Moderaterna i Västra Götalandsregionen. Budget med plan för 2013 och 2014

Transkript

1 Moderaterna i Västra Götalandsregionen Budget 2012 med plan för 2013 och 2014 FRAMÅT TILLSAMMANS

2 Moderaterna i Västra Götalandsregionen Torget Residenset Vänersborg moderat.se/vg

3 INNEHÅLL Inledning - övergripande mål 2 Budget 2012 med plan Hälso- och sjukvård 4 Mål och uppdrag för hälso- och sjukvården 10 Sjukvården som tillväxtfaktor 14 Mål och uppdrag för Sjukvården som tillväxtfaktor 15 Människors lika värde 15 Tillväxt och utveckling 16 Mål och uppdrag för tillväxt och utveckling 21 Kultur 23 Mål och uppdrag för Kultur 24 Miljö 25 Mål och uppdrag för Miljö 27 Medarbetarna 28 Mål och uppdrag för Medarbetarperspektivet 31 Regionens ekonomi 32 Mål och uppdrag för Regionens ekonomi 36 Regionbidrag 37 Kommentarer till Regionbidrag 38 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Förslag till beslut 42

4 FRAMÅT TILLSAMMANS Människorna ska få den vård de behöver, när de behöver den. Det är oacceptabelt att man tvingas vänta flera månader på att få träffa en specialistläkare eller att bli opererad. Akutsjukvården måste stärkas upp och väntetiderna på akutmottagningarna kortas. Målet är att alla patienter ska få hjälp inom en timme på akuten. På många håll utnyttjas ambulanserna till bristningsgränsen. Moderaterna föreslår i denna budget satsningar för att det ska finnas väl utbyggda ambulansresurser som snabbt är på plats vid ett larm. Patienterna ska ges ökade möjligheter att själva bestämma när de vill träffa sin läkare eller genomföra en undersökning. Man kan också skapa trygga, säkra och kontinuerliga vårdkontakter genom att låta sjukvården komma till patienten. Detta vill vi åstadkomma genom att införa hembesöksteam. Allianspartierna i Västra Götalandsregionen har tillsammans presenterat ett 25-tal konkreta förslag inom akutsjukvården. Vi prioriterar i budgeten dessa åtgärder för att säkerställa att regionen lever upp till en väl fungerande akutsjukvård. Budget innehåller även ökade resurser till en ny agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen. Inriktningen i Moderaternas budget för Västra Götalandsregionen är att regionen ska fortsätta utvecklas som en dynamisk, attraktiv och framgångsrik region såväl vad det gäller sjukvård, regional utveckling, kultur som arbetsmarknad. Vi behöver ligga steget före om vi ska vara en framgångsrik region. Det finns bara en väg för detta arbete. Framåt tillsammans! INLEDNING Johnny Magnusson Gruppledare 2

5 Moderaternas budgetförslag för 2012 med plan Budgeten för Västra Götalandsregionen fastställs av Regionfullmäktige. Mål och uppdrag som beslutas är grunden för allt arbete som utförs i regionens verksamheter. I första hand riktar sig budgeten till regionens nämnder och styrelser som har att följa upp framlagda mål och uppdrag. Moderata Samlingspartiet presenterar i denna budget den inriktning som vi önskar se i Västra Götalandsregionen 2012 och under planperioden fram till Disposition Vår budget följer till stora delar principerna för balanserad styrning. Den skapar genom detta större tydlighet och ger bättre möjligheter att följa upp och utvärdera uppsatta mål. Avsnitten i budgeten följer regionens huvudsakliga verksamheter i form av hälso- och sjukvård samt regional utveckling, kultur och miljö. Vi redovisar därutöver regionövergripande områden såsom medarbetarperspektivet och regionens ekonomi. Vi gör en analys av de ekonomiska förutsättningarna för budgeten. I enlighet med Lagen om god ekonomisk hushållning innehåller vårt budgetförslag ett antal finansiella mål. Slutligen lämnas förslag till regionbidrag till respektive verksamheter samt redovisas resultat- och balansräkning. Uppföljning De mål och uppdrag som ingår i budgeten ska givetvis följas upp och mätas samt redovisas till Regionstyrelsen och Regionfullmäktige i delårsrapporter och i årsredovisningen. UPPDRAG Övergripande mål: Västra Götaland ska ha en tillväxt som ligger väsentligt över riksgenomsnittet under de kommande åren Västra Götalandsregionen ska ha Sveriges bästa hälso- och sjukvård Regionstyrelsen ska i samband med beslut om detaljbudget för 2011 redovisa hur de i denna budget angivna målen skall mätas, följas upp och redovisas. Regionstyrelsen ska i kommande årsredovisning redovisa hur de angivna målen uppnåtts. Regionstyrelsen ska i samband med kommande årsredovisning redovisa hur de i budgeten redovisade uppdragen har genomförts. 3

6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD GOD VÅRD I FRAMKANT Politikens roll i att skapa god vård Hälso- och sjukvården i Sverige är gemensamt finansierad via skatten och tillgänglig för alla på lika villkor. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska kännetecknas av hög kvalitet och god tillgänglighet med stor vikt vid det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Politikens uppgift är komplex den handlar om att som befolkningens och skattebetalarnas företrädare, tillsammans med vårdprofessionen, utveckla sjukvården för framtiden. Det ska vi göra genom att stärka patienten till att bli en aktiv aktör som tar ansvar för sin hälsa och som bidrar med sina kunskaper och erfarenheter i vården. Vi ska också forma en sjukvårdsorganisation som bättre tar till vara personalens kunnande och kompetens. Sjukvården står idag inför stora utmaningar; som att säkerställa en god vårdkvalitet och anamma modern forskning och teknikutveckling, samtidigt som sjukvården ska finnas nära och tryggt för medborgarna, oavsett var i regionen man bor. När Västra Götalandsregionen bildades var en av ambitionerna att utnyttja fördelarna av en stor sjukvårdsregion, som kunde erbjuda både en god närsjukvård och en högspecialiserad sjukvård. Tyvärr har vi, trots de tolv år som har gått sedan Västra Götalandsregionen bildades, inte kommit hela vägen med att ta vara på dessa fördelar. Banden måste stärkas ytterligare mellan Västra Götalandsregionens sjukvårdsverksamheter, men man måste också vara öppen för samarbete utanför den egna organisationen och det egna territoriet. Viktiga verktyg i den här strävan är konkurrens mellan olika aktörer och kvalitetsindikatorer som Öppna jämförelser, vilka inkluderar faktorer som medicinska resultat, patientnöjdhet, bemanningsstruktur och kostnadseffektivitet. Ett viktigt område handlar om att utarbeta gemensamma riktlinjer för kvalitets- och patientsäkerhet och ändamålsenliga ersättningssystem som premierar ökad kvalitet i sjukvården. En annan avgörande utmaning är att skapa en fungerande informationshantering inom sjukvården. 4 God vård har olika innebörd för olika människor. Därför är det viktigt att vården är flexibel och kan ta hänsyn till olika behov och önskemål. Patientens önskan ska vara utgångspunkten i all verksamhet. Samtidigt är gott bemötande och bra service bara en del av god vård. Viktigast är de medicinska resultaten. En central uppgift för Västra Götalandsregionen är att skapa förutsättningar för konkurrens utifrån kvalitet mellan vårdgivare. Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland är uppdelad enligt Beställar/utförarmodellen, där man skiljer på beställare av vård (hälso- och sjukvårdsnämnderna), utförarna (den offentliga primärvården och sjukhusen samt de alternativa vårdgivarna) samt ägaren (regionstyrelsen). Modellen har funnits sedan Västra Götalandsregionen bildades men fungerar fortfarande inte optimalt. Vi anser därför att det är dags att se över modellen för att se hur den kan utvecklas och förbättras i syfte att få en mer effektiv ledning av hälso- och sjukvården. I ett första steg bör övervägas att minska antalet beställarnämnder och istället för geografiska ansvarsområden ge dem ansvar för beställningar av hela vårdkedjor inom olika diagnosgrupper. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska vara patientsäker och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskapen om hur förändringsprocesser fungerar behöver bli bättre både bland sjukvårdspersonal och bland de politiskt förtroendevalda. Styrningen ska utgå från en helhetssyn på verksamheten och ett modernt ledningstänkande. Den medicinska vetenskapen gör varje år stora framsteg och sjukvården utvecklas snabbt. Sjukdomar som för tjugofem år sedan var livshotande är idag möjliga att framgångsrikt behandla. Kunskapen om kroppen och vår hälsa ökar hela tiden och därmed också behandlingsmetoderna. När utbudet

7 blir bredare än finansieringsramarna behövs en prioriteringsdiskussion där det slås fast vilken typ av nya behandlingsmetoder som ska införas och vilka behandlingsmetoder som bör utmönstras. Vår uppfattning är att prioriteringsarbetet ska syfta till att garantera att resurser alltid finns tillgängliga för den vård som är mest angelägen. Nyckeln till vård på lika villkor är att det på nationell nivå finns väl definierade indikatorer som tydligt talar om vilken vård en patient med en viss diagnos har rätt att få. En säker hälso- och sjukvård 2009 fick Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) in drygt anmälningar om patientskador på grund av bristande patientsäkerhet, varav i Västra Götalandsregionen. Bakom LÖF:s siffror, där knappt hälften av anmälningarna brukar bedömas så allvarliga att försäkringsersättning betalas ut, finns ett stort mörkertal. Ingen vet säkert hur många människor som årligen skadas eller dör i sjukvården i Sverige på grund av undvikbara misstag eller olyckshändelser men Socialstyrelsen uppskattade 2008 att det kunde röra sig om döda, invalidiserade och skadade varje år. En viktig del av säkerhetsarbetet är att lära av tidigare händelser. Idag finns flera instanser som utreder avvikelser inom sjukvården. Från Socialstyrelsen som utreder och Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd som kan pröva ansvar i enskilda fall till Västra Götalandsregionens patientnämnder som agerar som en opartisk instans mellan missnöjda patienter och verksamheten. Trots dessa funktioners insatser har sjukvården råkat ut för att allvarliga avvikelser har upprepats. Vårdens förmåga att dra lärdomar av tidigare allvarliga händelser, sprida kunskapen och utveckla verksamheten för att minimera riskfaktorerna måste förbättras. Arbetet med att implementera och vidareutveckla nya ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet måste ges hög prioritet. Information om vårdens kvalitet och resultat ska finnas tillgänglig och lätt åtkomlig för allmänheten. Västra Götalandsregionen ska aktivt arbeta för bättre vårdhygien och smittkontroll inom de egna verksamheterna. En patientfokuserad hälso- och sjukvård Det är i mötet med patienten som sjukvården skapar värde genom att trösta, lindra och bota. Denna sanning måste vara levande för att kunna utöva gott ledarskap: chefer och ledare måste se som sin viktigaste uppgift att ge bästa möjliga förutsättningar för personalen att möta patienter. Hälso- och sjukvården har genom olika verksamhets- och forskningsprojekt också börjat fokusera mer på patienten som individ, än bara som ett symptom som ska diagnostiseras och behandlas. Det är en positiv utveckling inom ett område där Västra Götalandsregionen har alla möjligheter att ligga i framkant internationellt. Det har skett en attitydförändring hos patienten. Man söker numer information om sina symptom på Internet redan innan man besökt sjukvården och patienten ryggar inte för att ifrågasätta, eller besöka andra vårdinstanser, om man inte är nöjd med vården eller hur man blir bemött. Detta kan givetvis beskrivas som ett problem där sjukvårdens auktoritet luckras upp. Men istället bör man kanske försöka dra fördelar av mer involverade patienter. Forskning visar att patienter som får sin sjukvård tydligt och pedagogiskt förklarad och motiverad av sjukvården bättre följer de givna råden och riktlinjerna. Därmed tar man också till sig behandlingen Inom VG Primärvård har det startats en särskild medicinsk revisionsenhet. Vi anser att behovet är bredare än endast primärvården och föreslår därför att enhetens uppdrag utvidgas till att omfatta all hälso- och sjukvårdsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Arbetet ska ske utifrån verksamhets- och processperspektiv och handla om såväl att utreda avvikelser, medicinskt revidera vårdverksamheter samt samla in och sprida kunskap om kvalitets- och patientsäkerhet inom Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen bör också som en del av sitt forsknings- och utvecklingsarbete särskilt lyfta fram patientsäkerhet som ett fokusområde med tydlig koppling mellan forskningsresultat och vårdverksamhet. 5

8 bättre. Att intresserade och involverade patienter ställer krav blir en morot för sjukvården att alltid vara på tårna och förbättra verksamheten. En annan del i att vara patientfokuserad handlar om att sjukvårdens organisation utvecklas till att bli mer serviceinriktad. Hur ser öppettider ut? Var finns olika vårdfunktioner geografiskt placerade, både i förhållande till var befolkningen bor och vården i övrigt? Finns det möjlighet att sjukvården i större utsträckning kommer till medborgarna, exempelvis genom hembesök? Teknikutvecklingen som möjliggör trygg och säker vård i hemmet går mycket snabbt. Det är därför viktigt att poängtera att det är vårdens kvalitet för patienter och anhöriga som är det viktigaste, inte i vilken form vården ges. En effektiv hälso- och sjukvård Fokuseringen på budget- och ekonomistyrning måste nyanseras. Det är viktigt att hålla givna ekonomiska ramar, samtidigt får inte organisationen bli dumsnål. En felaktigt utformad ekonomistyrning tenderar att leda till ett revirtänkande där den egna enhetens budget sätter stopp för satsningar som gynnar helheten. Därför måste Västra Götalandsregionen förbättra ersättningsmodellerna och utarbeta system som ger en mer rättvis och ändamålsenlig ekonomistyrning som styr mot såväl ekonomisk följsamhet som god kvalitet. Här har Regionstyrelsen som ägare sin kanske viktigaste utmaning: att se över de ekonomiska styrsystemen inom hälso- och sjukvården. Vårt mål är att hela hälso- och sjukvården på sikt och i möjligaste mån ska finansieras genom en modell som är patientstyrd. Fördelen är att det i varje läge blir ett positivt incitament att anstränga sig för att uppfylla befolkningens behov, men det kräver också ett bra ledarskap. Viktiga verktyg är att verksamheternas resultat och kvalitet publiceras öppet men också att ersättning ges utifrån indikatorer på medicinisk kvalitet. Ett stort problem inom hälso- och sjukvården är att det saknas övergripande informationssystem och gemensamma journalhanteringssystem. Det är ett problem som kräver ett tydligt politiskt ledarskap. Västra Götalandsregionen ska aktivt verka för att Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg implementeras och att Västra Götalandsregionens IT-vision, IT-strategi och styrmodell snarast blir verklighet. En framgångsrik sjukvård måste vara full av driftiga människor som hela tiden vill bli bättre. Därför är det av yttersta vikt att den politiska ledningen inte bara accepterar mångfald och konkurrens utan också uppmuntrar och skapar möjligheterna för detta. En jämlik hälso- och sjukvård Jämlikhet inom hälso- och sjukvården innebär inte att alla patienter behandlas lika, utan att alla patienter behandlas utifrån samma förutsättningar, men som de individer de är. Men framförallt innebär det att människor inte ska delas in i fack och behandlas olika utifrån t ex kön, ålder eller etnicitet. Det styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård som upprättats i Västra Götalandsregionen är ett viktigt dokument i arbetet för att säkerställa en jämlik hälso- och sjukvård. Många av jämlikhetsproblemen har sin grund i vårdens bemötande av patienten. Ett särskilt prioriterat område är bemötandet av människor med funktionsnedsättning. Många, också inom vårdprofessionen, är ovana att möta och samtala med personer som har någon funktionsnedsättning som exempelvis svårigheter att tolka, bearbeta och förmedla information. Västra Götalandsregionen ska därför fortsätta arbeta med ett förbättrat bemötande genom stödinsatser såsom bemötandeutbildning. Västra Götalandsregionen ska också intensifiera sitt arbete med inriktning på tillgänglighets- och bemötandefrågor, bland annat genom att fördjupa engagemanget inom den nya FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige har som första nordiska land ratificerat konventionen och vi menar att nu måste regioner och kommuner visa vägen och vara goda föredömen inom området. Även barnkonventionens intentioner ska vara ledande i regionens arbete. Västra Götalandsregionen ska medverka till en fortsatt satsning på den Tillgänglighetsdatabas som tagits fram tillsammans med Västsvenska Turistrådet. Fler människor måste få tillgång till detta hjälpmedel som är bra för alla men helt nödvändigt för vissa. Hälso- och sjukvård i tid Enligt Vårdbarometern 2010, en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting, ansåg hela 70 % av befolkningen i Västra Götalandsregionen att väntetiderna till sjukhusvård i Västra Götalandsregionen är för långa. Vårdgarantin är ett minimikrav och ett steg på vägen mot en vård fri från köer vårdgarantin är inte i sig ett självändamål. Oavsett om det handlar om avancerad cancerterapi eller en rutinoperation för att laga ett trasigt knä ska vården finnas tillgänglig när patienten behöver den, inte när sjukvården har tid för patienten. Därför är inte bara vårdgarantin intressant för uppföljning, utan också hur lång den genomsnittliga vårdtiden är och hur lång tid det tar innan 95 % av patienterna har fått diagnos eller behandling. 6

9 Vi kommer att göra tydliga satsningar på att öka tillgängligheten inom sjukvården. Dels inom den planerade sjukvården men vi kommer också att göra satsningar på akutsjukvården. Vår ambition är att minimera utryckningstiderna i ambulanssjukvården och minska väntetiderna på akutmottagningen. En grundläggande förutsättning för god tillgänglighet inom vården är att alla sjukvårdsresurser utnyttjas. Västra Götalandsregionen ska därför välkomna initiativ från alternativa vårdgivare. En vårdkedja utan svaga länkar Att ingen kedja är starkare än sin svagaste länk må vara en klyscha, men det gäller i all synnerhet för sjukvårdens vårdkedjor. Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar problemfritt men idag upplever allt för många patienter att man istället fastnar på vägen på grund av bristande vårdkvalitet eller på grund av att vårdkedjorna inte hänger ihop. För att råda bot på det menar vi att Västra Götalandsregionen ska genomföra ett strukturerat förbättringsarbete som genomsyrar hela organisationen. Syftet är att identifiera verksamheternas kvalitetsbristskostnader, gå igenom patientsäkerhetsarbetet, utveckla goda incitamentsstrukturer för verksamheter och personal och utveckla ledarskapet inom vården. Arbetet ska präglas av ett helhetstänkande kring fungerande vårdkedjor och patientorienterade processer. Hälsofrämjande vård Hälsobegreppet är komplext och mångdimensionellt. Samtidigt är Västra Götalandsregionens mest grundläggande uppdrag att bidra till god hälsa i befolkningen. I huvudsak för att god hälsa har ett egenvärde, men också för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning innebär. Ett perspektivskifte har redan börjat i vården. Man går från att ensidigt fokusera på sjukdom och behandling till att också arbeta med vad som skapar god hälsa. Detta manifesteras bland annat i att Socialstyrelsens nationella riktlinjer numer också beskriver förebyggande och preventiva insatser. Men denna förändring är bara påbörjad och det finns mycket kvar att göra innan sjukvården strukturerat och evidensbaserat arbetar hälsofrämjande. Ett sjukvårdssystem som arbetar hälsofrämjande är bara en av många faktorer som påverkar hälsoläget i befolkningen. Tillgång till arbete, utbildningsnivå och social status är andra viktiga faktorer. Även om det offentligas insatser delvis kan påverka folkhälsan menar vi att individen har ett stort ansvar för sin egen hälsa och därför ska uppmuntras att bli en aktiv aktör i sin egen vård. Det är ingen naturlag att vissa grupper motionerar mindre och röker mer än andra. Generellt bör allt hälsorelaterat arbete i regionen utgå från att göra det lätttare för individen att göra rätt val för sin hälsa. Den akuta vården När människor blir sjuka eller skadade söker de sig ofta till akutmottagningen. Därför är det viktigt att akutmottagningen fungerar effektivt och tryggt och att patienten får ett bra bemötande. Även de patienter som kommer till akutmottagningen, men egentligen borde söka vård i till exempel primärvården ska få ett snabbt och korrekt bemötande. Det är aldrig en trevlig upplevelse att behöva besöka en akutmottagning en viktig uppgift för sjukvården är att göra upplevelsen så lite obehaglig som möjligt. Det gör man genom att minska väntetider, ge tydlig information, ha ordning och reda i väntrummen och se till att exempelvis mat och varm och kall dryck finns tillgängligt. Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen har i politisk enighet antagit ett ambitiöst program för att minska ledtiderna inom akutsjukvården med särskilda målnivåer för tre olika ledtider: Tid till triage (TTT), Tid till läkare (TTL) och Total genomloppstid (TGT). De nuvarande målnivåerna är för TTT: 10 minuter, TTL: 1 timme och TGT: 4 timmar 7

10 och demografi, kommer denna utveckling vara extra påtaglig. Därför lovade vi tillsammans med övriga allianspartier i omvalsrörelsen våren 2011 att genomföra 25 konkreta åtgärder för att stärka upp akutvårdskedjan, åtgärder som sträckte sig från sjukvårdsrådgivningen via ambulansen och akutmottagningen in i sjukhusens interna flöden kring laboratorie- och röntgenfunktioner och vårdplatssituationen överlag. Närsjukvården Närsjukvården ska tillgodose sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande, i befolkningen eller hos individen, och som bäst utförs lokalt. Närsjukvården är basen i sjukvårdskedjan och utgör den grund varifrån olika insatser kan sättas in för att ge medborgarna det stöd de behöver. Måluppfyllnad akutledstidsprojektet maj 2011 TTT TTL TGT 71 % 51 % 69 % Målet är att ledtiderna ska klaras till åtminstone 90 % - vilket är en rimlig ambition med hänsyn taget till att akutmottagningarna helt kan tvingas omprioritera sina resurser vid exempelvis stora traumafall. Som framgår av diagrammet har dock såväl regionen som helhet som de enskilda sjukhusen svårt att nå upp till 90 %. Här finns också en politisk skiljaktighet. Den rödgröna ledningen anser att man kan pressa akutverksamheterna ner till dessa ledtider genom direkt ordergivning. Vi är däremot av uppfattningen att ska politiken ställa krav mot akutverksamheten krävs också politisk uppbackning i form av åtgärder och extra finansiering. Liknande måltal har antagits kring ambulansverksamheten, där målet är att ambulansen ska vara på plats inom tjugo minuter i 90 procent av fallen efter utalarmering. Återigen finns här en politisk skiljaktighet där de rödgröna anser att man kan pressa nuvarande verksamhet ytterligare medan vi menar att ambulansresurserna måste förstärkas. Vi moderater har bland annat fört fram att det förmodligen behövs ytterligare en ambulanshelikopter i Västra Götalandsregionen. De senaste årens tekniska utveckling har inneburit att ambulanssjukvården mer och mer rört sig mot att bli en mobil akutmottagning. Patienter kan redan ges en kvalificerad bedömning i ambulansen och föras direkt till en vårdavdelning. Det är en utveckling som vi tror på sikt kommer att förändra sjukvården. I Västra Götalandsregionen, en stor sjukvårdsregion med specialiserade sjukhus och stor variation i geografi Moderaterna har presenterat en närsjukvårdsvision, i vilken vi också presenterat lokala förslag för respektive närsjukhus. Närsjukvårdskonceptet kan ta sig olika uttryck i olika tider och på olika områden. I närsjukvården kan ingå såväl vårdverksamhet på sjukhusen som i primärvården. God tillgänglighet per telefon eller via Internet, där man snabbt kan få svar på enklare frågor eller boka tid ska känneteckna närsjukvården. Vid behov ska man snabbt och enkelt få besöka en allmänläkare eller en annan specialistläkare, en distriktssköterska eller en specialiserad sjuksköterska. Inom den nära sjukvården kan även andra kompetenser finnas tillgängliga för patienten, exempelvis dietister, sjukgymnaster och psykologer. En framgångsfaktor för att få fungerande närsjukvårdskoncept är att öppna upp för specialister i alternativ regi. Det ska finnas vårdval inom närsjukvården för att stärka patientens ställning, också utanför VG Primärvård, till exempel för sjukgymnastik. För att närsjukvårdskonceptet ska bli kraftfullt är det viktigt att många olika aktörer samverkar. Idag ansvarar kommunen för hemsjukvården, äldre- och socialomsorg samt rehabilitering. Regionen ansvarar för primärvård och specialistsjukvård. Staten ansvarar för kostnaderna vid sjukskrivning. En bättre samordning av insatserna från region, stat och kommun skulle ge många fördelar. Så stor samverkan som möjligt är önskvärd och så många delar av vårdkedjan som möjligt ska integreras för ett effektivt resursutnyttjande. Ett viktigt område inom närsjukvården är också den palliativa vården. Det ska finnas möjlighet för palliativa patienter att i så hög utsträckning som möjligt att få vård i eller nära hemmet genom ett bra samarbete mellan kommunens omsorg och regionens sjukvård. Åtgärder mot ungas psykiska ohälsa Ett område inom närsjukvården som vi anser behöver prioriteras upp är arbetet kring psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar bland unga, och då särskilt bland unga 8

11 kvinnor. Det visar flera rapporter, bland annat Socialstyrelsens Folkhälsorapport Samtidigt är det viktigt att hälso- och sjukvården tidigt kan fånga upp den som mår dåligt, därför att psykisk ohälsa kan utvecklas till psykisk sjukdom och drabba patienten hårt. I omvalsrörelsen under våren 2011 presenterade vi tillsammans med de andra allianspartierna nio åtgärder som ett första steg i arbetet mot ungas psykiska ohälsa som föreslås genomföras under : Västra Götalandsregionen ska utveckla ett kompetenscenter för skolhälsovården som stöd för skolhälsovårdspersonal och övrig skolpersonal kring vård och hälsa hos yngre. 2: Västra Götalandsregionen ska utreda inrättandet av särskilda team med kompetens kring vård och hälsa hos yngre som kan stötta skolhälsovården med förebyggande arbete eller vid belastningar. 3: Sjukvårdsrådgivningen ska, i enlighet med tidigare fattat beslut i Hälso- och Sjukvårdsutskottet, utreda möjligheterna att organisera en särskild barnlinje med särskild kompetens ta hand om och ge råd till såväl föräldrar som unga patienter. 4: Hela regionen ska klara vårdgarantin inom BUP. Alliansregeringen skärpte 2009 upp vårdgarantin inom BUP till maximalt 30 dagar för ett första besök. Västra Götalandsregionen klarar idag inte vårdgarantin på samtliga sjukhus. ungdomsmottagningarna och en samordning mellan medicinsk, psykosocial samt barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens. Ökat samarbete mellan äldreomsorg och närsjukvården Befolkningens stigande ålder innebär att behovet av vård och omsorg av våra äldre är ett viktigt område som ständigt ökar. Västra Götalandsregionen ska förlänga det goda livet. Primärvårdens möjligheter till hembesök och behandling hos de äldre kan spara både lidande hos patienter och kostnader i akutsjukvården. Vi vill utreda möjligheten att utöka utbudet av hembesöksteam. Hembesöksteamen ska dels kunna genomföra planerade besök hos äldre patienter, patienter med komplicerade sjukdomsbilder, multisjuka eller kroniker men också hos till exempel barnfamiljer. Hembesöksteamen ska också kunna larmas ut akut, exempelvis till äldre patienter som är i behov av medicinsk vård men som inte behöver ambulans och vård på sjukhus. Hälso- och sjukvårdens samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Det är viktigt att färdigbehandlade patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att 5: Behoven är så stora inom barn- och ungdomspsykiatrin att verksamheten ska fredas från besparingar. Om man av medicinska skäl behöver ändra i verksamheter måste det säkerställas att de berörda patienterna får en likvärdig eller bättre vård. 6: Många inom såväl primärvården som den psykiatriska specialistvården har pekat på behovet av fungerande kommunikationskanaler. Vi kommer att inrätta en telefonlinje dit anställda inom primärvården kan vända sig för rådgivning kring psykiatrisk vård. 7: Vi ska göra satsningar på förebyggande arbete inom särskilda riskgrupper, till exempel barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende föräldrar. Satsningarna handlar framförallt om uppsökande verksamhet och stödverksamhet men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal att tidigt upptäcka barn i riskgrupper. 8: Öppettiderna på ungdomsmottagningarna behöver ses över, det ska vara möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer och killars skolgång, arbete och fritidsvanor. 9: Det ska ske en utveckling av psykosocial kompetens vid 9

12 mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Samverkan behöver förbättras så att olika vårdgivarna inte dubbelarbetar eller försöker vältra över kostnader på andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. Nya former för samverkan bör därför utvecklas kring äldre utskrivningsklara patienter. Kommunerna har idag fem arbetsdagar på sig att genomföra den så kallade vårdplaneringen innan man tar över patienten. Problemet är att patienterna kan bli utskrivningsklara innan vårdplaneringen ens har påbörjats. Patienten blir då liggande på sjukhus trots att denne inte behöver hela sjukhusets vårdresurser. Det i sin tur är ofta en bidragande orsak till överbeläggningar. Genom nya samarbeten, exempelvis särskilda korttidsplatser på sjukhusen eller att sjukhusen kan medverka på de kommunala boendena, kan många av de här problemen undvikas. VG Primärvård Primärvården är patientens naturliga ingång till vården och därmed grundstenen i närsjukvårdskonceptet. Vi är som moderater stolta över att ha medverkat i och drivit dialogen kring VG Primärvård framåt. Genom förhandlingar och kompromisser har vi kunnat skapa en modell som håller, även vid majoritetsskiften. Trots en del barnsjukdomar har effekten av införandet av VG Primärvård varit överväldigande. Antalet vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har ökat, liksom öppettider och tillgänglighet på vårdcentralerna. arbeta för att såväl öppna upp för nya aktörer som att låta de sjukhus som finns få utvecklas mer mot egna profiler. En del av utmaningen för specialistsjukvården handlar om att balansera olika vårdnivåer. Specialistsjukvård består av såväl enklare ingrepp inom öppenvården som högspecialiserad sjukvård, sjukvård som kanske bara kan eller ska bedrivas på ett sjukhus i Sverige. Sahlgrenska Universitetssjukhuset måste hantera att man är såväl ledande nationellt och internationellt inom vissa subspecialiteter som att man ska kunna erbjuda en bred specialistsjukvård till invånarna i Storgöteborg. En annan del av utmaningen handlar om hur vårdenheter ska vara organisatoriskt förankrade. Såväl inom NU-sjukvården och Södra Älvsborgssjukhus som inom Skaraborgs Sjukhus finns det verksamhet som ligger geografiskt avskilt från resten av sjukhuset. Som moderater vill vi värna verksamhet med lokal förankring och ge utökade möjligheter till de mindre verksamheterna att ha en egen sjukhusledning och en egen ekonomisk ram. Vi tror inte på några nya stora och omvälvande strukturomvandlingar - Västra Götalandsregionens dryga tioåriga historia innehåller redan för många avskräckande exempel. Det senaste i raden är NU-sjukvården, där vi moderater har kritiserat de VG Primärvård innebär också utmaningar för Västra Götalandsregionen i rollen som ägare av den offentligt drivna primärvården. Den egna primärvården måste få konkurrera på lika villkor med privata entreprenörer. Det får inte finnas möjlighet att ens misstänka att den egna primärvården får otillbörliga fördelar från regionen, vare sig det gäller ekonomiskt stöd eller i utformande av primärvårdssystemet. Därför måste Västra Götalandsregionen upprätta ett transparent regelverk och en väl avgränsad organisation för de offentliga vårdcentralerna inom VG Primärvård. För att ytterligare öka mångfalden och konkurrensen bör personal i offentligt drivna vårdcentraler ges möjlighet att genom öppna processer få knoppa av sin verksamhet. Specialistsjukvård Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen bedrivs av en rad olika aktörer, från små fristående enheter till universitetssjukhus. Denna blandning är en styrka som ska förädlas. Olika sjukvård bedrivs bäst på olika sätt och vi vill 10

13 omfattande omflyttningarna. Men när nu omflyttningarna i NU-sjukvården väl är gjorda måste det politiska samtalet handla om hur vi går vidare. Vi har ingen ambition om att backa alla strukturomvandlingar i NU-sjukvården. De omorganisationer som är gjorda måste tillåtas hitta sina nya arbetsformer och utvecklas utifrån sina nya förutsättningar. Det vi lovar är att framtiden kommer att bli bättre än historien. Särskilt viktigt är att stärka upp ambulansresurserna, få ordning på akutmottagningen på NÄL och ge varje sjukhus i NU-sjukvården möjlighet att utvecklas efter en egen profil och lokala behov. Särskilt fokus på psykiatrisk specialistsjukvård Andelen av befolkningen som drabbas av psykisk sjukdom är relativt konstant över tid. Samtidigt är många av dessa patienter svårbehandlade och kräver omfattande vård och omsorg. Det krävs tillräckliga resurser för att klara diagnos och behandling av dessa patienter, men också att fler mellanvårdsformer skapas, till exempel så kallad SLÖP-vård (Sluten- Öppenvårds Program). Tandvård Tandvården präglas av en mångfald av olika aktörer från stora och små offentliga enheter till större privata kliniker, personalkooperativ och små kliniker med ensampraktiserande tandläkare. Patienten har ett fritt val att välja vårdgivare inom vuxentandvården och genom tandvårdsstödet, som infördes 2008, har befolkningen fått ökade ekonomiska möjligheter till mer omfattande tandvård. Tandvården bör bli ytterligare integrerad med den övriga hälsovården. Tandvården har regelbunden kontakt med en stor del av befolkningen, framförallt barn och unga och kan då ge information inte bara om tandhälsa utan om till exempel kostvanor. Genom tandvårdsbesök kan också andra hälsorisker såsom risk för hjärtbesvär, infektioner med mera upptäckas och patienten kan göras uppmärksam på dessa. behandling går att behandla och att äldre, mindre effektiva, behandlingsmetoder kan ersättas med nya och bättre metoder. Ökade läkemedelskostnader kan i förlängningen innebära att människor blir friskare och att andra samhällskostnader minskar. Parallellt med diskussionen om nya dyra läkemedel finns också diskussionen om kliniska studier som tyvärr blir allt färre i Sverige men som är en viktig faktor i att hålla kvar läkemedelsföretag i Sverige. Förhållningssättet från regionens sida bör vara att grunda beslut om nya läkemedelsbehandlingar på vetenskaplig evidens och kostnadseffektivitet, men att samtidigt aktivt arbeta för att underlätta olika form av kliniska studier och FoU-projekt kring läkemedelsbehandlingar i regionen. I andra änden av spektret finns problem med överförskrivningar och förskrivningar av mindre verksamma läkemedel. Många läkemedel ges i onödan eller påverkar annan behandling negativt, sjukvården måste därför bli bättre på att regelbundet följa upp patienters läkemedelsbehandling. Det är viktigt ur såväl patientperspektiv som ur ekonomisk och miljömässig synpunkt. Därför åligger det Västra Götalandsregionen att systematiskt arbeta med att uppdatera och implementera ny kunskap inom organisationen kring läkemedel. Med ett slopat apoteksmonopol öppnas nya möjligheter för sjukvården att hantera sina läkemedel. Det här är ett område där Västra Götalandsregionen ska visa framfötterna och vinna fördelar vad gäller patientsäkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. Folktandvården ska arbeta för ännu bättre tillgänglighet för patienten till exempel genom att hitta nya vägar där patienten kan boka tid på sin eller annan önskad klinik. Tandvården har varit en föregångare genom att utveckla gemensamma journal- och röntgensystem. Samtidigt har denna process visat på svårigheterna och de stora resurser som krävs för ett lyckat samordnande av IT-system. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel har den senaste tiden sjunkit. Mycket talar dock för att kostnaderna under de kommande åren istället kommer öka markant. I sig behöver inte ökande läkemedelskostnader vara någonting negativt. Att nya läkemedel utvecklas innebär att sjukdomar som tidigare stod utan 11

14 MÅL OCH UPPDRAG FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD Mål Västra Götalandsregionen ska ha Sveriges bästa hälso- och sjukvård Målet delas upp i sex delar utifrån ledningssystemet God Vård: Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Inriktningsmål Västra Götalandsregionen ska använda de vårdmetoder som bäst främjar patientens hälsa och livskvalitet, och som följd därav minimera över- och underbehandling. Uppdrag för 2012 Samtliga berörda enheter ska aktivt arbeta med och redovisa hur väl man tillämpar nationella riktlinjer, program- och prioriteringsrådets beslut samt rekommendationer från berörda sektorsråd. Uppdrag för planperioden Hälso- och Sjukvårdsutskottet ska ta fram en handlingsplan för satsningar på verksamhetsnära forskning i syfte att evidensbasera större andel av vårdens verksamhet Säker hälso- och sjukvård Patienter ska inte drabbas av undvikbara vårdskador i samband med diagnos och behandling. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Inriktningsmål Västra Götalandsregionen ska ha lägst antal vårdrelaterade infektioner (VRI) per 1000 behandlade patienter i landet. Västra Götalandsregionen ska ha lägst per capita kostnad till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) av alla regioner och landsting. Uppdrag för 2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet ska tillsätta en medicinsk revisionsenhet för att utreda och ta tillvara kunskaper kring patientsäkerhetsarbete och medicinskt kvalitetsarbete. Uppdrag för planperioden Samtliga berörda enheter ska aktivt arbeta för en bättre vårdhygien och smittkontroll, bland annat genom att följa och vara ledande i Sveriges Kommuner och Landstings program för Säker vård. Hälso- och Sjukvårdsutskottet ska stärka folkhälsoarbetet genom att utveckla det förebyggande arbetet inom Hälso- och sjukvården, stärka smittskyddskontrollen och motverka antibiotikaresistens i samhället. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Värdet i sjukvården skapas i mötet mellan patient och vårdgivare. Vården ska ges med respekt gentemot och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Inriktningsmål Västra Götalandsregionen ska införa patientval inom alla tillämpliga delar av hälso- och sjukvården. Uppdrag för 2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet ska utarbeta förslag att införa vårdval inom rehabilitering samt logopedi, inom eller utanför VG Primärvård. Hälso- och sjukvårdsutskottet ska arbeta fram ett handlingsprogram för hur patienter och anhörigas delaktighet i vården kan stärkas. Uppdrag för planperioden Hälso- och sjukvårdsutskottet ska utarbeta förslag på hur fler vårdområden kan omfattas av vårdval, inom eller utanför VG Primärvård. Effektiv hälso- och sjukvård Effektiviteten i hälso- och sjukvården i regionen ska vara bäst bland sjukvårdshuvudmännen i landet. Västra Götalandsregionen ska ha ändamålsenlig ekonomistyrning och informationshantering Inriktningsmål Samtliga berörda enheter ska på samtliga kvalitetsindikatorer där måltal utarbetats visa väsentligt bättre resultat än när perioden inleddes. Västra Götalandsregionen ska ha en mångfald av vårdgivare och utarbeta konkurrensneutrala ersättningssystem. Uppdrag för 2012 Samtliga berörda enheter ska uppnå de måltal som definierats i Regionala måltal för utvalda indikatorer (Drn: RSK ). Hälso- och sjukvårdsavdelningen (HSA) ska revidera 12

15 upp måltalen inför Västra Götalandsregionen ska löpande publicera tydlig och relevant information om sjukvårdens resultat till allmänheten. Hälso- och sjukvårdsutskottet ska fortsätta utvecklingsarbetet av nya relevanta mätmetoder och indikatorer av medicinska resultat och publicera dessa. Regionstyrelsen ska utvärdera Beställar-/Utförarmodellen och arbeta fram förslag på hur man kan minska antalet nämnder och ändra ansvarsinriktning från geografiska områden till diagnosgrupper. Uppdrag under planperioden Den regionala förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård ska revideras med utgångspunkt att föra in ytterligare resultatmått inom såväl somatik som psykiatri. Hälso- och sjukvårdsutskottet ska utarbeta en modell som säkerställer att publicerad data är riskjusterad. Västra Götalandsregionens beställarnämnder ska utarbeta metoder och arbetssätt för att säkerställa kvaliteten i registerdata. Västra Götalandsregionen ska generationsväxla informationssystem inom hälso- och sjukvården. Jämlik hälso- och sjukvård Alla patienter ska få ett respektfullt och individuellt bemötande Inriktningsmål Diagnostik och behandling ska ges på jämlika villkor (utan omotiverade skillnader). Uppdrag för 2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet ska tillse att all publicerad vårddata redovisas könsuppdelad. Folkhälsokommittén ska kartlägga socioekonomiska skillnader i befolkningens hälsa i Västra Götalandsregionen. Uppdrag under planperioden Folkhälsokommittén ska upprätta en handlingsplan för att motverka omotiverade hälsoskillnader hos befolkningen. Hälso- och sjukvård i tid Västra Götalandsregionen ska erbjuda medborgarna vård utan andra väntetider än medicinskt motiverade. Inriktningsmål: Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska tillse att villkoren för kömiljarden uppfylls samt att vårdgarantin uppfylls inom såväl somatik som psykiatri samt för både mottagningsbesök och behandling. Väntetiderna ska minskas successivt inom samtliga områden och verksamheter så att det vid planperiodens utgång inte längre finns annat än medicinskt motiverad väntan. Uppdrag för 2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet ska utarbeta en vårdgaranti för hela vårdkedjan, inkluderande utredningar och återbesök. Hälso- och sjukvårdsutskottet ska ta fram måltal som syftar till att berörda verksamheter upprättahåller en god tillgänglighet för patienter med kroniska sjukdomar. Hälso- och Sjukvårdsutskottet ska utarbeta system för att mäta vårdgarantins uppfyllnad inte bara efter hur många som får vård inom garantitiderna utan också hur Uppdrag under planperioden Hälso- och sjukvårdsutskottet ska utarbeta riktlinjer för regiongemensamma prioriteringar och behandlingsindikationer. Hälso- och sjukvårdsutskottet ska arbeta fram och implementera ett tidbokningsystem i sjukvården. Särskilda uppdrag Västra Götalandsregionen ska därutöver genomföra de särskilda satsningar som berörts i denna budget. Uppdrag för 2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet ska tillsätta en utredning för att bland annat se över hur de sekundära transporterna kan effektiviseras och om det eventuellt ska inrättas ytterligare en ambulanshelikopter. Samtliga berörda verksamheter ska aktivt arbeta med att förstärka arbetet för att minska psykisk ohälsa bland unga utifrån 9 punktsprogrammet presenterat i texten. Hälso- och sjukvårdsutskottet ska tillsätta en utredning för att ta utveckla samarbetet mellan primärvård, sjukhus och kommunal hemsjukvård för att förbättra vården för äldre. Uppdrag under planperioden Samtliga berörda verksamheter ska utveckla nya behandlingsmetoder inom den psykiatriska vården bland annat mellanvårdsformer. Hälso- och sjukvårdsutskottet får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att genomföra åtgärderna som presenterades av de fyra borgerliga partierna Agenda för akutsjukvård 13

16 Sjukvården som tillväxtfaktor Flera västsvenska företag är ledande inom medicinsk forskning, bioteknik och medicinteknik. I Västra Götaland finns potential att bli en världsledande region för Life Scienceindustrin ; ett samlingsnamn för allt från läkemedel och medicinteknik till hälso- och sjukvård och omsorgstjänster. Men samtidigt som det finns potential är läget ur andra avseenden mer negativt. Enligt branschorganisationen LIF minskade antalet anställda inom de forskande läkemedelsföretagen i Sverige med personer under perioden Vill man att Sverige i framtiden ska ligga i framkant kring medicinsk forskning är detta en trend som måste brytas. Det är viktigt att hälso- och sjukvården ses i sin helhet som en plattform för forskning, utveckling och utbildning. Forskning, utveckling och kommersialisering av innovationer inom sjukvården ska inte ses som något som inkräktar eller står i motsatsförhållande till ordinarie vårdverksamhet, utan tvärtom något som kan användas för att berika och utveckla verksamheten. Västra Götalandsregionen stödjer direkt och indirekt forskning och utbildning vid universitet och högskolor i Västra Götaland med nästan en miljard kronor årligen. Huvuddelen av detta forskningsstöd är riktat mot medicinsk vetenskap. Det är viktigt att Västra Götalandsregionens egna medel för forskning och utveckling, främst inom hälso- och sjukvårdens område, används strategiskt i Västra Götalandsregionens syften och nära den vardagliga vårdverksamheten. Särskilt bör tvärvetenskaplig och tvärprofessionell forskning uppmuntras, exempelvis genom särskilda forskningsbefattningar också för andra legitimationsyrken än läkare. Hälso- och sjukvården är liksom forskningen viktiga motorer i den regionala utvecklingen. Utvecklingen inom sjukvården med ökad efterfrågan, högre ställda krav och bättre behandlings- och vårdformer kommer att ställa krav på ytterligare satsningar på forskning, utbildning och utveckling (FoUU) och krav på samhället att öppna upp för nya affärsidéer. Nya företag måste ges förutsättningar att växa också i en kunskapsintensiv miljö som sjukvården genom god infrastruktur och goda möjligheter till kompetens- och kapitalförsörjning. I Sverige har vi lyckats med det svåra att skapa en miljö för nya idéer och innovationer. Men vi har lyckats sämre med det som borde vara enklare att skapa nya arbetstillfällen genom den miljön. Vården - en plats för initiativ, engagemang och entreprenörskap Vårdpersonalen är idérik och kreativ. Många har enastående lösningar på praktiska problem som de stöter på i det vardagliga arbetet. De hittar behov som medicinteknikbolagen har svårt att upptäcka. På nästan varje avdelning har man sina egna knep för att göra arbetet så smidigt som möjligt. Tyvärr stannar dessa innovationsmöjligheter många gånger på idéstadiet eftersom det inte finns ett enhetligt system i Västra Götalandsregionen för att fånga upp personalens idéer. För att inte goda idéer och goda medarbetare ska gå sjukvården förlorade ska regionstyrelsen ta fram förslag till sätt att stödja och tillvarata personalens initiativ, till exempel genom en särskild innovationsavdelning, som ett led i att stärka ett innovativt klimat och en ökad delaktighet för personalen inom sjukvården. Västra Götalandsregionen ska också införa en så kallad utmaningsmöjlighet, vilket innebär att vårdgivare i alternativ drift ska ha rätt att utmana regionen på driften av en särskild verksamhet. Västra Götalandsregionen ska då antingen lägga ut verksamheten på upphandling eller ta fram ett vårdvalssystem för verksamheten, eller motivera varför verksamheten ska finnas kvar i egen regi. Västra Götalandsregionen ska främja den positiva utvecklingen och fortsätta att utveckla strukturer för att stödja sådd- och groddföretag samt inkubatorer och verksamheter som Sahlgrenska Science Park. Genom en nära samverkan med universitet, högskolor och näringsliv, där Gothia Forum är ett föregångsexempel, ska Västsverige bli ett ledande centrum för medicinsk forskning i världen. 14

17 Västra Götalandsregionen tillsatte under vintern 2010 en utredning ledd av förre statsministern Ingvar Carlsson för att göra en översyn av Life Science-sektorn i Västra Götalandsregionen och vad som kunde göras för att stärka upp den. Utredningen pekade ut flera utvecklingsområden och det är viktigt att Västra Götalandsregionen nu kan formulera en tydlig strategi för hur arbetet med Life Science sektorn ska utvecklas. Bland annat nämner man att det bör bildas en strategisk analysgrupp för att bilda och driva forsknings- och utvecklingskonsortier samt att det bör finnas en utvecklad roll gentemot små och medelstora företag för att hjälpa dem med kvalitetssäkring av utvecklingsprojekt i syfte att stärka möjligheterna till forskningsfinansiering. MÄNNISKORS LIKA VÄRDE För oss moderater är grunden för frihet alla människors lika värde. Alla ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter. Jämlikheten ska gälla alla människor oavsett ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion och kön. Principen ska vara att bemöta och behandla alla lika. MÅL FÖR SJUKVÅRDEN SOM TILLVÄXTFAKTOR Västra Götalandsregionen ska vara i framkant i världen gällande medicinsk forskning, utveckling och utbildning. Uppdrag under planperioden Västra Götalandsregionen ska arbeta fram en långsiktig forsknings- och innovationsstrategi, med syfte att göra Västra Götalandsregionen till en mer attraktiv arbetsgivare, skapa nya behandlingsmetoder och kvalitetssäkra hälso- och sjukvården. Västra Götalandsregionen ska inrätta en innovationsavdelning för att stärka det innovativa klimatet inom sjukvården och ett utvecklingskansli samt införa utmaningsmöjlighet. Västra Götalandsregionen ska inrätta en strategisk analysgrupp för att bilda och driva forsknings- och utvecklingskonsortier Västra Götalandsregionen ska vara med och skapa ett samarbete med andra relevanta aktörer i syfte att hjälpa små och medelstora företag med kvalitetssäkring av utvecklingsprojekt i syfte att stärka möjligheterna till forskningsfinansiering. I Västra Götalandsregionen finns sedan i januari 2011 en ny kommitté för rättighetsfrågor. Kommittén ska stödja och vara pådrivande i utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter så att människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor i regionen främjas. Vidare ska kommittén särskilt uppmärksamma de mänskliga rättigheterna som en förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling. Kommittén för rättighetsfrågor ska också verka för särskild uppmärksamhet på särskilt utsatta grupper och vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering. För oss moderater är det viktigt att regionen ligger i framkant i att söka följa och utveckla arbetet regionalt enligt de konventioner som Sverige undertecknat. Den offentliga sektorn har ett direkt ansvar för att rättigheterna skyddas, tillgodoses och främjas i praktiken. Därför är det viktigt och ett måste att det finns medvetenhet och kunskap bland offentliganställda på olika nivåer. För att nå framgång i arbetet anser vi moderater att kommittén måste utveckla ett brett kontaktnät med många olika regionala organisationer och myndigheter samt föreningar. En viktig del är också att tillvarata det arbete som både kommittén och rådet för funktionshinderfrågor utvecklat under de senaste tio åren. Vi anser att implementeringen av ett människorättsbaserat arbetssätt i regionen bör delas in i fyra delar: Att respektera mänskliga rättigheter, att skydda mänskliga rättigheter, att uppfylla mänskliga rättigheter och att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter. 15

18 TILLVÄXT OCH UTVECKLING Västsverige i topp Med siktet inställt på framtiden ska Västra Götalandsregionen bidra till att utveckla Västra Götaland till en sjudande region full av vilja och som ligger i topp i tillväxtligan. En hög tillväxt och ökande skatteintäkter är en förutsättning för att utveckla och förbättra sjukvården. Västra Götaland ska vara en region med växande befolkning där alla regionens delar lever. Här ska finnas möjligheter för människor att utvecklas, för företag att växa och frodas, och för universitet och forskning att skaffa sig en position i absolut framkant. Arbetet med att stärka den regionala attraktionskraft ytterligare ska därför ha hög prioritet. Vårt geografiska läge ger oss fantastiska möjligheter att snabbt utvecklas som en unik, spännande och världsledande region. Men bara läget räcker inte. Regionutvecklingsnämnden har därför en viktig uppgift att prioritera de insatser på tillväxtoch utvecklingsområdet som faktiskt gör skillnad. Insatser genom breda samarbeten mellan olika aktörer såsom region, kommuner, EU samt företrädare för utbildning och näringsliv, ska särskilt premieras. Utbyggd infrastruktur och förstärkt kollektivtrafik Västra Götaland ska inte bara vara en tillgänglig och bärkraftig storstadsregion, utan också en region där alla delar lever. Förutsättningarna för och möjligheterna till pendling och transporter måste stärkas för att knyta ihop regionen och, inte minst, ge landsbygdens näringar bättre förutsättningar att utvecklas. Därtill bör Västra Götalandsregionen arbeta för större investeringar i utbyggnaden av driftssäkra el-, tele och bredbandsnät. Ett fungerande system av vägar och järnvägar Västra Götalandsregionen måste målmedvetet arbeta för att säkerställa att Trafikverket genomför de investeringar i vägar och järnvägar som beslutats om på nationell och regional nivå för perioden liksom det Västsvenska paketet, i sin helhet och på ett acceptabelt sätt. Trots att stora investeringar kommer att göras i Västra Götaland fram till 2021 måste ytterligare investeringar göras för att nå effektiva konkurrenskraftiga infrastrukturlösningar. Investeringar i det regionala nätet av vägar och järnvägar måste ses i sin helhet med syfte att underlätta för resor och pendling. Delar av E20, E45 och Rv40 väntar fortfarande på att få den standard, vägar av deras dignitet kräver. Utbyggnaden har skett etappvis med många år emellan, vilket innebär att vi idag ser en blandning av olika vägstandarder på en och samma väg. E20 är ett tydligt exempel på detta. Ambitionen måste vara att E20, E45 och Rv40 byggs ut till minst fyrfältsväg. Samtidigt är det angeläget med ökade satsningar på underhåll av befintliga sträckningar för att inte riskera gjorda investeringar och insatser för att bygga bort flaskhalsar och olyckdrabbade vägsträckor. Det är angeläget att fortsätta arbetet med den nordiska triangeln och tågförbindelsen Stockholm-Oslo-Köpenhamn med Göteborg som knytpunkt och nav i järnvägssystemet. Västra stambanan är den järnväg som knyter samman Sveriges två största städer. Idag är järnvägen kraftigt trafikerad och hårt belastad vilket kräver satsningar och åtgärder för att öka kapaciteten. Genom förstärkningar och förbättringar av Norge/Vänerbanan, som är förbindelsen mellan Norge och europeiska kontinenten, ökar möjligheterna för pendling och transporter över nationsgränserna. Att påbörja byggandet av en ny järnväg mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats och vidare till Jönköping, är viktigt för att behålla och stärka regionens konkurrenskraft, för att knyta samman arbetsmarknadsregionerna och öka tillväxten. Samtidigt har de mindre järnvägsbanorna en viktig roll att spela och investeringar måste göras för att modernisera och rusta upp dem. 16

19 Insatserna för att Västra Götaland ska få ta större del av de statliga infrastruktursatsningarna ska intensifieras men Västra Götalandsregionen ska, även om staten har det övergripande finansieringsansvaret, ligga steget före och arbeta för alternativa lösningar för att finansiera nödvändiga investeringar i den västsvenska infrastrukturen. Sveriges port till och från Europa och världen Västra Götaland fungerar idag som transitväg för stora delar av Sveriges och Nordens godstransporter och som pulsåder för svensk export och import bl a genom Göteborgs hamn. Investeringar i infrastruktur i Västsverige får således effekt långt utanför våra regionala gränser och gynnar hela Sverige. Investeringar är nödvändiga i och runt Göteborg, men också de vägar och järnvägar som knyter ihop Göteborg och Västra Götaland med resten av landet måste rustas upp och byggas ut. Västra Götaland ska vidareutveckla den regionala transportinfrastrukturen med fokus på Västra Götaland som transitregion på väg, järnväg och sjö med logistiklösningar i form av omlastnings- och avlastningshamnar och terminaler. En attraktiv och pålitlig kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska, där möjlighet finns, vara det naturliga valet för människor att ta sig mellan hem och arbete, utbildning och fritidsaktiviteter, nöjen och shopping, för att hämta och lämna barnen på dagis eller för att gå på kulturevenemang. Men om människor ska ta steget att välja tåget, bussen eller spårvagnen framför bilen måste kollektivtrafiken vara konkurrenskraftig och av hög kvalitet. Rent och snyggt i fordonen samt mer fokus på trygghet vid terminalerna är viktigt för att invånarna ska välja kollektivt resande. Västra Götalandsregionen ska ha ett hela resan perspektiv och erbjuda en attraktiv kollektivtrafik med hög service före, under och efter resan. Realtidsinformationen till resenärerna måste förbättras och arbetspendlingen underlättas genom trådlöst internet på fordon och resecentrum. Investeringar ska göras för att öka utbudet, kvaliteten i kollektivtrafiken och garantera punktligheten. Större fokus ska läggas på synkronisering mellan trafikslag och turer, också över länsgränsen. Det ska vara lätt och smidigt att ta bilen, för att via en pendelparkering fortsätta alla typer av resor via tåg, buss eller spårvagn. BUDGET 2012 Kollektivtrafik handlar om nyttan av att många reser tillsammans. Satsningar på att öka kollektivtrafikens kapacitet ska därför göras där de gör mest nytta i stråk där många redan idag reser. För att resurserna ska användas på bästa sätt, bör stråken vidare klassificeras i tät-, normal-, anropsstyrdoch industritrafik utifrån resandeunderlaget. Trafiken kan då komma att tillåtas variera beroende av tid på dygnet och veckodag. Vidare ska en översyn av taxesystem, zoner, rabattformer och ny kundvänlig teknik genomföras i syfte att öka kollektivtrafikens marknadsandel. För att öka punktligheten och minska restiderna måste framkomligheten förbättras i trånga avsnitt. Det kan bland annat ske genom separata busskörfiler och en modernisering av järnvägsnätet genom nya tekniska lösningar som möjliggör ett högre utnyttjande och därmed färre flaskhalsar i systemet. För att möjliggöra och finansiera framsynta och välbehövliga satsningar krävs en långsiktigt uthållig ekonomi även för regionens kollektivtrafikbolag Västtrafik, vilket kan innebära en högre självfinansieringsgrad. Inte minst för att skapa en långsiktig finansiell uthållighet i ljuset av ambitionerna med att kraftigt öka kollektivtrafikens marknadsandel är detta viktigt. Det kan också vara lämpligt med differentierad taxa beroende på reskvalitet och hastighet. På landsbygden, där många människor idag är beroende av bilen som transportmedel, och på sträckor där resandeunderlaget är lågt, vill vi utveckla kollektivtrafiken genom satsningar på anropsstyrd trafik till exempel taxianrop. På så sätt kan människor själva på ett enkelt sätt påverka tidtabellen och resorna kan köras med mindre fordon, vilket är positivt Arbetspendling är ett begrepp som behöver utvecklas och fyllas med innehåll. Bussar och framförallt tåg bör i hög omfattning kunna erbjuda möjligheter till internetanslutning och förstärkt mobilmottagning liknande det som finns på vissa av SJ:s tåg. Kollektivtrafikens attraktivitet, konkurrenskraft och nytta ökar om fler har möjlighet att arbeta under sin resa till jobbet arbetspendla. 17

20 också ur ett ekonomiskt och ett miljömässigt perspektiv. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla människor. Hållplatsutrop på fordonen samt lättillgängliga och trygga hållplatser, med bland annat ramper, ökar motivationen och möjligheterna att nyttja kollektivtrafiken för alla. Planeringen ska därför utgå från resenärer med någon av svårigheterna att se/höra/röra sig/tolka, bearbeta och förmedla information/tåla vissa ämnen. Västra Götalandsregionen ska arbeta intensivt för att anpassa verksamheten till de förändringar som träder i kraft den första januari 2012 till följd av riksdagens beslut om ny kollektivtrafiklag. Fler operatörer kommer att fritt kunna konkurrera och kommer utgöra ett komplement till Västtrafik och trafik utförd enligt beslut om allmän trafikplikt. För att skapa fler möjligheter för resenärerna bör Västtrafik få i uppdrag att tillsammans med privata aktörer se på möjligheterna att skapa ett gemensamt system för tidtabellsupplysning och biljettköp. Fler aktörer som kör kollektivtrafik innebär också att Västtrafik bör ges möjlighet att i vissa fall prioritera trafik i stråk där samhällsnyttan är som störst, i syfte att med detta som styrmedel verka för att ägarbidragen i högre utsträckning bidrar till att uppmuntra till kollektivt resande i fler stråk. På så vis kan det privata och offentliga komplettera varandra till förmån för resenärerna. Med fler operatörer kommer också kraven från resenärerna på tillgång till anslutningspunkter och terminaler att öka. I många fall är ägarförhållandena komplicerade och behöver utredas i syfte att fler operatörer, och därmed fler resenärer, ska ges möjlighet till smidiga bytesmöjligheter. Att Västtrafik får en ägare i Västra Götalandsregionen innebär möjligheter för zonindelning som leder till mer förutsägbara taxor. Det ökar också möjligheterna för att produktsortimentet blir mer likartat i hela regionen. Fortsatt samverkan med kommunerna i de delregionala forumen är av stor vikt för att säkerställa att detta sker i samförstånd. Forskning i världsklass Samhället, arbetsmarknaden och omvärlden förändras i allt högre takt. För att möta framtiden ska Västra Götaland utvecklas till en stark kunskapsregion med forskning, innovation och utbildning som viktiga byggstenar. Västra Götaland ska vara Sveriges mest välutbildade region och vara en frontregion i internationella forskningssammanhang som erbjuder en forskningsmiljö som lockar till sig de bästa forskarna. Då finns förutsättningar för ett dynamiskt näringsliv. Genom att aktivt arbeta med långsiktiga och strategiska åtgärder, konkreta projekt, bättre forskningsinfrastruktur, samarbetsstrukturer och arenor där forskarvärlden, universiteten och högskolorna, instituten och näringslivet kan mötas, ska regionen medverka till att skapa de bästa förutsättningarna för kreativa forskningsmiljöer och därmed goda möjligheter att omvandla forskningsbaserad kunskap till ny teknik, nya produkter och fler företag. Genom att aktivt arbeta med långsiktiga och strategiska åtgärder, konkreta projekt, bättre forskningsinfrastruktur, samarbetsstrukturer och arenor där forskarvärlden, universiteten och högskolorna, instituten och näringslivet kan mötas, ska regionen medverka till att skapa de bästa förutsättningarna för kreativa forskningsmiljöer och därmed goda möjligheter att omvandla forskningsbaserad kunskap till ny teknik, nya produkter och fler företag samt stärka möjligheterna för näringslivet att klara kompetensförsörjningen. 18 I en globaliserad och kunskapsbaserad ekonomi måste kvaliteten i forskningen öka och forskningsresultat i större utsträckning knytas till företag. Ett långsiktigt arbete ska inledas med syfte att utveckla det regionala innovationssystemet