare som arbetade med projektstöd 29 i vården, chefen för konst- enheten och administrationsenheten samt projektledaren. Konstenheten satt med i styrgruppen i egenskap av en god kraft och som administrativ funktion snarare än erfarenhet av kultur i vården. Det var ett strategiskt val att låta exkludera aktörer som utför aktiviteterna eller sköter programutbudet ur styrgruppen. Styrgruppens viktigaste uppgift var att hålla projektet inom dess inriktning och besluta om prioriteringar inom projektets budgetramar. Utöver styrgruppen fanns också en arbetsgrupp där samtliga länsfunktioner ingick. Arbetsgruppens roll i förhål- lande till styrgruppen kan beskrivas som att arbetsgruppen främst fokuserade på den praktiska inriktningen på projekten samt att de varit med och diskuterat tidsplanen för projektet. Arbetsgruppen hade även tillsammans med projektledaren försökt identifiera nya beställare av kulturaktiviteter och undersöka varför vissa vård- och omsorgsboenden aldrig efterfrågar kulturaktiviteter medan andra boenden återkommer som beställare. Slut- satsen blev att aktiviteternas karaktär ställde höga krav på mottagaren, vilket medförde till att äldreboenden som redan var aktiva beställare intresserade sig för det nya utbudet. Under projektledaren arbetade särskilt utsedda delprojektledare med att säkerställa och kvalitetssäkra genom- förandet av insatserna. Både ansvariga delprojektledare och aktivitetsledare arbetade självständigt med ge- nomförandet av kulturaktiviteterna. Projektledaren hade kontinuerlig kontakt med samtliga ansvariga och översåg genomförandet genom besök, löpande samtal och återkommande interna utvärderingar. 29 Projektstöd innebär finansiella medel för sådana aktiviteter som inte är anpassade för kulturkatalogen, definierat som aktiviteter som endast har en beställare. 64 Oxford Research AB

65 Figur 7 Organisationsschema - Seniorkultur, Stockholms läns landsting STYRGRUPP PROJEKTÄGARE Stockholms läns landsting Förvaltningschef, Kulturförvaltningen Enhetschef, Konstenheten Enhetschef, Administrationsenheten Kommunikatör, Kulturförvaltningen Projektledning Stockholms läns landsting ARBETSGRUPP DELPROJEKTLEDARE Regionbibliotek Stockholm Film Stockholm Danskonsulent Lektor i Etnologi, Stockholms universitet Animatör Länsmusiken Stockholms läns museum Länshemslöjds- konsulenterna Länsdanskonsultenten Modell Projektledarens arbete kan förenklat sammanfattas i följande punkter: Dialog - Kontakt och studiebesök på äldreboenden som visat intresse att delta i syfte att ta fram rätt aktiviteter baserade på behov och önskemål. Val av kulturaktiviteter Aktiviteter som består av en eller flera konstarter som sker i grupp ledda av konstnärer, artister och kulturpedagoger föreslås av arbetsgruppen och beslutas av styrgruppen. Rekrytering av kulturskapare Kulturskapare rekryteras och introduceras till vad det innebär att ar- beta mot den aktuella målgruppen. Genomförandefas Kulturaktiviteter genomförs under ledning av professionella kulturskapare och ut- förarorganisationer under ledning av projektledningen. Löpande utvärdering Delprojekten återrapporterar hur aktiviteterna avlöper på regelbunden basis. Slutkonferens Projektet avslutas med en slutkonferens där lärande och resultatet av projektet pre- senteras och diskuteras. Projektets kritiska framgångsfaktor vad gäller arbetsmetoden var enligt den operativa ledningen att metoden präglas av kontinuitet som stärker gruppdynamiken mellan inblandade aktörer i styr- och arbetsgrupp. En ytter- ligare framgångsfaktor var att få äldreboendenas personal att alltid delta i kulturaktiviteterna, dels för att det ansågs förbättra förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande och dels för att personalen för viktiga samtal med de äldre i anslutning till aktiviteten och därigenom skulle kunna främja den sociala samvaron på äldreboendena. Oxford Research AB 65

66 Figur 8 Projektflödesschema, Seniorkultur, SLL Filmvisning och animationsterapi FILM Stockholm har en upparbetad erfarenhet av filmpedagogik för äldre och hade upptäckt ett mervärde av att använda just film som kulturfrämjande insats. Detta eftersom det skapar förutsättningar för spännande samtal, Med film går att komma åt existentiella frågor på ett lättsamt sätt och selektivt välja vilka känslor man vill ska speglas i samtalet genom att välja filmkategori med omsorg menade ansvarig aktivitetsledare. Den aktivitet som genomförts genom Seniorkultur är filmvisning med efterföljande diskusison och animations- terapi, vilka beskrivs närmare nedan. Filmvisning med efterföljande diskussion De äldre får se på svartvita journalfilmer som anpassats efter önskemålen på boendet. Aktiviteten genomför- des i syfte att skapa goda förutsättningar för samtal mellan de äldre och mellan de äldre och personalen. Aktivi- teten leddes av två aktivitetsledare som hade bakgrund som pedagoger. Tema - Vanligen utgår filmvisningen utifrån ett tema, t.ex. hemarbete/hushållarbete. Valet att an- vända journalfilmer bygger på tanken om att den typen av gamla filmer väcker många minnen och där- igenom sporrar till samtal bland deltagarna. Ett kriterium är att temat inte ska vara könsspecifikt utan tilltala en bredare målgrupp. Projektor och filmduk används för filmvisningen. Strukturerade samtal - Efter filmvisningen leder en filmpedagog samtalet och använder filmen som utgångspunkt för att skapa diskussioner bland de äldre. Totalt skulle visningar genomföras varav 4 visningar var avklarade vid intervjutillfället. Aktivitetstillfällets omfattning är ca en timme per filmvisning. 66 Oxford Research AB

67 Animationsterapi Aktiviteten animationsterapi innebar att en professionell animatör animerade pappers- och lerfigurer som deltagarna konstruerat. Animationsterapin bestod av 2 faser: Workshop personal - Aktivitetsledaren anordnar inledningsvis en workshop med personal på temat animation i syfte att förankra aktiviteten hos personalgruppen och stärka deras förmåga att sedan kunna kommunicera aktiviteten till de äldre. Workshop äldre - Därefter bjuds de äldre in på en liknande workshop, anpassad för målgruppen, med ett upplägg som inte är alltför bundet, i syfte att få aktiviteten att utgå från de äldres intressen. Välja kortfilmsteman - Berättelsens tema utgår helt från deltagarna. Deltagare samtalar med varandra och spånar fram berättelser. Vid det första tillfället ser deltagarna tillsammans exempel på berättel- ser som andra seniorer skapat. Nästa steg är att deltagarna i grupp uppger vad de vill göra under res- terande aktivitetstillfällen. Dokumentation - Seniorerna som valt filmteman med grund i egna minnen presenterar dessa. Berät- telsen skrivs ned och läses därefter upp och ljudet spelas in. Bilder - Bilder som ska användas och få liv i kortfilmen väljs ut gemensamt. Redigering - En filmare klipper ihop ljud och bild i samråd med regissören. Resultat - Resultatet av aktiviteten blir kortfilmer i form av digitala berättelser som visas för deltagare och personal. Aktivitetens omfattning var 6 studietillfällen à 2 h. Mellan aktivitetstillfällena förväntades deltagarna, i den mån det var möjligt, förbereda texter och leta bilder. Helst skulle berättelserna, genom aktiv handledning, fokusera på positiva levnadsaspekter. En lärdom var att alltid låta vårdpersonal vara närvarande för att undvika att fil- mare, animatör och filmpedagog ska behöva inta en vårdande roll. Tidigare erfarenheter visade även att projekt som riktat sig till äldre och där personal inte varit närvarande kan utgöra en säkerhetsrisk för deltagare och aktivitetsledare. Dansterapi Dansaktiviteter har praktiserats på 3 äldreboenden i Stockholms län. Aktiviteterna hade olika karaktär baserat på äldreboendenas olika önskemål. Nedan beskrivs hur dansaktiviteterna genomfördes på ett av äldreboen- dena. Boendet har en anställd coach/terapeut som arbetar med konst och det finns ett stort intresse för att integrera kultur i boendemiljön. Coachen önskade ha en huskoreograf för personal och boende som skulle vara stat- ionerad på äldreboendet under en längre tid. Därmed fanns ett stort intresse för dans på det aktuella boendet. Projektgenomförandet på kan sammanfattas i följande punkter: En inledande föreläsning - Föreläsningen Prata dans hölls av en danspedagog för att ge personalen en ingång till konstformen. Dans är en svår konstart som människor har svårt att ta till sig och förstå. Föreläsningen syftade till att skapa större förståelse för dans som uttrycks- och konstform. Behovsanalys - Nästa steg är att genomföra en behovsanalys tillsammans med boendets personal- grupp och ledning. Om gensvaret är positivt och det finns tid och utrymme att påbörja dansaktiviteter kan samarbetet inledas. Oxford Research AB 67

68 Rekrytering av dansare - En koreograf och en dansare rekryterades för att arbeta med de äldre och besöka boendet 1 gång i veckan i 9 veckor. Beroende på intresse och gruppens utformning hålls en miniföreställning i samband med avslutet. Det varierar om föreställningen är öppen för allmänheten eller enbart för boende. Dialog - Koreografen kommer överens med boendet om hur verksamheten ska utformas. Aktiviteterna anpassas efter de boende beroende på dagsform. Deltagande är frivilligt. Hittills finns deltagare vilket har fungerat bra. Genomförande - Äldreboendet har en fysioterapisal där dansverksamheten ska genomföras. Session- erna följs upp och resultat dokumenteras av koreografen. Min berättelse Min berättelse, var ett delprojekt inom ramen för Seniorkultur som bygger vidare på ett pilotprojekt som genomfördes i samverkan mellan ett äldreboende och Film Stockholm. Min berättelse handlar om att tillvarata olika aktörers berättande som en resurs i det sociala umgänge som äger rum på i äldrevården och äldreomsor- gen. Delprojektet utvecklades under ledning av en docent i etnologi tillika universitetslektor vid Stockholms Universitet. Arbetsmodellen prövades som ett pilotprojekt på ett äldreboende i Stockholmsområdet. Delprojektet avslutades med en skriftlig metodrapport 30 vilket ingick i projektets anslagna budgetramar. Pro- jektet Min berättelse genomfördes i två olika faser. Den första fasen består av en utbildningsprocess för en- bart personal vilket utgjordes av tre tillfällen. Därefter genomfördes återkommande berättarsamtal under en 8- veckors- period som inkluderade både personal och boende. Fas 1. Uppstartsfas och personalens delaktighet I uppstartsfasen medverkade endast personal, utan närvaro från boendets ledningsgrupp eller de boende. Motivet till denna fas var att utbilda och förankra arbetsmodellen för berättande och berättelser hos persona- len. Under uppstartsfasens mötestillfällen var personalen själva berättare och samtalspartners. Samtalen fil- mades av aktivitetsledaren. Att använda video som metod för dokumentation var en central framgångsfaktor för efterföljande diskussioner om de berättelser som berättaren själv producerat. Det första tillfället då perso- nalen träffas inleddes med en traditionell presentationsrunda och därefter fokuseras samtalen på specifika berättelser. När personalen samlades vid det andra tillfället återkopplade aktivitetsledaren till uppstartsmötet genom att gruppen gemensamt såg på den video som spelades in vid det första mötet. Inspelningen hade på förhand analyserats av aktivitetsledaren. Andra samtalstillfället kretsade kring att identifiera narrativa metoder med temat Vad är en berättelse?. Syftet med detta tillfälle var att personalen ska få en känsla för vad en berät- telse är eller kan vara. Vid det tredje utbildningstillfället problematiseras normativa antaganden om berättandet som kunskapsform och som medel för kommunikation. Centralt vid detta tillfälle var att förmedla att berättande med ett menings- skapande syfte inom vård och omsorg kan genomföras trots att en individ har en funktionsnedsättning som hindrar deras kommunikativa förmåga. Det tredje samtalstillfället kretsade kring själva produktionen av en berättelse med temat hur berättar vi?. 30 Georg Drakos, Min berättelse. Berättande som resurs för metodutveckling i äldreomsorgen, Oxford Research AB

69 Fas 2. De boendes delaktighet I projektets andra fas är de boende involverade i projektet och i centrum för berättandet men personalen är fortfarande involverad. Projektet lanseras vid lämpligt tillfälle för de boende och de som är intresserade att delta antecknas som deltagare. Därefter arrangeras kontextanpassade berättarstunder under ledning av en extern handledare. Antalet deltagare på berättarstunderna ska vara begränsat i syfte att ge deltagarna tillräck- ligt utrymme. Målgruppens reflektioner Utvärderingens fallstudier startades efter att genomförandet av Min Berättelse avslutats, och därför har utvär- deraren inte deltagit som observatör i genomförandet och ej heller haft möjlighet att genomföra intervjuer med målgruppen äldre och personal. Oxford Research AB 69

70 Kultur 365, Södertälje kommun Bakgrunden till projektet Kultur 365 var Södertälje kommuns erfarenhet av kulturfrämjande verksamhet genom ett långvarigt samarbete mellan Kultur- och fritidskontoret och Äldreomsorgskontoret. Målet med den projekt- baserade verksamheten var att skapa nya perspektiv och synsätt på aktivitet, social tillvaro och kulturellt tän- kande för seniorer i kommunen. Målgruppen var medborgare över 65 år boende i Södertälje kommun med primärt fokus på äldre inom vård och omsorg. Södertälje kommun har arbetat med kultur i äldreomsorgen sedan 2008 under namnet Kultur365. Koncept och arbetssätt har sedan dess utvecklats till att omfatta de aktiviteter som ingår i dagens Kultur365. En viktig del av Kultur365 var att bygga nya program och aktiviteter tillsammans med Södertäljes största invandrargrupper. Utvärderaren har i samråd med Kulturrådet valt att i utvärderingen inkludera de aktiviteter som genomförts för äldre med utländsk bakgrund samt delprojektet Stäying Älive. Stäying Alive var en amatörcirkusföreställning med seniorer som syftar till att spränga gränser och utmanar synen på äldre. De projekt som fokuserar på äldre med utländsk bakgrund var IKORO som har syriska och assyriska äldre som målgrupp och Pläymakers som er- bjuder en lång rad aktiviteter på Södertäljes äldreboenden med delaktiviteter helt på arabiska eller finska. Projektorganisation Kultur365 är baserat på ett mångårigt samarbete mellan Äldreomsorgskontoret och Kultur- och fritidskontoret i Södertälje kommun. Målet är att skapa nya perspektiv och synsätt för fysisk aktivitet, social tillvaro och kultu- rellt tänkande för seniorer i Södertälje kommun. Samarbetet har genererat en rad varierande kulturaktiviteter sedan 2008 till förmån för Södertäljes pensionärer. Organisationsstrukturen bakom projektet har i mångt och mycket sett likadan ut under de senaste åren. Styrgruppen består av representanter från olika förvaltningar i Södertälje kommun, Kultur- och fritidschefen, Äldreomsorgschefen, äldreomsorgens verksamhetsområdeschef, myndighetschefen inom äldreomsorgen och chefen för Luna Kulturhus. Projektledare sedan 2008 är en kultur- sekreterare vid Kulturförvaltningen. I projektgruppen ingår även en projektassistent med ordinarie anställning på Kulturförvaltningen. Projektledningen hade ett övergripande ansvar över en lång rad aktiviteter som genomförs under Kultur 365. Aktiviteterna leds av delprojektledare. Delprojektledarna gavs stor frihet att utforma aktiviteterna inom ramen för projektets målsättningar och inriktning. Dessa rapporterade såväl informellt, genom löpande samtal, som formellt genom standardiserade utvärderingsblanketter, till projektledaren. Som en kvalitetssäkring besökte projektledaren samtliga aktiviteter i genomförandefasen. Ett viktigt moment i projektledarens arbete i Kul- tur365 var informations- och spridningsarbete, dels mot lokal och nationell media och dels mot äldrevården och äldreomsorgen. I ett av delprojekten, Playmäkers, samarbetade projektet med Telge Tillväxt i syfte att hitta ungdomar med rätt egenskaper som kunde arbeta med att leda aktiviteten. Projektet sökte arbetslösa ungdomar som kunde leda och utföra aktiviteterna som en del av sin offentligt finansierade arbetsträning. 70 Oxford Research AB

71 Figur 9 Organisationsschema - Kultur 365, Södertälje kommun STYRGRUPP PROJEKTÄGARE Kultur och fritidschef, Kultur och fritidskontoret Verksamhetsområdeschef, Äldreomsorgskontoret Södertälje kommun, Kultur- och fritidskontoret Äldreomsorgschef, Äldreomsorgskontoret Myndighetschef, Äldreomsorgskontoret Projektassisten, Kulturförvaltningen Verksamhetschef, Luna Kulturhus Projektledning Södertälje kommun DELPROJEKTLEDARE Syrisk ortodoxa församlingen, Södertälje Ungdomar rekryterade från Telge tillväxt Cirkus Cirkör Modell Kultur 365 är baserad på en modell bestående av ett flertal moment, vilka skiljer sig mellan delprojekten. Ne- dan följer en övergripande beskrivning av de delar i arbetsmetoden som omfattar de delprojekt som inklude- rats i utvärderingen, Playmäkers, nya programformer för Södertäljes största invandrargrupper och nycirkus- showen Stäying Älive. Inledande kompetensutveckling Kompetensutveckling erbjuds för de personer som är aktivitetsan- svariga genom kontinuerliga aktivitetsutvecklarmöten, studiebesök och vidareutbildning inom olika områden, t.ex. hur äldreboendens intern- TV kan användas för informationsspridning för aktiviteterna. Prövoperiod - Aktivitetsansvariga fungerar som referensgrupp till Kultur 365 och testar i samråd med de äldre nya metoder och material i verksamheterna. Projektering Inköp av material och teknik och utbildning av aktivitetsledare. Aktiviteten planeras och informationsspridning inleds. Genomförandefas Delprojekten startar under ledning av särkskilt ansvariga delprojektledare. Utvärdering Som avslutning följer en utvärdering där referensgruppen tillsammans med projektleda- ren utvärderar genomförda aktiviteter. Oxford Research AB 71

72 Figur 10 Projektflödesschema - Kultur 365, Södertälje kommun Playmäkers Playmäkers handlade om att stimulera till samtal om musik, film, sport och andra kulturuttryck med äldre på Södertäljes vård- och omsorgsboenden. Syftet var att skapa en stund för minnen och glädje tillsammans med äldre med arabisk- eller finsktalande bakgrund. Metoden gick ut på att använda sig av modern teknik och på så sätt tillgängliggöra musikfiler, bilder och filmklipp genom en mindre show. Målgruppen var blandad. På vissa vård- och omsorgsboenden har flertalet boende någon slags demenssjukdom. Vissa boenden hade äldre med både demenssjukdom samt fysiska funktionedsättningar. Aktiviteten leddes av två arabisk- respektive finsktalande ungdomar rekryterade genom Telge Tillväxt. Pro- grammet sattes ihop med stöd av ett antal professionella kulturskapare, en regissör, en scenograf och en ko- stymör. Scenografen var med i projektets uppstartsfas och gav input till scenkonstruktionen samt tillverkade en tekniklåda som samlade ljud- och ljusmixerbord. Kostymören skräddarsydde aktivitetsledarnas scenkläder. Projektgenomförandet skedde genom att aktivitetsledarna infann sig på ett och samma äldreboende under en vecka. Den första dagen inleds med att scenen konstrueras. Scenkonstruktion Scenen består av en projektor, en duk, högtalare, strålkastare och specialkonstru- erad piedestal som innehåller ljud- och strålkastaranläggning. På piedestalen placeras en laptop på vil- ken aktivitetsledarna kopplar upp sig mot Spotify, Google och Youtube. Eftersom de flesta äldreboen- den i regel saknar wifi är det nödvändigt att aktivitetsledarna har med sig ett mobilt bredband. Därefter äter aktivitetsledarna lunch tillsammans med personal och boende. Lunchen syftar till att gå igenom programmet med personalen och samtala med de äldre om vilken typ av musik de föredrar. Önskelåtar samlas in till den första aktiviteten, Musik till kaffet : Måndag Musik till kaffet Aktiviteten går ut på att de äldre och personalen fikar tillsammans samtidigt som de lyssnar på öns- kelåtar som aktivitetsledarna sammanställt efter de äldres preferenser. Aktivitetsledarna försöker 72 Oxford Research AB

73 skapa ett samtal kring musiken, huruvida det finns speciella minnen till låten eller låter de äldre asso- ciera fritt. Ofta uppkommer historier som relaterar till de äldres liv. Aktiviteten inleds med Stockholm i mitt hjärta och projektor används för att visa upp texten på storskärm så att de äldre kan sjunga med. Aktivitetsledarna har också förberett en så kallad nödlösning med sånger om det skulle vara så att de äldre inte kommer upp med några egna uppslag. Aktiviteten består totalt av sånger. Akti- viteten avslutas alltid med Calle Schevens Vals. De följande dagarna som Playmäkers är på plats genomförs dagliga aktiviteter mellan kl och Ne- dan beskrivs de övriga aktiviteter som genomförts på vård- och omsorgshemmen. Tisdag Onsdag Torsdag Bingolotto Aktiviteten utgörs av traditionell Bingo men med frågesport om gamla artister, tv- program och annan populärkultur. Om de äldre svarar rätt på frågesporten utdelas ett pris i slutet av aktiviteten bestå- ende av en önskesång. Bingovinsten är godis. De äldre har reagerat olika på aktiviteten vilket gjort att aktivitetsledarna noga känner av om någon deltagare känner sig pressad att svara på frågor i fråge- sporten. Allt deltagande ska bygga på frivillighet och det måste prägla stämningen. Personalens när- varo ger i regel ett större engagemang hos de äldre. Det rekommenderade deltagarantalet är 20 per- soner per aktivitetstillfälle. Södertälje Nästa Aktiviteten inleds med en reklamfilm från 60- talet på temat att locka till sig arbetare till Södertälje och med att sjunga Södertäljevisan. Successivt korrigerades programmet till att också inkludera gamla foton av Södertälje. Inledningsvis bestod aktiviteten i att de äldre, utan interaktivitet, fick be- trakta bilderna och se filmen men utvecklades till att aktivitetsledarna initierade till ett samtal kring bilderna. Las Vegas Aktiviteten handlar om spel och spelande såsom yatzy, kortspel och roulett samtidigt som deltagarna lyssnar på amerikansk talsmusik i en Las- Vegas- inspirerad miljö. Aktivitetsledarna använder en ipad till att låta de äldre spela enarmad bandit. En av aktivitetsledarna framför också 3 trolleritrick samt agerar Elvis och sjunger In the ghetto. Via en stor dataskärm får de äldre vandra runt i ett au- tentiskt hotell i Las- Vegas miljö. Las- Vegas- aktiviteten var från början tänkt som fungera som en spel- håla men de äldre hade svårt att formera smågrupper som kunde möjliggöra en sådan inriktning på aktiviteten. Däremot var det framgångsrikt att skapa en show som bygger på interaktivitet. Resebyrån är ett samlingsnamn för fyra interaktiva reseaktiviteter som genomförs med hjälp av bilder, film- klipp, musik och Google Maps. Resebyrån består av tre olika varianter beroende på vilken bakgrund och vilket språk som talas bland målgruppen äldre. De två reseaktiviteterna Resan till Paris och Finlandsbåten beskrivs närmare nedan. Fredag Resan till Paris Aktiviteten går ut på att deltagarna interaktivt får åka buss från Södertälje till Paris via Gränna, Malmö, Köpenhamn, Amsterdam innan slutdestination nås. Längs färden visas olika bilder (3-4 för varje plats) och videoklipp från städer som passeras. När Gränna passeras erbjuds deltagarna riktiga polkagrisar. I Paris visas filmklipp på Eiffeltornet och om deltagarna är särskilt intresserade av någon stad finns möj- lighet att promenera omkring i staden interaktivt via Google Maps. Spontana samtal uppstår som en Oxford Research AB 73

74 följd av stadsbesöken genom att aktivitetsledarna frågar om någon av deltagarna besökt någon av städerna. Deltagarna flyger avslutningsvis tillbaka till Södertälje. Under färden sjunger man olika sånger tillsammans (t.ex. Wonderful Wonderful Copenhagen, Tulpaner från Amsterdam osv.). Finlandsbåten Aktiviteten bedrivs helt på finska och går helt enkelt ut på att deltagarna får ge sig ut på en Fin- landskryssning. Samtidigt får alla deltagare ett glas Fanta med en klyfta apelsin som symboliserar drin- kar. Temat ger i regel upphov till diskussioner eftersom många äldre själva åkt på kryssningar. Under färden lyssnar deltagarna på musik. Ofta inleds aktiviteten med någon form av allsång där de äldre sjunger med. Därefter framför en av aktivitetsledarna ett solonummer och deltagarna får se på bilder på finska maträtter vilket också brukar skapa spontana samtal. Om tid finns besöks deltagarnas hem- orter i Finland via Google Maps. Dolma En aktivitet som erbjuds på vård- och omsorgsboenden med arabisktalande äldre är Dolma. Aktivitets- ledaren med arabiskt påbrå leder genomförandet. Dolma genomförs uteslutande på arabiska och går ut på att aktivitetsledaren lagar maträtten dolma i de äldres sällskap. Därefter äter deltagarna till- sammans och lyssnar på arabisk musik. Ibland har det faktiskt hänt att någon pigg senior hjälpt aktivi- tetsledaren i matlagningsprocessen men oftast utgörs deras interaktivitet av att de muntligen diskute- rar mat och vägleder i matlagningsprocessen. Efter att veckan med aktiviteter är slut är det önskvärt att chefer på vård- och omsorgsboenden följer upp akti- viteterna med samtal och diskussioner med deltagande personal och äldre. I regel erbjöds deltagarna att sitta kvar efter avslut, för att runda av i lugn och ro. Syftet med att Playmäkers befann sig på ett och samma äldre- boende var att hinna etablera kontakt samt att möjliggöra återkoppling. IKORO IKORO är en verksamhet som utvecklats av en privatperson som såg en brist i att det inte fanns aktiviteter för syrisk- ortodoxa äldre under ledning av syrisktalande aktivitetsledare. Syrisk- ortodoxa församlingen i Södertälje valde att låta vidareutveckla idén, anställde upphovskvinnan som projektledare och erbjöd tillgång till lokaler. Södertälje kommun och Kultur365 fick kännedom om aktiviteten och erbjöd en engångssumma som medfinan- siering i de kulturaktiviteter som genomfördes av IKORO. IKORO s målgrupp är äldre med assyrisk eller syriansk bakgrund från Turkiet och Syrien. Flertalet har haft ett hårt liv och många av dem många har mellan 5-11 barn. Flera av de turkiska äldre har i Turkiet levt under fattiga förhållanden och är analfabeter. De flesta kom till Sverige först på äldre dagar, flera var över 60 år. Fler- talet kan inte svenska och har inte tillgång till kulturutbudet vilket gör att dessa äldre indirekt blir exkluderade ur det svenska samhället. Deltagarna uppgav att de känner sig isolerade och inte har något att göra: de kan inte läsa eller skriva och har aldrig lärt sig använda dator. Många har barn och barnbarn men det saknas tid till um- gänge p.g.a. att de yngre generationerna arbetar eller studerar. Syftet med att fokusera på denna målgrupp var att skapa gemenskap för människor i en utsatt situation. Deltagarna är både män och kvinnor varav vissa har någon typ av funktionsnedsättning men samtliga deltagare tar sig till kyrkans lokaler på egen hand, större delen av gruppen är mellan 50 och 60 år. Den äldsta deltagaren är 93. Det finns en obalans mellan deltagande män och kvinnor, en övervägande majoritet av deltagarna är kvinnor och dessutom änkor. Aktiviteterna genomförs i storgrupp eftersom de äldre inte vill delta i mindre grupper. Ett krav är att aktiviteterna hålls i stora lokaler då samtliga sitter längs väggen, kvinnorna vill helst inte sitta med ryggen mot männen. Vanligtvis deltar äldre per aktivitetstillfälle. Aktiviteterna utförs fem dagar i veckan mellan och Efteråt går de äldre i regel till kyrkan för bön. IKORO erbjuder följande aktivi- teter: 74 Oxford Research AB

75 Föreläsningar - Föreläsningarna har olika teman beroende på vad de äldre önskar lära sig mer om, några exempel är hälsa (benskörhet, kost osv.), hantverk, och matlagning. Aktivitetsledaren bjuder in syrisktalande yrkesmän och experter som föreläser på det valda temat. Nyhetsgenomgång Via en projektor och storbildsskärm går aktivitetsledaren tillsammans med grup- pen igenom de viktigaste nyhetshändelserna som rapporteras i svensk media på syriska och turkiska. Roliga timmen Deltagarna tittar på roliga och populära klipp på Youtube, på det sättet tar de del av ett nöjesutbud som i hög grad når yngre generationer vilket möjliggör gemensamma samtalsämnen med barn och barnbarn. Gympa-, dans och improvisationsteater - En sjukgymnast leder ett gymnastikpass och aktivitetsleda- ren leder dans, improvisationsteater och sångstunder. Bingo Genom ett egendesignat dataprogram har en av aktivitetsledarna utformat ett bingospel som slumpgenererar siffror i bild, text och ljud på både svenska och syriska. Bingospelet har två syften, dels att stimulera de äldres koncentrationsförmåga och dels att lära deltagarna siffror på båda språken. Målgruppens reflektioner Utvärderaren har deltagit i IKORO s aktiviteter under en eftermiddag (roliga timmen och bingo) och träffat en grupp deltagande äldre för en fokusgruppsintervju. Totalt 5 seniorer ingick i fokusgruppen och aktivitetsledaren tolkade frågor och svar. Respondenterna uppgav att de sett annonser om IKORO i kyrkan och sedan valt att besöka verksamheten. Dessutom tror respondenterna att många deltagare har blivit ditlockade genom att det talats mycket om IKORO. Projektet var efterlängtat för att bryta deras isolering. Flera menade att det är viktigt att i deras ålder komma hemifrån för att få umgås. Barn och barnbarn har skola och arbete att gå till och kan inte ta hand om de äldre som då känner sig ensamma och uttråkade. Samtliga i fokusgruppen uppgav att de var överlyckliga över att en verksamhet som IKORO finns. Alla medhöll i att de verkligen vill komma till aktiviteterna som erbjuds och att de längtar efter att det ska bli måndag så att de kan få gå iväg på aktiviteter igen. En deltagare uppger att det är en fantastisk gemenskap; man skrattar, gråter, äter och läser nyheter tillsammans, Vi har ju samma kultur, språk och mattradition. En av respondenterna framhåller att det faktum att de kan få reda på nyheter trots att de inte kan läsa eller skriva, varken på sitt modersmål eller svenska, är fantastiskt värdefullt. De är samstämmiga om att utan aktiviteterna skulle majori- teten av deltagarna sitta isolerade hemma eftersom många bor ensamma. Om deltagarna skulle få önska något som skulle kunna förändras i arbetsmetoden så var det att få tillgång till en dator och få lära sig hur denna fungerar, förbättra sina färdigheter i svenska språket, studiecirklar i mindre grupper, åka på utflykter i högre grad samt att införskaffa nya verktyg till gymnastikaktiviteten. Slutligen öns- kade deltagarna att en servicetransport kunde införskaffas så att äldre som inte kan ta sig till lokalen med be- fintlig kollektivtrafik, och de som inte har förmånen att få hjälp av familj och släktingar, skulle kunna delta i större utsträckning. Stäying Alive Delprojektet Stäying Alive initierades av projektledaren i samarbete med och underledning av Cirkus Cirkör. Aktiviteten utgjordes av cirkusträning med avslutande föreställningar, där seniorer utan tidigare erfarenhet av cirkus var cirkusartisterna. Syftet med aktiviteten var dels att tillgängliggöra kulturformen cirkus men också att påverka invanda föreställningar om vad äldre människor kan göra. Deltagarna bestod av friska och aktiva senio- rer i åldern år. Oxford Research AB 75

76 Stäying Alive leddes av två aktivitetsledare från Cirkus Cirkör som även stod för idé och regi. Regissörerna arbe- tade utan manus och med ständigt flödande idéer, tillägg och strykningar. Genomförandet kan sammanfattas i följande punkt er: Rekrytering av cirkusartister Genom annonsering vände sig aktivitetsledarna till allmänheten för att hitta seniorer oavsett ålder som ville utveckla och stärka dig själv tillsammans med andra vill prova nå- got nytt. Erfarenhet av cirkus eller akrobatik var inte ett krav. Totalt 13 seniorer rekryterades som bli- vande cirkusartister. Repetitioner Cirkusgruppen repeterar intensivt, 4h per vecka i två månader. Produktionen präglas i hög grad av improvisation, både från aktivitetsledare och målgruppen äldre. Rekrytering av övrig personal i produktionen Inför föreställningarna krävs scenografi, material och teknisk personal som sköter ljud, ljus vilket resulterade i rekrytering av ljudtekniker, ljustekniker, sce- nograf, scenmästare, scentekniker, quigong- instruktör för koreografi och sminkör. Marknadsföring Föreställningarna, som är öppna för allmänheten, marknadsförs via kommunen och lokal och regional media. Föreställning Repetitionerna avslutades med tre föreställningar på Södertälje Stadsscen. Cirkus- gruppen deltog även tillsammans med Cirkus Cirkör i 2012 års divertissement på Nobelfesten. Bild 2 Annons för rekrytering till cirkusgruppen Stäying Alive Målgruppens reflektioner Utvärderaren har sett föreställningen Stäying Alive men inte haft tillfälle att intervjuat deltagarna i aktiviteten. Däremot har utvärderaren tagit del av intervjumaterial som genomförts av projektet och journalister vid andra sammanhang. Deltagarna fickinformation om aktiviteten på olika sätt. De flesta såg annonsen och svarade på denna, någon har varit bekant med en av regissörerna. Sammantaget hade deltagarna mycket positiva erfarenheter av ge- 76 Oxford Research AB

77 nomförandet, deltagandet har framförallt upplevts som utmanande och utvecklande. En av deltagarna menar att det varit särskilt roligt att tillsammans med från början obekanta personer, få arbeta fram en hel föreställ- ning. Hon känner sig stärkt till kropp och själ och är dessutom både stolt och förvånad över att hon vågat ge- nomföra detta. Hon tror att många äldre säkert skulle vilja göra något liknande men kanske inte vågar, men som nu kanske blivit inspirerade av vår föreställning, och hon skulle utan att tveka rekommendera vänner och bekanta att satsa på detta om ett nytt tillfälle bjuds. En annan deltagare menar att det var jättehäftigt och storartat att få jobba med en stor nycirkusproduktion, samt att slutresultatet var härligt. Det bästa med hela projektet har för en av deltagarnas del varit att pröva nya saker, som t ex balansgång, vilket han fick utföra under divertissementet på Nobelbanketten. Oxford Research AB 77

78 Bilaga 2 78 Oxford Research AB

79 Resultat av utvärderarens enkätundersökningar Samtliga kontaktpersoner för projekten har mottagit två webbaserade enkäter via epost vid två tillfällen, hös- ten 2012 och hösten Respondenterna har fått två respektive fyra veckor på sig att besvara de båda enkä- terna. Majoriteten av respondenterna var projektledare, ett fåtal var ekonomiansvariga, projektägare, styr- gruppsordförande eller annan ansvarig chef. Två projekt har haft samma kontaktperson vilket ger 23 unika respondenter. Enkäterna har följts upp med automatiska påminnelser och personliga mail. Svarsfrekvensen på varje enskild fråga skiljer sig åt, de inledande frågorna har i regel högre svarsfrekvens medan de avslutande frågorna har lägre svarsfrekvens. Enkätundersökning hösten 2012 Under hösten 2012 konstruerade och distribuerade utvärderaren en enkät riktad till kontaktpersonen, i de flesta fall projektledningen, i samtliga projekt. Syftet med enkäten var dels att få en statusuppdatering kring genomförandet i projekten och dels utvidga kunskapsunderlaget om hur projekten arbetar med vissa frågor; målgruppen och målgruppsanpassning av aktiviteter och hur projekten arbetar med jämställdhet, till- gänglighet och mångfald, vilka samverkansaktörer och intressenter projekten haft och hur samverkan och andra kontakter har planerats, om användningen av bidragsmedel justerats sedan projektstart, hur arbetsprocessen fortlöpt, identifierade framgångsfaktorer eller om försvårande omständigheter inträffat som påverkat projektgenomförandet. Enkätens frågeställningar utgick från de sju frågor som styr utvärderingens inriktning, målgrupp, genomfö- rande, resultat, effekter och resurseffektivitet. Enkäten innehöll totalt 17 frågor, svarsalternativen växlade mellan en kombination av listade förutbestämda svarsalternativ och öppna textrutor för fritextsvar. När svars- alternativen var bestämda fanns en fritextruta för respondentens eventuella kommentarer. Kombinationen bestämda svarsalternativ och fritextsvar möjliggör dels jämförande av svar men öppnar också upp för proble- matiseringar och djupförståelse. Målgruppen Utvärderaren har sökt att komplettera bilden av hur projekten arbetar med äldre som lider av någon fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Oxford Research AB 79

80 Figur 11 Målgruppens fysiska och psykiska förutsättningar Lider målgruppen av psykiska eller fysiska hinder som påverkar förmågan a_ ta del av ak`viteterna? (n=20, 87%) Ja Nej Vet ej Syftet var att identifiera om det finns en tanke kring att utforma aktiviteterna så att deltagarna kan ta del av dem på lika villkor, eller som en respondent uttrycker det, Deltagarnas förmåga att ta dela av upplevelserna är olika men för den sakens skull inte olika mycket värda. Alla kan delta men kan uppfatta upplevelsen väldigt olika allt utifrån sin egen fysiska och psykiska situation men också på grund av de upplevelser och minnen som var och en har med sig. Respondenter som uppgivit att målgruppen har någon form av begränsning har fått tillfälle att utveckla på vilket sätt de arbetar med målgruppsanpassning. Flera av respondenterna anger att flexibilitet i utformningen av aktiviteterna är viktigt, liksom deltagande baserat på frivillighet. I relation till frivillighet nämns de äldres rätt att bestämma över resultatet av aktiviteterna. Respondenterna menar att personalen spelar en nyckelroll i detta sammanhang. Eftersom personalen ofta känner de äldre väl menar respondenterna att det är viktigt att personal är med under genomförandet av in- satserna och att personalens kännedom om individers specifika behov kommuniceras till aktivitetsledarna. Större delen av respondenterna menar att aktiviteterna i övervägande del genomförs i äldrevårdens och äldre- omsorgens lokaler eller i andra kommunala lokaler. Dessa är anpassade för personer med funktionshinder, vilket gör tillgänglighetsaspekten till en liten fråga. Om demenssjuka äldre ingår i målgruppen sker aktiviteten i en lugn och trygg miljö som de äldre känner igen och är bekväma i, ofta miljöer på den enhet där de bor. Enbart en respondent nämner sängliggande äldre, mötet sker då med den personen i dennes rum. Genom att erbjuda samma aktivitet på flera avdelningar på ett äldreboende kan personer underlättas deltagande för personer som har svårt att röra sig. Andra exempel på att nå ut till målgruppen är enligt respondenterna att arbeta med små grupper äldre under korta stunder. Ifråga om mångfald och hur projekten arbetar med inkludering menar större delen av respondenterna att verk- samheten är inkluderande genom att alla intresserade är välkomna att delta. En del menar att det är viktigt att löpande arbeta med attitydpåverkan gentemot personalen, eftersom deras engagemang är avgörande för ge- nomförandet. Vissa projekt har en tydlig inriktning på äldre med utländsk bakgrund och beskriver ett djupare arbete med att påverka attityder och invanda föreställningar, Vi tillhör det samiska förvaltningsområdet, det finns en del gamla, invanda föreställningar om samer trots att det sedan hundratals år varit rätt så vanligt att samer och svenskar blandats. Vi försöker särskilt lyfta fram det samiska för att synlig- göra den delen av vårt kulturella arv. Målgruppens inflytande över aktiviteternas utformning beskrivs som högt av respondenterna. I kommentarer- na till figur 2 nämns att målgruppen haft möjlighet att komma med önskemål och synpunkter, vilka man tagit hänsyn till, samt att målgruppen har deltagit i utformningen av aktiviteterna i vissa fall. 80 Oxford Research AB

81 Figur 12 Målgruppens inflytande över kulturaktiviteterna Har målgruppen för insatserna deltagit i uiormandet av insatserna eller på något annat sä_ påverkat ak`viteternas uiormning? (n=19, 83%) Ja Nej Ev. kommentar: Samverkan Spridningen mellan vilka aktörer som utgör projektens främsta intressenter är stor. I kommentarerna till enkät- svaren framgår att respondenterna har svårt att peka ut en enda intressent som avgörande, utan det är en kombination av aktörer som är viktiga för projektet. I annan - alternativet i figur 3 återfinns målgruppen äldre, berörda yrkesgrupper, patientföreningar, studieförbund och demensförbund. Figur 13 Projektens främsta intressenter Vilken typ av aktör utgör er främsta intressent? (n=19, 83%) Ungefär hälften av respondenterna har en plan för hur samverkan ska bedrivas med intressenter och samar- betspartners och ett antal beskriver hur arbetet för ökad samverkan kommer att gå till, exempelvis att hela projektet är uppbyggt kring att förbättra samverkan och att samarbete därmed blir en del av projektets kärn- verksamhet. Oxford Research AB 81

82 Finns en plan för utveckling av samverkansformer med intressenter och samarbetspartners? (n=19, 83%) Ja 8 Nej Samverkansformerna är formella såväl som informella. Flera respondenter hänvisar till löpande samtal och kontakt med nyckelpersoner, som ger intryck av att ligga projekt-, och styrgruppsmöten och andra formali- serade möten. Exempel på formella samverkansformer är ett projekts medverkan i framtagande av kommunala riktlinjer för kultur i äldreomsorgen och skriftliga överenskommelser om samarbete under projekttiden. Användningen av bidragsmedel Ungefär hälften av respondenterna uppger att användningen av bidragsmedel i någon mån har ändrats från den ursprungliga planen som uppgivits i ansökningshandlingarna. Justeringarna har framförallt gjorts p.g.a. oförutsedda händelser, såsom plötslig sjukdom eller avhopp. Justeringar har även krävts när vissa inköp visat sig blir mer kostsamma än beräknat. Användningen av bidragsmedel och projektens kostnadseffektivitet kom- mer utvärderaren återkomma till under sensommaren Har användningen av bidragsmedel justerats under genomförandet? (n=19, 83%) Ja 9 Nej Måluppfyllelse Respondenterna ombads uppge vilka faktorer de upplever som kritiska framgångsfaktorer för att nå målen i sin arbetsmodell. Vissa faktorer återkommer i samtliga svar, nämligen tid, samverkan och engagemang. 82 Oxford Research AB

83 Flera projekt nämner tid som en viktig aspekt för att uppnå framgång, genomförandet fallit väl ut när det fun- nits tillräcklig med tid att genomföra aktiviteterna på plats, allt för att inte forcera fram något utan göra de äldre trygga i sitt skapande. Brist på tid blir motsatsvis en riskfaktor. Flera respondenter uppger att det är kritiskt att se till att vård- och omsorgspersonal deltar i aktiviteterna. Pressade tidsscheman för personalen betraktas som en risk. Med tid menas även att planera projektgenomförandet för att överkomma stora geografiska avstånd mellan deltagare i målgruppen för insatserna, detta gäller främst projekt som spänner över flera kommuner eller län. En ytterligare tidsaspekt är att de deltagande äldre kan hinna glömma sitt deltagande eller avlida under projektgenomförandet vilket försvårar genomförande och uppföljning. Den absolut vanligast framförda framgångsfaktorn i enkätsvaren uppges vara engagemang och det talas över- lag om en särskild grupp, personalen inom äldrevården och äldreomsorgen. En av respondenterna exemplifie- rar med den skillnad i attityd och samarbetsförmåga som kan uppstå på olika boenden beroende på vilken grad av engagemang som personalen visar. I de fall engagemanget varit lågt har personalen nonchalerat projektet och inte aktivt bidragit på något sätt vilket påverkat genomförandet negativt. Tvärtom har genomförandet gynnats när personalen förändrats sitt förhållningssätt till vårdtagarna och varit nyfikna och engagerade i pro- jektets aktiviteter. Respondenterna nämner även i breda ordalag ledningens engagemang, att det ska finnas ett stöd och intresse för att involvera kultur i äldreomsorgen. Samverkan med olika aktörer inom projektets geografiska omfattningsområde är ytterligare en av de åter- kommande framgångsfaktorerna som nämns av respondenterna. Exempel på samverkansformer är bildandet av hållbara nätverk mellan professionella kulturutförare, personal inom vård och omsorg, den ideella sektorn och tjänstemän på kommunerna. Andra efterfrågar tvärvetenskapliga samverkansformer och styr- och led- ningsgrupper som innehåller ledamöter från både vård- och omsorgsförvaltningar, kultur- och fritidsförvalt- ningar och civilsamhället. Respondenterna har fått ange huruvida måluppfyllelsen påverkats i negativ riktning sedan projektstart, se figur 4. Flera uppger att så är fallet. Bland de exempel som angetts återfinns framförallt oförutsedda händelser i form av avhopp eller konkurser bland nyckelaktörer men också förutsättningar hos målgruppen. De äldres hälsotillstånd har påverkat genom att deltagare har avlidit, personer har insjuknat i demens eller har varit rädda för att visa sig lite förmer än andra och inte velat delta. En annan svårighet är rekryteringsproblematik, att det inte funnits tillgång på den typ av kulturskapare man haft för avsikt att anlita till aktiviteterna. Figur 14 Försvårande omständigheter som påverkat måluppfyllelsen Har omständigheter som försvårat måluppfyllelsen inträffat sedan ni startade insatserna? (n=21, 91 %) Ja 13 Nej Uppföljning Samtliga respondenter uppger att projektresultatet kommer att mätas såväl kvantitativt, genom att räkna antal deltagare, aktivitetstillfällen, besökare etc. som kvalitativt, med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, berättelser eller observationer, se figur 15. Oxford Research AB 83

84 Figur 15 Projektens interna uppföljning Kommer ni a_ mäta resultatet av insatserna? (n=20, 87% ) Ja, kvanxtaxvt Ja, kvalitaxvt Både kvanxtaxvt och kvalitaxvt 0 Nej Enkätsvaren innehåller flera redogörelser för hur uppföljningarna kommer att genomföras. Vanligast är att statistiskt mäta antalet aktivitetstillfällen och antalet besökare på aktivitetstillfällena. Flera respondenter upp- ger även att de kommer att mäta besöksfrekvensen bland personal, anhöriga och besökare från allmänheten som deltar på aktivitetstillfällena. Projektens kvalitativa uppföljning präglas av intervjuer med den deltagande målgruppen, äldre och personal. Ett fåtal respondenter nämner ytterligare aktörer som ska inkluderas i den kvalitativa uppföljningen, främst olika typer av kommunala företrädare såsom demenskonsulenter, anhörigkonsulenter, arbetsterapeuter och verksamhetschefer. Fokusgruppsintervjuer förekommer också som uppföljningsmetod, där källan till kunskap är diskussionen mellan deltagarna. Ett mätinstrument nämns specifikt av ett par respondenter, Qualid, ett instrument för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdom. Mätningen genomförs genom att personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och tillbringat en betydande del tid med personen under den närmaste veckan besvarar ett antal frågor om observerbart beteende och sinnesstämning. Andra uppföljningsmetoder som nämns är observation och filmdokumentation. Två projekt uppger att de anlitat en extern utvärderare, i ena fallet för att följa projektet löpande och i det andra fallet har projektet ansökt om forskningsstöd för att undersöka om aktiviteterna haft eventuella hälsoef- fekter för de äldre och personalen. Enkätundersökning hösten 2013 Syftet med den andra uppföljande enkäten var dels att ge en uppdatering kring projektens status kring genom- förande och måluppfyllelse och dels att undersöka huruvida utfallet av satsningen Kultur för äldre ligger i linje med de övergripande mål som sattes för bidraget. Enkäten användes för att undersöka hur projektens påver- kan på följande sätt; Om projekten gett upphov till positiva effekter på äldres hälsa och om medicineringen justerats eller minskat. Om projekten gett upphov till positiva och oförutsedda sidoeffekter. Om samordningen och kontinuiteten i genomförandet av kulturaktiviteter påverkats. Om projekten bidragit till genomförandet av kultursamverkansmodellen. Om samverkansformer påverkats, särskilt med den civila sektorn. Om projekten bidragit till en ökad delaktighet i kulturlivet för målgruppen. 84 Oxford Research AB

85 Enkäten, som innehöll 15 frågor, skickades ut till samtliga 23 kontaktpersoner projekten. Respondenterna fick totalt fyra veckor att besvara enkäten. Efter två, respektive tre veckor skickades två påminnelser ut till samtliga respondenter som inte besvarat enkäten, eller som besvarat den ofullständigt. Därefter skickades personliga påminnelser via epost till de respondenter som ännu inte besvarat enkäten. Totalt 22 projekt har öppnat och tagit del av enkäten varav 19 har besvarat den fullständigt, 3 ofullständigt och 1 projekt ej besvarat den alls. Måluppfyllelse Med måluppfyllelse menas projektens förmåga att bidra till uppnåendet av målen med Kultur för äldre, när- mare bestämt att öka äldres delaktighet i kulturlivet, bidra till äldres eget skapande och hur projekten bidragit till att förbättra systematiken i arbetet med kultur för äldre. Äldres eget skapande Flera respondenter beskriver påverkan på äldres eget skapande som projektverksamhetens förmåga att visa på vilka möjligheter äldre har och att motverka stereotypa syner på äldre som kulturutövare och kulturkonsumen- ter. Några respondenter betonar att de inte erbjuder klassiska underhållningsaktiviteter där de äldre utgör en passiv publik. De pekar på att de aktiviteter som erbjudits genom projektet har haft som syfte att uppmuntra till interaktion och medskapande där de äldre intagit en aktiv skapanderoll, exempelvis inom dans, måleri och berättande. Vi har sett en tydlig utvecklingskurva från att de äldre passivt inväntat att vi ska ställa frågor och bestämma vad filmerna ska handla om till att de så småningom själva börjat gräva i sitt skafferi av minnen och fysiska ting. Nya idéer har kommit upp och ett par har vi gjort flera filmer med. Deltagarna har helt enkelt greppat sin egen taktpinne och styrt takten i skap- andet. Några respondenter menar att förutsättningarna för äldres eget skapande har förbättrats. Exempelvis, genom att visa personalen att man kan arbeta med kultur med enkla medel har det resulterat i ett ökat intresse och fler aktiviteter och på det sättet har möjligheten till eget skapande för äldre i vård och omsorg påverkats i posi- tiv riktning. Det förekommer även flera svar där respondenterna snarare resonerar kring delaktighet än skapande, eller som denna respondent som menar att öka förutsättningarna för eget skapande inte är en del av verksamheten: skapande? frågan stämmer inte med det vi gör. Det har handlat om närvaro hos personerna med demens, interaktion med personal, att de äldre kan använda de förmågor de har kvar, aktivt lyssnande, igenkännande, delaktighet m.m. Tillgången till kulturaktiviteter och delaktighet i kulturlivet Respondenterna berättar som sagt däremot utförligt kring hur projektverksamheten har påverkat tillgången till kultur för målgruppen. Bland de exempel som nämns finns tillgång till nya hjälpmedel såsom läsplattor och internetpedagogik eller utökade nätverk genom projektens samarbetspartners som möjliggör att nya grupper människor nås. Många av respondenterna vittnar om att kulturaktiviteter ha integrerats i äldreomsorgens vardag i större ut- sträckning än tidigare. Det rör sig om aktivitetsgrupper bestående av personal och brukare eller kulturombud, som ansvarar för planering och genomförande av aktiviteter. Dessa funktioners uppgift är att fånga upp idéer och aktivt genomföra nya aktiviteter kontinuerligt och som en naturlig del av den löpande verksamheten. Några av respondenterna framhåller att tillgången till kultur visserligen har ökat under projekttiden men att det inte går att säga med säkerhet att så är fallet i ett längre perspektiv. Tillgången till kultur kan också variera Oxford Research AB 85

86 beroende på vilka resurser ansvarig aktör har att röra sig med för denna typ av aktiviteter, eller som en re- spondent uttrycker det: Graderna av kulturtillgång kan skifta baserat på kommun, ekonomi och kultursyn. När både vård- och kultursektor får mötas och arbeta över gränserna, ökar tillgången till kultur mer Förbättrad systematik i arbetet med kultur för äldre En övervägande majoritet av respondenterna uppger att projektverksamheten har bidragit till att påverka sys- tematiken för hur man arbetar med kultur för äldre. Respondenterna har uppmanats ange hur, vilket har gett relativt få kommentarer i förhållande till övriga öppna frågor i enkäten. Figur 16 Påverkan på systematiken i arbetet för kultur för äldre Har projektak`viteterna påverkat systema`ken för hur man arbetar med kultur för äldre? (n=19, 83%) Ja Nej Vet ej 0% 20% 80% 0% 20% 40% 60% 80% 100% De respondenter som har valt att kommentera menar att strukturen för planering och genomförande kulturak- tiviteter för äldre har förstärkts, exempelvis genom förbättrad samordning av aktiviteter. En respondent menar att man arbetat utifrån tanken att göra projekten hållbara över tid, vilket inneburit skapande av strukturer för samarbete med kommunala enheter och kulturföreträdare. En annan respondent menar att systematiken har förbättrats i och med att kunskapen om hur kultur påverkar människan har ökat genom projektets konferenser och föreläsningar. Effekter Många projekt har styrts utifrån tanken att förbättra de äldres hälsa och det generella välbefinnandet. Respon- denterna har fått ange vilken typ av effekter som de kunnat identifiera, se tabellen nedan. 86 Oxford Research AB

87 Figur 17 Identifierade effekter Vilken typ av effekter har iden`fierats hos målgruppen äldre emer deltagande i projektak`viteterna? (n=19, 83%) Flera möjliga Förbäzrat välbefinnande Förbäzrat hälsoxllstånd Förbäzrade sociala kontakter i vardagen Starkare självkänsla Annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% I kommentarsfältet framför respondenter att målgruppen i vissa fall är så gravt dementa att det handlar om positiva effekter i stunden, d.v.s. mindre oro och större närvaro i det som händer omkring dem. En respon- dent påpekar svårigheten att uppskatta effekter, och särskilt hälsoeffekter: När det gäller hälsan, så är vi ju inte medicinkunniga, men vi upplever att de är piggare när de arbetat med sina filmer mot när vi började, då flera var lite mer håglösa. En annan återkommande kommentar är att gemenskapen bland äldre och personal förbättrats. Alternativet Annat utgjorde även ett kommentarsfält för fritextsvar. Där har respondenterna kunnat beskriva andra typer av effekter men också ange eventuell avsaknad av synliga effekter. En del menar att det är för tidigt för att identifiera effekter, särskilt då vissa projekts egna mätningar genomförs vid andra tidpunkter än vid enkätens distribution. Vi har ännu inte kunnat identifiera några effekter, men vi hoppas att de kommer få ett bättre välbefinnande och en star- kare självkänsla. Projekten har vidare fått ange om de identifierat oförutsedda sidoeffekter, vilket närmare 44 % av responden- terna menar har uppstått. Bland de oväntade sidoeffekterna nämns ökad arbetsglädje bland personalgrupper inom vård och omsorg, men också bland kulturskapare Projektverksamheten har även bidragit till ökad arbets- glädje i personalgrupper. En respondent menar att en oväntad sidoeffekt är att kulturkompetens nämns i dis- kussioner vid nyrekrytering av äldreomsorgspersonal. Dessutom har kulturskaparna har visat stort intresse och vill fortsätta arbeta med äldre vilket bl.a. illustreras av citatet nedan. Vi har som museipersonal/pedagoger fått tillgång till kunskap och berättelser, anekdoter etc. som har stärkt vår kunskap. Det har varit ett mycket positivt inslag. Det har inneburit att också vi har fått ta del av deras "kultur" och den har blivit mer tydlig och individerna har blivit mer tydlig för oss men också för vårdpersonalen. En sidoeffekt av projekt som arbetat med generationsmöten är att fler vuxna deltar i skolans aktiviteter på frivillig basis. Exempelvis deltar seniorer på lektioner i trä- och textilslöjd, odlar tillsammans med barn i peda- gogiska odlingsträdgårdar eller bidrar med läxhjälp. Oxford Research AB 87

88 Projekten har i någon mån även påverkat samverkan inom offentlig sektor. Folkhälsosektionen inom landsting- en har kommit närmare kommunernas organisation och dess ansvariga personer för kulturaktiviteter för äldre. Samarbetet med Studieförbund och museerna i länet har utvecklats och fördjupats. Figur 18 Förekomsten av oförutsedda sidoeffekter Har projektet ge_ upphov `ll oförutsedda sidoeffekter? (n=18, 78,2%) Ja 44% Nej 17% Vet ej 39% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Kunskapsuppbyggnad I syfte att undersöka vilka faktorer som underlättat genomförandet av projekten uppmanades projekten att uppge vilken typ av verktyg eller stöd som enligt dem varit viktigast för projektgenomförandet. Respondenter- na har kunnat välja flera svarsalternativ. Den faktor som underlättat projektgenomförandet i störst utsträck- ning är olika utbildningsinsatser för projektmedarbetare. utbildning och kompetensutveckling är, enligt min uppfattning, mycket viktig för att skapa och bibehålla en kvalitativt bra verksamhet. Det näst viktigaste stödet utgör resurstillskott från andra källor än Kulturrådet. Det rör sig således både om nominella bidrag från andra medfinansiärer och resurser i form av personal och lokaler från den civila sektorn. 88 Oxford Research AB

89 Figur 19 Verktyg och stöd för projektgenomförandet Vilka hjälpmedel/verktyg har varit eller är vik`gast som stöd för genomförandet av projektak`viteterna? (n=19, 83%) Flera svarsalterna`v möjliga Utbildningar och kompetensutveckling av projektmedarbetare i projektet Tillgång xll medfinansiering från andra aktörer än Kulturrådet Rådgivning och kommunikaxon med Kulturrådet som inte utgör monetärt stöd Utvärdering och uppföljning av projektakxviteterna Tillgång xll personella och fysiska resurser via samarbete med civila/ideella sektorn Annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% De respondenter som angivit annat talar främst om hur samverkan baserad på intresse och engagemang mellan vård- och omsorgsaktörer, kommuner och kultursfären har underlättat genomförandet. Den samverkan som projekten genererat har bidragit till skapande av nya nätverk som har varit viktiga för tvärsektoriellt kun- skapsutbyte. Enkäten innehöll även en fritextfråga där respondenterna fick ange de viktigaste lärdomarna med projektet. Utifrån de svar som lämnats kan lärdomarna kategoriseras följande rubriker, målgruppsanpassning av aktiviteter, betydelsen av uppföljning och utvärdering, vikten av förankring, samordning av aktiviteter och samverkan mellan nyckelaktörer, Flera av respondenterna talar om lärdomar i form av att hitta metoder för att anpassa utförande och innehåll i aktiviteterna. Lärdomen består med medvetenhet kring betydelsen av att hitta aktiviteter som är individanpas- sade och på rätt nivå för målgruppen. Det har varit särskilt viktigt när det rörs sig om aktiviteter för äldre med dålig hälsa. Men det handlar även om att ta hänsyn till målgruppens eventuella osäkerhet inför att ge sig in i en ny typ aktivitet som de inte prövat på tidigare. Det går att genomföra mycket mer än man trodde från början. De äldre deltagarna behövde en längre motivationstid för att tro på sig själv och sin förmåga att kunna agera på scen eller på annat sätt delta i teatern än vi tänkte från början. Det behövdes betydligt mer "hjälp" runt andra funktioner, såsom ljud, ljus, bild, transporter, personalresurser än vad vi hade tänkt oss. och att de som bor på äldreboendena ofta är i ganska dåligt fysiskt skick, vilket gör att många har svårt att skapa film rent praktisk. Där har lärdomen varit att det ändå finns många andra sätt att arbeta med gamla så att de kan få tillfredsställelse i sitt skapande. Vi var redan från början medvetna om att det var viktigt att ge de gamla mycket tid, var och en för sig. Oxford Research AB 89

90 Några respondenter uttrycker sig i termer av att skapa en trivsam miljö som de äldre vill vistas i. Anpassningen av aktiviteter har kunnat handla om till synes triviala saker, såsom att låta färska blommor stå på borden. En sådan enkel förändring kan få fler att sitta kvar runt matbordet och diskutera frågor relaterade till blommorna menar en respondent. Eller som en annan respondent uttrycker det: Visst är det fantastiskt att kunna öka tillgängligheten till konserter eller andra typer av större kulturevenemang som en självklar rättighet för alla medborgare i kommunen men det är ändå det som händer i vardagen som är det som är mest uppskattat och som gjort de äldre både gladare och mer aktiva. Några respondenter resonerar kring vikten av förankring av projektets verksamhet. En del menar att förank- ringsåtgärder tar längre tid ön beräknat, men att det är viktigt att arbetet förankras hos alla aktörer och att alla får ett inflytande över genomförandet. En respondent definierar hos vilka grupper projektverksamheten bör förankras: Förankring i alla led. Politisk nämnd, tjänstemän. Introducera personalen först, så de får egen upplevelse av aktiviteterna och känner att de är steget före och delaktiga. Samordning av aktiviteter och samverkan mellan nyckelaktörer är det som nämnts flest gånger i de öppna sva- ren. I vissa fall ser man fungerande samverkan som mycket viktigt för projektets utfall: Projektet strävar efter att finna nycklarna till hur hjärnan kan påverkas av en kulturellt stimulerande miljö. Dessa komplexa samband kräver tvärvetenskapliga samverkansformer varför såväl kulturskapare som professionella musiker och utövare av RGRM metoden samt behandlingspersonal Respondenterna nämner att system och arbetssätt kan skilja sig åt mellan kommuner, vilket kan försvåra för ett projekt, vars omfattningsområde utgör en hel region. Samarbetet med kommuner har ofta varit personbero- ende, där engagerad och intresserade tjänstemän i kommunerna och personal i omsorgen finns, finns också förutsättningar för goda resultat. Ibland finns redan upparbetade strukturer och föreställningar om hur verk- samheten ska genomföras. Detta har ibland underlättat projektgenomförandet och ibland inneburit utmaning- ar. Precis som figur 18 visar har uppföljning och utvärdering utgjort ett stöd i projektgenomförandet, men dess betydelse har även utgjort en lärdom menar respondenterna. Att löpande återkoppla resultat, påminna, hand- leda och motivera den personal som ansvarat för genomförande av aktiviteter har varit en viktig del av uppfölj- ningen. Intervjuer och enkäter har använts för att kvalitetssäkra verksamheten, att se om projektet håller sig inom ramen och strävar mot uppsatta mål. Attitydpåverkan Respondenterna fick ta ställning till om projektverksamheten påverkat attityder i positiv riktning till hur man kan arbeta med kultur för äldre hos en rad grupper som i regel berörts av projektens verksamhet. En övervä- gande majoritet menar att deras verksamhet medfört sådan positiv påverkan, framförallt hos anställda och chefer inom vård- och omsorg. En del har ett tydligt fokus på attitydpåverkan: Projektets utgångspunkt var att påverka attityder till hur man kan arbeta med kultur för äldre för vi tror att det är enda sättet att få bestående positiva förändringar. 90 Oxford Research AB

91 Figur 20 Projektens påverkan på attityder Har projektverksamheten posi`vt påverkat antyder `ll hur man kan arbeta med kultur för äldre? (n=19, 83 %) Flera möjliga Hos kommunala polixker och/eller tjänstemän? Hos kulturskapare och/eller kreaxva sektorn? Chefer i äldrevården och äldreomsorgen? Personal inom äldreomsorgen? Engagerade i den civila/ideella sektorn? Nej, projektet har inte påverkat a tyder. Vet ej Efter projektavslut Respondenterna har uppmanats beskriva vad som kommer hända med verksamheten efter projektavslut, vilka förutsättningar som krävs för att modellen ska fortsätta användas och vilken aktör som är bäst lämpad att fort- sätta utvecklingsarbetet som projektet bidragit till. Figur 21 Projektverksamhetens långsiktighet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Kommer hela eller delar av projektverksamheten a_ införas i ordinarie verksamhet? (n=17, 74%) Ja 71% Nej 0% Vet ej 29% 0% 20% 40% 60% 80% Även om en övervägande majoritet uppger att projektverksamheten kommer att, i någon mån, leva vidare i ordinarie verksamhet vittnar kommentarerna till frågan att det i stor utsträckning rör sig om visioner och för- hoppningar, snarare än konkreta planer för fortsatt verksamhet. Vi arbetar för och hoppas på att de kommuner som går med i projektet kommer att fortsätta arbetet när projekttiden är ute. Det är målet. Ett fåtal respondenter uppgav emellertid att delar av projektaktiviteterna införts som en del av ordinarie aktivi- tetsutbud eller beskrev nya samordningsfunktioner som syftar till att underlätta fortsatt arbete. Oxford Research AB 91

92 I figur 22 nedan är den mest angivna förutsättningen för projektets fortlevnad upprättande av kommunala handlingsplaner för kultur för äldre. I fritextsvaren utvecklar respondenterna sina tankar kring projektets fort- levnad. I fritextsvaren beskriver flera respondenter den viktigaste förutsättningen vara, förutom utökade eko- nomiska och personella resurser, förankring. Det gäller både förankring av idén kring kultur för äldre som för- ankring i form av generell kunskapsuppbyggnad. En ytterligare förutsättning är samordning av kulturaktiviteter för äldre med övrig pedagogisk verksamhet som sker i t.ex. skolor och kulturinstitutioner. Några respondenter framhåller betydelsen av att nätverk och kontakter som startats genom projektet understöds. Figur 22 Förutsättningar för projektens fortlevnad Vilken typ av åtgärd skulle underlä_a genomförandet av ak`viteterna emer projektslut? Svaren är graderade, siffran 1 anger högst prioritet och 6 anger lägst prioritet (n=17, 74%) Uppräzande av en kommunal handlingsplan för kultur för äldre 36% 14% 21% 14% 14% 0% Värderingsarbete för az öka kulturens status i vård och omsorg. 14% 21% 21% 29% 14% 0% Ökade ekonomiska och personella resurser 33% 20% 0% 27% 20% 0% Kompetensutveckling för medarbetare inom vård och omsorg 31% 25% 31% 6% 6% 0% Formaliserade samverkansformer med civila/ideella sektorn 0% 13% 20% 20% 40% 7% Annat 0% 11% 0% 89% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Oxford Research AB

93 Källförteckning Offentligt tryck SOU 2008:18 - Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Uppdrag till Statens kulturråd att främja kultur för äldre inom sjukvård och omsorgsverksamhet, Ku2011/1551/KV, Kulturdepartementet, Uppdrag till Statens kulturråd att främja kultur för äldre inom sjukvård och omsorgsverksamhet, Ku2012/1538/KO, Kulturdepartementet, Litteratur Andersson, L. och Dahlin. J. (2010) Deltagarnas upplevelse av kreativ aktivitet Filmprojektet Dramat på Tuvan. Kandidatuppsats. Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Caplow Lindner, E. (1982) Dance as a therapeutic intervention for the elderly. Educational Gerontology 8(2): Clarke, A., Hanson, E. och Ross, H. (2003) Seeing the person behind the patient: enhancing the care of older people using a biographical approach. Journal of Clinical Nursing. 12(5): Cooke, M., Moyle, W., Shum,. D., Harrison, S. och Murfield, J. (2010) A Randomized Controlled Trial Exploring the Effect of Music on Quality of Life and Depression in Older People with Dementia. Journal of Health Psychol- ogy (2010) 15(5): Gilbert, C. och Ricketts, K. (2008) Children's Attitudes Toward Older Adults and Aging: A Synthesis of Research. Educational Gerontology. 34 (7): Hamill, M.; Smith, L. och Röhricht, F. (2012) 'Dancing down memory lane': Circle dancing as a psychotherapeu- tic intervention in dementia- - a pilot study Dementia. 11(6): Hanser, S. B. och Thompson. L. W. (1998) Effects of a music therapy strategy on depressed older adults. Journal of Gerontology Psychological Science, 49 (1998), pp Harnett T., Jönson H., Wästerfors D.,(2012) Makt och vanmakt på äldreboenden, Studentlitteratur. Hays, T. och Minichiello, V. (2005). The contribution of music to quality of life in older people: an Australian qualitative study. Ageing and Society, 25(2): Hillman, S. (2002) Participatory singing for older people: a perception of benefit. Health Education, 102(4): Johnsson, J.E. (2003) The use of music to promote sleep in old women. Journal of Community Health Nursing, 20(1), Keaney, E. och Oskala, A. (2007) The Golden Age of the Arts? Taking Part Survey Findings on Older People and the Arts. Cultural Trends. 16(4): Kenyon, G. (2003) Telling and Listening to Stories: Creating a Wisdom Environment for Older People. Genera- tions. 27(3): Oxford Research AB 93

94 Koch, S. C., Morlinghaus, K. och Fuchs, T. (2007) The joy dance: Specific effects of a single dance intervention on psychiatric patients with depression. The Arts in Psychotherapy 34(4): Kontos, P. och Naglie, G. (2007) Expressions of Personhood in Alzheimer's Disease: An Evaluation of Research- Based Theatre as a Pedagogical Tool. Qualitative Health Research. 17(6): Kontos, P., Mithcell, G., Mistry, B. och Ballon, B. (2010) Using drama to improve person- centred dementia care. International Journal of Older People Nursing 5, Lai, H. L. och Good, M. (2005) Music improves sleep quality in older adults. Journal of Advanced Nursing. 49(3) Lambert, D., Dellmann- Jenkins, M. och Fruit, D. (1990). Planning for Contact Between the Generations: An Ef- fective Approach. The Gerontologist. 30 (4): Lauruschkus, K., Wennström, A. och Harrysson, B. (2005) Cirkus en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen. Malmö: Forsknings- och utvecklingsenheten. Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne McKay, M. och Bright, S. (2005) Dementia care: learning through drama. Practice Development in Health Care. 4(1): Middlecamp, M. och Gross, D. (2002) Intergenerational daycare and preschoolers attitudes about aging. Educational Gerontology. 28(4): Nyström, K. Dans på gränsen. (2002). Demens drabbades kommunikation i dansterapi. Peda- gogiska institu- tionen, Stockholms universitet: Stockholm. Nyström, K. och Olin Lauritzen, S. (2005) Expressive bodies: demented persons communication in a dance therapy context. Health (3): Olaison, A. och Cedersund, E. (2009) Kommunikation i livet på äldre dagar. Om användningen av samtalsanalys i forskning om äldreomsorgens vardag. I Åldrande, åldersordning, ålderism, Jönson, H. [red] Linköping: Linköping University Electronic Press. Olofsson, L. och Thelander, L. (2002) Att få göra det man vill. Älvsjö: Kompetenscentrum. Osgood, NJ., Smith Meyers, BB., & Orchowsky, S. (1990). The impact of creative dance and movement training on the life satisfaction of older adults, an exploratory study. The Journal of Applied Gerontology, 9(3), Palo- Bengtsson, L. och Ekman S.L. (1997) Social dancing in the care of persons with dementia in a nursing home setting: a phenomenological study. Scholarly Inquiry for Nursing Practice. 11(2): Przybylski,S. och Glad, T. (2009) Redogörelse för projektet Animera = göra livlig. Projekt nr: 2008/135. Eksjö: Föreningen Eksjö Animation. Ragneskog, H & Kihlgren, M (1997) Music and Other strategies to Improve the Care of Agitated Patients with Dementia. Scandinavian Journal of caring sciences, 11(3), Ragneskog, H., Asplund K., Kihlgren, M. och Norberg, A. (2000) Individualized music played for agitated patients with dementia: Analysis of video- recorded sessions. International Journal of Nursing Practice, 7, Sandel, S.L., Judge, J.O., Landry, N. och Faria, L. (2005) Dance and movement program improves quality- of- life measures in breast cancer survivors. Cancer Nursing, 28 (4): Schwalbach, E. och Kiernan, S. (2002) Effects of an intergenerational friendly visit program on the attitudes of fourth graders towards elders. Educational Gerontology. 28(3): Oxford Research AB

95 Seefeldt, C. (1987) The Effects of Preschoolers' Visits to a Nursing Home. The Gerontologist. 27(2): Skingley, A. och Bungay, H. (2010) The Silver Song Club Project: singing to promote the health of older people. British Journal of Community Nursing, (15)3: Smith, R Spend (slightly) less on health and more on the arts. British Medical Journal, 325: Snowden, M., Sato, K. och Roy- Byrne, P. (2003) Assessment and Treatment of Nursing Home Residents with Depression or Behavioral Symptoms Associated with Dementia: A Review of the Literature. Journal of the American Geriatrics Society. Volume 51, Issue 9, pages Stacey, R., Brittain, K. och Kerr, S. (2002) Singing for health: an exploration of the issues. Health Education, 102(4): Sung, H. och Chang, AM (2005) Use of preferred music to decrease agitated behaviours in older people with dementia: a review of the literature. Journal of clinical nursing. 14(9): Taylor, A. och Hallam, S. (2008) Understanding what it means for older students to learn basic musical skills on a keyboard instrument. Music Education Research. 10(2): Van T Leven, N. och Jonsson, H. (2002) Doing and Being in the Atmosphere of the Doing: Environmental Influ- ences on Occupational Performance in a Nursing Home. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 9 (4): Wikström B.- M. (2010). Konstkultur för ett hälsosamt åldrande. Socialmedicinsk tidskrift. 87(3): Wikström, B- M. Estetik och omvårdnad. (2:dra omarbetade uppl.) Lund, Studentlitteratur, Wikström, B- M.To perceive aging through visual art observations. Geriatric Nursing 21(6), , Wikström, B- M. Visual art dialogues with elderly persons: effect on perceived life situation. Journal of Nursing Management 8, 31-37, Wikström, B- M., Theorell, T., & Sandström, S. (1993). Medical health and emotional effects of art stimulation in old age. A controlled inter vention study concerning the effects of visual stimulation provided in the form of pictures. Psychotherapy and Psychosomatic, 60: Wikström. B- M: (2000) Visual art dialogues with elderly persons: effects on perceived life situation. Journal of Nursing Management. 8(1): Wikström, B- M. Social interaction associated with visual art discussions: a controlled intervention study. Aging and Mental Health, 6(1), 80-85, Vink, A.; Bruinsma, M. och Scholten, R. (2003). Music therapy for people with dementia. Music therapy for people with dementia. Cochrane Database of Systematic Reviews. 4. Zandt, SV., & Lorenzen, L. (1985). You re not too old to dance, creative movement and old adults. Activities, Adaptation & Aging, 6(4), Övrigt Kulturrådet (2012) Kulturinstitutionerna och det civila samhället, Rapport 2012:1. SKL, (2013) Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Överenskommelse för år 2013 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Oxford Research AB 95

96 SKL, (2010) Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen en analys utifrån kommunernas resultat i ÖJ Socialstyrelsen (2010) Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten, Socialstyrelsen (2005) God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. 96 Oxford Research AB

97 Respondent Stad Projekt Funktion Typ av intervju Datum Susanne Olausson Göteborg Kultur i möten mellan unga och äldre Åsa Wisenius Göteborg Kultur i möten mellan unga och äldre Björn- Erik Brobäck Göteborg Kultur i möten mellan unga och äldre Jeanette Forslund Göteborg Kultur i möten mellan unga och äldre Zsolt Szanto Göteborg Kultur i möten mellan unga och äldre Ann- Sofi Udéhn Göteborg Kultur i möten mellan unga och äldre Delprojektledare Enskild intervju Delprojektledare Enskild intervju Delprojektledare Enskild intervju Kulturskapare Enskild intervju Övergripande projektle- dare och Styrgruppsmed- lem Kultursamordnare och Styrgruppsmedlem Gruppintervju Gruppintervju Annika Strandberg Göteborg Kultur i möten mellan Omsorgschef och Styr- Enskild intervju unga och äldre gruppsmedlem Marina Byberg Göteborg Kultur i möten mellan Delprojektledare Fokusgrupp unga och äldre Inger Egnell Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Senior) Enskild intervju unga och äldre Max Holm Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Senior) Enskild intervju unga och äldre Tobias Widberg Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Student) Fokusgrupp unga och äldre Jonas Thelin Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Student) Fokusgrupp unga och äldre Karin Alexandersson Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Student) Fokusgrupp unga och äldre Eva Gimfalk Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Senior) Fokusgrupp unga och äldre Margareta Ridelius Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Senior) Fokusgrupp unga och äldre Margareta Carlsson Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Senior) Fokusgrupp unga och äldre Josefina Östlund Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Student) Fokusgrupp unga och äldre Yousef El Rharbaoui Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Student) Fokusgrupp unga och äldre Anna Slettner Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Pedagog) Fokusgrupp unga och äldre Hugo Skoglund Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Senior) Fokusgrupp unga och äldre Ingalill Edenhammar Göteborg Kultur i möten mellan Deltagare (Senior) Fokusgrupp unga och äldre Robert Wallsson Göteborg Kultur i möten mellan Kulturskapare Fokusgrupp unga och äldre Eva Steen- Olsson Göteborg Kultur i möten mellan Omsorgschef och Styr- Telefonintervju unga och äldre gruppsmedlem Josefina Magnusson Göteborg Kultur i möten mellan Kulturskapare Telefonintervju unga och äldre Signe Landin Stockholm Seniorkultur Kulturskapare Enskild Intervju Georg Drakos Stockholm Seniorkultur Kulturskapare Enskild Intervju Anita Hjelm Stockholm Seniorkultur Kulturskapare Enskild Intervju Charlotte Lindberg Stockholm Seniorkultur Vård- omsorgspersonal (Arbetsterapeut) Eva Ericsson Stockholm Seniorkultur Vård- omsorgspersonal (Arbetsterapeut) Anni Feodorff Stockholm Seniorkultur Vård- omsorgspersonal (Arbetsterapeut) Telefonintervju Fokusgrupp Fokusgrupp Oxford Research AB 97

98 Eva Rapp Stockholm Seniorkultur Vård- omsorgspersonal (Arbetsterapeut) Dimitra poulou Lampro- Stockholm Seniorkultur Vård- omsorgspersonal (Arbetsterapeut) Fokusgrupp Fokusgrupp Susan Karlqvist Stockholm Seniorkultur Projektledare och Styr- Enskild intervju gruppsmedlem Hans Ullström Stockholm Seniorkultur Styrgruppsordförande Enskild intervju Clara Kempff Åre Skapande Hälsa Projektledare och Styr- Enskild intervju gruppsmedlem Lena Sjöberg Åre Skapande Hälsa Kulturskapare Enskild intervju Berit Lindh Åre Skapande Hälsa Kulturchef och Styr- Fokusgrupp gruppsmedlem Daniel Oja Åre Skapande Hälsa Kulturskapare Enskild intervju Ulrika Karlsson Åre Skapande Hälsa Kulturskapare Enskild intervju Jörgen Vikström Åre Skapande Hälsa Kulturskapare Enskild intervju Anna Sjöberg Åre Skapande Hälsa Vård- omsorgspersonal (Studiecirkelledare) Enskild intervju Yvonne Edlund Åre Skapande Hälsa Omsorgschef och Styr- Fokusgrupp gruppsmedlem Pirjo Nord Åre Skapande Hälsa Omsorgschef Enskild intervju Ulrika Hagelin Åre Skapande Hälsa Vård- omsorgspersonal Gruppintervju Susanne Jämting Åre Skapande Hälsa Vård- omsorgspersonal Gruppintervju Inga- Marie Berglund Åre Skapande Hälsa Utredare inom Verksam- hetsförvaltning och Styr- gruppsmedlem Fokusgrupp Boel Söderholm Åre Skapande Hälsa Vård- omsorgspersonal Gruppintervju Kristin Björklund Åre Skapande Hälsa Vård- omsorgspersonal Gruppintervju Anneli Lundin Åre Skapande Hälsa Omsorgschef Enskild intervju Mary Johannson Åre Skapande Hälsa Deltagare (Senior) Fokusgrupp Sigrid Westermark Åre Skapande Hälsa Deltagare (Senior) Fokusgrupp Anna- Greta Nilsson Åre Skapande Hälsa Deltagare (Senior) Fokusgrupp Anette Svensson Åre Skapande Hälsa Vård- omsorgspersonal Gruppintervju Anna Åre Skapande Hälsa Deltagare (Senior) Enskild intervju Rabita Kerimo Södertälje Kultur 365 Delprojektledare Enskild intervju Gevriye Poli Södertälje Kultur 365 Deltagare (Senior) Fokusgrupp Sara Haddad Södertälje Kultur 365 Deltagare (Senior) Fokusgrupp Seyde Messo Södertälje Kultur 365 Deltagare (Senior) Fokusgrupp Fehime Messo Södertälje Kultur 365 Deltagare (Senior) Fokusgrupp Behiye Tasel Södertälje Kultur 366 Deltagare (Senior) Fokusgrupp Anneli Clevenrot Södertälje Kultur 365 Delprojektledare Enskild intervju Ossi Mattila Södertälje Kultur 365 Deltagare (Senior) Enskild intervju Aleksi Lindström Södertälje Kultur 365 Aktivitetsledare Gruppintervju Surra Najib Södertälje Kultur 365 Aktivitetsledare Gruppintervju Lena Gynnemo Forshaga Kultur som minnesmiljö Fd. Projektledare Enskild intervju Jeanette Salo Forshaga Kultur som minnesmiljö Aktivitetssamordnare Fokusgrupp Kerstin Ludvigsson Forshaga Kultur som minnesmiljö Aktivitetssamordnare Fokusgrupp Oxford Research AB

99 Maria Lilja Forshaga Kultur som minnesmiljö Aktivitetssamordnare Fokusgrupp Cecilie Nerfront Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Fokusgrupp Thorgersen Ann Sigurdsson Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Fokugrupp Ingrid Langaard Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Fokusgrupp Björn Eduard Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Fokusgrupp Jonny Lindström Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Fokusgrupp Pasi Pasanen Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Fokusgrupp Ingrid Halvarsson Forshaga Kultur som minnesmiljö Deltagare (Senior) Enskild intervju Katarina Axelsson Forshaga Kultur som minnesmiljö Områdeschef (äldre- Enskild intervju omsorg) Margareta Magnus- Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Enskild intervju son Susanne Olsson Forshaga Kultur som minnesmiljö Kulturskapare Enskild intervju Oxford Research AB 99

100 Oxford Research AB, Norrlandsgatan 11, Stockholm, Sverige, Tel ,

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier - äldreomsorgens löfte till dig För att du som invånare ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi så kallade värdighetsgarantier för vissa av

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer