Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet"

Transkript

1 1 (10) Konsultation avseende konkurrenssituationen inom accessnätet Post- och telestyrelsen, PTS, utreder för närvarande hur konkurrenssituationen inom accessnätet kan förbättras framförallt avseende kundsegmentet hushåll och mindre företag. Ett alternativ som särskilt analyseras är local loop unbundling (nedan LLUB), dvs en skyldighet för Telia att under vissa villkor låta andra operatörer utnyttja det av Telia ägda accessnätet. Som ett led i detta arbete önskar PTS genom denna publika konsultation inhämta information från såväl operatörer, ISP s, myndigheter, tillhandahållare av alternativa accessnät m fl som från allmänheten i ett antal olika frågor. Avsikten med detta dokument är dels att stämma av PTS uppfattning om marknadssituationen och dels att inhämta marknadens synpunkter rörande frågor som rör accessnätet och därtill relaterade tjänster samt villkor för en eventuell LLUB-tjänst. Dokumentet nedan utgör huvudsakligen en marknadsbeskrivning av olika aspekter i ovanstående frågor. På PTS hemsida, återfinns, förutom nedanstående dokument, ett appendix med en utförlig teknisk beskrivning av de potentiella tjänster som LLUB kan innebära. Alla synpunkter på detta dokument skall framföras i skriftlig form till följande adress: Post- och telestyrelsen Konsultation accessnätet Box STOCKHOLM eller via telefax För att kunna beaktas i PTS fortsatta utredning skall synpunkterna vara PTS tillhanda så snart som möjligt, dock senast Bakgrund Sedan telelagen trädde i kraft har konkurrensen utvecklats positivt på vissa delar av telemarknaden såsom exempelvis internationell telefoni. Konkurrensen har lett till nya tjänster och i vissa fall lägre priser. Fast telefoni på lokal nivå har däremot inte varit föremål för samma starka konkurrens. Svårigheterna att åstadkomma en effektiv konkurrens i dessa delar sammanhänger med den kontroll över accessnätet, dvs ledningarna till de enskilda abonnenterna, som Telia har.

2 2 (10) Regeringens bedömning inför revideringen av telelagen 1997 var att konkurrensen i accessnätet så småningom skulle komma att utvecklas, dels genom byggande av ny infrastruktur som sker i vissa kommuner och dels genom framförallt radiolösningar och komplettering av kabel-tv-näten. 1 Att som ny operatör satsa på att bygga egen infrastruktur har dock hittills inte ansetts vara något reellt alternativ för det stora flertalet operatörer på den svenska telemarknaden då detta är kostsamt och riskfyllt i en för övrigt kapitalintensiv bransch. Möjligheten att få tillgång till det av Telia ägda accessnätet är därför fortfarande av stort intresse för de nya operatörerna vilket uttryckts bl a under den löpande tillsyn som PTS kontinuerligt utför. Under 1998 har två operatörer dessutom skriftligen inkommit till PTS med konkreta önskemål på anslutning till Telias nät på en lägre nivå än lokalstation. Det ökade intresset från marknaden att ansluta sig till Telias nät på nivåer som hittills inte möjliggjorts genom samtrafik samt begränsad konkurrens inom delar av telemarknaden aktualiserar behovet av att PTS analyserar hur konkurrensen inom accessnätet kan förbättras. 2. Konkurrenssituationen inom accessnätet idag Ett antal teletjänster är i hög grad beroende av tillgången på ett accessnät, s k accessnätsrelaterade tjänster. Dessa är följande: Lokalsamtal och abonnemang lokalsamtal abonnemang ISDN bredbandsaccess. I stort sett har alla typer av företag tjänat på att telemarknaden öppnats för konkurrens. Utfallet för privatkunder har inte varit lika gynnsamt. De hushåll som tjänat mest på ökad konkurrens är de som har en stor volym långdistans- och internationella samtal. Vad gäller lokal telefoni och abonnemang har det hittills funnits få eller inga alternativ till Telia samtidigt som prisskillnaderna inte varit särskilt stora. Telias andel av de ca 6,5 miljoner direktanslutna kunderna i Sverige var vid årsskiftet 1998/99 ca 98% 2. Denna andel avser både företags- och hushållskunder, för enbart hushållskunder är dominansen ännu högre. Marknaden för lokalsamtal uppgick till 23%, ca 5,8 miljarder kronor, av den svenska marknaden för telefoni under Hittills har dock konkurrensen inom detta segment varit relativt låg. Detta hänger samman med att de operatörer som önskat tillhandahålla telefoni hittills i stor utsträckning varit beroende av samtrafiktjänster från Telia. Som samtrafikerande operatör har man små 1 Prop. 1996/97:61, sid 65 2 Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, Den svenska marknaden för telekommunikation Ibid

3 3 (10) möjligheter att påverka kostnaderna eller tjänsterna i denna del av nätet. Skillnaden mellan närsamtalstaxa och samtrafiktaxa för lokalsegment 4 alternativt enkelsegment 5 har av många operatörer bedömts vara alltför låg för att möjliggöra en lönsam satsning på lokal telefoni. Under 1998 har dock situationen förbättrats något då fler operatörer har börjat tillhandahålla lokaltelefoni till hushållskunder främst pga Telias sänkningar av samtrafikavgifterna. När det gäller lokalsamtal förväntas införandet av förval få en viss effekt på konkurrensen. Dock kvarstår en konkurrensfördel för Telia i och med att riktnummer fortfarande kommer att krävas för att använda förvald nationell operatör vid lokalsamtal. Mobilnäten har fått en allt större betydelse i konkurrensen om taltelefonin. Räknat per hushåll uppgår den mobila penetrationen till över 100% i Sverige och vissa abonnenter väljer att helt avstå från fast abonnemang till förmån för mobila abonnemang. ISDN Telia har hittills i stort sett kunnat tillhandahålla ISDN på svenska telemarknaden utan nämnvärd konkurrens från övriga operatörer. För att en operatör skall kunna tillhandahålla ISDN måste denne antingen få tillgång till rå koppar 6 alternativt hyra en digital accessförbindelse av Telia och därefter, med egen utrustning, förädla denna till ISDN till sina egna slutkunder. Andra operatörer är därmed beroende av Telias prissättning på koppar alternativt digitala förbindelser. Hittills har priserna på dessa produkter bedömts vara för höga för att möjliggöra konkurrens med Telias slutkundprissättning på ISDN. I avsaknad av en reglerad tillgång till Telias accessnät har Telia hittills varit i stort sett dominerande på marknaden för ISDN-tjänster i Sverige. Bredbandsaccess I framtiden tror många att det kommer att krävas betydligt större bandbredd för olika typer av tjänster till hushållen, framförallt beroende på den ökande Internetanvändningen. Uppgraderingar och nya investeringar har lett till att transmissionsnäten/stomnäten i Sverige är väl förberedda för ett eventuellt ökat bandbreddsbehov. Flaskhalsen vid bredbandskommunikation är för närvarande accessnätet. Det traditionella kopparnätet är avsett för kommunikation med en bandbredd om 64 kbit/s men med nya tekniker, s k xdsl, finns möjlighet att öka överföringskapaciteten avsevärt. Att med hjälp av denna nya teknik öka överföringshastigheten i det befintliga kopparnätet utgör ett billigt sätt att erhålla bredbandsaccess till framförallt hushållskunder. Det förutsätter dock att man som operatör har tillgång till det befintliga accessnätet, PSTN 7. För att andra operatörer skall kunna konkurrera med Telia och kunna tillhandahålla t ex ADSL krävs dels att Telia hyr ut rå koppar och dels att det finns godkänd ändutrustning för ADSL. Trots att Telia sedan i början av anslutning till Telias nät på lokalstationsnivå (på transportnätssidan om stationen) 5 anslutning till Telias nät på förmedlingsstationsnivå 6 oförädlad koppar, dvs utan ändutrustning 7 Public Switched Telephone Network

4 4 (10) tillhandahåller rå koppar till andra operatörer kvarstår dock problemen med godkänd utrustning. Hittills har det inte funnits standardiserade modem för ADSL. Dessutom har en reaktion på marknaden varit att Telias koppartjänst är dyr. I Telias testverksamhet har två olika modemtyper prövats men inget av dem är ännu godkänt. Övriga operatörer har därför inte kunnat utföra några egna tester och inte heller kunnat tillhandahålla bredbandstjänster såsom t ex ADSL till sina kunder. Telias mer eller mindre totala fysiska kontroll över accessnätet skulle kunna innebära ett nytt de facto monopol. Vad gäller bredbandsaccess finns visserligen möjligheter att utnyttja vissa befintliga alternativa accessnät, såsom exempelvis kabel-tv-nätet. Det är dock en relativt liten andel av de svenska hushållen som hittills haft denna möjlighet. Konkurrensen vad gäller bredbandsaccess till hushållskunder kan därför i dagsläget betraktas som mycket begränsad. PTS bedömning För lokalsamtal kan en ökad konkurrens skönjas pga av sjunkande samtrafiktaxor samtidigt som mobilnäten antas få en ökad betydelse som alternativ vid taltelefoni. Dessutom kan införandet av förval förväntas att, åtminstone i viss utsträckning, bidra till ökad konkurrens vad gäller lokaltelefoni. För övriga accessnätsrelaterade tjänster, såsom abonnemang, ISDN och bredbandsaccess är konkurrensen mycket begränsad i dagsläget. 2.1 Konkurrenssituationen inom accessnätet Synpunkter och kommentarer välkomnas rörande PTS uppfattning om konkurrenssituationen inom accessnätet. 3. Hur ökar man konkurrensen inom accessnätet? Tillgången till ett accessnät är av avgörande betydelse för att som operatör kunna tillhandahålla accessnätstjänster och därmed öka konkurrensen inom accessnätet. Det finns huvudsakligen tre sätt att möjliggöra detta, dessa kan givetvis kombineras. 1. Nybyggnad av infrastruktur inom accessnätet 2. Utnyttjande av befintliga alternativa accessnät 3. Uthyrning av det befintliga accessnätet, PSTN. Där det är ekonomiskt försvarbart är det på lång sikt bäst med uppbyggnad av nya nät för att öka konkurrensen. Detta ger operatören full kontroll över funktionalitet och kvalitet i accessnätet och leder till infrastrukturkonkurrens. Det senare innebär ökad innovationsrikedom och effektivitet vid tillhandahållande av accessnäts-

5 5 (10) tjänster. Fler alternativ till Telias accessnät minskar också behovet av reglering. Det bör dock inte vara ett självändamål att bygga ytterligare accessnät om t ex kundunderlag och därmed ekonomiska förutsättningar saknas. De alternativ som hittills främst varit aktuella för nya operatörer i Sverige är att bygga egen infrastruktur eller utnyttja befintliga alternativa accessnät. Trots ett antal fördelar har nya operatörer inte satsat på uppbyggnad av egen infrastruktur inom accessnätet i någon nämnvärd utsträckning. Den främsta orsaken bedöms vara att dessa investeringar är oerhört kostsamma och därmed innebär ett avsevärt finansiellt risktagande. Det klart mest utbredda accessnätet är i dagsläget PSTN-nätet som ägs av Telia. Det finns dock ett antal alternativa accessnät som nått större eller mindre framgång vad gäller antalet anslutna abonnenter. För hushållskunder bedöms de främsta alternativa accessnäten i framtiden utgöras av kabelnät och mobilnät. Även digital-tv bedöms kunna få viss betydelse för access till Internet. I dagsläget nås ca 60% av de svenska hushållen av kabel-tv, varav Telias kabelnät står för ungefär hälften, dvs 30% av hushållen. Som en följd av sin utbredning är det rimligt att GSM-nätet i framtiden kommer att utgöra ett av de främsta alternativa accessnäten i Sverige. Hittills har dock både samtrafiktaxorna och slutkundtaxorna i de mobila näten legat på en hög nivå vilket hindrar utnyttjandet av GSM-nätet som ett alternativt accessnät. Den begränsade bandbredden har också varit ett problem. Hittills har inte GSM-nätet kunnat erbjuda datakommunikation i högre hastigheter än 9,6 kbit/s och talkvaliteten har inte kunnat mäta sig med kvaliteten i fast telefoni. Redan under sommaren 1999 kommer dock hastigheten i GSM-näten att höjas till 14,4 kbit/s vilket skapar bättre möjligheter för nya tjänster. I framtiden finns ytterligare möjligheter att utöka bandbredden i mobilnäten genom GPRS, UMTS mm. Det är dock osäkert inom vilket tidsperspektiv dessa lösningar kan nå hushållskunderna i Sverige till ett rimligt pris. PTS bedömning Trots att telemarknaden öppnades för konkurrens tidigt i Sverige har det inte byggts alternativa accessnät i någon större utsträckning. Ett skäl till detta är att investeringar i accessnät är dyrbara och innebär ett avsevärt finansiellt risktagande för en ny operatör. För hushållskunder utgörs de huvudsakliga alternativa accessnäten av kabel-tvnäten och mobilnäten. Det är dock i dagsläget oklart vilken betydelse de kommer att få avseende tjänster som exempelvis bredbandsaccess i framtiden.

6 6 (10) 3.1 Alternativa accessnät PTS inbjuder till kommentarer till beskrivningen ovan. Dessutom välkomnas synpunkter beträffande följande frågeställningar: 1. Vilken betydelse kan mobilnäten komma att tillmätas i framtiden som ett alternativt accessnät för t ex access till Internet för hushållskunder? 2. Vilka andra alternativa accessnät kommer att få stor betydelse i framtiden för framförallt hushållskunder? Inom vilket tidsperspektiv? 3. Är kabel-tv-näten och mobilnäten de stora alternativa accessnäten för hushåll och mindre företag i framtiden? Om inte, vilka andra möjligheter finns? 4. Uthyrning av det befintliga accessnätet Det alternativ som tidsmässigt ligger närmast till hands för att öka konkurrensen vad gäller accessnätstjänster till hushållskunder och mindre företag är tillgång till det befintliga accessnätet, LLUB. LLUB är en tjänst som innebär fysisk hopkoppling mellan telenät i en punkt som ligger mellan kundens nätanslutningspunkt och Telias kopplingsutrustning. Skillnaden jämfört med vanlig samtrafik är att det enbart handlar om en fysisk hopkoppling. Enligt telelagens definitioner innebär samtrafik fysisk och logisk sammankoppling av telenät som möjliggör att teletjänster som tillhandahålls i telenäten fungerar mellan alla användares nätanslutningspunkter. Vid en fysisk hopkoppling före Telias kopplingsutrustning (från abonnentsidan sett) övertar den nya operatören Telias direktanslutning vilket innebär att abonnenten via denna kopplingspunkt inte kan nå tjänster i Telias nät. Hopkoppling på denna nivå kan därför ej anses utgöra samtrafik enligt telelagens definition. LLUB ger andra operatörer möjlighet att direktansluta kunder genom att få tillgång till det av Telia ägda accessnätet utan den kopplingsfunktion mm som ingår i en samtrafikprodukt. Man tar alltså över kunden från Telia genom att utnyttja ett redan befintligt accessnät. Fördelen är att det blir billigare att direktansluta kunder på detta sätt jämfört med att bygga egen infrastruktur som är en kostsam investering (se ovan). Det finns dock några olika varianter av LLUB med varierande effekt och problemställningar. De huvudsakliga varianterna är: anslutning till viss överföringskapacitet, s k bitstream access, där operatören hyr kapacitet i accessnätet med tillhörande protokoll och transmissionssystem. fysisk anslutning, dvs en direkt anslutning till transmissionsmedia där en komplett förbindelse tas över från den befintliga operatören till en ny operatör t ex ett kopparpar.

7 7 (10) Anslutning till viss överföringskapacitet innebär att operatören är beroende av den dominerande operatörens transmissionssystem vilket endast möjliggör tillhandahållande av samma tjänster som denne tillhandahåller. Differentiering av tjänsteutbud mm är i praktiken omöjligt. Vid fysisk anslutning har den nya operatören möjlighet att själv välja vilka tjänster som skall tillhandahållas. För en mer detaljerad beskrivning av de olika lösningarna hänvisas till tekniskt avsnitt på PTS hemsida: 4.1 LLUB 1. Är LLUB, dvs tillgång till Telias accessnät, en intressant tjänst? I vilket tidsperspektiv och till vilka kundgrupper (geografiskt läge, hushåll/företag)? Vilka villkor bedöms som väsentliga för en sådan tjänst (t ex samlokalisering)? 2. Vilken av ovanstående typer av LLUB bedöms vara mest intressant och av vilka skäl? Är båda av intresse? 3. Telia tillhandahåller sedan januari 1999 en koppartjänst. PTS välkomnar kommentarer till hur denna tjänst uppfattats av marknaden med avseende på villkor, efterfrågan mm. 5. Nackdelar med LLUB Tillgång till det av Telia ägda accessnätet har ett antal fördelar av vilka den mest väsentliga bedöms vara att den stimulerar till ökad konkurrens på accessnätsrelaterade tjänster till framförallt hushållskunder. Samtliga hushåll i Sverige nås idag av PSTN-nätet vilket är svårslagbart. Att låta andra operatörer ta del av detta nät genom en LLUB-tjänst är dock också förenat med ett antal negativa effekter vilka bör beaktas och om möjligt undvikas vid ett eventuellt införande. Minskade incitament att bygga alternativ infrastruktur LLUB innebär en möjlighet för en ny operatör att etablera sig på accessmarknaden utan ett avsevärt finansiellt risktagande. Denna valmöjlighet innebär därför att incitamenten för att bygga ny infrastruktur kan minska vilket kan få negativa långsiktiga följder som föråldrade accessnät mm. En optimal prissättning av LLUB bör dock ha den effekten att alternativ infrastruktur endast byggs där det är kommersiellt motiverat med ytterligare accessnät. Påverkan på redan existerande infrastruktur De företag som trots allt har genomfört tunga investeringar i alternativa accessnät påverkas givetvis av ett eventuellt införande av LLUB och de förändrade förutsättningar som detta medför. Risk kan finnas för att existerande alternativa

8 8 (10) accessnät överges vilket i sin tur innebär att konkurrenssituationen inom detta segment försämras. Risken för detta måste dock ställas i relation till i vilken utsträckning det idag förekommer alternativ. Om de redan existerande alternativa accessnäten är begränsade till storstädernas centrala affärsdistrikt finns det troligtvis ett behov även av dessa pga den ökande efterfrågan på bandbredd mm. Om de alternativa accessnät som redan byggts i stor utsträckning är belägna utanför storstäder och tättbebyggda områden är risken för utslagning större. Modernisering av det befintliga accessnätet I Sverige, såväl som i många andra europeiska länder, pågår ett moderniseringsarbete i det befintliga accessnätet, vilket framförallt innebär: utbyte av mindre lokalstationer mot koncentratorer och därmed koncentrering av kopplingsfunktionen i ett mindre antal växlar längre från kunderna utbyte av koppar mot fiber. Moderniseringar som dessa skulle vara svårare att genomföra för Telia om ett antal kopparkablar var särskiljda och uthyrda till andra operatörer. Problemet kan dock undvikas om man väljer LLUB i form av s k bitstream-access i stället för rå koppar. Vid detta alternativ behåller Telia full kontroll över transmissionsmedia och tillhörande system i accessnätet. Nya kostnader För att LLUB skall fungera effektivt krävs utveckling av nya standarder för branschen samt ev samlokalisering av den nya operatörens utrustning i Telias lokaler med ett antal tillkommande hopkopplingslänkar till den nya operatörens växel. Alla dessa tillkommande kostnader kan vara så höga att LLUB framstår som oekonomiskt jämfört med andra alternativ som samtrafik på lokal nivå eller återförsäljning av lokala tjänster. Tekniska problem Uthyrning av rå koppar medför ett antal tekniska problem som måste lösas för att nätet ska kunna utnyttjas effektivt. Problemen bör lösas innan LLUB införs, företrädesvis av arbetsgrupper inom telekomindustrin. Avsaknad av given standard inom accessnätet Det faktum att det pågår en ständig modernisering inom accessnätet samt kvalitetsskillnader på anslutningar av koppar, vilket innebär olika förutsättningar för xdsl, omöjliggör ett likriktat förhållningssätt till LLUB. Nya operatörer kan inte vara säkra på vilka tjänster de kan tillhandahålla vilket begränsar deras marknadsinsatser. Avsaknaden av enhetlighet i Telias accessnät tillsammans med osäkerheten kring huruvida en speciell kopparkabel kan hyras ut kan minska intresset hos marknaden för LLUB.

9 9 (10) 5.1 Negativa effekter av LLUB PTS välkomnar synpunkter och kommentarer på de negativa effekter, se ovan, som kan vara förenade med LLUB. 6. Prissättning Prissättningen av LLUB är avgörande för beteendet såväl hos Telia som hos övriga operatörer. En optimal prisnivå på LLUB bör vara en balans mellan att åstadkomma minimal inverkan på en ny operatörs beslut att hyra eller bygga egen infrastruktur samtidigt som det kvarstår tillräckliga incitament för Telia att uppgradera det befintliga accessnätet. Det finns huvudsakligen två ställningstaganden som bör göras vid prissättning av en LLUB-tjänst: 1. Telias nukostnad eller historiska kostnad för accessnätet 2. Geografiskt genomsnittliga eller geografiskt differentierade priser. Nukostnader anses ge ett bättre beslutsunderlag för nya operatörer om huruvida de ska hyra eller bygga eget nät. Samtidigt leder nukostnader till en högre prisnivå än historiska kostnader vilket innebär ökade incitament för Telia att modernisera det befintliga accessnätet. Ett genomsnittligt geografiskt pris innebär att nya operatörer betalar samma pris för LLUB i tätort och i glesbygd. Denna modell innebär att operatörerna styrs till att hyra accessnät i glesbygd (där kostnaden är högst) och till att bygga alternativ infrastruktur i storstad/tätort (där kostnaden är lägst). Geografiskt differentierade priser innebär att priset sätts utifrån nukostnaden för att bygga ett accessnät i ett visst område. Resultatet av denna modell blir högre LLUB priser i glesbygd och lägre priser i tätort/glesbygd. Dessa priser grundar sig på den faktiska kostnaden av att bygga och underhålla ett accessnät i olika regioner/områden. 6.1 Prismodeller PTS önskar kommentarer och synpunkter på de olika prismodeller som finns för en LLUB-tjänst.

10 10 (10) 7. Avslutning Synpunkter och kommentarer bör struktureras på samma sätt som ovan för att underlätta sammanställning. PTS tar också gärna emot synpunkter som berör ämnet ur andra aspekter än de som angivits i ovanstående dokument. Dessa bör då anges efter synpunkter och kommentarer på dokumentet. Denna konsultation utgör ett led i den utredning PTS genomför rörande konkurrenssituationen inom accessnätet. Inkomna synpunkter och kommentarer kommer att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Om LLUB därefter bedöms vara ett övervägande positivt alternativ för att förbättra konkurrenssituationen inom accessnätet för segmentet hushåll och mindre företag kan detta komma att resultera i ett lagförslag från PTS till näringsdepartementet i september Tidsmässigt bedöms en eventuell lagändring därefter kunna träda i kraft tidigast efter sedvanligt remissförfarande. Det är viktigt att genomgripande förändringar på telemarknaden grundar sig på korrekta uppfattningar om marknadssituationen samt att förändringar förenas med relevanta villkor för att bästa effekt skall uppnås. Det är därför av stor vikt att marknadens aktörer bidrar aktivt i detta förändringsarbete. PTS förhoppning är därför att de tillfrågade inkommer med eventuella synpunkter och kommentarer till PTS så snart som möjligt, dock senast Eventuella frågor besvaras av Viveca Norman, Mikael Grape eller Thomas Floreteng (teknik) på telefonnummer

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas.

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas. IIPosT&TELESlYRELSEN DATUM 29 mars 2007 ERT DATUM VAR REFERENS 06-14318 ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Tillsyn konkurrens frågor 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Till operatörer

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING AV SAMMANKOPPLING I ACCESSNÄT

TEKNISK BESKRIVNING AV SAMMANKOPPLING I ACCESSNÄT 1999-06-23 1/9 TEKNISK BESKRIVNING AV SAMMANKOPPLING I ACCESSNÄT Accessnäten utgjordes ursprungligen av parkabel av koppar 1. De var konstruerade för överföring av taltelefoni inom frekvensbandet 300 3400

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer OBS! Denna version av dokumentet är preliminär och avsett att ge en indikation över den funktionalitet som kan erbjudas för TV access och Telefoni

Läs mer

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? PM Datum 2012-01-17 Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963.

BESLUT. Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende flytt av massanropstjänsten från NDC 1 718 till NDC 963. BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Pamela Davidsson Teleavdelningen +46 8 678 5593 Pamela.Davidsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 2002-09-06 Dnr 02-8434 enligt sändlista Part Telia AB, 123 86 FARSTA

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Marknaden för telekommunikation i Sverige

Marknaden för telekommunikation i Sverige STELACON Marknaden för telekommunikation i Sverige 1996 AB Stelacon, Gårdsfogdevägen 18B, 168 66 Bromma, Tel +46 (0)8-587 120 00, Fax +46 (0)8-587 120 02 Internet: http://www.stelacon.se, E-mail: office@stelacon.se

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

BILAGA A8: TRAFIKTJÄNSTER

BILAGA A8: TRAFIKTJÄNSTER BILAGA A8: TRAFIKTJÄNSTER 1 Allmänt Parterna tillhandahåller Trafiktjänster mot den ersättning och enligt de villkor som anges nedan, och de villkor som respektive Part anger i bilaga till Avtalet. Priser

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Analys av prisreglering på telemarknaden

Analys av prisreglering på telemarknaden Analys av prisreglering på telemarknaden Post- och telestyrelsen juni 2000 ANALYS AV PRISREGLERING PÅ TELEMARKNADEN 1 INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.2 RAPPORTENS DISPOSITION... 2 2 PRISREGLERING...

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Teleoperatörers kundregister. Datainspektionens rapport December 1998

Teleoperatörers kundregister. Datainspektionens rapport December 1998 Teleoperatörers kundregister Datainspektionens rapport December 1998 Innehållsförteckning Bakgrund till inspektionen 3 Inledning 3 Målet för inspektionen 3 Förteckning över inspekterade teleoperatörer

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

1 21 februari 2012. Välkommen till vår nya värld.

1 21 februari 2012. Välkommen till vår nya värld. 1 21 februari 2012 Välkommen till vår nya värld. I vår nya värld har vi lyssnat mycket på en person. Dig som kund! När Skanova bildades som bolag den 1 januari 2008 började vi kartlägga vad som krävs för

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Rapport från Post- och telestyrelsen

Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden. Rapport från Post- och telestyrelsen Principer för en ny nummerplan, inklusive överväganden om riktnummerområden Rapport från Post- och telestyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1 INLEDNING... 4 2 NATIONELLA NUMMERPLANER I EUROPA...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

12 december 2001 00-18242. PTS granskning av Telia AB:s priser för tillträde till accessnät

12 december 2001 00-18242. PTS granskning av Telia AB:s priser för tillträde till accessnät DATUM DIARIENUMMER 12 december 2001 00-18242 PTS granskning av Telia AB:s priser för tillträde till accessnät 1 Tillträde till accessnät 1.1 Bakgrund EG-förordningen (nr 2887/2000) om tillträde till accessnät

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. ---

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. --- FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST My Bergdahl Rättsavdelningen 08-678 57 23 my.bergdahl@pts.se DATUM VÅR REFERENS 26 juni 2003 03-1862 Callmedia Telecom CMT AB Box 239 201 22 Malmö

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Bredband via fiber. framtidens kommunikation

Bredband via fiber. framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN HÄRNÖSANDS KOMMUN Bredband via fiber framtidens kommunikation Alla fast boende i kommunen, företag och offentliga anläggningar ska ha möjlighet till datakommunikation med minst 100 mb/sek

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Datum Vår referens Sida 2012-12-14 Dnr: 12-6520 1(5) Konkurrensavdelningen Micael Tiger 08-678 58 74 micael.tiger@pts.se Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Detta dokument

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 4 Ordlista och definitioner Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 8 ORDLISTA OCH DEFINITIONER

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

Jordbruks verket. 20i3-01- 2 9 013-45'5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem

Jordbruks verket. 20i3-01- 2 9 013-45'5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem Jordbruks verket PROJEKTSTÖD Bilaga nr 3 - marknadsanalys för stöd till bredband och samtycke till medfinansiering från PTS Du ska använda blanketten för att redovisa din marknadsanalys när du söker stöd

Läs mer

Kartläggning av tele- och ITinfrastruktur

Kartläggning av tele- och ITinfrastruktur Kartläggning av tele- och ITinfrastruktur T E C H N O L O G I E S E T M E D I A T E L E C O M M U N I C A T I O N S Mars 1999 Sammanfattning 1 Bakgrund Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Sida 1 av 8 Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Glocalnet ABs synpunkter på rapporten Pricing of Shared Access in Sweden Glocalnet ger här, på inbjudan av PTS, sina synpunkter på den rapport

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Konsultation av utkast till uppdaterad hybridmodell v.10.0 samt förslag till uppdaterad kalkylränta

Konsultation av utkast till uppdaterad hybridmodell v.10.0 samt förslag till uppdaterad kalkylränta Sidnr 1 (6) Post- och telestyrelsen prisreglering@pts.se Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum 2013-06-03 2013-06-19 Tillhör objekt Er referens 13-1949 Konsultation

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020 BILAGA 1 Datum Sida 2013-04-26 1(12) Konsumentmarknadsavdelningen Oscar Holmström 073-640 58 17 oscar.holmstrom@pts.se 1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till

Läs mer

Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007

Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007 2007-02-14 1 (9) Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007 Tack för att ni än en gång bjudit in mig till TelekomRådet! Det talade ordet gäller Första gången vi träffades

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK? Hej! Det har kommit in en massa frågor till BIK (Bredband i Kungälv Ekonomiska förening) avseende bredbandsutbyggnaden med fiber i Kungälvs kommun. Jag har satt ihop en information om lite av varje. Jag

Läs mer

Nu måste vi bestämma oss!

Nu måste vi bestämma oss! Nu måste vi bestämma oss! Vill vi ha fiber med bredband, TV och telefon till våra fastigheter? Vad är gjort hittills? Vid första mötet den 18 april i bygdegården upplevde vi ett stort intresse från sockenborna

Läs mer

Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007

Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007 DATUM RAPPORTNUMMER: 23 januari 2007 PTS-ER-2008:4 DIARIENR: 06-3299 Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007 Metodbeskrivning och beräkningar Innehåll Sammanfattning...5 1 Inledning...7

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

070 0XXXXXX, 076 0XXXXXX, 076 9XXXXXX Samtliga med 0+9 siffrors nummerlängd vilket ger 3 miljoner nummer

070 0XXXXXX, 076 0XXXXXX, 076 9XXXXXX Samtliga med 0+9 siffrors nummerlängd vilket ger 3 miljoner nummer BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Ann-Charlotte Bejerskog Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 55 37 ann-charlotte.bejerskog@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 oktober 2007 dnr 07-11203-9 Saken

Läs mer

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Vilka innovationer och tekniker som blir marknadsframgångar är svårt att sia om! Inferior Winners Cobol vs Algol/Pascal

Läs mer

Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus

Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1 Regeringsuppdraget m.m.... 5 1.2 Definitioner, avgränsningar, teknisk bakgrund... 5

Läs mer

Söderhamn Teknikpark Verksamhetsplan 2008

Söderhamn Teknikpark Verksamhetsplan 2008 Söderhamn Teknikpark Verksamhetsplan 2008 Allmänt/inledning Bolaget har under de senaste åren genomgått stora förändringar i organisationen. From 2005-04-01 finns inga anställda i bolaget, dessa är överflyttade

Läs mer

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation

INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN. Bredband via fiber. - framtidens kommunikation INFORMATION FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Bredband via fiber - framtidens kommunikation Byanätssamverkan i Örnsköldsviks kommun - för morgondagens samhälle År 2020 har 90 % av alla hushåll och företag tillgång

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Motivering till och tillämpning av föreskrift 38

Motivering till och tillämpning av föreskrift 38 17.12.2014 Motivering till och tillämpning av föreskrift 38 Om tekniska egenskaper hos accessnät med ledare av metall och nätverksutrustning som kopplats till dem MPS 38 MPS 38 1 (10) INNEHÅLL AVDELNING

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-03-18 Dnr: 09-2553 1(10) Konsumentavdelningen Enheten för konsumentfrågor Allmänhetens klagomål till PTS på området elektronisk kommunikation 2008 PTS tar emot frågor

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele

Läs mer

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001 Presentation Fredrik Nyman PacketFront Vad är PacketFront Svenskt företag, bildat 2001 Bakgrund: Bredbandsbolaget, Cisco, (Tele2/Netcom) Accessroutrar och hemma-switchar för bredbandsnät Prisbelönt provisionerings

Läs mer

En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten

En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten A2003:015 En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten Delrapport till ITPS utvärdering av den svenska IT-politiken ECON Analys AB En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten Del I Konkurrensen

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se Remissyttrande PM Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 20120:19). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad promemoria. NTK tackar för möjligheten och

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer