Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen"

Transkript

1 Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen Vägledning från E-delegationen Version 1.0,

2

3 Innehåll Inledning Vägledning Definitioner De rättsliga modellösningar som behövs Juridiska förutsättningar Utgångspunkterna är delvis självklara Persondataskyddande teknik Att särskilt beakta Handlingsoffentlighet Sekretess och tystnadsplikt Sekretessbrytande bestämmelser Överföring av sekretess Bevarande och gallring Förvaltningsrättsliga frågor om service och inkommande med mera Persondataskydd Vissa anknytande rättsfrågor Föreskrifter, avtal eller villkor i beslut för enskilda fall Immaterialrättsliga frågor Upphandlings- och konkurrensrättsliga frågor IT-arkitekturer Ärendetjänster Funktioner Ärendetjänsternas utformning Funktionerna för att förifylla eller hämta uppgifter eller handlingar Ärendetjänster för egen visning It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme It-arkitektur för att skicka och för anvisat mottagningsställe Presentationstjänster Myndigheten hämtar in uppgifter för visning Sätt för myndighet att hämta in underlag En presentationstjänst kan tillhandahållas med eller utan konto It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme för visning

4 3.3. Bastjänster Tjänsternas utformning It-arkitektur för bastjänster mellan myndigheter och bastjänster i ärende It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme kombinationer E-brevlådor Tjänsternas utformning Sammanställning av uppgifter i e-brevlåda för egen visning It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme Ärende- och bastjänster för informationsutbyte Utformning vid återanvändning Utformning vid planerad egen förenkling Inte vidareutnyttjande It-arkitekturer Serviceskede och eget utrymme Utkontrakterade tjänster Ärendetjänster Presentationstjänster Rättsliga modellösningar för e-förvaltningen Samordningen av teknik och juridik Modellösningarna Ärendetjänst Presentationstjänst Bastjänst E-brevlådor

5 Inledning Verksamhetsutveckling, i form av e-tjänster och interaktion mellan myndigheter, kan tekniskt utformas på många olika sätt men för att optimera åtgång av tid och resurser måste relevanta rättsliga frågeställningar beaktas redan från början. Om så inte sker finns risk för att lösningar utvecklas som strider mot gällande rättsregler och därför inte kan tas i bruk, utan måste omarbetas och på nytt upphandlas av leverantörer. Vägledningen ska läsas av de som från början vill åstadkomma it-baserade lösningar som följer rättsreglerna. För att detta ska uppnås måste ett samarbete skapas mellan verksamhetsutvecklare, it-arkitekter och jurister. Dessa är därför målgruppen för denna vägledning. Syftet med vägledningen är att beskriva och förklara för området centrala juridiska frågor, presentera vissa typer av tekniska lösningar (s.k. it-arkitekturer) för att slutligen kombinera juridik och teknik på ett rättsenligt och lämpligt sätt. I det enskilda fallet är det emellertid fråga om en tolkning av gällande rätt som varje myndighet har att göra själv. Vägledningen öppnar för ett samförförstånd mellan olika yrkeskategorier, utan vilket regeringens mål med e-förvaltningsen blir svårt att uppnå. Det ligger dock i sakens natur att vissa tekniska delar kan framstå som främmande för jurister samtidigt som ickejurister inte alltid har tillräckliga grundäggande kunskaper för att till fullo tillgodogöra sig de juridiska delarna. En annan ambitionsnivå hade krävt ett avsevärt längre dokument. Vägledningen innehåller några exempel på hur privata aktörer kan agera självständigt, inte som underleverantör. Någon juridisk bedömning eller redovisning av ansvaret inom ramen för sådana lösningar ges inte i denna vägledning. Övergripande gäller dock att den som tar fram en it-baserad lösning måste för varje enskilt fall analysera den informationshantering som ska ske och hur bland annat ansvaret för den fördelar sig mellan aktörerna. Detta är den första versionen av vägledningen. Det kan finnas juridisk resonemang som behöver kompletteras och it-arkiteturer som bättre kan belysa samverkansbehoven. Det kan också finnas behov av att justera vissa begrepp. Sådana överväganden får göras inom ramen för en redan planerad översyn av vägledningen. 5

6 1 Vägledning 1.1. Definitioner I denna vägledning menas med bastjänst e-tjänst informationstjänst ärendetjänst presentationstjänst serviceskede eget utrymme Begrepp för tjänster en it-baserad tjänst via vilken olika organisationers informationssystem begär, lämnar och tar emot uppgifter (maskin till maskin), via ett applikationsgränssnitt (API), en it-baserad tjänst som har ett användargränssnitt 1, en e-tjänst där information görs tillgänglig för var och en, 2 en e-tjänst där en enskild i ett serviceskede och i ett eget utrymme, kan (1) utforma handlingar för att ge in dem, och (2) i vissa sådana tjänster få uppgifter eller handlingar förifyllda eller annars utlämnade av i) den som tillhandahåller utrymmet, eller ii) ett annat organ, med stöd av en bastjänst (egen hämtning), en e-tjänst där en enskild kan få uppgifter eller handlingar från flera organ visade, efter att uppgifterna eller handlingarna har kommit in till den som tillhandahåller tjänsten, utan att det som visas blir tillgängligt för annan, Begrepp för skyddade förlopp och egna utrymmen 3 förlopp där (1) service ges av myndighet enligt 4 förvaltningslagen, (2) ärendehandläggning inte äger rum hos myndigheten, (3) endast den enskilde ges insyn, och (4) handling inte har kommit in till myndigheten enligt 10 förvaltningslagen (FL), 4 skyddat förvar hos myndighet som den, enligt 2 kap. 10 första stycket tryckfrihetsförordningen (TF), tillhandahåller endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning, 5 1 Ett användargränssnitt används i interaktionen mellan maskin och människa. 2 Här avses vanliga allmänt tillgängliga webbsidor. 3 Fråga är om skydd genom e-legitimationer och liknande åtgärder för att hindra obehörig åtkomst. 4 Jfr definitionen av eget utrymme. Ett serviceskede kan alltså föreligga även om en handling har kommit in enligt 2 kap. 6 TF och undantaget enligt 2 kap. 10 första stycket TF inte kan tillämpas. 5 Detta uttryck förekommer inte i några svenska rättsregler men har använts Nordisk årsbok i Rättsinformatik för år 2003 i en artikel av Gustaf Johnssén, Rättssäkerheten och teknologin i omvandling (s ). 6

7 eget utrymme för en session konto e-brevlåda anvisat mottagningsställe verksamhetssystem eget utrymme som tillhandahålls endast kortvarigt (transient), eget utrymme som har registrerats för en viss fysisk eller juridisk person, så att denne permanent (persistent) kan bevara och i övrigt behandla uppgifter där, konto där elektronisk post kan levereras, Begrepp för skyddade utrymmen funktion för att motta handlingar och ankomstregistrera dem, it-miljö där en organisation och dess befattningshavare handlägger ärenden eller annars hanterar nyttoinformation för organisationens räkning, Övriga begrepp informationsägare nyttoinformation juridiska koncept rättsliga modellösningar informationsutbyte person eller organisatorisk enhet som har ansvaret för den information som skapas och hanteras inom den egna verksamheten, uppgifter som är till för enskilda eller befattningshavare till skillnad från drift- och säkerhetsrelaterad information som endast är till för tekniker, en juridisk tankekonstruktion, som tar sin utgångspunkt i gällande rätt, för att tillämpas på en viss elektronisk företeelse, t.ex. ett eget utrymme eller ett elektroniskt mottagningsställe, it-arkitekturer som integrerats med juridiska koncept så att myndigheternas it-baserade tjänster blir rättsenliga, när en myndighet utbyter en uppgift med en annan myndighet för förvaltningsgemensam nytta, genom hämtning eller avisering, direkt eller genom medverkan av den enskilde. 7

8 Figur 1, Använda begrepp 1.2. De rättsliga modellösningar som behövs Rättsliga modellösningar behövs för 1. ärendetjänster, dvs. e-tjänster där enskilda, vanligtvis i ett serviceskede och i ett eget utrymme, kan (1) utforma handlingar för att ge in dem, och (2) i vissa sådana tjänster få uppgifter eller handlingar förifyllda eller annars utlämnade av i) den som tillhandahåller utrymmet, eller ii) ett annat organ, med stöd av en bastjänst (egen hämtning), 2. presentationstjänster, dvs. e-tjänster där enskilda kan få uppgifter eller handlingar från flera organ visade, efter att uppgifterna eller handlingarna kommit in till den som tillhandahåller tjänsten, utan att det som visas blir tillgängligt för annan än den enskilde som använder tjänsten, 3. bastjänster, dvs. it-baserade tjänster via vilka olika organisationers informationssystem begär, lämnar och tar emot uppgifter (maskin till maskin), via ett applikationsgränssnitt (API), efter att systemen har identifierat varandra, 4. anvisat mottagningsställe och kvittens, dvs. funktioner för att ta emot handling och lämna bevis om att handlingen kommit in, 5. e-brevlåda, dvs. konto där post kan mottas och bevaras elektroniskt, och 6. utkontrakterad tjänst, dvs. en tjänst som en leverantör ställer till förfogande, endast som led i teknisk bearbetning och teknisk lagring, åt den som tillhandahåller tjänsten åt enskilda. 8

9 De rättsliga modellösningarna bör begränsas till funktioner som är centrala från juridiska utgångspunkter, rör flera myndigheter och kräver särskilda bedömningar för att göras förenliga med gällande rätt. 9

10 2. Juridiska förutsättningar 2.1. Utgångspunkterna är delvis självklara Vissa förutsättningar är självklara från juridisk synpunkt. Det gäller t.ex. att en myndighet inte får lagra fler uppgifter om enskilda än vad som krävs för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag. Vidare får en myndighet inte bereda sig tillgång till en enskilds eget utrymme eller dator eller använda sig av personuppgifter för ändamål som är oförenliga med dem för vilka uppgifterna samlades in, t.ex. för kartläggning eller övervakning av enskildas personliga förhållanden. 6, 7 Det skulle föra för långt att i denna vägledning ha ambitionen åstadkomma en heltäckande beskrivning av alla juridiska förutsättningar. I det följande begränsas beskrivningen till att redovisa de särskilda konsekvenser som verksamhetsutveckling genom e-förvaltning kan föra med sig från juridiska utgångspunkter, och hur rätt utformade it-arkitekturer och juridiska koncept kan undanröja eller i vart fall minska riskerna från bl.a. rättssäkerhets- och persondataskyddssynpunkt Persondataskyddande teknik It-baserade tjänster för e-förvaltning bör ges en sådan teknisk utformning att de ger skydd för den enskildes personliga integritet (s.k. inbyggd integritet eller privacy by design). 8 Sådana inbyggda mekanismer för skydd tar sikte på bl.a. att uppgifter om 1. ett stort antal individer, så långt möjligt, inte ska behandlas på ett enda ställe, och 2. behandlingar i it-baserade tjänster inte ska finnas kvar där om det inte krävs, utan bevaras endast hos den som har behov av uppgifterna. Sådana åtgärder för att bygga in ett integritetsskydd i it-arkitekturen kan bestå i att bl.a. a. ha en vid krets av leverantörer av tjänster så att antalet uppgifter om enskilda kan begränsas hos respektive leverantör, b. vidta åtgärder så att loggar och andra registreringar av personuppgifter inte innehåller onödiga uppgifter eller bevaras längre än nödvändigt, c. aktivt utforma de tekniska lösningarna så att elektroniska spår inte uppstår annat än när det är nödvändigt, d. överföra uppgifter som behövs i t.ex. bevissyfte till den som har behov av uppgifterna i stället för att bevara dem där de först uppkom, e. använda funktioner för formulärdata så att endast viss användning tillåts, och 6 Se 2 kap. 6 andra stycket regeringsformen (RF); jfr de begränsningar som får göras enligt 20 och 21 samma kapitel. 7 Just genom krav på att myndighet inte får bereda sig tillgång till en enskilds eget utrymme eller dator m.m. undviks risken för sådana betydande intrång i den personliga intregriteten, som avses i 2 kap. 6 andra stycket RF. 8 Jfr Datainspektionens vägledning, Inbyggd integritet, om hur IT-system bör utformas för att redan från början uppfylla kraven i personuppgiftslagen, 10

11 f. placera aktörernas funktioner och förvar så att behoven av bevis, för centrala frågor som avsändande, inkommande och ansvarsgränser i övrigt, inte i onödan inrymmer loggar, identitetsintyg, stämplar eller underskrifter eller leder till att svagare part får stå en risk när detta inte är sakligt motiverat Att särskilt beakta Utöver beskrivna utgångspunkter och arkitektoniska möjligheter att begränsa oönskade konsekvenser behöver vissa typfall uppmärksammas där it-baserade tjänster kan vara svåra att förena med gällande rätt. Dessa typfall rör bl.a. det stadium i den enskildes hantering av uppgifter där han eller hon inte har gett in någon handling i ett ärende utan ges tekniskt och administrativt stöd för att kunna upprätta och skriva under handlingar och ge in dem i ett serviceskede med stöd av ett eget utrymme. 9 Det är när uppgifter ska behandlas i ett sådant utrymme som konsekvenser från juridiska utgångspunkter framträder särskilt tydligt. Den enskilde har en befogad förväntan på att uppgifterna ska vara skyddade från både offentlighets- och sekretessynpunkt och från persondataskydds- och informationssäkerhetssynpunkt. Författningsregleringen har dock i huvudsak utformats när myndigheter inte tillhandahöll egna utrymmen eller annat stöd åt enskilda för att kunna upprätta, ge in och motta uppgifter och handlingar elektroniskt. De rättsliga konsekvenser som kan uppkomma i denna nya elektroniska miljö vid felaktiga val av it-arkitekturer eller juridiska koncept, beskrivs närmare i det följande. Här bör emellertid erinras om att en myndighets ansvar beträffande handlingsoffentlighet, sekretess samt bevarande och gallring naturligtvis gäller även när myndigheten använder sig av en underleverantör. Informationsägaren har ett ansvar för att säkerställa informationshanteringen inte bara från ett konfidentialitetsperspektiv, utan även med avseende på informationens riktighet, tillgänglighet, spårbarhet och äkthet. Vem som är informationsägare bör därför vara tydligt uttryckt och godtaget av alla parter i de olika faserna av informationshanteringen. Med detta följer också att informationsägaren tydligt ska informera enskilda vad de kan förvänta sig för skyddsnivå från dessa olika aspekter. Notera att den enskilde, i nu aktuellt sammanhang, inte blir informationsägare, med undantag för den information denne själv infogar i formulär och motsvarande Handlingsoffentlighet Regleringen Reglerna i 2 kap. TF om allmänna handlingars offentlighet och de bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; OSL) som skyddar sådana handlingar från insyn har delvis utformats utan anpassning till internet och it-baserade tjänster. För e-förvaltningen följer särskilda utmaningar av att en handling 10 9 Samtidigt pågår en snabb utveckling mot att enskilda elektroniskt ska kunna motta och besvara förelägganden och andra handlingar, under det skede där myndigheten handlägger ärendet, och att enskilda även i övrigt ska kunna använda säker elektroniskt post, bl.a. för att motta myndighetsbeslut. 10 Begreppet är så vidsträckt att det innefattar inte bara färdiga handlingar utan i princip alla sammanställningar av uppgifter som myndigheten kan göra tillgängliga med rutinbetonade åtgärder. 11

12 anses vara både förvarad och inkommen (och därmed allmän så att handlingen kan begäras ut av var och en om den inte innehåller sekretessbelagda uppgifter) redan när annan har gjort den tillgänglig för myndighet med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att handlingen kan läsas eller på annat sätt uppfattas. 11 Utformas it-arkitekturen så att en myndighet hos någon annan (myndighet eller t.ex. företag) kan komma åt uppgifter eller handlingar blir dessa normalt allmänna handlingar hos den myndighet som ges tillgång till materialet. Detta gäller även om den myndighet som kan komma åt handlingar aldrig har för avsikt att använda och inte heller behöver komma åt någon av handlingarna. Det kan till och med vara så att myndigheten inte ska ha tillgång till en handling men att sådan åtkomst råkat uppkomma. Även i ett sådant fall blir handlingen allmän och därtill offentlig hos den myndighet som ges åtkomst, om handlingen inte är sekretessbelagd. Till detta kommer att en rättslig begränsning av ändamålet så att en utlämnande myndighet enligt lag eller förordning inte får ta del av eller annars använda en tekniskt tillgänglig handling i många fall inte gäller när en handling begärs utlämnad med stöd av offentlighetsprincipen eftersom grundlag gäller framför den rättsliga begränsning som inte är förenlig med den. Det uppkommer därför ett överskott av allmänna handlingar. 12 Uppgifter blir normalt tekniskt tillgängliga för en myndighet som 1. tillhandahåller egna utrymmen åt enskilda som använder it-baserade tjänster (för en session eller som konto eller brevlåda), eller 2. ges tillgång till uppgifter hos någon annan, myndighet eller enskild, för att snabbt kunna ta fram uppgifterna när de behövs, t.ex. i en presentationstjänst. Utgångspunkten måste emellertid vara att den enskilde i dessa fall har en befogad förväntan på att uppgifterna inte ska vara tillgängliga för annan. Centrala undantag från offentlighetsinsyn Det finns två undantag från offentlighetsinsyn som är av praktisk betydelse i myndigheternas it-verksamhet. Som allmän handling anses inte - handling som förvaras hos en myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning (10 första stycket), och - brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande (11 ). Undantaget för befordran av meddelanden har lagts till grund för utformningen av befordringsdelen av Mina meddelanden (se avsnitt nedan) och för den elektroniska förmedlingsfunktion som Tillväxtverket tillhandahåller enligt 7 förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden (se paragrafens andra stycke). Tjänster och funktioner för e-förvaltning bygger i övrigt till betydande del på en tillämpning av undantaget för endast teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning 11 För sammanställningar gäller visserligen en begränsning till vad som är rutinbetonat men detta rekvisit inrymmer betydande åtgärder. 12 Se vidare Informationshanteringsutredningens betänkande Överskottsinformation vid direktåtkomst (SOU 2012:90). 12

13 och att det i praktiken inte är någon annan än innehavaren som får insyn i den nyttoinformation som finns i den enskildes eget utrymme. Lagmotiven till undantagsbestämmelserna är emellertid skrivna med tanke på annat än it-baserade tjänster och det finns inte någon rättspraxis som avser t.ex. ärendetjänster. Den för hela e-förvaltningen avgörande frågan om vad som innefattas i endast teknisk bearbetning eller lagring respektive endast befordran av meddelande är därför delvis svår att bedöma. Om it-arkitekturen och de ändamål för vilka den används utformas felaktigt, och om uppgifterna inte är sekretessbelagda, kan konsekvensen bli att uppgifter och handlingar som enskilda ser som sina egna, utan att andra ska ha rätt att ta del av dem, blir allmänna och offentliga handlingar. Vid tillämpningen av rekvisitet endast som ett led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning, enligt 2 kap. 10 TF, bör det särskilt beaktas att det är av avgörande betydelse att en myndighet som tillhandahåller sådan service inte samtidigt använder uppgifterna för sin egen verksamhet. 13 En myndighet som tillhandahåller en funktion som bygger på något av dessa undantag bör vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att handlingarna inte finns tillgängliga vid myndigheten för annat ändamål än vad som anges i berörd undantagsbestämmelse; dvs. att de används endast för teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning respektive brukas endast för befordran av meddelande. Utlämnande som inte leder till tillgänglighet enligt 2 kap. Tryckfrihetsförordningen Begreppen direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling förekommer inte i 2 kap. TF. Vid direktåtkomst uppkommer dock, så som dagens it-arkitekturer är utformade, ofta överskottsinformation i form av allmänna handlingar hos mottagande myndighet redan till följd av att handlingar blir tillgängliga. När informationssystem kommunicerar i realtid och befattningshavare får svar genast, även över organisationsgränser, har det i vissa fall blivit delvis oklart vilken prövning som görs, vem som gör prövningen, vilka beslut som fattas i olika led av hanteringen och vem som ansvarar för respektive led. Situationen har ytterligare komplicerats av att myndigheternas it-baserade tjänster ofta förutsätter tillgång till fler uppgifter om en person eller uppgifter om fler personer än vad myndigheten behöver. När en myndighet eller ett annat organ, istället för att på förhand ge direktåtkomst till handlingar, på begäran i varje enskilt fall beslutar om en handling ska lämnas ut, blir de handlingar som förvaras hos det utlämnande organet inte tekniskt tillgängliga på förhand för den begärande myndigheten. Istället för direktåtkomst blir det därmed fråga om s.k. utlämnande på medium för automatiserad behandling. Utformas it-arkitekturen rätt blir handlingar vid ett sådant utlämnande inte att anse som allmänna på förhand hos en begärande myndighet utan först efter att de aktivt har lämnats ut. 13 Se t.ex. HFD 2011 ref. 52, RÅ 1994 ref. 64 och Ds 2012:29 En gemensam inlämningsfunktion för skogsägare, s. 26 och 51 f. 13

14 En myndighet som överväger att införa en it-baserad tjänst där informationsutbyte ingår bör särskilt utforma funktionerna så att överskottsinformation inte uppkommer; se vidare E-delegationens rapport Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling där det närmare beskrivs hur en sådan lösning kan utformas Sekretess och tystnadsplikt I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; OSL) finns bestämmelser om förbud mot att lämna ut handlingar och om tystnadsplikt för befattningshavare. Enligt dessa bestämmelser får sekretessbelagda uppgifter inte röjas, vare sig muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. En för den enskilde självklar förutsättning vid användningen av ett eget utrymme är att det material som finns där varken lämnas ut eller röjs; jfr om ett utkast till en ännu inte färdigställd årsredovisning för ett börsbolag, som tas fram i Bolagsverkets ärendetjänst för årsredovisning, skulle lämnas ut som allmän och offentlig handling eller om en befattningshavare skulle röja detta materials innehåll innan det färdigställts och getts in. Material i ett eget utrymme lämnas inte ut som allmän handling om det förvaras av en myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning. Det kan emellertid också behövas ett skydd för material som blir tillgängligt för den som arbetar med utveckling och drift av egna utrymmen så att han eller hon inte får röja uppgifter som finns i ett sådant utrymme. I verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning gäller visserligen en bestämmelse om förbud mot att lämna ut handlingar och om tystnadsplikt för befattningshavare (40 kap. 5 OSL). Skyddet är emellertid begränsat till personuppgifter som avses i personuppgiftslagen samt till uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Även om denna sekretessreglering i allt väsentligt kan antas komma att omfatta uppgifter i egna utrymmen, om fysiska personer, kan en myndighet som tillhandahåller sådana utrymmen t.ex. en e-brevlåda inte utesluta att andra slag av uppgifter som inte är sekretessreglerade förvaras där. Denna sekretessreglering omfattar t.ex. inte uppgifter om juridiska personer; jfr om elektronisk årsredovisning. 14 En myndighet som tillhandahåller eget utrymme åt enskilda bör införa sådana tydliga förbud för befattningshavare mot att ta del av eller annars använda innehållet i en enskilds eget utrymme att den som bryter mot förbudet gör sig skyldig till dataintrång Sekretessbrytande bestämmelser Sekretess gäller som huvudregel inte bara i förhållande till enskilda utan också mellan myndigheter samt inom en myndighet, om där finns olika verksamhetsgrenar som är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 1 och 2 OSL). I vissa fall måste dock myndigheter kunna utbyta sekretessbelagda uppgifter för att utföra sina uppgifter. Sekretessregleringen innehåller därför sekretessbrytande bestämmelser som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar. En 14 I offentlighets- och sekretesslagen finns även andra bestämmelser som bygger på förutsättningen att uppgifter inom ramen för vissa uppdrag hanteras under förutsättning att uppgiften inte röjs (se bl.a. 31 kap. 12 och 40 kap. 2 OSL). De ger emellertid normalt inte skydd åt egna utrymmen. 14

15 sekretessbrytande bestämmelse möjliggör alltså ett utbyte av uppgifter mellan myndigheter utan hinder av att uppgifterna är sekretessreglerade. 15 En myndighet som överväger att införa en it-baserad tjänst där informationsutbyte ingår bör, förutom att förvissa sig om att informationsutbytet i sig är tillåtet, granska om den planerade tjänsten innebär ett utlämnande av uppgifter som är sekretessreglerade och därmed kan komma att vara sekretessbelagda i enskilda fall. Myndigheten bör vidare granska om ett sådant utlämnande omfattas av sekretessbrytande regler Överföring av sekretess Om en sekretessreglerad uppgift lämnas från en myndighet till en annan gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten antingen om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse, som är tillämplig hos den mottagande myndigheten, eller om sekretess följer av en bestämmelse om överföring av sekretess. Om ingen av dessa förutsättningar är uppfyllda blir uppgiften offentlig hos mottagande myndighet (7 kap. 2 OSL). Om direktåtkomst ges till uppgifter eller handlingar, så att de därigenom blir allmänna handlingar hos den myndighet som ges åtkomst, kan sekretessen komma att överföras. Har en myndighet hos en annan myndighet elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling och en uppgift i denna är sekretessreglerad blir sekretessen, med vissa undantag, tillämplig även hos mottagande myndighet (11 kap. 4 och 8 OSL) Bevarande och gallring Reglerna om bevarande och gallring som ska tillämpas beträffande allmänna handlingar, bl.a. när ovan nämnda bestämmelse i 2 kap. 10 TF inte blir aktuell förutsätter att myndigheterna intar ett aktivt förhållningssätt till sin informationshantering. 17 Konsekvenser som inte är önskade kan uppkomma om uppgifter som saknar betydelse för myndighetens verksamhet och som den enskilde inte längre behöver finns kvar och kan begäras ut av var och en. En myndighet som ska tillhandahålla en it-baserad tjänst behöver redan när tjänsten utvecklas se till att frågor om bevarande, gallring och rensning blir lösta så att en god offentlighetsstruktur kan upprätthållas och oönskade konsekvenser inte uppkommer för enskilda. Arkivförfattningarna blir tillämpliga redan när en handling har blivit allmän enligt 2 kap. TF. Dessutom är definitionen av handling (upptagning) så vid att teknisk information och de sammanställningar som en myndighet kan göra med rutinbetonade åtgärder av uppgifter i en it-baserad tjänst kan bli att anse som allmän handling och därmed som arkivhandling hos myndigheten. Både nyttoinformation och drift- och säkerhetsrelaterad 15 Se 3 kap. 1 OSL för definitioner samt Justitiedepartementets informationsskrift Offentlighetsprincipen och sekretess, 16 Jfr även SOU 2012:90 s. 167 ff. 17 Enligt 3 arkivlagen (1990:782) ska allmänna handlingar bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov (3 ). Men allmänna handlingar får gallras endast under förutsättning att föreskrivna bevarandemål kan tillgodoses (10 ). 15

16 information kan komma att bevaras i en omfattning som enskilda inte väntar sig. Vissa it-baserade tjänster är dessutom utformade så att en myndighet hos sig samlar in eller har åtkomst till handlingar endast för att erbjuda t.ex. en presentationstjänst. För att tillgodose enskildas befogade förväntningar på att andra inte ska kunna ges tillgång till information som den enskilde ser som sin egen och att enskild inte ska kunna spåras eller övervakas utifrån tjänstens användning kan beslut om omedelbar gallring behövas så att uppgifter 1. tas bort genast efter det att de har presenterats för en enskild respektive brukats för att ge den enskilde hjälp och stöd, eller 2. görs oåtkomliga för myndigheten, så snart den enskilde inte längre behöver dem. Statliga myndigheter får emellertid gallra allmänna handlingar endast i enlighet med föreskrifter eller beslut av Riksarkivet 14 arkivförordningen (1991:446). För kommunala myndigheter gäller att respektive kommun- eller landstingsfullmäktige föreskriver om hur arkivlagens bestämmelser ska tillämpas för dem. Frågan om gallringsbeslut behöver alltså lösas redan innan tjänsten tas i drift. Behöver material som inte blivit allmän handling tas bort s.k. rensning krävs dock inget särskilt beslut av beskrivet slag. För handlingar som har blivit allmänna men som är av tillfällig eller ringa betydelse har Riksarkivet föreskrivit att de får gallras under förutsättning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och handlingarna bedöms sakna värde för rättsskipning, förvaltning och forskning. Sådan gallring ska ske vid en tidpunkt eller efter en frist som fastställts av myndigheten (RA-FS 1991:6, ändrad 1997:6). Vid denna bedömning måste myndigheten uppmärksamma att en rad olika åtgärder kan bli att anse som gallring, t.ex. om myndigheten överför uppgifter så att detta medför informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar, förlust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att fastställa informationens autenticitet. 18 Beträffande allmänna handlingar som är av tillfällig eller ringa betydelse får en myndighet själv fatta beslut om gallring. Myndigheten får själv också bestämma om rensning av data som inte utgör allmän handling. Information som skapas i anknytning till it-baserade tjänster och som blivit allmänna handlingar kan vara av sådan tillfällig eller ringa betydelse att gallringsbeslut kan fattas av den myndighet som tillhandahåller den it-baserade tjänsten. Även partiella åtgärder, t.ex. förlust av möjlighet att fastställa autenticitet kan anses vara gallring som kräver beslut om åtgärden Förvaltningsrättsliga frågor om service och inkommande med mera Den förvaltningsrättsliga regleringen om service åt enskilda och om myndigheters handläggning av ärenden är inte helt anpassad till it-baserade tjänster. Den som använder t.ex. en ärendetjänst ges hjälp och stöd på ett sätt som liknar den hjälp som en handläggare ger vid ett personligt besök hos myndigheten. Allt sker emellertid automatiserat i det skede serviceskedet när utkast till elektroniska handlingar skapas och annars hanteras 18 För det statliga området har Riksarkivet meddelat föreskrifter och allmänna råd om bl.a. gallring och utlån av räkenskapshandlingar (RA-FS 2004:3), se även Riksarkivets rapport 2005:1, Bevarande av räkenskaper kommentarer till RA-FS 2004:3. 16

17 i den enskildes eget utrymme. Det är en förutsättning för att en ärendetjänst ska fungera att material i den enskildes eget utrymme, t.ex. där en enskild tar fram ett utkast till en deklaration i en e-tjänst hos Skatteverket, inte anses inkommet enligt 10 förvaltningslagen (1986:223; FL) till den myndighet som tillhandahåller det egna utrymmet. 19 På samma sätt kan en handling inte anses ha kommit in till myndighet för att den mellanlagras på ett konto för en enskild eller för att en enskild i ett eget utrymme granskar en färdig text inför underskrift. En myndighet kan av sakligt motiverade administrativa skäl eller säkerhetsskäl i ett serviceskede i ett eget utrymme införa automatiserade kontroller för att ge enskilda stöd när handlingar skapas och därigenom undvika att handlingar ges in om det finns brister som upptäcks genom sådana kontroller. Kontroller av detta slag får inte heller om ärendetjänsten ska fungera leda till att material anses inkommet. Materialet har i det skedet inte nått myndighetens mottagningsställe. Om det stöd som myndigheten ger som en service medför att en viss handling inte kan sändas in via tjänsten ska det emellertid finnas möjlighet för den enskilde att enkelt kunna kommunicera med myndigheten på annat sätt; jfr 5 FL. Regeln om inkommande handlingar i 10 FL bedöms innebära att en handling anses ha kommit in när den nått den funktion för automatiserad behandling som myndigheten har anvisat för försändelser av aktuellt slag (anvisat mottagningsställe). Myndigheternas mottagningsställen bör utformas så att kvittens sänds när en försändelse har nått myndighetens mottagningsställe och att felmeddelande lämnas om försändelsen helt eller delvis inte har kunnat läsas av myndigheten. Myndigheten bör löpande registrera händelser som kan tyda på fel i någon funktion i myndighetens mottagningsställe. Den redovisade bedömningen får inte misstolkas så att en handling som stoppas efter att en enskild har klickat på skicka (jfr att lägga ett brev på en brevlåda) till följd av en kontroll som utgör ett typiskt led i en ärendehandläggning inte skulle anses inkommen bara för att den stoppas innan den har nått myndighetens mottagningsställe. Exempel på en sådan kontroll är granskning av om en inlaga som skickats är äkta eller undertecknad av en behörig person; se vidare E-nämndens vägledning för hantering av inkommande elektroniska handlingar (e-nämnden 05:02) Persondataskydd Utgångspunkter En avvägning mellan integritet och effektivitet måste alltid göras när en ny it-baserad tjänst planeras och det måste finnas en rättslig grund för behandlingar av personuppgifter. 20 För många frågor om persondataskydd finns emellertid närmast självklara lösningar när it-baserade tjänster ska införas (jfr avsnitt 2.1). I andra delar kan särskilda komplikationer uppkomma; bl.a. rörande frågor om 1. stöd behövs i lag för att införa en viss tjänst till följd av behandlingarnas karaktär 19 En myndighet har normalt flera kanaler för att ge in handlingar och flera mottagningsställe, t.ex. för olika ärendetjänster och för e-post. Samma rättssäkerhetsgarantier bör gälla för dessa kanaler. 20 Se vidare t.ex. Datainspektionens vägledningar om hur personuppgiftslagen ska tillämpas i anknytning till bl.a. it-baserade tjänster; 17

18 eller om författningsändringar krävs för att göra tjänsten förenlig med en registerförfattning, 2. hur personuppgiftsansvarets ska anses vara fördelat mellan aktörerna enligt personuppgiftslagen eller registerförfattning, 3. information till registrerade om behandlingar och om lämnande av samtycke, samt 4. vilka risker som uppkommer från säkerhetssynpunkt. Krävs ändringar i lag eller förordning? En myndighet som vill införa en it-baserad tjänst behöver överväga om tjänsten kan leda till betydande intrång i den personliga integriteten, som innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Kan sådant intrång uppkomma krävs samtycke av den registrerade till behandlingarna eller att tjänsten ges stöd i lag. 21 Det kan också vara så att särskilda registerförfattningar gäller för vissa av de behandlingar av personuppgifter som berörs av it-baserade tjänster. En myndighet som vill införa en sådan tjänst behöver därför kartlägga om någon registerförfattning kan bli tillämplig och när så är fallet hur denna reglering kan förenas med den planerade tjänsten. Bestämmelser som särskilt bör uppmärksammas inom ett område där en registerförfattning gäller är om ändamålsbegränsningar eller särskilda regler om elektroniskt utlämnande av uppgifter behöver ändras om tjänsten ska införas. 22 En myndighet som ska införa en ny it-baserad tjänst behöver överväga om det krävs författningsreglering för att göra tjänsten förenlig med reglerna om persondataskydd. Personuppgiftsansvar Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter (3 PuL). De olika tjänster och kommunikationskanaler som införs för e-förvaltningen berör olika aktörer. Den som tillhandahåller ett eget utrymme åt en enskild blir normalt personuppgiftsansvarig för den drift- och säkerhetsrelaterade information som avser den enskildes eget utrymme och i övrigt för att de personuppgifter som behandlas i utrymmet är omgärdade av adekvata säkerhetsåtgärder. Tillhandahållaren blir emellertid inte ansvarig för den nyttoinformation som den enskilde själv för in i sitt utrymme. Detta gäller såväl för utrymmen för en session som för konton och e-brevlådor. Det bör särskilt uppmärksammas att myndighetens personuppgiftsansvar för drift och säkerhet omfattar även nyttoinformationen om ett intrång sker i den enskildes eget utrymme och medför att nyttoinformationen sprids. När ett meddelande har nått fram till en myndighets anvisade mottagningsställe blir den mottagande myndigheten dock normalt personuppgiftsansvarig för både nyttoinformationen och den drift- och säkerhetsrelaterade information som finns där. Särskilda frågor om personuppgiftsansvar uppkommer vid elektronisk legitimering och 21 Sådant lagstöd kan dock införas endast om det tillgodoser ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och regleringen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen eller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 6 och 20 RF). 22 Om det finns från personuppgiftslagen avvikande bestämmelser i lag eller förordning gäller den bestämmelsen (2 PuL). 18

19 elektronisk underskrift samt vid meddelandeförmedling. Personuppgiftsansvaret inom Infrastrukturen för Svensk e-legitimation flyttas stegvis, i takt med att en transaktion flödar genom den. På liknande sätt flyttas personuppgiftsansvaret stegvis inom Infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser (Mina meddelanden). 23 De aktörer som berörs av it-baserade tjänster och tillhörande kanaler för att nå egna utrymmen eller transportkanaler för att ge in handlingar behöver klargöra mellan sig vem eller vilka som har personuppgiftsansvaret för respektive del och vad ansvaret innebär i olika avseenden, bl.a. säkerhetsmässigt och när en underleverenantör används. Biträdesavtal Underleverantörer kan anlitas av personuppgiftsansvariga. Ett sådant personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller den personuppgiftsansvariges ledning får behandla personuppgifter endast i enlighet med instruktioner från den personuppgiftsansvarige och ett skriftligt avtal måste finnas om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för den ansvariges räkning (30 PuL). Glöm inte att sluta de biträdesavtal som krävs när en it-baserad tjänst ska införas. Information och samtycke Inom ramen för en it-baserad tjänst och den infrastruktur den är ansluten till måste myndigheten a. lämna all information som krävs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sina rättigheter i fråga om behandlingar som äger rum hos de olika aktörerna, och b. inhämta samtycke till behandlingar som får äga rum endast efter att samtycke lämnats av den registrerade. Informationen måste vara tydlig så att en enskilda kan se och förstå vem som ansvarar för vad. Vem som är informationsägare ska således i varje del av kedjan vara tydligt för enskilda och vad de kan förvänta sig beträffande konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet, spårbarhet och äkthet. Det kan ofta vara lämpligt att en aktör i sin tjänst tillhandahåller information om en hel kedja av behandlingar där olika personuppgiftsansvariga är inblandade, eller hänvisar till en sådan plats, så att den enskilde kan få en överblick över berörda personuppgiftsbehandlingar. 24 Informationen bör även omfatta i vilken utsträck- 23 Skatteverket är personuppgiftsansvarigt för de behandlingar som verket utför i samband med ansökning, anslutning och användning av förmedlingsadressregistret och avsändande myndighet är personuppgiftsansvarig för behandlingar i samband med upprättande och expediering av försändelser. Brevlådeoperatören är personuppgiftsansvarig för de behandlingar som sker för elektronisk postbefordran (mottagning, sortering och utdelning i e-brevlådor av försändelser) och för de behandlingar för kontroll som sker vid tillträde till en brevlåda. Brevlådeinnehavaren är ansvarig för nyttoinformationen i sitt eget utrymme (e-brevlådan). Operatören svarar för den drift- och säkerhetsrelaterade information som avser den enskildes eget utrymme och i övrigt för att de personuppgifter som behandlas i utrymmet är omgärdade av adekvata säkerhetsåtgärder. För innehållet i ett befordrat meddelande är dock den avsändande myndigheten personuppgiftsansvarig även under det skede när det är under befordran av en brevlådeoperatör; jfr punkten 47 i ingressen till Dataskyddsdirektivet. 24 Jfr E-nämndens vägledning (05:04) för information som enligt lag ska lämnas på webbplatser. 19

20 ning handlingar blir allmänna enligt 2 kap. TF och vilka rutiner som tagits fram beträffande bevarande, gallring och rensning. Detta är särskilt angeläget när en behandling avviker från vad den enskilde kan antas förvänta sig. Ett samtycke måste för att gälla vara frivilligt (den registrerade måste i praktiken ha ett fritt val), särskilt (det ska vara för ett preciserat ändamål) och otvetydigt (det får inte råda någon tvekan om att den registrerade godtar behandlingen). Av vissa bestämmelser följer också ett krav på att samtycket ska vara uttryckligt. Visserligen måste inte ett samtycke vara skriftligt men i praktiken behöver det dokumenteras. 25 Den information som måste lämnas enligt lag är omfattande och bör samlas så att den blir enkel att ta del av. När samtycke kan och ska lämnas beträffande behandlingar i en it-baserad tjänst måste funktionerna för att lämna samtycke utformas så att giltiga samtycken uppkommer. Skyddsåtgärder Av avgörande betydelse för att kunna införa en it-baserad tjänst är att de hot och risker som kan möta från säkerhetssynpunkt beaktas (31 PuL). Den som är personuppgiftsansvarig måste därför vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda behandlade personuppgifter. Det innefattar även bedömningar och analyser av vad ansvaret innebär i olika avseenden, bl.a. när en underleverenatör används. I detta sammanhang förtjänas åter att påpekas vikten av att informera enskilda, t.ex. om vilka rättigheter/skyldigheter myndigheten respektive den enskilde har när det gäller den information som behandlas och om vilket ansvar som myndigheten påtar sig, t.ex. för att informationen lagras på ett beständigt sätt och hur länge det sker. Personuppgiftsansvariga organ behöver initialt och regelbundet därefter utföra risk- och sårbarhetsanalyser. En sådan analys behöver innefatta hela den serie av behandlingar för vilka en personuppgiftsansvarig har att svara (HFD 2012 ref. 21). Sådana analyser bör lämpligen utföras och åtgärder vidtas i samverkan mellan berörda aktörer så att ett enhetligt skydd kan upprätthållas inom ramen för de samordnade infrastrukturer för it-baserade tjänster som verksamhetsutvecklingen inom e-förvaltningen för med sig. Aktörer som ansluts genom avtal bör civilrättsligt åläggas sådana skyldigheter att ett omedelbart och kraftfullt agerande blir möjligt när ett nytt hot eller en ny risk tillkommer. Aktörerna bör också genom avtal förpliktas att rapportera it-incidenter så att skyddsåtgärderna kan samordnas. Varje aktör är ansvarig för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda informationen som denne behandlar och att vidta de åtgärder som krävs för att åstadkommer en lämplig säkerhetsnivå. 26 Regler i registerförfattningar För åtskilliga myndigheter och verksamheter finns särskilda s.k. registerförfattningar som 25 Se vidare Datainspektionen informerar, Samtycke enligt personuppgiftslagen; 26 En samordning av myndigheternas arbete för informationssäkerhet sker emellertid genom bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 20

21 gäller framför personuppgiftslagen. Vissa sådana författningar anger för vilka ändamål uppgifter får behandlas. Blir en sådan ändamålsbegränsning tillämplig på behandlingar i en it-baserad tjänst måste den personuppgiftsansvarige kontrollera att de planerade behandlingarna kan förenas med föreskrivna ändamål. Faller de planerade behandlingarna inte inom denna ram krävs författningsändringar, om ändamålen är uttömmande angivna i den särskilda regleringen. Är de inte uttömmande angivna där får dock behandlingar som inte är oförenliga med angivna ändamål äga rum (9 d PuL). En annan central fråga vid elektroniskt informationsutbyte är om uppgifter får lämnas ut på elektronisk väg 27. I den mån en registerlag inte reglerar frågan om elektroniskt utlämnande finns normalt inte hinder mot att lämna ut uppgifterna elektroniskt, om det kan ske på ett säkert sätt. Det krävs alltså inte något uttryckligt mandat i en registerlag för att expediering på elektronisk väg ska vara tillåten. Flera registerlagar anger emellertid att utlämnande på elektronisk väg får ske endast om det har föreskrivits av regeringen. Så har skett i flera fall genom kompletterande förordningar. En myndighet som planerar att lämna ut uppgifter elektroniskt måste, när särskilda föreskrifter ges om sättet för utlämnande, bedöma om det informationsutbyte som planeras faller inom ramen för den särskilda regleringen i en registerförfattning. I flera registerlagar dras en skarp gräns mellan direktåtkomst respektive utlämnande på medium för automatiserad behandling där högre krav brukar ställas vid direktåtkomst; jfr avsnitt Dessa begrepp och en lösning för att undgå direktåtkomst genom utlämnande på medium för automatiserad behandling redovisas närmare i E-delegationens rapport Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En myndighet som planerar en it-baserad tjänst behöver undersöka om en eller flera registerförfattningar kan bli berörda och analysera om de kan förenas med den planerade tjänsten Vissa anknytande rättsfrågor Föreskrifter, avtal eller villkor i beslut för enskilda fall Faktiskt handlande, ärendehandläggning och myndighetsutövning När det rättsliga ramverket kring en myndighets it-baserade tjänster utformas behöver det övervägas om myndigheten genom en viss tjänst 1. tillhandahåller en ärendetjänst, en presentationstjänst, en bastjänst, en e-brevlåda eller en återanvändningsfunktion, och 2. utför a. faktiskt handlande, b. ärendehandläggning som inte innefattar myndighetsutövning, eller c. myndighetsutövning. Det bör samtidigt bedömas om flera av dessa tjänster och funktioner har integrerats. Bemyndigande behövs för att bedriva verksamheten En förvaltningsmyndighet under regeringen får agera endast inom ramen för sitt uppdrag från riksdag eller regering. Detta gäller oavsett om det är fråga om myndighetsutövning, 27 En förutsättning är förstås att sekretess inte hindrar ett utlämnande som sådant. 21

22 ärendehandläggning eller faktiskt handlande. En myndighet som vill införa en it-baserad tjänst behöver därför säkerställa att verksamheten faller inom ramen för myndighetens instruktion. Beträffande överlämnande av förvaltningsuppgift åt enskild krävs stöd i lag om uppgiften innefattar myndighetsutövning. 28 Reglering på civilrättslig väg när så är möjligt När en myndighet tillhandahåller en tjänst som lika gärna hade kunnat erbjudas av ett privaträttsligt subjekt, t.ex. när E-legitimationsnämnden tillhandahåller ett metadataregister och en anvisningstjänst, bör regleringen ske genom civilrättsliga avtal, som myndigheten ingår med dem som vill använda tjänsten, inte genom författningsreglering. När myndigheter ingår sådana avtal behöver regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet iakttas. Reglering genom föreskrifter eller beslut för enskilda fall När en myndighet tillhandahåller en it-baserad tjänst i samband med myndighetsutövning eller annan förvaltningsverksamhet som inte på samma sätt kan erbjudas av ett privaträttsligt subjekt är verksamheten normalt redan reglerad i författning. Närmare regler kring en tjänst bör i ett sådant fall ges genom villkor i förvaltningsbeslut för enskilda fall. Samverkan mellan myndigheter under regeringen Myndigheter under regeringen kan inte ingå civilrättsligt bindande avtal med varandra eftersom myndigheterna är en del av samma juridiska person. I praktiken formaliserar myndigheter dock sin samverkan genom överenskommelser även i sådana fall. Till en myndighet kan också normgivningskompetens ha delegerats, så att mellanhavandet mellan myndigheter under regeringen kan regleras genom myndighetsföreskrifter. Uppdrag kan vidare ha lämnats i myndighetens instruktion eller annars, så att myndigheten kan fatta förvaltningsbeslut om mellanhavandet, där närmare regler ges genom villkor i beslut Immaterialrättsliga frågor Innan en myndighet inför en it-baserad tjänst måste myndigheten säkerställa att de immaterialrättsliga frågorna har beaktas och att tillräckliga rättigheter finnas till själva e-tjänsten (källkod m.m.) och till e-tjänstens innehåll (text, bild m.m.). Om den it-baserade tjänsten upphandlats bör därför i avtal föreskrivas antingen att rättigheterna till e-tjänsten överlåts till myndigheten eller att myndigheten ges en för ändamålet tillräcklig (i tid, användning m.m.) licens att nyttja tjänsten. Leverantören bör vidare ha en skyldighet att hålla myndigheten skadeslös för det fall tjänsten skulle visa sig göra intrång i tredje mans immaterialrätt. I förhållande till it-baserade tjänster kräver immaterialrätten även att tillräckliga rättigheter måste finnas till innehållet i e-tjänsten. Om innehållet inte är skapat av myndigheten måste tillstånd från upphovsmännen finnas (med vissa undantag, t.ex. citat i enlig- 28 Se 12 kap. 4 RF och exempel tullens särreglering, se 2 kap. 4 tullagen (2000:

23 het med god sed) Upphandlings- och konkurrensrättsliga frågor Upphandlingsrättsliga frågor Avtal om varor eller tjänster som ingås av offentliga organ omfattas normalt av upphandlingslagstiftningen och ska föregås av en upphandling. Det finns olika upphandlingsförfaranden beroende på omfattning, typ av vara eller tjänst och belopp. Inom många områden finns också ramavtal som medför att myndigheten istället för att upphandla på egen hand kan avropa från befintliga avtal. Det är av vikt att de juridiska förutsättningar som beskrivs i denna vägledning beaktas tidigt i processen för att upphandla funktioner för en e-tjänst. De juridiska kraven på den it-baserade tjänsten bör specificeras och tydligt framgå av upphandlingsunderlaget, så att leverantören måste uppfylla kraven. Om flera (statliga) myndigheter samarbetar kring ett gemensamt allmännyttigt uppdrag, utan att blanda in något privat aktör, behöver det dock inte genomföras någon upphandling. Myndigheternas samarbete behöver emellertid formaliseras på lämpligt sätt. Konkurrensrättsliga frågor Konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser kan bli tillämpliga även på offentliga organs agerande. Avtal, beslut eller samordnade förfaranden mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden är förbjudna. 30 Ett offentligt organ kan i en säljverksamhet förbjudas att tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Dessutom kan EUF-fördragets regler om statsstöd bli tillämpliga om ett offentligt organ utger stöd till ett företag. Ett stöd omfattas av statsstödsreglerna om detta gynnar ett visst företag, finansieras genom offentliga medel, snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen samt påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater Det har förekommit att offentlighetsprincipen använts för att mot upphovsmannens vilja framställa exemplar av och sprida upphovsrättsligt skyddade verk till allmänheten se t.ex. om det s.k. scientologimaterialet. Visst skydd ges dock numera genom sekretessregleringen i 31 kap. 23 OSL. 30 Överenskommelser om priser eller uppdelning av marknader utgör särskilt allvarliga konkurrensbegränsningar. 31 Stöd av mindre betydelse anses inte påverka handeln inom EU och omfattas därför inte av statsstödsreglerna. 23

24 3. IT-arkitekturer 3.1. Ärendetjänster Funktioner Olika funktioner kan integreras i en ärendetjänst, bl.a. funktioner för att 1. utforma handlingar, och 2. få uppgifter eller handlingar förifyllda eller annars utlämnade av den myndighet som tillhandahåller eget utrymme åt enskilda. Till en ärendetjänst kan också knytas 3. en bastjänst i serviceskede (avsnitt st. 1, p. 3) eller en bastjänst för äkthetshantering (avsnitt st. 1, p. 4) så att den enskilde i anknytning till ärendetjänsten kan a. hämta uppgifter eller handlingar från annat organ (avsnitt 3.1.3), b. skriva under med hjälp av en central underskrifttjänst, eller c. legitimera sig för uppgiftslämnande, 4. en presentationstjänst (avsnitt 3.2), 5. ett anvisat mottagningsställe så att enskilda med hjälp av ärendetjänsten kan skicka färdiga handlingar och få kvittens när de ankomstregistrerats, och 6. en e-brevlåda (avsnitt 3.4) så att den enskilde i anknytning till ärendetjänsten kan motta t.ex. en begäran om komplettering eller ett beslut Ärendetjänsternas utformning Ärendetjänster kan beroende på omständigheterna och utifrån olika typfall brukas för att skapa handlingar 1. utan att a. den myndighet som tillhandahåller tjänsten fyller i eller annars lämnar ut några uppgifter som behöver skyddas, eller b. den enskilde behöver legitimera sig för att få tillträde till tjänsten; eller 2. med a. förifyllda eller annars utlämnade uppgifter, b. egen hämtning av uppgift eller handling, eller c. krav på legitimering för att ge tillträde till tjänsten; samt 3. så att enskilda, när handlingar skickas till myndigheten, a. antingen behöver 1. legitimera sig för uppgiftslämnande, eller 2. skriva under elektroniskt, b. eller inte behöver legitimera sig på nytt eller skriva under eftersom legitimeringen för tillträde till tjänsten anses tillräcklig också för att lämna uppgifter. Det behövs rättsliga modellösningar för ärendetjänster av detta slag, anpassade till de typfall som vuxit fram inom e-förvaltningen. 24

25 Funktionerna för att förifylla eller hämta uppgifter eller handlingar En ärendetjänst där uppgifter förifylls eller egen hämtning sker, kan vara utformad så att underlaget 1. kommer från en enda myndighet, genom att materialet förifylls av den myndighet som tillhandahåller ärendetjänsten, eller 2. hämtats till ärendetjänsten av den enskilde, från ett eller flera andra organ, med stöd av en bastjänst i serviceskede (jfr avsnitt 3.3.1, st. 1, p. 3), för att a. uppgifter enkelt ska kunna föras in i en inlaga till myndigheten, b. handlingar ska kunna i. biläggas vid ingivning till myndigheten, ii. förses med underskrift genom en central underskrifttjänst, eller iii. lämnas tillsammans med legitimering för uppgiftslämnande Ärendetjänster för egen visning En ärendetjänst kan också vara utformad så att en enskild genom tjänsten kan hämta in uppgifter eller handlingar, från flera andra myndigheter eller andra organ med stöd av bastjänster (jfr 3.3.1, st. 1 p. 3), så att materialet automatiserat kan sammanställas och läsas av den enskilde i ett serviceskede i dennes eget utrymme (egen visning). Den enskildes enda ärende vid användning av en sådan tjänst kan vara att få ta del av uppgifter eller handlingar sammanställda i ett serviceskede i det egna utrymmet It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme It-arkitekturen för en ärendetjänst bör utformas så att den enskildes uppgifter behandlas i ett 1. serviceskede, dvs. ett förlopp där service ges av en myndighet, utan att ärendehandläggning äger rum hos myndigheten, utan insyn för annan än den enskilde och utan att handling kommit in till myndighet enligt förvaltningslagen eller tryckfrihetsförordningen, och 2. eget utrymme för en session, dvs. ett skyddat förvar som myndigheten tillhandahåller kortvarigt (transient) och endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning. När it-arkitekturen för en ärendetjänst utformas så att enskilda permanent (persistent) dvs. inte bara för en session 32 ska kunna mellanlagra uppgifter eller handlingar i ett eget utrymme, för att senare i ett serviceskede kunna hämta upp och färdigställa materialet, bör den enskilde ges möjlighet att registrera ett konto där uppgifter och handlingar kan bevaras och annars behandlas endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för den enskildes egen räkning. It-arkitekturen bör utesluta åtkomst för myndighetens befattningshavare till den enskildes eget utrymme, med undantag för åtkomst som är nödvändig för att åtgärda fel eller skydda mot angrepp. 32 I begreppet permanent anses underförstått att kontot kan komma att avslutas t.ex. när kontoinnehavaren så önskar. 25

26 Figur 2, Skapa konto Figur 3, Spara utkast i konto 26

27 It-arkitektur för att skicka och för anvisat mottagningsställe It-arkitekturen i en ärendetjänst bör utformats så att 1. enskilda kan sända handlingar till myndigheten i ett serviceskede, och 2. myndigheten kan a. tillhandahålla funktioner för i. överföring till ett anvisat mottagningsställe, ii. mottagande av handlingar i ett anvisat mottagningsställe, där dag och klockslag för mottagandet registreras, b. underrätta avsändaren (kvittens) om i. mottagandet och tidpunkten för detta, och ii. fel eller brist, för den händelse meddelandet eller bifogat material helt eller delvis inte har kunnat uppfattas av myndigheten. Figur 4, Ärendetjänst 27

28 Figur 5, Ärendetjänst, sekvensdiagram Presentationstjänster Myndigheten hämtar in uppgifter för visning Uppgifter och handlingar kan, som framgått av avsnitt 3.1.4, föras till en enskilds eget utrymme i en ärendetjänst genom egen hämtning, med stöd av en bastjänst, och presenteras där för den enskilde. Visning kan emellertid också ske genom att en myndighet hämtar materialet och presenterar det för den enskilde i en presentationstjänst. Gemensamt för dessa alternativ är att den enskilde ska ges möjlighet att få en överblick över information som rör den enskilde själv, samtidigt som detta inte bör leda till nya samlingar av allmänna handlingar hos en myndighet eller kartläggning av enskildas personliga förhållanden eller andra oönskade intrång i enskildas personliga integritet. 33 Sekvensdiagrammen är ritade enligt UML 2.0, se 28

29 Sätt för myndighet att hämta in underlag Det finns olika sätt att göra material som finns hos andra organ än den myndighet som tillhandahåller presentationstjänsten tillgängligt för presentation. Myndigheten kan ämta materialet genom 1. momentan insamling, vid en visningsbegäran, från de organ som har underlaget, 2. insamling på förhand till a. den myndighet som tillhandahåller presentationstjänsten, eller b. en annan myndighet som endast har i uppgift att tekniskt lagra materialet, så att det momentant och i aktuell del kan lämnas ut till den myndighet som tillhandahåller presentationstjänsten när visning begärts av visst material En presentationstjänst kan tillhandahållas med eller utan konto Presentationstjänster där myndighet hämtar, sammanställer och presenterar uppgifter kan 1. fungera utan registrering på förhand, genom att den enskilde vid varje visningstillfälle, efter legitimering, får lämna samtycke till användarvillkor och behandling av personuppgifter, 35 eller 2. förutsätta att den enskilde har ett eget konto. Så snart visningen (sessionen) för en enskild som inte har ett konto är över behöver materialet i det egna utrymmet för en session (transient) rensas bort i enlighet med regler som införts för tjänsten. Bygger visningen på konto bör frågan om bevarande klargöras i kontovillkoren It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme för visning It-arkitekturen för en presentationstjänst bör utformas så att den enskildes uppgifter lämnas ut till ett eget utrymme för en session där uppgifterna behandlas i ett serviceskede så att åtkomst är utesluten för myndighetens befattningshavare till den enskildes eget utrymme, med undantag för sådan åtkomst som är nödvändig för att åtgärda fel eller skydda mot angrepp (jfr avsnitt 3.1.5). 34 Notera att en myndighet som endast tillhandahåller teknisk lagring och teknisk bearbetning inte har att pröva en begäran om utlämnande av allmän handling. 35 Här används alltså ett eget utrymme för en session. 29

30 Figur 6, Presentationstjänst Figur 7, Presentationstjänst, sekvensdiagram 30

31 3.3. Bastjänster Tjänsternas utformning Bastjänster dvs. it-baserade tjänster via vilka olika organisationers informationssystem 36 begär, lämnar och tar emot uppgifter (maskin till maskin), via ett applikationsgränssnitt (API), vanligtvis efter att systemen har identifierat varandra kan användas 1. mellan myndigheter för att utbyta uppgifter (bastjänster mellan myndigheter), 2. av myndigheter, efter att ett ärende anhängiggjorts, så att myndigheten som en service åt den enskilde hämtar in uppgifter eller handlingar som behövs i ärendet istället för att begära att den enskilde ska ge in dem (bastjänster i ärende), 3. av enskilda som brukar en ärendetjänster, så att den enskilde i ett serviceskede kan hämta uppgifter eller handlingar till sitt eget utrymme i ärendetjänsten, och ge in detta material med stöd av funktioner i ärendetjänsten (bastjänster i serviceskede), eller 4. för att stödja processer, t.ex. elektroniskt undertecknande, i syfte att säkerställa vem som är utställare av en handling (bastjänster för äkthetshantering). Bastjänster i serviceskede, där enskilda hämtar uppgifter eller handlingar hos en myndighet eller något annat organ för egen visning eller för att skicka in uppgift eller handling till en myndighet, kan utformas med ett 1. eget utrymme för en session, så att den enskilde vid varje användningstillfälle får acceptera tjänsten och behandlingarna samt slutför hämtning och insändande av materialet, eller 2. konto för den enskilde It-arkitektur för bastjänster mellan myndigheter och bastjänster i ärende It-arkitekturen när bastjänster mellan myndigheter eller bastjänster i ärende införs kan utformas så att en myndighet 1. ges direkt åtkomst till uppgifter hos en annan myndighet, eller 2. lämnar ut uppgifter på medium för automatiserad behandling till en annan myndighets elektroniska mottagningsställe It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme kombinationer It-arkitekturen när bastjänster i serviceskede eller för äkthetshantering införs bör 1. utformas så att den enskildes uppgifter behandlas i ett serviceskede, i den enskildes eget utrymme, och 2. utesluta åtkomst för myndighetens befattningshavare till den enskildes utrymme, med undantag för åtkomst som är nödvändig för att åtgärda fel eller skydda mot angrepp (jfr avsnitt 3.1.5). Bastjänster i serviceskede eller för äkthetshantering brukas tillsammans med ärendetjänster till vilka bl.a. elektroniska mottagningsställen och e-brevlådor kan knytas. 36 Se figur 2, Skapa konto. 31

32 3.4. E-brevlådor Tjänsternas utformning E-brevlådor är en del av en nationell infrastruktur där elektronisk post kan levereras på ett säkert sätt (Mina meddelanden). Till denna infrastruktur ansluts avsändande myndigheter, brevlådeoperatörer som tillhandahåller postbefordringstjänster och e-brevlådor samt brevlådeinnehavare som har begärt att få ta del av försändelser från myndigheter på elektronisk väg. It-arkitekturen och de juridiska koncepten bygger på att det finns 1. en registreringsdel för anslutning av brevlådeinnehavare, 2. en förmedlingsdel för kontroll i ett förmedlingsadressregister och avsändande från en myndighet till en operatörs mottagningsfunktion, där underleverantörer här kallade förmedlare i många fall kommer att anlitas för att slå i registret, skapa meddelande i rätt format m.m. och förmedla det på avsändande myndighets uppdrag till den aktuella operatörens mottagningsfunktion, 3. en befordringsdel där operatören tar emot, sorterar och delar ut i e-brevlåda, och 4. en brevlådedel där operatören tillhandahåller e-brevlådor år innehavare. Varje e-brevlåda är ett konto; dvs. ett eget utrymme som har registrerats för brevlådeinnehavaren så att denne permanent (persistent) kan ta emot, bevara och annars behandla uppgifter där Sammanställning av uppgifter i e-brevlåda för egen visning En e-brevlåda kan också användas för sammanställning av uppgifter eller handlingar, som kommer från en eller flera myndigheter, genom att uppgifterna eller handlingarna sänds till och lagras i brevlådeinnehavarens e-brevlåda, inom infrastrukturen för Mina meddelanden. De sammanställningar som brevlådeinnehavaren vill ha, skapas i innehavarens e-brevlåda, med en funktion som brevlådeinnehavaren själv aktiverar där för egen visning (jfr avsnitt st. 2) It-arkitektur för serviceskede och eget utrymme It-arkitekturen för en e-brevlåda bör 1. utformas så att brevlådeinnehavarens uppgifter behandlas i ett serviceskede, i innehavarens eget utrymme, och 2. utesluta åtkomst för någon annan till brevlådeinnehavarens utrymme, med undantag för åtkomst som är nödvändig för att åtgärda fel eller skydda mot angrepp (jfr avsnitt 3.1.5). I e-brevlådan kan innehavaren göra vissa inställningar av t.ex. aviseringsadress. Dessa uppgifter har brevlådeoperatören inte någon insyn i. En e-brevlåda kan brukas tillsammans med en ärendetjänst till vilken bl.a. elektroniska mottagningsställen kan knytas. 32

33 3.5. Ärende- och bastjänster för informationsutbyte Utformning vid återanvändning En ärende- eller en bastjänst, genom vilken en myndighet använder en uppgift från en annan myndighet för förvaltningsgemensam nytta, kan brukas så att 1. berörda myndigheter, med stöd av bastjänster, utbyter uppgifter eller handlingar genom hämtning eller avisering (återanvändningsfunktion för myndighet), eller 2. en tidigare till en myndighet ingiven eller en upprättad uppgift eller handling lämnas ut av myndigheten till en enskilds eget utrymme så att den enskilde förenklat kan lämna materialet vidare till en annan myndighet (återanvändningsfunktion för eget utrymme). En återanvändningsfunktion för myndighet införs vanligtvis genom bastjänster mellan myndigheter (jfr avsnitt st. 1 p. 1). Det bör i sammanhanget noteras att vissa myndigheter tar ut avgifter för den information som lämnas. En återanvändningsfunktion för eget utrymme införs normalt som en del av en ärendetjänst där den enskilde kan hämta uppgifter från ett eller flera andra organ med stöd av en bastjänst i serviceskede (jfr avsnitt 3.3.1, st. 1, p. 3 och avsnitt 3.1.3) Utformning vid planerad egen förenkling Ett eget utrymme kan också utformas för planerad återanvändning genom att en enskild ges stöd över tid av en myndighet eller ett annat organ för att genom en it-baserad tjänst 37 bevara och vid relevant tidpunkt ge in uppgifter till en myndighet på ett förenklat sätt (planerad egen förenkling). Även här blir det fråga om att använda ett eget utrymme i anknytning till en ärendetjänst men ärendetjänsten tas i bruk först efter att planerad insamling hos den enskilde gjorts av de uppgifter som behövs. Materialet kan bevaras även hos en ett privaträttsligt organ, t.ex. i en e-brevlåda som tillhandahålls av en privaträttslig brevlådeoperatör. Som nämnts i inledningen tas ansvarsfrågor inte upp i denna vägledning när privata aktörer agerar självständigt som leverantör till en användare av e-tjänster Inte vidareutnyttjande I denna vägledning behandlas inte vidareutnyttjande av uppgifter enligt lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen It-arkitekturer Beträffande it-arkitekturerna för återanvändningsfunktioner för 1. myndigheter, tillämpas avsnitt 3.3.2, och 2. eget utrymme tillämpas avsnitt Vid planerad egen förenkling tillämpas avsnitt Det kan vara en programvaruproducent som tillhandahåller en programvara som skapar sammanställningar eller en e-brevlåda med funktionalitet för att samla och sammanställa uppgifter. 33

34 Serviceskede och eget utrymme En återanvändningsfunktion för eget utrymme bör utformas så att 1. den enskildes uppgifter behandlas i ett serviceskede, i det egna utrymmet, och 2. åtkomst är utesluten för myndighetens befattningshavare till den enskildes utrymme, med undantag för åtkomst som är nödvändig för att åtgärda fel eller skydda mot angrepp (jfr avsnitt 3.1.5). Återanvändningsfunktioner för myndigheter innefattar inget serviceskede eller eget utrymme eftersom myndigheter kommunicerar direkt med varandra. Vid planerad egen förenkling hanteras uppgifterna normalt i ett förvar hos en privaträttslig aktör, inte hos en myndighet. I sådana fall faller hanteringen utanför denna vägledning. Det blir en fråga helt mellan användaren och den privaträttsliga aktören Utkontrakterade tjänster Ärendetjänster När en myndighet, genom utkontraktering (outsourcing), tillhandahåller funktioner åt en annan myndighet för ärendetjänster (se avsnitt 3.1) eller bastjänster i serviceskede (se avsnitt p. 3), bör it-arkitekturen utformas så att 1. den enskilde behandlar sina uppgifter i ett eget utrymme, 2. åtkomst till utrymmet inte är möjlig för annan än den enskilde, med undantag för sådan åtkomst som är nödvändig för att åtgärda fel eller skydda mot angrepp, och 3. den enskilde skickar sina uppgifter till en mottagningsfunktion och får kvittens, och 4. tjänsten ger det skydd som behövs från informationssäkerhets-, rättssäkerhets- och persondataskyddssynpunkt Presentationstjänster När en myndighet, genom utkontraktering (outsourcing) tillhandahåller tjänster för visning åt en annan myndighet, bör it-arkitekturen utformas så att 1. den enskildes uppgifter lämnas ut till ett eget utrymme för den enskilde där uppgifterna behandlas i ett serviceskede så att åtkomst inte är möjlig för annan än den enskilde, med undantag för sådan åtkomst som är nödvändig för att åtgärda fel eller skydda mot angrepp, och 2. presentationstjänsten ger det skydd som behövs från informationssäkerhets-, rättssäkerhets- och persondataskyddssynpunkt. 34

35 4 Rättsliga modellösningar för e-förvaltningen I detta kapitel förs beskrivna koncept (kap. 2) och arkitekturer (kap. 3) samman. 4.1 Samordningen av teknik och juridik Genom att integrera 1. juridiska koncept som utformats för att undanröja oönskade konsekvenser med 2. lämpligt utformade it-arkitekturer, 3. kan rättsliga modellösningar införas för ärendetjänster, presentationstjänster, bastjänster och e-brevlådor; se följande figur. De rättsliga modellösningarna är baserade på juridiska koncept för 1. eget utrymme 38 (för en session, ett konto eller en e-brevlåda), 2. serviceskede 39, 3. egen hämtning 40, 4. egen visning 41, 5. tillfällig tillgänglighet 42, 6. anvisat mottagningsställe 43, 7. utlämnande på medium för automatiserad behandling till skillnad från direktåtkomst 44, 8. momentan insamling 45, 9. omedelbar gallring eller rensning 46, 10. nyttoinformation 47 till skillnad från drift- och säkerhetsrelaterad information, och 11. verksamhetssystem Se avsnitt 1.1 och Se avsnitt 1.1 och Se avsnitt Se avsnitt 3.1.4, och Se avsnitt Se avsnitt 1.1 och Se avsnitt och Se avsnitt och Se avsnitt och Se definitionen av verksamhetssystem i avsnitt 1.1 och och

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Innehåll Vissa begrepp Juridiska förutsättningar inför

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Centrala begrepp i vägledningen Mål: Rättsliga modellösningar

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare Sjuk Nyanländ

Läs mer

Vad står högst på agendan för praktikern - inom offentlig sektor. Per.Furberg@Setterwalls.se

Vad står högst på agendan för praktikern - inom offentlig sektor. Per.Furberg@Setterwalls.se Vad står högst på agendan för praktikern - inom offentlig sektor Per.Furberg@Setterwalls.se Infrastruktur Hur ska en helt elektronisk värld sorteras in under reglerna om persondataskydd? Hur skilja mellan

Läs mer

1. Inledning... 7 1.1. Syftet med denna vägledning...7 1.2. Målgrupp...7 1.3. Läsanvisning...7

1. Inledning... 7 1.1. Syftet med denna vägledning...7 1.2. Målgrupp...7 1.3. Läsanvisning...7 1 Förord Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltning gavs ut av E- delegationen sommaren 2013 i version 1.0. Detta är en ny version, 2.0, som ersätter den tidigare versionen av vägledningen.

Läs mer

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling. IT-arkitektur och juridik blir återanvändbara byggblock

Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling. IT-arkitektur och juridik blir återanvändbara byggblock Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling IT-arkitektur och juridik blir återanvändbara byggblock Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare Sjuk Nyanländ Arbetslös Student Bostadslös Efterlevande

Läs mer

BILAGA 4A. JURIDISK ANALYS AV MINA FULLMAKTER (PROMEMORIA)

BILAGA 4A. JURIDISK ANALYS AV MINA FULLMAKTER (PROMEMORIA) BILAGA 4A. JURIDISK ANALYS AV MINA FULLMAKTER (PROMEMORIA) Till Från Pensionsmyndigheten/Förstudien Mina fullmakter Sören Öman, Per Furberg och Erik Sandström Datum 27 mars 2012 Saken Rättsfrågor i anslutning

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen

Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling En rapport från E-delegationen 2 Förord Denna rapport har tagits fram av E-delegationens expertgruppen för juridiska frågor på uppdrag

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Policy för hantering av personuppgifter

Policy för hantering av personuppgifter Policy för hantering av personuppgifter Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Policy för hantering av personuppgifter Beslutsdatum: 2013-10-15 Dokumentansvarig

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

05:02 Vägledning för hantering av inkommande elektroniska handlingar

05:02 Vägledning för hantering av inkommande elektroniska handlingar 05:02 Vägledning för hantering av inkommande elektroniska handlingar DATUM DIARIENR 2005-05-11 2004/20-3 Vägledning för hantering av inkommande elektroniska handlingar Denna Vägledning för hantering av

Läs mer

Kanslichef - Tillsvidare

Kanslichef - Tillsvidare Riktlinjer för personuppgifter Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för personuppgifter Riktlinje 2008-05-26 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting Det behövs en helhetssyn - hur göra tekniska standarder och säkerhetslösningar, förvaltningspolitiska analyser och strävanden, rättsteoretiska

Läs mer

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs.

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 757-2011 Socialnämnden Lunds Kommun 221 00 Lund Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen Sociala medier och juridik = sant Johan Bålman -delegationen Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen bereder IT-chefer Projektgrupper Kanalstrategi,

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service Betänkande av E-delegationen Stockholm 2014 SOU 2014:39 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39)

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (15) Verksamhetsstöd Rättsenheten Per-Olof Wikström 010-240 5293 per-olof.wikstrom@msb.se Ert datum 2014-07-03 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 755-2011 Socialnämnden Södertälje Kommun 151 89 Södertälje Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Yttrande Diarienr 2010-06-21 552-2010 Ert diarienr Ju2010/1020/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Datainspektionen

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen Datum Diarienr 2010-10-11 1725-2009 Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datum Diarienr 2014-02-07 234-2013 Wihlborgs Fastigheter AB Dockplatsen 16 Box 97 201 20 Malmö Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datainspektionens

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datum Diarienr 2014-10-02 2148-2014 Bolagsverket 851 81 Sundsvall Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Dnr 2008-06-23 473-2008 Stadsdelsnämnden Södra Innerstaden, Malmö stad Box 7070 200 42 Malmö samt via e-post och fax sodrainnerstaden@malmo.se 040-346460 Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering Beslut Dnr 2009-01-12 786-2008 Kuoni Scandinavia AB Box 454 39 113 47 STOCKHOLM Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering Datainspektionens

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun 2010-11-02 Kommunstyrelsen Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun Antogs av kommunstyrelsen 2 november 2010, 335 2(11) 1. Inledning I Kumla kommun finns ett intresse från verksamheten att kunna

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO)

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Datum Diarienr 2013-04-17 1822-2012 Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO Box 1110 111 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Datainspektionens

Läs mer

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand 1 Ny dataskyddslagstiftning i Europa Agnes Andersson Hammarstrand Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 3 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund De största förändringarna Sammanfattning

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Beslut Dnr 2008-09- 09 810-2008 Utbildningsnämnden i Skövde kommun 541 83 SKÖVDE Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att

Läs mer

Tillsynsbeslut mot Försvarsmakten avseende behandlingen av personuppgifter i IT-stöden PRIO och ReachMee

Tillsynsbeslut mot Försvarsmakten avseende behandlingen av personuppgifter i IT-stöden PRIO och ReachMee Datum Diarienr 2013-04-05 1610-2012 Försvarsmakten Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tillsynsbeslut mot Försvarsmakten avseende behandlingen av personuppgifter i IT-stöden PRIO och ReachMee Datainspektionens

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner Personuppgiftsbiträdesavtal samt fullmakt för såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30-31 Personuppgiftslagen (1998:204) Modellavtal 2 riktar sig till

Läs mer

Lathund Personuppgiftslagen (PuL)

Lathund Personuppgiftslagen (PuL) Lathund Personuppgiftslagen (PuL) Behandling Alla former av åtgärder där man hanterar personuppgifter oavsett om det sker via datorn eller inte. Detta kan vara till exempel insamling, registrering och

Läs mer

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet)

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN Göteborgs universitet Kristina Ul gren November 2013

PERSONUPPGIFTSLAGEN Göteborgs universitet Kristina Ul gren November 2013 Göteborgs universitet Kristina Ullgren November 2013 2 Personuppgiftslagen i sammandrag 1. Syftet att skydda den personliga integriteten 2. PuL gäller inte för privat behandling av personuppgifter 3. Vardaglig

Läs mer

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv Dokumenthantering i EU-projekt Dokumenthantering i EU-projekt Vad vi ska prata om: Varför ska vi bevara Exempel på handlingar Diarieföring Gallring Arkivsäkerhet

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen CIRKULÄR A 01/2009 Till Trafikförsäkringsföreningens medlemmar Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet) är en branschorganisation

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av positioneringsteknik för kontroll av anställda

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av positioneringsteknik för kontroll av anställda Datum Dnr 2008-02-29 806-2007 Kidde Sweden AB Box 90 120 120 21 STOCKHOLM Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) användning av positioneringsteknik för kontroll av anställda Datainspektionens beslut

Läs mer

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå EUs nya personuppgiftslagstiftning Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 2 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Presentation Programmet Statstjänstemannarollen Att handlägga

Läs mer

Regler för hantering av e-post

Regler för hantering av e-post 2008-09-30 1 (7) Kommunledningskontoret Antagen av kommunstyrelsen 186, 2008-11-11 Regler för hantering av e-post Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundläggande i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL - DM

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL - DM 1 Microsoft AB ( Microsoft ), Box 27, 164 93 KISTA och ( Personuppgiftsbiträdet ) har denna dag träffat följande PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL - DM Bakgrund Personuppgiftslagen ställer krav på skriftligt

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring och återlämnande av handlingar vid universitet och högskolor; RA-FS 2007:1 Utkom från trycket den

Läs mer

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man?

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man? Slutet av 60-talet Från magnetband till direktåtkomst Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se Länsstyrelsen (SKM) för på magnetband register över befolkningen i länet, 74 folkbokföringskungörelsen

Läs mer

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012 Välkommen! Juridik för kommunikatörer 28 november 2012 Faktiskt handlande Serviceskyldighet (4 ) Tillgänglighet (5 ) Samverkan mellan myndigheter (6 ) Ärendehandläggning Rätt till tolk (8 ) Rätt att anlita

Läs mer

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Bilaga 1 Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Datainspektionen granskade under år 2010 Länsstyrelsen i Västra Götalands hantering av personuppgifter i den elektroniska

Läs mer

Vad pågår inom området bastjänster

Vad pågår inom området bastjänster Vad pågår inom området bastjänster Vägledning för automatiserad samverkan publicerad Tjänstetyper enligt e-delegationen Tjänstekatalog Tjänstetyper Egna e-tjänster Gemensamt producerade tjänster Myndighets

Läs mer

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Kommunledningsförvaltningen 2011-12-09 1(8) FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK Sid Kf 111/11 2011-10-26 37 Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun Denna policy om och kring

Läs mer

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

Personuppgiftsombudet

Personuppgiftsombudet Personuppgiftsombudet Datainspektionen informerar Personuppgiftsombudet Med den här skriften vill Datainspektionen informera om personuppgiftsombudets roll och arbetsuppgifter. Den innehåller upplysningar

Läs mer

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen

Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv

Läs mer

Regler för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen

Regler för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen Regler för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen 2013-03-01 Innehåll 1. Kort om personuppgiftslagen... 1 2. Några begrepp i PuL... 1 3. Grundläggande krav på behandling av personuppgifter...

Läs mer

En missbruksmodell. R-2004/0554 Stockholm den 30 augusti 2004. Till Justitiedepartementet

En missbruksmodell. R-2004/0554 Stockholm den 30 augusti 2004. Till Justitiedepartementet R-2004/0554 Stockholm den 30 augusti 2004 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Personuppgiftslagsutredningens betänkande

Läs mer

Kameraövervakning. Datainspektionen informerar

Kameraövervakning. Datainspektionen informerar Kameraövervakning Datainspektionen informerar Kameraövervakning Kameraövervakningslagens syfte är att se till så att kameraövervakning kan användas där så behövs samtidigt som enskilda människor skyddas

Läs mer

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen. Fastställd av KS 120 Den 11 september 2001 Sida 1:1 Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Läs mer

Kommuner, landsting i sociala medier

Kommuner, landsting i sociala medier Kommuner, landsting i sociala medier Nov 2010 Staffan Wikell Avdelningen för juridik Sociala medier som kommuner och landsting är aktiva på o Egna webbplatser där det finns t.ex. medborgardialoger, chat

Läs mer

Kommunstyrelsen. Regler och rutin med beskrivning av arbetet enligt PuL samt organisationsbeskrivning

Kommunstyrelsen. Regler och rutin med beskrivning av arbetet enligt PuL samt organisationsbeskrivning Kommunstyrelsen Regler och rutin med beskrivning av arbetet enligt PuL samt organisationsbeskrivning INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGLER OCH RUTIN FÖR BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER... 3 Inledning... 3 Personuppgiftslagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juli 2015 Ö 2345-15 KLAGANDE JH SAKEN Utfående av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut 2015-04-13 Dnr 210-15

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Styrdokument inom kommunikationsområdet 1

Läs mer

Tillsyn enligt PuL (1998:204) Akademikernas

Tillsyn enligt PuL (1998:204) Akademikernas Datum Diarienr 2013-04-17 1823-2012 AEA Box 3536 103 69 STOCKHOLM Tillsyn enligt PuL (1998:204) Akademikernas arbetslöshetskassa Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att Akademikernas

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1317-2013 Förvaltningsrätten i Uppsala Box 1853 751 48 Uppsala Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering Beslut Dnr 2009-01-12 780-2008 Big Travel Sweden AB Jöns Filsgatan 3 203 12 Malmö Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av kunduppgifter samt klagomåls- och reklamationshantering Datainspektionens

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

Den nya kamera- övervakningslagen

Den nya kamera- övervakningslagen Den nya kamera- övervakningslagen Kameraövervakningslagen (2013:460) innehåller en ny samlad reglering av kameraövervakning, oavsett om allmänheten har tillträde till den övervakade platsen eller inte.

Läs mer

Personuppgiftslagen 20 april 2010

Personuppgiftslagen 20 april 2010 Personuppgiftslagen 20 april 2010 Kristina Blomberg info@pulpedagogen.se 08-36 22 30, 070-751 90 41 www.pulpedagogen.se Historia FoB-arna startade diskussionen på 1960-talet Datalagen (och Datainspektionen)

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2004-08-30 88 2004-08-31 2004/273-008 RIKTLINJER FÖR IT-ANVÄNDNING Riktlinjer för IT-användningen i Bromölla

Läs mer

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Enheten Verksamhetsstöd, stab Åsa Dryselius, jurist 2014-07-01 Dnr 516-07-10 Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid

Rätt information på rätt plats i rätt tid Rätt information på rätt plats i rätt tid Del 2 Slutbetänkande av Utredningen om rätt information i vård och omsorg Stockholm 2014 SOU 2014:23 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Yttrande Diarienr 2014-03-26 658-2014 Ert diarienr N2014/1095/TE. Näringsdepartementet Transportenheten 103 33 STOCKHOLM

Yttrande Diarienr 2014-03-26 658-2014 Ert diarienr N2014/1095/TE. Näringsdepartementet Transportenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande Diarienr 2014-03-26 658-2014 Ert diarienr N2014/1095/TE Näringsdepartementet Transportenheten 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Transportstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag att redovisa

Läs mer

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Diarienummer 2015/136 RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Detta ramavtal, ( Ramavtalet ), har träffats mellan Tredje AP-fonden, ( AP3 ) och [firma leverantör] ( Juristbyrån ). 1. Bakgrund 1.1 AP3 har genomfört

Läs mer