Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År

2 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2009, invånare. Under den senaste 10- årsperioden har befolkningen minskat med 14%. Siffror inom parentes( ) anger genomsnittsvärdet för övriga kommuner mindre än invånare. Andelen invånare med utländskt medborgarskap är 7% (3%). Andelen kortutbildade invånare är 22% (21%). Andel barn i bidragshushåll är 13% (6%). Invånardistansen är 383 m (301 m). Skattekronor per invånare är kr ( kr). Kostnad för skola och vuxenutbildning per invånare är kr ( kr). Kostnad för förskoleverksamhet och barnomsorg per invånare är kr (5 420 kr). Antalet barn/årsarbetare är följande: Förskola 5,1 (5,3) Familjedaghem 5,0 (5,2) Fritidshem 14,7 (19,1) Antal årsarbetare / 100 elever Förskoleklass 6,5 (6,9) Grundskola 8,9 (9,0) Gymnasieskola 10,1 (9,4) Kostnad / barn är följande: Förskola ( ) Familjedaghem (88 900) Fritidshem (35 500) Förskoleklass (53 000) Grundskola (83 600) Gymnasieskola (99 700) Skolplanen är fastställd att gälla till Personalen uppgår till 154 årsarbetare och Utbildningsutskottets budget är 112,7 mkr. Kommentarer till Fakta om kommun respektive skola Kommunens befolkning glesnar. Invånardistansen är högre än övriga kommuner mindre än invånare. Grundskolan är utskottets största verksamhet och utgör cirka 39% av kostnaderna. Personaltätheten är lägre än landsbygdskommuner i genomsnitt. Förvaltningens övergripande mål är att Högsby kommuns kostnader ska vara i samma nivå som jämförbara kommuner, dvs. övriga kommuner mindre än invånare. Fritidshemmen och i viss mån förskoleklasserna är kostnadsdrivande vid de små enheterna. Extra resurser måste skjutas till för att verksamheten ska fungera. Gymnasieskolan har en något högre kostnad per elev jämfört med övriga kommuner mindre än invånare. Den interkommunala kostnaden för gymnasieskolan är också högre än övriga kommuner mindre än invånare. Detta innebär att även om den egna gymnasieskolan skulle avvecklas skulle ingen kostnadsminskning uppstå. 2

3 Organisation Rektorsområde 1 Högsby Dagbarnvårdare 2 förskolor 1 fritidshem 1 F-9 skola Rektorsområde 2 Berga Fagerhult Fågelfors Ruda Långemåla 1 förskola 1 förskola 1 förskola Dagbarnvårdare 1 förskola 1 fritidshem 1 fritidshem 1 fritidshem 1 fritidshem 1 F-6 skola 1 F-6 skola 1 F-6 skola 1 F-6 skola Högsby Utbildningscenter Gymnasieskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Särvux Sfi Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Utvecklingsledaren har sammanställt kvalitetsredovisningen via dialog med rektorerna och förvaltningen. Den kommunala kvalitetsredovisningen bygger på rektorsområdenas kvalitetsredovisningar för läsåret 2008/2009. Arbetsmiljö/kvalitetsenkäter gjorda av personal och elever har sammanställts och analyserats. Kunskapsnivån hos eleverna i kommunen har sammanställts, analyserats och jämförts med skolverkets statistik och analysprogram SIRIS och SALSA. Mål för den aktuella perioden Målen är tagna ur Högsby kommuns skolplan som gäller för år Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Kunskaper Bedömning och betyg 3

4 Normer och värden De dagliga mötena i skolan ska präglas av respekt, empati, ansvar och samhörighet. För att garantera fortlevnaden av detta ska det finnas levande forum för värderingsfrågor väl förankrade i vardagen. Uppföljning av åtgärderna från förra årets kvalitetsredovisning Likabehandlingsplanerna har samlats in från alla verksamheter och har utvärderats mot allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket (2009). Det som framför allt behövs utvecklas är elevernas delaktighet i arbetet med att ta fram planerna. Såhär har vi arbetat för att nå målet Förskolan: Arbetar medvetet med barnens konflikt- och empatihantering. Det handlar om att som pedagog vara närvarande och stötta barnen i de situationer där de övar och prövar dessa förmågor. Det handlar även om hur pedagogerna bemöter barnen och hur de är som förebilder. Grundskolan: Fortbildat del av personal genom kursen mobbning skolpraktik och forskningsperspektiv. En skola har haft handledning i bemötande av barn som lätt hamnar i konflikter. HUC: Använder mentorstiden för att diskutera arbetssätt, attityder, värderingar och ansvar, men värdegrundsfrågor ingår även naturligt i de olika programmens undervisning. Resultat och analys Enkätresultaten visar att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Trivs du i skolan? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Åk 1-3 Åk 4-6 Åk % 0% vt-06 vt-07 vt-08 vt-09 4

5 Känner du dig trygg i skolan? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vt-06 vt-07 vt-08 vt-09 Åk 1-3 Åk 4-6 Åk % av eleverna i åk1-3, 88% i åk 4-9 och endast 61% i åk 7-9 anser att skolan gör tillräckligt för att motverka mobbing. Därför är det egendomligt att eleverna i åk 7-9 vill ta bort systemet med Kamratstödjare på grund av att de anser att det inte finns någon mobbing på skolan. Tyvärr har vi inga resultat från HUC på grund av att dataprogrammet med trivselenkäten kraschade. Åtgärder för förbättring Använda våra likabehandlingsplaner som ett verktyg för att förebygga mobbning och annan kränkande behandling. 5

6 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Detta mål skall ständigt uppmärksammas vid kommunens skolor. Såhär har vi arbetat för att nå målet Vi har inte haft något kommunövergripande arbete utan varje skola har haft möjlighet att arbeta på sitt eget sätt. Resultat och analys Förskolan: Fyra av åtta förskolor har inte med elevers ansvar och inflytande i sina kvalitetsredovisningar. Det innebär inte att de inte arbetar med det men de har inte redovisat arbetet. Grundskolan: Klassråd och elevråd fungerar bra i åk1-6. I åk 7-9 har det skett klara förbättringar vad det gäller elevrådet men eleverna upplever fortfarande inte att de har något klassråd. Klassråd är inget man behöver ha, det viktiga är att det finns forum för eleverna där de kan känna sig delaktiga. Lyssnar de vuxna i skolan på vad du tycker? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vt-06 vt-07 vt-08 vt-09 Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Flertalet skolor poängterar elevernas ansvar men verkar förbise elevernas inflytande. HUC: Klassråden har fungerat bra. Däremot har elevrådet fungerat mindre bra under detta läsår, då eleverna inte vill engagera sig i elevrådet. Åtgärder för förbättringar: Förskolan och grundskolan: Diskutera i arbetslagen vad demokrati innebär i den egna verksamheten. Synliggöra hur verksamheten arbetar med demokrati idag och utifrån det ta fram förbättringsåtgärder. HUC: Medvetandegöra eleverna ytterligare om sina rättigheter och skyldigheter. Vikten av ett fungerande elevråd för medinflytande och påverkansmöjligheter i skolan. Elevrådet kan fungera om en vuxen kan vara med och initiera arbetet. Se till att en representant från Kgy finns i elevrådet. Enhetlighet i klassrådsprotokollen. 6

7 Kunskaper Alla elever ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Såhär har vi arbetat för att nå målet Förskolan: Förskolan har fokuserat på lite olika kunskapsbitar men framförallt är det språkutveckling och matematik. Grundskolan: På de flesta grundskolorna handlar det om att satsa på svenskämnet det vill säga läshastighet, läsförståelse, ordkunskap och stavning. På två skolor har vi gjort en resursförstärkning av personalen med hjälp av Läsa, skriva, räkna projektet, för att framförallt arbeta med lästräning med hjälp av Rydaholmsmetoden och arbetsminnesträning med hjälp av dataprogrammet RoboMemo. HUC: Eleverna ska känna till att det finns olika lärstilar och vilken/vilka deras personliga lärstilar är. Resultat och analys Resultaten läser vi av under rubriken bedömning och betyg och där gör vi även analysen. Här redovisas resultat från enkäten i grundskolan. Grundskolan: Får du den hjälp du behöver för att klara av skolarbetet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% vt-06 vt-07 vt-08 vt-09 Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Åtgärder för förbättring Förskolan: Satsa på fortbildning inom språkutveckling och matematik Grundskolan: Se bedömning och betyg HUC: Se bedömning och betyg 7

8 Bedömning och betyg Kommunen ska arbeta aktivt för att alla elever ska ha kunskaper för minst betyget godkänd i alla ämnen och kurser. Kommunens skolor ska minst ha betyg jämförbart med andra landsbygdskommuner under en femårsperiod. Skolan ska se över bedömningsgrunderna som finns och deras tillämpning. Skolan ska successivt och i jämn takt ställa ökade krav på eleverna i förhållande till deras utveckling. Såhär har vi arbetat för att nå målet Se kunskapsmålet Resultat och analys ÅK 3 På de nationella proven i svenska presterade eleverna från Högsby bättre på alla delprov jämfört med riket, förutom på del prov F som innehöll skrivning, berättande text stavning, interpunktion. NP åk3 VT-09 Svenska % Delprov A "Muntlig uppgift, berättande" Delprov B "Muntlig uppgift, samtal" Delprov C "Läsning, skönlitterär text" Delprov D "Läsning, faktatext" Delprov E "Skrivning, berättande text - handling" Delprov F "Skrivning, berättande text - stavning, interpunktion" Delprov G "Skrivning, beskrivande text" Högsby Riket På de nationella proven i matematik presterade eleverna från Högsby bättre på alla delprov jämfört med riket, förutom på del prov I som innehöll jämförelse och mätning av längd. NP åk3 vt-09 Matematik Delprov BC "Rumslig uppfattning" Delprov D "Geometriska figurer" Delprov EF "Räkna i huvudet" Delprov G "Skriftliga räknemetoder" Delprov H "Förståelsen för d fyra räknesätten" Delprov I "Jämförelse & mätning av längd" Delprov J "Taluppfattning" Högsby Riket 8

9 Åtgärder för förbättring Vi tror mycket på vår satsning i läsa, skriva och räkna projektet, där vi satsar på förstärkning i form av lärarresurser 90%. Resurserna är behovsstyrda utifrån det kommunövergripande tester vi gör under läsåret, men även elevhälsans övergripande kunskap om behoven i kommunen har spelat in. Extraresursen ska framför allt användas till lästräning med Rydaholmsmetoden och arbetsminnesträning med hjälp av dataprogrammet RoboMemo, men även läsgrupper för att arbeta med läsförståelsen m.m. eftersom vi i utvärderingar har kommit fram till att följande satsning har gett resultat. Trots att vi har bättre resultat än riket så ligger ändå elevernas förståelse för de fyra räknesätten lågt. Vi kommer att ha fokus på matematiken läsåret 2010/2011, förhoppningsvis i förstärkning av bidrag från Skolverkets satsning utveckling av undervisningen i matematik. Åk 5 Nationella prov åk5, vt-09 Högsby Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått Ämne Delprov kravnivån kravnivån Engelska Samtala/tala 73 84,9 86,3 Lyssna/förstå (skriva) ,5 Läsa/förstå (skriva) 73 76,7 85,8 Skriva 73 78,1 88,1 Matematik Miniräknare, räknesätten 73 94,5 91,3 Längd, area, skala 73 80,8 82,1 Tid, statistik 73 90,4 89,7 Räknemetoder 73 86,3 84,6 Svenska Läsa, förstå litterär text 73 83,6 87,4 Läsa, förstå sakprosa 73 87,7 91,3 Skrivuppgift, berättande 73 82,2 86,1 Skrivuppgift, förklarande 73 82,2 85,9 Läsa, samtala 73 90,4 86,1 I engelska hade vi lägre resultat än riket i alla moment. I matematik var vi bättre än riket i alla moment utom i längd, area och skalor. I svenska var vi bättre än riket i momentet läsa, samtala, annars låg vi under riket. 9

10 Här kan vi se hur resultaten i matematik har ökat de fyra senaste åren och att engelskan har minskat de två senaste åren. NP åk svenska matematik engelska Åtgärder för förbättring Analysera resultaten ordentligt, både vilka framgångsfaktorerna är i matematik och vad nedgången i svenska och framförallt engelskan beror på. Åk 8 Betyg vårterminen. Ej nått målen i alla ämnen: 23% Åtgärder för förbättring Vi har börjat testa alla elever i åk 7 enligt Rydaholmsmetoden i början av höstterminen för att vi snabbt ska upptäcka och kunna underlätta för eventuellt svaga läsare. Vi satsar mycket lärarresurser på stöd i matematik, eftersom vi har haft svaga resultat under en följd av år. 10

11 Nationella prov åk 9 Vi har så få elever att Skolverkets statistik inte går att använda. De redovisar inte uppgifter när elevantalet är färre än 10. Därför har vi inte fått några jämförande resultat på de elever som ej nått målen och de elever som fått MVG. Dessutom redovisar de bara resultat från de elever som gjort proven. Det innebär att elever som ej gjort proven på grund av att de har stora problem i ämnet, inte är med i statistiken. Nedan redovisas resultaten i riket när det gäller de elever som gjort provet. Resultatet från vår kommun innehåller även de elever som inte gjorde provet på grund av att de inte ansetts klara av provet. Andel som Ej nått målen i % (Riket inom parantes) Svenska 12,5 (3,3) Matematik 29,0 (13,0) Engelska 10,3 (4,2) Här kan vi se att en större andel elever nådde målen på de nationella proven i svenska och engelska i åk 9 än vad samma elevgrupp gjorde på nationella proven i åk 5, men i matematik har resultatet minska något. Np åk 5 (2005) och åk 9 (2009) svenska matematik engelska NP åk 5 NP åk 9 Relationen mellan nationella prov och slutbetygen åk 9 Andelen (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget. (Riket inom parantes) Svenska Lägre 1,2 (4,4) Lika 84,0 (77,3) Högre 14,8 (18,2) Matematik Lägre 3,6 (1,6) Lika 79,5 (77,3) Högre 16,9 (21,1) Engelska Lägre 1,3 (5,8) Lika 90,0 (83,4) Högre 8,8 (10,9) Resultaten på de nationella proven stämmer bra överens med de resultat eleverna har presterat under sin tid i grundskolan. 11

12 Slutbetyg åk 9, (Kommungrupp övriga kommuner, mindre än inv inom parantes) Genomsnittligt meritvärde: Samtliga elever 198,5 (201,3) Pojkar 189,2 (187,8) Flickor 212,9 (215,1) Andel (%) behöriga till nationellt program: Samtliga elever 77,0 (88,7) Pojkar 75,9 (85,4) Flickor 78,8 (90,1) Andelen (%) som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen: Samtliga 27,6 (19,3) 23 riket Pojkar 29,6 (22,1) Flickor 24,2 (16,4) Detta läsår hade vi ett mycket lågt resultat i matematik, 21,2 % av flickorna och 17,6 % av pojkarna nådde inte målen i matematik. År 2008 var också ett år då stor andel av flickorna inte nådde målen i matematik, 12,5% och pojkarna 2,5%. Tidigare år hade också flickorna lägre resultat än pojkarna men det var inte så stora skillnader. Det som påverkar meritvärdet enligt skolverket är andelen pojkar, andelen elever med utländskbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Detta tar man hänsyn till i statistikprogrammet SALSA. Såhär har förutsättningarna varit i Högsby kommun jämfört med riket, de senaste 5 åren: Kommunresultat och kommunbeskrivning vt 2009, 2008, 2007, 2006, 2005 Kommun Andel Andel elever med utländsk Föräldrars Andel elever Modellberäknat Avvikelse/ pojkar bakgrund sammanvägda som värde Residual födda födda i utbildningsnivå uppnått utomlands Sverige målen Rikssnitt 52% 7% 9% 2,21 77% 2009 Rikssnitt 52% 7% 8% 2,20 77% 2008 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,17 76% 2007 Rikssnitt 51% 7% 6% 2,16 76% 2006 Rikssnitt 51% 7% 5% 2,15 76% 2005 Högsby 63% 7% 4% 1,97 66% 68% Högsby 52% 13% 2% 2,02 72% 72% Högsby 38% 13% 4% 2,01 77% 71% Högsby 56% 11% 1% 2,02 67% 74% Högsby 48% 13% 7% 1,98 77% 72%

13 Residual är skillnad/avvikelse mellan faktiskt betygsresultat och modellberäknat betygsvärde. Under en 5-års period hamnar vi på snittet 0,4. Under en 5-års period hamnar vi på snittet 3,8 Det innebär att vi under en femårsperiod, om vi tar hänsyn till de förutsättningar vi har enligt SALSA, gör ett bättre resultat än i riket. Enkätsvar i grundskolan: 95% av eleverna i åk 7-9 anser att de vet vad som krävs för att nå målen i de olika ämnena. Det är en ökning med 10 procentenheter från förra året. 84 % av eleverna i åk 8 och 9 anser att lärarna har bedömt deras kunskaper rätt när de har satt betygen. Det är en ökning från förra året med 11 procentenheter. 100% av personalen anser att eleverna på skolan garanteras en likvärdig betygssättning. Det är en ökning från förra året med 6 procentenheter. Åtgärder för förbättring Vi ska förbättra elevers motivation och engagemang för skolarbetet genom att vara tydliga och aktiva lärare som förmår engagera och uppmuntra alla elever. 13

14 Gymnasiet slutbetyg, (Övriga kommuner, mindre än inv. inom parantes) Genomsnittlig betygspoäng: Samtliga elevers slutbetyg 13,5 (13,7) Samhällsvetenskapsprogrammet 15,0 (14,6) Handels- o administrationsprogrammet 11,5 (13,3) Andel behöriga i % till universitet och högskola: 93,3 (89,9) Fullföljt utbildning i % inom fyra år: 82,6 (76,2) Resultat och analys Under en treårsperiod kan man se att eleverna utvecklar kunskapsinhämtning och arbetssätt på ett positivt sätt, vilket syns i deras slutbetyg. Flertalet av eleverna har använt sig av resurstillfällena, vilket märks genom att antalet IG minskat. Genom projektet Kärlekens språk (åk 3, inom temat Sex och samlevnad) märks det tydligt att eleverna under sin gymnasietid lärt sig ta eget ansvar för arbetssättet och utvecklat förmågan att samtala och diskutera, även ett känsligt och pinsamt ämne. Av utvärderingarna att döma bör vi vara ännu tydligare med betygskriterierna. Vårt individanpassade arbetssätt har givit goda resultat. Vi har också märkt att eleverna trivs med att arbeta i teman och projekt där de själva varit delaktiga i planeringen. Studiemotivationen har ökat och därmed bättre studieresultat. Åtgärder för förbättring Vi skall minska antalet IG ytterligare. Göra kortare projekt rent tidsmässigt, men då kanske också fler, eftersom nuvarande projekt dragit ut för mycket på tiden men inte med ökade resultat. Minska gapet inom årskurserna, såväl kunskapsmässigt som betygsmässigt. Öka samarbetet mellan kurser och lärare, vilket då kräver att schemat möjliggör detta rent tekniskt. Vi skall ha fler och tätare betygsdiskussioner i de olika grupperna. 14

15 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Vi har sämre ekonomiska förutsättningar än jämförbara kommuner. Vi har fler elever med utländsk bakgrund födda utomlands och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå är lägre än i riket. Det positiva är att vi har en stor andel behöriga lärare med lång erfarenhet i yrket, vilket enligt forskning 1 har visat sig vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna i kommuner med sämre socioekonomiska förutsättningar. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Eftersom kommunens mål är att de ekonomiska resurserna ska vara på samma nivå som jämförbara kommuners, förväntas även resultaten vara på samma nivå som jämförbara kommuner. Det når vi inte upp till detta läsår, framförallt inte vad det gäller andel elever behöriga till nationellt program. Det vi kommit fram till efter att ha analyserat slutbetygen i åk 9 under några år är att andelen pojkar är avgörande för hur resultaten blir, men det är inte pojkarnas resultat som blir lågt utan flickornas. Hos oss presterar flickorna sämre i stora pojkgrupper. För att få ett större statistiskt underlag som gör att vi mer rättvist kan jämföra oss med riket, har vi jämfört resultaten under en 5-års period. Om vi då även tar hänsyn till de förutsättningar vi har så anser vi att resultatet är godkänt. Åtgärder för förbättring I förskolan ska vi fortbilda personalen i språkutveckling och matematik, eftersom det enligt forskning 2 är viktigt att börja redan i förskolan för att kompensera för de socioekonomiska förutsättningarna som kommunen har. Vi fortsätter att satsa på utbildning av speciallärare och specialpedagoger. Vi kommer även att fokusera på matematiken. Förhoppningsvis får vi projektmedel från Skolverket för utvecklingsinsatser i matematik. Det innebär i så fall 2 tjänster som ska arbeta med att utveckla matematiken i kommunen och införa mer praktisk matematik på skolorna. Vi kommer även att analysera de låga resultaten i engelska och leta lämplig fortbildning i engelska för personalen, främst i de lägre årskurserna. På gymnasiet tänker vi skapa en produktionsskola i samarbete med socialtjänsten, där elever som inte passar in i den vanliga skolgången kan gå. Det gäller både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Vi tänker satsa på entreprenöriellt lärande som en profil för hela skolsystemet i kommunen för att motivera och engagera alla elever i skolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen Anna Skedebäck, utvecklingsledare 1 Damber. U (2010) Läsa för livet tre studier av svenska barns språkutveckling avhandling vid Linköpings universitet 2 Lunberg. I & Sterner. G (2009) Dyskalkyli finns det? Aktuell forskning om att förstå och använda tal. NCM, Göteborgs universitet 15