Innehållsförteckning. Årsredovisning Avesta kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2

3 Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Året som gått 7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 8 Vision 9 Förvaltningsberättelse 10 Samhällsekonomisk utveckling 11 Regional utveckling och samverkan 12 Befolkningen 14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad 15 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål 16 Finansiell analys 21 Räkenskaper 26 Redovisningsprinciper 38 Sammanställd redovisning - koncernen 40 Personalredovisning 42 Kvalitet och resultat 45 Framtida utmaningar 47 Verksamhetsberättelse 48 Kommunfullmäktige 49 Kommunstyrelsen 51 Omsorgsstyrelsen 55 Bildningsstyrelsen 58 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 61 Västmanland-Dalarna lönenämnd 64 Gamla Byn AB 65 Avesta Industristad 66 Avesta VA och Avfall AB 67 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 68 Kommunens revisorer 69 Presentation av kommunstyrelsen 71 Begreppsförklaringar 73 Årsredovisning Avesta kommun

4

5 Fem år i siffror Resultaträkning (mkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Extraordinära intäkter/kostn Årets resultat Nettoinvesteringar Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder och eget kapital Nyckeltal per invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Antal invånare Nettokostnad per invånare Skatteintäkter och generella avgifter per invånare Totala tillgångar per invånare Långfristig skuld per invånare inkusivel koncernen, exklusve pension* Pensionsåtagande per invånare ** Eget kapital per invånare* Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivning i procent 97,3 99,5 97,4 97,3 96,2 av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter 98,0 100,5 97,5 97,5 96,7 och finansnetto Soliditet % * (exklusive internbanken) * I nyckeltalet för långfr. skulder ingår hela koncernens lånestock ** Pensionsåtagandet redovisas separat för jämförbarhet över åren.. 5 Årsredovisning Avesta kommun 2011

6 Kommunens organisation Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun. Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige genomför beslut som fattas i fullmäktige. Årsredovisning Avesta kommun

7 Vart gick skattepengarna? 18% Så här får kommunen sina pengar... 79% kommer från skatter och generella statsbidrag 18% kommer från avgifter och liknande 3% är finansiella intäkter 0,1% kommer från realisationsvinster 0,1% 3% 79%... och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här år ,66 kronor till för- och grundskoleverksamhet 21,36 kronor till vård och omsorg 14,00 kronor till kommunövergripande verksamhet 10,48 kronor till gymnasieskola och vuxenlärande 7,05 kronor till individ och familjeomsorg, psykiatri 6,67 kronor till LSS-verksamhet 4,67 kronor till kultur och fritid 3,16 kronor till årets resultat 2,94 kronor till teknik 0,82 kronor till plan och byggverksamhet 0,18 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 7 Årsredovisning Avesta kommun 2011

8 Året som gått ett urval av smått och stort Vår Höst Heltidsprojektet nominerades till det prestigefyllda GötaPriset. En vattenläcka på en huvudvattenledning vid Axel Johnsons väg gjorde att stora delar av Avesta och Skogsbo var utan vatten eller hade dåligt tryck kvällen och natten den 22 februari. Den 24 mars gav frimärksutgåvan Bruksmiljöer, där ett av motiven är hämtat från bruksmiljön i Avesta, ut. Miljöenheten började publicerar resultatet av livsmedelskontrollen på avesta.se Ungdomsfullmäktige genomfördes med klassrepresentanter från år 7-9 samt gymnasiet,. Bland de saker som många tyckte var viktigast var studentrabatter, tillgång till jobb som passar olika personer, bättre lokaltrafik och, bättre samarbete mellan gymnasiet och arbetslivet, fler lägenheter för unga och bra äldreboenden Avesta kommun vill förenkla för företagarna och tjänstemän och politiker påbörjade utbildningen Förenkla - helt enkelt. Eggejunker och Eggegraf från Tyskland kom till Avesta Visentpark. Eggejunker och Eggegraf är två viktiga avelstjurar med sällsynta gener. Avesta kommun öppnade flera av sina skolrestauranger för pensionärer. Tanken är att fler pensionärer får möjlighet att under en trevlig social tillvaro äta tillsammans vid samma bord. Söndagen den 18:e september, var det invigning och kick off för Avesta kommuns nya medborgarbudget, där alla medborgare kunde berätta och ge förslag på vad man vill kunna göra i Drömparken - området kring Metropoolen, Skateparken Palatset, Avestaparken, Karlfeldtgymnasiet och Avestavallen. Föreläsningsserien 18:32 på Avesta bibliotek startade. Sommar Vinter Kampanj för att cykelpendla till jobbet: Den 16 maj till 23 juni pågick lagtävlingen Pedal for Medal Bergslagen. Årets konsthändelse var Avesta Art Sagolikt: nationell och internationell samtidskonst i slaggstenars monumentala rike.ombyggnaden av Lilla Torget påbörjades. Nordanö Industriområde invigdes På Verket hölls work shops för barn och unga, i Skapande media & Sagans magiska kraft. Resultatet från vårens medborgarundersökningen blev klart. Elever från Handelsprogrammet som ingår i gymnasiets surfplatteprojektet, sände strömmande film från Karlfeldtgymnasiets utbildningmässa. Kostpersonal som fått validera sina kunskaper och lära sig mer inom de områden de har behövt, examinerades. Avesta kommun tillsammans med Tåg i Bergslagen och Tågkompaniet uppmärksammade de förbättringar som gjorts vid Horndals järnvägshållplats under hösten. Eva Södergård, kostchef i Avesta kommun mottog ett av matbranschens finaste pris Årets Werner vid en ceremoni på Operakällan i Stockholm. Årsredovisning Avesta kommun

9 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... Ett år går fort i politikens värld och när man tittar tillbaka är det mycket som hänt både i Avesta kommun och i världen runtomkring oss präglades av en ekonomisk instabilitet i världen i allmänhet och i Europa i synnerhet. Det påverkar såklart även oss trots att Sverige som nation har klarar sig relativt väl, så har vi i vår region flera stora exportföretag som är beroende av en global marknad. Detta blev alltför tydligt i oktober 2011 när Outokumpu varslade ett stort antal anställda i Avesta och i Långshyttan. Vi hade en beredskap för att något var på gång att hända i stålbranschen tack vare en god dialog med den lokala företagsledningen och en god omvärldsbevakning. Vårt mål har varit att agera så snabbt vi kan och samla alla krafter för att resultatet av varslen ska bli så lindrigt som möjligt för de berörda. Anslaget har hela tiden varit att vara offensiva. Ingen tjänar på att det blir en krisstämpel över hela kommunen utan det här ska vara en kommun, region, där det händer positiva saker och där det finns en framtidstro. Avesta kommuns ekonomiska bokslut för 2011 är gott, vi uppvisar ett mycket bra ekonomiskt resultat långt över budget, mycket tack vare ökade finansiella intäkter men det viktigaste är att våra styrelser och förvaltningar håller sina ekonomiska ramar. Ett stort utropstecken där är Omsorgsstyrelsen som 2011 uppvisar ett plusresultat för första gången på många år, detta som ett resultat av hårt arbete av styrelse, förvaltningsledning men framförallt av den mycket kompetenta personal som finns i Avesta kommun. Mycket i Avesta kommun är bra men så klart finns det en hel del områden där vi behöver bli ännu bättre. Det tekniska underhållet av gator, vägar och grönytor har under ett antal år varit ett område med stora besparingar. Nu har vi för 2012 och framåt ett ekonomiskt utrymme att satsa mer på offentliga miljöer. Under 2011 iordningställdes och invigdes Skogsbo Torg, arbetet påbörjades med Lilla Torget i Avestas centrum och nästa steg är att se över möjligheten för en finpark i Karlbo. I Krylbo köptes de två kioskerna mittemot järnvägsstationen in och revs och här kommer nu att byggas fler parkeringar samt utbyggnad av den fina stationsparken. Områden där vi utmärker oss och är vad jag skulle vilja säga sverigeledande, är vår vattenkvalitet med naturligt klassat mineralvatten direkt i våra kranar. Vårt nystartade vatten och avfallsbolag (VA- FAB) fick direkt ett elddop med en mycket stor vattenläcka under en av årets kallaste dagar. Tack vare yrkeskunniga och lojala medarbetare kunde den vattenläckan lagas innan större skada skedde. Ett av våra stora mål är att öka medborgardialogen och medborgarnas inflytande. Detta arbete sker på många olika sätt och där medborgarbudget är ett provade vi med medborgarbudget för första gången och resultatet av det är Lilla Torg som tar form på gågatan i Avesta centrum. Under 2011 har medborgarna, efter ett medborgarförslag från ungdomsrådet, först fått föreslå vad som ska finnas i området Drömparken och sedan utifrån tre övergripande förslag rösta fram ett vinnande. Målet med årets omgång av medborgarbudget var att öka deltagandet, vilket även uppnåtts. Antal medborgare som röstat på förslagen har ökat från strax över 100 på Lilla Torg till över 1000 på Drömparken. Vårt gymnasium fortsätter att utmärka sig och kom i år på femte plats över alla landet gymnasier vad gäller andel behöriga till högre studier. Ett arbete vi är stolta och tacksamma över, då det ger våra barn och ungdomar en bra start och förutsättningar inför vuxenlivet. Arbetet med att erbjuda alla anställda i Avesta Kommun heltid är nu klart, men arbetet med att ställa om till en heltidsorganisation fortsätter. Nu gäller det att få till en arbetsmiljö där så många som möjligt känner att de kan och vill arbeta heltid. För personlig del vill jag säga att det här är ett utmanande, ansvarsfullt, förtroendeuppdrag som jag är stolt över men det är på ingalunda sätt ett ensamarbete. Jag vill tacka majoritetsgruppen, koncernledningen och oppositionen för ett gott samarbete 2011 och jag är övertygad om att det kommer fortsätta så under mandatperioden. Lars Isacsson 9 Årsredovisning Avesta kommun 2011

10 Vision för Avesta kommun 2015 Livet i Avesta kännetecknas av att vara en tillväxtort och ett kraftfullt närregioncentrum där länsgränser inte är styrande. Regionaltrafik med tåg, kompletterad med buss och anropsstyrd trafik, tillgodoser behovet av resande både inom till och från kommunen. I Avesta finns ett resecentrum med goda förbindelser till lokaltrafiken. Centrum har utvecklats till ett betydande handelsområde och utgör tillsammans med Koppardalen/Visentparken ett besöksmål för såväl shopping som turism. Ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud är tillgängligt för alla. Samverkan mellan kommunen och föreningar gör att lokala kulturyttringar utvecklas och ger förutsättningar för ett stort lokalt engagemang. Avestas kulturarv (i Koppardalen) har tagits tillvara som en resurs i lärande och utbildning och som en attraktiv besöksmiljö i internationell framgångsrik turism. Kommunal service som skola och hemtjänst finns i alla kommundelar. Förskolorna har en personaltäthet som gör att alla barn blir synliga och känner trygghet i tillvaron. Varje skola har en hälsoprofil, all utbildning är inkluderande, väl anpassad och modern där kreativa elever och forskning bidrar till utveckling av kommunen. Vi har en kvalitetssäkrad gymnasieskola där det lokala näringslivet samverkar i de flesta utbildningar. Det livslånga lärandet är den bärande principen både inom skolan och ute på arbetsplatserna. Avesta Kommun är känt för sitt arbete med barn och ungdomar i Avestamodellen, där kommunövergripande samverkan och förebyggande åtgärder mellan skola, socialtjänst och fritid, lett till att barnens och ungdomarnas behov prioriteras i all verksamhet. Avestas barn och ungdomar lever ett sunt och drogfritt liv. I Avesta kommun är det lätt att leva i hela och rena, snygga och trygga bostadsmiljöer. Avesta kommun har regionens friskaste befolkning. Det finns ett anpassat bostadsbestånd för människor i alla åldrar och för alla behov. Livssituationen för de äldre präglas av respekt och omtanke och brukarinflytandet är starkt i all kommunal verksamhet. Anhörigvårdare har idag ett starkt stöd av kommunen som även är en aktiv part i verksamheter som bidrar till äldres fritids- och kulturutbud samt behov av gemenskap. Kommunens samverkan med det lokala näringslivet har utvecklat hela bygden och arbetsmarknaden är väl differentierad. Det aktiva företagandet skapar nya arbetstillfällen och ger bra förutsättningar för hela kommunen att utvecklas. Kommunövergripande samverkan har gjort att det finns en väl utvecklad övergångsarbetsmarknad med meningsfulla arbetsuppgifter för både kvinnor och män i deras väg mot egen försörjning och självständighet. Avesta Kommun är internationellt känt för sina profilområden Koppardalen, Outdoor och Sport. Arbetet i Avesta Kommun kännetecknas idag av ekologisk, social och ekonomisk uthållighet. Kommunen som blev Fairtradecity certifierad för några år sedan, upplevs nu som en välkomnande och vacker kommun med rika rekreationsmöjligheter och goda livsbetingelser. Kraven på hållbar utveckling genomsyrar allt tänkande och alla beslut. Avesta bidrar till att de nationella miljömålen uppnås. Årsredovisning Avesta kommun

11 Förvaltningsberättelse 11 Årsredovisning Avesta kommun 2011

12 Samhällsekonomisk utveckling Efter det att den ekonomiska tillväxten tagit fart i början av året blev det en kraftig inbromsning av ekonomin under hösten, till stor del beroende på den djupa skuldkrisen i ett antal Euroländer. Räddningsaktioner har avlöst varandra och processen pågår fortfarande. Bristande förtroende för de mest skuldsatta länderna och osäkerhet om hur krisen ska lösas har lett till en stor turbulens på de finansiella marknaderna. Trots fortsatt starka svenska tillväxttal står det allt mer klart att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas och att tillväxten i svensk ekonomi stannat upp vilket innebär att arbetslösheten stiger. Skuldkris och oro på de internationella marknaderna har hållit räntorna i Sverige låga i syfte att stimulera och förstärka aktiviteten i ekonomin. Internationell skuldkris Skuldkrisen i omvärlden påverkar svensk ekonomi negativt dels i begränsningen i efterfrågan på svensk export eftersom Sverige är ett exportberoende land. Men den internationella oron och nedgången på börsen riskerar även att påverka den inhemska efterfrågan och investeringsviljan. Frågan är inte om skuldkrisen kommer att påverka svensk tillväxt utan när. Hur och när skuldkrisen löses upp har därmed en stor betydelse för tron på framtiden. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) är dock grunden i svensk ekonomi fortsatt stark, vilket gör att stoppet i tillväxten bedöms kortvarigt. En bit in på 2012 bedömer SKL att ekonomin börjar växa och tidigare prognos om återhämtning fram till 2015 kvarstår. Sparande & skatteunderlag Den offentliga sektorns finansiella sparande var redan i balans De offentliga finanserna klarade den senaste lågkonjunkturen bra och en bidragande orsak var sparöverskotten, när krisen bröt ut, vilket möjliggjorde den expansiva finanspolitik som fördes i syfte att stimulera ekonomin. Offentliga sektorn har även gynnats av låg sjukfrånvaro som inneburit återbetalning av försäkringspremie för både 2011 och kommande år och även 2012 är bedömningen fortsatt balans i den offentliga sektorn. Prognosen för skatteunderlagstillväxten är stabil trots konjunkturavmattningen delvis beroende på att pensionsbromsen släpper under kommande år och att inga ytterligare avdragshöjningar är beslutade. Prognosen för sektorns intäkter bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. Anpassningar Konstateras kan dock att kommuner med god ekonomi och starka resultat de senaste åren har bättre förutsättningar att klara en sämre intäktsutveckling utan alltför drastiska åtgärder i verksamheten. En stor utmaning för kommunerna kommer fortfarande att vara anpassningen av kostnaderna inom gymnasieskolan med avsevärt minskade elevkullar samtidigt som statsbidrag dras in i samband med den nya gymnasiereformen. Årsredovisning Avesta kommun

13 Regional utveckling och samverkan I Länstransportplan för åren , som antagits av Region Dalarna och fastställts av regeringen, finns som största enskilda projekt i Avesta kommun investeringsprojektet Förbifart Fors. Via samfinansiering mellan Region Dalarna, Avesta kommun och Stora Enso Fors AB ska riksväg 68 kunna flyttas så att företaget får tillgång till mark för långsiktig utveckling och överlevnad. Planeringsarbetet är nu inne i slutfasen. På riksväg 70 har stora investeringsarbeten genomförts både norr och söder om Avesta. Arbetena innefattar främst åtgärder för en mötesfri riksväg och kommer att slutföras kommande år. Riksväg 68 på Gästrikesidan är färdigställd. Delen Avesta/Norberg har färdigställts till mötesfri väg under året och invigdes i september. Dalabanan behöver upprustning för att få kortare restid till och från Stockholm samt för att ge ökad kapacitet. Ett avtal mellan Dalabanans intressenter och Banverket (numera Trafikverket) har slutits som innebär cirka 810 mkr i investering i banan under perioden 2009 till och med Dock kan konstateras att avtalets upplägg med bland annat förhöjda banavgifter inte verkställts varför hela finansieringen är osäker. Investeringarna i banan har bland annat därför inte följt planerna. Södra Dalarna Turism upplöses i sin nuvarande form vid årsskiftet I detta turistiska samarbete har kommunerna Avesta, Hedemora, Säter, Ludvika och Smedjebacken samarbetat för att utveckla besöksnäringen. Säter, Ludvika och Smedjebacken har valt att tillsammans med Gagnef gå med i Visit Falun-Borlänge AB, som då byter namn. Alla kommuner, även Avesta och Hedemora har i slutet av juni fått inbjudan att gå med i det nya bolaget. Under hösten har frågan processats i Avesta och Hedemora, som även tidigt under året lyft frågan i Regionkommittén för Avesta och Hedemora. Frågan har också diskuterats vid en gemensam träff med näringsidkare i Avesta kommun samt genom enkätundersökning. Näringsidkare inom turismnäringen i Avesta kommun ansåg till övervägande majoritet att samarbetet med Hedemora kommun och dess näringsidkare skulle fortsätta. Regionkommittén för Avesta-Hedemora har därefter beslutat att tacka nej till inbjudan om delägarskap i Visit Södra Dalarna. Regionkommittén rekommenderar istället att samarbetet mellan Avesta och Hedemora kommun fortsätter i nuvarande form, Södra Dalarna Turism. Beslut fattades i kommunstyrelsen i Avesta den 7 november 2011 att tacka nej till erbjudandet från Visit Södra Dalarna AB. Besökare kan boka och betala övernattningar och upplevelser via nätets hemsidor, Visit Avesta och Visit Dalarna. Bergslagssatsningen Kultur och Turism fick i juni beslut om att medfinansiering från EU inte beviljats för den tredje projekt etappen Den kommer därför inte att kunna genomföras som planerats. Länsstyrelserna i ledningsgruppen är dock intresserade av att fortsätta satsningen tillsammans med Intresseföreningen Bergslaget och har låtit arbeta fram länsvisa handlingsplaner som legat till grund för att söka nya finansieringsmöjligheter. Detta har gett resultat och i december planerades framtiden i en femtonde workshop i Sandviken. Bergslagssatsningen har breddning av Bergslagens näringsliv via turismdriven tillväxt som yttersta mål. Man kommer att fortsätta utveckla de historiska centrumen, där Verket Koppardalen och visentparken är en del. Både som besöksmål och utgångspunkt för entreprenörskap. Regional samverkan Avesta kommun har valt att söka samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av verksamheten och för att säkerställa tillgången till kompetens i de samverkande organisationerna. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, fullmäktigebeslut och civilrättsliga avtal. Samverkan med andra kommuner sker även inom andra områden 13 Årsredovisning Avesta kommun 2011

14 Regional utveckling som exempelvis turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd och rehabilitering. Förutom dessa verksamheter har framtida samarbeten inletts inom områdena överförmyndarverksamhet och inom risk-, säkerhets- och beredskapsplanering. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner samverkar Avesta kommun även på skilda nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Kartan visar en del av de samverkansaktiviteter som sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Regionalt Serviceprogram Regionala Serviceprogrammet har under 2011 fokuserat avstämning av hur aktiv, kommunal serviceplanering bedrivs i Dalarnas kommuner, vilka kommuner som har en namngiven kontaktperson alternativt samordnare i dessa frågor samt inlett arbetsgrupper för projektets åtta insatsområden: Aktiva servicestrategier, konsekvensanalyser, offentliga inköp av varor/tjänster/entreprenader, kompetensutveckling och nätverksbyggande för kommersiella aktörer, mötesplatser för service, ungdomars engagemang i lokal utveckling, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och påverkan på statliga bolags och myndigheters regelverk. Dalarnas regionala serviceprogram verkar för att det ska finnas vardagsnära service tillgänglig för alla boende, företagare och besökare i Dalarna. Kartan visar en del av de samverkansaktiviteter som sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Större prick på kartan markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. Årsredovisning Avesta kommun

15 Befolkningen År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet Snitt Antal arbetslösa i år år Avesta kommun 2009 dec dec dec Arbetslöshet andel % 2011 dec år år Avesta 6,5 13,0 Dalarna 6,2 10,6 Sverige 6,6 10, dec år år Avesta 7,0 13,4 Dalarna 6,8 11,9 Sverige 6,8 10, har befolkningen minskat i Avesta kommun. Sista december 2011 bodde personer i Avesta. Det innebär att befolkningen under året har minskat med 97 personer. Det är en något mindre minskning än föregående år. Flyttnettot är negativt, minus 7 personer. Det innebära att antalet personer som har flyttat ur kommunen är fler än de som har flyttat in. Även födelsenetto är negativt, minus 90 personer. Det innebär att fler personer har avlidit än det har fötts barn i kommunen under året. Antal barn som föddes under året är 187, vilket är något färre än föregående år. Då föddes över 200 barn. Flyttnettot från utlandet är positivt, fler flyttar till Avesta från andra länder, än vad som flyttar ut, medan det från det egna länet och Sverige i övrigt är negativt flyttnetto på minus 91 personer. Under året har minskningen av befolkningen skett både första och sista halvåret med 40 respektive 57 personer. De ålderskategorier som främst flyttar är åringar medan åringar ökar svagt. Andra ålderskategorier som minskar i antal är åringar och åringar, dock inte i lika stor omfattning som i de yngre årgångarna. I Avesta är det framförallt kategorin pensionärer och äldre som ökat i jämförelse med föregående år. Befolkningsutvecklingen i kommunens församlingar är i Avesta minus 44, i Grytnäs minus en, i Folkärna minus fem medan By ökar med 29 personer. 15 Årsredovisning Avesta kommun 2011

16 Befolkningen Boende, näringsliv och arbetsmarknad Befintligt näringsliv, nya företag Näringslivets struktur är ungefär samma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med 40 procent på industritjänster, 29 procent på privata tjänster och 27 procent på offentliga tjänster. Arbetstillfällena inom de areella näringarna, jordbruk, skogsbruk och fiske, uppgår till cirka två procent. Under 2011 har 113 nya företag registrerats i Avesta, 22 företag har gått i konkurs och 96 företag har upphört, vilket betyder att nettotillskottet av antal nya företag i Avesta är negativt och uppgår till minus fem företag. Räknat per invånare har 5,3 företag registrerats i Avesta under 2011, vilket ger Avesta kommun en 184:e plats bland Sveriges 290 kommuner. I jämförelse med 2010 innebär detta en försämring med knappt 80 platser. Sysselsättning Den totala arbetslösheten i Avesta låg i slutet av december 2011 på 874 personer varav 446 öppet arbetslösa och 428 i arbetsmarknadsåtgärder. Detta motsvarar en total arbetslöshet på 6,5 procent, vilket är en minskning sedan föregående år med c:a 100 personer. För ungdomar år uppgår den totala arbetslösheten i Avesta till 13 procent, vilket innebär 241 personer varav 87 öppet arbetslösa och 154 i arbetsmarknadsåtgärder. Motsvarande siffror för den totala arbetslösheten i Dalarna och riket är 6,2 respektive 6,6 procent dvs något lägre än för Avesta kommun vad gäller Dalarna men något högre vad gäller riket. Ungdomsarbetslösheten i Dalarna och riket var betydligt lägre än i Avesta, 10,6 procent för Dalarna och 10,4 procent för riket. Antalet sysselsatta har mellan 2009 och 2010 åter ökat i Avesta. Totalt har 267 arbetstillfällen tillkommit. Antalet arbetstillfällen i Avesta uppgår därmed till år För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxtenheten i Avesta kommun tillsammans SIVA enheten deltagit i ett länsprojekt Unga till arbete som initierats av Region Dalarna. Projektet syftar till att deltagarna efter en fyra veckor lång introduktion ska delta i praktik under minst tre månader och projektet vänder sig till personer som är arbetslösa eller har försörjningsstöd och som är mellan 18 och 24 år. Under projekttiden t o m 2013 ska totalt 54 ungdomar beredas plats i tre omgångar. Projektet har fått bra respons bland deltagarna och i Dalarna har 60 procent av deltagarna gått vidare till arbete eller studier. Tillväxtenheten deltar också i ett liknande projekt med praktik under tre månader som initierats av Swedbank Unga jobb samt i projektet Kompetensutveckling inom Dalalyft. I det sistnämnda projektet erbjuds företag med upp till nio anställda kurser inom ämnena språk, data, ledarutveckling, sälj- och marknadsföring och ekonomi. Pendling 2010 uppgick nettoinpendlingen till 340 personer, varav inpendling 2070 och utpendling De kommuner som har haft störst inpendling till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. Kommunerna som Avestaborna pendlar mest till är Hedemora, Borlänge och Fagersta. Utbildningsnivå Antalet studerande på högre nivåer har ökat både i Avesta och i riket i övrigt. Kunskaper och färdigheter hos våra elever översteg både riksgenomsnittet avseende andel studenter som fick fullständigt slutbetyg 85,6 procent och andelen behöriga till högskole- och universitetsutbildning 99 procent. Den sista noteringen renderade Avesta en femte plats i Sverige. Boende och planutveckling Planer håller på att arbetas fram eller har arbetats fram för att utöka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen, gamla badhustomten och Bruksklubben. Planen för Bruksklubben, som antogs trots att Länsstyrelsen ville ha förändringar i planen, kan komma att överprövas av Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelsen anser att det är för höga bullernivåer utomhus. Gamla Byn har gjort kompletterande bullerutredningar och sökt bygglov för bullerplank och därmed kan planen troligen antas. Planerna ger möjlighet till ett sextiotal nya lägenheter varav Gamla Byn AB kommer att stå för cirka 50 lägenheter under år 2011 och Månsboområdet har öppnats för exploatering genom att arbete med en ny väg samt vatten och avlopp påbörjats. Fyra tomter har bebyggts och ytterligare tre personer har tecknat sig för en tomt. Inom Månsboområdet finns totalt 39 tomter. Under 2011 har tio småhus byggts i Avesta kommun och lika många byggnationer har påbörjas, vilket bör innebära att ytterligare tio småhus färdigställs under första halvåret Detta betyder att antalet färdigställda småhus 2011är i samma storleksordning som tidigare år under 2000-talet. Årsredovisning Avesta kommun

17 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på en balans i kommunernas ekonomi. Reglerna för god ekonomisk hushållning anger dessutom att förvaltningsberättelsen ska omfatta en utvärdering och en samlad bild över hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts, både finansiellt och verksamhetsmässigt såväl på kort sikt som på lång sikt. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell som fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och Budget och att kommunen har förmåga att löpande anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi. Avesta kommun har under de tre senaste åren uppnått balanskravet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på 2 procent, enligt rekommendation för god ekonomisk hushållning. Årets resultat uppgick till 33,3 mkr, trots den negativa påverkan som ökad pensionsskuld inneburit för samtliga kommuner, så även för Avesta. Det är både verksamheterna, och då framförallt de kommungemensamma kostnaderna, samt finansieringen, med bland annat skatteintäkter som blev 14 mkr mer än budgeterat och återbetalning av AFA premier 3 mkr på grund av lägre långtidssjukfrånvaro, som påverkat årets resultat positivt. Standardkostnaden är den kostnaden som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheterna på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. Under 2010 översteg kostnaden i Avesta kommuns: grundskoleverksamhet standardkostnaden med 19,2 procent jämfört med 21,2 procent Att grundskolan redovisar högre kostnader än vad som motiveras av strukturen förklaras av den politiskt beslutade Avestamodellens höga ambition att erbjuda samtliga barn skolgång på hemorten, oavsett vilka behov som eleverna har, samt den politiska viljan om en hög personaltäthet och en vilja att bevara små skolenheter, barnomsorgsverksamhet standardkostnaden med 12,5 procent jämfört med 8,2 procent individ- och familjeomsorgsverksamhet standardkostnaden med 7,1 procent jämfört med 3,4 procent Kostnaden för denna verksamhet påverkas av lågkonjunktur. Äldreomsorgsverksamheten i kommunen har däremot en lägre kostnadsnivå med 8,7 procent än vad som är rimligt jämfört med standardkostnaden. Kostnaderna inom denna verksamhet har dock ökat i jämförelse med föregående år då kostnaderna var 10,1 procent lägre än standardkostnaden. I samband med senaste lågkonjunkturen har Avesta kommun arbetat fram och genomfört ett antal kraftfulla besparingsåtgärder åren från och med 2009 och fram till idag. Detta gör att kommunen nu står väl rustad när de tillfälliga konjunkturstöden helt avvecklas under kommande år. 17 Årsredovisning Avesta kommun 2011

18 Följande mål och måluppfyllelse redovisas för verksamhetsåret 2011 i Avesta kommun I och med förändringen 2005 i kommunallagen och kommunala redovisningslagen ställs ytterligare krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar därefter att för sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska därefter årligen följas upp i minst en delårsrapport och i årsredovisningen. Hållbar utveckling/klimatneutralt Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilösningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. Följa kommunens Energi- och klimatstrategi. Målet delvis uppnått Strategin omfattar 13 delmål som omfattar byggnationer, industri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering, kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, övergång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom Målet att minska energiförbrukningen i våra kommunkoncernägda lokaler och bostäder är delvis uppnått. Statistiken för 2011 jämfört med 2010 visar på en minskning med 2,4 procent ner till 211,1 kwh per m2 och år för lokaler men en ökning med 3,9 procent upp till 165,6 kwh per m2 för bostäder. Målet med att minska användningen av fossila drivmedel för kommunkoncernens resor är uppnått förbrukades liter och motsvarande period föregående år liter, en minskning med 14 procent. Målet att elförbrukningen ska minska med 12 procent är dock inte uppnått. Förbrukningen har ökat med 6,6 procent delvis beroende på en schablonberäkning föregående år som försvårar jämförelse mellan åren. Kommunfullmäktiges mål Ekonomi Ekonomin ska vara i balans Oförändrad skattesats Målet uppnått Skattesatsen är oförändrad. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt uppgå till 99 procent och långsiktigt till 98 procent Målet uppnått Resultatet för 2011uppgår till 33,3 mkr. Det innebär att även det långsiktiga målet är uppnått. Årsredovisning Avesta kommun

19 Kommunfullmäktiges mål Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar. Målet uppnått För 2011 uppgick nettoinvesteringarna till 30 mkr och avskrivningarna till 22 mkr. Undantag medges för enskilda år med särskilda investeringssatsninger. Medborgarinflytande Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Nöjda medborgare Målet delvis uppnått Genomförd medborgarenkät 2011 riktad till medborgare varav 540 svar (54 %). Detta är en något högre svarsfrekvens jämfört med övriga kommuner som medverkade Den genomsnittliga svarsfrekvensen för medverkande kommuner uppgick till 52 %. Jämförelse görs även med resultatet av enkät för Avesta som genomfördes hösten Mätningen 2011 kommer att utgöra referens för framtida mätningar. (Maximalt betygsindex 100) Resultatet av senaste medborgarundersökningen visar på ett nöjdkundindex på 40, i paritet med motsvarande resultat i kommuner av samma storlek som Avesta. Avesta som en plats att bo och leva i betygsindex 55 (hösten ). Med högst betyg för kommersiellt utbud, bostäder, fritid och lägst för arbetsmöjligheter. (Riksindex57) Avesta kommuns verksamheter betygsindex 50 (hösten ). Med högst betyg för VA, barnomsorg, gymnasieskola, räddningstjänst, kultur och lägst för gator och vägar. (Riksindex55) Inflytande ett betygsindex 39 (hösten ). Med högst för kontakterna med kommunföreträdare och lägst för påverkansmöjlighet. (Riksindex42) Avesta kommun har för speciella investeringsprojekt som Lilla Torget, Skogsbotorget och Drömparken inhämtat medborgarnas synpunkter via medborgarbudgetar. Fler fysiska samrådsmöten har genomförts inför större, alternativt kontroversiella planeringsfrågor i syfte att förbättra medborgardialogen och öka medborgarinflytandet. 19 Årsredovisning Avesta kommun 2011

20 Kommunfullmäktiges mål Ungdomsstaden Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomarna ett reellt inflytande genom ett ungdomspolitiskt program som vi kallar Ungdomsrepubliken. I Ungdomsrepubliken tar vi tillvara på ungdomarnas kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. Öka andelen unga vuxna Målet uppnått Antalet unga vuxna mellan 20 år-29 år har enligt senaste befolkningsstatistik ökat med 21 personer. I medborgarundersökningen mäts tre olika områden, regionindex (arbetsmöjligeter, kommunikationer, utbildningsmöjligheter, bostäder mm), nöjdhet med kommunens verksamheter och inflytande (se nedan) Beträffande regionindex och kommunens verksamheter är ungdomsgruppen år mindre nöjda än medborgarna totalt. Flera satsningar har gjorts i syfte att på sikt minska ungdomsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten i Avesta 2011 uppgår till 13 procent, något lägre än föregående år 13,4 procent. Ungdomsarbetslösheten är dock högre i Avesta än i Dalarna och Sverige i övrigt, där den ligger på 10,5 procent. Målet att utveckla samarbetet mellan skola och näringsliv i syfte att skapa fler arbetstillfällen och mer ungt företagande är delvis uppnått. Ungdomarnas må bra index ska öka. Målet inte avstämt Fler tidiga förebyggande insatser har genomförts, med koppling till praktik för ungdomar med försörjningsstöd. Ungdomarnas delaktighet ska öka Målet delvis uppnått Resultatet i SCB:s attitydundersökning visar att ungdomarna (18-24 år) anser att deras möjlighet till påverkan är högre än vad den totala befolkningen i Avesta anser. Index för ungdomarna är 48 jämfört med samtliga i undersökningen 40. (Maximalt betygsindex 100) Genomsnittligt meritvärde har ökat för årskurs 9 och Avesta ligger på femte plats i Sverige beträffande andelen elever med högskolebehörighet. Nya former av ungdomsdialoger har prövats och ungdomarna har även givits möjlighet att rösta om utformningen av Drömparken, ett förslag till projekt som ursprungligen kom från ungdomarna själva. Kommunstyrelsen har gett stöd till elevråd i form av utbildning för ökat elevinflytande. Årsredovisning Avesta kommun

21 Kommunfullmäktiges mål Folkhälsa/Trygghet Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande Måluppfyllelse kommunalservice som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Trygga och friska medborgare Målet delvis uppnått Betygsindex enligt medborgarundersökningen uppgick till 53 i bedömningen av trygghet. Detta är sämre än övriga medverkande kommuner som har resultatet 60. Betygsindexet har ökat sen mätningen 2009 då värdet uppgick till 43. (Maximalt betygsindex 100) Antalet anmälda brott 2010 visar att kommunen ligger på en högre nivå i jämförelse med länet och anmälda våldsbrott ligger högre nivå än både länet och riket. Avestas befolkning har ett högre ohälsotal i jämförelse med länet och riket. Beräknad medellivslängd är något lägre i Avesta jämfört med länet och riket. Enligt folkhälsoinstitutets senaste mätning 2010 motsvarar andelen familjer med hemavarande barn under 18 år med låga inkomster i Avesta snittet för länets och rikets kommuner på 12 procent. Barn med låg födelsevikt liksom andelen rökande blivande mödrar och småbarnsföräldrar är något högre i Avesta än i länet och riket. Aborter i åldrarna år är lägre i Avesta jämfört riket i övrigt. Nöjd kundindex för trygghetsfaktorn i en enkät till äldre har förbättrats 2010 jämfört med Service till medborgarna visar att vi kan förbättra tillgängligheten, främst inom individ- och familjeomsorgen. En handlingsplan för förbättring finns framtagen. Bostäder som ägs av Gamla Byn AB ska vara tillgängliga för alla. Kulturstaden En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden som utökats från Koppardalen, Outdoor och Sport med Kulturstaden. Befolkningsökning Målet inte uppnått Befolkningen har under 2011 minskat med 97 invånare enligt aktuell befolkningsstatistik. Betygsindex för de som vill rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen är 55 vid undersökningen våren Detta är samma resultat som vid undersökningen hösten Resultatet är sämre vid jämförelse med övriga kommuner som är 65 vid undersökningen (Maximalt betygsindex 100) Speciella kultursatsningar har skett inom Bildningsstyrelsen som exempelvis delaktighet av förskolan på Avesta Art, projektet Skapande skola, utökad barnverksamhet i Avesta Art Academy samt ett flertal föreställningar/utställningar av gymnasieeleverna. Seniorcentra finns numera i samtliga ortsdelar. 21 Årsredovisning Avesta kommun 2011

22 Finansiell analys Fyra pespektiv vid finansiell bedömning Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven Resultat Kapacitet Risk Kontroll Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Finansiell analys Resultat Kapacitet Risk Kontroll Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Soliditet Långfristiga skulder Kommunalskatt Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Budgetföljsamhet Finansiell analys Den finansiella analysen bygger på fyra perspektiv, det finansiella resultat, långsiktig kapacitet, riskförhållanden och kontroll av den finansiella utvecklingen. För att kunna göra en bedömning av kommunens finansiella utveckling använder man sig av ett antal olika nyckeltal som är knutna till de fyra olika perspektiven. Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Nyckeltal: 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2. Självfinansieringsgrad av investeringar 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 4. Finansnetto 5. Årets/periodens resultat 6. Utveckling av kostnader och intäkter 7. Balanskravsutredning Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller lång siktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Nyckeltal: 8. Soliditet 9. Långfristiga skulder 10. Kommunalskatt Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hus hållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte be höver vidta drastiska åtgärder för att möta finan siella problem. Här diskuteras också borgens åtaganden och kommunens pensions skuld. Nyckeltal: 11. Likviditet 12. Räntor och valutor 13. Borgensåtagande 14. Pensionsskulden Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrol lera hur beslutade finansiella mål sättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. Nyckeltal: 15. Budgetföljsamhet Årsredovisning Avesta kommun

23 Finansiell analys 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Känslighetsanalys I känslighetsanalysen visas olika ekonomiska faktorers påverkan på kommunens ekonomi. Nyckeltal: 16. Känslighetsanalys Resultat och kapacitet 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag % Verksamheten 95,3 97,3 94,9 94,5 94,0 Avskrivningar 2,0 2,2 2,5 2,9 2,2 Finansnetto 0,8 0,9 0,1 0,1 0,6 Totalt 98,0 100,5 97,5 97,5 96,7 En grundläggande förutsättning för god ekono misk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del av kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens övergripande finansiella målsättning är att kommunens resultat ska utgöra maximalt 98 procent skatteintäkter och generella stats bid rag. Kommunen har nått det långsiktiga målet de tre senaste åren och för 2011 uppgår kostnaderna till 96,7 procent av skatter och generella bidrag. En stark positiv skatte utveckling under året, att verksamheterna redovisar positiva resultat och ett antal poster av engångskaraktär, bland annat att premien för AFAförsäkringen förändrats under året, påverkar årets resultat positivt. 2. Självfinansieringsgrad och finansieringsbild av investeringar mkr Nettoinvesteringar Finansiering Kvar av skatteintäkter efter drift Finansiering via rörelsekapital Finansiering via ökad skuldsättning Självfinansieringsgrad 41 % 51% 162% 110% 185% En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan behållas inför framtiden. Under de senaste åren har självfinansierings gra den varierat från 41 till 185 procent av investe rings kostnaderna. Under har finan sie ringen skett med internt tillförda medel och genom nyupplåning. För finan sieras investeringarna genom det överskott som skatte intäkterna ger. % Nettoinvesteringar/ avskrivningar Investeringsvolym/ nettokostnader För att behålla värdet för anläggnings tillgångar na är det viktigt att investerings volymen överens stämmer med de årliga avskrivningarna. Investeringarna ligger fortsatt på en högre nivå än avskrivningarna för respektive år. För 2007 överstiger investe ringarna kraftigt avskriv nin gar na beroende på investe ringar i Koppardalen och badhuset Metropoolen. Tabellen redovisar även investeringarnas andel i förhållande till nettokostnaderna. 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. I årets finansnetto ingår också förändringen av pensionsskulden på grund av den ränteförändring som påverkats genom Rips 2012, totalt 6,4 mkr inklusive löneskatt. I de övriga finansiella intäkterna ingår även riskpremieutdelning om 5,5 Mkr från Gamla Byn AB. Räntenettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, exklusive ränta för pensionsskulden, visar ett negativt netto både för kommunen och för koncernen. Räntenetto mkr Kommun -9,6-10,7-4,7-5,7-5,3 Koncern -39,6-47,1-30,4-25,6-31,4 5. Årets resultat Mkr 18 Förändring av eget kapital Kommunen redovisar ett positivt resultat vid årsbokslutet med 33 Mkr. I jämförelse med budget är det 25 Mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 10 mkr bättre än budget och prognoserna för skatteintäkterna har förbättrats sen början på året Årsredovisning Avesta kommun 2011

24 Finansiell analys och utfallet är 13,8 Mkr högre än förvänta. 8. Soliditet Från och med 2007 ingår inte resultatet för de taxefinansierade verksam heterna, VA och avfallshantering i kommunens resultat, utifrån resonemang kring balanskravet. Från 2011 är VA och avfallshantering ett eget helägt kommunalt bolag. 6. Utveckling av kostnader och intäkter 8,00% 6,00% Nettokostnadsutveckling Nettokostnad Skatter/generella statsbidrag % 28 Soliditetsutveckling Exkl internbank Inkl internbank ,00% ,00% 0,00% -2,00% -4,00% En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatter och generella statsbidrag. För år 2010 är ökningstakt för nettokostnad och skatteintäkter i stort sett på samma nivå, 3,16 procent för kostnaderna och 3,21 procent för skatte intäkterna. År 2011 har kostnaderna mins kat med 0,46 procent medan skatteintäkterna ökat med 0,34 procent. För perioden uppgår ökningen av kostnaderna till 13,39 procent och intäkterna till 11,97 procent. För perioden har kost na derna ökat med 6,71 procent och intäkterna med 8,18 procent. 7. Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen avgår realisationsvinster avgår årets resultat VA avgår årets resultat avfallshantering Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten uppgår till 34 procent exklusive Internbankens verksamhet, och 16 procent inklusive Internbanken, Nivån är relativt konstant över perioden med en viss förbättring över tiden. I soliditetsberäkningen ingår inte den del av pensionsförpliktelsen som redovisas inom linjen. Skulle den delen av åtagandet inräknas skulle kommunen ha en negativ soliditet på 22 procent inklusive internbanken, , vilket är en förbättring sen 2010 då nivån var minus 23procent. 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. Kommunkoncernens certifikatprogram på 300 Mkr har under perioden utnyttjats till 170 Mkr. Internbanken har omsatt 12 certifikat under perioden med en omsättningsvolym på 890 Mkr. Snitträntan på nyttjade certifikat var , 0,88 procent och uppgick snitträntan till 2,15 procent. I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har minskat med 2 Mkr under perioden och uppgår till 157 Mkr I diagrammet redovisas koncernens och kommu nens låneskuld inklusive koncernkontokredit. Låneskuld koncern Justerat resultat Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Årets justerade resultat är positivt 31,2 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt. Mkr Avesta kommun Bolagen Årsredovisning Avesta kommun