Fokuspatient. Information till patient och närstående REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Transkript

1 Fokuspatient Information till patient och närstående REGION JÖNKÖPINGS LÄN

2 Tillhör: Vårdande enhet: Sal: Modul/Sektion: Dag för rond/teamrond: Inskrivningsdatum: Planerat utskrivningsdatum: Tid för samordnad vårdplanering: Välkommen till sjukhuset Under sjukhusvistelsen kan du träffa olika personer i vårdteamet, exempelvis läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, dietist eller kurator. För att kunna ge dig bästa möjliga vård och behandling, gör vi tillsammans med dig en bedömning av dina behov. Om du vill får gärna dina närstående vara med. Behov av stöd När man själv eller någon i omgivningen drabbas av sjukdom, kan det väcka många känslor, tankar och funderingar. Den som vill kan därför få stöd och hjälp av en kurator. Personalen på avdelningen kan förmedla kontakt. Sjukhuskyrkan Avdelningspersonalen kan hjälpa dig med att ta kontakt eller ge dig kontaktuppgifter till sjukhuskyrkan. Broschyren är framtagen i ESTHER nätverket för vårdsamverkan på Höglandet. Artikelnummer: Tryckt i januari

3 Fokuspatient På sjukhuset behandlas många patienter varje dag. Bland dem finns personer som löper större risk att bli inlagda på sjukhuset igen, kort efter att de skrivits ut. Inom vård och omsorg benämns dessa personer fokuspatienter. Den ökade risken beror på flera faktorer, till exempel om patienten har flera olika sjukdomar samtidigt, eller på det stöd han eller hon har från familj, kommun och hemsjukvård. Vi vill ge dig som fokuspatient information om vad som kan göras för att minska risken för att bli inlagd igen. Sjukhus är inte alltid den bästa platsen att vistas på när du är sjuk och äldre eftersom riskerna för infektioner ökar. Därför kan det vara bättre och tryggare för dig om vården kan ges i eller i närheten av ditt hem. När ditt tillstånd kräver det ska du självklart få bästa tänkbara vård på sjukhuset. Du och dina närstående är en viktig del i arbetet för att ge dig en bra vård och omsorg. Vi vill öka din förståelse och kunskap genom att ge dig information om dina sjukdomar, mediciner, vårdinsatser och vad du själv kan tänka på. Det är också viktigt att du vet vem du ska vända dig till om du mår sämre eller behöver mer hjälpinsatser i hemmet. Du får mer information vid utskrivningssamtalet med läkare eller sjuksköterska inför hemgång. Som fokuspatient får du ett uppföljande telefonsamtal från en sjuksköterska på sjukhuset efter din vistelse. Berätta om det är något som fungerat mindre bra eller om det är något du känner oro eller osäkerhet inför, så att vi kan hjälpa dig att få rätt vård och omsorg. Vi skickar också en remiss till din vårdcentral för fortsatt medicinsk uppföljning, och ibland har du kontakt med sjukhuset parallellt. Även vårdcentralen eller kommunen kan höra av sig när du kommit hem, för att säkerställa fortsatt uppföljning. 3

4

5 Här följer information som är särskilt viktig att känna till för dig som fokuspatient: God vård Sjukvården strävar efter att du ska känna dig trygg och att du ska få den behandling du behöver. Vi arbetar för att vården ska vara säker. Vården och behandlingen ska så långt som möjligt planeras och genomföras tillsammans med dig som patient. Du kan själv bidra genom att: Hellre fråga för mycket än för lite. Berätta om vilka förväntningar du har på vården och vad du vill ha hjälp med Fråga om din fortsatta vård och behandling. Gärna ta med en närstående om det känns bra for dig. Tvätta händerna ofta för att minska risken för infektioner. Lära känna dina läkemedel vilka du tar, i vilken dos och varför. 5

6 Förbättrings- och kvalitetsregister Svensk vård och omsorg är idag i många delar mycket bra. För att göra sjukvården ännu bättre och förebygga vårdskador samlar vi information om de personer som är över 65 år i ett nationellt register. Därför ställer vi frågor till dig för att se om just du har risk för att falla, bli undernärd, få trycksår eller ohälsa i munnen. Skulle det visa att det finns en risk erbjuder vi förebyggande åtgärder som vi genomför tillsammans på vårdenheten eller i ditt hem. Statistiken från registren är anonym och inga personuppgifter kan spåras. För mer information se Om du inte är nöjd I första hand bör du vända dig till den aktuella vårdenheten med synpunkter på den vård och det bemötande du fått. Du kan även vända dig till patientens direktkanal som du når genom att ringa respektive sjukhus växel, skicka e-post till patientensdirektkanal@rjl.se eller kontakta patientnämnden på patientnamnden@rjl.se Patientnämnden kan hjälpa till med: information som man behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården kontakter med vårdpersonal att hitta till rätt myndighet att rapportera iakttagelser och avvikelser som man reagerat på, till vårdgivare och vårdenheter. För mer information se Regler och rättigheter. 6

7 Samarbete för patientens bästa Samverkan mellan olika aktörer inom vård och omsorg kan säkerställa att du som fokuspatient får rätt stöd och anpassad hjälp när och där du behöver det. Samordnad vårdplanering Vårdplaneringen är till för dig som har behov av hjälp från både din hemkommun och sjukvården i samband med att du skrivs ut från sjukhuset. Det är viktigt att utskrivningsplaneringen blir så bra som möjligt, därför är det bra om du redan i början av sjukhusvistelsen funderar på utskrivningen och tiden efter vårdtiden. Vårdplaneringsmötet handlar om din situation just nu och vilken hjälp du behöver efter sjukhusvistelsen t.ex. om du behöver hjälp med din läkemedelshantering, personliga vård, rehabilitering och/eller hjälpmedel. Vårdplaneringen samordnas via sjukhusets vårdplaneringsteam. Det är också de som meddelar när det är dags för vårdplanering. 7

8 8

9 Läkemedel Be om en uppdaterad läkemedelslista Det är viktigt att hålla koll på vilka läkemedel du tar och varför. Ta för vana att stämma av dina läkemedel med din läkare. Läkemedelslistan är en lista över vilka läkemedel du använder, varför du tar dem, hur stor dos du ska ta och hur länge behandlingen ska pågå. Det är viktigt att läkemedelslistan är aktuell. Be därför din läkare att skriva ut en uppdaterad läkemedelslista i samband med läkarbesök. Då kan du och din läkare tillsammans kontrollera vilka läkemedel du ska ta och i vilken dos. Berätta också om du tar några naturläkemedel eller receptfria läkemedel. Ta alltid med listan vid besök i vården. Läkemedelslistan ska inte förväxlas med den lista du får på apoteket som är en sammanställning över dina elektroniskt sparade recept. Den kallas Mina sparade recept på apotek och visar vilka recept du har, hur länge recepten är giltiga samt hur många gånger till du kan hämta ut på dem. När du tar dina läkemedel är det den aktuella listan från läkaren du ska följa. När du får ett nytt läkemedel, fråga din läkare: varför du får medicinen vilken effekt medicinen har på sjukdomen när och hur du ska ta medicinen hur länge du ska ta medicinen om du kan ta medicinen tillsammans med andra läkemedel hur medicinens effekt ska följas upp vilka biverkningar som medicinen kan ge och vad du i så fall ska göra, till exempel vid yrsel och ökad fallrisk Egenvård Egenvårdsråd beskriver hur du undviker sjukdomar och besvär, vad du kan göra själv och när du ska kontakta vården. För mer information se 9

10 Hälsofrämjande livsstil Bra att behålla vikten när du blir äldre Efter 70 års ålder är det normalt att gå ner ett halvt kilo om året. För de som har kämpat med vikten länge kan det kännas bra att gå ner i vikt. Men viktnedgång utan att samtidigt träna musklerna är skadligt, eftersom muskelmassan minskar. Det gör i sin tur att man får svårare att röra sig och lättare att falla. Det kan leda till sämre förmåga att klara de vardagliga sysslorna. Immunförsvaret försvagas och det gör att risken för infektioner ökar. Dessutom minskar kroppens läkningsförmåga. Du kan även känna sig trött och nedstämd. Den som är medveten om detta kan lättare se till att äta och dricka tillräckligt för att undvika viktnedgång. Att uppleva positiva måltider: Maten kan vara vackert uppdukad. Ätandet i sig kan stimulera aptiten. Ät mat tillsammans med andra. Fysisk aktivitet kan öka hungern. Ät många gånger varje dag Fördela maten över dagen för att lättare få i dig tillräckligt med energi och näring. Tre huvudmål frukost, middag och kvällsmat och två till tre mellanmål är lagom. Det är viktigt med ett kvällsmål. Dessutom bör nattfastan inte vara längre än elva timmar. Kroppen behöver också minst fem glas vätska per dag. Exempel på bra mellanmål är: 1 smörgås med ½ burk makrill i tomatsås, 1 glas mellanmjölk eller juice 2 smörgåsrån med matfett, ost och marmelad, 1 glas mellanmjölk eller juice Naturell yoghurt (3%) med bär, 1 knäckebröd med matfett och 1 skiva ost Fruktcocktail med lite vispad grädde Ostkaka med lite sylt och vispad grädde. 10

11 Motion och rörelse ökar aptiten Motion och att hålla igång gör att aptiten ökar och att man kan behålla muskelmassan. Det ger i sin tur minskad risk för bland annat fallolyckor. 30 minuters motion eller annan aktivitet varje dag är en bra riktlinje. Hitta den typ av aktivitet som passar dig bäst och som du tycker är rolig. Promenader utomhus är väldigt bra och gör att kroppen bildar D-vitamin. Anpassa den dagliga aktiviteten till om du är eller har varit sjuk. Dietist Vid behov kan du få kontakt med dietist för att analysera dina matvanor och diskutera eventuella förändringar. Alkohol bör endast intas med måttlighet. Rökning innebär stora risker. Du kan få nikotinplåster som hjälp för att sluta. Det finns rökavvänjningshjälp på sjukhuset eller på din vårdcentral. Sluta röka-linjen nås via telefon eller internet. Fysisk aktivitet främjar din hälsa och ditt välbefinnande, sträva efter en aktiv vardag. Regelbunden och lättare motion som t.ex. promenader och stavgång rekommenderas minst 30 minuter per dag. Det går även bra att fördela motionen på flera 10-minuterspass. Frisk luft och motion varje dag ger dig också bättre sömn. Stress kan påverka blodcirkulationen negativt. Försök därför undvika psykisk ansträngning och stress. Sexuell aktivitet innebär inga ökade risker för din hälsa utan kan utövas efter ork och lust. Svårigheter med lust och potens kan förekomma, tala med din läkare om du upplever detta som ett hinder. Följ alltid sjukvårdspersonalens råd och rekommendationer utifrån ditt hälsotillstånd och dina förutsättningar! 11

12 12

13 Undvik fall i hemmet Byt ut mattor med fransar och ta bort mattor som du riskerar att snava på. Lägg halkskydd under samtliga mattor. Undvik att ha lösa sladdar och andra föremål på golvet. Låt bli att vända i trappor. Tänd en lampa vid sängen när du stiger upp. Om du sitter en stund först stabiliseras blodtrycket och risken att falla minskar. Se till att vägen till kök och badrum har bra belysning och är lättframkomlig. Markera gärna vägen in till badrummet samt vid exempelvis toalett, badkar, trösklar och trappor så att de syns väl. Använd skor med hälkappa som gör att du går stadigare. Använd alltid skorna, även vid toalettbesök. Kontrollera syn, hörsel och sköt om dina fötter regelbundet. Ställ ett glas vatten vid sängen, så slipper du stiga upp mitt i natten. Vätskebrist kan orsaka yrsel och är en fallrisk. Se också till att äta varierat och regelbundet. Ställ saker som du använder ofta långt ner och långt fram i skåpen. Se till att telefonen går att nå från golvet och ha kanske flera, placera gärna en telefon vid sängen. Kontakta kommunen gällande trygghetslarm. Installera en timer på spis, kaffebryggare och belysning. Då behöver du inte rusa upp från sängen eller stolen om du inte kommer ihåg att du stängt av den. Du behöver inte heller vara orolig för det när du går hemifrån. Håll kontakten med grannar, familj och vänner. Det kan vara en trygghet om du skulle bli sjuk. 13

14 Trygghetskvitto Nu när du lämnar sjukhuset är det viktigt för oss att du och dina närstående fått del av den information som har betydelse för dig. Vi vill också ge dig möjlighet att ställa eventuella frågor du ännu inte fått svar på. För att inget ska glömmas bort följer här en checklista som vi tillsammans går igenom då du skrivs ut från sjukhuset. Det blir ditt trygghetskvitto som du får med dig i samband med utskrivningen. Kvittot är även ett stöd för oss i sjukvården att stämma av att rätt information har överlämnats till andra aktörer inom vård och omsorg. Detta för att säkerställa ett fortsatt gott omhändertagande. Patientinformation: Information om din vårdtid. Ja Ny aktuell läkemedelslista. Ja Omvårdnadssammanfattning Ja Närstående informerad Ja Ej aktuellt Lämplig hemresa ordnad. Ja (Resekvitto vid ev. sjukresa) Kontakt och överrapportering till: Hemtjänst Ja Ej aktuellt Hemsjukvård Ja Ej aktuellt Fokusremiss/annan vårdgivare Ja Rätt läkemedel medsända Ja Ej aktuellt Dina värdesaker återlämnade Ja Ej aktuellt Fungerande hjälpmedel medsända Ja Ej aktuellt Egenvårdsinformation, det du kan göra själv Ja Telefonlista till hemkommun/vårdcentralen (Gul lista) Ja Telefonuppföljning planerad Ja Ej aktuellt Har du fått hjälp med det du sökte vård för? Ja Nej Har du ytterligare frågor som du ännu inte fått svar på? 14

15 Idag, Trygghetskvittot. har du och jag tillsammans gått igenom Vi önskar dig nu en bra hemresa och lycka till! Av sjuksköterska (namn och vårdenhet) Utskrivningsdatum Tid för telefonuppföljning (om aktuellt) Hit kan du vända dig efter vårdtiden: Vid ej akuta tillstånd Din vårdcentral Sjukvårdsupplysningen Sjukvårdskunnig personal ger rådgivning dygnet runt. På finns mer kunskap samt information om hälsa och sjukvård. Vid akuta sjukdomstillstånd ring larmcentralen 112! Biståndshandläggare: Sjuksköterska hemsjukvården: Arbetsterapeut/sjukgymnast: Telefon: Telefon: Telefon: 15

16